Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/2018

2 Förebyggande och främjande åtgärder Enligt 6 kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. Enligt diskrimineringslagen ska utbildningsanordnaren undersöka om det finns risker för diskriminering, analysera orsaker till upptäckta hinder och risker, vidta förebyggande och främjande åtgärder och följa upp och utvärdera arbetet. Allt arbete med aktiva åtgärder ska ske i samverkan med elever och anställda i verksamheten. Alla delar i arbetet ska dokumenteras. Undersök Undersökningen görs för att upptäcka eventuella risker för diskriminering eller andra hinder för elevernas lika rättigheter och möjligheter. Genom att undersökningen säkerställs att de åtgärder som vidtas motsvarar verksamhets faktiska behov. Analysera Efter undersökningen analyseras orsakerna till upptäckta risker och hinder. Åtgärda Mot bakgrund av undersökningen och analysen bedöms vilka konkreta åtgärder som ska genomföras för att undanröja de upptäckta riskerna och hindren samt främjande åtgärder för att undanröja hinder för lika rättigheter och möjligheter. Åtgärderna ska vara tidsplanerade, det ska framgå vem som är ansvarig och nödvändiga resurser. Uppföljning och utvärdering Det sista steget är att följa upp och utvärdera undersökningen, analysen och åtgärderna. När det är klart ska de erfarenheter som arbetet har gett gå att använda inför nästa läsårs arbete med aktiva åtgärder.

3 Plan för läsåret 17/18 Undersökning Enkäten med samtliga elever genomfördes i april/maj Svarsfrekvensen var bättre jämfört med föregående år men fortfarande låg. Totalt svarade 311 av skolans 460 elever (67%). Enkäten finns sammanställd för hela skolan (det resultat vi presenterar här) men även programvis. 80,1 % av skolan elever upplever att de aldrig utsatts för orättvis behandling under skoltid. 3,2 % upplever att de många gånger blivit orättvist behandlade. Av dessa känner sig flest (27,8%) orättvist behandlade på grund av sin hudfärg, sitt etniska eller nationella ursprung eller, i vissa sammanhang, sitt språk eller sitt namn. 26,4% på grund av sin könstillhörighet och 16,7% på grund av varaktiga nedsättningar av sin fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga funktionsförmåga. 83,3 % av skolan elever upplever att de aldrig utsattas för kränkande behandling under skoltid. 2,3% upplever att de kränkts många gånger och 8,4 % vi några tillfällen. Av dessa känner sig flest (28,1%) sämre behandlade på grund av sin hudfärg, sitt etniska eller nationella ursprung eller, i vissa sammanhang, sitt språk eller sitt namn. 21,1% på grund av sin könstillhörighet och 19,3% på grund av varaktiga nedsättningar av sin fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga funktionsförmåga. De elever som varit utsatta för kränkningar uppger i enkäten att detta främst skett genom skratt och hån (29,5%) och elaka/sårande ord (26,3 %). Men det har också förekommit kränkningar via sms, på sociala medier, upplevelse att man varit utestängd från en grupp klasskamrater eller andra på skolan samt knuffar och slag. De som utsatt eleverna för dessa kränkningar är främst klasskamrater (38,3 %) men också elever i andra klasser (32,1%). 24,7% uppger att de blivit utsatta för kränkningar av lärare på skolan och 4,9% upplever att de blivit utsatt av andra vuxna på skolan. 78% upplever att de har någon som de kan vända sig till på skolan om man är utsatt för kränkningar. 22% upplever att det inte finns någon de har förtroende för. 19% upplever att vuxna på skolan inte ser vad som händer. Av de elever som läser hockeygymnasiet uppger 26 elever att de aldrig utsatts för kränkande behandling. 3 elever svarar att de blivit kränkta vid flera tillfällen och 5 elever några gånger. De elever som varit utsatta för kränkningar uppger i enkäten att detta främst skett genom att de blivit orättvist behandlade (8 elever) och elaka/sårande ord (4 elever). 3 elever har känt sig utestängd från grupp av lagkamrater och/eller tränare. De som utsatt hockeyeleverna för dessa kränkningar är främst tränare/ledare (8 elever). 1 elev uppger att den blivit kränkt av lagkamrater. Analys Enkäten visar att vi har elever som känner sig orättvist behandlade och kränkta på grund av sin hudfärg, sitt etniska eller nationella ursprung eller, i vissa sammanhang, sitt språk. På grund av sin könstillhörighet och på grund av varaktiga nedsättningar av sin fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga funktionsförmåga. Det är en annan bild än hur programteamen upplever stämningen i sina grupper, klasser och i korridorerna och enkäten visar också att elever tycker att vuxna på skolan inte märker när kränkningar sker. Som vuxna på skolan behöver vi reflektera över oss själva och hur vi bemöter och

4 uttrycker oss i relation med skolans elever. För att bättre kunna upptäcka när kränkningar sker behöver vuxna vara där eleverna finns. Vi behöver även reflektera och utmana vår syn på traditionella könsmönster. Att vi har elever på skolan som upplever att det inte finns någon som de har förtroende för och kan vända sig till tyder på att mentorskapet behöver blir tydligare. Vi behöver utveckla vår relationella kompetens för att skapa goda relationer med eleverna. När det gäller skolans hockeyelever så visar enkäten att elever känner sig kränkta under hockeyträningar. Vi behöver säkerställa att Timrå IK följer skollagen och diskrimineringslagen och att de är medvetna om att när eleverna är på hockeyträningar under skoltid så får inga elever utsättas för kränkningar. Det är viktigt med en dialog mellan gymnasiet och Timrå IK för att säkerställa en gemensam värdegrund. Vi behöver ha en bättre dialog med eleverna kring begreppen kränkningar, orättvist behandlad och diskriminering. Senaste utvärderingen visar att pedagogerna önskar stödmaterial för att kunna genomföra samtal i sina mentorsgrupper samt en plan för värdegrundsarbetet som ingår i skolans årshjul. Åtgärder Åtgärd Tid/när Ansvarig Jobba med relationell kompetens i teamen (mentorsprocessen) Arbeta med case i programteam för att ge möjlighet att diskutera och reflektera över vuxnas roll i skolan. Programteamen ska kontinuerligt jobba med värdegrunds-frågor på mentortid och lektioner. V 42 V 47 Kontinuerligt Skolledning, EHT EHT Programteam Skolvärd/personal i offside Start HT 17 Skolledning Dialog Timrå IK V 36 Skolledning Uppföljning och utvärdering

5 Bilaga 1 När en kränkning är känd så vidtar utredning och åtgärder skyndsamt enligt följande modell: 1. Kännedom om misstänkt kränkning. Vid en kränkning reagerar och agerar personalgruppen alltid omedelbart på händelsen. Den som uppger att han/hon blivit kränkt tas alltid på allvar. Den personal som får denna information kontaktar rektor. Personalen anmäler också kränkningen skyndsamt i kommunens händelseregistreringsprogram, Lisa. 2. Enskilda samtal med uppgiftslämnaren och den som är kränkt görs skyndsamt Rektor meddelas och tillkallar berörd personal som skall medverka vid samtalet. Arbetsuppgifter fördelas ut av rektor. Rektor tar reda på fakta och kartlägger vad som hänt genom enskilda samtal med inblandade elever och personal. Det är viktigt att ta fram så mycket fakta som möjligt och att den kränkte känner att han/hon tas på allvar och får stöd. Rektor är klar och tydlig över hur man skall agera. Det sker i samråd med den utsatte och personal. 3. Enskilda samtal med den/de som kränker Strukturerat samtal med den/de eleverna som kränkt, där man bland annat tydligt talar om vad skolan anser om kränkningarna och vad skolan tänker göra. 4. Berörd personal informeras om händelsen och åtgärder. 5. Uppföljande samtal Uppföljande samtal hålls enskilt med den/ de kränkta och den/de som kränker efter avtalad tid, har kränkningarna då upphört avslutas processen. Fortsätter kränkningarna vidtas ytterligare samtal och eventuella andra åtgärder sätts in för att stoppa kränkningarna efter konsultation med inblandade elever och personal hur formen skall vara. 6. Föräldrar kontaktas och informeras under processen Gäller omyndig elev. Myndig elev tillfrågas om hemmet skall kontaktas. Föräldrar underrättas samma dag som de enskilda samtalen skett och erbjuds att komma till skolan för ytterligare samtal. 7. Anmälan till huvudman Alla kränkningar anmäls av rektor till huvudman. Detta sker samtidigt som kränkningen anmäls i kommunens händelseregistreringsprogram, Lisa. OBS! Allt dokumenteras löpande

6 Bilaga 2, sida 1 Vad står begreppen för? Alla i skolan ska ha samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities). Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur och kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar, jargong eller bilder som är sexuellt anspelande. Sexuella trakasserier skiljer sig från vanlig flirt genom att de är ovälkomna. Det är den som blivit utsatt som avgör vad som är kränkande och vad som gör att till exempel arbetsplatsen känns otrygg. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till sexuella trakasserier.

7 Bilaga 2, sida 2 Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.. Bristande tillgänglighet Med bristande tillgänglighet menas att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Befogade tillsägelser Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven i fråga kan uppleva det som kränkande. Diskrimineringsgrunderna Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering i samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och könsuttryck samt ålder. Kön: Att bli sämre behandlad på grund av sin könstillhörighet. Inkluderar även transsexualism. Etnisk tillhörighet: Att bli sämre behandlad på grund av sin hudfärg, sitt etniska eller nationella ursprung eller, i vissa sammanhang, sitt språk eller sitt namn. Religion och annan trosuppfattning: Att bli sämre behandlad på grund av sin religion eller trosuppfattning. Funktionsnedsättning: Att bli sämre behandlad på grund av varaktiga nedsättningar av sin fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga funktionsförmåga. Sexuell läggning: Att bli sämre behandlad på grund av att en är homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. Könsöverskridandeidentitet och könsuttryck: Att bli sämre behandlad på grund av hur en uppfattar sitt kön eller hur en uttrycker eller uppfattas uttrycka sig i relation till kön, dvs hur en beter sig eller hur en ser ut kopplat till kön. Ålder: Att bli sämre behandlad på grund av sin ålder, det vill säga sin uppnådda levnadslängd.

8 Rutiner för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling DECEMBER JANUARI Dec Jan Feb FEBRUARI NOVEMBER Nov Mars MARS Planera för kommande undersökning. Ansvariga: Skolledning och EHT OKTOBER Samråd av planen i skolrådet. Publicering av ny plan på hemsidan Ansvariga: Skolledning Genomgång av den nya planen med samtliga elevgrupper. Ansvariga: Programteam Okt Sept Maj April APRIL Genomföra enkät med eleverna. Ansvariga: Skolledning och programteam SEPTEMBER Formulera nya åtgärder för kommande läsår. Ansvariga: Skolledning, programteam och EHT. AUGUSTI -Göra analys Aug JULI Juli Juni JUNI - Utvärdering av åtgärderna från föregående läsår MAJ - Gå igenom enkätresultatet i programteamen. -Gå igenom enkätresultaten på mentorstid. Samtala kring resultatet och lämna förslag på åtgärder. -Gå igenom enkätresultatet i Elevrådet. Samtala kring resultatet och lämna förslag på åtgärder. Ansvariga: Skolledning och programteam