Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbågens förskola Upprättad Januari 2019 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling för de barn som deltar i eller söker till verksamheten

2 1 (15)

3 2 (15) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Solbågens förskola Förbud mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan vilar på demokratisk grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. För alla som arbetar i förskolan är arbetet med värdegrunden ett övergripande uppdrag som ska genomsyra hela verksamheten organisation, undervisning, alla möten och aktiviteter. Skollagen 6 kap. 9 Huvudman eller personal inte utsätta ett barn för kränkande behandling. Kränkande behandling innebär att ett barns värdighet kränks. Har kränkningarna samband med någon av diskrimineringsgrunderna kallas det trakasserier. Diskrimineringslagen 2 kap. 5 Den som bedriver verksamhet får inte diskriminera något barn som deltar i verksamheten. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller bristande tillgänglighet. Barn kan inte diskriminera varandra i juridisk mening Läroplan för förskolan Lpfö-98 rev alla som arbetar i förskolan ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper. Vår vision Barn som leker och lär, utvecklas även genom multimedias värld. På Solbågens förskola ska barn och vuxna känna glädje och trygghet, ingen ska bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Vår förskola ska präglas av en varm och positiv atmosfär med respekt för människors olikheter och behov. Vi använder oss av Kompissolen för att konkretisera och tydliggöra vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar. Alla barn har rätt att uppleva sig respekterade av barn och vuxna och få känna sig delaktiga i gemenskapen. Vi strävar efter ett meningsskapande och demokratiskt arbetssätt som präglas av en gemensam värdegrund och en samspelande pedagogisk atmosfär där barnen har inflytande över sin vardag, är delaktiga och tar ansvar i små och stora frågor. Planen gäller från

4 3 (15) Planen gäller till Ansvariga för planen Arbetslaget: Förskollärare och barnskötare vid Solbågens förskola Förskolechef: Jenny Persson Barnens delaktighet Vi samtalar dagligen med barnen hur vi ska bemöta och respektera varandra. I samråd med barnen försöker vi att hitta olika lösningar på situationer som uppstår. Vi tar här hjälp av olika värdegrundsmaterial. Genom den årliga enkäten följer vi upp de äldre barnens trygghet och trivsel. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare informeras om planen vid inskolning, då finns möjlighet att diskutera och lämna synpunkter. Planen finns tillgänglig att läsa på förskolans föräldraväggar och på förskolans hemsida. Vid utvecklingssamtal tar vi alltid upp den när vi berättar om vårt värdegrundsarbete. Vid föräldraväggarna finns en synpunktslåda där vårdnadshavare kan kommentera eller lämna synpunkter. I den betydelsefulla dagliga kontakten samtalar vi om saker som inträffar, men också kring funderingar och oro som kan finnas hos vårdnadshavare. Vår strävan är att vårdnadshavare och pedagoger ska känna förtroende för varandra. Vårdnadshavarna är också delaktiga genom att besvara den årliga kvalitetsenkäten som följer upp bl. a. trygghet och trivsel. Personalens delaktighet Planen är ett gemensamt framtaget dokument som ständigt hålls levande genom våra olika forum som. kvalitetsdagar, Solbågsreflektion, avdelningsreflektion och APT/personalmöte. Upprättande av ny plan görs varje november/december av pedagoger och förskolechef. Personalen arbetar sedan kontinuerligt under året efter den, för att bibehålla och upprätthålla värdegrundsarbetet. Den hålls också levande i den dagliga verksamheten bland annat genom arbetet med Kompissolen, Snick och Snack och Kompisböcker. Förankring av planen Pedagogerna på förskolan har arbetat fram planen tillsammans. Vårdnadshavarna informeras om den vid inskolning och på föräldramöten. Planen finns tillgänglig att läsa vid föräldraväggarna på förskolan och på förskolans hemsida. Arbetet med planen finns med i förskolans årsplanering och årscykel. Dessutom arbetar vi med

5 4 (15) innehållet i planen i det vardagliga arbetet och i samlingar med barnen. Alla avdelningar arbetar kontinuerligt med olika arbetssätt ( Kompissolen, kompisböcker, Snick och Snack ) under hela året i barngrupperna beroende av behov för gruppen. Alla som arbetar på förskolan ska informeras om planen. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets plan har utvärderats under en kvalitetsdag, på APT/personalmöte, Solbågsreflektion och på avdelningsreflektion. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagoger och förskolechef vid Solbågens förskola. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi upplever att vi behöver arbeta mer kontinuerligt med planen för att den ska bli ett levande dokument. Vi ska därför kontinuerligt lyfta den vid våra avdelningsreflektioner en gång per månad kommande år och även ta upp den vid Solbågsreflektionstillfällen. Vi konstaterar att vi inte har fullföljt den kartläggning vi planerade att göra 2018 om hur barn väljer lekmiljöer utifrån ett genusperspektiv, därför gör vi en ny kartläggning under Vi fortsätter att arbeta med främjande insatser som att dela in barnen i mindre grupper, vara närvarande pedagoger som alltid sprider ut sig både inom- och utomhus för att skapa trygghet och motverka att något barn blir illa behandlat. Förskolan fortsätter arbetet med att upptäcka kränkningar av barn och personal och vi rapporterar kränkningar i systemet LISA som kommunen tillhandahåller. Detta är något vi måste fortsätta hålla levande under kommande år. Vi skall skapa en rutin för uppföljning av LISA. Vi håller värdegrundsarbetet levande genom t.ex. lek, samtal, högläsning och i dagliga situationer. Vi fortsätter det arbete vi påbörjade förra året med värdegrundsmaterialet Snick och Snack på avdelningarna med de äldre barnen.. Resultaten av föräldraenkäten vt-18 visar att 92 % av förskolans föräldrar instämmer helt/till stor del att; 3 % instämmer till viss del, att: Förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling. 5 % vet ej. Resultatet av barnenkäten vt-18 visar att

6 5 (15) 94% av barnen tycker om att vara på förskolan. 100 % av barnen upplever att de är en bra kompis 100 % av barnen uppger att de har någon att leka med på förskolan 93 % av barnen har roligt när de leker med de andra barnen på förskolan. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärderingarna kommer att ske gemensamt i arbetslagen både på avdelning och hela förskolan gemensamt. Planen utvärderas genom att pedagogerna analyserar resultatet av årets arbete. Utifrån utvärderingen bestäms om vi ska fortsätta med samma område eller välja nya. Vi genomför årliga barn- och föräldraenkäter för att följa upp barnens trygghet och trivsel. Vi ska fortsätta arbetet med att göra barn och föräldrar mer delaktiga. Ansvarig för att årets plan utvärderas Arbetslaget: Förskollärare och barnskötare vid Solbågens förskola Förskolechef: Jenny Persson Hur barnen har involverats i utvärderingen Enkäter, som följer upp barnens trygghet och trivsel. Samtal och reflektioner utifrån Snick och Snack arbetet, samlingar med Kompissol-tema och den dagliga verksamheten. Hur personalen har involverats i utvärderingen Genom observationer, diskussioner och reflektioner i den dagliga verksamheten, samt under reflektionsmöten och en kvalitetsdag i slutet av året har vi fångat upp och arbetat vidare med det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet. Främjande Åtgärder Främjande handlar om att identifiera och stärka positiva förutsättningar för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår från förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en miljö där barn känner sig trygga och utvecklas. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla barn och ska genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem.

7 6 (15) Namn Kränkande behandling: Jag stärkande Psykisk kränkning: Empati Verbal kränkning: Språk Fysisk kränkning: Våldsförebyggande Kön: Verksamhet på lika villkor Etnisk tillhörighet: Stolt för mitt ursprung Religion eller annan trosuppfattning: Religion i världen Sexuell läggning: Familjekonstellationer Funktionsnedsättning: Allas lika värde Könsidentitet eller könsuttryck: Motverka traditionella könsmönster och könsroller Ålder: Mina förmågor Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Kränkande behandling: Nolltolerans Psykisk kränkning: Alla barn ska utveckla förmåga till att visa empati och respekt för andra, samt ges redskap till att lösa konflikter. Pedagogerna ska vara goda förebilder. Observationer i barngrupp, reflektioner i arbetslag och i samtal med barnen. Verbal kränkning: Vi ska tilltala varandra på ett respektfullt sätt. Observationer i barngrupp, diskussioner i arbetslag och i samtal med barnen. Fysisk kränkning: Inget barn eller vuxen, ska använda fysiskt våld mot någon annan. Observationer i barngrupp, reflektioner i arbetslag och i samtal med barnen. Diskrimineringsgrunder Kön: Alla ska ges lika möjligheter oavsett kön. Observationer i barngrupp, diskussioner i arbetslag och med barnen Etnisk tillhörighet: Alla barn ska ha möjlighet att känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet, mångfald är en tillgång. Vi ska föra en kontinuerlig diskussion i hela arbetslaget. Observera och dokumentera för att lära tillsammans, barn och pedagoger. Religion eller annan trosuppfattning: Vi ska visa respekt och bemöta enskilda behov och önskemål gällande den enskilda familjen. Vi ska alltid göra en förfrågan till

8 7 (15) berörda barns vårdnadshavare innan besök i kyrkan vid t ex högtider. Vi följer upp vid utvecklingssamtal och vid verksamhetens planering av traditionsaktiviteter. Sexuell läggning: Vi ska synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer. Inventera biblioteket på förskolan. Funktionsnedsättning: Vår verksamhet är tillgänglig för alla. Vid behov anpassar vi verksamheten och miljön. Könsidentitet eller könsuttryck: Vi ska visa respekt och bemöta enskilda behov och önskemål gällande den enskilda familjen. Ålder: Vi ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen med utgångspunkt i deras mognad, utveckling och förutsättningar. Följs upp genom diskussioner, observationer, dokumentationer och reflektioner. Åtgärd Kränkningar Psykisk kränkning: Fortsatt arbete med olika material i barngrupperna, såsom; Snick och Snack, Kompisböckerna, Kompissolen-samtal och samtala kring vardagliga händelser som uppkommer, både när någon har gjort något bra eller vid en konflikt. Uppmuntra och berömma ett positivt beteende. Vi pedagoger ska vara goda förebilder för barnen. Dela in barnen i mindre grupper för att förebygga kränkningar mellan barn. Pedagogerna ska sprida ut sig och vara där barnen befinner sig. Barnintervjuer (Qualis) genomförs med syfte att ge barnen möjlighet att uttrycka sin åsikt. Fortsätta att följa rutinen att rapportera kränkningar i systemet LISA. Verbal kränkning: Vi ska arbeta med barnen utifrån Kompissolen, Snick och Snack och Kompisböcker och lyfta hur man pratar snällt och respektfullt med varandra. Vi pedagoger ska vara goda förebilder för barnen. Fysisk kränkning: Vi ska arbeta med barnen utifrån Kompissolen, Snick och Snack och Kompisböcker och lyfta hur man beter sig snällt och respektfullt mot varandra. Vi pedagoger ska vara goda förebilder för barnen Diskrimineringsgrunder Kön: Vi ska dela barngruppen i mindre grupper. Förskolan ska se över lärmiljöer och lekmaterial kontinuerligt. Lärmiljöerna ska innehålla en mångfald som inbjuder till olika slags lek och samspel. Materialet ska finnas tillgängligt i barnens nivå. Vi ska uppmuntra barnen till lek i olika lärmiljöer oavsett kön. Könsidentitet eller könsuttryck. Vi ska erbjuda lärmiljöer som ger barnen förutsättningar att utveckla sina förmågor, intressen och identitet utan att begränsas av stereotypa könsmönster. Vi ska vara lyhörda och öppna för att det finns många sätt att definiera kön på.

9 8 (15) Etnisk tillhörighet. Vi vill arbeta för att alla ska känna sig stolta över sin bakgrund och etniska tillhörighet, vi ser mångfald som en tillgång och uppmuntrar till nyfikenhet om varandras olikheter genom litteratur, diskussion och dokumentation. Förskolan ska fortsätta att låna olika sagor på svenska och andra modersmål och ge möjlighet till vårdnadshavare att läsa samma bok hemma på sitt språk. Under inskolningen av nya barn ska förskolan göra kartläggningen språkdomän för att ta tillvara lärdom från barn och deras föräldrar Religion eller annan trosuppfattning. Vid inskolningen ska vi skaffa oss information om barnets familj vad gäller exempelvis kost, kultur, traditioner samt annat viktigt för familjen. Det dokumenteras i samband med att vi går igenom dokumentet språkdomänerna. Förskolan väljer att fira svenska traditioner utan religiösa inslag på förskolan. Funktionsnedsättningar. Vi ska anpassa verksamheten med hänsyn till varje barns förutsättningar, och utforma den så att alla kan delta på sina villkor. Vi ska vara goda förebilder och ha ett förhållningssätt som uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar. Pedagogerna ska arbeta med tecken som stöd när det behövs och i största möjliga mån anpassa lärmiljöerna, såväl den fysiska som den psykosociala, så att varje barn kan delta efter sin förmåga. Sexuell läggning. Vi ska synliggöra olika familjekonstellationer genom litteratur och boksamtal, vi ska ta oss tid att svara på frågor och funderingar när dessa dyker upp. Ålder. Barnen delas in i mindre grupper under dagen efter intresse och mognad exempelvis vid samlingar och lässtunder. Vi ger förutsättningar och skapar miljöer med barnens bästa som utgångspunkt. Vi ska uppmuntra barnen att hjälpa varandra och vara förebilder, t ex de äldre hjälper de yngre och de yngre lär av de äldre. Ansvarig Arbetslaget: Förskollärare och barnskötare vid Solbågens förskola Förskolechef: Jenny Persson Datum när det ska vara klart Arbetet bedrivs kontinuerligt i den vardagliga verksamheten. Hur vi lyckas i vårt arbete utvärderas i slutet av Hur barnen har involverats i de främjade åtgärderna Genom vårt vardagliga värdegrundsarbete med Kompissolen, Snick och Snack och kompisböckerna involveras barnen i de främjande åtgärderna.

10 9 (15) Hur personalen har involverats i de främjade åtgärderna Vi har observerat och planerat framåt utefter det vi sett i barngrupperna. Diskuterat regelbundet kring värdegrunds frågor vid reflektionstillfällen och kvalitetsdag. Varit lyhörda och närvarande pedagoger med barnens bästa i fokus. Kartläggning Kartläggningsmetoder Barnintervjuer med barn 3-5 år (Qualis). Enkät som vårdnadshavare besvarar (Qualis). Enkät som pedagogerna besvarar (Qualis). Påbörjade en genusobservation för att få syn var hur barnen använde de olika lekmiljöerna. (Var leker pojkarna och var leker flickorna?) Blev aldrig slutförd och utvärderad. Arbetat med värdegrundssamtal både i Snick- och Snacksamlingar och samlingar om Kompissolen. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Hur barn har involverats i kartläggningen De äldre barnen har svarat på Qualisenkäten som följer upp barnens trygghet och trivsel. De erbjöds även att vara med vid utvecklingssamtalen under våren, men det var bara någon enda som deltog. Arbetat med värdegrundssamtal med alla barn både i Snick- och Snacksamlingar och samlingar om Kompissolen. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har involverats genom att besvara Qualisenkäten som följer upp barnens trygghet och trivsel och genomfört den med de äldre barnen.(3-5 år) Vi har fått ta del av resultatet från barn-, föräldra- samt personalenkäten. Vi har använt olika material (Snick och Snack, Kompissolsamtal) och jobbat med värdegrunden med barnen för att få syn på om barnen känner otrygghet eller att de blivit illa bemötta eller behandlade av andra barn eller vuxna.

11 10 (15) Resultat och analys Resultat Av enkäterna framgick att 94% av föräldrarna upplever att deras barn trivs på förskolan, 93 % av barnen svarade att de har roligt på förskolan och 100% att de har någon att leka med. Alla pedagoger svarade att de upplever att alla barn trivs på förskolan. 92 % av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i att förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling och alla pedagoger instämmer helt i enkätens påstående att Vi vuxna reagerar mot diskriminering och kränkande behandling bland och gentemot barnen. Pedagogerna har ofta sett och hört barnen reflektera över hur en bra kompis ska vara och hur man inte får göra mot varandra, både i den vardagliga verksamheten och under samlingar med värdegrundstema. Analys Vi behöver fortsätta att kontinuerligt arbeta med värdegrundsarbetet och involvera barnen. Vi behöver genomföra en ny kartläggning för att få syn på hur barnen använder sig av lekmiljöerna utifrån ett genusperspektiv. Vi behöver jobba aktivt för att få syn på om det finns otrygga platser och miljöer på förskolan. Förebyggande åtgärder Namn Kränkande behandling: Nolltolerans Psykisk kränkning: God kamrat Verbal kränkning: Kommunikation Fysisk kränkning: Observation Kön: Utrymme Etnisk tillhörighet: Stolthet Religion eller annan trosuppfattning: Respekt Funktionsnedsättning: Hänsyn Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning: Familjekonstellationer Ålder: Trygghet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder

12 11 (15) Mål och uppföljning Kränkande behandling: Ingen kränkande behandling ska förekomma på vår förskola. Nolltolerans råder. Alla barn ska bli respekterade för den de är, samt känna sig trygga både inom- och utomhus. Uppföljning ska ske utifrån resultatet av observationer, enkät och samtal med barnen. Diskrimineringsgrunder Kön: Alla ska ges lika stort utrymme oavsett kön. Uppföljning genom kartläggningar och utvärderingar. Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning: Alla barn och familjer oavsett föräldrars könsidentitet och sexuell läggning är välkomna till vår förskola. Uppföljning sker i utvärderingar. Etnisk tillhörighet: Alla barn ska känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Uppföljning genom observationer. Religion eller annan trosuppfattning: Vi ska visa respekt och acceptans för att vi har olika religioner och trosuppfattningar. Följs upp i utvecklingssamtal. Funktionsnedsättning: Miljön ska vara anpassad så alla kan delta i förskolans aktiviteter. Ingen ska utsättas för diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Följs upp i observationer. Ålder: Alla ska känna sig trygga i förskolan, både stora och små. Följs upp i kvalitetsenkät och utvärderingar. Alla som arbetar på förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Förskolans pedagoger ska bli mer medvetna, få större kunskap och ökad förståelse för hur traditionella normer styr barnens lekar, vilka möjligheter vi erbjuder barnen oavsett kön. Alla barn ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett kön och könsidentitet. Flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att prova och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar från stereotypa könsroller. Åtgärd Kränkande behandling: Alla vuxna är lyhörda och närvarande pedagoger, som sprider sig inomhus och på gården i syfte att vara där barnen är. Observera kontinuerligt för att upptäcka eventuell förekomst av kränkningar. Följs upp i arbetslagen kontinuerligt. Psykisk kränkning: Vi ska aktivt arbeta med t.ex. Kompisböckerna, boksamtal, Snick och snack, lekar och drama.

13 12 (15) Verbal kränkning: Vi ska kontinuerligt observera vilket språk barnen använder i sin kommunikation med andra, och sedan följa upp i vårt dagliga arbete. Fysisk kränkning: Vi ska observera kontinuerligt under året, för att fånga upp klimatet mellan barnen, och sedan följa upp i vårt dagliga arbete. Vi återkopplar och diskuterar alla typer av åtgärder kontinuerligt tillsammans i hela arbetslaget. Detta finns inplanerat i vår årscykel. Diskrimineringsgrunder Kön: Vi ska dela in barnen i mindre grupper. Vi ska erbjuda material och lärande miljöer som lockar till lek oavsett kön. Etnisk tillhörighet: Vi ska lyfta fram och uppmärksamma barns och vuxnas etniska tillhörighet på ett positivt sätt. Religion eller annan trosuppfattning: Vi ska visa respekt och bemöta enskilda behov och önskemål gällande den enskilda familjens religion och trosuppfattning så långt det är möjligt. Funktionsnedsättning: Vi ska anpassa verksamheten med hänsyn till alla barns förutsättningar och utforma den så att alla barn kan delta. Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning: Vi synliggör och bejakar olika familjekonstellationer genom vårt jämställdhetsarbete. Ålder: Vi ska vara närvarande och delaktiga för att kunna ge stöd och vägledning oavsett ålder. Motivera åtgärd Kränkande behandling: Arbetet sker för att undvika risken att barn blir utsatt för kränkande behandling. Psykisk kränkning: Arbetet sker för att förebygga risken att barn blir utsatt för psykisk kränkning. Verbal kränkning: Arbetet sker för att undvika risken att barn blir utsatt för verbala kränkningar Fysisk kränkning: Arbetet sker för att undvika risken att barn blir utsatt för fysisk kränkningar. Genom att ha en årscykel för åtgärder finns en röd tråd och arbetet hålls levande i den dagliga verksamheten.

14 13 (15) Diskrimineringsgrunder Kön: Vi ser varje barn som en egen individ oavsett kön. Alla barn äger samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Etnisk tillhörighet: Vi ska på bästa sätt lyfta fram att mångfald är en tillgång, och att alla barn känner sig trygga på förskolan. Religion eller annan trosuppfattning: Vi ska arbeta för alla människors lika värde oavsett religion eller trosuppfattning. Funktionsnedsättning: Alla barn ska ges möjlighet att delta utifrån sina förmågor och förutsättningar Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning: Alla barn ska känna stolthet över sin egen könsidentitet. Ålder: Alla barn ska känna sig trygga på förskolan. Ansvarig Arbetslaget: Förskollärare och barnskötare vid Solbågens förskola Förskolechef: Jenny Persson Datum när det ska vara klart Arbetet sker kontinuerligt och systematiskt under året. Hur barnen har involverats i de förebyggande åtgärderna Genom vårt dagliga arbete kring värdegrund, samtal, aktiviteter för barnen, observationer och trygghetsvandringar. Hur personalen har involverats i de förebyggande åtgärderna Genom olika utvärderingar, kartläggningsmetoder, observationer och trygghetsvandringar. Rutiner Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på Solbågens förskola. Vi ska omedelbart ingripa när vi ser att barn eller vuxna kränker någon annan, oavsett om det sker gentemot ett barn eller en vuxen. Alla pedagoger ska vara nära eller i samspel med barnens lek, samt vara lyhörda för hur barnen mår.

15 14 (15) Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Skyldighet råder att anmäla, utreda och vidta åtgärder enligt Skollagen (20110:800) kap Vardagliga observationer och dokumentation av barns samspel görs för att tidigt upptäcka mönster och ev. kränkningar. Förskolans personal är närvarande och lyhörda vuxna som delar upp sig bland barnen för att hålla god uppsikt över situationer där kränkningar kan förekomma. Förskolan har rutiner för tillsyn och uppsikt över barnen på förskolan. (Vardagliga observationer och dokumentation av barns samspel görs för att tidigt upptäcka mönster och ev. kränkningar.) Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Föräldrar och barn kan vända sig till all personal eller förskolechef vid förskolan. Barnet eller föräldern väljer själv. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När en akut situation uppstår går vi som personal direkt in och agerar för att få kränkningen att upphöra och förhindrar fortsatt kränkande beteende. Personal meddelar vårdnadshavare och kallar till möte. Förskolechef informeras. Förskolechef, personal och vårdnadshavare träffas och nödvändiga beslut tas, utredning görs skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den utsatta och övriga inblandade. Ett åtgärdsprogram upprättas. Ansvarig för dokumentation är förskolechef. Utredning görs av personalen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal När personal, hör eller ser att en kollega kränker ett barn på något sätt ska hen så fort som möjligt avbryta detta. Vid grov kränkning tas genast kontakt med förskolechef. Förskolechefen tar kontakt med föräldrar och kallar till möte omgående. Nödvändiga beslut tas och utredning görs skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den utsatta och övriga inblandade. Ett åtgärdsprogram upprättas. Ansvarig för utredning och dokumentation är förskolechef. Förskolechef kallar berörda till uppföljningsmöte.

16 15 (15) Rutiner för uppföljning Förskolechef kallar till uppföljningsmöte utifrån hur åtgärdsplanen fungerat Respektive arbetslag följer upp genom samtal med barn och ev. föräldrar, dokumentation görs. Vid arbetslagsplanering sammanställer de dokumentationen. Eventuella kompletteringar görs till åtgärdsplanen. Vårdnadshavare informeras om ev. kompletteringar. Förskolechef har samtal med berörd personal för att följa upp att kränkningen upphört. Rutiner för dokumentation Utredning: Tidpunkt/-er, händelseförlopp, analys av ev. orsak till kränkning Dokumentation: Görs av personal, förutom då det gäller grov kränkning vuxen barn, då görs den av förskolechef Åtgärdsprogram: Åtgärder med tidsaspekt, personal och vårdnadshavare, där förskolechef dokumenterar. Tillbud/Skada/Trakasserier skrivs in i Arbetsskadeanmälan på Hint Förskolechef rapporterar till VC Förskolan för vidare rapportering till Lärandenämnden. Ansvarsförhållande Arbetslag: Förskollärare och barnskötare vid Solbågens förskola Förskolechef: Jenny Persson