Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2013

Transkript

1 Bealningsbalansen Andra kvarale 213

2

3 Bealningsbalansen Andra kvarale 213 Saisiska cenralbyrån 213

4 Balance of Paymens. Second quarer 213 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen för bealningsbalans och finansmarknadssaisik Saisics Sweden, Balance of Paymens and Financial Markes Box 243 SE Sockholm Förfrågningar Fredrik Öhrsröm, Inquiries fornamn.efernamn@scb.se Lizee Tegbring, fornamn.efernamn@scb.se De är illåe a kopiera och på anna sä mångfaldiga innehålle i denna publikaion. Om du cierar, var god uppge källan på följande sä: Källa: SCB, Bealningsbalansen. Andra kvarale 213. I is permied o copy and reproduce he conens in his publicaion. When quoing, please sae he source as follows: Source: Saisics Sweden, Balance of Paymens. Second quarer 213. Omslag/Cover: Aeljén, SCB URN:NBN:SE:SCB-213-FM4BR133_pdf Denna publikaion är endas illgänglig på This publicaion will only be published on

5 Bealningsbalansen andra kvarale 213 Förord Förord Bealningsbalansen sammansälls och publiceras sedan 27 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. Bealningsbalansen är en sammansällning av Sveriges reala och finansiella ransakioner med omvärlden och delas in i byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. Denna rappor omfaar ufalle av andra kvarale 213. Saisiska cenralbyrån, augusi 213 Folke Carlsson Chrisina Ekblom

6

7 Bealningsbalansen andra kvarale 213 Innehåll Innehåll Förord... 3 Sammanfaning... 6 Bealningsbalansen andra kvarale Byesbalansen... 8 Handel i varor och jänser... 9 Fakorinkomser Löpande ransfereringar Kapialbalansen Finansiell balans Direka inveseringar Porföljinveseringar Finansiella deriva Övriga inveseringar Valuareserven Revideringar Svenska illgångar och skulder mo ulande, neo Vad är bealningsbalansen?... 2 En härledning av bealningsbalansen... 2 Sambande med ulandssällningen Saisiska cenralbyrån 5

8 Sammanfaning Bealningsbalansen andra kvarale 213 Sammanfaning Byesbalansen gav andra kvarale e översko på 47 miljarder kronor. Därmed försvagades byesbalansen med 3 miljarder kronor jämför med mosvarande period föregående år. Försvagningen beror på e minska översko i handeln med varor och jänser. Handeln i varor och jänser gav e översko på 48 miljarder kronor under andra kvarale vilke kan jämföras med e översko på 56 miljarder för samma period föregående år. Tjänsebalansen gav e översko på 26 miljarder kronor under kvarale och försvagades därmed jämför med samma kvaral 212 då den uppgick ill 32 miljarder. Den finansiella balansen gav under kvarale e kapialuflöde på 118 miljarder kronor. Posen övriga inveseringar svarade för den sörsa delen av uflöde och gav e neouflöde om 95 miljarder. I samband med publiceringen av bealningsbalansen för andra kvarale revideras vissa poser i byesbalansen. Revideringarna görs för perioden kvaral 1 och rör framför all jänsehandeln men även ransfereringarna. 6 Saisiska cenralbyrån

9 Bealningsbalansen andra kvarale 213 Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 213 Byesbalansen försvagades andra kvarale och gav e översko på 47 miljarder kronor. Kapialbalansen gav e uflöde på dryg en miljard kronor och den finansiella balansen genererade e neouflöde på 118 miljarder kronor. Bealningsbalansen delas in i byes-, kapial- och den finansiella balansen och är en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Värdeförändringar orsakade av.ex. förändrade marknadsvärden och valuakursförändringar är exkluderade varför förändrade sällningsvärden ine ill fullo kan förklaras av bealningsbalansen ransakioner. Byesbalansen ger en bild av e lands reala flöden med omvärlden och besår av handel- och jänsebalansen, fakorinkomser och löpande ransfereringar såsom.ex. EU-bidrag och avgifer. Kapialbalansen besår i huvudsak av EU-bidrag/avgifer sam U-bisånd för reala inveseringar och ugör en mycke lien del av bealningsbalansen. Den finansiella balansen delas in i direkinveseringar, porföljinveseringar, övriga inveseringar, finansiella deriva och valuareserven. Den finansiella balansen visar hur e undersko i byes- och kapialbalansen finansieras eller vilka inveseringar som görs vid e översko. Relaionen mellan byes-, kapial- och den finansiella balansen gör a summan av dessa poser ska bli noll. På grund av mäfel, periodiseringar ec. uppsår dock en respos som är en residual. Byes- och kapialbalansen illusrerar således om e land är neoulånare eller neolånagare. Saisiska cenralbyrån 7

10 Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 213 Byesbalansen Byesbalansen omfaar handel i varor och jänser, fakorinkomser och löpande ransfereringar vilke illusreras i diagram 1. Diagramme visar a merparen av överskoen genereras från handel med varor och jänser. Fakorinkomser innefaar kapialavkasning från finansiella illgångar och skulder sam löner medan löpande ransfereringar främs besår av EU-bidrag/avgifer sam U-bisånd. Diagram 1: Byesbalansen och dess ingående poser, mdr SEK Byesbalans Fakorinkomser Handel i varor och jänser Löpande ransfereringar Överskoe i byesbalansen uppgick andra kvarale ill 47 miljarder kronor. De är en minskning jämför med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 5 miljarder kronor. Minska översko i handel i varor och jänser har bidragi ill de minskade byesbalansöverskoe medan e öka översko i fakorinkomser och e minska undersko i löpande ransfereringar bidrog posiiv. 8 Saisiska cenralbyrån

11 Bealningsbalansen andra kvarale 213 Bealningsbalansen Handel i varor och jänser Handel i varor och jänser beskrivs i ermer av handels- och jänsebalans. Handelsbalansen ugör neo av de varor som imporeras och exporeras ill och från Sverige och jänsebalansen är mosvarande för jänser. Diagram 2 visar a jänsebalansen sår för sörre delen av överskoe i urikeshandeln. Diagram 2: Handel uppdela på handels- och jänsebalans, neo mdr SEK Handelsbalans Tjänsebalans Handel, oal Urikeshandel i varor och jänser gav andra kvarale e översko på 48 miljarder kronor. Samma kvaral föregående år uppgick överskoe ill 56 miljarder kronor. De är främs en försvagad jänsebalans som bidragi ill de minskade överskoe i handeln i varor och jänser. Handelsbalansen Överskoe i handelsbalansen minskade och uppgick ill 21 miljarder kronor. Samma kvaral föregående år uppgick överskoe ill 24 miljarder kronor. Både varuexporen och varuimporen minskade beydlig jämför med samma kvaral föregående år. Diagram 3: Handelsbalans, mdr SEK Expor (axel.v) Impor (axel.v) Neo (axel.h) Saisiska cenralbyrån 9

12 Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 213 Tjänsebalansen Tjänsebalansen gav andra kvarale e översko på 26 miljarder kronor. De är en minskning jämför med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 32 miljarder kronor. Tjänseexporen har minska medan jänseimporen har öka under kvarale. Båda har därmed bidragi ill den försvagade jänsebalansen. Vid jämförelse med samma kvaral föregående år har jänseexporen därmed minska efer en längre ids ökning. Diagram 4: Tjänsebalans, mdr SEK Expor Impor Neo Bland jänseslagen bidrar ransporer och övriga jänser med översko medan resor bidrar med undersko. Bland övriga jänser bidrar övriga affärsjänser, daa- och informaionsjänser sam licenser och royalies med sörs översko. Diagram 5: Tjänsebalans, mdr SEK Transporer, neo Övriga jänser, neo Resevalua, neo Posen resor uppvisar e sörre undersko då imporen översiger exporen. Impor avser svenskars konsumion vid resande i ulande medan expor avser uländsk konsumion vid resande i Sverige. I samband med denna publicering har resor revideras. De är främs exporen som har revideras ned vilke medför ökade undersko i posen resor. Mer informaion finns i sycke om revideringar. 1 Saisiska cenralbyrån

13 Bealningsbalansen andra kvarale 213 Bealningsbalansen Fakorinkomser Fakorinkomser besår av lön för arbee och avkasning på invesera kapial. Posen uppvisar säsongsmönser och överskoe brukar vara mindre under åres andra kvaral då udelningar på porföljakier i Sverige är sor. Kapialavkasningen bidrar med den sörre delen av fakorinkomserna vilke även illusreras i diagram 6. Under andra kvarale uppgick överskoe i fakorinkomser ill 12 miljarder kronor. Diagram 6: Fakorinkomser uppdela på kapialavkasning och löner, neo 35 mdr SEK Kapialavkasning Löner Fakorinkomser Kapialavkasning Kapialavkasningen i byesbalansen är avkasning på Sveriges illgångar och skulder genemo ulande och delas in i direkinveseringar, porföljinveseringar och övriga inveseringar. Diagram 7: Kapialavkasning uppdela på illgångsslag, neo mdr SEK Direka inveseringar Övriga inveseringar Porföljinveseringar Toal Kapialavkasningen bidrar med e översko på 12 miljarder kronor, vilke är högre jämför med samma period föregående år. Avkasningen på direkinveseringar bidrog med e öka översko medan underskoe i avkasningen på porföljinveseringar minskade. Saisiska cenralbyrån 11

14 Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 213 Avkasning direka inveseringar Avkasningen på direka inveseringar bidrog med e översko på 21 miljarder kronor under andra kvarale. Avkasningen på svenska direka inveseringar uppgick ill 55 miljarder kronor medan avkasningen på uländska direkinveseringar i Sverige uppgick ill 34 miljarder kronor. Flera bolag har lämna udelningar under kvarale. Toal uppgick udelningar från svenska direkinveseringar i ulande ill 26 miljarder kronor medan udelningar på uländska direkinveseringar i Sverige uppgick ill 11 miljarder kronor. Ränor på lån inom direkinveseringsförhållande har vari negaiv en längre id och bidrog med e undersko på dryg 5 miljarder kronor. Diagram 8: Avkasning direka inveseringar, neo mdr SEK Udelningar Åerinveserade vinsmedel Räna Toal Avkasning porföljinveseringar Avkasning på porföljinveseringar besår av udelningar på akier sam räna på ränebärande värdepapper. Posen är säsongvarierad vilke främs beror på akieudelningarna. Generell är de under de andra kvarale som udelningar i svenska bolag realiseras vilke ger sörre uflöden under de kvarale. Diagram 9: Avkasning porföljinveseringar, neo mdr SEK Akieudelning Räna Toal 12 Saisiska cenralbyrån

15 Bealningsbalansen andra kvarale 213 Bealningsbalansen Avkasningen på porföljinveseringar genererade e kapialundersko på 12 miljarder kronor under åres andra kvaral vilke är dryg 2 miljarder mindre jämför med samma kvaral 212. Akieudelningar som innefaar såväl akieudelningar som avkasning på fonder ökade marginell jämför med mosvarande kvaral 212. Uflöde i ränor för ränebärande värdepapper minskade med 1 miljard jämför med mosvarande period 212. De förklaras främs av a ränan på svenska obligaioner minska. Avkasning övriga inveseringar Avkasningen på övriga inveseringar besår av avkasningen på lån och deposiioner och följer därför med uvecklingen av Sveriges sällningsvärden för övriga inveseringar. Neoavkasningen på övriga inveseringar uppgick under andra kvarale ill 3 miljarder kronor. Avkasningen på övriga inveseringar i ulande gav e inflöde på närmare 7 miljarder kronor medan avkasning på övriga inveseringar i Sverige gav e uflöde på dryg 3 miljarder kronor. Diagram 1: Avkasning övriga inveseringar, neo mdr SEK 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Löpande ransfereringar Löpande ransfereringar innefaar överlåelser av reala eller finansiella illgångar uan a liknande mopresaioner görs. Posen omfaar främs EU-bidrag och U-bisånd och gav under andra kvarale e uflöde på 12 miljarder kronor. De är främs ransakioner med EU som sår för uflöde. I samband med publiceringen har löpande ransfereringar revideras. Mer informaion finns i sycke om revideringar. Kapialbalansen Kapialbalansen besår främs av EU-bidrag och U-bisånd för inveseringar men omfaar även överlåelser av räigheer (paen, copyrigh, m.m.). Andra kvarale gav kapialbalansen e neouflöde på dryg en miljard kronor. Saisiska cenralbyrån 13

16 Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 213 Finansiell balans Den finansiella balansen som besår av direka inveseringar, porföljinveseringar, övriga inveseringar, finansiella deriva och valuareserven gav upphov ill neouflöden om 118 miljarder kronor under åres andra kvaral. Posen övriga inveseringar sod för den sörsa delen av kapialuflöde. Även poserna direka inveseringar, porföljinveseringar och valuareserven genererade under kvarale neouflöden. Diagram 11: Finansiell balans, mdr SEK I Sverige I ulande Neo Direka inveseringar Toal gav direka inveseringar under andra kvarale e neouflöde på 9 miljarder kronor. Svenska direkinveseringar i ulande gav e neouflöde på 17 miljarder kronor medan uländska direkinveseringar i Sverige gav e neoinflöde på 8 miljarder kronor. Under kvarale har de ine gjors så många sora ransakioner. Diagram 12: Direkinveseringar, mdr SEK I Sverige I ulande Neo 14 Saisiska cenralbyrån

17 Bealningsbalansen andra kvarale 213 Bealningsbalansen Porföljinveseringar Porföljinveseringar besår av akier och fonder sam ränebärande värdepapper. E akieinnehav redovisas som en porföljinvesering om ägande är lägre än 1 procen av akiekapial eller röser. Är ägarandelen högre än 1 procen definieras de som direka inveseringar. Porföljinveseringar med ulande gav under åres andra kvaral e kapialuflöde på 22 miljarder kronor neo. Svenska placerare köpe uländska akier och fonder för 7 miljarder kronor. Svenska placerare köpe även uländska ränebärande värdepapper och svenska akier under kvarale. Däremo gav handeln med svenska ränebärande värdepapper e kapialinflöde på 61 miljarder kronor. Diagram 13: Porföljinveseringar, mdr SEK I Sverige I Ulande Neo Efer den finansiella krisen 28 har porföljinveseringar på helårsbasis generera inflöden i den finansiella balansen. Uflöde under 28 förklaras främs av a svenska banker neoamorerade på sina ulandsskulder ill följd av finanskrisen. Därefer har emissioner av såväl banker, bosadsinsiu som icke finansiella föreag vari den främsa förklaringen ill de inflöden som har genereras. Finansiella deriva Finansiella deriva ugörs i sörsa grad av Swapkonrak i ränor och valuor och främsa innehavare är de svenska sorbankerna. Posiiv marknadsvärderade konrak mo uländsk mopar definieras som en illgång och på samma sä definieras e konrak med e negaiv marknadsvärde som e skuldkonrak. Finansiella deriva genererade under andra kvarale e neoinflöde på 18 miljarder kronor. Sörsa delen av neoinflöde genererades av olika yper av swapkonrak. Saisiska cenralbyrån 15

18 Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 213 Diagram 14: Finansiella deriva, mdr SEK Tillgångskonrak Skuldkonrak Neo Till följd av den globala finanskrisen ökade marknadsvärdena i såväl skuld- som illgångskonrak vilke har ge sörre flöden i finansiella deriva under de senase åren. Sällningsvärden i finansiella deriva illusreras i diagram 15. Diagram 15: Finansiella deriva, mdr SEK Tillgångskonrak Skuldkonrak Neo 16 Saisiska cenralbyrån

19 Bealningsbalansen andra kvarale 213 Bealningsbalansen Övriga inveseringar Övriga inveseringar besår huvudsakligen av banksekorns lån ill och från ulande exklusive värdepapperslån. Dea innefaar bland anna reverslån, deposiioner och repor. Diagram 16: Övriga inveseringar, mdr SEK I Sverige I Ulande Neo Övriga inveseringar gav under andra kvarale e neouflöde på 95 mdr, vilke främs besod av en minskad upplåning från ulande. Ulåningen gav oal e neoinflöde på 3 miljarder kronor medan upplåning från ulande gav e neouflöde på 98 miljarder kronor. Bankerna sod för merparen av neouflöde under kvarale. De icke-finansiella föreagen ökade sina bankillgodohavanden i ulande, vilke också bidrog ill neouflöde. Valuareserven Sveriges valuareserv är Sveriges riksbanks reserv av guld och värdepapper i uländska valuor. Dess huvudsyfe är a ge illfälliga likvidiessöd ill insolvena banker, a fullgöra Sveriges del i den inernaionella valuafonden (IMF) och a vid behov inervenera på valuamarknaden. Valuareserven genererade under andra kvarale e neouflöde på 1 miljarder kronor. Uflöde beror främs på en ökning av uländska bankillgodohavanden och förvärv av ränebärande värdepapper. Vid halvårsskife uppgick valuareserven ill 44 miljarder kronor. Diagram 17: Valuareserven, neo mdr SEK Saisiska cenralbyrån 17

20 Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 213 Revideringar Sveriges revideringspolicy för bealningsbalansen är enlig följande: Vid publicering av kvaral 1 revideras närmas föregående 4 kvaral Vid publicering av kvaral 2 revideras föregående 13 kvaral Vid publicering av kvaral 3 revideras föregående 1 kvaral Vid publicering av kvaral 4 revideras föregående 11 kvaral I samband med beräkningarna av bealningsbalansen för andra kvarale revideras vissa poser i byesbalansen. Revideringarna görs för perioden kvaral 1 och rör framför all jänsehandeln men även ransfereringarna. Bealningsbalansen har revideras från 1999 kvaral 1 ill och med 213 kvaral 1. Under den reviderade perioden skedde revideringar om -83 miljarder neo i byesbalansen och 47 miljarder neo i den finansiella balansen. Dealjerade siffror över revideringarna finns i idsserieabellerna. 18 Saisiska cenralbyrån

21 Bealningsbalansen andra kvarale 213 Svenska illgångar och skulder mo ulande Svenska illgångar och skulder mo ulande, neo Vid ugången av juni 212 visar preliminära uppgifer över Sveriges ulandssällning forsa en neoskuld mo ulande. Skulden uppgick ill 194 miljarder kronor och minskade jämför med beräkningen för ugången av 212 då den uppgick ill 469 miljarder kronor. De är främs re fakorer som påverkar uvecklingen av de samlade illgångarna och skulderna mo ulande. För de försa påverkar ransakioner i den finansiella balansen vilke skall mosvara sorleken på överrespekive undersko i byesbalansen. En annan fakor är den svenska kronans uveckling genemo andra valuor. I ak med a socken av illgångar och skulder blir all sörre får flukuaioner i växelkursen all sörre genomslag. En redje vikig fakor är prisförändringar på olika illgångsslag, främs akiekurser och räneförändringar. Byesbalansen har forsa bidra med översko under 213. Uflöden i den finansiella balansen indikerar också a neoskulden mo ulande borde minska, vilke den också gjor. Neoskulden har dock minska med beydlig sörre belopp vilke kan bero på växelkursen sam räne- och akiekursförändringars påverkan på olika illgångsslag. De är dock svårare a bedöma hur sor påverkan dessa fakorer har haf på ulandssällningen senase halvåre. Trenden är forsa a neoillgången i form av övriga inveseringar ökar medan neoskulden i porföljinveseringar ökar. Valuareserven har också öka efer Riksbankens försärkning. De är vikig a poängera a uppgiferna om ulandssällningen är preliminära och kommer sannolik a revideras i ak med a saisiken uppdaeras med mer definiiva siffror. Definiioner och förklaringar Ulandssällningen är en sammansällning av alla inhemska sekorers samlade illgångar och skulder genemo ulande. Neo av dessa illgångar och skulder är e må på Sveriges förmögenhe genemo omvärlden. Dea ska ine förväxlas med sasskulden som är de samlade underskoen och överskoen i saens budge över iden. Saisiska cenralbyrån 19

22 Vad är bealningsbalansen? Bealningsbalansen andra kvarale 213 Vad är bealningsbalansen? Bealningsbalansen produceras och sammansälls sedan 27 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. I en sluen ekonomi besäms nivån på inveseringarna av de samlade sparande i ekonomin. Dea innebär a om sparande av någon anledning minskar blir följden a även inveseringarna minskar. I en öppen ekonomi är sambande mellan sparande och inveseringar ine lika ydlig efersom globala finansiella marknader gör a inernaionell kapial enkel kan flöda mellan länder. Bealningsbalansen innehåller informaion om dessa flöden. De är hel enkel en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Bealningsbalansen huvudaggrega är byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. En härledning av bealningsbalansen E lands bruonaionalproduk, BNP, är de samlade värde på de varor och jänser som produceras i lande under e viss år. Produkionen används ill a illfredssälla aningen den inhemska eferfrågan i form av hushållens konsumion, C, privaa inveseringar, I, och offenliga ugifer, G, eller ill a levereras uomlands i form av expor av varor och jänser, X. Den inhemska eferfrågan kan även illgodoses av impor av varor och jänser, M. Den s.k. naionella inkomsidenieen visar a e lands produkion under e enskil år är lika med summan av den inhemska eferfrågan ( C + I + G ) och neoförsäljningen av varor och jänser ill övriga världen ( X M ): BNP = C + I + G + X M. 1 (1) Genom a addera de s.k. neofakorinkomserna, F, d.v.s. svenska fakorinkomser injänade uomlands (svenska lönagares ersäning uomlands sam avkasningen på svensk kapial uomlands) minus uländska fakorinkomser injänade i Sverige (uländska lönagares ersäning i Sverige sam avkasningen på uländsk kapial i Sverige) kan (1) skrivas om i ermer av den s.k. bruonaionalinkomsen, BNI : 2 BNI = C + I + G + X M + F. (2) En omskrivning av (2) ger: BNI C G = S = I + X M + F, (3) 1 Denna relaion kallas för en idenie efersom den definiionsmässig måse vara uppfylld i varje enskild idsperiod. 2 Dessa fakorinkomser kallas numera ofa för primära inkomser. Neofakorinkomserna besår av löner, kapialavkasning och löpande ransfereringar. 2 Saisiska cenralbyrån

23 Bealningsbalansen andra kvarale 213 Vad är bealningsbalansen? där S avser de samlade naionella sparande i ekonomin. De naionella sparande ugörs av den konsoliderade offenliga sekorns sparande, T G, där T är skaeinäken, och hushållens sparande, BNI T C. 3 Enlig (3) gäller: S I = X M + F. (4) Differensen mellan S och I kallas ofa för neoinveseringarna genemo ulande och differensen mellan X och M kallas för handel i varor och jänser. X M + F är byesbalansen. Ekvaion (4) visar därmed a de finns e enkel samband mellan neoinveseringarna och handeln i varor och jänser. För en given neofakorinkoms kommer allid förändringar i differensen mellan S och I a följas av mosvarande förändringar i differensen mellan X och M. Ekvaion (4) visar också a de ine går a på kor sik reducera e undersko i handeln i varor och jänser uan a samidig öka de naionella sparande eller minska de inhemska inveseringarna. 4 De är även inressan a noera a ekvaion (4) innebär a om hushållens sparande är lika sor som de inhemska inveseringarna, kommer den offenliga sekorns sparande uvecklas ungefär som neoexporen över iden. 5 På samma sä som de naionella sparande kan delas upp i den konsoliderade offenliga sekorns sparande och hushållens sparande kan de inhemska inveseringarna delas upp i den offenliga sekorns inveseringar och privaa inveseringar. Denna uppdelning ger vid handen a om den offenliga sekorns inveseringar översiger denna sekors sparande, och om dea ine full u moverkas av e sparandeöversko i den privaa sekorn, måse dea per definiion mosvaras av e undersko i byesbalansen. E växande undersko i byesbalansen kan därigenom vara e ecken bland andra på a saens ugifer är högre än inkomserna. Genom a kombinera den naionella inkomsidenieen (1) med den naionella budgeresrikionen kan bealningsbalansen härledas. Enlig budgeresrikionen är landes samlade ugifer i varje idsperiod begränsade av inkomsen i samma period och landes möjligheer a låna: BNP + r A = C + I + G + A + A ). (6) ( 1 där A är neoillgångarna genemo ulande i period och r A är räneavkasningen på dessa illgångar. Neoillgångarna besår i sin ur av kapialbalansen och den finansiella balansen. Från (1) och (6) erhålles enkel bealningsbalansen: X M + F = ( A A ) 1. (7) + 3 Dea innebär allså a de naionella sparande är idenisk med summan av den offenliga sekorns sparande och hushållens sparande. 4 Neofakorinkomserna anas vara konsana på kor sik. 5 Denna relaion innebär i själva verke a den offenliga sekorns budgebalans under vissa idsperioder kommer a samvariera med urikeshandeln i varor och jänser. Saisiska cenralbyrån 21

24 Vad är bealningsbalansen? Bealningsbalansen andra kvarale 213 Vänserlede i bealningsbalansen (7) är, som idigare har nämns, byesbalansen som besår av summan av handeln i varor och jänser och neofakorinkomserna. Termen ( A A + 1) i högerlede visar hur neoillgångarna genemo ulande förändras över iden. Noera a om svenskar neoköper uländska illgångar så uppvisar kapialbalansen och den finansiella balansen e neoundersko, d.v.s. A A +1 <. Ekvaion (7) innebär således a summan av byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen allid är idenisk lika med noll. 6 Sambande med ulandssällningen Efersom den finansiella balansen mäer neoulåningen genemo omvärlden kommer en förändring i byesbalansens saldo per definiion allid a mosvaras av en likarad förändring i neoanspråken genemo omvärlden. E byesbalansöversko mosvaras således av en ökning av neofordringarna privaa eller offenliga genemo omvärlden. Överskoe kan även åerspeglas i en ökning av valuareserven efersom valuareservsransakionerna ingår i den finansiella balansen. E undersko i byesbalansen innebär isälle a neoförvärven från omvärlden måse bealas aningen genom avveckling av uländska illgångar eller genom en ökning av skulderna ill ulande. Dea innebär a om.ex. Sverige köper mer illgångar uomlands än vad som säljs ill ulande (dea är desamma som a säga a neo av den finansiella balansen är mindre än noll) måse Sverige samidig sälja mer varor och jänser ill ulande än vad som köps från ulande. De samlade bealningarna u ur e land måse hel enkel mosvara de samlade bealningsinflöde. Ulandssällningen visar e lands oala neoskuldsäning och redovisas i form av sockuppgifer över samliga inhemska sekorers illgångar och skulder genemo omvärlden. Neo av illgångarna och skulderna är således e må på e lands förmögenhe genemo omvärlden. Sockuppgiferna redovisas ill marknadsvärde och delas precis som den finansiella balansen in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övrig kapial och valuareserven. 7 6 Efersom en rad olika källor används för a mäa poserna i bealningsbalansen uppsår såväl mäfel som periodiseringsfel och därför ingår också en residual i form av en respos. 7 I vissa fall används de bokförda värde isälle för marknadsvärde p.g.a. a underlage för beräkning av marknadsvärde är oillräcklig. 22 Saisiska cenralbyrån

25 Bealningsbalansen andra kvarale 213 Vad är bealningsbalansen? Sambande mellan ulandssällningen och de ransakioner som ingår i bealningsbalansen illusreras i figuren nedan. Förändringar i neosällningen genemo omvärlden beror både på genomförda ransakioner som regisreras i den finansiella balansen och på förändringar i växelkurser och illgångspriser. Dessuom kan sockarna påverkas av.ex. nedskrivningar av fordringar (e exempel på övriga korrigeringar i figuren). Om byesbalansen under en längre period uppvisar under- eller översko medför dea en uppbyggnad av aningen en neoskuld eller en neoillgång. Förändringar av ulandssällningen beroende på Ingående balans Transakioner Prisförändringar Valuakursförändringar Övriga korrigeringar Ugående balans Saisiska cenralbyrån 23

26