Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI"

Transkript

1 SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras och de problem som föreligger. Nuvarande meod moiveras ej med ekonomisk eori uan kan sägas vara uformad enlig en plånboksnära ansas. Besåndsdelarna som anses problemaiska är ränor på lån och ege kapial sam avskrivningar. Vi ger i denna pm förslag ill modifieringar av ränekosnadsposen sam även mindre förslag ill förändringar för övriga delar. Vi föreslår a nämnden ar beslu huruvida förslagen på förbäringar för nuvarande meod anses illräckliga för a meoden ska ugöra e alernaiv ill förslage om dynamisk ansas för egnahem? Bakgrund I uppdrage som nämnden för Konsumenprisindex gav enheen för prissaisik vid möe i december 2008, ingick a redovisa vilka förbäringar som skulle behöva göras i nuvarande modell som alernaiv lösning. Diskussionen om hur boendekosnader i egnahem bör prismäas har under de senase 10 åren akualiseras genom ifrågasäande av nuvarande meod, sam genom förslag ill alernaiva meoder som framförs (se ex SOU 1999:124, Konjunkurinsiue 2002, Klevmarken 2008). För a ge en helhesbild över meoden och modellen preseneras den diskussion som fördes vid införande av den nuvarande meoden. I denna pm går vi därför förs illbaka ill 1955 års bosadsindexuredning och beskriver de argumen som framfördes i uredningen för a sudera hur meoden

2 SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 2(21) moiverades. Med bakgrund av de senase årens sudier och diskussioner presenerar vi sedan rekommendaioner ill förbäringar av nuvarande modell. Nuvarande meod för egnahem Meoden som används för a mäa uvecklingen på boendekosnaden i egnahem kan beskrivas som en varian på User cos meoden (SCB 2001). User cos illhör en av de vanligare meoderna för a mäa egnahem och används bland anna i olika varianer av Island, Irland, Sorbriannien, Kanada och Finland (Gudnason 2005). Den nuvarande meoden inroducerades i samband med a egnahem började mäas i Konsumenprisindex 1955 och är e försök ill a idenifiera olika kosnader för egnahemsinnehavaren. De oala indexe för egnahem i Sverige är e väg index av kosnadsposer uifrån 8 olika områden. Dessa olika områden är: Räna på lån och ege kapial, X 1 Avskrivningar (förslining), X 2 Fasighesska, X 3 Försäkringsavgifer, X 4 Reparaioner och underhåll (köpa varor och jänser), X 5 omräsavgäld, X 6 Vaen och avlopp och renhållning sam soning (Onera), X 7 Olja, elekricie, Pelles, Fjärrvärme, X 8 Meoden operaionaliseras genom följande modell där boendekosnaden beskrivs i period som en funkion av följande variabler:

3 SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 3(21) 1 C 8 i 1 X, i r k w P X,2 8 i 3 X, i där r är låneränan i period, w är andelen omsaa egnahemsenheer i period, P är förvärvsprise per egnahemsenhe i period, X 3 ill X 8 är variabler som beskriver kosnaden för drif. Summan av produken w och P är således anskaffningsprise vika med andelen omsaa i varje period. Mulipliceras produken med ränan får vi e uryck för ränekosnaden på de nuvarande ägarnas förvärvspriser. X 2 beecknar avskrivningar. Viken för egnahem baserades fram ill år 2001 på konsumionsvärde för egnahem, exklusive el och uppvärmning, och grundades på naionalräkenskapernas beräkningar, de olika delindexen vägdes ihop på basis av sorlekarna på respekive kosnadsbelopp (SOU 1999:124). Från 2001 baseras den oala viken för egnahem på direka beräkningar av de olika komponenerna (SCB 2001). Idag 2009 är viken för egnahem, definierad enlig ekvaion 1, 12,9 procen av KPI-korgen. E anna sä a definiera egnahem är a ueslua vaen och avlopp ec. sam uppvärmning ( ) 1. Dea görs i COICOP 04.x (nyjande av bosaden) och viken blir då 9,25 procen av KPI-korgen. Den samlade uvecklingen av den nuvarande egnahemsmodellen visas illsammans med KPI:s uveckling i figur 1 nedan. I figuren visar kurvan för Egnahem inklusive el och uppvärmning modellen definierad enlig ekvaion 1, dvs. inklusive och 2. Kurvan 0.4x visar nyjande av bosaden, vilke beräknas exklusive och. 1 Dessa mosvarar COICOP 04.4 sam I beräkningarna som inkluderar 04.4 och 04.5, ueslus 4501 Hushållsgas, hyres- och bosadslägenhe sam 4502 Elsröm, hyres- och bosadslägenhe.

4 Index 1980=100 Reviderad version SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 4(21) Figur 1 Uvecklingen för egnahem och KPI KPI Egnahem inklusive el och uppvärmning Egnahem exklusive el och uppvärmning (04.x) Moivering av nuvarande modell För a redogöra för moiveringarna som presenerades i 1955 års uredning ar vi både upp den generella diskussionen bakom meoden och diskussionen angående modellens besåndsdelar. Meoden för egnahem I 1955 års bosadsindexuredning som ligger ill grund för nuvarande meod förs en prakisk diskussion snarare än en eoreisk diskussion. Uredningen fokuserar på resonemang om vilka komponener som ugör de olika ugifskaegorierna för en egnahemsinnehavare. Moiveringen bakom vale av meod uelämnas ill korfaade kommenarer. Argumenaionen sker ine i ermer av hur bör en meod och modell för a beskriva ugiferna för en egnahemsinnehavare se u? Uan mer i ermer av vilka delar härrör som ugifer för en egnahemsinnehavare?

5 SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 5(21) Besåndsdelarna i meoden I bosadsindexuredningen beonas samsämmigheen om a avskrivningar, ränor, underhåll, försäkringar och onera skall ingå i beräkningarna, fasighesskaen var dock ej lika självklar. Fokus i uredningen ligger på de vå försa ugifskaegorierna: avskrivningar och ränor. Även i senare analyser av besåndsdelarna har fokus lega på de ovan nämnda ugifskaegorierna efersom de andra kaegorierna kan anses vara drifkosnader och därigenom ine har samma principiella problem, se ex Dalén e al. 1994, Ribe Avskrivningar Från och med 1999 används e vika medelvärde av delindex för underhåll och reparaioner som subsiu för de deprecieringsdelindex som användes idigare (SCB 2001). Avskrivningsposen avser a mäa uvecklingen av egnahemsägarens kosnader för a ersäa förslie egnahemskapial. Dea delindex beräknas idag i prakiken som e prisindex för reparaioner vilke även äcker in maerial och arbeskosnad för reparaionerna (Ribe 2004). I dagens modellberäkning delas produkgruppen in i en varudel och en servicedel (arbee). Den försnämnda ugör cirka 70 procen av delindexes vägningsal och innehåller omkring 20 varor som används vid byggnaioner. Den senare delen är en sammanräkning av 3 löneindex för byggnadsarbeare. Vägningsale för avskrivningar beräknas i KPI:s kosnadskalkyl genom a deprecieringsaken (1,38 procen) mulipliceras med byggnadsvärde ill akuell marknadspris (axeringsvärde muliplicera med köpeskillingskoefficienen). Bosadsindexuredningen såg inköpskosnaderna som summan av kosnaden vid inköpe sam även ugifer för förbäringsarbee, vilka borde fördelas över de egnahemmes livslängd. I och med dea föreslogs a den fakiska livslängden på egnahem bör slås fas (Bosadsindexuredningen s. 33).

6 SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 6(21) I e särkskil ulåande ill 1955 års uredning framfördes a avskrivningar bör beräknas på hela åeranskaffningsvärde isälle för som uredningen föreslog på avbealningar på de fakiska inköpskosnaderna där dea approximeras med inköpsprise. Anskaffningsvärde represenerade de akuella värde av den under åre konsumerade delen av egnahemme. (ibid s. 55). Dea är ekvivalen med vad som nämns ovan och således de som används som vikunderlag i nuvarande meod. Räna på lån och ege kapial Ränekomponenen i den nuvarande meoden för egnahem kan beskrivas med följande ekvaion: 2 R B RS B * KS B i Si i Si ( ( ) wi, i ) wi B, i * K B S KS KN K BPI N I ekvaion 2 sår RS för ränesasindex och KS beecknar kapialsocksindex. I beräkningen av RS represenerar w i viken för lån med bindningsid i där i {0,1,2,3,5,8} och är uryck i år på lånen. sår för mäperiod och B för basperiod., i är e geomerisk medelvärde av ränor i period. De ränor som ingår i RS är uesluande bolåneränor och RS är således e väg index av olika ränesaser från bolåneinsiu och banker med olika bindningsider som även innehåller hisoriska ränesaser på lån med bunden räna (en redogörelse för hur ränesasindex beräknas åerfinns i Grünewald 2008). Uvecklingen av låneränorna får allså represenera även uvecklingen av ränan på ege kapial. För KS sår K S för anskaffningsvärde av den bosadssock i period som också fanns i basperioden B. K N beecknar anskaffningsvärde av den del av socken som ugörs av nybyggnaion. BPI sår för Byggnadsprisindex och deflaerar K N ill prisnivån i period B (SCB 2001). Vägningsale för räneposen beräknas idag genom a nedlag kapial

7 SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 7(21) ill inköpspris (ege kapial plus låna kapial) mulipliceras med den genomsniliga ränan för uesående bolån. I diskussionerna som fördes i bosadsindexuredningen kring räneposen, låg fokus på om ränan skulle beräknas endas på låna kapial eller på hela de nedlagda kapiale. Uredningen föreslog a ränan bör beräknas på hela de nedlagda kapiale och ej endas på låna kapial (Bosadsindexuredningen s. 28f). Någon närmare moivering bakom förslage a räkna ränan på hela de nedlagda kapiale ges ej av uredningen. Dock kan de olkas som a uredningen önskade liksälla ege och låna kapial gällande finansieringen av de egnahemme. De vill säga oavse om individen har ege kapial för a finansiera köpe eller lånar kapial bör de behandlas på samma sä i beräkningarna. I e särskil yrande ill 1955 års uredning påpekas a hela de i bosaden nedlagda kapiale isälle borde mosvaras av marknadsvärde efersom egnahemsinnehavaren kan välja mellan a sälja eller behålla sin fasighe och a ränekosnaden därför ska ugöras av räna på låna kapial och ränan på ege kapial (ibid s. 57). Förslage avvisades dock. Problem med meoden och modellen Problem med meoden I uredningen som nuvarande meod grundar sig på diskueras ine huruvida meoden är den opimala för a mäa kosnadsuvecklingen för egnahem. Dea är problemaisk efersom uredningen ine presenerar de eoreiska förusäningarna för a prismäa egnahem. I resonemangen som förs ges inrycke av a den nuvarande meoden ugår ifrån en modell som är rimlig snarare än en meod och modell som på e sringen vis åerspeglar kosnadsuvecklingen för egnahem. Uredningen säller ine olika meoder och modeller mo varandra uan besluar a meoden ska beså av en modell innehållande e anal separaa ugifsposer som ugör den oala kosnadsuvecklingen. Den nuvarande meoden blir då mer av en

8 SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 8(21) plånboksnära ansas än en eoreisk moiverad meod. De är dock möjlig, och vanlig förekommande, a rubricera nuvarande meod som en varian av user cos (se.ex. SCB 2001, Konjunkurinsiue 2002, Gudnason 2005). Problem med besåndsdelarna För a jämförelser över iden ska vara meningsfulla är de väsenlig a alla prispåverkande fakorer hålls konsana. För egnahem gäller dea främs fakorer som rör de egnahemmes fysiska karakerisika men även andra fakorer som påverkar e hushålls nya. Under den senase iden har bl.a. särskild uppmärksamhe givis innehavsiden (se Ribe 2004, 2008). Bosadsindexuredningen 1955 kom ill slusasen a de ine fanns skäl a kompensera e enskil hushåll för andra ränekosnadsförändringar än de som berodde på förändringar av ränesasen. Skäle var a de ränekosnadsförändringar som följde av värdesegringar och värdeminskningar borde kunna anses moverkas av den förmögenhesförändring som värdeförändringen innebar. Den kapialsock som används i nuvarande beräkning är en senare konsrukion. Ribe (2004) lyfer fram avskrivningarna och räna på lån och kapial som de problemaiska delarna i egnahemsposen. Dessa posers fördelning över id är behäfade med svårigheer och ufalle för den nuvarande meoden beror, när de gäller ränekosnaden, på hur länge egnaheminnehavaren behåller sin bosad. I den nuvarande meoden följs en löpande hussock över iden där de observerade förvärvsprise följs. Dea innebär a förändringar av innehavsiden visas som prisförändringar i delindexe. Om innehavsiden isälle konsanhålls får dea ill effek a förändringar av innehavsiden ine visas som prisförändringar i indexe. En ansas ill a sudera effekerna av en konsanhållen innehavsid av kapialsocken görs i Ribe Där approximeras kapialsocken med fasighesprisindex och simuleringar görs över en 14 årig period. Resulae av a konsanhålla innehavsiden på fasigheer och sudera prisuvecklingen över iden genererar en väsenlig branare kurva än den nuvarande

9 SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 9(21) kapialsocken sam liknar e 25 årig fasighesprisindex. glidande medelvärde för Förslag ill förbäringar Nedan presenerar vi förslag ill förbäringar i nuvarande meod och en genomgång av samliga delar. De förslag som preseneras är a beraka som varandra frisående och är änk a fungera som diskussionsunderlag för nämnden. De försa förslage (i) är en alernaiv olkning av ugifsposen räna på lån och kapial medan de andra (ii) fokuserar på de nuvarande kapialsocksindex. (i) Omskrivning av räna på lån och kapial - vad döljer sig bakom ränekosnadsurycke? De har ovan framkommi a kapialsocken är e sor problem i nuvarande meod. Kapialsocken ämnar mäa de förändrade värde på hussocken ill anskaffningspris mellan vå perioder men dea har visa sig vara svår a göra i prakiken. En möjlighe är isälle a mäa prisförändringen på hussocken mellan vå perioder. Frågan är då om nuvarande modell, se ekvaion 1, behöver skrivas om för a hanera den förändring i meoden som en inrodukion av priser skulle innebära? Haglund (2003) visar a ränekosnadsposen i nuvarande meod kan skrivas om enlig följande: 3 C 8 i 1 r P X r, i k w ( P P ) X,2 8 i 3 X, i Ekvaion 3 är idenisk med ekvaion 1 föruom a de ske en omskrivning av ugifsposen för räna på låna och ege kapial. Omskrivningen urycker

10 SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 10(21) ränekosnadsposen som ränekosnad på akuell pris minus räna på kapialvinsen. En härledning av urycke åerfinns i Bilaga 1. Vi har således ine förändra modellen uan endas beskrivi vad som döljer sig bakom den försa ermen i ekvaion 1. Vad omskrivningen säger oss är a vi kan ersäa förändringen av värde med förändringen i pris. De kan konsaeras a e hushåll som köper e dyrare hus har e sörre lånebehov, ceeris paribus, än e hushåll som köper e billigare hus och därmed får en högre ränekosnad. Dea gäller både för jämförelser såväl i rumme som i iden och kan fungera som förklaring ill a ränekosnaden förändras över iden give en konsan ränesas. Dea efersom prise på e befinlig hus förändras mellan vå ägarbyen och a priserna på nybyggda hus förändras över iden. En fördel med a använda priser isälle för värde är a de möjliggör en approximaion av den andra ermen i ränekosnadsurycke, P P 1, med e fasighesprisindex som fixerar srukuren och ger samma vikfördelning i prisbasperioden och jämförelseperioden. Vi undviker således e äpple och päron dilemma genom a effeker av volym- och kvaliesförändringar minimeras. Fördelen som förfaarna ser med ekvaion 3 är således a vi med omskrivningen kan approximera prisuvecklingen med e glidande medelvärde för fasighesprisindex för småhus isälle för med den nuvarande kapialsocken. 3 Som ovan visas kan vi således olka ränekosnadsurycke i ekvaion 1 som ränan muliplicera med prise för e ege hem. Vi har val a approximera prise för egnahemssocken med e 25-årig glidande medelvärde för fasighesprisindex för småhus 4. En redogörelse för 3 Fasighesprisindex för småhus beräknas med hjälp av uppgifer om fördelningen av småhusfasigheer i besånde (från fasighesaxeringsregisre) och prisuppgifer om de försålda fasigheerna. De senare erhålls via uppgifer från inskrivningsmyndighe (lagfarsbevis) och skaemyndighe. Beräkningarna görs så a båda maerialen klassindelas efer axeringsvärde och region. Därefer beräknas för basidpunken och jämförelseidpunken e genomsnispris för varje klass. Dessa medelvärden vägs samman med hjälp av anale fasigheer i besånde ill e index beräkna som e kedja Laspeyres index. (SCB 2009). 4 Längden på de glidande medelvärde sam evenuell vikning är öppe för diskussion. Vi har val a använda 25 år då dea användes i Ribe 2008.

11 1987=100 Reviderad version SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 11(21) beräkningarna som ligger ill grund för alla figurer åerfinns i bilaga 2. Resulae av a göra dea ses i figurerna nedan. I den försa figuren visas skillnaden mellan kapialsocken och e 25 årig glidande medelvärde för fasighesprisindex. Noerbar är a innan 1975 används köpeskillingskoefficienen, dvs. kvoen mellan köpeskillingen och axeringsvärde på en fasighe, i de 25-åriga glidande medelvärde för fasighesprisindex. 5 Figur 2 Kapialsocken och fasighesprisindex (25 årig glidande medelvärde) Kapsock Fasighesprisindex Noerbar är den sora och växande skillnaden under den här relaiv kora perioden. Om vi skulle använ fasighespriser isälle för kapialsocken under den akuella perioden skulle vi få följande uveckling för ränekosnadsposen. 5 För används årsdaa gällande index för köpeskillingskoefficienen (1981=100), för används årsdaa för fasighesprisindex (1981=100) och sluligen från 1986 och framå används kvaralsdaa för fasighesprisindex (1981=100).

12 1987=100 Reviderad version SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 12(21) Figur 3 Ränekosnadsposen med kapialsocken respekive fasighesprisindex Räneposen med kapialsock Räneposen med fasighesprisindex E prakisk problem med a använda fasighesprisindex är a den produceras på kvaralsbasis, dea med anledning av a anale prisobservaioner anses vara för få för a beräkna indexe på månadsbasis (SCB 2009). Ska dea införlivas i egnahem bör e förhållningssä ill a använda kvaralssiffror i beräkningen fassällas, dvs. hur gör man med förändringar i de vå månader inom e kvaral som vi ine har en jämförelsesiffra för? 6 iar vi på hur dea påverkar hela egnahemsposen, definiera enlig ekvaion 1, får vi följande resula. 7 6 Dea preseneras i e pm av Grünewald, Lundin och Allansson (2009), Snabba priser i långsam saisik, dags a växla upp? - Användning av fasighespriser i KPI. 7 Vägningsale för räneposen är omräkna i alernaive med fasighespriser. Dea är enbar akuell för den idigare indexkonsrukionen där årsmedelkonsumion indexomräknas ill decembers prisnivå.

13 Index 1987=100 Index 1987=100 Reviderad version SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 13(21) Figur 4 Egnahem med kapialsock respekive fasighesprisindex Egnahem med kapialsock Egnahem med fasighesprisindex Som vi ser i figuren ovan skulle en användning av fasighespriser isälle för den nuvarande kapialsocken resulera i en nivåskillnad. Figuren nedan visar hur dea påverkar KPI oal. Figur 5 KPI enlig nuvarande ränekosnadspos sam med fasighesprisindex KPI KPI med fasighesprisindex

14 SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 14(21) (ii) Alernaiv kapialsocksindex Som vi idigare agi upp är kapialsocken i behov av en översyn. Ribe (2009) presenerar en alernaiv ansas för beräkning av kapialsocken sam en uökad analys av denna. Vi föreslår a nämnden överväger slusasen från Ribes pm och beakar denna i bedömningen av förslage ovan. Besåndsdelar Nedan preseneras förbäringsförslag av varierande sorlek för de olika besåndsdelarna. Räna på lån och kapial: Har redan beskrivis ingående och har vägningsale 53 promille. Gällande de rena ränesasindexe bedöms grundmeoden som illfredsällande. Behov av förändringar som föreligger är a remånadersränan, i likhe med de övriga ränorna med längre bindningsid, bör beräknas med e glidande medelvärde för de bolåneinsiu som har enskilda omsäningsdaum för respekive kund. Ränan föreslås här samlas in som e månadsgenomsni. För e bolåneinsiu omsäs alla remånaderslån simulan för alla kunder fyra gånger per år. Här föreslås a ränan prismäs vid dessa fyra illfällen. För yerligare e bolåneinsiu omsäs remånaderslån endas en gång per månad, dvs. en redjedel av kundsocken får ny räna vid e give daum varje månad. Här föreslås ränan samlas in vid dea daum och e glidande medelvärde beräknas. Behove av implemenering av en modifierad meod bedöms som mycke hög för både ränesasindex och kapialsocken. Avskrivningar (förslining): Har redan beskrivis ingående och har vägningsale 22 promille. Bedömningen är uöver dea a de behövs en ordenlig översyn av vilka represenanvaror och jänser som ingår i undersökningen.

15 SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 15(21) Fasighesska: Beräknas i dagsläge med hjälp av SCB:s mikrosimuleringsmodell Fasi och har vägningsale 9 promille. Meoden bedöms som illfredsällande och inga förändringar föreslås. Försäkringsavgifer: Värderingsprincipen som illämpas i KPI är en blandning av neo- och bruoprinciperna. Viken besäms enlig neoprincipen, vilke innebär a konsumion av skadeförsäkringsjänser beräknas som neo mellan erlagda premier (plus s.k. direkavkasning) och erhållna försäkringsersäningar. Vägningsale är 3 promille. Villa- och hemförsäkring prismäs i dagsläge för e anal ypvillor hos olika försäkringsbolag. Här illämpas emellerid en bruoprincip, vilke innebär a prise anses vara lika med erlagd premie. Meoden bedöms som illfredsällande och inga förändringar föreslås. Reparaioner och underhåll - köpa varor respekive jänser: Prismäs i dagsläge med re represenanvaror och har vägningsale 5 promille. Anale represenanjänser bedöms som relaiv få och behöver evenuell uökas. Behove av förändring bedöms som låg. Eldningsolja, elekricie, Pelles, Fjärrvärme: Eldningsolja har vägningsale 1,5 promille och har minska radikal på senare år. Undersökningen bedöms som oproblemaisk och inga förändringar föreslås. Pelles inroducerades i KPI 2008 och har vägningsale 1,2 promille. Här prismäs re olika leveransalernaiv och undersökningen bedöms fungera illfredsällande. Fjärrvärme för egnahem gjorde 2008 nydebu efer en ids frånvaro, vägningsale är 1,8 promille. Förbrukningen prismäs endas för en specificerad ypkund, evenuell finns behov av uökning ill flera ypkundskaegorier. Elsröm för egnahem har vägningsale 24 promille. vå olika ypkunder med olika förbrukning är specificerade och prismäs för el respekive nä. Vidare prismäs re olika

16 SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 16(21) avalsformer för el. Med anke på undersökningens vägningsal bedöms en allmän översyn, av dels vilka avalsformer som bör prismäas (bl. a. reårsaval saknas) och dels hur el och nä vägs samman, vara av medelhög priorie. Vaen och avlopp och renhållning sam soning (Onera): Beräkningarna för den här ugifsposen avviker från KPI:s huvudregel i de a indexe beräknas som kvoen mellan arimeiska medelpriser (besluades av nämnden för KPI möe nr. 220), isälle för gällande meod för beräkning av elemenärindex som beräknas med geomeriska medelvärden av priskvoer. Vägningsale är 7 promille och undersökningen genomförs på kvaralsbasis. De olika jänserna samlas in för e urval av kommuner. Följden av kvaralsundersökningen är a axor som ändras mellan undersökningsillfällena revideras i eferhand. Effekerna av dea är emellerid små och behove av förändring för denna undersökning bedöms som låg. omräsavgäld: Index för posen omräsavgäld för egnahem (med vägningsale 0,4 promille) skaas för närvarande hel enkel med hjälp av KPI oal (med en månads efersläpning). Nämnden för KPI besluade, sammanräde nr. 225, om införande av ny meod. Som ny meod föreslogs a indexe beräknas som en produk av vå underindex, dels e som syfar ill a vara en skaning av uvecklingen av genomsnilig gällande avgäldsunderlag, dels e som syfar ill a vara en skaning av uvecklingen av genomsnilig gällande avgäldsränesas. Den nya meoden är ännu ine implemenerad. Implemeneringen av en ny meod berakas med hänsyn ill de låga vägningsale sam viken av a genomföra andra förändringar, som låg.

17 SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 17(21) Avsluande kommenarer I uppdrage som nämnden för Konsumenprisindex gav enheen för Prissaisik vid möe i december 2008, ingick a redovisa vad som behöver modifieras i nuvarande meod. Vi har i denna pm visa a de i bosadsindexuredningen från 1955, som låg ill grund för nuvarande meod, ine fanns någon eoreisk moivering bakom modellen uan a den mer kan liknas vid en plånboksnära ansas. Vidare finner vi a av de åa ugifsposerna som nuvarande modell ugörs av, är ränekosnadsposen sam avskrivningarna de mer problemaiska delarna. I den försnämnda härsammar probleme ill kapialsocken som ugör den ena fakorn i ränekosnadsproduken. För a lösa probleme med kapialsocken föreslår vi, enlig den omskrivning uav ränekosnadsposen som visas i ekvaion 3, a den andra ermen i ränekosnadsposen approximeras med fasighespriser isälle för kapialsocken. I övrig görs en redogörelse med rekommendaioner ill förbäringar inom vissa ugifsposer i nuvarande meod. Vi föreslår a nämnden ar beslu huruvida förslagen på förbäringar för nuvarande meod anses illräckliga för a meoden ska ugöra e alernaiv ill förslage om dynamisk ansas för egnahem. Referenser Bosadsindexuredningen, Bosadsposen i konsumenprisindex, rappor, Sockholm. Dalén, Jörgen Sjögren, Inge G.L, Ränekosnader för egnahem i KPI, Pm ill Nämnden för KPI, Grünewald, Olle, Ränesasen i den ineremporala egnahemsansasen, Pm ill Nämnden för KPI, Grünewald, Olle Lundin, Oscar Allansson, Henrik, Snabba priser i långsam saisik, dags a växla upp? - Användning av fasighespriser i KPI, Pm ill Nämnden för KPI. Gudnason, Rósmundur, Seminar paper on Marke prices and user cos, OECD, 2005.

18 SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 18(21) Haglund, Mas, Omskrivning av nuvarande egnahemsindex, och en lien laboraion, Pm ill Nämnden för KPI, Klevmarken, Anders, owards an applicable rue cos-of-living index ha incorporaes housing, Uppsala Universiy. Konjunkurinsiue, Egnahemposen i konsumenprisindex en granskning av KPIuredningens förslag, Specialsudie Nr 2, Sockholm. Nämnden för konsumenprisindex (2004), Prookoll nr 225. Nämnden för konsumenprisindex (2005), Prookoll nr 228. Nämnden för konsumenprisindex (2008), Prookoll nr 237. Ribe, Marin, Swedish re-consideraions of user-cos approaches o owner occupied housing, Saisical Journal of he Unied Naions ECE 21, s Ribe, Marin, Alernaiv ansas för egna hem: Nuvarande meod med konsanhållen innehavsid, Pm ill Nämnden för KPI, Ribe, Marin, Alernaiv ansas för egna hem: Nuvarande meod med konsanhållen innehavsid kompleerad pm, Pm ill Nämnden för KPI, SOU 1999:124. Konsumenprisindex, Beänkande från Uredningen om översyn av konsumenprisindex, Saens Offenliga Uredningar. SCB, he Swedish Consumer Price Index, A handbook of mehods, Jörgen Dalén SCB, Hur mäer man prisuvecklingen på småhus?,

19 SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 19(21) Bilaga 1 Kosnadsyrycke i ekvaion 3 kan härledas genom följande. Anag a kapialvinsen kan anas mosvara värdeförändringen på de egnahemme. Således kan värdeförändringen för en individ uryckas som en funkion av nuvarande prisnivå och prise vid anskaffningsperioden, vilke kan skrivas som 4 a p p På aggregerad nivå blir således den ackumulerade kapialvinsen en funkion av nuvarande prisnivå och prise vid anskaffningsperioden, vilke kan skrivas som 5 A P k w P Vi muliplicerar med ränan för period 6 r A r P r k w P Då andelen omsaa enheer över hela idsperioden summeras ill e gäller följande uryck 7 P P k w Använder vi ekvaion 7 i ekvaion 5 får vi följande uryck 8 A k k w w ( P P k P ) w P

20 SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 20(21) Högerlede från ekvaion 8 används nu i ekvaion 6 som i sin ur används i ekvaion 1 och således erhålls urycke i ekvaion 3. Bilaga 2 Beräkningarna som ligger ill grund för samliga figurer syfar ill a i sörsa möjliga mån följa de som gäller/gällde för KPI vid given idpunk. Alla beräkningar följer därför gamla indexkonsrukionen fram ill Övergångslänken används vid övergången ill den nya indexkonsrukionen och från 2005 används År-ill-År och År-ill-Månadslänkar. Kapialsocken Kapialsocken är den som används i nuvarande KPI-beräkningar. Ränesasindex Ränesasindex är de som används i nuvarande KPI-beräkningar. Fasighesprisindex För fasighesprisindex används för perioden årsdaa för e index av köpeskillingskoefficienen 8, för perioden används årsdaa för fasighesprisindex och för perioden 1986 och framå används kvaralsdaa för fasighesprisindex. En serie med e 25 årig glidande medelvärde beräknas. Uifrån denna serie beräknas sedan månadsförändringar. Fasighesprisindex publiceras med i sni e kvarals efersläpning. I dessa ex pos beräkningar har emellerid ingen hänsyn agis ill dea, dvs. simuleringen är gjord uan hänsyn ill a vi i period ej har illgång ill de fasighespriser för idpunk uan skulle blivi vungna a använda priser för idpunken -1. Ingen framskrivning har heller gjors mellan de månader då inge fasighesprisindex publiceras. 8 Köpeskillingskoefficienen är kvoen mellan pris och axeringsvärde.

21 SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 21(21) Ränekosnadsposen De som i denna pm benämns ränekosnadsposen avser ränesasindex muliplicera med kapialsocksindex. I de som benämns ränekosnadsposen med fasighesprisindex mulipliceras ränesasindex med e 25 årig glidande medelvärde för fasighesprisindex för småhus. Boendeposen Definieras här som hela kosnadsurycke enlig ekvaion 1 dvs. även drif ingår. KPI KPI är som de anyder nuvarande KPI. I KPI med fasighespriser är ränekosnadsposen (4601) uby mo den nya ränekosnadsposen, d.v.s. ränesasindex muliplicera med e 25 årig glidande medelvärde för fasighesprisindex.

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

Det svenska konsumtionsbeteendet

Det svenska konsumtionsbeteendet NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15 Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Förord: Sammanfattning:

Förord: Sammanfattning: Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning

Läs mer

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden Magiseruppsas i finansiering Föreagsekonomiska insiuionen FEK 591 Lunds Universie Hedgefonder och akiefonder - En sudie av riskexponering och marke-iming på den svenska marknaden Handledare Hossein Asgharian

Läs mer

Mät upp- och urladdning av kondensatorer

Mät upp- och urladdning av kondensatorer elab011a Namn Daum Handledarens sign. Laboraion Mä upp- och urladdning av kondensaorer Varför denna laboraion? Oscilloskope är e vikig insrumen för a sudera kurvformer. Avsiken med den här laboraionen

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

Frågor i boendeposten

Frågor i boendeposten PCA/LEDN, ES/PR R. Andersson, M. Ribe PM ill Nämnden för KPI 2014-10-16 1(25) Frågor i boendeposen För diskussion Promemorian ger underlag för diskussion om beandling av bosadsräer oc egna em i KPI. Tidigare

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees

Läs mer

Repetitionsuppgifter

Repetitionsuppgifter MVE5 H6 MATEMATIK Chalmers Repeiionsuppgifer Inegraler och illämpningar av inegraler. (a) Beräkna Avgör om den generaliserade inegralen arcan(x) ( + x) dx. dx x x är konvergen eller divergen. Beräkna den

Läs mer

Damm och buller när avfall blir el

Damm och buller när avfall blir el Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar

Läs mer

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53

Läs mer

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna?

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Handledare: Pär Holmberg och Erik Glans Termin och år: Höserminen 2007 Är erminspriserna på Nord Pool snedvridna? En sudie av

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning 1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2014 Källor och meoder 2014 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

SCB:s modell för befolkningsprognoser

SCB:s modell för befolkningsprognoser BAKGRUNDSMATERIAL OM DEMOGRAFI, BARN OCH FAMILJ 2005:1 SCB:s modell för befolkningsprognoser En dokumenaion Saisiska cenralbyrån 2005 Background maerial abou demography, children and family 2005:1 SCB

Läs mer

Massivträ som väggmaterial - en jämförande studie av energiförbrukning och termisk komfort

Massivträ som väggmaterial - en jämförande studie av energiförbrukning och termisk komfort Massivrä som väggmaerial - en jämförande sudie av energiförbrukning och ermisk komfor Examensarbee inom civilingenjörsprogramme Väg- och vaenbyggnad L E N A G O L L V I K Insiuionen för bygg- och miljöeknik

Läs mer

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svesning Examensarbee uför i Reglereknik av Andreas Pilkvis LiTH-ISY-EX-- Linköping Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen

Läs mer

Glada barnröster kan bli för höga

Glada barnröster kan bli för höga Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual Elekoniska skydd Lågspänningsuusning Användarmanual Building a Newavancer Elecicl'élecicié World Qui fai auan? Elekoniska skydd Inodukion ill de elekoniska skydde Lära känna de elekoniska skydde Funkionsöversik

Läs mer

Vi har hittat socialpolitiken!

Vi har hittat socialpolitiken! n LG Karlsson: Fas 3 är rena 1800-ale n RFHL Uppsala: Poliikerna blåse oss 3/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vad vill de, egenligen? Oberoende

Läs mer

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 VINDKRAFTSPOLICY för Hallsahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Köpings kommun 2013-03-25, 14 Hallsahammars kommun, 2013-04-29 48 Besällning: Hallsahammars kommun Arbesgrupp:

Läs mer

Riksbankens nya indikatorprocedurer

Riksbankens nya indikatorprocedurer Riksbankens nya inikaorproceurer MICHAEL K. ANDERSSON OCH MÅRTEN LÖF Förfaarna har okorera i ekonomeri och är verksamma vi Riksbankens prognosenhe. De senase åren har cenralbanker värlen över inressera

Läs mer

Brandklassad vägg med trästomme

Brandklassad vägg med trästomme Brandklassad vägg med räsomme Brandkrav och uförande Examensarbee inom högskoleingenjörsprogramme Byggingenjör TOBIAS PERSSON Insiuionen för bygg- och miljöeknik Avdelningen för byggnadseknologi CHALMERS

Läs mer

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson Uveckling av porföljsraegier baserade på svag koinegrerade finansiella insrumen med AdaBoosing Helena Nilsson Februari 15, 2009 Absrac Financial analyss are consanly rying o find new rading sraegies in

Läs mer

En jämförelse av levnadskostnader för en tvåbarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun

En jämförelse av levnadskostnader för en tvåbarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun Fakuleen för ekonomi, kommunikaion och IT Marin Karlsson En jämförelse av levnadskosnader för en våarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun A comarison of cos of living for a family wih wo children

Läs mer

Många risker när bilen mals till plåt

Många risker när bilen mals till plåt Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig.

Läs mer

REVISIONSMYNDIGHETEN. Kontroll av den förvaltande myndighetens efterlevnad av artikel 125.4 c rörande

REVISIONSMYNDIGHETEN. Kontroll av den förvaltande myndighetens efterlevnad av artikel 125.4 c rörande REVISIONSMYNDIGHETEN Konroll av den förvalande myndigheens eferlevnad av arikel 125.4 c rörande bedömning av risken för bedrägerier och effekiva och proporionella besämmelser om bedrägeribekämpning för

Läs mer

Är staten löneledande? En ekonometrisk studie av löneutvecklingen för statligt anställda och privata tjänstemän 1970 2002

Är staten löneledande? En ekonometrisk studie av löneutvecklingen för statligt anställda och privata tjänstemän 1970 2002 Är saen löneledande? En ekonomerisk sudie av löneuvecklingen för salig ansällda och privaa jänsemän 1970 2002 Innehåll Förord 5 Inrodukion 6 Tidigare sudier 8 Den saliga lönebildningens uveckling 10 Daa

Läs mer

Generell dimensionering av ett grundelement i Sandwich

Generell dimensionering av ett grundelement i Sandwich Projeknummer Kund Rappornummer D4.089.00 Läa karossmoduler TR08-006 Daum Referens Revision 008-0-7 Regisrerad Ufärdad av Granskad av Godkänd av Klassificering Open Generell dimensionering av e grundelemen

Läs mer

BILAGA F och BILAGA 4 Locum AB:s Internkontrollplan 2015 (utdrag ur LOGGEN) till styrelsemöte 20150924

BILAGA F och BILAGA 4 Locum AB:s Internkontrollplan 2015 (utdrag ur LOGGEN) till styrelsemöte 20150924 () 36 Finansiella risker/redovisningsrisker Pågår () 32 Finansiella risker/redovisningsrisker Saus Konroll vid näsa inerna Ärende säng BILAGA F och BILAGA 4 Locum AB:s (udrag ur LOGGEN) ill syrelsemöe

Läs mer

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr.

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr. Imporera bilen från USA Den låga dollarkursen gör de lönsam för dig a köpa bilen i USA. Du kan spara 50 000 kr. Av Mikael Sjerna/virginia,usa A köpa bil i USA är den bäsa bilaffären du kan göra i dag.

Läs mer

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail Tex: Mikael Simovis & Tomas Forsberg Illusraion: Jonas Englund Sor es: Wachguard Halon Cronlab Symanec Microsof Cleanmail Ren e-pos med 26 Skräppos är e sor problem för både i-avdelning och användare.

Läs mer

DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en pedagogisk studie av begrepp som beskriver miljön

DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en pedagogisk studie av begrepp som beskriver miljön DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en edagogisk sudie av begre som beskriver miljön TCO Uveckling AB, Disanslaboraorie, Raor 999: Sefan Junesrand, Inés Leal, Camilla Edvinsson & Tone Perelius "De kvaliaiva

Läs mer

Övergripande. Titel. Övergripande. ADHD - Definition. ADHD-Definition. ADHD Kategori eller Dimension. Cecilia Wåhlstedt

Övergripande. Titel. Övergripande. ADHD - Definition. ADHD-Definition. ADHD Kategori eller Dimension. Cecilia Wåhlstedt Heerogenie hos Barn med : Symomdomän, neuropsykologiska processer och komorbidie Tiel Cecilia Wåhlsed cecilia.wahlsed@psyk.uu.se Övergripande Barn med är de så lika? symom, Kogniiva briser och samidiga

Läs mer

Utveckling av testrigg för mätning av däckfriktion mot vinterväglag

Utveckling av testrigg för mätning av däckfriktion mot vinterväglag Förord Förord Dea examensarbee ugör en del i e sörre forskningsprojek för a öka kunskapen inom ämnesområde vinerväglag. Syfe med examensarbee är a konsruera en esrigg som en sar på forskningsprojeke. Tesriggen

Läs mer

Examensarbete i Matematisk Statistik (20p) Effekter av olika dödlighetsantaganden för premiepensionsutbetalningarna

Examensarbete i Matematisk Statistik (20p) Effekter av olika dödlighetsantaganden för premiepensionsutbetalningarna ! #"$ # %'&*-, /. 21 354768*9 :5?@A,CBDHIE : /E J ;. K./L 6 K /EMB-6 3NE2BAO2,PQA,F

Läs mer

sjuka av medicinen TEMAnummer Trappa upp livet istället Detta händer i kroppen Allt om läkemedelsberoende!

sjuka av medicinen TEMAnummer Trappa upp livet istället Detta händer i kroppen Allt om läkemedelsberoende! n Nedrappning: Trappa upp live isälle n Biverkningar: Dea händer i kroppen 2/2011 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. TEMAnummer All om läkemedelsberoende!

Läs mer

#3 april -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare

#3 april -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare UNIVERSEN #3 april -08 årg 39 En idning för Uppsala universies medarbeare Träffsäker rekryering FOTO: STAFFAN CLAESSON SON Fler nyheer hiar du på www.universen.uu.se/. Nyiga länkar på www.uu.se/inern KARRIÄRVÄGAR

Läs mer

Finansmarknaden; En översikt av instrument och värderingsmodeller

Finansmarknaden; En översikt av instrument och värderingsmodeller Finansmarknaden; En översik av insrumen och värderingsmodeller Jan R. M. Röman Deparmen of Mahemaics and Physics Mälardalen Universiy, weden Mälardalen Universiy INLEDNING... Akieopionens villkor... Akieerminens

Läs mer

UNIVERSEN. #7 oktober -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare

UNIVERSEN. #7 oktober -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare UNIVERSEN #7 okober -08 årg 39 En idning för Uppsala universies medarbeare Vulkanisk hea Sid 4 Foo: BÖRJE DAHRÉN Fler nyheer hiar du på www.universen.uu.se/ Nyiga länkar på www.uu.se/inern Försärkning

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

STATISTISKA CENTRALBYRÅN STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(14) Lotteri i KPI För beslut Föreliggande PM syftar till att visa hur förändringstalen för index avseende lotteri (samlad beteckning för en rad olika

Läs mer

UNIVERSEN. #3 april -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Trehundrafemtio år av nationsliv

UNIVERSEN. #3 april -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Trehundrafemtio år av nationsliv UNIVERSEN #3 april -10 årg 41 En idning för Uppsala universies medarbeare Merier i porföljen Sid 7 Hur alar poliiker i Almedalen? Sid 13 De kan kaasrofer Sid 4-5 Foo: STAFFAN CLAESSON Fler nyheer och nyiga

Läs mer

Inbyggd radio-styrenhet 1-10 V Bruksanvisning

Inbyggd radio-styrenhet 1-10 V Bruksanvisning Version: R 2.1 Ar. r.: 0865 00 Funkion Radio-syrenheen möjliggör en radiosyrd ändning/ släckning och ljusdämpning av en belysning. Inkopplingsljussyrkan kan sparas i apparaen som memory-värde. Bejäning

Läs mer

För ett magiskt liv. Motivation för skoltrötta. Kom på Carolinas seminarium Gör din grej!

För ett magiskt liv. Motivation för skoltrötta. Kom på Carolinas seminarium Gör din grej! HÖSTEN 2013! a g n ä l r e Ef Kom på Carolinas seminarium Gör din grej! Inspiraion a hia jus din unika energikälla För e magisk liv Carolinas fina kalender och dagbok hjälper dig a skapa di drömliv Moivaion

Läs mer

UNIVERSEN. # 1 februari -13 årg 44 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11

UNIVERSEN. # 1 februari -13 årg 44 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11 UNIVERSEN # 1 februari -13 årg 44 En idning för Uppsala universies medarbeare Tema: Öppen illgång Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11 Åsiker går isär om slopa bidrag Sid 4 5 Klarecken för Campus Goland

Läs mer

UNIVERSEN. VÄNSKAPSid 11 13. 20 år av. Bara upploppet kvar för rektor och prorektor Sid 4. Studenter tar plats som mentorer Sid 8

UNIVERSEN. VÄNSKAPSid 11 13. 20 år av. Bara upploppet kvar för rektor och prorektor Sid 4. Studenter tar plats som mentorer Sid 8 VÄNSKAPSid 11 13 UNIVERSEN # 7 december -11 årg 42 En idning för Uppsala universies medarbeare 20 år av Bara upploppe kvar för rekor och prorekor Sid 4 Sudener ar plas som menorer Sid 8 Han jobbar allra

Läs mer

Kreditderivat: introduktion och översikt

Kreditderivat: introduktion och översikt Kredideriva: inrodukion och översik Alexander Herbersson, Cenrum för Finans/Ins. för Naionalekonomi Alexander.Herbersson@economics.gu.se FKC seminarium, 2007-11-08 Kredideriva: inrodukion och översik p.

Läs mer

Nybyggnadsstatistik i KPI

Nybyggnadsstatistik i KPI STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(13) Nybyggnadsstatistik i KPI För diskussion Abstract I denna pm presenteras den prisstatistik som produceras av SCB gällande nybyggda hus, Byggnadsprisindex.

Läs mer

Diverse 2(26) Laborationer 4(26)

Diverse 2(26) Laborationer 4(26) Diverse 2(26) (Reglereknik) Marin Enqvis Reglereknik Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie Föreläsare och examinaorer: Marin Enqvis (ISY) Simin Nadjm-Tehrani (IDA) Lekionsassisener: Jonas Callmer

Läs mer

hennes minne Inger Forsgren ny ordförande En dåres dagbok miljoner Tips & trix Så fixar du en cold turkey på buprenorfin Värdig vård

hennes minne Inger Forsgren ny ordförande En dåres dagbok miljoner Tips & trix Så fixar du en cold turkey på buprenorfin Värdig vård n RFHL-kongressen: Inger Forsgren ny ordförande n Psykvård: En dåres dagbok 2/2012 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för Räigheer, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling, RFHL. Tips & rix Så fixar du en

Läs mer

Bygget är det roligaste vi gjort

Bygget är det roligaste vi gjort d r ö m h u s1 Humlebacken. E Karlsonhus på 1,5 plan med sammanlag 218 kvadrameer. Här bor Mikael och Viveka Gulda med barnen Josefin, 17 år, och Max, 14 år, sam de vå heliga birmakaerna Beckham och Hamle.

Läs mer

AID:... Lisa börjar spara 1000 per månad från och med nästa månad. Hon sparar under 35 år tills hon fyller 67 år.

AID:... Lisa börjar spara 1000 per månad från och med nästa månad. Hon sparar under 35 år tills hon fyller 67 år. Lösnngar: Akedelen Tena 4-5-5 Uppgf (4 poäng) Defnera ydlg följande begrepp a) APV och skaesköld b) IRR, som bland har lösnngar, när uppsår dessa? c) Asse Bea d) Yeld curve Se exbook and web sources. Uppgf

Läs mer

Programmering Emme-makro rvinst_ic.mac version 2

Programmering Emme-makro rvinst_ic.mac version 2 Uppdragsr: 10109320 2008-08-27 Seh Svalgård PM Programmerig Emme-makro rvis_ic.mac versio 2 Iehållsföreckig Förusäigar...2 Beräkigsuryck...2 Daabaser...4 Marisplaser...4 Aropsparamerar...6 Udaa...6 L:\705x\_SAMSAM\3_Dokume\36_PM\PM

Läs mer

Västerviks Museum & Naturum Västervik -där Kultur och Natur möts SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar

Västerviks Museum & Naturum Västervik -där Kultur och Natur möts SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar Väserviks Museum & Naurum Väservik -där Kulur och Naur mös SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar Väserviks Museum www.vaserviksmuseum.se Väserviks Museum Skolprogram Smide Prova a smida en hasp eller anna enklare

Läs mer

sämre & dyrare så blir vården PETER I NIO Bostödjarna utnyttjade mig Full fart med ny styrelse vägrades medicin

sämre & dyrare så blir vården PETER I NIO Bostödjarna utnyttjade mig Full fart med ny styrelse vägrades medicin n Jannes svåra id: Bosödjarna unyjade mig n Nya FRIO: Full far med ny syrelse 4/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Dokumen En kokerskas kamp mo kommunen

Läs mer

Inredningskatalog trädgårdshusen 1 i tyresö

Inredningskatalog trädgårdshusen 1 i tyresö Inredninskaalo rädårdshusen 1 i yresö 2 A flya är spännande. Vi vill a du ska rivas och känna lädje över din nya bosad. För de allra flesa människor är de viki a få säa sin personlia präel på si hem. Besqab

Läs mer

bra boende Mer än Nr 2/2006

bra boende Mer än Nr 2/2006 Mer än bra boende Nr 2/2006 Vi ska skapa Sveriges bäsa allmännyiga bosadsbolag! HFAB är e av Sveriges io sörsa allmännyiga bosadsbolag och Halmsads i särklass sörsa hyresvärd. Vi har e rekordår bakom oss

Läs mer

RUNÖ PERSONALUTBILDNINGAR

RUNÖ PERSONALUTBILDNINGAR RUNÖ PERSONALUTBILDNINGAR prfessinell ch prisvärd samrdning persnlig uveckling & kreaiva möen Runö ch LO har en lång gemensam hisria. Redan 1952 sarade LO facklig kursverksamhe på Runö, sm ligger i Sckhlms

Läs mer

OLJA TILL VARJE PRIS. Text & Bild: Linus Karlsson & Emelie Rosén ETC 18 ETC REPORTAGE REPORTAGE

OLJA TILL VARJE PRIS. Text & Bild: Linus Karlsson & Emelie Rosén ETC 18 ETC REPORTAGE REPORTAGE 18 Rörmokaren Joseph Baromgo kommer från en by nära oljefälen. Han säger a de som bor här är förlorarna, men han ror a Uganda som land kommer a bli rikare. 19 OLJA TILL VARJE PRIS Tex & Bild: Linus Karlsson

Läs mer

Marfans Syndrom 4 / 2013. Jubileumstidning, Marfanföreningen 20 år! och andra marfanliknande tillstånd Medlemsbulletin för Svenska Marfanföreningen

Marfans Syndrom 4 / 2013. Jubileumstidning, Marfanföreningen 20 år! och andra marfanliknande tillstånd Medlemsbulletin för Svenska Marfanföreningen ISSN: 1652-7054 Marfans Syndrom och andra marfanliknande illsånd Medlemsbullein för Svenska Marfanföreningen 4 / 2013 h c o l u J! d r o Å G y N Go Jubileumsidning, Marfanföreningen 20 år! Syrelsen Hör

Läs mer

Beräkning av räntekostnadsindex i KPI

Beräkning av räntekostnadsindex i KPI Pm till nämnden för KPI 1(9) 2012-04-19 Beräkning av räntekostnadsindex i KPI För diskussion Förändringar i räntekostnadsindex har de senaste åren haft ett stort genomslag på Konsumentprisindex (KPI).

Läs mer

Nekas vård. Kjells mat är som medicin. RFHL reser till Istanbul. Intagen fick benen amputerade. Vården Bemötande färgat av fördomar riskerar liv

Nekas vård. Kjells mat är som medicin. RFHL reser till Istanbul. Intagen fick benen amputerade. Vården Bemötande färgat av fördomar riskerar liv n X-cons: Kjells ma är som medicin n Kvinnojour: RFHL reser ill Isanbul 3/2011 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vården Bemöande färga av fördomar riskerar

Läs mer

särtryck ur TechWorld nummer 7/ 8 / 9 2012 ANALYS ANALYS windows server 2012 skolan

särtryck ur TechWorld nummer 7/ 8 / 9 2012 ANALYS ANALYS windows server 2012 skolan särryck ur TechWorld nummer 7/ 8 / 9 2012 windows server 2012 skolan Tex: Henrik Elmsjö WINDOWS SERVER 2012 SKOLAN Lekion 1: Nyheer i Hyper-V och näverk Under hösen släpper Microsof Windows Server 2012.

Läs mer

familjen Sverige Nr 1/12 Nytt kontor i Vetlanda Setra sätter trenderna Euro 6-motor i Setra

familjen Sverige Nr 1/12 Nytt kontor i Vetlanda Setra sätter trenderna Euro 6-motor i Setra Sverige Nr 1/12 Informaion från Sera i Sverige familjen Sera säer renderna Nya Sera S 515 HD och S 516 HD Pärlor i ComforClass Sidan 2 Euro 6-moor i Sera Nu går de a få Sera med Euro 6-moor och ny växellåda

Läs mer

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt PROGRAMFÖRKLARING En rik friid å alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under e helår DINA MÖJLIGHETER Ta ag i di projek LOPPAN & ANDERS vå glada kulurarbeare på Friidsfesivalen akiv Kulur & Friid Espen Jensen

Läs mer