Linnéskolan och Fritidshemmet Linnéans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Linnéskolan och Fritidshemmet Linnéans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg Läsår 2015/2016 1/7

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg Ansvariga för planen Vår vision Vår vision är att alla barn och ungdomar skall vara medskapande i en gemenskap där det finns plats för varje individ. Vi vill att alla skall känna sig fria och engagerade, så att de kan bidra med sina idéer och åsikter. Alla barn och ungdomar skall känna att de kan hantera de konflikter som uppkommer på ett bra och framåtsyftande sätt. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/2016 Elevernas delaktighet Vi samtalar regelbundet om innehållet i planen med eleverna. Planen finns på skolans hemsida. Eleverna har i början av terminen, och när behov uppstått, samtalat om ordningsregler och förhållningssätt. Eleverna är även väl medvetna om att det är viktigt att samtala med alla inblandade när det uppstår obehag, samt om att vissa av reglerna ständigt kan diskuteras och eventuellt omprövas. Vårdnadshavarnas delaktighet I årets information till föräldrar ha de regler kring trygghet och studiero som framgår i skollag och förordningar förtydligats, liksom regler och lagar kring tobaksbruk. I samtal har vi återkopplat till dessa dokument. Under IUP-samtalen, liksom under andra samtal med föräldrarna, tar vi även upp frågor kring trivsel och social gemenskap. Personalens delaktighet Medarbetarna har samtalat om arbetet för likabehandling och mot kränkande behandling under planeringsdagarna i augusti samt kontinuerligt under i oktober-november. Förankring av planen Föräldrar och elever informeras under klassråd, föräldramöten och utvecklingssamtal, samt via veckobreven och hemsidan. Planen hålls levande via dessa forum under hela läsåret. 2/7

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Tidigare plan har utvärderats i juni, men även under oktober-november 2015, eftersom planen gällde till Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Elever i klass 5-9, med tonvikt på klassrådet som består av eleverna i klass 7-9. Kollegiet under utvärderingen i juni. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Samtal har initierats om att certifiera elevhälsan vad gäller hbtq-frågor. Vi planerar att ta med de teman vi arbetar med utifrån planen mot Diskriminering och kränkande behandling även i elevhälsans plan. Elever i klass 5-9, samt lärare, har tagit del av föreläsning av Stefan Högberg om Kvinnliga krigare, normer och normbrytande beteende, med tonvikt på medeltidens historia. Vi har köpt in böcker till skolbibliotektet, med fokus på de yngre åldrarna, med normkritiska teman. I klass f-3 har samtal förts om detta, och om olika sorters familjer. I högstadieklassen, liksom i klass 4-5, har många samtal förts kring kön, könsöverskridande uttryck och sexualitet liksom om funktionalitet. Vi har sett ett behov av att få reflektera högt tillsammans, vilket ibland yttrar sig i att elever använder uttryck som de hört men kanske inte själva förstår. Detta är inte sällan diskriminerande eller på andra sätt olämpliga uttryck, där det gäller för de vuxna att se vad det står för och skapa utrymme för relevanta samtal. De samtal vi för kring ordningsregler, trygghet och studiero och även kring denna plan är forum där olika ämnen och frågor kan tas upp i en trygg och konstruktiv ram. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen skall utvärderas kontinuerligt, med avseende på de konkreta åtgärderna och den skärpta vaksamheten vad gäller de definierade riskzonerna och risksituationerna. Årets arbete skall utvärderas på ett övergripande sätt i juni 2016 samt i oktobernovember Ansvarig för att årets plan utvärderas 3/7

4 Främjande insatser Namn Mänskliga rättigheter i vardagen Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Målet är att vi som delar skolans vardag tillsammans, barn, ungdomar och vuxna, arbetar medvetet med att förverkliga målen i FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna, liksom med paragraferna i Barnkonventionen, i vår verksamhet, samtidigt som vi gör oss medvetna om hur dessa mål förverkligas även under fritiden, i vårt lokalsamhälle, i Sverige och i vårt globala samhälle. Insats Kunskap om de mänskliga rättigheterna och om Barnkonventionen, och reflekterande samtal om hur vi kan förbättra verksamheten på Linnéskolan samt verka för att dessa mål förverkligas i samhället omkring oss. Inspiration till eleverna i högstadiet att ta med dessa perspektiv i arbetet med Ungdomsfullmäktige. Temaarbeten kring detta i samband med FN-dagen Samverkan med Elevhälsan för medvetandegörande kring hur det individuella och strukturella hänger samman. Fokus på lika rättigheter vid planering av Idrott och Hälsa, Studie- och yrkesvägledning, arbete med skolgårdsgestaltning och rastaktiviteter, samt vid stöd inom undervisningens ram. Ansvarig Datum när det ska vara klart /7

5 Kartläggning Kartläggningsmetoder Samtal med eleverna. Samtal medarbetare emellan. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Samtal i klasserna. Arbetet kommer att pågå kontinuerligt under året.i detta ingår även återkommande samtal för att öka medvetenheten om att stöd av olika slag syftar till att ge likvärdiga förutsättningar, vilket ökar rättvisan. Hur personalen har involverats i kartläggningen Samtal under kollegiemöten i juni och augusti Resultat och analys Eleverna i högstadieklassen har föreslagit att vi i år fokuserar på arbetet med frågor relaterade till kön, vilket även inkluderar könsuttryck och sexuell läggning, med fokus på stereotyper och normkritik. En fråga vi vill undersöka är hur barn i den fria leken ofta återskapar samhällets könsstereotyper, till synes oberoende av hur deras egen familj ser ut och av vad skolans pedagoger lär ut. Detta gäller inte minst ett stereotypt macho-beteende. Här vill vi fördjupa vår förståelse för hur skolan som miljö och plats för undervisning och utbildning kan skapa reflektionsytor som öppnar upp stela stereotyper och vidgar individens egna valmöjligheter. En viktig del av undervisningen består av biografier om människor i olika situationer och tider; dessa människor har ofta levt på ett sätt som kan kallas normkritiskt. Vi vill vara vaksamma på hur läromedel och encyklopedier ibland förmedlar förminskande könsstereotyper vidare, såväl i beskrivningar som i urval, och ser det som en viktig del av undervisningen att förmedla ett källkritiskt förhållningssätt vad gäller detta. Vi fortsätter att utforma undervisningen i Idrott- och Hälsa så att alla elever kan delta på lika villkor; att man oftast inte behöver byta om eller bära särskilda kläder tycker vi är bra. 5/7

6 Förebyggande åtgärder Namn Motverka stereotyper, öppna för fria val Områden som berörs av åtgärden Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Mål och uppföljning Att öka kunskap och medvetenhet, hos barn, ungdomar och vuxna, om hur dolda mönster och rollförväntningar påverkar och ev hämmar individuella val vad gäller roller, beteende, aktiviteter och val av utbildning och yrke. Åtgärd Iakttagande av lek, i synnerhet fri lek och fria aktiviteter, där olika roller prövas. Reflektion kring detta på olika sätt, med eleverna liksom vuxna emellan, om hur man kan komplettera med aktiviteter som öppnar upp för friare val och om hur man kan samtala kring situationer där osunda roller riskerar att cementeras. Medvetenhet om hur vi utformar idrottsdagar och lektioner i Idrott och Hälsa, så att alla kan välja att delta utan att känna obehag kring könsstereotypa aktiviteter, omklädning eller klädsel. Medvetenhet kring hur Studie-och yrkesvägledning organiseras, såväl vad gäller undervisning om yrken som individuell rådgivning kring val, för att öka individens valfrihet och även medvetenhet om de osynliga roller, traditioner och förväntningar som kan hämma de egna valen. Motivera åtgärd Att se vad som faktiskt sker i vardagen och försöka fånga de dolda processer som gör att vi på ett hämmande sätt återskapar stereotyper i lekar och val, samt att finna sätt att reflektera kring detta, på ett sätt som ökar individens frihet, är svårt men viktigt. Under tidigare år har vi fokuserat mer på "input" i form av föreläsningar etc. Sådan fortbildning kan absolut bli aktuell även i år, men fokus är "gräv där du står", en utmaning att reflektera mer utifrån det vi har framför oss varje dag. Ansvarig Datum när det ska vara klart /7

7 Rutiner för akuta situationer Policy Alla elever skall vara säkra på att vi tar kränkningar och diskriminering på allvar och att vi har redskap för att reda ut det som hänt och förhindra att obehagliga situationer upprepas. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Minst en lärare är alltid ute under raster, samtidigt som en lärare har uppsikt vad som händer inne i skolan under rasterna. Vi har återkommande samtal med eleverna om vad som hänt och vad som inte känns bra - minst en gång per vecka. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och föräldrar kan vända sig till rektor eller till vilken vuxen i kollegiet de önskar, samt till skolsköterskan och kuratorn. För telefonnummer, se Läsårsinformationen. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever I en ohållbar situation ansvarar de lärare som får kännedom om det för att den utsatte eleven tas om hand, medan en annan lärare talar med den eller de elever som utsatt en annan för kränkning. Det kan också vara så att läraren uppfattar att elever är inblandade i en allvarlig konflikt, men inte direkt kan avgöra vad som hänt. Läraren skall då avbryta situationen samt hämta hjälp, så att de som är inblandade i konflikten kan åtskiljas. Omedelbart, eller efter en stund om de inblandade behöver lugn och ro i första hand, hålls samtal där samtliga inblandade får ge sin syn på vad som hänt. Vid mindre konflikter kan detta samtal hållas direkt med alla inblandade; läraren ansvarar för att alla får tala till punkt och för att man enas om en lösning som är bra för alla. Vid större konflikter, eller då lärare får kännedom om att trakasserier pågått under en längre (eller för den delen kort) tid, i skolan eller på fritiden, hålls samtal med alla inblandade elever enskilt. Även berörda föräldrar kontaktas. Händelser och samtal dokumenteras på blankett i Likabehandlingspärmen. Denna blankett används även då kollegiet, med rektor som ytterst ansvarig, bestämmer hur man skall gå vidare med ärendet, vilka åtgärder som skall vidtas samt, till slut, när man skall avsluta ärendet. Pågående ärenden är en stående punkt på veckans kollegiemöten. Möjliga åtgärder är, förutom de utredande samtal som alltid äger rum: samtal med föräldrar, samtal på föräldramöte, samtal mellan inblandade elever, kontakt med elevhälsan. I vår Plan vid hot-och våldsituationer finns olika händelser och åtgärder noggrant exemplifierade, tillsammans med anvisningar om när vi anmäler till Socialtjänst, Arbetsmiljöverket och Polisen, samt vem som är ansvarig för detta ( och styrelse). Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal, lärare eller medarbetare i Elevhälsan som eleven har gott förtroende för och nära kontakt med samtalar med eleven för att få en klar bild av vad som hänt, liksom med elevens föräldrar. Denne medarbetare talar med rektor och/eller styrelseledamot (utifrån vem medarbetaren har förtroende för). och/eller styrelseledamot talar med berörd medarbetare. Därefter gör rektor en plan för åtgärder, utifrån blanketten för dokumentation i Likabehandlingspärmen. ansvarar för att anmälan till Socialtjänsten, Arbetsmiljöverket eller Polisen görs när så är påkallat. ansvarar för återkoppling till elev och föräldrar samt för att kontakt med Elevhälsan etableras. Rutiner för uppföljning är ansvarig för arbetet med att löpande Likabehandlingsärenden behandlas på ett konstruktivt sätt. informerar styrelsen under varje styrelsemöte eller vid skyndsamt vid situationer som involverar kontakter med Arbetsmiljöverket, Socialtjänsten eller Polisen. Rutiner för dokumentation Åtgärderna dokumenteras på blankett i Likabehandlingspärmen samt i Riskbedömning för och dokumentation av hot- och våldssituationer. ansvarar för detta. Ansvarsförhållande Lärare ansvarar för att situationer som kräver åtgärd av något slag dokumenteras väl, och för att situationen förs fram till rektor. informerar i förekommande fall kollegiet. I kollegiet pågår. ansvarar för det löpande arbetet med att planera åtgärder, omorganisera vid behov, och dokumentera. Vid ärenden som innefattar polisanmälan eller då anmälan görs till Arbetsmiljöverket eller då situationen innebär att en medarbetare inte kan fullgöra sitt arbete eller hela organisationen måste ses över, ansvarar styrelsen för åtgärderna. Styrelsens ordförande är ytterst ansvarig för att planer, lagar och förordningar följs. 7/7