Billinge Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Billinge Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvariga för planen: Henrik Mårtensson, förskollärare Billinge förskola, Ulrika Christensson, Förskolechef Vår vision På vår förskola ska inget barn diskrimineras, trakasseras eller utsättas för annan kränkande behandling Planen gäller under tiden: Barnens delaktighet På Billinge förskola menar vi att trygga barn är det viktigaste i likabehandlingsarbetet. Trygga barn kränker sällan andra och har lättare att stå emot kränkningar de eventuellt utsätts för. Forskningen har också visat att trygga barn har lättare att bryta mot stereotypa normer. Vi strävar efter att vara lyhörda för barnens önskningar och intresse. Vi använder oss av verktyg för att uppmärksamma bra handlingar, att vara en god kamrat och att sätta gränser för sig själv och andra. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna har via kommunens föräldraenkät fått komma med sina synpunkter på hur verksamheten jobbar med likabehandlingsfrågor. På ett föräldramöte har vi diskuterat hur vi arbetar utifrån ett genusperspektiv. Även genom andra samtal med föräldrar, planerade eller spontana, har vi fått information som vi använt oss av i arbetet med denna plan. Personalens delaktighet Personalen har i olika situationer diskuterat vikten av olika frågor och hur dessa kan implementeras utifrån vad som står i denna plan. Vi tar del av relevant forskning och tar del av tips som finns på nätet, exempelvis osv. De böcker, filmer, musikstycken etc som vi presenterar på förskolan ska i möjligaste mån inte motarbeta det arbete som vi i övrigt utför utifrån denna plan. Förankring av planen I arbetet med barnen kommer vi regelbundet att ta upp de saker som finns nämnda i planen. Att få med oss barnen i detta arbete är en grundförutsättning för att likabehandlingsplanens mål kan nås. En stor del av arbetet har redan påbörjats På personalmöten och planeringar kommer det att diskuteras hur planen fungerar och hur den kan vidareutvecklas eller förändras för att på bästa sätt få en god utbildningsmiljö för alla på förskolan. Föräldrarna får likabehandlingsplanen skickad till sig via e-post. Den kommer också att sitta uppe på förskolan i ett format som förhoppningsvis inbjuder till läsning.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Föregående plan har inte utvärderats av olika anledningar. Dels fanns det ingen plan för fjolåret och dels har en stor del av personalen bytts ut sedan förra planen gällde. Årets plan ska utvärderas senast: Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom observationer och pedagogiska dokumentationer ser vi hur de verktyg vi använder oss av har tagits emot av barnen och används i deras vardag. Genom föräldraenkäten ser vi om kännedomen om likabehandlingsplanen är större än tidigare. Genom utvecklingssamtalen får vi en bild av hur de upplever vårt arbete med värdegrundsfrågor. Personalen diskuterar kontinuerligt planen och dess innehåll, samt bestämmer riktningen för nästa års plan våren/sommaren 2015 utifrån de behov som finns då. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Henrik Mårtensson Kartläggning Kartläggningsmetoder * Vid utvecklingssamtalen samtala med vårdnadshavare * Regelbundet diskutera klimatet i barngrupperna vid personalsammankomster av olika slag * Observera och samtala med barnen Områden som berörs i kartläggningen: Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Genom samtal med barn och föräldrar i enlighet med ovan fick vi reda på hur de ser på miljön och klimatet på förskolan. Genom att delta aktivt i barnens vardag får vi information, utifrån detta kan vi anpassa det vidare arbetet efter vad vi anser behövs. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom arbetslagsdiskussioner, genomläsning av planer och annan litteratur etc. Resultat och analys Genom kartläggningen har vi fått reda på att det från föräldrahåll saknas ett mer genomtänkt genusarbete på förskolan, liksom att vi bör jobba mer med kulturell mångfald. Vid samtal med föräldrar samt genom observationer av barngruppen har vi också noterat ett behov av att arbeta med hur man är mot varandra som kamrater i gruppen.

4 Förebyggande åtgärder Namn: Stopp, MIN kropp! Områden som berörs av åtgärden: Mål och uppföljning Artikel 19 i FN's barnkonvention tar upp frågan om att barn ska skyddas från olika former av våld mot sin kropp och själ. Det är av största vikt att barns rättigheter till sin kropp tas på största allvar och att vi medvetet arbetar med detta. På förskolan vill vi att barn efter förmåga kan ta hand om sina toalettbestyr på egen hand. På förskolan vill vi att barnen har en förståelse för att de har rätt till sin egen kropp. Hjälp vid toalettbesök och blöjbyten ansvarar ordinarie personal för. Åtgärd I samråd med enskilda barn och vårdnadshavare diskutera hur vi kan stödja barnen att själva ta hand om sina personliga behov i form av blöjbyte (t.ex. att barnet tar av och på sig blöjan själv), att barnet torkar sig själv efter toalettbesök etc. Att använda verktyg ( se annat avsnitt) som handlar om att sätta gränser för sig själv, samt för andra att respektera dessa gränser. Att på olika sätt uppmärksamma denna rätt, genom att läsa böcker, samtala med barnen och deras vårdnadshavare. "Vilda säger NEJ!" är en bok som kan användas. Vuxna kan även använda sig av skriften Stopp, min kropp! från Rädda Barnen 1 Motivera åtgärd Det är viktigt att vi, barnen och vårdnadshavare diskuterar vad som är okej för dem, då barnets integritet tas på allvar i högsta möjliga mån. I observationer har vi märkt att det finns behov av att barnen tar hand om sina toalettbesök mer självständigt, givetvis utefter vad de anses kunna klara av. Läroplansmål som kan relateras till denna åtgärd: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Ansvarig: All personal för implementering, Henrik för utvärdering Datum när det ska vara klart:

5 Namn: Normbrytande exempel Områden som berörs av åtgärden Mål och uppföljning Vi vill att alla på förskolan ska ha förståelse för att vi alla är olika på olika sätt, men lika mycket värda. I ett större perspektiv vill vi att barnen ska inse att de har en chans att vara den de vill, utan att ta hänsyn till rådande normer. Pedagogerna på Billinge förskola ska bli mer medvetna om genusfrämjande förhållningssätt. Detta kräver också att vi är aktivt närvarande med barnen. Alla barn ska ges möjlighet att pröva allt. Är man trygg i sin könsidentitet är det också lättare att pröva saker som man tycker "tillhör" det andra könet 2. Vi vill med detta visa på att ingen aktivitet eller inget uttryck är mer viktigt eller fint än något annat oavsett vem man är. Åtgärd Genom att göra om våra miljöer så att de uppmuntrar ALLA till lek får barnen utmaningar och får ta den plats de behöver för att kunna utvecklas utan att begränsas av stereotypa förutfattade förväntningar. De får då också större möjligheter att påverka sina dagar på förskolan, att bli lyssnade på, tagna på allvar och att pröva på olika saker. Genom att presentera bilder, sagor, musik, film och övrig lättförståelig kultur ska barnen få ta del av olika människors livsvillkor och pröva sina tankar kring olika föreställningar. Det kan till exempel handla om olika familjekonstellationer, religiösa uttryck, yrkesval, generationsöverskridande aktiviteter (kan en pensionär hoppa i vattenpölar och leka pirat?, etc). Vi kommer också att kritiskt granska det vi läser, lyssnar på, ser osv för att kunna diskutera med barnen om det framställs verkligen är så på riktigt. Motivera åtgärd På ett otvunget sätt visar vi att det finns inget "rätt" sätt att vara på om man är flicka eller pojke, gammal eller ung etc. Då kan vi ge barnen en förståelse för att de kan vara den de vill vara. Det fanns en önskan i en del av föräldragruppen att arbeta mer med genusfrågor, vilket också pedagogerna tyckte det fanns en poäng med. Genom att ge barnen fler möjligheter att nå sin fulla potential utan att fråga sig om en aktivitet är "tjejig" eller "killig" ger vi barnen en chans att stärka sin självkänsla. Ansvarig:All personal (Henrik Mårtensson ansvarar för utvärdering) Datum när det ska vara klart: Bem, S.L. (1989) Genital knowledge and gender constancy in preschool children. Child development, 60,

6 Namn: Verktyg i vardagen Områden som berörs av åtgärden Mål och uppföljning Vi vill att alla på förskolan ska respektera varandra, våra gemensamma saker och vara bra kamrater gentemot varandra. Åtgärd På förskolan har vi olika verktyg som används under dagarna för att få barnen att lära sig respektera varandra, visa hänsyn och vara goda medmänniskor. Vi har samtalat med barnen hur de tycker att en bra kompis ska vara, vilket de tummat på. Detta kan fungera som en grund för att komma ihåg, men också genom att använda nedanstående instrument hoppas vi på att bidra till mer harmoniska barngrupper där respekten för varandra ökar. Vi har också sett att det finns ett behov att lära sig att vara rädd om våra gemensamma saker på förskolan. Stopphanden : Innebär att barnen lär sig att säga stopp om de anser att de råkar ut för något som inte är okej OCH att man lär sig lyssna på kompisar som säger STOPP, samt / eller visar det med handen (därav Stopphanden ). Man kan därifrån eventuellt gå vidare och diskutera hur man kan lösa det uppkomna problemet. Snälla handen : Istället för att använda händerna att knuffa, slå, nypas etc. med kan man vända detta till att man hellre vill se att den som gör detta använder Snälla handen till att klappa, göra förlåt eller något annat bra. Arga Stenen : Om ett barn blir så argt att det inte vet var ilskan ska ta vägen kan man erbjuda att krama ut ilskan i en sten, istället för att använda våld mot en kamrat eller sak. Bra-tavlan : Genom att synligöra barnens goda handlingar gentemot varandra på en "Bratavla", med post-itlappar stärker man barnens självkänsla och sätter fokus på det goda alla barn gör, vilket kan ta udden av det som inte är fullt lika bra. Motivera åtgärd Genom konkreta tydliga exempel kan barnen lättare lära sig även en så abstrakt sak som hur man behandlar andra människor och ting Ansvarig All personal (Henrik ansvarar för att det utvärderas) Datum när det ska vara klart:

7 Rutiner för akuta situationer Policy: Ingen i vår verksamhet ska bli utsatt eller utsätta andra för trakasserier eller kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Var och som får kännedom om att trakasserier eller kränkningar förekommer ska genast agera i uppkommen situation och därefter informera förskolechef. Förskolechef ska i sin tur rapportera till huvudman Personal som barn och föräldrar kan vända sig till: Billinge förskolas personal: Förskolechef: Ulrika Christensson Det går också bra att vända sig till vilken annan personal som helst Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn - ingriper omgående mot all kränkande behandling - Talar med de berörda barnen - Informerar förskolechef - Informerar vårdnadshavare och arbetslaget - Följer upp och dokumenterar händelsen skriftligt Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal: När något kommer till personalen kännedom ska detta dokumenteras. Information till förskolechef ska ske skyndsamt En första uppföljning efter 10 dagar. Om situationen inte förbättrats ska kontakt med Förskolechef ske. Rutiner för dokumentation : Personal som får kännedom gör en notering och informerar förskolechef. Förskolechef upprättar ett dokument om händelsen och kontaktar huvudmannen. Regelbundna noteringar och uppgjorda handlingsplaner förs av ansvarig mentor. Kopia av detta skickas till förskolechef. Ansvarsförhållande : Personal ansvarar för att händelsen uppmärksammas och att insatserna följs upp. Förskolechef ansvarar för att händelsen dokumenteras på ett systematiskt sätt och att händelserna anmäls till huvudmannen.