Lysviks skola och fritidshem Läsåret 2018/19

Transkript

1 Plan För att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Lysviks skola och fritidshem Läsåret 2018/19 Elisabeth Olofsson Rektor

2 2 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Så här blir planen känd för barn/elever, vårdnadshavare och personal... 4 Utvärdering av förra årets plan Årets mål för det främjande arbetet Kartläggning av situationer i verksamheten Genomförande... 6 Resultat och analys... 6 Resultat från trygghetsvandringarna visar att vi behöver fortsätta med arbetet med medvetna, aktiva och synliga rastvakter Förebyggande arbete... 7 Mål för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling... 7 Våra rutiner för akuta och uppföljande åtgärder... 8 Handlingsplanen för akuta åtgärder vid kränkande behandling... 8 Rutiner för hur personalens/förskolechefens/rektors anmälningsskyldighet skall fullgöras... 9 Bilaga Definition av begrepp Diskriminering Trakasserier och kränkande behandling Sexuella trakasserier Repressalier Ordningsregler för Lysviks skola och fritidshem... 12

3 3 Inledning Vår likabehandlingsplan är ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vårt gemensamma arbete på Lysviks skola och fritidshem skall grundas på ömsesidig respekt och utformas så att eleverna känner trygghet och utvecklar färdigheter både socialt och kunskapsmässiga. Eleverna skall ges samma möjlighet till personlig utveckling oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder. Allas olikheter och erfarenheter ska ses som tillgångar och skolan ska bidra till att utveckla social kompetens hos våra elever. På vår skola möts varje dag många barn, personal och föräldrar. Tillsammans skall vi se till att dessa möten blir bra möten. På Lysviks skola och fritidshem accepterar vi inte diskriminering eller annan kränkande behandling. Rektor ansvarar för att en likabehandlingsplan upprättas och utvärderas varje år. Rektor är också ansvarig för att vi på skolan och fritidshemmet arbetar förebyggande mot diskriminering eller annan kränkande behandling, att skolan och fritidshemmet agerar och åtgärdar de situationer som innefattas av likabehandlingsplanen. Vårdnadshavare och elever skall få ta del av likabehandlingsplanen på föräldramötet vid höstterminens start och under lektionstid. Vår vision Arbetet på Lysviks skola och fritidshem ska syfta till att skapa förutsättningar för en trygg arbetsplats där varje medarbetare, barn och elev känner tilltro till sin egen förmåga samt upplever att de kan påverka sin vardag och framtid. Vuxnas förväntningar på både det enskilda barnet och gruppens utvecklingsförmåga har betydelse för elevernas kunskapsutveckling och hälsa. Vi tror på att alla människor kan och vill utvecklas. Vårt mål är att varje elev ska ges möjlighet att utvecklas så långt det är möjligt. Lysviks skola och fritidshem ska vara en plats där det goda pedagogiska samtalet lever och där elever och lärare får och tar emot kognitiva utmaningar. Ledarskapet i klassrummet ska grundas i ömsesidig respekt och utformas så att barnen känner trygghet och utvecklar både sociala och kunskapsmässiga färdigheter och förmågor. Rektor ska möta personal, elever, barn och vårdnadshavare med öppenhet, hänsyn och respekt samt lyssna och skapa dialog i syfte att upprätthålla goda relationer och förtroende i enlighet med skolans uppdrag och styrdokument. Likabehandlingsplanens och ordningsreglernas syfte är att tydliggöra de normer och värden skolan ska verka för, så att varje enskild individ upplever en lugn och trygg studie- och arbetsmiljö.

4 4 Personal och elever har gemensamt strävat efter att följa Lysviks skolas trivsel- och ordningsregler för att skapa en god atmosfär. Lysviks skola är vår gemensamma arbetsplats och vi har ett gemensamt ansvar för att skapa en trygg och harmonisk stämning. Så här blir planen känd för barn/elever, vårdnadshavare och personal Personalen diskuterar och arbetar med likabehandlingsplanens mål kontinuerligt under läsåret. Eleverna lär känna planen i klassråd och elevråd. Vårdnadshavare får höra talas om planen vid föräldramöten, utvecklingssamtal och verksamhetsråd. När elev, vårdnadshavare eller personal är ny presenteras planen för dem. Planen finns också aktuell på skolans hemsida. Utvärdering av förra årets plan. När vi ser på insatser och åtgärder i förra årets plan tycker vi att det har varit bra med morgongympa/promenader, med TL-lekar och temadagar. Vi tycker att morgongympan är bra för sammanhållningen, för att hela skolan gör något tillsammans. Det bidrar alltså till gemenskap mellan de yngre och de äldre vilket ökar tryggheten. Morgongympan ger även pedagogen en chans att få en bra diskussion med en del elever på morgonen. Det är också värdefullt p ga att motionen gör eleverna mer aktiva och blir ett sätt att motverka stillasittande. Lågstadiet hade en period ett kort uppehåll p ga vädret och då efterfrågade eleverna aktiviteterna. TL-lekarna ger alla elever en chans till aktiviteter och att ha något att göra på vissa raster. Vi upplever att det ger mycket för eleverna när vi har temadagar i tvärgrupper. Det är bra för sammanhållningen och trivseln. Därför kommer vi kommer att fortsätta med alla dessa insatser.

5 5 Årets mål för det främjande arbetet. Områden som berörs av insatsen: kränkande behandling, kön, könsidentitet, ålder, funktionsnedsättning, religion- eller annan trosuppfattning, etnicitet, sexuell läggning. Mål För att öka den sociala kompetensen och för att öka tryggheten för alla elever kommer vi att fortsätta satsa på skolans profilering som är hälsofrämjande arbete genom rörelse och gemenskap Insatser: Skolans profil är hälsofrämjande arbete genom rörelse och gemenskap. Det innebär ett stort fokus på värdegrundsarbete och aktiviteter så som temadagar, friluftsdagar och gemensamma uppstartsdagar efter lov. För att skapa gemenskap startar vi varje dag efter lov med en temadag där vi tar hjälp av våra trivselledare att göra olika stationer. Skolans elever delas upp i tvärgrupper och en av de äldre eleverna utses till gruppledare och får lite extra ansvar för de yngre eleverna. Två tillfällen i veckan startar vi skoldagen med morgongympa. Eleverna får välja på att leka en lek eller att gå en promenad. Våra trivselledare skapar meningsfulla rastaktiviteter på skolan för att inspirera till lek och att alla får vara med. för insatser ovan: Rektor och personal. Klassråd Varje klass har regelbundna klassråd och då diskuteras alltid de här fyra punkterna: trivsel och trygghet, lärmiljö, undervisning och klassens aktuella frågor. Inför elevrådet förbereder klassen de frågor som ska diskuteras vidare i elevrådet. : mentor Elevrådet Skolans elevråd sammanträder en gång i månaden. Rektor är sammankallande. : rektor Föräldrasamverkan Föräldramöte har vi en gång per läsår, men det kan ske fler under året. Rektors samråd sker tillsammans med föräldrarepresentanter, personal samt rektor minst en gång per termin. Här presenteras och diskuteras arbetet som görs för att främja likabehandling. : rektor

6 6 Kartläggning av situationer i verksamheten. Genomförande En kartläggning sker varje vårtermin i form av Skolinspektionens elevenkät, som samtliga elever anonymt fyller i. Enkäter har tyvärr inte lämnats ut till elever, personal och vårdnadshavare under förra läsåret. Årets enkät kommer att skickas ut under vårterminen så att en sammanställning kan göras och ligga som grund till nästa läsårs likabehandlingsplan. Rektor ansvarar för att enkäterna finns tillgängliga och mentor ansvarar för att dela ut dem under vårterminen. Varje klass träffas minst en gång inför elevrådet för att bl.a. diskutera frågor om trivsel och arbetsmiljö samt förbereder frågor som ska diskuteras vidare i elevrådet. Eleverna gör en trygghetsvandring för att fånga upp platser och situationer där elever kan känna sig utsatta. Observationer av den dagliga verksamheten tas upp, diskuteras och dokumenteras i arbetslaget. Vi har en fast punkt på våra arbetslagsmöten varje vecka. Personalen lyfter tidigare kränknings- och tillbudsincidenter på arbetslagsträffar och APT. Varje mentor ansvarar för att vid varje utvecklingssamtal, tillsammans med elev och vårdnadshavare, diskutera den psykosociala arbetsmiljön och elevens trivsel. Under hösten har en kartläggning av den pedagogiska miljön gjorts av specialpedagog Beryll Hansson. Resultat och analys Eftersom ingen enkät gjordes under förra läsåret finns inga resultat därifrån. Resultat från trygghetsvandringarna visar att vi behöver fortsätta med arbetet med medvetna, aktiva och synliga rastvakter. Klassråd, elevråd samt observationer och incidenter har gett oss bilden av att vi behöver förstärka arbetet kring att använda likabehandlingsplanens begrepp och att medvetandegöra personal och elever om vilka insatser och åtgärder som vi valt för att förändra det vi sett behov av. Vi behöver också se till att vi följer de insatser och åtgärder som vi valt. Vi behöver även stärka arbetet med mångfald och medvetenheten om diskrimineringsgrunderna och det normkritiska perspektivet i de val vi som pedagoger gör i verksamheten. Resultaten av undersökningen av den pedagogiska miljön är inte presenterade ännu.

7 7 Förebyggande arbete Mål för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Områden som berörs av åtgärderna: kränkande behandling, kön, könsidentitet, ålder, funktionsnedsättning, religion- eller annan trosuppfattning, etnicitet, sexuell läggning. Mål: Likabehandlingsplanen ska vara ett tydligt, använt dokument i skolan, med personalen, eleverna och vårdnadshavarna som delaktiga aktörer. Åtgärd Klassråd och elevrådet diskuterar likabehandlingsplanen Mentor och rektor Åtgärd Likabehandlingsplanen tas upp på utvecklingssamtal, verksamhetsråd och på föräldramöten. Skolans och fritidshemmets arbetslag Åtgärd Likabehandlingsplanen finns tillgänglig för elever och vårdnadshavare på teams(office365). Skolans och fritidshemmets arbetslag Åtgärd Vikarier, nyanställda och nya elever får information om likabehandlingsplanen. Skolans och fritidshemmets arbetslag samt rektor Åtgärd Likabehandlingsplanen diskuteras på APT. Rektor Mål: Arbetslaget arbetar vidare med mångfald i material och verksamhet för att göra frågorna tydligare och få mer kunskap om hur vi kan arbeta med dessa frågor. Åtgärd Vi samtalar om mångfald ur olika perspektiv. Personalen får fortbildning i jämställdhet, genus- och normkritisk pedagogik 6-8 tillfällen under läsåret. Skolans och fritidshemmets arbetslag, genuspedagog, rektor

8 8 Mål: Att rasterna ska vara trygga för alla barn. Åtgärd: Vi ska ha en god vuxentillsyn på rasterna med synliga vuxna reflexväst) som sätter tydliga gränser för barnen. Vi utväxlar information om ev. episoder på rasterna. Elevrådet har upprättat en karta med foto på de otrygga platserna och det blir en slinga som rastvakterna ska gå. Kartan uppdateras av elevrådet och finns uppsatt i personalrummet. rektor och rastvakter Våra rutiner för akuta och uppföljande åtgärder Handlingsplanen för akuta åtgärder vid kränkande behandling 1. Mentor ansvarar för att bedöma situationen och samtalar med berörda elever. Mentor informerar elever om steg 2. Mentor har dokumentationsansvar. 2. Mentor informerar vårdnadshavare och gör en bedömning om vidare samtal med eleverna behövs. Mentor informerar elever och vårdnadshavare om steg 3. Mentor har dokumentationsansvar. 3. Mentor gör en skriftlig anmälan till skolans rektor samt informerar skolans kurator, elev och vårdnadshavare om detta. 4. Rektor behandlar ärendet skyndsamt och anmäler det till förvaltningsledningen. 5. Mentor i samarbete med kurator arbetar direkt med elever och genomför samtal med: den utsatte eleven kamrater eller andra som funnits runt situationen den/de som utsatt elev för kränkning. 6. Uppföljning sker genom samtal med berörda elever för att konstatera att kränkningen upphört. Kurator gör en skriftlig sammanfattning och avslutar ärendet efter information till berörda vårdnadshavare samt mentor. Rutiner för hur barn/elever och vårdnadshavare ska göra anmälan När elev eller vårdnadshavare upplever att en kränkning sker, att eleven själv är kränkt eller att en kamrat utsatts för kränkande behandling tas kontakt med mentor eller elevhälsan, som rapporterar till rektor. Beträffande situationer där personal utsätter elev för kränkning eller diskriminering skall rektor informeras omgående. Rektor anmäler direkt ärendet till förvaltningsledningen och startar utredning.

9 9 Rutiner för hur personalens/förskolechefens/rektors anmälningsskyldighet skall fullgöras Alla vuxna på skolan/fritidshem som får kännedom om kränkande behandling har ansvar att reagera och agera i direkt anslutning till den aktuella händelsen. Alla upplevda kränkningar eller diskriminering ska rapporteras till rektor som i sin tur ska anmäla det till förvaltningen.

10 10 Bilaga 1 Definition av begrepp Diskriminering Diskriminering är när en elev behandlas sämre än andra barn och missgynnandet har samband med: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet ålder bristande tillgänglighet Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. En elev kan också bli diskriminerat om barnet blir särbehandlat på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempel till kön. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av diskrimineringsgrunderna här ovan. Om exempelvis alla elever serveras samma mat diskriminerar skolan indirekt de elever som till exempel av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag och knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, snapchat och meddelanden på andra sociala medier) trakasserier och kränkningar med sexuell anspelning.

11 11 Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med o kön o etnisk tillhörighet o religion eller annan trosuppfattning o funktionshinder o sexuell läggning o könsöverskridande identitet o ålder Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon i håret. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell art. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Det kan också handla om sexuell jargong. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkande behandling. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan/fritidshemmet för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

12 12 Bilaga 2 Ordningsregler för Lysviks skola och fritidshem På vår skola; 1. Respekterar vi varandra och varandras åsikter 2. Ska alla vara en bra kompis och ingen ska behöva vara ensam 3. Använder vi ett vårdat språk 4. Accepterar vi inte kränkande behandling och/ eller mobbing 5. Respekterar vi gränserna för skolgården och är rädda om skolans saker 6. Skapar vi arbetsro genom att komma i tid, sitta på vår plats när vi arbetar och lyssnar på varandra 7. Är matsalen en plats för matro och trevliga gemensamma måltider Länktips: