Sofiedalsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Sida 1 av 6 Sofiedalsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Anci Rehn Biträdande förskolechef Jessica Peter Likabehandlingsrepresentant Martina Larsson Likabehandlingsrepresentant Kristina Källberg Vår vision I Gävle Kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling." Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Barnens inflytande präglas i första hand, med tanke på barnens ålder, av dialog mellan föräldrarna och pedagogerna. Pedagogerna lyfter sedan funderingar och frågor med kollegorna i arbetslaget eller med hela personalgruppen beroende på vad det gäller. I takt med att barnen blir äldre och funderingar och olika problematiseringar dyker upp, upprättas normer och värden för främjande av trygghet och likabehandling. Konkreta exempel är t.ex. om barn har funderingar runt kamraternas psykiska/fysiska förutsättningar och mognad, vid konflikter såväl verbala som handgripliga och/ eller familjesituationen. Genom pedagogernas lyhördhet och kompetens för barnens okränkbarhet, utveckling och utvecklingsbehov i nära samarbete med såväl barnen, föräldrar, Valbo skolområdes stödteam, byggs likabehandlingsplanen upp. Ett konkret exempel är barnintervjuer. Vårdnadshavarnas delaktighet Dialog mellan pedagoger och föräldrar, samt genom föräldrautvärdering, veckobrev, hemsida och föräldramöten. Personalens delaktighet Arbetslaget har planeringstid avsatt för personalmöten, föräldramöten/samtal och har möjlighet att planera/disponera sin pedagogiska verksamhet där det finns möjlighet att få med barnen i samtal runt allas lika värde. Förankring av planen Förskolechefen och den pedagogiska utvecklingsledaren ansvarar för implementeringen i personalgruppen och avdelningspedagogerna för implementeringen i föräldra- och barngruppen. Den pedagogiska ledaren i respektive arbetslag tilldelas där särskilt ansvar för upplägget och att arbetet genomförs. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Likabehandlingsplanen kommer att följas upp årligen i samband med att kvalitetsredovisningen sammanställs i juni månad år Underlag för utvärdering och uppföljning kommer att vara de månadsvisa utvärderingarna som respektive arbetslag gör och information som samlats in genom dialog i personalgruppen i samband med såväl APT och individuella medarbetarsamtal eller dialog med arbetslaget. En sammanställning har gjorts utifrån arbetet med etnisk tillhörighet. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Ansvaret för att Likabehandlingsplanen följs upp och utvärderas varje månad och ligger hos alla som vistas på förskolan men särskilt ansvar tilldelas likabehandlingsrepresentanterna och förskolechefen.likabehandlingsrepresentanterna ansvarar för organisering av sammanställning och utvärdering av Likabehandlingsplanen. Alla pedagoger på förskolan har fått möjligheten att vara delaktiga i utvärderingen av planen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan I utvärderingen av fjolårets plan kom vi fram till att sammanställningen visade att personalens medvetenhet kring etnisk tillhörighet har ökat. Fler anser att vi kan fortsätta att fördjupa oss i etnisk tillhörighet till hösten och få med barnen mer i arbetet. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas

2 Sida 2 av 6 Ansvaret för att Likabehandlingsplanen följs upp och utvärderas varje månad och ligger hos alla som vistas på förskolan och förskolechefen. Sammanställning sker av pedagoger som ansvarar för likabehandlingsplanen. för att årets plan utvärderas Främjande insatser främjande insatser mot kränkande behandling Kränkande behandling Det finns vuxna nära barnens lekar. Den vuxne som ser och hör ingriper. Alla barn är allas barn. Vår strävan är att vi samarbetar både barn och vuxna för att upptäcka okända företeelser. Vi observerar och lyssnar på alla såväl barn i leken och vardagsrutinerna och genom dokumenterade intervjuer! Vi strävar efter att ha god föräldrakontakt då ett samarbete med föräldrarna är mycket viktigt i sammanhanget. Vi lyssnar på föräldrar i strävan efter att stävja diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling men p.g.a. tystnadsplikten är vi förhindrade att kommentera enskilda barn tillbaks till föräldrarna. Samtlig personal på förskolan är ansvarig för att signalera till huvudman (förskolechef) om ett akut fall av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i verksamheten. Förskolechefen bedömer när anmälan till polis, socialtjänst eller arbetsmiljöverket skall göras. Om det kommer till vår kännedom att något barn känt sig diskriminerad, trakasserad, kränkt eller upplever att någon annan blivit det i samband med förskolans verksamhet informerar pedagoger i berört arbetslag, kollega eller förskolechefen de berörda genast. Förskolechefen ansvarar för att det utredande och åtgärdande arbetet genast påbörjas. Verksamheten skall dokumenteras, utvärderas och följas upp. Främja likabehandling oavsett kön Kön Alla barn ska få samma möjligheter att utvecklas och göra val oavsett kön. Skapar förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Främjande arbete med koppling till diskrimineringsgrunden könsidentitet och könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck Vi arbetar medvetet med att stärka barnens egen identitet som bidrar till inre trygghet.

3 Sida 3 av 6 Tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt i sitt arbete och diskuterar normer och stereotypa förväntningar som finns kring kön. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Vi vill att barnen ska känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Genom att visa i ord och handling att alla är lika mycket värda och hjälper barnen att sätta ord på och uttrycka sina känslor och visar på olikheter som en tillgång. Främjande arbete med koppling till diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Vi ser barnens olikheter som en tillgång i barngruppen. Vi arbetar aktivt med att skapa en länk mellan förskola och hem genom barnens pärmar, barnintervjuer och dialog med föräldrar. Främja lika rättigheter oavsett funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Det viktigaste främjande arbetet vi på förskolan kan göra är att varje dag möta ALLA barn som en unik individ och vara lyhörd för och benämna barnets känslor, tankar och funderingar på ett respektfullt sätt oavsett fysiska/psykiska förutsättningar. All verksamhet ska vara tillgänglig för personer med olika sorters funktionsnedsättningar. Vi bör se till att det finns material som belyser olika sorters funktionsnedsättningar som barnen kan identifiera sig med. I vårt elevvårdsteam har vi möjlighet att söka verktyg för hur vi ska bemöta barnen och deras familjer. Samarbete med specialpedagoger utifrån det enskilda barnets behov och okränkbarhet.

4 Sida 4 av 6 Främja lika behandling oavsett sexuell läggning Sexuell läggning Det viktigaste främjande arbetet vi på förskolankan göra är att varje dag möta ALLA barn som en unik individ och vara lyhörd för och benämna barnets känslor, tankar och funderingar på ett respektfullt sätt oavsett föräldrarnas sexuella läggning. För att främja lika rättigheter oavsett sexuell läggning kommer vi att sträva mot ett öppet förhållningssätt gentemot alla familjer. Främja lika behandling oavsett ålder Ålder Oavsett ålder ska barnen ha lika rättigheter på förskolan. Vi har åldersindelade barngrupper och anpassad verksamhet samt material för att tillgodose barnens behov oavsett ålder. Genom att använda oss av intervjufrågor som handlar om ålder och jämlikhet kan barnen bli delaktiga. Kartläggning Kartläggningsmetoder Planerade intervjuer tillsammans med barnen. Områden som berörs i kartläggningen Etnisk tillhörighet Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Våra tankar bottnar i ett 1-16 årsperspektiv där vi upplever och har märkt att ett hårdare klimat råder. Genom att barnen utvecklar sin identitet och känner trygghet i den så stärker vi barnen i det fortsatta livet samt därmed får respekt för andra. Vi planerar för att göra barnen delaktiga genom att intervjua barnen och samtala om olikheter och om olika etniskt ursprung. Där har vi en tanke med hur personer med etnisk bakgrund framställs.nu vill vi få in barnen mer i arbetet och deras tankar kring etnisk tillhörighet. Vi intervjuar de äldsta barnen. Hur personalen har involverats i kartläggningen Vi har gjort en inventering kring personalens kunskap och tankar kring etnisk tillhörighet för att sedan vara väl förberedda när vi tar emot familjer med annan etnisk tillhörighet. All personal har fått frågor att reflektera kring angående etnisk tillhörighet. Vi kom även fram till genom utvärderingen att vi ville fortsätta fördjupa oss i etnisk tillhörighet. Pedagogerna på förskolan har fått möjlighet till att föreslå kartläggningsmetoder, intervjufrågor och hur arbetet med etnisk tillhörighet ska fortskrida. Resultat och analys Intervjuerna visade att barnen inte reflekterar så mycket över olikheter och olika ursprung. Vi vill lyfta barnens olikheter och olika ursprung som en tillgång i gruppen genom att erbjuda litteratur om olika etniskt ursprung. För att även få med de yngsta barnen i likabehandlingsarbetet kommer vi att erbjuda litteratur och annat pedagogiskt material som belyser olika etnisk tillhörighet.

5 Sida 5 av 6 Förebyggande åtgärder förskolans hänsynstagande gentemot familjer med annan etnisk tillhörighet än svensk Områden som berörs av åtgärden Etnisk tillhörighet Synliggör vi olika etniska grupper och olika kulturer i vår pedagogik? Åtgärd -Ha en punkt i månadsutvärderingen som handlar om annan etnisk tillhörighet än svensk. -De äldsta barnen på förskolan får tillgång till litteratur som handlar om olika etnisk tillhörighet. Vi pratar om olikheter. -De yngsta barnen på förskolan får tillgång till böcker och annat pedagogiskt lekmaterial som lyfter olikheter och olika etniskt ursprung. -Vi har haft ett föräldraforum där vi presenterat vår likabehandlingsplan samt att föräldrar fick diskutera kring kamratskap i förskolan. Motivera åtgärd Vi har upptäckt att vi inte har sett familjer med annan etnisk tillhörighet än svensk som en tillgång i verksamheten och att vi inte varit tillräckligt nyfikna. Genom att erbjuda barnen böcker och annat material kan vi lyfta och diskutera om olikheter och olika etniskt ursprung. Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Chef: Jessica Peter, biträdande förskolechef jessica.peter@gavle.se Likabehandlingsrepresentant: Martina Larsson, Sofiedalsgården martina.larsson@gavle.se Kristina Källberg, Sofiedalsgården kristina.kallberg@gavle.se Vårdnadshavare kan vända sig till all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organistionen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet.

6 Sida 6 av 6 Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Jessica Peter ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Anci Rehn har det övergripande ansvaret.