Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från förskolorna Vår vision All personal har som uppgift att ge barnet förutsättningar för god omsorg och verka för att miljön fysiskt som psykiskt skall vara sådan att barnen trivs, känner sig trygga och tycker att det är roligt att komma och vara på förskolan. Barnen skall komma till en stimulerande och utvecklande miljö där deras kunskaper, förmågor, olikheter och utvecklingsmöjligheter värdesätts. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Vid kartläggningen intervjuar pedagogerna de äldre barnen. Inför utvecklingssamtal intervjuas barnen om sin upplevelse och trivsel på förskolan. Vårdnadshavarnas delaktighet Likabehandlingsplanen behandlas på samråden där representanter för vårdnadshavarna är delaktiga. Vårdnadshavarnas medverkan är en förutsättning för en stabil värdegrund som genomsyrar både hem och förskolemiljö. Genom värdegrundsarbetet är vårdnadshavarna ständigt delaktiga Vid utvecklingssamtalet diskuterar pedagog och föräldrar gemensamma strategier för att öka barnets känsla av trygghet och trivsel. Personalens delaktighet Vid arbetslagsmöten och planeringar diskuteras planen. Samtliga pedagoger är ansvariga för att riskanalys och kartläggning genomförs som en grund för planens upprättande. Pedagogerna arbetar dagligen aktivt med att ge förutsättningar för en god atmosfär i verksamheten genom att uppmärksamma barnens sociala samspel, välbefinnande och den gemensamma arbetsmiljön såväl fysisk som social.

2 Förankring av planen Den görs känd för barnen genom samtal med samtliga barn. Den görs känd för personalen genom upprättande och vid arbetslagsmöten och planeringar. Den görs känd för vårdnadshavare vid samråd, föräldramöten och vid utvecklingssamtal Planen finns utlagd på förskolans hemsida och Unikum. Introduktion vid nyanställning av pedagoger. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats På arbetslaget och i arbetsgrupp samt arbetsmaterial går ut på remiss till all personal Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef, personal Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi har sett att det finns intresse och behov att jobba med socialt samspel och kommunikation. Som åtgärd arbetar vi med detta intensivt genom b.la sagan Vännerna i Kungaskogen. Detta arbete avslutades under våren eftersom gruppen delades på och flyttade till de äldre barnen. Vi ser att det uppstår mycket konflikter och vi ser ibland att barnen behandlar varandra respektlöst. Åtgärd tillsammans med barnen så har vi skapat en kompissol, där vi har bestämt tillsammans med barnen hur vi ska vara mot varandra. Vi ser att det arbetet leder till en ökad förståelse kring hur man är mot varandra och att det är ett arbete som måste pågå hela tiden. De yngre barnen har tagit fram en kompistavla som synliggör hur man är en god kompis. Pedagogerna tyckte att det blev tydligare för de yngre barnen att arbeta med en tavla än en sol. Vi ser att det ibland uppstår konflikter när barnen går in i ett rum och stänger dörren. Vi får gå in i rummet och lösa konflikten utan att veta vad det handlar om. Åtgärd är att alla dörrar ska vara öppna. Dörrarna på avdelningarna är öppna då vi märker att konflikterna minskar på så sätt och att alla barn känner sig tryggare med detta. Vi ser att åtgärden kvarstår, därför kommer vi fortsätta att ha öppna dörrar. Efter att ha intervjuat barnen, så har de svarat att de tycker att ljudvolymen är för hög. Åtgärd genom samtal med barnen kring höga och låga ljud. Vilka ljud mår vi bäst av? Vi har ett ljudöra på väggen i det största rummet på avdelningen. Med detta kan vi visa barnen när det är höga och låga ljud. Detta har visat sig inte fungera då örat inte visar tillräckligt länge att ljudnivån är hög. Barnen tycker också att det kan vara kul att ropa så örat blir rött. Istället delar vi in barnen i mindre grupper i olika rum och känner att det fungerar bättre. Några barn tycker att det är obehagligt att vistas i ett av lekrummen och tycker inte om när det blir mörkt. Som åtgärd får barnen inte dra ner persiennerna själva och dörren får inte stängas vid lek i rummet. Vi låter inte barnen stänga dörrarna och inte heller dra ner persienner, de måste vara så ljust att alla känner sig trygga. På yngre avdelningen skapas ett sinnesrum för att skapa lugn och ro. Detta är inte aktuellt längre då gruppen har delats på andra avdelningar

3 Bakom cykelförråds huset samlas barnen och det kan uppstå konflikter av olika slag, eftersom det är dålig uppsyn är det svårt att förhindra. Åtgärd för att förhindra detta blir att pedagogerna har en tätare uppsikt och cirkulerar extra mycket där. Detta ser vi att måste fortsätta med då flera barn tycker att det är roligt att vara bakom huset. I "lilla" skogen på förskolans baksida så växer det mycket sly så att man inte ser vad som händer överallt. Slyn är borttagna så det är åtgärdat och ses över hela tiden. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas På arbetslagsmöten På föräldramöten På barnråd och samtal med alla barn På samråd Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechefen

4 Främjande insatser Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön och Ålder Mål och uppföljning Alla som arbetar i förskolan skall Aktivt ta avstånd från diskriminering och annan kränkande behandling. Aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper Samverka för att göra förskolan till en god miljö för lärande. Medverka till att utveckla barnens känsla för samhörighet. Aktivt vara en positiv förebilder för barnen. Vi är uppmärksamma på vårt eget språk och hjälper barnen att utveckla sin empati och förståelse för andra Sträva efter att bemöta pojkar och flickors intressen och funderingar lika. Barnens egna initiativ och uppfattningar bemöts med respekt och tas på allvar. Insats Alla inom förskolan verkar för att inge barnet trygghet, tillit och förtroende. Alla barn skall bli sedda, lyssnade till och respekterade som individer. Genom etiska samtal stödjer vi barnens känsla, empati för varandra. Vi arbetar med gemensamma aktiviteter på hela förskolan för att barnen skall lära känna varandra och de vuxna som finns i husen. Vi har gemensamma regler på förskolan, som tagits fram tillsammans med barnen. Vi gör fortlöpande observationer där vi tydligt ser vad som sker i barngrupperna och i varje barns individuella utveckling. Vi har nära kontakt med föräldrarna och knyter an till barnens hela dag, i hemmet och förskolans verksamhet, för att skapa trygghet för barnen och föräldrarna samt att skapa en ökad förståelse för varje enskilt barn. Vi använder böcker och sagor som utgångspunkt för vidare diskussion om hur man känner sig. Vi har en kompissol med strålar som beskriver hur man är en bra kompis. Den arbetas fram tillsammans med barnen. Alla pedagoger ger alla barn förutsättningar för att efter ålder och mognad utmanas så att de ökar sin självständighet. Exempelvis vid av och påklädning, matsituationen mm. Vid utvecklingssamtalen har vi en dialog om att det är viktigt att förskolan och föräldrarna visar att man har samma inställning mot diskriminering och kränkande behandling. Vi diskuterar även kring kränkande behandling: På konferenser då pedagoger med olika kompetenser möts. På kompetensutvecklings dagar för pedagoger och övrig personal. I arbetslagen. På föräldramöten Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart

5 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har genomfört kartläggningar på följande sätt: Vi använder ett riskanalysverktyg där pedagogerna vid terminsstart eller då förändring i gruppen sker. Då observeras och intervjuas barnen efter ålder och mognad. När det gäller den fysiska och sociala miljön runt barnet och gruppen. En intervju med varje barn sker 1 gång per termin inför utvecklingssamtalen. Pedagoger och föräldrar har ett dokument där frågeställningar om barnets lärande, trivsel och trygghet finns. Det används som utgångspunkt inför utvecklingssamtalet. Det blir en av våra temperaturmätare på hur barnen trivs och känner inför sin vistelse på förskolan. Vi analyserar brukarenkäter som besvaras av föräldrar med fokus på likabehandlingsarbetet. Vi bjuder in föräldrar till utvärderingar via enkäter eller samtal vid större förändringar av verksamheten. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen har involverats genom intervjuer och samtal. Föräldrarna har involverats genom brukarenkäter och intervjuer inför utvecklingssamtalen Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har involverats genom att utföra kartläggningen i vårt riskanalysverktyg, sammanställa och analysera barnens intervjusvar och föräldrarnas åsikter och tankar. Analys av brukarenkäter Resultat och analys De yngre barnen blir rädda för de äldre barnen på gården när de kör fort med racerbilarna. I det stora lekhuset upplever några barn att det är läskigt för att det bara finns en väg ut som kan bli blockerad av andra barn. När de yngre barnen ska gå ut i hallen för att klä på sig uppstår konflikter och puttningar. Några barn upplever obehag uppe i skogen. De känner och upplever att de är rädda för att de ska gå vile eller bli övergivna. Barnen upplever obehag när det är släckt i förrådet ute på gården och ibland har barn blivit inlåsta/instängda av något annat barn där.

6 Barnen upplever obehag vid stängda dörrar och när det blir mörkt i olika rum. Bakom cykelförråds huset samlas barnen och det kan uppstå konflikter av olika slag, eftersom det är dålig uppsyn är det svårt att förhindra Många barn har ont av höga ljud Vi behöver hjälpa barnen att möta varandra med respekt då vi ser att barnen ibland har svårt att behandlar varandra med respekt. Förebyggande åtgärder Namn Trygghet i barnens arbets- och lärmiljö Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön och Ålder Mål och uppföljning Barnen skall varje dag känna trygghet i sin miljö. Barnen skall behandlas lika oavsett kön eller ålder. Inga barn skall utsättas för annan kränkande behandling. Åtgärd De yngre barnen blir rädda för de äldre barnen på gården när de kör fort med racerbilarna. Vår åtgärd är att ta bort racerbilarna, eftersom incidenter har hänt när de används. I det stora lekhuset upplever några barn att det är läskigt för att det bara finns en väg ut som kan bli blockerad av andra barn. Det behöver göras en extra utgång i huset så att barnen kan ta sig ut på två håll. När de yngre barnen ska gå ut i hallen för att klä på sig uppstår konflikter och puttningar. Vi tar ut några barn i taget och ger barnen tid att prova att ta på sig själva. Några barn upplever obehag uppe i skogen. De känner och upplever att de är rädda för att de ska gå vile eller bli övergivna. Vi går till skogen i mindre grupper för att de ska känna sig trygga. Barnen upplever obehag när det är släckt i förrådet ute på gården och ibland har barn blivit inlåsta/instängda av något annat barn där. Vi låser förrådet när barnen tagit ut vad de vill ha och får följa med och hämta nytt. Även här behöver eb vuxen vara ansvarig vid att stå/cirkulera vid förrådet. Barnen upplever obehag vid stängda dörrar och när det blir mörkt i olika rum. Vi har bestämt att alla dörrar ska vara öppna och tänt i rummen. Bakom cykelförråds huset samlas barnen och det kan uppstå konflikter av olika slag, eftersom det är dålig uppsyn är det svårt att förhindra. Tätare uppsikt av pedagogerna eller ev. ett staket som gör att de inte kan gå bakom huset.

7 Många barn har ont av höga ljud. Vi måste använda alla rummen och dela in barnen i mindre grupper. Skapa goda lärmiljöer som utmanar barnen till andra lekar än spring och rop. Vi behöver hjälpa barnen att möta varandra med respekt då vi ser att barnen ibland har svårt att behandlar varandra med respekt. Vi använder oss av kompissolen där vi tillsammans med barnen tar fram hur vi ska vara mot varandra. Motivera åtgärd För att skapa en trygg miljö för barnen behöver våra identifierade områden åtgärdas. För barnens säkerhet och trygghet så ska detta åtgärdas snarast. Ansvarig Förskolechef och samtliga pedagoger Datum när det ska vara klart

8 Rutiner för akuta situationer Policy All personal har som uppgift att ge barnet en god omsorg och verka för att miljön fysiskt som psykiskt skall vara av en sådan art att problem och svårigheter för barnen i möjligaste mån undviks. Verksamhetens ledning samt alla som arbetar inom förskolan tar avstånd mot alla tendenser till diskriminering och annan kränkande behandling Det ska råda nolltolerans mot diskriminering och annan kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vår målsättning är att ansvarsfördelningen och arbetsgången för att utreda händelser skall vara tydlig. När någon i personalen ser eller får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling ska vi agera direkt. Varje aktivitet av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från vuxna. Vi ska arbeta efter följande handlingsplan. Vid behov går vi vidare i handlingsplanen steg för steg. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Personal som barn och föräldrar kan vända sig till samtliga pedagoger på förskolan med tfn: Sandlyckan Blåa huset /88 Sandlyckan Röda huset Förskolechef Annette Kimmehed Skolpsykolog Lotta Karlsson Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling 1. När någon i verksamheten får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling föreligger skyldighet att genomföra handlingsplanen. 2. Ansvarig pedagog ansvarar för att utredande samtal, ett eller flera genomförs med det barn som utsatts för kränkningen. Målet är att barnet skall känna sig trygg. Vid samtalet tas så mycket detaljerad information som möjligt in; Vad har verkligen hänt? Har något liknande hänt mellan samma personer tidigare? Pedagogens uppgift är att lyssna och ställa följdfrågor. Dokumentation av samtalet görs på, stödblankett för samtal angående diskriminering och annan kränkande behandling se (bilaga 1) 3. Ansvarig pedagog genomför samtal med den som kränkt. Är det flera utpekade barn genomförs samtal med ett barn åt gången i tät följd. Vid samtalet lägger den vuxne fram den information den fått av det utsatta barnet. Den vuxne lägger stor vikt vid allvaret i händelsen. Krav på omedelbart upphörande av kränkningarna framförs. Barnet får möjlighet att delge de vuxna sin upplevelse av situationen. Dokumentation av samtalet görs på stödblankett för samtal angående diskriminering och annan kränkande behandling (se bilaga 1). 4. Vårdnadshavarna till samtliga berörda barn informeras av ansvarig pedagog snarast möjligt. Förskolechef informeras av pedagogen, samt får ta del av dokumentationen som är gjord. Förskolechef har som ansvar att bedöma om händelsen föranleder en anmälan till andra myndigheter. Förskolechef beslutar även ifall särskilt samtal med föräldrar är i detta läge är aktuell.

9 5. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Misstänks personal för att ha trakasserat eller kränkt barn skall förskolechef eller någon med motsvarande ansvara för utredningen. Rutiner enligt kommunens systematiska arbetsmiljöarbete 6. Rutiner för uppföljning. Uppföljningssamtal som leds av pedagoger sker efter ca 1 vecka med samtliga berörda vårdnadshavare samt ev. barn avgörs från fall till fall utifrån ålder och mognad. Vid uppföljningssamtalet avgörs ifall möte med förskolechefen är aktuellt. (endast då används steg 7) Återkoppling till berörda föräldrar/vårdnadshavare görs av de vuxna som deltagit i samtalen. Dokumentation görs på stödblankett för samtal angående diskriminering och annan kränkande behandling (se bilaga 1) 7. Förskolechef kallar till möte med resp. vårdnadshavare. Handlingsplan upprättas dels för den som upplevt sig kränkt, samt för den eller de som kränkt. Förskolans inställning är att både den som utsätts för kränkningar och den eller de som utsätter är i behov av hjälp och stöd. Bedömning av stöd krävs för dem båda. Anmälan, utredning till För och grundskolenämnden skrivs och skickas. Kopia till berörd vårdnadshavare lämnas Rutiner för dokumentation Stödblankett för samtal angående diskriminering och annan kränkande behandling. Används som ovan beskrivits. Handlingsplan som eventuellt upprättas. Anmälan, utredning till För och grundskolenämnden skrivs och skickas. Ansvarsförhållande Se ovan