Plan. Prästbols skola och fritidshem Läsåret 2017/18

Transkript

1 Plan För att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Prästbols skola och fritidshem Läsåret 2017/18 Fastställd Elisabeth Olofsson Rektor

2 Innehåll 1. Inledning Vår vision... 4 Ordningsregler för Prästbols skola och fritidshem Så här blir planen känd för barn/elever, vårdnadshavare och personal Definition av begrepp... 5 Diskriminering... 5 Trakasserier och kränkande behandling... 5 Sexuella trakasserier... 6 Repressalier Uppföljning av förra årets plan... 6 Förebyggande arbete Kartläggning av situationer i verksamheten... 7 Genomförande... 7 Analys Årets mål för det främjande arbetet Mentorskap på Prästbols skola Mål för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling... 9 Uppföljning Våra rutiner för akuta och uppföljande åtgärder... 9 Handlingsplanen för akuta åtgärder vid kränkande behandling Rutiner för hur personalens/förskolechefens/rektors anmälningsskyldighet skall fullgöras Barn/elevers delaktighet i arbetet med planen Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

3 1. Inledning Vår likabehandlingsplan är ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vårt gemensamma arbete på Prästbols skola och fritidshem skall grundas på ömsesidig respekt och utformas så att barnen känner trygghet och utvecklar färdigheter både socialt och kunskapsmässiga. Barnen skall ges samma möjlighet till personlig utveckling oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder. På vår skola möts varje dag många barn, personal och föräldrar. Tillsammans skall vi se till att dessa möten blir bra möten. På Prästbols skola och fritidshem accepterar vi inte diskriminering eller annan kränkande behandling. Rektor ansvarar för att en likabehandlingsplan upprättas och utvärderas varje år. Rektor är också ansvarig för att vi på skolan och fritidshemmet arbetar förebyggande mot diskriminering eller annan kränkande behandling, att skolan och fritidshemmet agerar och åtgärdar de situationer som innefattas av likabehandlingsplanen. Föräldrar och barn skall vara delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen. Allas olikheter och erfarenheter ska ses som tillgångar och skolan ska bidra till att utveckla social kompetens hos våra barn.

4 4 (25) 2. Vår vision Vår vision sammanfattas i trygghetsmålen vi har för Prästbols skola och fritidshem: Trygghetsmål för Prästbols skola och fritidshem Alla har rätt att känna trygghet, glädje och gemenskap på Prästbols skola och fritidshem. Ingen ska utsättas för kränkande behandling på Prästbols skola och fritidshem. Alla skall behandlas lika på Prästbols skola och fritidshem. Alla arbetar för att motverka kränkande behandling. Alla ska kunna känna att de blir respekterade av såväl elever som personal. Alla vuxna tar ansvar för alla barn. Ingen ska behöva vara rädd på väg till eller från skolan eller ute på skolgården. Alla elever ska veta vem de kan vända sig till om de själva eller en kamrat behöver hjälp. Ordningsregler framtagna av eleverna i Prästbols skola och fritidshem Vi har regler för kompisgungan: Det får vara fyra barn på gungan samtidigt. Man gungar rakt fram och studsar inte. Alla får vara med och leka. Vi frågar om den som är ensam vill vara med. Alla passar alla på fotboll. Om någon säger nej ska man sluta, till exempel att ta mössor. Vi tänker på hur vi själva beter oss mot andra. Vi är tysta vid maten och pratar inte med de som sitter vid andra bord. Hjälm ska vara på när man åker sparkcykel och när man vistas på kullen under vinterhalvåret. Alla hjälps åt att ta in sakerna efter rasten och alla klasser har en ansvarig dag där man ser till att allt är inplockat. 3. Så här blir planen känd för barn/elever, vårdnadshavare och personal En kartläggning sker varje vårtermin då likabehandlingsplanen skrivs ny inför kommande läsår. Kartläggningen ligger till grund för nya målsättningar och åtgärder. En del i kartläggningen är en elevenkät, som samtliga elever anonymt fyller i. Brukarenkät. Syftet är att få kunskap om elevernas trivsel på skolan/fritidshemmet och att kunna åtgärda eventuella brister. Arbetslaget analyserar och diskuterar resultaten och detta överlämnas därefter till rektor.

5 5 (25) Materialet ligger till grund för vilka åtgärder skolan ska vidta för att öka elevernas trivsel och trygghet. Varje mentor ansvarar för att vid varje utvecklingssamtal, tillsammans med elev och vårdnadshavare, diskutera den psykosociala arbetsmiljön och elevens trivsel på Prästbols skola och fritidshem. Likabehandlingsplanen behandlas vid APT en gång per termin samt vid övriga arbetslagsmöten varje vecka. Eleverna lär känna planen i klassråd och elevråd. Vårdnadshavare får höra talas om planen vid föräldramöten, utvecklingssamtal och verksamhetsråd. När elev, vårdnadshavare eller personal är ny presenteras planen för dem och de får en förenklad version i sin hand. 4. Definition av begrepp Diskriminering Diskriminering är när en elev behandlas sämre än andra barn och missgynnandet har samband med: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet ålder Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. En elev kan också bli diskriminerat om barnet blir särbehandlat på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempel till kön. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av diskrimineringsgrunderna här ovan. Om exempelvis alla elever serveras samma mat diskriminerar skolan indirekt de elever som till exempel av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag och knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities )

6 6 (25) trakasserier och kränkningar med sexuell anspelning. Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med o kön o etnisk tillhörighet o religion eller annan trosuppfattning o funktionshinder o sexuell läggning o könsöverskridande identitet o ålder Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon i håret. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell art. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Det kan också handla om sexuell jargong. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkande behandling. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan/fritidshemmet för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. 5. Uppföljning av förra årets plan Rastaktiviteter där lekar varit ett inslag föll väl ut och efterfrågas ännu av elever. Detta kommer att fortsätta även detta läsår. Arbetet mot kränkande behandling har fortgått under hela läsåret och kommer fortsätta även läsåret 2017/2018. Förebyggande arbete Klassråd Varje klass träffas minst en gång inför elevrådet för att bl.a. diskutera frågor om trivsel och miljö samt förbereder frågor som ska diskuteras vidare i elevrådet.

7 7 (25) Elevrådet Skolans elevråd sammanträder en gång i månaden. Rektor är sammankallande. Rastvakter Vi har en god vuxentillsyn på rasterna med synliga vuxna (reflexväst) som sätter tydliga gränser för barnen. Vi utväxlar information om ev. episoder på rasterna. I förebyggande syfte kommer rastvakt att gå runt på skolområdet. Föräldrasamverkan Föräldramöte har vi en gång per läsår, men det kan ske fler under året. Rektors samråd sker tillsammans med föräldrarepresentanter, personal samt rektor minst en gång per termin. Kommunikation Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling presenteras och diskuteras på föräldramöte/klassråd tidigt på höstterminen. Planen finns också aktuell på skolans hemsida. 6. Kartläggning av situationer i verksamheten Genomförande Analys

8 8 (25) 7. Årets mål för det främjande arbetet. Mål För att öka den sociala kompetensen fortsätter Trivselprogrammet. Trivselprogrammet är Nordens största program för aktivitet och inkludering i grundskolan. Det används av fler än 1000 skolor. Trivselprogrammet når i dag ut till över barn och ungdomar, lärare och utbildar årligen elever till trivselledare. Trivselprogrammet är en metod för skolor att få ökad aktivitet, trygghet och struktur på rasterna i grundskolan. Trivselprogrammet är en del av ett förebyggande arbete på skolan för att komma tillrätta med konflikter, kränkningar och mobbning. Trivselprogrammet involverar och engagerar i hög grad eleverna i detta arbete. Programmet integreras enkelt i skolans ordinarie verksamhet och ger skolan fler verktyg för att skapa en aktiv, inkluderande och trygg miljö för eleverna. Trivselledarelever från åk 3-6 på skolan planerar och organiserar strukturerade aktiviteter och lekar på rasterna för ökad aktivitet och trygghet för alla elever på skolan inklusive elever från åk F-2. Som Trivselskola är man med och tar del av Trivselprogrammets samlade erfarenhet som utvecklats under 6 årstid tillsammans med över 1000 skolor i Norden. Åtgärd Ansvar Vi arbetar med Trivselprogrammet under hela innevarande läsår. Rektor och personal. Mentorskap på Prästbols skola En förutsättning för att vi ska uppnå målen för vår verksamhet är att vi lyckas skapa en god psykosocial och fysisk arbetsmiljö. När det finns en god anda, ett öppet och positivt klimat i klassrummet och i skolan så underlättar det våra möjligheter till måluppfyllelse. Eleven ska känna trygghet. Flera delar är nödvändiga för att skapa det klimat vi vill ha. En är att varje elev känner sig sedd som individ och samtidigt synlig i en grupp. En annan är att varje elev ges och tar inflytande över sin och gruppens situation. En tredje är att varje elev har en relation till sin mentor som vilar på en professionell grund och vars syfte är att stärka och utveckla elevens lärande.

9 9 (25) 8. Mål för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Mål Att motverka kränkande behandling Åtgärd Ansvar All personal ska arbeta aktivt mot kränkande behandling. Detta sker genom värdegrundsarbete med alla elever, samtal och sociala berättelser. Arbetslaget och all personal på skolan och i fritidshemmet. Uppföljning Uppföljning av läsårets insatser sker genom enkäter och samtal vid utvecklingssamtal, klassråd och elevråd samt verksamhetsråd och APT under vårterminen. 9. Våra rutiner för akuta och uppföljande åtgärder Handlingsplanen för akuta åtgärder vid kränkande behandling När elev utsätts för kränkning av annan elev/elever, och detta har kommit till skolans kännedom sker följande: 1. Mentor ansvarar för att bedöma situationen och samtalar med berörda elever. Mentor informerar elever om steg 2. Mentor har dokumentationsansvar. 2. Mentor informerar vårdnadshavare och gör en bedömning om vidare samtal med eleverna behövs. Mentor informerar elever och vårdnadshavare om steg 3. Mentor har dokumentationsansvar. 3. Mentor gör en skriftlig anmälan till skolans rektor samt informerar elev och vårdnadshavare om detta. 4. Rektor behandlar ärendet skyndsamt och anmäler det till förvaltningsledningen. 5. Mentor i samarbete med kurator arbetar direkt med elever och genomför samtal med: den utsatte eleven kamrater eller andra som funnits runt situationen den/de som utsatt elev för kränkning. 6. Uppföljning sker genom samtal med berörda elever för att konstatera att kränkningen upphört. Kurator gör en skriftlig sammanfattning och avslutar ärendet efter information till berörda vårdnadshavare samt mentor.

10 10 (25) 10. Rutiner för hur barn/elever och vårdnadshavare ska göra anmälan När elev eller vårdnadshavare upplever att en kränkning sker, att eleven själv är kränkt eller att en kamrat utsatts för kränkande behandling tas kontakt med mentor eller elevhälsan, som rapporterar till rektor. Beträffande situationer där personal utsätter elev för kränkning eller diskriminering skall rektor informeras omgående. Rektor anmäler direkt ärendet till förvaltningsledningen och startar utredning. 11. Rutiner för hur personalens/förskolechefens/rektors anmälningsskyldighet skall fullgöras Alla vuxna på skolan/fritidshem som får kännedom om kränkande behandling har ansvar att reagera och agera i direkt anslutning till den aktuella händelsen. Alla upplevda kränkningar eller diskriminering ska rapporteras till rektor som i sin tur ska anmäla det till förvaltningen. 12. Barn/elevers delaktighet i arbetet med planen Eleverna har fått ange trygga och otrygga platser i skolan och på skolgården. De har också fått svara på påståenden i en enkät. I klassråd och elevråd har samtal om likabehandlingsplanen och trivselregler förts.

11 11 (25) Bilaga 1 Anmälan till rektor angående kränkande behandling Utsatt elev: Klass: Övriga inblandade elever: Beskrivning av situationen och vidtagna åtgärder: (Ange datum och klockslag, fortsätt på andra sidan om utrymmet inte är tillräckligt) Anmälan gjord av: Datum: Vårdnadshavare är informerad: JA Nej

12 12 (25) Dokumentation Utsatt elev: Klass: Datum Åtgärd Ansv.

13 13 (25) Sammanfattning Annan åtgärd: Datum: Underskrift med namnförtydligande Vårdnadshavare informerad Mentor informerad

14 14 (25) Inför arbetet med likabehandlingsplanen frågor till eleverna Bilaga 2 1 betyder stämmer inte alls och 4 betyder stämmer helt. Jag uppför mig trevligt mot alla i skolan. Andra uppför sig trevligt mot mig. Jag använder ett vårdat språk. Andra omkring mig använder ett vårdat språk. Jag tycker om att vara i skolan. Jag trivs med mina skolkamrater. Jag kan prata med min lärare om sådant som händer i skolan. Det finns de som mobbar i min skola. Det finns de som blir mobbade i min skola Jag tycker att lärarna behöver veta om att

15 15 (25) Bilaga 3 Frågor till vårdnadshavare Vi arbetar ständigt med likabehandling i skolan. Alla elever ska få den hjälp de behöver för att utveckla kunskaper och demokratiska färdigheter. Det vore bra för det arbetet om du som vårdnadshavare svarar på hur du tycker att skolans arbete stämmer överens med din uppfattning. 1 betyder stämmer inte alls och 4 betyder stämmer helt. Mitt barn har goda relationer med personalen Vet inte Mitt barn har goda kamratrelationer. Mitt barn bemöts med respekt i skolan. Mitt barn använder ett vårdat språk. Jag är väl insatt i skolans likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen visar att skolan har tydliga åtgärder om någon blir kränkt. Skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling och mobbing är tillfredsställande. Samarbetet mellan hem och skola fungerar väl. Den information jag får om skolans arbete är tillfredsställande. Jag fick information om likabehandlingsplanen På första föräldramötet På utvecklingssamtal Något annat föräldramöte Genom verksamhetsrådet Genom att se på bloggen Vid annat tillfälle Jag tycker att personalen behöver veta om att

16 16 (25) Kartläggning inför arbetet med likabehandlingsplanen Bilaga 4 Arbetsmiljö Skolan ska skapa en fysisk och psykosocial miljö som lämpar sig för alla; elever såväl som vuxna. Språkbruk I vår verksamhet är vi uppmärksamma på om det finns en jargong bland elever, föräldrar eller medarbetare som kan upplevas som nedsättande eller respektlös. Trygghet Hos oss visar eleverna tillit och trygghet till varandra och de vuxna.

17 17 (25) Tillgänglighet Vår verksamhet är tillgänglig för alla elever oavsett social bakgrund, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. (Funktionsnedsättning gäller inte bara rullstolsbundna elever, den gäller även andra funktionshinder som astma, hörsel- och synskador, diabetes eller ADHD. Tänk också på att elever har olika förutsättningar trots samma diagnos, tänk på vilka behov som finns här just nu). Mångfald På vår skola syns det att vi välkomnar mångfald. (Oavsett gruppernas sammansättningar speglar material, leksaker, verksamhetens innehåll, människor med olika etniskt ursprung och religion, olika intellektuell och fysisk förmåga, olika kön och människor som lever i olika familjesammansättningar hur vi välkomnar mångfald).

18 18 (25) Vi har goda rutiner för att observera den dagliga verksamheten så att den belyser mångfalden. Litteratur Vi har litteratur som visar och belyser vår mångfald.

19 19 (25) Kompetensutveckling Planera för kompetensutveckling. Syftet ska vara att öka kunskap och medvetenhet om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och vad man ska göra åt det. I vårt arbetslag diskuterar vi likabehandlingsplanens diskrimineringsgrunder regelbundet. Vid behov att öka kompetensen angående antidiskrimineringsarbetet tar vi ansvar och söker ny kunskap.

20 20 (25) Introduktion Skolans introduktion bör välkomna och inkludera alla elever och föräldrar oavsett till exempel familjebildning, språkkunskaper och funktionshinder. I samband med att skolan tar emot ny personal eller tar emot nya elever bör elever, föräldrar och anställda få information om verksamhetens policy och likabehandlingsplanen. Information till föräldrar I samband med introduktion har vi tydlig rutin att informera elever och föräldrar om planen. Föräldrarna får information om elevens möjligheter att utveckla det svenska språket och sitt modersmål.

21 21 (25) Vi är uppmärksamma på att inte alla elever och föräldrar med en viss trosuppfattning har samma önskemål och behov. Vi tar reda på vad som gäller för varje familj. Vi ser till att vårdnadshavare blir inkluderade och får ett bra bemötande av skolan oavsett hur deras språkkunskaper är eller hur deras familjebildning ser ut. Vi informerar vikarier och nyanställda om innebörden i likabehandlingsplanen.

22 22 (25) Kommunikation Det är viktigt att göra likabehandlingsplanen känd i verksamheten. Alla ska känna till den inte bara alla personalgrupper utan även vårdnadshavare och elever. Därför kan det vara bra att vi har rutiner för när och hur information om planen ska förmedlas och hur elever och vårdnadshavare görs delaktiga. Använd gärna redan etablerade kanaler, sprid informationen till exempel vid introduktion av nya elever och anställda samt på föräldramöten. Det är också bra att lägga ut planen på webben och genom länk från bloggar. Vi har rutiner för hur vi ska ge vårdnadshavare möjlighet att synpunkter och/eller förslag på likabehandlingsarbetet och vårt material är tillgängligt även för vårdnadshavare med olika funktionshinder eller annat modersmål. På vår webbplats förmedlar vi verksamhetens likabehandlingsarbete.

23 23 (25) Rutiner för akuta åtgärder En likabehandlingsplan ska även innehålla rutiner för akuta åtgärder när skolan fått kännedom om att en elev upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Rutiner ska omfatta hur personalen ska agera först samt rutiner för uppföljande insatser och dokumentation. Vi har väl fungerande rutiner för att planen för akuta åtgärder följs. Alla i vårt arbetslag har god kännedom om de rutiner som ska följas under och efter akuta åtgärder enligt likabehandlingsplanen.

24 24 (25) Brukarenkät för fritidshem Bilaga 5 Hur stämmer dessa påståenden överens med Dina erfarenheter? Sätt kryss i lämplig ruta. OBS ej mellan rutorna. ATTITYD inte alls helt 1. Mitt barn tycker om att gå till fritids. 2. Mitt barn har bra relationer med personalen. 3. Mitt barn har bra kamratrelationer. 4. Som förälder känner jag mig lugn och trygg när mitt barn är på fritids. INFLYTANDE 5. Mitt barn har möjlighet att påverka verksamheten och aktiviteterna på fritids i den mån han/hon önskar. 6. Som förälder har jag möjlighet till inflytande i verksamheten i den mån jag önskar.

25 25 (25) 7. Mitt barn möter en bra lärmiljö på fritids. 8. Jag upplever att aktiviteterna på fritids är tillfredsställande för mitt barn. KOMMUNIKATION 9. Samverkan mellan hem och fritids fungerar väl. VÄRDEGRUND 10. Personalen lär barnen hantera konfliktsituationer. 11. Övrigt. Skickas senast