BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK

Transkript

1 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Rektor Anna Snöberg Rektor Bitr Annika Nilsson (10) Likabehandlingsplan, förskola Djurängsskolan Likabehandlingsplan, förskolan... Fel! Bokmärket är inte definierat.1 1. INLEDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Främjande arbete: Förebyggande och hindrande arbete Åtgärdande arbete KOMPETENSUTVECKLING FRÄMJANDE, FÖREBYGGANDE OCH ÅTGÄRDANDE LOKALA MÅL LÄSÅRET 2013/ BLANKETTER Verksamhetsunika processer, rutiner och instruktioner

2 2 (10) 1. INLEDNING Enligt skollagen och läroplanen ska alla som arbetar i förskolan i det dagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt och förmedla och förankra de mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Uppdraget att arbeta med mänskliga rättigheter är tydligt i förskolans styrdokument, som skollag, diskrimineringslag och läroplan. Det vilar ytterst på principen om allas lika värde i regeringsformen och Europakonventionens skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. I skollagen första kapitlet, 5, andra stycket står: var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Åtgärder mot kränkande behandling utvecklas i skollagens kapitel 6. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har något direkt samband med diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen. I diskrimineringslagen finns bestämmelser som ska främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering. Barn ska i förskolan inte bli utsatta för diskriminering eller trakasserier av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering innebär att ett barn direkt eller indirekt missgynnas i förhållande till andra d.v.s. behandlas sämre än andra barn. Missgynnandet ska ha samband med diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är kränkande behandling som har samband med en eller flera av diskrimineringsgrunderna. Vuxnas förhållningssätt har avgörande betydelse i det främjande och förebyggande arbetet för att motverka kränkningar. Det är också av stor vikt att all personal på förskolan deltar aktivt i det arbetet och även bjuder in barnen så att de är delaktiga i den utsträckning som är möjlig i förhållande till deras ålder. På Djurängsskolan tar all personal aktivt avstånd från varje form av kränkande behandling, genom att arbeta främjande, förebyggande och ingripa när kränkningar inträffar. Alla som arbetar på Djurängens förskola har ett personligt ansvar att arbeta efter principen om alla människors lika värde, att bejaka ett arbetssätt som främjar lika rättigheter och förebygger kränkningar samt ingripa och följa upp när sådana inträffar. Varje medarbetare skall vara väl förtrogen med innehållet i denna plan mot kränkande behandling. Inger Börjesson, rektor

3 3 (10) 2. PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHAND- LING Vi möter dig med respekt och engagemang. Vi finns här för dig. Kalmar kommun Alla barn har rätt att känna sig trygga i förskolan, bemötas med omtanke och respekt och inte utsättas för diskriminering, trakasserier eller någon form av kränkande behandling. Förskolan har en plan för sitt arbete mot diskriminering och kränkningar. Planen ska revideras om varje år för att vara aktuell att användas i det vardagliga arbetet. Barnen ska delta i arbetet på det sätt som är möjligt efter deras ålder och planen ska göras känd för barnens vårdnadshavare. 2.1 Främjande arbete: Det är ett målinriktat arbete i vardagen, som ska identifiera och stärka de positiva sidor i verksamheten som ger förutsättningar för lika rättigheter och möjligheter och motverka kränkande behandling. Det är ett värdegrundsarbete som syftar till att förankra trygghet, demokratiska värderingar och respekten för alla människors lika värde. 2.2 Förebyggande och hindrande arbete. Det första steget i det förebyggande arbetet är att regelbundet kartlägga förhållanden i verksamheten. Det handlar om barnens trygghet, organisation, arbetssätt eller att rutiner och regler som formuleras så att de inte bidrar till diskriminering. Kartläggningen kan exempelvis göras genom observationer, samtal med barnen i grupp, enkätundersökningar eller intervjuer. Barnen medverkar på det sätt som är möjligt i förhållande till deras ålder. Kartläggningen behöver analyseras och utifrån vad som framträder i den formuleras konkreta, uppföljningsbara mål och det bestäms vilka insatser som ska kopplas till dem. Utöver de spontana observationer, som görs av verksamheten dagligen finns fyra kartläggningstillfällen inlagda under läsåret för att identifiera problem och risker. En tillsägelse eller tillrättavisning från en vuxen till ett barn är i sig inte kränkande behandling. Däremot ska man vara uppmärksam på hur man uttrycker sig och i vilket sammanhang.

4 4 (10) 2.3 Åtgärdande arbete Utreda Det första som måste ske när någon i verksamheten får kännedom om att ett barn blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling är att få stopp på kränkningen och ta hand om barnet. När berörd vuxen avbrutit den pågående händelsen samt skyddat och tröstat den som blivit utsatt, börjar utredningsarbetet. Det gäller för den vuxne att genom samtal med berörda parter skyndsamt skaffa sig en bild av vad som hänt, vilka som varit inblandade och orsak till händelsen. Den vuxne behöver både utreda och hjälpa barn att förstå sin egen roll och även få hjälp att sätta sig in i den andres situation. Varje händelse är den andra olik och bedömningen av den avgör hur den vuxne handlar. Om ett barn blivit utsatt för kränkande behandling är det viktigt att berörda vårdnadshavare informeras samma dag. Om personal misstänks för trakasserier eller annan kränkande behandling av ett barn i förskolan ska detta skyndsamt anmälas till förskolechef, som gör utredningen och vidarerapporterar till huvudmannen. Stoppa kränkningen Ta reda på vad som hänt genom samtal med det utsatta barnet och den som kränker Kompissamtal Genom ett positivt förhållningssätt stärka självförtroendet hos det utsatta barnet och den som kränker Information till föräldrar samma dag Information till biträdande rektor (vid behov) Dokumentera Dokumentation ska göras, finns bilaga i dokumentet, av den personal som är närvarande när kränkningen äger rum. Den ska under arbetets gång förvaras på ett sådant sätt att uppgifterna är skyddade. Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet att följa upp de åtgärder som beslutats och eventuellt förändra dem. I förskolan kan handlingsplan upprättas för barn, som varit inblandade i kränkande behandling, om det bedöms att det finns behov av det. Det gäller såväl för det barn som utfört kränkningen som det barn som blivit utsatt. Vårdnadshavare inbjuds att medverka vid upprättandet av handlingsplan. Använd tidigare dokumentation som underlag vid upprättande av handlingsplan. Efter avslutat arbete skall alla dokument förvaras enligt gällande regler i Kalmar kommun.

5 5 (10) Följa upp Förskolan måste följa upp de åtgärder som beslutats för att se vad som hänt Hur ser situationen ut nu? Har kränkningarna upphört Hur mår den utsatte, övriga inblandade? Vilka erfarenheter har vi gjort? Vad behöver vi tänka på i fortsättningen? Förskolechef hålls informerad under arbetets gång för att försäkra sig om att uppföljning görs och att arbetet gett resultat Ibland kan en situation, där kränkningar sker, vara svår att lösa. Då måste vi hitta andra åtgärder och lösningar tills vi ser att situationen är varaktigt löst. 3. KOMPETENSUTVECKLING Under läsåret fortsätter värdegrundsarbetet, där pedagogerna observerar valda miljöer. Där tittar man på och dokumenterar barnens beteende och attityder mot varandra, utifrån den plan och utvärdering som använts 2012/2013. Utifrån detta schemaläggs möten där diskussionen förs om hur man arbetat och hur man kan lära av varandra. Kompetensutvecklingen ska även innehålla observationer av de vuxnas beteende och attityder och hur dessa påverkar. Vi ska även ha dilemmadiskussioner vid dessa tillfällen. Alla har ett ansvar för att bevaka lämplig kompetensutveckling som anordnas, och föra en diskussion om möjligheten att nyttja denna. Inger Börjesson, rektor

6 6 (10) 4. FRÄMJANDE, FÖREBYGGANDE OCH ÅTGÄRD- ANDE Diskrimineringsgrund Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller trosuppfattning Funktionshinder Främjande arbete Uppmuntra barnen att prova på olika leksaker. Att ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Vi visar att flickor och pojkar har lika stort värde. Vi ändrar i miljön och gör den utmanande för att prova på könsöverskridande lekar Få alla, vuxna som barn, att känna stolthet över sitt ursprung. Respektera andra kulturer och värderingar. Vi observerar barnens lek för att se om det förekommer någon form av kränkning. Vi läser sagor om andra länder och kulturer. Visar respekt för allas trosuppfattningar och talar intresserat om olika kulturer och traditioner. Anpassar verksamheten efter olika behov och Förebyggande arbete Personalen är närvarande och har överblick av leken och övriga sysselsättningar. Vi ändrar i miljön och gör den utmanande för att prova på könsöverskridande lekar. Vi pratar om barnets kön på ett naturligt sätt. Vi har samtal med barnen om de olika könen och att vi är olika för att motverka traditionella könsmönster. Pedagogerna är med och lyssnar in när barnen leker, ser och bekräftar alla för att de ska känna sig trygga. Vi observerar kontinuerligt och samtalar i samlingar och i mindre grupp om allas lika värde. Vi samtalar med barnen om att man kan ha olika tro och att alla har rätt att tänka och tro fritt. Informerar föräldrar om vilka traditionsbundna aktiviteter som förekommer i verksamheten t.ex. vid jul och påsk. Vi sätter inte barnet i situationer som vi anser att barnet inte klarar av

7 7 (10) förutsättningar och samtalar om alla människors olikheter. för att på så vis motverka misslyckanden. Sexuell läggning Ålder Kränkande behandling Talar med barnen om att alla är lika mycket värda oavsett vem man älskar och tycker om. Vi samtalar med barnen om hur familjer kan se ut och de får själva komma med idéer. Barnen utmanas efter sin utveckling och inte efter ålder. Arbeta med empatin och förmåga att sätta sig in i någon annans situation. Tänka på gemensamma aktiviteter och hur de utformas så alla kan delta på sina villkor Ser likheter och olikheter på ett positivt sätt och arbetar efter att olikheter är en tillgång Rätt att vara och tänka olika. Uppmuntrar barnen att prova, utforska och våga prova nya saker Vi observerar, samtalar och intervjuar barnen kontinuerligt för att följa upp hur klimatet på förskolan ser ut. Vi reflekterar och analyserar det vi ser för att hela tiden kunna förhindra all sorts kränkning. Vi diskuterar med barnen hur vi ska ha det på förskolan för att alla barn ska känna sig trygga och välkomna. Vi uppmuntrar och uppmärksammar positiva beteenden. Påvisa att känslan är individuell för barnen. Vad som är viktigt för mig kan-ske inte är det för dig. Att alla har olika saker/sätt att visa vad som ger trygghet. Diskussionsfrågor på föräldramöten. Kompetensutveckling för personal för att öka kunskapen och medvetenheten

8 8 (10) Generella åtgärdande steg Steg 1: Det kränkta barnet är i fokus, vi fokuserar på att barnet omedelbart ska känna sig tryggt. Oavsett om det handlar om kränkande ordval, kroppsspråk eller fysisk behandling visar vi att vi inte accepterar detta. Steg 2: Personalen pratar sedan med de inblandade för att försöka klara upp situationen och för att förebygga att det inte inträffar igen. Steg 3: Dokumentation av händelsen. Steg 4: Vid allvarligare incidenter som t.ex. slag, knuffar, bett eller vid systematiskt återkommande kränkning berättar personalen det inträffade för vårdnadshavare till de inblandade barnen samma dag. Steg 5: Uppföljning av händelsen.

9 9 (10) 5. LOKALA MÅL LÄSÅRET 2013/2014 Ute Alla pedagoger arbetar på att placera ut sig på hela gården under utevistelse. Varje arbetslag gör 3 observationer under läsåret på de utsatta ställen som fram kom under förra året (lekstugan, skeppet och cyklarna). Snickargården inleder med samtal tillsammans med barnen om vilka platser som upplevs utsatta. Inne Varje avdelning gör 2 observationer/termin varav en observation/termin är med jämställdhets-perspektiv. Alla pedagoger arbetar på att placera ut sig i olika rum. Alla pedagoger ska bli filmade i en vardagssituation ex maten eller hallen för att sen enskilt kunna se och reflektera över sitt handlade ur ett jämställdhetsperspektiv eller om en pedagog filmas och avdelningen tillsammans tittar och reflekterar över filmen. Bra kompis Alla avdelningar arbetar med hur man är en bra kompis utifrån ålder på barnen. 5-åringarna gör en kompisbok. Använd mallen för observationer som finns som länk i likabehandlingsplanen. Observationerna och arbetet med hur man är en bra kompis skickas till utemiljögruppen (Anna K, Ing-Marie och Therese) senast den 1 april 2014.

10 10 (10) 6. BLANKETTER Observationsmall finns i Djurängsskolans verksamhetshandbok. Övriga blanketter som ska användas finns i gemensam verksamhetshandbok för Barn- och ungdomsförvaltningen. 1.A. Anmälan om kränkande behandling 1.B. Utredning och åtgärder i samband med diskriminering och annan kränkande behandling 1.C. Underlag för samtal vid trakasserier och annan kränkande behandling 2. Anmälan om direkt/indirekt diskriminering