Masurgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Eva Hedlund Carina Sundqvist och förskolechef Ewa Åberg Vår vision I Gävle kommuns förskolor ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade för den dom är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck,etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn på Masurgården ska bli diskriminerat,trakkasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från 2012-01-01 Planen gäller till 2012-12-31 Barnens delaktighet Läsa böcker och diskutera innehålle Prata med barnen när det händer nåt Intervjufrågor till dom äldre barnen Kompiskort med bok Vårdnadshavarnas delaktighet Enkätfrågor som vårdnadshavare får svara på inför utvecklingsamtal Daglig kontakt Personalens delaktighet Fast punkt på varje VP-möte Läsa all information som kommer Förankring av planen Hos barnen: genom böcker, målning och diskussioner Hos personal: Planen finns på hemsidan. Diskussioner på vp-möten och jobba med BRUK Hos vårdnadshavare: Synlig i hallen och på hemsidan, föräldramöten och enkäter. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi har ingen plan att utvädera Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Finns ingen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Finns inget resultat. Årets plan ska utvärderas senast 2012-12-31 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom att gå igenom den och diskutera den på sista vpmötet i dec 2012. Ansvarig för att årets plan utvärderas Eva Hedlund & Carina Sundqvist och övrig personal Främjande insatser Namn Främjande behandling mot de 7 diskrimineringsgrunderna Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Insats Träna barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde och ge dem redskap (kompiskort, kompisböcker) för att lösa konflikter.
Samtala med barnen om olika situationer som kan uppfattas som kränkande, hur de kan agera för att vara en bra kompis och hur de kan hjälpa en kamrat som blir utsatt för kränkningar. Föregå med gott exempel och visa barnen hur man bör bete sig mot varandra. Personalen bör alltså aldrig tala illa om andra anställda, andra barn, föräldrar eller vårdnadshavare. Ansvarig Eva Hedlund & Carina Sundqvist och förskolechef Ewa Åberg Namn Kön Insats Att se alla lika, flicka-pojke Ge alla samma förutsättningar Det finns lekkläder som passar alla Namn Könsidentitet eller könsuttryck Insats Få kompetensutveckling på detta område genom diskussioner, läsa artiklar,använda nätet Vara förberedd på att välkomna och bemöta barn i olika familjekonstellationer. Namn Etnisk tillhörighet Insats Hjälpa barnen att känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Uppmärksamma flerspråkighet på ett possitivt sätt, till exempel genom att ge utrymme och resurser till arbetet med att stödja utvecklingen av barnens modersmål. Läsa böcker om andra länder och kulturer Använda mångkulturell musik Namn Religion eller annan trosuppfattning Insats Är medveten om att inte alla föräldrar och barn med en viss trosuppfattning har samma önskemål och behov och tar reda på vad som gäller för just den enskilda familjen. Att ta reda på fakta och kunna berätta så att alla kan förstå skillnaden mellan olika religioner där skillnad finns. Böcker, internet,fråga berörda familjer om vad som gäller.
Namn Funktionsnedsättning Insats Vi ska anpassa verksamheten med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utforma den så att alla barn kan delta på sina villkor i de olika aktiviteterna. Fungera som goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar. I förskolan finns goda möjligheter att påverka barnens syn på funktionsnedsättning. Genom att visa bilder. läsa böcker och berätta om olika nedsättningar, och en passande miljö efter behov. Ansvarig Eva Hedlund Carina Sundqvist förskolechef Ewa Åberg Namn Sexuell läggning Insats Vara förberedd på att välkomna och bemöta olika familjekonstellationer. Vi ska bejaka olika familjekonstellationer i verksamheten, och inte bara den heterosexuella familjen. Skaffa böcker om olika familjeförhållanden. Namn Ålder Ålder Insats Skapa förutsättningar för varje barn efter deras egen ålder. Fortsätter att jobba med åldersindelade grupper en dag i veckan. Kartläggning Kartläggningsmetoder Läsa böcker som handlar om de 7 diskrimineringsgrunderna, prata om böckerna, rita sina tankar, prata direkt om olika händelser om det händer nåt. Göra observationer i den dagliga verksamheten. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Enkätfrågor varje år till föräldrar vid utvecklingssamtal
Regler som gäller inomhus i de olika aktivitetsrummen finns uppsatta i varje rum. Intervju frågor till de äldre barnen Hur personalen har involverats i kartläggningen Påbörjat arbete i BRUK på VP-möten Resultat och analys Vi har startat diskussioner på VP möten och ska fortsätta diskussionerna 1 gång per månad. Händer något så tar vi upp det omgående! Förebyggande åtgärder Namn Förebyggande av de 7 diskrimineringsgrunderna Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Träna barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde. Det är också viktigt att barn lär sig att föra dialog om känslor, både med jämnåriga och med vuxna. Det ger möjlighet till självreflektion, stärker barnets möjligheter att värna om sin integritet och att känna empati för andra människors behov. Åtgärd Ha nolltolerans för nedvärderande språkbruk. Tät kontakt med föräldrarna om barnen har ett nervärderande språk. Agera direkt när det uppstår bråk och i situationer där kränkningar förekommer, genom att prata med barnen. Utveckla barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde. Ge personal och barn konkreta redskap för att lösa konflikter. Genom att använda kompiskort och kompisböcker. Motivera åtgärd För att få barn och vuxna att visa respekt för andra människors lika och olika värde Att vara rädd om materiella saker Lära sig förstå att ord kan göra ont. Rutiner för akuta situationer Policy Enligt den nya skollagen (SFS 2010:800) som kommer att tillämpas från och med den 1 juli 2011 är personal i förskolan som får kännedom om att ett barn kan ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Chefen är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Uppmärksamma kännetecken Personal och föräldrar är uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att ett barn kan vara utsatt för kränkningar. Uppsikt och närvarande vuxna Personal har god uppsikt över barnen och är redo att ge barnen stöd i situationer där det uppstår bråk och konflikter. Någon att prata med Alla barn och föräldrar har någon vuxen på förskolan till vilka de med förtroende kan vända sig när de själva eller om det får vetskap om något annat barn blir utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Den personal som föräldrar och barn känner sig trygg med. Biträdande förskolechef Nina Larsson Förskolechef Ewa Åberg Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Den vuxna som ser situationen pratar med barnen och övrig personal, vi pratar även med föräldrarna Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Den som upptäcker nån typ av kränkning pratar med berörd personal. Ta upp det med bitr eller förskolechef Rutiner för uppföljning Om inget händer när chefen fått reda på händelsen är det den som sett situationen som ska kontakta chef igen Rutiner för dokumentation Dokumentera händelsen. Ansvarsförhållande Den som sett situationen och förskolechefen