Söderslottets förskola 4-5 årsgrupps plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Söderslottets förskola 4-5 årsgrupps plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Lena Müller Barnskötare Åsa Krigsman Förskollärare Ylva Karman Vår vision I Gävle Kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Barnen är delaktiga genom pedagogernas närvaro med barnen. Genom dagliga observationer har pedagogerna möjlighet att se, reflektera och vara lyhörda för barnens uttryck och agerande. Det görs också dokumentationer och reflektioner tillsammans med barnen. Vårdnadshavarnas delaktighet Likabehandlingen tas upp vid varje föräldramöte, så att föräldrar och vårdnadshavarna kan delge sina synpunkter. Föräldrar och vårdnadshavarna erbjuds utvecklingssamtal och föräldramöte varje år. Samtal kan även ske om pedagogerna anser att det behövs eller om föräldrar och vårdnadshavare önskar. Personalens delaktighet Arbetet med likabehandlingsplanen har tagits fram i samråd med pedagogerna. Arbetet tas upp vid varje arbetsplatsträff/planeringsdag för att hållas levande. Pedagogerna är också delaktig genom att ständigt göra dokumentationer och reflektioner både tillsammans med barnen och tillsammans med andra pedagoger. Pedagogerna är även delaktig i framtagandet av planen utifrån gruppdiskussioner kring de olika delarna av Likabehandlingsplanen.

2 Förankring av planen Förskolechef ansvarar för att Likabehandlingsplanen förankras i personalgruppen. Arbetsplatsträffar kommer att ägnas åt det. I första hand ska definitionen av begreppen i Likabehandlingsplanen göras tydligare och implementeras för all personal. Genom närvarande pedagoger ser de situationer mellan barnen där de kan samtala om hur man behandlar varandra, hur det känns att bli illa behandlad, hur man är en bra kompis mm. Genom dessa samtal mellan barn och pedagog görs barnen medvetna om hur förskolan ser på Likabehandling. Vid introduktion av ny personal skall Likabehandlingsplanen presenteras. Vikarier informeras om Likabehandlingsplanen. Vid föräldramöte under höstterminen skall den reviderade Likabehandlingsplanen aktualiseras. Likabehandlingsplanen skall finnas på förskolans hemsida, så att alla föräldrar och vårdnadshavare erbjuds möjlighet att ta del av den. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats På grund av omstrukturering och omorganisation har likabehandlingsplanen inte uppdaterats sedan höstterminen Den plan som nu fastställs är till stora delar reviderad och omarbetat tillsammans med Likabehandlingsrepresentanter från Söderslottet- och Rostocks förskola. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Under arbetet med revidering har synpunkter inhämtas från förskolans personalgrupp. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Utvärderingen av fjolårets plan har resulterat i att delarna: Grunduppgifter, Främjande insatser och Rutiner för akuta situationer i Likabehandlingsplanen, är gemensamt utformade för Södergårdens-, Söderslottets- och Rostocks förskola. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Resultat och effekter av genomförda insatser och åtgärder ska diskuteras och analyseras på verksamhetsträffar under höstterminen -14. I samtal och diskussioner i personalgruppen, utifrån reflektionsunderlagen och de dokumentationer vi fört. Även utifrån diskussioner kring de enskilda fall som kan ha uppkommit under året. för att årets plan utvärderas Närmsta chef. Förskollärare Ylva Karman, Barnskötare Åsa Krigsman

3 Främjande insatser Kränkande behandling Det är viktigt att pedagogerna lyfter upp och förstärker det positiva hos varje barn. Genom att fokusera på de positiva sidor, som varje individ har, ökar det barnens självkänsla och självkännedom och ger dem en tydlighet i alla barns lika värde på förskolan. Barnen skall få berätta hur de menar och hur de tänker från sitt eget perspektiv. Pedagogerna samtalar mycket med dem och det är viktigt att varje barn upplever att förskolans personal ser, hör och bekräftar deras åsikter. Personalens förhållningssätt kräver vår närvaro med barnen. Pedagogerna skall befinna sig där barnen är och vara med dem. Det gör pedagogerna för att kunna utmana barnens sociala samspel och hjälpa dem att reda ut missförstånd, bearbeta konflikter samt kompromissa och respektera varandra. I arbetet med barnen är det viktigt att förskolans personal även visar vad värdegrundsbegreppet innehåller, till exempel hur man bör behandla varandra och respekterar andra människor och deras åsikter. Närmsta chef, Förskollärare Ylva Karman, Barnskötare Åsa Krigsman Kön Att ge flickor och pojkar lika stora förutsättningar och möjligheter i verksamheten. Barnen skall välja sina lekar och material utifrån sina intressen, utan att bli begränsade av traditionella könsmönster. Systematiskt följa upp och utvärdera miljön och dess uppbyggnad ur ett könsperspektiv. Närmsta chef, Förskollärare Ylva Karman, Barnskötare Åsa Krigsman

4 Könsidentitet eller könsuttryck Pedagogerna skall bemöta barn utan en föreställning om hur flickor och pojkar förväntas vara eller se ut. Systematiskt följa upp och utvärdera hur vi pedagoger bemöter, förhåller oss till och vad vi erbjuder i verksamheten. Kompetensutveckling för pedagogerna. Närmaste chef, Förskollärare Ylva Karman, Barnskötare Åsa Krigsman Etnisk tillhörighet Pedagogerna skall främja barnens, föräldrars och vårdnadshavares stolthet över sig själva och sitt ursprung. Under inskolningen, vid behov, anlita inskolningsstöd för att kunna ge barnen en förståelse för förskolans verksamhet. Detta under förutsättning att inskolningsstöd finns på rätt språk. Pedagogerna visar ett intresse och en nyfikenhet kring barnets, föräldrarnas och vårdnadshavarnas ursprung och kultur. Närmsta chef, Förskollärare Ylva Karman, Barnskötare Åsa Krigsman

5 Religion eller annan trosuppfattning Pedagogerna skall främja och visa öppenhet mot barnens, föräldrars och vårdnadshavares religion eller annan trosuppfattning. Visa öppenhet för vilka religioner som finns representerade på förskolan. Införskaffa en mångkulturell almanacka till varje avdelning. Närmsta chef, Förskollärare Ylva Karman, Barnskötare Åsa Krigsman Funktionsnedsättning Pedagogerna skall planera verksamheten så att alla barn kan delta oavsett funktionsnedsättning. Systematiskt dokumentera, följa upp och utvärdera verksamheten. Närmsta chef, Förskollärare Ylva Karman, Barnskötare Åsa Krigsman Sexuell läggning Pedagogerna skall främja en öppenhet gentemot alla barns, föräldrars och vårdnadshavares sexuella läggning.

6 Kompetensutveckling kring ämnet - Regnbågsfamiljer Närmaste chef, Förskollärare Ylva Karman, Barnskötare Åsa Krigsman Ålder Verksamheten skall skapa förutsättningar för att alla barn skall få utvecklas efter sina förmågor och intressen utan att begränsas av sin ålder. Stegrande material och miljö för alla barn. Närmaste chef, Förskollärare Ylva Karman, Barnskötare Åsa Krigsman Kartläggning Kartläggningsmetoder Genom: - observation i den dagliga verksamheten - att dokumentera - att samtala och reflektera med barnen - samtal med vårdnadshavare - gemensamma reflektioner i personalgruppen Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling

7 Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Genom: - personalens lyhördhet i den dagliga verksamheten. - att vårdnadshavare förmedlar sitt barns upplevelser till förskolans personal. Vi har kontinuerlig dialog med föräldrar och vårdnadshavare genom den dagliga kontakten. Alla berörda föräldrar och vårdnadshavare blir delaktiga kring situationer som händer. Hur personalen har involverats i kartläggningen - genom diskussioner på verksamhetsträffar. - observationer. - reflektioner i daglig verksamhet. Resultat och analys Pedagogerna har sett och hört att det har förekommit knuffar, hård fysisk närkontakt, hårda ord och rasistiska uttalande. Kränkande behandlingar sker oftast i trånga utrymmen och när pedagoger inte är närvarande. Pedagogerna behöver sprida ut sig i alla utrymmen och även ute på gården. Rutiner behöver skapas för att se till att det inte blir så många barn på samma ställe. T.ex. i hallen vid utgång. Vi alla behöver arbeta med alla barns lika värde. Skapa en gemensam utgångspunkt i verksamheten där det synligörs vad som gäller på vår förskola. Förebyggande åtgärder Personalens närvaro Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Att det ska finnas närvarande pedagoger i de utrymmen barnen befinner sig i. För att upptäcka och förhindra att det sker kränkande behandlingar. Att åtgärda situationer där risken för kränkande behandling är möjlig. Uppföljning ska ske genom att diskutera regelbundet hur det ser ut i de olika utrymmena och situationerna på verksamhetsträffar. Åtgärd Pedagogerna på förskolan: - pratar kontinuerligt med barnen om hur det är att vara en bra kompis. - ger barnen positiv uppmärksamhet inför både sig själv och andra. - ger barnen möjlighet att reda ut konflikter på ett bra sätt, genom att hjälpa barnen att sätta ord på sina känslor. Att skapa goda relationer i barngruppen är ett viktigt arbete för att förebygga kränkningar, skapa vi-känsla genom att lyssna på och hjälpa varandra.

8 Att ge barnen god samvarokompetens, det handlar om att kunna fungera i grupp, att balansera mellan hänsyn till sig själv och sina behov och hänsyn till andra människor och deras behov. Genom att gör en struktur och skapa rutiner för att se till att det finns närvarande pedagoger i de utrymmen där barnen befinner sig i. För att observera, dokumentera och reflektera måste pedagogerna vara lyhörda på vad som händer runt barnen. När pedagogerna utför regelbundna observationer och dokumentationer har de stora möjligheter att uppmärksamma förändringar i barngruppen och/eller hos enskilda barn. Genom pedagogernas gemensamma reflektioner får de en mer objektiv bild av händelser. Det är viktigt att ha en god kontakt med barnens föräldrar och vårdnadshavare så att vi tillsammans kan upptäcka om ett barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Motivera åtgärd Pedagogerna har sett och hört att det har förekommit knuffar, hård fysisk närkontakt, hårda ord och rasistiska uttalande. Kränkande handlingar sker oftast i trånga utrymmen och när pedagoger inte är närvarande. Närmsta chef, Förskollärare Ylva Karman, Barnskötare Åsa Krigsman Rutiner för akuta situationer Policy Det skall råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier/kränkande behandling innebär och hur detta kan tas i uttryck i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barnen vistas inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning/trakasserier på förskolan har skyldighet att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till närmsta chef för förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Förskolechef Lena Müller Biträdande förskolechef Anna-Carin Hellström Förskollärare Ylva Karman Barnskötare: Åsa Krigsman Det går naturligtvis bra att vända sig till den personal på förskolan som ni känner er trygg med.

9 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar och vårdnadshavare eller anonymt. Viktigt är att alla berörda kommer till tals. Det barn som kränks/trakasseras kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap kring det inträffade skall de agera omedelbart. Första steget är att tala med de inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget samt närmaste chef. Nästa steg är att se över organisationen för att förhindra att det inträffade upprepas. De insatser som görs behöver ej endast vara individinriktade. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmsta chef för information. Dokumentationen är viktigt för att få syn på om samma barn utsätts för kränkningar/trakasserier vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar och vårdnadshavare informeras. 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud skall lämnas till närmsta chef. 2. Anmälan till huvudmannen om kränkning/trakasserier. Ifylld blankett skall snarast lämnas till närmsta chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker barn skall närmsta chef informeras omgående. Även föräldrar och vårdnadshavare informeras. Närmsta chef och HR-konsult utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade skall ge sin version kring det inträffade. Visar utredningen att kränkande/trakasserande behandling förekommit ska föräldrar och vårdnadshavare informeras om det. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av närmsta chef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen skall vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med föräldrar och vårdnadshavare. Närmsta chef medverkar vid uppföljningen. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Närmsta chef, i samråd med HR-konsulten, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Närmsta chef ansvarar att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående.

10 Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning skall dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna skall förvaras inlåsta. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Anna-Carin Hellström ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Lena Müller har det övergripande ansvaret.