Milbogårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Milbogårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-6 år Läsår 2017/2018 1/10

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-6 år a för planen Agneta Lindbergh Vår vision I Gävle kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2017/2018 Barnens delaktighet I den dagliga verksamheten. I tex samlingar, lekar, diskussioner och intervjuer. Vårdnadshavarnas delaktighet Likabehandlingsplanen anslås i hallen på respektive avdelning Enkäter till föräldrar/vårdnadshavare Diskussioner på föräldrarmöten Personalens delaktighet Grupparbeten,värderingsövningar och diskussioner på arbetsplatsträffar och veksamhetsplaneringsträffar. a är Cissi Lidén och Camilla Lundèn. Förankring av planen Genom att prata med barnen och förklara för barnen hur man bemöter varandra och påvisa allas lika värde. Fortsatta diskussioner i arbetslagen. Information och diskussioner på föräldramöten, samt att likabehandlingsplanen läggs ut på hemsidan. 2/10

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Personalen har besvarat utvärderingsfrågor. De har även läst igenom fjolårets likabehandlingsplan och har kommit med synpunkter och åsikter på en verksamhetsplaneringsträff. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personalgruppen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vid utvärderingen av fjolårets plan mot diskriminerande och kränkande behandling i förskolan framkom att delar av planen bör skrivas om till ett mer formellt språk. Planen ska även utökas i dess främjande insatser från att ha varit fem till antalet till att innefatta alla sju diskrimineringsgrunderna. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vid nästa utvärderingstillfälle samlar vi personalgruppen och besvarar utvärderingsfrågorna och utvärderar planen gemensamt på ett VP. Utvärdera planen 2ggr/år. Utvärderas senast 30/11-17 och 31/5-18. Vad kan vi behålla? Vad behöver revideras? Hur ska utformningen se ut? Hur går vi vidare? Målen diskuteras och utvärderas även löpande under året i samband med månadsuppföljningarna. för att årets plan utvärderas Cissi Lidén och Camilla Lundén. 3/10

4 Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön Kön Barnen ska ha tillgång till samma leksaker och ha möjlighet att leka vad de vill utifrån intresse, oavsett kön. Vi pedagoger försöker bryta normerna genom att inte förstärka de traditionella könsmönstren. Vi lånar nya normkritiska böcker som vi läser för barnen. Camilla Lundén och Cissi Lidén samt avdelningsspersonalen Främja likabehandling av religion och annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Barnen ska ges möjlighet att få kännedom om olika religioner. Pedagogerna visar öppenhet mot barnens religösa högtider. Vi lånar böcker om olika religioner. Vi visar på mångfald när det gäller pussel, spel och böcker som köps in på förskolan. Även böcker som används på förskolan ska normgranskas. Camilla Lundén och Cissi Lidén samt avdelningspersonal. Inköpsansvarig ansvarar för inköp av almanackor och böcker. Motverkande av kränkande behandling Kränkande behandling Barnen ska erbjudas möjlighet att fått en ökad förståelse för att ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Pedagogerna ska arbeta aktivt för att ge barnen möjlighet till en ökad förståelse för alla människors lika värde. Pedagogerna samtalar med barnen om att visa hänsyn och innebörden av detta. Pedagogerna läser även böcker om hur man bemöter varandra och använder oss av drama och dockteater. Pedagogerna uppmuntrar och bekräftar barnen då de visar omtanke och hjälpsamhet. Pedagogerna bekräftar barnens känslor och reflekterar tillsammans med dem hur man kan uttrycka sina känslor utan att kränka någon. Camilla Lundén och Cissi Lidén samt all personal på förskolan 4/10

5 Främja lika behandling av etnisk tllhörighet Etnisk tillhörighet Pedagogerna ska arbeta aktivt för att erbjuda barnen möjlighet att utveckla förståelse och respekt för människors lika värde oavsett etnisk tillhörighet. Vid inköp och lån av litteratur ser pedagogerna till att innehållet handlar om människor med olika etniska tillhörigheter. Vid behov översätter pedagogerna information till flerspråkiga vårdnadshavare. Camilla Lundén och Cissi Lidén samt avdelningspersonalen Främja likabehandling av sexuell läggning Sexuell läggning Barnen ska ges möjlighet att få en ökad kännedom om olika familjebildningar. Pedagogerna ska visa öppenhet inför olika sexuella läggningar. Pedagogerna samtalar med barnen om att familjer kan se olika ut t.ex mamma-mamma, pappa-pappa osv. Pedagogerna lånar litteratur på biblioteket om ämnet. Pedagogerna använder uttrycket "leka familj" i stället för mamma, pappa, barn. Camilla Lundén och Cissi Lidén samt avdelningspersonalen främja likabehandling av funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Pedagogerna ska planera verksamheten så att den är utmanande och stimulerande för alla barn, oavsett funktionsnedsättning. Systematiskt dokumentera, följa upp och utvärdera. Camilla Lunden, Cissi Lidén samt avdelningspersonalen 5/10

6 Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck Pedagogerna ska bemöta barnen utan en föreställning om hur flickor/pojkar förväntas vara eller se ut. Systematiskt följa upp och utvärdera hur vi pedagoger bemöter och förhåller oss till barnen. Pedagogerna arbetar aktivt för att inte stärka traditionella könsmönster utan istället låta barnens intresse och identitet styra deras val på förskolan. Camilla Lunden, Cissi Lidén samt avdelningspersonalen Främja likabehandling oavsett ålder Ålder Alla barn ska, oavsett ålder, utmanas på sin egen nivå! Miljön och materialet ska vara utmanande och anpassas efter barnens ålder. Materialet ska förvaras tillgängligt/synligt. Camilla Lunden, Cissi Lidén samt avdelningspersonalen 6/10

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Enkäter till föräldrar/vårdnadshavare, observationer, diskussioner i personalgruppen och intervjufrågor. Vi har valt att vid tre tillfällen filma matsituationerna på de olika avdelningarna. Därefter har varje avdelning gjort en sammanställning av vad som kommit fram under inspelningarna. Vi har också lämnat ut en föräldraenkät med frågorna; - Hur upplever ni att ert barn trivs i förskolan? - Uttrycker ert barn oro för något på förskolan? - Är det något som förälder/vårdnadshavare tycker att vi bör tänka på i förskolans likabehandlingsarbete gällande kränkning, trakasserier eller de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder? Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Enkäter, föräldramöten, utvecklingssamtal, samtal med barnen samt filmning av matsituationerna. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har genomfört filmningar av matsituationen samt gjort en sammanställning av vad de sett. Resultat och analys Enligt de föräldraenkäter som kommit in ( 28 stycken) trivs barnen bra på förskolan. De flesta barn uttrycker ingen oro för något. Vi ser att vårdnadshavarna tycker att förskolans likabehandlingsarbete är viktigt för att kunna motverka kränkningar. Flera anser att pedagogerna förmedlar likabehandlingsarbetet på ett bra sätt. När vi pedagoger har analyserat filmerna av matsituationerna ser vi att när pedagogerna bemöter barnen med samtal kring händelser från dagen samt i turordning bemöter barnen infinner sig ett lugn som inbjuder till goda kommunikationsmöjligheter. Vi ser även att pedagogerna är bra på att lyfta det positiva. De barn som ännu inte har ett verbalt språk får mindre/kortare uppmärksamhet. Genom att placera de barn som ännu inte har ett verbalt språk samt de barn som behöver utmanas i sin språkliga utveckling mittemot en pedagog ges tillfälle att stärka kommunikationen med ögonkontakt och kroppsspråk. Angående matsituationerna framkom att de pedagoger som äter i "stora solen" upplever att det ofta är hög ljudnivå och rörigt vilket försämrar möjligheterna till goda kommunikationsmöjligheter. 7/10

8 8/10

9 Förebyggande åtgärder Utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga Områden som berörs av åtgärden Ålder Alla barn, oavsett ålder, ska ges möjlighet till kommunikation vid matsituationerna. Åtgärd Pedagogerna placerar barnen så vi lätt kan komplettera den verbala kommunikationen med ögonkontakt och kroppsspråk. Motivera åtgärd I kartläggningen såg vi att de yngsta barnen ofta placeras bredvid en pedagog vilket försvårar möjligheterna till alternativ kommunikation. Cissi Lidén och Camilla Lunden samt avdelningspersonalen Att motverka diskriminering och kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Alla barn ska ges möjlighet att äta i en trygg och lugn miljö där möjlighet ges att sätta ord på sina tankar och erfarenheter samt reflektera kring händelser från dagen. Alla barn ska erbjudas möjlighet att känna gemenskap och trygghet i barngruppen. Åtgärd Tillverka inplastade kort på bilder som kan fånga barnens intresse och inleda samtal. Pedagogerna ska erbjuda tillfällen då barnen utmanas i sin empatiska förmåga. Pedagogerna stöttar barnen vid konflikthantering samt arbetar aktivt i barngruppen med kamratskap. Motivera åtgärd I kartläggningen såg vi att där pedagoger bemöter barnen med samtal kring händelser från dagen samt i turordning bemöter barnen infinner sig ett lugn. Enligt föräldraenkäten ger ett barn uttryck för att hen känner sig utanför i vissa grupperingar. Hen är även ledsen över tuffa och hårda kommentarer från kamrater. Cissi Lidén och Camilla Lunden samt avdelningspersonalen 9/10

10 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen håller god uppsikt över platser där barn leker inom- och utomhus. Det finns alltid personal i närheten av barnen. Vi samtalar regelbundet med barnen om hur vi bemöter, pratar till och om varandra. Uppmuntra föräldrar/vårdnadshavare att förmedla till personalen om barnen upplever trakasserier eller kränkande behandling. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Biträdande förskolechef: Sofia Olsson sofia.1.olsson@gavle.se Likabehandlingsrepresentanter: Camilla Lundén camilla.lunden@gavle.se Cecilia Lidén Cecilia.liden@gavle.se Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn. En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och orsakerna till händelsen analyseras. Pedagog har samtal med alla inblandade barn. I vissa fall kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen kartlagd och utagerad. Vid upprepade kränkningar ska pedagog, tillsammans med chef, ha samtal med barnens föräldrar. Förskolans insatser inom ramen för utredningar ska dokumenteras. Alla berörda ska komma till tals för att personalen ska kunna planera lämpliga stödåtgärder. Även det barn som har kränkt kan vara i behov av särskilda stödinsatser. erna bör inte enbart vara individinriktade. Personalen bör också överväga organisatoriska förändringar. Vid allvarliga fall av kränkningar ska förskolan lyfta ärendet till multikompetenta teamet eller göra en anmälan till socialtjänsten (chef ansvarar för anmälan). Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal. Ett barn som blir kränkt av någon anställd är i en särskild utsatt situation eftersom de befinner sig i en beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. Det är viktigt att personalen agerar skyndsamt om det finns misstanke om att ett barn kan ha blivit kränkt av en anställd. Chef ansvarar för utredning. Viktigt att tänka på om kollegan kränker: Visa tydligt för barnet/barnen att kränkningen inte tolereras Samtala med kollegan som beter sig kränkande mot ett barn/barnen. Informera chef. Rutiner för uppföljning Rutiner för uppföljning Vid kränkning barn-barn. Pedagogerna är extra uppmärksamma på relationerna mellan de inblandade barnen. Pedagogerna gör en uppföljning inom en månad, eventuellt tillsammans med chef. Uppföljningen dokumenteras. Vid upprepad/allvarlig kränkning barn-barn. Pedagogerna är extra uppmärksamma på relationerna mellan de inblandade barnen. Pedagogerna tillsammans med chef har ett uppföljningssamtal med de berörda barnens föräldrar inom en månad. Uppföljningen dokumenteras. Vid kränkning kollega-barn. När personal påstås kränka ett barn skall chef utreda. Chef kan vända sig till enhetens ledningsteam. Chef ska anmäla kränkningen till huvudman. Personalavdelningen inom förvaltningen kan vara behjälplig i arbetet. Chef bedömer om anmälan skall ske till andra instanser (Arbetsmiljöverket, socialtjänsten, polisen, barn- & ungdomsnämnden). Utredningen ska dokumenteras Rutiner för dokumentation Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationen ska förvaras inlåst. a för dokumentationen är chef samt den/de pedagoger som bevittnar eller får kännedom om kränkande behandling. Ansvarsförhållande Ansvarsförhållande Chef har det övergripande ansvaret för det åtgärdande arbetet. Pedagoger ansvarar för att följa upp rutiner för åtgärder, som är angivna i likabehandlingsplanen 10/10