Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Malsta förskola Upprättad Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling för de barn som deltar i eller söker till verksamheten

2 1 (18) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Malsta förskola Vår vision- vår värdegrund På Malsta förskola arbetar vi med demokrati genom att vi lyssnar objektivt och med en öppenhet för varje individ och bemöter de med respekt och acceptans. Vi arbetar med Den Gyllene Regeln som innebär att vi både barn och vuxna bemöter varandra som vi vill bli bemötta själva. Demokrati - alla får göra sin röst hörd. Lyssna objektivt - lyssna aktivt utan värdering. Öppenhet - kunna ta till sig andras tankar och tolkningar. Respekt - visa förståelse för varandras olikheter. Acceptans -godkänna andras förmågor och personligheter Inflytande att bli lyssnad på Gyllene Regeln Vad du vill att andra ska göra mot dig ska du göra mot andra Tid Tid för reflektion för både barn och vuxna Kommunikation hur kommunicerar vi? Alla gör så gått de kan här och nu. Flexibilitet Ställa upp för varandra, barn och vuxna. Kompetens Lyfta fram det var och en är bra på. Planen gäller från Planen gäller till Ansvariga för planen Arbetslag: Pedagoger vid Malsta förskola och Förskolechef: Sara Humla

3 2 (18) Barnens delaktighet Pedagogerna går igenom planen med barnen på respektive avdelning anpassat utifrån ålder och mognad genom att förankra ex. Den gyllene regeln (behandla andra som du vill bli behandlad själv), våra kompisböcker, arbete med Barnkonventionen och materialet Snick Snack. Barnen deltar också genom intervjuer (barn som fyllt tre år och uppåt) där vi närmare får reda på om barnen trivs på förskolan. Det viktigaste arbetet sker dagligen när vi lyssnar på och visar respekt för det barnen säger. Morgonsamling varje dag där vi tar upp aktuella frågor, samt ett ständigt arbete med värdegrundsfrågor. Under hösten 2016 och våren 2017 arbetar Malsta förskola med värdegrundstema. Vårdnadshavarnas delaktighet På föräldramöten, inskolning, forum för samråd och utvecklingssamtal informeras föräldrar om planen. I den dagliga kontakten vid lämning och hämtning samtalar pedagogerna också om barnets trygghet och trivsel. Planen finns tillgänglig i hallarna och på vår hemsida. Vi har dialog kring saker som inträffar, men också kring funderingar och oro som kan finnas hos vårdnadshavare. På förskolan finns det synpunkts/förslagslåda på avdelningarna där de kan lämna förslag och synpunkter kring verksamheten. Vårdnadshavare besvarar också en föräldraenkät (Qualis). Vår strävan är att vårdnadshavarna ska känna förtroende och känna att de behandlas med respekt av oss pedagoger. Personalens delaktighet Planen är ett gemensamt framtaget dokument som ständigt hålls levande genom våra olika forum, ex. kvalitetsdagar, reflektionstid- kvalitetsarbete, avdelningsreflektion, APT/personalmöte. Den hålls också levande i den dagliga verksamheten genom arbetet med Den gyllene regeln, Kompisböcker Barnkonventionen och Snick Snack. Under våren kommer värdgrundstemat att fortlöpa på båda avdelningarna. Pedagogerna har tillgång till en mapp i Drive där bl.a. Barnkonventionen, Allmänna råd kring arbetet mot Diskriminering och kränkande behandling, Stödmaterialet Förskolans och skolans värdegrund och Lika rättigheter i förskolan finns. Upprättande av ny plan görs varje november/december av pedagoger och förskolechef utifrån årscykeln. Förankring av planen Alla pedagoger på förskolan har arbetat fram ett gemensamt förhållningssätt och en värdegrundsformulering och även reflekterat över ordens betydelse, utifrån förskolans läroplans direktiv. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och

4 3 (18) respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder (Lpfö, rev. 2010, s.4). Under avdelningsreflektion en gång i månaden och kontinuerligt på reflektionstidkvalitetsarbete har pedagogerna arbetat systematiskt med planen i syfte att hålla planen levande för både barn och pedagoger. Under en kvalitetsdag i november 2016 upprättades en ny plan av alla pedagoger och förskolechef. Alla vårdnadshavare informeras om planen vid inskolning och på ett gemensamt föräldramöte/forum för samråd på hösten. Planen finns tillgänglig i hallen på varje avdelning och på vår hemsida. Dessutom arbetar vi med planen i det vardag i det vardagliga arbetet och i samlingar med barnen. Förskolans städ och kostpersonal informeras om planen. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets plan har utvärderats under en kvalitetsdag, på APT/personalmöte, reflektion- och kvalitetsarbetes tid och en gång i månaden på avdelningsreflektion. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Alla pedagoger och förskolechef på Malsta förskola. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Under hösten 2015 och under 2016 har förskolan arbetat med att skapa ett gemensamt förhållningssätt utifrån en värdegrundsformulering som ska råda både mellan barn och mellan vuxna, vi har samtalat om begreppen som genomsyrar vår gemensamma värdegrunds formulering. Vi bibehåller vår värdegrundsformulering då vi tycker att den samstämmer med den övergripande värdegrunden för förskolan och våra arbetsmaterial som pedagogerna arbetar förebyggande med tillsammans med barnen. Barnen reflekterar ofta i termer tagna ur det arbetsmaterial som vi arbetar med (Snick och Snack och Kompisböckerna) och hur man ska vara som kompis. Vissa barn har också velat ha med sig Gyllene Regeln utifrån materialet Snick och Snack så pedagogerna har då skrivit den. Det vi upptäckt i vår utvärdering är att vi behöver arbeta mer frekvent också med Barnkonventionen. Under kvalitetsdagen 11 november 2016 har vi arbetat med hur vi upptäcker kränkningar av barn och personal och vilken skyldighet vi har att rapportera i

5 4 (18) systemet LISA som kommunen tillhandahåller. Detta är något vi måste hålla levande under kommande år och som är prioriterat. Utifrån utvärderingen under året har vi gjort förebyggande åtgärder ute på gården genom att sätta upp skydd vid våra byggnader så att barn inte kan stå bakom dessa. I syfte att pedagogerna har bättre uppsikt på alla barn och att det inte ska kunna ske kränkningar mellan barn bakom byggnaderna. Pedagogerna arbetar aktivt med att dela in barnen i mindre grupper för att gynna lärandet, men även som främjande mot diskriminering och kränkande behandling och det är något som förskolan kommer att fortsätta med som främjande åtgärd. Det visar sig i föräldraenkäten (Qualis) att 8 % av vårdnadshavarna inte vet hur och om förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling, så detta är ett utvecklingsområde. Pedagogerna behöver lyfta det förebyggande arbetet mer med vårdnadshavarna/föräldrarna. Vissa främjande åtgärder har vi inte utfört under föregående år utan vi behöver jobba mer med dessa under kommande år t.ex. låna litteratur på olika språk och regnbågsfamiljer. Det visar sig av barnenkäten att andelen barn som tycker att det är roligt att vara på förskolan har sjunkit till 78 % utifrån resultatet av intervjuerna (Qualis barnenkät). Vi får utifrån detta analysera vad det kan bero på. Ändock är det ett gott betyg på att barnen tycker att det är roligt på förskolan. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi kommer att ha fokus på ett eller några områden i taget och utvärdera dem kontinuerligt under året på avdelningsreflektion, Saramöte och på reflektion- och kvalitetsarbetestid. Utifrån utvärderingen bestäms om vi ska fortsätta med samma område eller välja nya. Varje läsår genomförs en Qualis enkät för barn 3-5 år i syfte att synliggöra hur barnen uppfattar sin närvaro på förskolan. Barnen deltar i utvärderingen av barnenkäten (Qualis) genom dialogsamtal. Ansvarig för att årets plan utvärderas Arbetslag: Pedagoger vid Malsta förskola Förskolechef: Sara Humla

6 5 (18) Hur barnen har involverats i utvärderingen Barnen 3-5 år har involverats i utvärderingen genom att besvara Qualis enkäten och genom att sedan ha samtal utifrån resultatet i enkäten. Hur personalen har involverats i utvärderingen På en kvalitetsdag i november 2016 har pedagogerna utvärderat de olika områdena i planen och planen utvärderas kontinuerligt och systematiskt på avdelningsreflektion och på reflektion- och kvalitetsarbete. Främjande åtgärder Namn Kränkande behandling: Nolltolerans Kön: Lärmiljö Etnisk tillhörighet: Flerspråkighet Religion eller annan trosuppfattning: Respekt Funktionsnedsättning: Allas lika värde Sexuell läggning: Regnbågsfamiljer Könsidentitet eller könsuttryck: Lärmiljö och utklädningskläder Ålder: Oavsett ålder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Prioriterat område för förskolan är att arbeta systematiskt och kontinuerligt med det förebyggande arbetet i barngrupperna med materialet Barnkonventionen, Snick och Snack och kompisböckerna i syfte att undvika kränkningar mellan barn. Pedagogerna behöver också komma igång med rutinen akuta situationer. Mål och uppföljning Kränkande behandling: Nolltolerans beträffande kränkande behandling ska gälla för hela förskolan. Alla pedagoger ser till så att utredning och uppföljning sker enligt avsnitt Rutiner för akuta situationer. Direkt i den akuta situationen agerar pedagogen genom arbete med olika värdegrundsmaterial med det aktuella barnet/barnen/barngruppen, när det gäller kränkningar barn-barn. Uppföljning sker på avdelningsreflektion, reflektion och kvalitetsarbete och Saramöte.

7 6 (18) Kön: Pedagogerna ska skapa lärmiljöer som skapar förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Följs upp genom observationer av lek. Etnisk tillhörighet: Alla ska känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Vi ska synliggöra olika språk så det blir naturligt för alla barn genom boksamtal. Följs upp i intervjufrågor till barn och vårdnadshavare i utvecklingssamtal. Religion eller annan trosuppfattning: Öka personalens kompetens kring olika trosuppfattningar och kunskaper om, att inte alla vårdnadshavare och barn med en viss trosuppfattning har samma önskemål och behov. Följs upp genom våra dokument för språkdomäner. Funktionsnedsättning: Alla ska kunna delta utifrån sina förutsättningar. Vi ska arbeta med tecken som stöd och boksamtal. Vi ska reflektera kring dessa frågor på avdelningsreflektion och reflektionstid- kvalitetsarbete. Sexuell läggning: Förskolan ska skapa förutsättningar i våra lärmiljöer (erbjuda olika former av litteratur) för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar och sexuell läggning. Vi ska i samtal med barnen genom t.ex. boksamtal ta oss tid att svara på frågor och funderingar. Könsidentitet eller könsuttryck: Förskolan ska skapa förutsättningar i våra lärmiljöer så att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Vi ska utveckla vårt arbete med lärmiljöerna och fortsätta arbetet med boksamtal, med utvald litteratur. Ålder: Förskolan ska ha en verksamhet som främjar alla barn oavsett ålder. En bit in på hösten följer vi upp hur gruppsammansättningar fungera, finns behov gör vi förändringar. Vi ska ha ett tätt samarbete mellan de två avdelningarna så att alla barn oavsett ålder gynnas i sin utveckling. Åtgärd Kränkande behandling: Fortsatt arbete med olika material i barngrupperna, såsom; Gyllene Regeln, Barnkonventionen och Snick Snack, samt samtala kring vardagliga händelser som uppkommer i vardagen, både när något bra som någon gjort eller vid en konflikt. Uppmuntra och berömma ett positivt beteende. Barnintervjuer (Qualis barnenkät) görs för att ge barnen möjlighet att uttrycka sin åsikt. Fortsätta arbetet med att pedagogerna ska kunna och utföra rutinen vid akuta situationer och att följa

8 7 (18) rutinen att rapportera kränkningar i systemet LISA. Pedagogerna behöver vara där barnen befinner sig. Kön: Förskolan ska se över lärmiljöer och lekmaterial kontinuerligt. Lärmiljöerna ska innehålla.en mångfald som inbjuder till olika slags lek och samspel. Lekmaterialet ska finnas tillgängligt i barnens nivå. Vi ska uppmuntra barnen till lek i olika lärmiljöer oavsett kön. Etnisk tillhörighet: Förskolan ska ha tillgång till litteratur på olika språk för alla barn. Vid behov ska förskolan läsa olika böcker på svenska och sedan ge möjlighet till vårdnadshavare att läsa samma bok hemma på sitt språk. Religion eller annan trosuppfattning: Pedagogerna ska ta reda på vad som gäller för den enskilda familjen och barnet. Vi ska även visa respekt för hur vårdnadshavare vill att deras barn exempelvis ska vara klädd, vad de får äta, om det får följa med till svenska kyrkan osv. Funktionsnedsättning: Förskolan ska anpassa verksamheten med hänsyn till barnens olika förutsättningar, och utforma aktiviteter så att alla barn kan delta utifrån sin förmåga. Vi ska använda tecken som stöd vid behov. Sexuell läggning: Vid behov ska förskolan låna böcker om regnbågsfamiljer. Läsa böckerna på sagostunder, samlingar och samtala om dessa när vi har boksamtal i syfte att medvetandegöra barnen om att familjer kan se olika ut, svara på frågor. Könsidentitet eller könsuttryck: Utifrån barnens önskemål skaffa utklädningskläder som alla får prova oavsett kön. Vår inställning och bemötande som personal är viktig. Ålder: Vi arbetar som en enhet. Vi delar in barnen i mindre grupper under dagen efter intresse och mognad exempelvis vid skogsutflykter, samlingar och lärtillfällen. Ansvarig Arbetslag: pedagoger vid Malsta förskola Förskolechef: Sara Humla Datum när det ska vara klart Arbetet sker kontinuerligt och systematiskt under hela året. Inför nästa år upprättas en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling

9 8 (18) Hur barnen har involverats i de främjade åtgärderna Genom arbetet med Snick och Snack och kompisböckerna involveras barnen i de främjande åtgärderna. Inom värdegrundstemat involveras också barnen på olika sätt. De främjande åtgärderna är framtagna utifrån dels barnperspektiv - pedagogernas perspektiv av barns behov. Men också barns perspektiv - deras åsikter som uppkommit under samtal och intervjuer. Hur personalen har involverats i de främjade åtgärderna Genom ett systematiskt kvalitetsarbete under återkommande reflektion- och kvalitetsarbete och kvalitetsdag. Årscykeln och grovplaneringen för reflektion och kvalitetsarbete samt strukturen på avdelningsreflektion. Pedagogerna har också utifrån resultat av kartläggningen formulerat om de främjande åtgärderna inför kommande år. Kartläggning Kartläggningsmetoder Barnintervjuer med barn 3-5 år (Qualis). Enkät som vårdnadshavare besvarar (Qualis). Enkät som pedagogerna besvarar (Qualis). Trygghetsvandringar där barn och pedagoger går runt i utemiljön/innemiljön och samtalar med barnen om hur de upplever olika områden som finns i vår utemiljö/innemiljö Pedagogerna arbetar med pedagogisk dokumentation och har vardagliga samtal med vårdnadshavare vid lämning och hämtning samt utvecklingssamtal som genomförs 1 gång/år. Planen och de främjande åtgärderna gås kontinuerligt igenom på avdelningsreflektion, APT/personalmöte, reflektion- kvalitetsarbete och kvalitetsdag. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Kartläggningen inför kommande år kommer att fokuseras på barnens trygghet och trivsel genom att förskolan kommer att genomföra trygghetsvandringar. Pedagogerna

10 9 (18) kommer också att utföra observationer av barnens lek för att utveckla lärmiljöerna för alla barns bästa. Hur barn har involverats i kartläggningen Barnen har intervjuats och observerats. Barnen deltar också i trygghetsvandringen som är en del av kartläggningen. Hur personalen har involverats i kartläggningen Pedagogerna på Malsta förskola involveras genom att de är dom som utför enkäterna med barnen, det är de som observerar, går mad barnen på trygghetsvandring och de följer upp planen och de främjande åtgärderna kontinuerligt på avdelningsreflektion, Saramöte och på reflektion- kvalitetsarbete. Pedagogerna har också besvarat en enkät (Qualis). Resultat och analys Utifrån resultatet i barnenkäten (Qualis) svarar 78 % att de tycker om att vara på förskolan. 94 % av barnen svarar att de har någon att leka med och 94 % svarar att de är en bra kompis. Det här höga resultatet av barnenkäten är ett kvitto på att arbetet med vänskapstemat har gett barnen redskap i hur man ska vara som kompis. Det förebyggande arbetet genom olika arbetssätt kommer att fortsätta under året i syfte att förebygga kränkningar. På frågan om förhållandet mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt så svarar 25 % att de instämmer helt, 50 % instämmer till stor del och 25 % instämmer till viss del (fyra pedagoger besvarade enkäten). Pedagogrollen är något vi kommer att arbeta vidare med under 2017, genom att läsa Skolverkets Möten för lärande och reflektera över vårt förhållningssätt och bemötande. I föräldraenkäten är det 54 % som instämmer helt på frågan Förskola arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling, 27 % instämmer till stor del. 12 % instämmer till viss del, 0 % instämmer inte alls och 8 % vet inte. Förskolans uppdrag fortsatt blir att belysa våra strategier som vi har när det gäller det förebyggande arbetet vad beträffar kränkningar och diskriminering för vårdnadshavarna och vad de ger för resultat för barngrupperna. Förskolan ska fortsätta att arbeta med att göra vårt gemensamma förhållningssätt levande i vardagen så det genomsyrar hur vi bemöter barnen, men även varandra. Det har förekommit kränkningar mellan barn på förskolan och därav kommer

11 10 (18) pedagogerna att fortsätta arbetet med värdegrundstemat. Förebyggande åtgärder Namn Kränkande behandling Nolltolerans Kön Inflytande Könsidentitet eller könsuttryck Utklädningskläder och lärmiljön. Etnisk tillhörighet Flerspråkighet Religion eller annan trosuppfattning Respekt Funktionsnedsättning Allas lika värde Sexuell läggning Regnbågsfamiljer Ålder: Oavsett ålder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Vi har i år valt att fokusera på förebyggande åtgärder mot kränkande behandling och i det arbetet har vi och kommer att använda oss av materialet Snick och Snack i arbetet med barnen. Inför nästa år har förskolan bestämt att arbeta mer med Barnkonventionen i barngrupperna. Förskolan kommer också att arbeta vidare med rutinen för att rapportera kränkningar. Mål och uppföljning Kränkande behandling Alla barn ska bli respekterade för den de är, samt känna sig trygga både inom- och utomhus. Uppföljning sker utifrån resultatet av trygghetsvandringarna, enkät och samtal med barnen. Kön Pojkar och flickor ska ha lika stort inflytande och utrymme. Alla barn ska ges samma möjligheter att använda alla lärmiljöer. Uppföljning genom observationer och samtal. Könsidentitet eller könsuttryck Ett normkritiskt förhållningssätt ska råda, att man utgår från att alla människor är olika, oavsett kön. Förutsättningar ska skapas för att barnen ges möjlighet att utvecklas utan att begränsas av stereotypa könsroller. Utveckla lärmiljön så att den gynnar alla barn. Uppföljning ska ske genom

12 11 (18) observationer, reflektion och samtal. Etnisk tillhörighet Flerspråkighet ska uppmärksammas på ett positivt sätt. Låna böcker på andra språk. Följs upp i observationer och samtal. Religion eller annan trosuppfattning Vi ska ha en öppen dialog med vårdnadshavare utifrån deras önskemål och behov. Följs upp i utvecklingssamtal. Förskolan ska använda tolk vid behov. Funktionsnedsättning Alla barn ska ges förutsättningar för att utveckla sina förmågor och intressen. Uppföljning ska ske genom att utvärdera och utveckla lärmiljön. Sexuell läggning Vi ska synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer. Ålder Planering ska styras av barnets intressen och behov, ej enbart av ålder. Åtgärd Kränkande behandling: Alla vuxna ska vara lyhörda och närvarande pedagoger. Pedagogerna på avdelningen för de äldre barnen har beslutat använda morgonsamlingen till att prata om det som är aktuellt för dagen, gällande vårt förhållningssätt till varandra i vardagen, barn-barn, vuxen-barn. Kön: Alla barn ska ges samma förutsättningar oavsett kön. Könsidentitet eller könsuttryck: Fortsätta att utveckla arbetet med lärmiljöerna. Etnisk tillhörighet: Allas traditioner, språk och seder ska synliggöras. Religion eller annan trosuppfattning: Fortsätta att utveckla arbetet med lärmiljöerna. Funktionsnedsättning: Verksamheten och lärmiljön ska anpassas med hänsyn till alla barns olika förutsättningar.

13 12 (18) Sexuell läggning: Pedagogerna ska vara förberedda att välkomna och bemöta regnbågsfamiljer på ett professionellt sätt. Ålder: Verksamhetsplaneringen ska styras av barnets individuella förutsättningar och intressen inte enbart av barnets ålder. Motivera åtgärd Kränkande behandling: Alla barn ska känna sig trygga. Kön Alla barn ska ges samma förutsättningar oavsett kön. Könsidentitet eller könsuttryck Lärmiljön ska anpassas till alla barn. Etnisk tillhörighet Alla ska känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning Alla ska känna stolthet över sig själva och etniska tillhörighet Funktionsnedsättning Alla barn ska få förutsättningar att utvecklas utifrån sin egen förmåga. Sexuell läggning Alla barn ska ha samma förutsättningar att utvecklas utan att begränsas av stereotypa föreställningar och då behöver lärmiljön ses över. Ålder Alla barn oavsett ålder ska ges förutsättningar att utveckla sina förmågor och intressen. Ansvarig Arbetslag: Pedagoger vid Malsta förskola Förskolechef: Sara Humla Datum när det ska vara klart Arbetet sker kontinuerligt och systematiskt under hela året.

14 13 (18) Hur barnen har involverats i de förebyggande åtgärderna Genom intervjuer, vardagliga samtal, aktiviteter med barnen, observationer och trygghetsvandringar. Hur personalen har involverats i de förebyggande åtgärderna Genom olika utvärderingar, kartläggningsmetoder, observationer och trygghetsvandringar.

15 14 (18) Rutiner Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på Malsta förskola. Vi ska omedelbart ingripa när vi ser att barn eller vuxna kränker någon annan, oavsett om sker gentemot ett barn eller en vuxen. Alla pedagoger ska vara nära eller i samspel med barnens lek, samt vara lyhörda för hur barnen mår. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Skyldighet råder att anmäla, utreda och vidta åtgärder enligt Skollagen (20110:800) kap Vardagliga observationer och dokumentation av barns samspel görs för att tidigt upptäcka mönster och ev kränkningar. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Vårdnadshavare och barn kan vända sig till all personal eller förskolechef vid förskolan. Barnet eller vårdnadshavare väljer själv. För att barnen ska känna trygghet och uppleva att förskolans miljö på alla områden är god, ska förskolans pedagoger säkerställa alla signaler om kränkande behandling rapporteras till förskolechefen och vidare till huvudmannen. Alla barn ska tas på allvar och deras upplevelser ska leda till åtgärder som främjar och förebygger kränkningar. Pedagogerna ska inte diskutera om huruvida barnet blir kränkt, utan alla signaler och tillbud ska rapporteras. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När ett barn har blivit utsatt för någon form av kränkande behandling ligger i första skedet ansvaret på avdelningens pedagoger, som går direkt in och agerar för att få kränkningen att upphöra och förhindra kränkande beteende. Pedagogerna samlar information om vad som hänt och samtalar med den som blivit utsatt och den som utfört kränkningen, samt dokumenterar tillbudet i LISA och meddelar vårdnadshavare och förskolechefen. Förskolechefen rapporterar vidare till huvudmannen. Därefter tas nödvändiga beslut och ev. åtgärdsprogram upprättas. Ansvarig för uppföljning av åtgärder är förskolechefen. Rutinen för anmälan i LISA följs upp varje månad och varje kränkning återrapporteras till

16 15 (18) verksamhetschef/huvudmannen för presentation i ansvarig nämnd månatligen. Rutinen följs upp varje kvartal på APT och i samverkan på förskolan enligt årscykeln. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal När jag som personal hör eller ser att en kollega kränker ett barn på något sätt ska jag så fort som möjligt avbryta detta. Dokumentera det inträffade i LISA. Vid grov kränkning tas genast kontakt med förskolechef. Förskolechefen rapporterar till huvudmannen. Förskolechefen tar kontakt med vårdnadshavare och kallar till möte omgående där de berörda pedagogerna/pedagogen inte nödvändigtvis behöver närvara. Nödvändiga beslut tas och utredning görs skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den utsatta och övriga inblandade. Ansvarig för dokumentation är förskolechef. Förskolechef kallar berörda till uppföljningsmöte. Rutiner för uppföljning Respektive arbetslag följer upp genom samtal med barn och ev vårdnadshavare/föräldrar, dokumentation görs. Vid avdelningsreflektion sammanställs dokumentationen. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att följa upp när personal har kränkt ett barn. Förskolechef har samtal med berörda pedagoger ang. det inträffade. Förskolechefen kallar till möte och går igenom åtgärdsplan med berörda pedagoger/pedagog. Förskolechef kallar till uppföljningsmöte utifrån hur åtgärdsplanen fungerat. Rutiner för dokumentation Pedagogerna på avdelningen ska dokumentera och rapportera tillbudet i LISA och till förskolechefen. Förutom då det gäller grov kränkning vuxen- barn, då görs den av förskolechef. Förskolechefen ansvarar för att skriva in de åtgärder som är planerade och uppföljning av tillbudet. Utredning: Tidpunkt/-er, händelseförlopp, analys av ev. orsak till kränkning. Ansvarsförhållande Arbetslag: Pedagoger vid Malsta förskola Förskolechef: Sara Humla

17 16 (18) Begrepp Diskriminering Diskriminering är när en pedagog på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en pedagog tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Exempel: Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling,

18 17 (18) på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo, bi som heterosexuella. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt 1 kap. 5 i diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med religion eller annan trosuppfattning. Förskolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn som deltar eller söker till verksamheten oavsett religion eller annan trosuppfattning. Diskrimineringsskyddet gäller också när ett barn eller en elev utsätts för missgynnanden eller trakasserier på grund av en nära anhörigs religionstillhörighet eller trosuppfattning. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism och ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas enligt 1 kap. 5 i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Begränsningen av funktionsförmågan ska till följd av en sjukdom eller skada vara medfödd eller förvärvad. Begränsningen ska därutöver vara varaktig, det vill säga bestå över en längre tid. Begränsningar till följd av en skada eller sjukdom som är av övergående natur omfattas alltså inte.

19 18 (18) Exempel på vanliga funktionsnedsättningar är allergier, hörsel- och synskador, Aspergers syndrom, ADHD och dyslexi och olika variationer av rörelsehinder. Diskrimineringsskyddet gäller också när ett barn eller en elev utsätts för missgynnanden eller trakasserier som har samband med en nära anhörigs funktionsnedsättning. Sexuell läggning Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med sexuell läggning. Förskolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn och elever som deltar eller söker till verksamheten oavsett sexuell läggning. Med sexuell läggning avses enligt 1 kap. 5 i diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Diskrimineringsskyddet gäller också när ett barn eller en elev utsätts för missgynnanden eller trakasserier som har samband med nära anhörigs sexuella läggning. Även diskriminering och trakasserier som har samband med felaktigt förmodat sexuell läggning omfattas av lagskyddet. Ålder Barn i förskolan får inte utsättas för diskriminering och trakasserier som har samband med ålder. Med ålder avses enligt 1 kap. 5 i diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder om särbehandlingen gäller tillämpning av bestämmelse i skollagen.