Björke förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Björke förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2017/2018 1/9

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Agneta Lindbergh Vår vision I Gävle kommuns förskolor är alla barn trygga, blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2017/2018 Barnens delaktighet Barnen är delaktiga genom observationer och intervjuer. Samt genom enkäter är barnen, via sin/sina vårdnadshavare med och påverkar utformningen av planen. Vårdnadshavarnas delaktighet Likabehandlingsplanen presenteras på föräldramöte/gruppsamtal. Planen finns tillgänglig att läsa på varje avdelning samt på förskolans hemsida. Samtliga vårdnadshavare har haft möjlighet att besvara en enkät om likabehandlingsarbetet. Personalens delaktighet Genom diskussioner och övningar på verksamhetsplaneringar, arbetsplatsträffar och planeringsdagar. Samtliga i personalen har svarat på en enkät om likabehandlingsarbetet. Förankring av planen Vi går igenom och diskuterar planen på planeringsdagar, arbetsplatsträffar och verksamhetsplaneringar. Vid introduktionen blir alla vårdnadshavare informerade om vår likabehandlingsplan. Den finns tillgänglig på avdelningarna samt på förskolans hemsida. 2/9

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats All personal har tillsammans gått igenom åtgärderna i planen. Personalen har fyllt i en enkät med frågor om hur arbetet med planen fungerat. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Likabehandlingsansvarig. Samt övrig personal har varit delaktig i utvärderingen av planen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Enkäten som pedagogerna fick svara på visade att samtliga känner till vilka mål vi har i vår plan. 50% svarade ganska bra vs mycket bra. Majoriteten känner att de varit delaktiga i arbetet med planen. Främjande insatser Granen har arbetat aktivt med kompisböckerna och tillhörande kompiskort. Personalen upplever att det har fungerat bra och att det har bidragit till ett mer öppet klimat på avdelningen. På övriga två avdelningar har man också arbetat med kompisböckerna men inte i lika stor utsträckning. Personalen på Tallen upplever att det var svårt med små barn. Vi har lånat böcker från biblioteket som tar upp genus samt olika familjekonstellationer. Arbetet med TAKK har varit dåligt på alla avdelningar. Man har endast använt det vid enstaka tillfällen. Även babblarna har man använt vid enstaka tillfällen. Förebyggande åtgärder Vi har haft normbrytande övningar på verksamhetsträffar. I höstas kollade några av personalen på filmobservationerna från kartläggningen. Några gjorde även nya filmer som de sedan diskuterade i sitt arbetslag. Att arbeta mot ett normbrytande förhållningssätt hos såväl personal som barn är något som hela tiden kan utvecklas. Det är ett fortlöpande arbete. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärdering av årets plan ska diskuteras i personalgruppen på VP och APT. Samt genom en enkät till pedagogerna och en till föräldrarna. för att årets plan utvärderas Likabehandlingsansvarig 3/9

4 Främjande insatser Kränkande behandling Kränkande behandling Förskolan ska främja alla människors lika värde. Pedagogerna ska ge barn möjlighet att utveckla förmågan att hjälpa varandra och se saker ur andras perspektiv. Pedagogerna är närvarande i barns lek, för att skapa goda förutsättningar och för att kunna reagera vid kränkande behandling. Pedagogerna uppmuntrar barnen att hjälpa varandra och ger dem positiv bekräftelse. Vi använder oss av materialet "tio små kompisböcker" med tillhörande kompiskort. Främja likabehandling oavsett kön Kön Att varje barn utvecklar en förståelse för alla människors lika värde oavsett kön. Pojkar och flickor ska ges samma förutsättningar och bemötas likvärdigt. Pedagogerna ska fungera som goda förebilder för att motverka traditionella könsmönster. Att vara medveten om sitt förhållningssätt och föra en diskussion kring språkbruk. T ex att säga legofigurer istället för legogubbar och bryta traditionella könsroller i sångtexter och i litteratur. Vi har diskussioner och övningar i personalgruppen för att hålla diskussionen levande. Förskolan ska se till att det finns böcker som bryter traditionella könsmönster. Linnea Reinholdsson & Gita Aspman Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck Förskolan ska skapa förutsättningar så att barnen ges samma möjligheter att utvecklas utan att begränsas av stereotypa könsidentiteter eller könsuttryck. Pedagogerna är medvetna hur de tilltalar varandra och barnen. T ex genom att påvisa att alla kan ha olika sorters kläder oavsett kön. Förskolan ska se till att det finns böcker som bryter traditionella könsmönster. Linnea Reinholdsson & Gita Aspman 4/9

5 Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Varje barn ges möjlighet att se alla människors lika värde oavsett bakgrund, kultur, sociala och ekonomiska förhållande. Vi använder barns etniska tillhörighet som en tillgång i gruppen för att skapa nyfikenhet och ett lärande om andra kulturer. T ex att räkna på flera språk, titta på värdskartan och rita flaggor. Pedagogerna utvecklar sin kunskap om kulturer genom en dialog med vårdnadshavare vid introduktionssamtal och utvecklingssamtal. Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Att se alla vårdnadshavare och barn som enskilda individer med olika behov och önskemål trots religion eller annan trosuppfattning. Pedagogerna utvecklar sin kunskap om religion eller annan trosuppfattning genom en dialog med vårdnadshavare vid introduktionssamtal och utvecklingssamtal. I de fall vi känner till att en familj praktiserar en religion, pratar vi med vårdnadshavarna om detta för att se vilka traditioner som är lämpliga att uppmärksamma. Främja likabehanling oavsett funtionsnedsättning Funktionsnedsättning Att varje barn ges möjlighet att utveckla en förståelse för alla människors lika värde. Vi pedagoger fungerar som goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar. Vi delar upp barnen i smågrupper för att varje barn ska få ökad möjlighet att få sina behov tillgodosedda. Pedagogerna använder sig av TAKK, tecken som alternativ kompletterade kommunikation i vardagen. 5/9

6 Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Sexuell läggning Förskolan ska skapa förutsättningar så att barnen ges samma möjligheter att utvecklas utan att begränsas av stereotypa föreställningar om sexuell läggning. Förskolan ska se till att det finns böcker som bryter mot heteronormen och visar olika familjekonstellationer. Pedagogerna för en diskussion med barnen om olika sexuella läggningar för att skapa en medvetenhet om olika familjekonstellationer. Linnea Reinholdsson & Gita Aspman Främja likabehandling oavsett ålder Ålder Förskolan ska skapa förutsättningar så att barnen ges samma möjligheter att utvecklas utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på ålder. Pedagogerna för kontinuerliga utvärderingar av förskolans miljöer för att ge alla barn tillgänglighet till dem. Tillsammans skapar vi en miljö som är tilltalande och utmanande för alla. 6/9

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder * Observationer i barngrupp * Intervjuer med samtliga barn från 2-5 år. * Enkät till vårdnadshavare med följande frågor: -Hur upplever ni att ert barn trivs i förskolan? -Uttrycker ert barn oro för något på förskolan? -Är det någon som ni föräldrar/vårdnadshavare tycker att vi bör tänka på i förskolans likabehandlingsarbete gällande kränkande behandling, trakasserier eller du sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder? * Enkät till pedagogerna med följande frågor: -Känner du till vilka mål vår förskola har i vår "plan mot diskriminering och kränkande behandling"? -Känner du att du varit delaktig i arbetet med planen? På vilket sätt? -Hur har du upplevt arbetet med vår "plan mot diskriminering och kränkande behandling"? Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen * Intervjuer enskilt med alla barn från 4 år i form av ett sociogram. * En enkät till vårdnadshavare om hur deras barn upplever sin vistelse på förskolan. Hur personalen har involverats i kartläggningen På Vp och Apt har samtliga pedagoger informerats om likabehandlingsarbetet. Vi har tillsammans diskuterat resultatet av kartläggningen. Pedagogerna har varit delaktiga vid intervjuer med barnen samt vid observationer. Resultat och analys Resultatet av barnintervjuerna visade att några barn aldrig eller sällan blev valda av sina kompisar på avdelningen. Det framkom också att många hade en önskan om att leka med en viss kompis men som inte valde en tillbaka. Vi har observerat att det vid samtliga observationstillfällen var det ett barn som alltid lekte ensam. Det framkom också att ett rum på en avdelning var speciellt populärt bland pojkar. Vi fick in 13/35 enkäter från vårdnadshavarna, vilket ger en svarsfrekvens på 37%. Enkäterna visar att majoriteten av vårdnadshavarna upplever att barnen trivs på förskolan. Den visar även att några barn uttrycker en oro över att inte få vara med, att andra barn slåss eller att inte ha coola kläder. Resultatet från enkäterna som personalen fick svara på visade att alla ansåg sig ha mycket eller ganska bra kunskap om likabehandlingsplanen. Majoriteten svarade att de har känt sig delaktiga i arbetet med planen. 7/9

8 Förebyggande åtgärder Genus Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Åtgärd * Vi går aktivt in i situationer där barn utesluts från en aktivitet pga. könstillhörighet. * Vi ger barn som bryter könsbundna lekmönster positiv bekräftelse. * Vi dokumenterar/observerar förskolans miljö för att kunna erbjuda en öppen, innehållsrik och inbjudande verksamhet. Motivera åtgärd Vi har observerat att det är mest pojkar som leker i "blå rummet" på Granen. Samt att vissa kläder så som klänning/strumpbyxor ger hög status bland flickorna på Tallen. All personal Att vara en bra kompis Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra. Åtgärd * Vi arbetar med materialet "tio små kompisböcker" med tillhörande kompiskort. * Vi är närvarande i barns lek för att uppmärksamma konflikter och andra händelser. Motivera åtgärd Vi har observerat att några barn aldrig eller sällan blev valda av sina kompisar på avdelningen. Det framkom också att många hade en önskan om att leka med en viss kompis men som inte valde en tillbaka. All personal 8/9

9 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Chef: Agneta Lindbergh, agneta.lindberg@gavle.se Likabehandlingsrepresentant: Linnea Reinholdsson, , linnea.reinholdsson@gavle.se Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organistionen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier. Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationen ska förvaras inlåst. a för dokumentationen är chef samt den/de pedagoger som bevittnar eller får kännedom om kränkande behandling. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Sofia Olsson ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Agneta Lindbergh har det övergripande ansvaret 9/9