Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

2 Förebyggande och främjande åtgärder Enligt 6 kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. Enligt diskrimineringslagen ska utbildningsanordnaren undersöka om det finns risker för diskriminering, analysera orsaker till upptäckta hinder och risker, vidta förebyggande och främjande åtgärder och följa upp och utvärdera arbetet. Skolan ska också ha riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Allt arbete ska ske i samverkan med elever och anställda i verksamheten. Alla delar i arbetet ska dokumenteras. Undersök Undersökningen görs för att upptäcka eventuella risker för diskriminering eller andra hinder för elevernas lika rättigheter och möjligheter. Genom undersökningen säkerställs att de åtgärder som vidtas motsvarar verksamhetens faktiska behov. Analysera Efter undersökningen analyseras orsakerna till upptäckta risker och hinder. Åtgärda Mot bakgrund av undersökningen och analysen bedöms vilka konkreta åtgärder som ska genomföras för att undanröja de upptäckta riskerna och hindren samt främjande åtgärder för att undanröja hinder för lika rättigheter och möjligheter. Åtgärderna ska vara tidsplanerade, det ska framgå vem som är ansvarig och nödvändiga resurser. Uppföljning och utvärdering Det sista steget är att följa upp och utvärdera undersökningen, analysen och åtgärderna. När det är klart ska de erfarenheter som arbetet har gett gå att använda inför nästa läsårs arbete med aktiva åtgärder. Samverkan med elever och anställda Utbildningsanordnaren är skyldig att samverka i hela arbetet med aktiva åtgärder, från undersökning och analys till eventuella åtgärder som behöver genomföras samt uppföljning och utvärdering. Även arbetet med riktlinjer och rutiner ska ske i samverkan.

3 Riktlinje Timrå Gymnasium ska vara en skola där alla elever får utvecklas i en trygg och trivsam miljö som präglas av ömsesidig respekt och hänsyn. Ingen får utsättas för diskriminering eller trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridandeidentitet och könsuttryck eller ålder. Ingen kränkande behandling är tillåtet. Samverkan med elever och anställda På skolan ges eleverna möjlighet att uttrycka sina åsikter på mentorstid, klassråd, utvecklingssamtal och skolråd. Eleverna har utsett elevskyddsombud som deltar i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Genom hälsosamtalen får eleverna svara på frågor om trygghet och trivsel. Personalen ges möjlighet att uttrycka sina åsikter på programteamsträffar, teamledarträffar, APT, i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Uppföljning och utvärdering av läsåret 17/18 Under läsåret hade vi planerat in fem åtgärder. Första åtgärden att arbeta med relationell kompetens i programteamen genomfördes under v 42. Elevhälsan hade förberett ett upplägg med fokus på goda relationer och mentorsuppdraget. Programteamen arbetade i tvärgrupper vilket uppskattas av pedagogerna. Något team upplever att mentorskapet är centralt i deras team och något de arbetar ständigt med och inte någon speciell dag. Ett annat team önskar att det ska ske en uppföljande diskussion längre fram för att arbetet ska leva vidare ute i teamen. Ett team menar att det är svårt att se enskilda åtgärders betydelse för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling men att det var en bra start för det fortsatta arbetet. Den andra åtgärden att arbeta utifrån case och reflektera över vuxnas roll i skolan genomfördes vid två tillfällen under v 47 och v 6. Även dessa pass hade elevhälsan planerat och genomfördes under dess ledning. Vid dessa tillfällen var både pedagogiskpersonal och skolans servicepersonal med i arbetet. Vid första tillfället gick vi igenom vad begreppen diskriminering, trakasserier och kränkande behandling står för utifrån en webutbildning som är inköpt av förvaltningen. Programteamen hade förberett case från vardagen som vi utgick från i diskussionerna. Vid det andra tillfället fortsatte vi webutbildningen med fokus på anmäla, utreda och åtgärda. Vi gick även igenom vårt datasystem Lisa, där alla kränkningar ska anmälas. Programteamen tyckte att det var bra att få en genomgång av definitioner men något team tycker fortfarande att det är svårt att definiera de olika begreppen. Ett team önskar att detta med begreppen blir något återkommande för att säkerställa att vi har en gemensam grund. Alla team är överens om att arbeta på detta sätt i tvärgrupper ökar vår gemensamma syn på detta arbete. Några team tar upp att de kunnat använda detta tillsammans med eleverna för att de ska få ökad kunskap kring begreppen. Teamen är även nöjda med genomgången av vårt anmälningssystem men även det behöver vara återkommande för att säkerställa att både tidigare och ny personal följer rutinerna. Den tredje åtgärden att programteamen kontinuerligt ska arbeta med värdegrundsfrågor på mentorstid och lektioner. Vid en genomgång med programteam ser vi att flera aktiviteter är genomförda. Bland annat har elever deltagit i girlpowerfestivalen, menpowerdagen, aktiviteter i samband med Amnesty dagen och förintelsens minnesdag, samtal kring språkbruk, begreppen, normer och förväntningar. Elever har fått via

4 videoklipp fått illustrera begreppen diskriminering, kränkning och trakasserier. Något team konstaterar att det skulle behövas en mer långsiktig plan för dessa aktiviteter som görs med eleverna. Den fjärde åtgärden var att skolan fick möjlighet att tillsätta en skolvärd. Skolvärden skulle dels finnas som stöd till enskilda elever och stötta mentorer att uppmärksamma elever med hög frånvaro samt vara ytterligare en vuxen i skolans korridorer och uppehållsrummet Offside. Detta fungerade inte fullt ut. Den femte åtgärden att bjuda in Timrå IK till ett samtal genomfördes under v 36. Gymnasiechef, studieoch yrkesvägledare och kurator träffade Timrå IK:s ansvarige för hockeygymnasiet, Jimmy Lindström. En genomgång av enkätresultat gjordes och utifrån det hölls en dialog som Jimmy tog med sig tillbaka till den egna organisationen

5 Plan för läsåret 18/19 Undersökning Inför årets undersökning omarbetade vi enkäten tillsammans med programteamen för att göra den mer tydlig. För att öka svarsfrekvensen så var programteamen överens om att enkäten skulle genomföras under mentorstid. Enkäten med samtliga elever genomfördes i april/maj Svarsfrekvensen var låg och en försämring mot föregående år. Totalt svarade 203 av skolans 460 elever (44%). När det gäller skolans hockeyelever så har 17 elever av 40 (42%) svarat på den del av frågorna som är riktade till hockeygymnasiet. Analys Vi kan konstatera att använda enkät som verktyg för att undersöka inte har gett det underlag som vi behöver för att rikta våra åtgärder dit behoven finns. Att genomföra enkätundersökningen under mentorstid visade sig inte fungera. Det kan bero på att mentorer och elever prioriterar annat innehåll under mentorstid. Den låga svarsfrekvensen gör att det blir svårt att utvärdera årets enkät och utifrån den formulera åtgärder. Därför behöver vi se över undersökningssättet inför kommande läsår. Vi kan även konstatera att en del elever inte svarar seriöst eller markerat fel på enkäten tex svarar man nej på frågan om man varit utsatt för trakasserier men trots det sedan fyller i att man varit utsatt av elever, lärare, elevhälsa och skolledning. Vi behöver vidta åtgärder för att skapa rutiner för hur vi ska arbeta med att undersöka, analysera, åtgärda och följa upp. Eftersom det finns brister i undersökningen kan vi i år inte formulera några förebyggande åtgärder som styrs av ett faktiskt behov utan vi kommer vi fokusera på främjande åtgärder. Åtgärder Åtgärd Tid/när Ansvarig Tillsätta en arbetsgrupp som tar fram förslag på rutiner för arbetet med aktiva åtgärder. Oktober 18-mars 19 Rektor Främjande åtgärder - Personalen informeras om aktuell lagstiftning gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt definitioner av begrepp en gång per läsår. - Utbildningsdag för personalen kring HBTQ. - När eleverna börjar i år 1 har de skolan själva för en dag. Programteamen planerar för aktiviteter som syftar till att eleverna ska skapa goda relationer med varandra och personalen.

6 - Elevdemokrati: Klassråd-programråd-skolråd med dialog kring psykosocial arbetsmiljö. - Mentor har utvecklingssamtal med elever och vårdnadshavare en gång varje termin. - Programdagar för att stärka sammanhållningen och samarbetet över årskurser. - Elevhälsan deltar vid några tillfällen under mentorstid i år 1 med fokus på fysisk och psykosocial hälsa. - Mentor tar kontakt med vårdnadshavare inför skolstart år 1. För att skapa goda relationer med vårdnadshavare. - Föräldramöte för år 1 - Skolan har elevskyddsombud. - Skolvärd som är tillgänglig och synlig för eleverna bland annat genom att röra sig i offside, bibliotek och studiecentrum.

7 Rutin När diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling (fortsättningsvis benämner vi dessa som kränkning) är känd så vidtar utredning och åtgärder skyndsamt enligt följande modell: 1. Vid upplevd kränkning eller kännedom om upplevd kränkning vänder sig eleven till mentor eller annan personal på skolan. 2. Kännedom om misstänkt kränkning. Vid en kränkning reagerar och agerar personalgruppen alltid omedelbart på händelsen. Den som uppger att han/hon blivit kränkt tas alltid på allvar. Den personal som får denna information kontaktar rektor. Personalen anmäler också kränkningen skyndsamt i kommunens händelseregistreringsprogram, Lisa. 3. Enskilda samtal med uppgiftslämnaren och den som är kränkt görs skyndsamt Rektor meddelas och tillkallar berörd personal som skall medverka vid samtalet. Arbetsuppgifter fördelas ut av rektor. Rektor tar reda på fakta och kartlägger vad som hänt genom enskilda samtal med inblandade elever och personal. Det är viktigt att ta fram så mycket fakta som möjligt och att den kränkte känner att han/hon tas på allvar och får stöd. Rektor är klar och tydlig över hur man skall agera. Det sker i samråd med den utsatte och personal. 4. Enskilda samtal med den/de som kränker Strukturerat samtal med den/de eleverna som kränkt, där man bland annat tydligt talar om vad skolan anser om kränkningarna och vad skolan tänker göra. 5. Berörd personal informeras om händelsen och åtgärder. 6. Uppföljande samtal Uppföljande samtal hålls enskilt med den/ de kränkta och den/de som kränker efter avtalad tid, har kränkningarna då upphört avslutas processen. Fortsätter kränkningarna vidtas ytterligare samtal och eventuella andra åtgärder sätts in för att stoppa kränkningarna efter konsultation med inblandade elever och personal hur formen skall vara. 7. Föräldrar kontaktas och informeras under processen Gäller omyndig elev. Myndig elev tillfrågas om hemmet skall kontaktas. Föräldrar underrättas samma dag som de enskilda samtalen skett och erbjuds att komma till skolan för ytterligare samtal. 8. Anmälan till huvudman Alla kränkningar anmäls av rektor till huvudman. Detta sker samtidigt som kränkningen anmäls i kommunens händelseregistreringsprogram, Lisa. OBS! Allt dokumenteras löpande

8 Bilaga 2, sida 1 Vad står begreppen för? Alla i skolan ska ha samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities). Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur och kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar, jargong eller bilder som är sexuellt anspelande. Sexuella trakasserier skiljer sig från vanlig flirt genom att de är ovälkomna. Det är den som blivit utsatt som avgör vad som är kränkande och vad som gör att till exempel arbetsplatsen känns otrygg. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till sexuella trakasserier.

9 Bilaga 2, sida 2 Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.. Bristande tillgänglighet Med bristande tillgänglighet menas att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Befogade tillsägelser Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven i fråga kan uppleva det som kränkande. Diskrimineringsgrunderna Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering i samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och könsuttryck samt ålder. Kön: Att bli sämre behandlad på grund av sin könstillhörighet. Inkluderar även transsexualism. Etnisk tillhörighet: Att bli sämre behandlad på grund av sin hudfärg, sitt etniska eller nationella ursprung eller, i vissa sammanhang, sitt språk eller sitt namn. Religion och annan trosuppfattning: Att bli sämre behandlad på grund av sin religion eller trosuppfattning. Funktionsnedsättning: Att bli sämre behandlad på grund av varaktiga nedsättningar av sin fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga funktionsförmåga. Sexuell läggning: Att bli sämre behandlad på grund av att en är homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. Könsöverskridandeidentitet och könsuttryck: Att bli sämre behandlad på grund av hur en uppfattar sitt kön eller hur en uttrycker eller uppfattas uttrycka sig i relation till kön, dvs hur en beter sig eller hur en ser ut kopplat till kön. Ålder: Att bli sämre behandlad på grund av sin ålder, det vill säga sin uppnådda levnadslängd.

10 Rutiner för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling DECEMBER JANUARI Dec Jan Feb FEBRUARI NOVEMBER Nov Mars MARS Planera för kommande undersökning. Ansvariga: Skolledning och EHT OKTOBER Samråd av planen i skolrådet. Publicering av ny plan på hemsidan Ansvariga: Skolledning Genomgång av den nya planen med samtliga elevgrupper. Ansvariga: Programteam Okt Sept Maj April APRIL Genomföra enkät med eleverna. Ansvariga: Skolledning och programteam SEPTEMBER Formulera nya åtgärder för kommande läsår. Ansvariga: Skolledning, programteam och EHT. AUGUSTI -Göra analys Aug JULI Juli Juni JUNI - Utvärdering av åtgärderna från föregående läsår MAJ - Gå igenom enkätresultatet i programteamen. -Gå igenom enkätresultaten på mentorstid. Samtala kring resultatet och lämna förslag på åtgärder. -Gå igenom enkätresultatet i Elevrådet. Samtala kring resultatet och lämna förslag på åtgärder. Ansvariga: Skolledning och programteam