Betalningsbalans och utlandsställning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Betalningsbalans och utlandsställning"

Transkript

1 1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2014 Källor och meoder 2014

2 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur Bealningsbalansen Allmän om bealningsbalansen Definiion Bealningsbalansens konoplan Begrepp och samband Bokföringsprinciper Värdering Sverige och ulande Sveriges bealningsbalans definiioner, källor, beräkningar Källor Byesbalansen Kapialbalans Finansiell balans Härledning av bealningsbalansen Bealningsbalans konra ulandssällning Ulandssällningen, sockuppgifer Allmän om ulandssällningen Definiion Ulandssällningens konoplan Samband med bealningsbalansen Bokföringsprinciper Värdering Sverige och ulande Sveriges ulandssällning definiioner, källor och beräkningar Källor Ulandssällningens poser Källor och meoder 2014

3 3(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare 1 Inernaionell nomenklaur De grundläggande rekommendaionerna för saisiken över bealningsbalans och ulandssällning har ufärdas av Inernaionella Valuafonden, IMF, i den nu gällande Balance of Paymens Manual, 6h ediion, BPM6. Rekommendaionerna gäller såväl konoplan som begrepp, definiioner, värderingsprinciper ec. IMF:s rekommendaioner är harmoniserade med den sandard som gäller för naionalräkenskaperna, NR, SNA Harmoniseringen avses leda ill a bealningsbalanssaisiken ska mosvara NR:s ulandssekor. Bealningsbalansmanualens (BPM6) begrepp och definiioner har uvecklas och konkreiseras yerligare inom EU, där Eurosa och den europeiska cenralbanken, ECB, har e dela ansvar för meodfrågor. Den svenska bealningsbalansen och ulandssällningen anpassades ill nuvarande nomenklaur i januari 2013 med försa publicering december P.g.a. brisande underlag har illbakaskrivningar av daa bara kunna göras i en begränsad omfaning, vilke innebär a e idsseriebro föreligger för vissa delposer. 2 Bealningsbalansen 2.1 Allmän om bealningsbalansen Definiion Bealningsbalansen är en sammansällning av en ekonomis (e lands) reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Dessa preseneras med en fördelning på Byesbalans (Curren Accoun), som omfaar löpande ransakioner i varor och jänser, primärinkomser sam sekundärinkomser. Kapialbalans (Capial Accoun), som omfaar bl.a. bidrag som lämnas för a moagaren ska göra en real invesering. Också köp och försäljning av immaeriella räigheer såsom varumärken och franchise ingår. Fram ill och med år 2002 kallades denna delbalans Kapialransfereringar m.m. för a undvika a den blandades samman med Finansiell balans. Finansiell balans (Financial Accoun), som äcker förändringar av finansiella illgångar och skulder genemo ulande. I den finansiella balansen ingår valuareserven. Före 1997 kallades denna delbalans Kapialbalans. Bealningsbalansen omfaar enbar ransakioner med ulande; värdeförändringar orsakade av.ex. kursflukuaioner är exkluderade. Parallell med bealningsbalansen sammansälls också en ulandssällning dvs. sockuppgifer över samliga inhemska sekorers illgångar och skulder genemo ulande. Källor och meoder 2014

4 4(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Bealningsbalansens konoplan Huvudkonon Byesbalans Varor Tjänser Bearbening av varor Underhåll och reparaionsjänser Transporer Resor Byggnadsjänser Försäkringsjänser Finansiella jänser Nyjande av immaeriella räigheer Tele-, daa- och informaionsjänser Övriga affärsjänser Personliga, kulurella och rekreaionsjänser Övriga varor och jänser Primärinkomser Avkasning på kapial Löner Övrig primärinkoms Sekundärinkomser Kapialbalans Förvärv och avyring av immaeriella räigheer Kapialransfereringar Finansiell balans Direka inveseringar Ege kapial Lån Porföljinveseringar Akier Fonder Ränebärande värdepapper Finansiella deriva Övriga inveseringar Valuareserv Resposen En rad olika källor används för a mäa poserna i bealningsbalansen, vilke kan resulera i a mäfel uppsår beroende på periodiseringar, borfall ec. Källor och meoder 2014

5 5(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare För a balansera sådana briser finns i bealningsbalansen den s.k. resposen, som visar neo av de saisiska mäfelen. Resposen kan definieras som: Finansiell balans - Byesbalans - Kapialbalans = Respos Följande samband skall också råda: Byesbalans + Kapialbalans - Finansiell balans + Respos = 0 En posiiv respos indikerar a: a) exporen är underskaad i byesbalans och kapialbalans. b) imporen är överskaad i byesbalans och kapialbalans. c) neoökningen av illgångar i den finansiella balansen är överskaad d) neoökningen av skulder i den finansiella balansen är underskaad Tillfälliga, höga resposer i korperiodisk saisik kan allså bero på periodiseringsfel och påverkar ine olkningen av daa över längre idsperioder, efersom sådana fel neas u. Om däremo resposen visar samma ecken under en längre period yder dea på e sysemaisk fel i saisiken Begrepp och samband Idenieen mellan byesbalanssaldo och de finansiella neosparande ändrades i och med 1997-års nomenklaur. Efer införande av den sjäe manualen är den oförändrad: Finansiell neosparande = Byesbalans + Kapialbalans Sambande mellan bruosparande, inveseringar och byesbalans är oförändra: Bruosparande = Byesbalans + Bruoinveseringar För en dealjerad härledning av bealningsbalansen, se avsni Bokföringsprinciper Liksom i föreagsredovisning baseras bealningsbalansen på klassisk dubbel bokföring. Själva uppsällningen av balansen är omvänd mo den radiionella och visar kredivärdena i vänserkolumnen och debevärdena i högerkolumnen Värdering Bealningsbalansen omfaar enbar ransakioner, vilke innebär a sådana förändringar av finansiella illgångar och skulder som beror på orealiserade pris- och valuakursändringar exkluderas. Transakionerna ska redovisas vid ransakionsillfälle, dvs. när de svenska akörerna gör noeringar i sina egna böcker. Dea innebär.ex. a ränor Källor och meoder 2014

6 6(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare redovisas på upplupen basis. Redovisningen ska ske ill marknadsvärde och omräkning av valuakurs ill ransakionsdagskurs Sverige och ulande Som svenska inlänningar räknas svenska myndigheer och föreag verksamma i Sverige sam privapersoner som är bosaa i lande sedan mins e år. Svenska föreags filialer och doerbolag i ulande behandlas som uländska moparer medan uländska filialer och doerbolag i Sverige ses som svenska. 2.2 Sveriges bealningsbalans definiioner, källor, beräkningar Den svenska bealningsbalansen anpassades ill den inernaionella nomenklauren enlig den sjäe bealningsbalansmanualen i december Den sörsa delen av poserna i bealningsbalans och ulandssällning har skrivis illbaka hela perioden ill De var dock ine möjlig a full u skriva illbaka alla serierna enlig de nya definiionerna då flerale poser är nya enlig BPM6. FISIM såväl som mäklarprovisionen på handeln med ränebärande värdepapper är vå nya poser som modellskaas och där serierna sarar januari Källor Den svenska bealningsbalansen, illsammans med ulandssällningen, insamlas, sammansälls och publiceras sedan 2007 av SCB på uppdrag av Riksbanken. Urikeshandel i varor samlas in via Inrasa/Exrasa, se nedan. Urikeshandeln med jänser och sekundärinkoms samlas in via en kvaralsvis enkä, i forsäningen benämnd jänseenkäen. Kvaralsvisa enkäer äcker också kund- och leveranörskredier sam icke-finansiella föreags låneransakioner och finansiella deriva m.m., benämnd föreagens balanssaisik. Huvudparen av den finansiella balansen samlas in genom månadsrapporer från sora akörer, sam vå årsrapporer avseende direkinveseringssockar och svensk porföljinnehav i ulande Från finansmarknadssaisiken hämas uppgifer för moneära finansinsius (banker, bolåneinsiu m.fl.) upp- och ulåning, vilke ingår i posen övriga inveseringar. Valuareserven rapporeras av Riksbanken. Daainsamlingen kompleeras med beräkningar för vissa poser T.o.m användes också daa om ulandsbealningar som svenska banker förmedlade för kunders räkning. Källor och meoder 2014

7 7(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Byesbalansen Byesbalansen, som är en cenral ekonomisk variabel, omfaar reala ransakioner i varor och jänser, primärinkoms sam sekundärinkoms Varor Varuhandeln med ulande mäs i den officiella urikeshandelssaisiken. Källorna är "Inrasa" för handel med andra EU-länder och Exrasa för handel med övriga länder. Inrasa är egenligen e fiskal sysem avse för momsredovisning. För insamling av månadsdaa över handeln inom EU görs en enkä ill de sora akörerna. Uppgifslämnare är ofas redovisningsavdelningarna inom föreagen. Exrasa är de radiionella syseme för insamling av urikeshandel i varor. De baseras på uppgifer som lämnas ofas av spediörer vid ullbehandling. Dea saisiksysem används endas för handel med länder uanför EU. Varuhandeln äcker varor som förs in i och u ur lande. I urikeshandelssaisiken mäs exporen ill leveransvillkore f.o.b. (free on board) och imporen ill c.i.f. (cos, insurance, freigh) vid Sveriges gräns. I bealningsbalansen preseneras isälle såväl expor som impor ill f.o.b.- värde, dvs. värde vid de exporerande landes gräns. Köp/vidareförsäljning ( merchaning ) Delposen avser köp av vara från ulande för direk vidareförsäljning ill ulande. Marginalen mellan köp- och försäljningsvärde behandlades idigare som en jäns för varuförmedling, merchaning och redovisades under jänsebalansen. Enlig BPM6 klassas dea isälle som en ransakion illhörande varuhandeln. Merchaning förekommer bara på exporsidan i de land förmedlaren hör hemma. Moparsländerna (exporör och imporör) redovisar rena varuransakioner. I de varuvärde den slulige köparen redovisar ingår förmedlarens marginal. Uöver urikeshandelssaisiken ingår i varuposen uppgifer om korrigeringar och kompleeringar som genomförs för naionalräkenskapernas (NR) behov. Bl.a. kompleeras varusaisiken med uppgifer om bunkring, som i bealningsbalansen idigare redovisas under Transporer. Dessuom görs, med söd av ransporsaisik, en beräkning för a möjliggöra a urikeshandeln redovisas f.o.b./f.o.b. Beräkningen avser den c.i.f.-komponen som ingår i den ursprungliga värderingen av varuimporen. Denna komponen förs om från varuimpor ill Transporer (se vidare beskrivning under denna pos). Källor och meoder 2014

8 8(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Tjänser Tillverkning-, underhåll- och reparaionsjänser Tillverkning-, underhåll- och reparaionsjänser omfaar bearbening, monering, märkning, förpackning, underhåll och reparaioner av varor som mo en avgif uförs av annan par än varans ägare. Undanage är reparaioner och underhåll av byggnader (klassas som Byggjänser), sam daorer och kringurusning (klassas som Daajänser). Tillverkningsjänser är en ny jäns i samband med övergången ill BPM6, så även reparaioner och underhåll av varor föruom de ovan nämnda undanagen Transporer Transporposen omfaar ransakioner med ulande avseende ranspor av varor och passagerare sam södjänser,.ex. spediion, lagring, ransiering, hamn- och erminalkosnader och underhållsreparaioner. I posen ingår också hyra av ranspormedel med besäning. (Hyra av ranspormedel uan besäning ses som operaionell leasing och åerfinns under Övriga affärsjänser.) Källor för ransporposen är: Sjöranspor grundas huvudsakligen på en enkä över svenska rederiers inäker och kosnader i urikes sjöfar, som genomförs av Trafikanalys på uppdrag av SCB. För andra akörer än rederier hämas daa från jänseenkäen. Flygranspor baseras dels på en enkä över SAS expor och impor av jänser, dels på jänseenkäen. I byesbalansen redovisas för SAS bara den del av jänserna som mosvarar Sveriges ägarandel (3/7). Övriga ransporer baseras på jänseenkäen. I ransporposen ingår också sörre delen av den under Varor beskrivna c.i.f.-komponenen, som förs över från varuimpor ill ransporposen, där den påverkar såväl expor- som imporsidorna. Orsaken ill dea är a i varusaisikens c.i.f.-värdering också ingår hemransporer uförda av.ex. svenska rederier. Efersom de svenska rederierna i sjöfarsneo även redovisar inäker från svenska kunder för sådan hemfrak, görs en korrigering för dea på exporsidan. Pos oc Källor och meoder 2014

9 9(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Resor Posen resor äcker ugifer som resande från en ekonomi har i en annan ekonomi under en viselse där som ine uppgår ill e år. Resor skiljer sig från andra jänseslag genom a konsumenen uppsöker de land/den plas där de eferfrågade varorna och jänserna illhandahålls. Delposen avser en samling av olika jänser snarare än en specifik yp av jäns. Resor omfaar både affärsresande och priva resande. I princip ska resandes alla förvärv av varor och jänser för ege bruk i de ekonomier som besöks äckas av saisiken oavse om de bealas av den resande, av någon annan för resandes räkning eller om de illhandahålls uan kosnad. I prakiken kommer i allmänhe den senare kaegorin ine a ingå i saisiken. De vanligase varorna och jänserna som ingår i begreppe resor är dels sådana som konsumeras inom den besöka ekonomin,.ex. ma, logi, underhållning, ransporer, dels varor som as med över gränsen,.ex. gåvor, souvenirer och andra varor (oavse värde) för den resandes ege bruk. Även köp av egen bil i samband med ulandsresa berakas som resor. Saisiken grundas på jänseenkäen, uppgifer om köp och försäljning av resevaluor (uländska sedlar, svenska sedlar, resecheckar) sam rapporer från konokorsföreag om korunyjande i Sverige och ulande. Genom den använda meoden med framförall sedlar och kor som beydande besåndsdelar kan också andra ransakioner än resor komma a redovisas här om de bealas med konaner Byggjänser Under delposen redovisas byggnads- och insallaionsjänser inklusive vägoch vaenbyggnad, monage m.m. i Sverige respekive i ulande. Vad gäller byggjänser finns en inkonsisens mellan bealningsbalans och naionalräkenskaper i uolkningen av de inernaionella rekommendaionerna. I NR berakas enlig ESA 95 (European Sysem of Naional Accouns) e byggprojek som lokal producera och konsumera, vilke innebär a ingen jänseexpor eller -impor förekommer. I de fall uländska byggenreprenörer delar i projeke ska deras ransakioner ses som finansiella och redovisas som direka inveseringar. I den svenska bealningsbalansen följs isälle rekommendaioner från Eurosa, som säger a byggprojek redovisas som jänsehandel i byggnadsjänser uom i de fall byggenreprenören bildar bolag i de land projeke drivs. Källor och meoder 2014

10 10(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Försäkringar Försäkringar redovisas nedbruna på Liv/pensionsförsäkring Frakförsäkring Övrig direkförsäkring Åerförsäkring Övriga försäkringsjänser Tjänser relaerade ill pension och sandardiserade garanier Av försäkringspremier ingår här endas den del som är a beraka som en real jäns. Åersoden av premien för liv-/pensionsförsäkringar ses som sparande och redovisas i finansiell balans. För övriga försäkringsslag förs denna del som en löpande ransferering. Ufall på liv-/pensionsförsäkring är en finansiell ransakion och på sakförsäkring en löpande ransferering. För beräkning av den reala jänsens andel av liv-/pensionsförsäkringspremierna används daa publicerade av Sveriges Försäkringsförbund. I Övriga försäkringsjänser ingår försäkringsförmedling, konsulaion, värdering m.m Finansiella jänser Under rubriken Finansiella jänser åerfinns avgifer och provisioner avseende bank- mäklar- och förvalningsjänser m.m. Vid sidan av insamlade daa görs en beräkning av mäklarprovision på handel med akier och ränebärande värdepapper. FISIM(Finansiell förmedlingsjäns indirek beräknad) är en ny pos i BPM6 och visar på krediinsiuens in- och ulåningsjänser vilka modellskaas med hjälp av skillnaden i deras in- och ulåningsränor. Posen finns från och med Nyjande av immaeriella räigheer I bealningsbalansen skiljs unyjande av räigheer från förvärv/avyring. Unyjande redovisas som jäns, medan förvärv/avyring åerfinns under Kapialransfereringar m.m. De räigheer som avses är.ex. varumärken, indusriella licenser och franchising. Förvärv av paen och copyrighs redovisas dock som en jäns. Programvarulicenser och sändningsräer behandlas emellerid annorlunda och redovisas under Daa- och informaionsjänser respekive under Personliga jänser, kulur Tele-, daa- och informaionsjänser Kommunikaioner omfaar elekommunikaion, överföring via elenä, daanä och saelli inklusive radio- och TV-sändning. Posbefordran och kurirjänser som idigare ingick här redovisas i och med BPM6 isälle under ransporer och isälle inkluderas även daajänser, såsom sysemering, Källor och meoder 2014

11 11(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare programmering, bearbening m.m. och informaionsjänser,.ex. daabasjänser, nyhesförmedling och prenumeraioner. Även programvarulicenser ingår här Övriga affärsjänser Tjänser i samband med varuhandel Varuprovisioner Posen varuprovisioner avser ersäning för varuförmedling för någon annans (den ursprunglige säljarens) räkning. Provisioner för jänseförmedling åerfinns under den jänsekaegori som berörs. Förmedling av finansiella insrumen ec. redovisas under Finansiella jänser Operaionell leasing Operaionell leasing berakas som en jäns ill skillnad mo finansiell leasing, som redovisas som Lån i Finansiell balans. I operaionell leasing ingår också hyra av ranspormedel exklusive besäning. Om hyran omfaar besäningen redovisas den under Transporer Diverse affärs- och ekniska jänser Med jänseenkäen som källa redovisas här: Forskning och uveckling Affärs- och konsuljänser Juridiska jänser, bokföringsjänser, managemen consuling m.m. Marknadsföring och reklam Tekniska-, handelsrelaerade och övriga affärsjänser Personliga jänser, kulur m.m. Delposen baseras på jänseenkäen och omfaar produkion (sam sändningsräer) av film, ljudinspelningar, radio- och TV-program, övriga kulurella evenemang, idro, ubildning, sjukvård m.m Övriga offenliga varor och jänser Här redovisas specifik offenliga jänser, som ine kan klassificeras under någon annan jänsekaegori. Här ingår ambassadkosnader, miliära jänser m.m. Redovisade daa baseras på rapporer från myndigheer m.fl. sam en beräkning av uländska ambassaders omkosnader i Sverige. Källor och meoder 2014

12 12(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Primärinkomser Löner Löneposen äcker löneransakioner direk mellan arbesgivare och ansälld. Enlig inernaionell nomenklaur ska här också ingå sådan lön som injänas i e anna land under en viselse där på högs e år. I den svenska bealningsbalansen illämpas ine eårs-krierie. Lön som injänas i e land och förs ill hemlande redovisas under löpande ransfereringar Kapialavkasning Avkasning på finansiella illgångar och skulder fördelas enlig huvudposerna i den finansiella balansen: Avkasning på direka inveseringar Delposen äcker all avkasning på illgångar och skulder mellan parerna i e direkinveseringsförhållande och fördelas på: Hemagen udelning Räna Åerinveserade vinsmedel Åerinveserade vinsmedel beräknas som skillnaden mellan oal vins efer ska och udelad vins. Medan udelningen redovisas vid bealningsillfälle, förs de åerinveserade vinsmedlen ill injänandeåre och fördelas jämn över månaderna. De främsa källorna för delposen är månadsrapporer från sörre akörer och en årlig urvalsenkä om vins i direkinveseringsföreag Avkasning på porföljinveseringar Delposen preseneras med nedbryning på: Akieudelning Räna obligaioner penningmarknadsinsrumen Avkasning på porföljakier omfaar udelning på innehav som uppgår ill mindre än 10% av akiekapial eller röser sam avkasning på fondandelar. Akieudelning redovisas på bealningsbasis, medan ränor på ränebärande värdepapper bokförs på upplupen basis. Saisiken baseras främs på beräkningsmodeller men även på månadsvisa rapporer. Källor och meoder 2014

13 13(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Räna på lån m.m. Ränor på finansiella illgångar och skulder redovisas sedan okober 1997 huvudsakligen på upplupen basis. Uppgifer för idigare perioder redovisas på bealningsbasis. Före feme manualen, BPM5, redovisades även ränebaserade finansiella deriva här. Som en anpassning ill ändrad inernaionell nomenklaur flyades dessa i den finansiella balansen ill delposen Finansiella deriva. Källor är månadsvisa rapporer över avkasning på uländska illgångar och skulder sam föreagens balanssaisik Sekundärinkomser Transferering är e begrepp som äcker överlåelser av reala eller finansiella illgångar uan a liknande mopresaioner görs, dvs. huvudsakligen gåvor och bidrag i konaner eller varor. De illgångar som överlås mobokas under respekive delpos i bealningsbalansen,.ex. varubisånd under Varor. Transfereringar delas upp i löpande ransfereringar och kapialransfereringar. Transfereringar ingår i byesbalansen och omfaar bl.a. livsmedels- och kaasrofbisånd, avgifer ill EU, andra EU-bidrag än srukurbidrag, gåvor, medlemsavgifer, skadesånd, moms och överföring av arbesinkoms injänad uanför hemlande. Här redovisas också den del av sakförsäkringspremier som ine är a beraka som real jäns (se Försäkringar) sam ufall på sakförsäkringar. Källa är jänseenkäen Kapialbalans Delbalansen omfaar vå huvudkomponener Förvärv och avyring av immaeriella räigheer Delposen äcker förvärv/avyring av icke-producerade icke-finansiella illgångar, dvs. huvudsakligen överlåelse av räigheer (varumärken och franchise). Unyjande av räigheer är en jäns - Nyjande av immaeriella räigheer Kapialransfereringar Kapialransfereringar omfaar Sådana gåvor som lämnas för a moagaren ska kunna göra en realinvesering,.ex. u-bisånd för a finansiera e dammbygge. E anna exempel är srukurbidrag från EU. Källor och meoder 2014

14 14(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Överföring av finansiell illgång uan mopresaion,.ex. eferskänkning av fordran genom bilaeral överenskommelse. Regleringen av fordran redovisas i finansiell balans. Överföring av äganderäen ill en anläggningsillgång. Här har.ex. redovisas när svenska börsföreag skänke bor delar av sina akieporföljer ill de egna akieägarna. Arv Källa är huvudsakligen jänseenkäen Finansiell balans Den finansiella balansen visar ransakionsförändringar av svenska illgångar och skulder mo ulande. Transakionerna redovisas fördelade på insrumen sam på Sveriges illgångar och skulder. Fördelningen på illgångar och skulder innebär a ransakioner i.ex. svenska lånefordringar på ulande och i värdepapper med uländsk emien redovisas som illgångar. I skuldransakioner ingår bl.a. svenska lån från ulande och handel m.m. i värdepapper med svensk emien. Den beloppsmässig beydelsefulla delen av finansiell balans baseras på månadsrapporer från de sörsa akörerna Direka inveseringar Begreppe direk invesering är inernaionell vederage inom ekonomisk saisik. De är e finansiell begrepp som ine ska förväxlas med reala inveseringar i anläggningar eller maskiner. Definiionen av direka inveseringar ugår från begreppe direkinveseringsförhållande, som innebär a de finns e direk eller indirek ägande mellan vå föreag på mins 10% av akiekapial eller röser. Alla finansiella ransakioner mellan sådana föreag ses som direka inveseringar. Tidigare ingick endas långfrisiga ransakioner i begreppe direkinvesering. I saisiken fr.o.m. okober 1997 ingår även korfrisiga ransakioner sam kund- och leveranörskredier. En direk invesering kan ske genom nybildande eller förvärv av föreag och genom följdinveseringar,.ex. lån, akieägarillsko och nyemission. E specialfall är redovisningen av direka inveseringar inom moneära finansiella insiu, MFI (banker, bosadsinsiu m.fl.), där endas inveseringar i ege kapial ingår. Orsaken ill a låneransakioner ine as med är a in- och ulåning är själva verksamheen för denna sekor. I enlighe med inernaionell sandard redovisas nu även förvärv och avyring av friidsfasigheer m.m. som direka inveseringar. I saisiken redovisas koncerninerna finansiella deriva under Finansiella deriva. Direka inveseringar fördelas på uländska inveseringar i Sverige och svenska i ulande sam på: ege kapial Källor och meoder 2014

15 15(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare lån m.m. åerinvesering av vinsmedel Daa för ege kapial och lån baseras på månadsrapporer från sörre akörer. Årligen genomförs en urvalsenkä för mäning av sockuppgifer och vins. Åerinveserade vinsmedel beräknas som skillnaden mellan oal vins efer ska och udelad vins. De åerinveserade vinsmedlen förs ill injänandeåre och fördelas jämn över månaderna Porföljinveseringar Porföljinvesering avser förvärv och avyring av akier/andelar och ränebärande skuldebrev. Även köp och försäljning av andelar i fonder berakas som porföljinveseringar. Såväl emissioner och inlösen som sekundärhandel ingår i saisiken. Som illgång redovisas ransakioner i värdepapper med uländsk emien och som skulder värdepapper med svensk emien. Beräffande definiion av porföljakier, jämför definiion på direk invesering enlig ovan. E akieinnehav redovisas som porföljinvesering om ägande är lägre än 10% av akiekapial eller röser. Porföljinveseringar redovisas fördelade på: Akier Ränebärande värdepapper - Obligaioner - Penningmarknadsinsrumen Källor för saisiken är rapporer från mäklare och banker över förmedlade värdepappersransakioner och rapporer från andra akörer som handlar direk med ulande. Månadsvis hämas också rapporer in om sockuppgifer för ränebärande skuldebrev. Uppgifslämnare är depåförvalare och övriga sörre akörer. Dessuom ingår uppgifer på svenska emieners emissioner och uppköp genemo ulande av egna värdepapper vilka grundar sig på svensk värdepappersaisik, SVDB Finansiella deriva Finansiella deriva avser opionspremier och marginalbealningar för finansiella deriva (erminer, opioner, swappar ec.) sam de realiserade värde (vins/förlus) av derivakonrake vid lösen/förfall. I de fall den underliggande affären fullföljs, redovisas en ransakion i de underliggande insrumene. Källor är dels en månadsrappor över ransakioner och sockar från de sörsa akörerna sam föreagens balanssaisik. Källor och meoder 2014

16 16(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Övriga inveseringar Övriga inveseringar preseneras fördela på Lån m.m. Handelskredier Övrig kapial Lån m.m. Med lån avses här sådan upplåning som äger rum på anna sä än genom emission av värdepapper. Posen omfaar allså huvudsakligen reverslån, deposiioner, repor m.m. Värdepappersransakioner under åerköpsaval, s.k. repor (Repurchase Agreemens) behandlas i bealningsbalansen som lån mo säkerhe Här ingår också bankernas u- och inlåning genemo ulande. I bealningsbalans och NR ses filialer i e anna land än moderbolage som inlänningar i de lande. Dea innebär.ex. a svenska bankers lån ill ulande också ska omfaa lån ill deras egna filialer i ulande. Den främsa källan för Lån m.m. är finansmarknadssaisiken sam månadsrapporer från sora akörer inom såväl offenlig som finansiell sekor, sam föreagens balanssaisik för de icke-finansiella föreagen. Konon, deposiioner I bealningsbalansen behandlas deposiioner som lån i rapporeringen från övriga finansiella föreag, såsom försäkringsbolag, efersom de ofa är svår a definiionsmässig skilja dem å. Också saldoförändringar på ransakionskonon i e anna land behandlas som lån. Konon och deposiioner ingår i den månadsvisa rapporeringen från sora akörer i finansiell sekor, sam föreagens balanssaisik för de ickefinansiella föreagen. Finansiell leasing Finansiell leasing är e hyreskonrak som kan jämsällas med e avbealningskonrak, där äganderäen ill varan övergår när konrake löper u. Dessuom brukar leaseagaren ofa a upp hyresobjeke som illgång i balansräkningen. En kapialvara som hyrs under finansiell leasing regisreras under Varor, medan hyresåagande/avbealningen bokförs under Lån. Finansiell leasing rapporeras som lån i den månadsvisa rapporeringen från sora akörer i finansiell sekor och i föreagens balanssaisik Handelskredier Med handelskredier avses kund- och leveranörskredier genemo ulande. Uppgiferna sammansälls på basis av en kvaralsvis urvalsenkä. Koncerninerna handelskredier redovisas under Direka inveseringar, övriga redovisas här. Källor och meoder 2014

17 17(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Övrig kapial Här redovisas bl.a. inerimsposer (avsluade, men ej likviderade ransakioner), vissa ransakioner med inernaionella organisaioner sam försäkringssparande. Försäkringssparande Den del av liv-/pensionsförsäkringspremier som ine ugörs av en real försäkringsjäns ses som e finansiell sparande och ingår i Övrig kapial. Här ingår också ufall på sådana försäkringar. Källa är jänseenkäen. För beräkning av sparandedelen av liv- /pensionsförsäkringspremierna används daa publicerade av Sveriges Försäkringsförbund. Banker Den del av bankernas egna finansiella ransakioner som ine kan hänföras ill några andra delposer i Finansiell balans redovisas här, bl.a. mellanhavande mellan moderbank och filialer Valuareserven Valuareserven ugörs av Riksbankens innehav av guld och uländska illgångar (valuor, deposiioner och värdepapper). I bealningsbalansen ingår ine värdeförändringar.ex. orsakade av valuakursflukuaioner; enbar genomförda ransakioner redovisas. 2.3 Härledning av bealningsbalansen E lands bruonaionalproduk, BNP, är de samlade värde på de varor och jänser som produceras i lande under e viss år. Produkionen används ill a illfredssälla aningen den inhemska eferfrågan i form av hushållens konsumion, C, privaa inveseringar, I, och offenliga ugifer, G, eller ill a levereras uomlands i form av expor av varor och jänser, X. Den inhemska eferfrågan kan även illgodoses av impor av varor och jänser, M. Den s.k. naionella inkomsidenieen visar a e lands produkion under e enskil år är lika med summan av den inhemska eferfrågan C I G ) och neoförsäljningen av varor och jänser ill övriga världen ( ( X M ): BNP C I G X M. 1 (1) 1 Denna relaion kallas för en idenie efersom den definiionsmässig måse vara uppfylld i varje enskild idsperiod. Källor och meoder 2014

18 18(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Genom a addera de primära och sekundära inkomserna, PI, SI, dvs. svenska primärinkomser injänade uomlands (svenska lönagares ersäning uomlands sam avkasningen på svensk kapial uomlands) minus uländska primärinkomser injänade i Sverige (uländska lönagares ersäning i Sverige sam avkasningen på uländsk kapial i Sverige) och sekundärinkomser kan (1) skrivas om i ermer av den s.k. bruonaionalinkomsen, BNI : 2 BNI C I G X M PI SI (2) En omskrivning av (2) ger: BNI C G S I X M PI SI, (3) Källor och meoder 2014 där S avser de samlade naionella sparande i ekonomin. De naionella sparande ugörs av den konsoliderade offenliga sekorns sparande, T G, där T är skaeinäken, och hushållens sparande, BNI T C. 3 Enlig (3) gäller: S I X M PI SI. (4) Differensen mellan S och I kallas ofa för neoinveseringarna genemo ulande och differensen mellan X och M kallas för handel med varor och jänser. X M F är byesbalansen. Ekvaion (4) visar därmed a de finns e enkel samband mellan neoinveseringarna och handeln i varor och jänser. För en given inkoms kommer allid förändringar i differensen mellan S och I a följas av mosvarande förändringar i differensen mellan X och M. Ekvaion (4) visar också a de ine går a på kor sik reducera e undersko i handeln med varor och jänser uan a samidig öka de naionella sparande eller minska de inhemska inveseringarna. 4 De är även inressan a noera a ekvaion (4) innebär a om hushållens sparande är lika sor som de inhemska inveseringarna, kommer den offenliga sekorns sparande uvecklas ungefär som neoexporen över iden. 5 På samma sä som de naionella sparande kan delas upp i den konsoliderade offenliga sekorns sparande och hushållens sparande kan de 2 Dessa inkomser kallas ofa för primära och sekundära inkomser. Inkomserna besår av löner, kapialavkasning och sekundärinkoms. 3 Dea innebär allså a de naionella sparande är idenisk med summan av den offen liga sekorns sparande och hushållens sparande. 4 Inkomserna anas vara konsana på kor sik. 5 Denna relaion innebär i själva verke a den offenliga sekorns budgebalans under vissa idsperioder kommer a samvariera med urikeshandeln i varor och jänser.

19 19(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare inhemska inveseringarna delas upp i den offenliga sekorns inveseringar och privaa inveseringar. Denna uppdelning ger vid handen a om den offenliga sekorns inveseringar översiger denna sekors sparande, och om dea ine full u moverkas av e sparandeöversko i den privaa sekorn, måse dea per definiion mosvaras av e undersko i byesbalansen. E växande undersko i byesbalansen kan därigenom vara e ecken bland andra på a saens ugifer är högre än inkomserna. Genom a kombinera den naionella inkomsidenieen (1) med den naionella budgeresrikionen kan bealningsbalansen härledas. Enlig budgeresrikionen är landes samlade ugifer i varje idsperiod begränsade av inkomsen i samma period och landes möjligheer a låna: BNP r A C I G A A ). (6) ( 1 där A är neoillgångarna genemo ulande i period och r A är räneavkasningen på dessa illgångar. Från (1) och (6) erhålles enkel bealningsbalansen: X M PI SI ( A A 1). (7) Vänserlede i bealningsbalansen (7) är, som idigare har nämns, byesbalansen som besår av summan av handeln i varor och jänser sam primäroch sekundärinkomser. Termen ( A A 1) i högerlede visar hur neoillgångarna genemo ulande förändras över iden. Noera a om svenskar neoköper uländska illgångar så uppvisar kapialbalansen och den finansiella balansen e neoundersko, dvs. A A 1 0. Ekvaion (7) innebär således a summan av byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen allid är idenisk lika med noll Bealningsbalans konra ulandssällning Efersom den finansiella balansen mäer neoulåningen genemo omvärlden ska en förändring i byesbalansens saldo per definiion allid a mosvaras av en likarad förändring i neoanspråken genemo omvärlden. E byesbalansöversko mosvaras således av en ökning av neofordringarna privaa eller offenliga genemo omvärlden. Överskoe kan även åerspeglas i en ökning av valuareserven efersom valuareservsransakionerna ingår i den finansiella balansen. E undersko i byesbalansen innebär isälle a neoförvärven från omvärlden måse bealas aningen genom avveckling av uländska illgångar eller genom en ökning av skulderna ill ulande. 6 Efersom en rad olika källor används för a mäa poserna i bealningsbalansen uppsår såväl mäfel som periodiseringsfel och därför ingår också en residual i form av en respos. Källor och meoder 2014

20 20(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Dea innebär a om.ex. Sverige köper mer illgångar uomlands än vad som säljs ill ulande (dea är desamma som a säga a neo av den finansiella balansen är mindre än noll) måse Sverige samidig sälja mer varor och jänser ill ulande än vad som köps från ulande. De samlade bealningarna u ur e land måse hel enkel mosvara de samlade bealningsinflöde. 3 Ulandssällningen, sockuppgifer 3.1 Allmän om ulandssällningen Parallell med bealningsbalansen sammansälls också en ulandssällning (Inernaional Invesmen Posiion, IIP), dvs. sockuppgifer över samliga inhemska sekorers illgångar och skulder genemo ulande. Neo av dessa illgångar och skulder är e må på e lands förmögenhe genemo omvärlden Definiion Definiionerna av de olika insrumenen sammanfaller hel med dem som gäller för bealningsbalansen Ulandssällningens konoplan Insrumenfördelningen i ulandssällningen överenssämmer med den som illämpas i bealningsbalansens finansiella balans: Direka inveseringar Porföljinveseringar Akier Ränebärande värdepapper Finansiella deriva Övriga inveseringar Valuareserv Insrumenen fördelas på illgångar och skulder sam på inhemska sekorer Samband med bealningsbalansen Förändringen av sällningsuppgiferna mellan vå mäillfällen beror såväl på genomförda ransakioner som på värdeförändringar. Sambande mellan ulandssällningen (ingående och ugående balans) och de ransakioner som redovisas i bealningsbalansen är följande: Källor och meoder 2014

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

BETALNINGSBALANSEN. Fjärde kvartalet 2006

BETALNINGSBALANSEN. Fjärde kvartalet 2006 BETALNINGSBALANSEN DATUM: 27-2-28 UTGIVARE: Avdelningen för penningpoliik Lars Forss 8-787 2 11, lars.forss@riksbank.se Ingvar Karlsson 8-787 2 1, ingvar.karlsson@riksbank.se Gunnar Blomberg 8-787 1 46,

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning 1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2015 Källor och meoder 2015 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14 1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:2

BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:2 BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 214:2 Bealningsbalansen Försa kvarale 214 Bealningsbalansen Försa kvarale 214 Saisiska cenralbyrån 214 Balance of Paymens. 1 s quarer 214 Saisics Sweden 214

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.

Läs mer

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor

Läs mer

BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:1. Betalningsbalansen Fjärde kvartalet

BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:1. Betalningsbalansen Fjärde kvartalet BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 214:1 Bealningsbalansen Fjärde kvarale Bealningsbalansen Fjärde kvarale 213 Saisiska cenralbyrån 214 Balance of Paymens. Third quarer 213 Saisics Sweden 214

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

Kreditderivat: introduktion och översikt

Kreditderivat: introduktion och översikt Kredideriva: inrodukion och översik Alexander Herbersson, Cenrum för Finans/Ins. för Naionalekonomi Alexander.Herbersson@economics.gu.se FKC seminarium, 2007-11-08 Kredideriva: inrodukion och översik p.

Läs mer

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15 Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53

Läs mer

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15 Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996 Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet 1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

Det svenska konsumtionsbeteendet

Det svenska konsumtionsbeteendet NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du

Läs mer

Växelkursprognoser för 2000-talet

Växelkursprognoser för 2000-talet Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:

Läs mer

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2011

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2011 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2011 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2011 Saisiska cenralbyrån 2011 Balance of Paymens. Third quarer 2011 Saisics Sweden 2011 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik Kungl Tekniska Högskolan AMaemaiska insiuionen avd maemaisk saisik TENTAMEN I 5B86 STOKASTISK KALKYL OCH KAPITALMARKNADSTE- ORI FÖR F4 OCH MMT4 LÖRDAGEN DEN 5 AUGUSTI KL 8. 3. Examinaor : Lars Hols, el.

Läs mer

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015 Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s

Läs mer

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet?

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet? Föreagsekonomiska Magiseruppsas Insiuionen Höserminen 2004 Opimal prissäkringssraegi i e råvaruinensiv föreag Kan de ge förbärad lönsamhe? Förfaare: Marin Olsvenne Tobias Björklund Handledare: Hossein

Läs mer

Infrastruktur och tillväxt

Infrastruktur och tillväxt Infrasrukur och illväx En meaanalyisk sudie av infrasrukurinveseringars påverkan på ekonomisk illväx Infrasrucure and growh A mea-analyical sudy of he effecs of invesmens in infrasrucure on economic growh

Läs mer

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna?

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Handledare: Pär Holmberg och Erik Glans Termin och år: Höserminen 2007 Är erminspriserna på Nord Pool snedvridna? En sudie av

Läs mer

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9 ekniska högskolan vid Li Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam EAME I PPE08 PROKIOSEKOOMI för M ISAGE E 20 AGSI 203, KL 8-2 Sal: ER Provkod: E2 Anal uppgifer:

Läs mer

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail Tex: Mikael Simovis & Tomas Forsberg Illusraion: Jonas Englund Sor es: Wachguard Halon Cronlab Symanec Microsof Cleanmail Ren e-pos med 26 Skräppos är e sor problem för både i-avdelning och användare.

Läs mer

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL! Exempelena 3 Anvisningar 1. Du måse lämna in skrivningsomslage innan du går (även om de ine innehåller några lösningsförslag). 2. Ange på skrivningsomslage hur många sidor du lämnar in. Om skrivningen

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr

Läs mer

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden Magiseruppsas i finansiering Föreagsekonomiska insiuionen FEK 591 Lunds Universie Hedgefonder och akiefonder - En sudie av riskexponering och marke-iming på den svenska marknaden Handledare Hossein Asgharian

Läs mer

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad.

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad. RÄTTNING: För a få poäng på Fråga krävs hel rä svar per deluppgif. Dvs. svare på en deluppgif måse vara hel rä för a sudenen skall få poäng ( poäng). Varje deluppgif ger en poäng. Anal deluppgifer är 2.

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll? Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-

Läs mer

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator Tryckoberoende elekronisk flödesregulaor Beskrivning är en komple produk som besår av e ryckoberoende A-spjäll med mäenhe som är ansluen ill en elekronisk flödesregulaor innehållande en dynamisk differensryckgivare.

Läs mer

El- och värmeproduktion

El- och värmeproduktion El- och värmeprodukion 2008 Blankeanvisningar Allmän Saisiken över el- och värmeprodukionen innehåller uppgifer om produkionen av el sam indusri- och fjärrvärme, förbrukningen av producerad energi, de

Läs mer

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014 Minnesaneckningar från kompeensrådsräff den 14 okober 2014 Närvarande: Se delagarföreckning. NKR 2010 2014 En backspegel och avsamp mo framiden Carin Bergsröm iade bakå på de som hän i NKR sedan saren

Läs mer

Damm och buller när avfall blir el

Damm och buller när avfall blir el Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar

Läs mer

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning

Läs mer

Glada barnröster kan bli för höga

Glada barnröster kan bli för höga Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.

Läs mer

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 VINDKRAFTSPOLICY för Hallsahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Köpings kommun 2013-03-25, 14 Hallsahammars kommun, 2013-04-29 48 Besällning: Hallsahammars kommun Arbesgrupp:

Läs mer

Miljörapport 2014. Marma Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun

Miljörapport 2014. Marma Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun Miljörappor 2014 Marma Avloppsreningsverk Söderhamns Kommun Miljörappor 2014 Marma Avloppsreningsverk 2 (19) Innehållsföreckning Grunddel... 3 Texdel... 4 1. Verksamhesbeskrivning... 4 2. Tillsånd... 4

Läs mer

FAQ. frequently asked questions

FAQ. frequently asked questions FAQ frequenly asked quesions På de följande sidorna har jag samla ihop några av de frågor jag under årens lopp få av sudener när diverse olika problem uppså i arbee med SPSS. De saisiska problemen har

Läs mer

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr.

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr. Imporera bilen från USA Den låga dollarkursen gör de lönsam för dig a köpa bilen i USA. Du kan spara 50 000 kr. Av Mikael Sjerna/virginia,usa A köpa bil i USA är den bäsa bilaffären du kan göra i dag.

Läs mer

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik?

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik? Har Sveriges Riksbank blivi mer flexibel i sin penningpoliik? En analys av rekursiv skaade Taylorregler baserade på realidsdaa Henrik Siverbo Kandidauppsas Lunds Universie, Naionalekonomiska insiuionen

Läs mer

Valutamarknadens effektivitet

Valutamarknadens effektivitet Ekonomihögskolan Lunds Univerise Naionalekonomiska Insiuionen Valuamarknadens effekivie En sudie av växelkurser uifrån UIP med förvänningar Förfaare: Krisoffer Persson Handledare: Fredrik NG Andersson

Läs mer

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson Uveckling av porföljsraegier baserade på svag koinegrerade finansiella insrumen med AdaBoosing Helena Nilsson Februari 15, 2009 Absrac Financial analyss are consanly rying o find new rading sraegies in

Läs mer

Texten " alt antagna leverantörer" i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår.

Texten  alt antagna leverantörer i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår. I Anal: 4 Bilaga Avalsmall Ubilning (si. 6) Föryligane önskas om vilken sors ubilning som avses i skrivningen Ubilning skall illhanahållas kosnasfri 0 :40:04 Se a sycke. "Vi leverans ubilar leveranören

Läs mer

Förord: Sammanfattning:

Förord: Sammanfattning: Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare

Läs mer

Finavia och miljön år 2007

Finavia och miljön år 2007 M I L J Ö Ö V E R S I K T 2007 Finavia och miljön år 2007 Anhängiga miljöillsånd runom i lande År 2007 gav Väsra Finlands miljöillsåndsverk e beslu om a bevilja Tammerfors-Birkala flygplas e miljöillsånd

Läs mer

Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet 12/3/2014. Bedömningskriterier. Grund rekvisiten

Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet 12/3/2014. Bedömningskriterier. Grund rekvisiten Föreläsning 2 Ingående Innehåll Upphörande LAS Kollekivaval Ansällningsaval Arbesgivare Arbesagare Arbesagarbegreppe Arbesagarbegreppe Grund rekvisien 1. Aval (frivillighe) 2. Fysisk person 3. Ena paren

Läs mer

Inbyggd radio-styrenhet 1-10 V Bruksanvisning

Inbyggd radio-styrenhet 1-10 V Bruksanvisning Version: R 2.1 Ar. r.: 0865 00 Funkion Radio-syrenheen möjliggör en radiosyrd ändning/ släckning och ljusdämpning av en belysning. Inkopplingsljussyrkan kan sparas i apparaen som memory-värde. Bejäning

Läs mer

Vi har hittat socialpolitiken!

Vi har hittat socialpolitiken! n LG Karlsson: Fas 3 är rena 1800-ale n RFHL Uppsala: Poliikerna blåse oss 3/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vad vill de, egenligen? Oberoende

Läs mer

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees

Läs mer

Background Facts on Economic Statistics

Background Facts on Economic Statistics Background Facs on Economic Saisics 2003:12 En illämpning av TRAMO/SEATS: Den svenska urikeshandeln 1914 2003 An applicaion of TRAMO/SEATS: The Swedish Foreign Trade Series 1914 2003 Exporen år 1914-2003

Läs mer

1. Geometriskt om grafer

1. Geometriskt om grafer Arbesmaerial, Signaler&Sysem I, VT04/E.P.. Geomerisk om grafer En av den här kursens syfen är a ge de vikigase maemaiska meoderna som man använder för a bearbea signaler av olika slag. Ofa är de så a den

Läs mer

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik Kungl Tekniska Högskolan AMaemaiska insiuionen avd maemaisk saisik TENTAMEN I 5B1862 STOKASTISK KALKYL OCH KAPITALMARKNADSTE- ORI FÖR F4 OCH MMT4 FREDAGEN DEN 1 JUNI 21 KL 8. 13. Examinaor : Lars Hols,

Läs mer

Många risker när bilen mals till plåt

Många risker när bilen mals till plåt Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig.

Läs mer

RAPPORTERINGSANVISNINGAR

RAPPORTERINGSANVISNINGAR 1 (6) ENKÄT OM UTLÄNDSKA FORDRINGAR OCH SKULDER VID SLUTET AV 2009 (SVA -ÅRSENKÄT 2009): RAPPORTERINGS INNEHÅLL 1 Allmänt... 2 2 Användaruppgifter... 2 3 Enkätens uppbyggnad... 3 3.1 Basuppgifter... 3

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

En jämförelse av levnadskostnader för en tvåbarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun

En jämförelse av levnadskostnader för en tvåbarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun Fakuleen för ekonomi, kommunikaion och IT Marin Karlsson En jämförelse av levnadskosnader för en våarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun A comarison of cos of living for a family wih wo children

Läs mer

Finansmarknaden; En översikt av instrument och värderingsmodeller

Finansmarknaden; En översikt av instrument och värderingsmodeller Finansmarknaden; En översik av insrumen och värderingsmodeller Jan R. M. Röman Deparmen of Mahemaics and Physics Mälardalen Universiy, weden Mälardalen Universiy INLEDNING... Akieopionens villkor... Akieerminens

Läs mer

Finansiering. Föreläsning 2 Nuvärdeberäkningar BMA: Kap. 2. Jonas Råsbrant

Finansiering. Föreläsning 2 Nuvärdeberäkningar BMA: Kap. 2. Jonas Råsbrant Finansiering Föreläsning 2 Nuvärdeberäkningar BMA: Kap. 2 Jonas Råsbran jonas.rasbran@fek.uu.se Värdering av illgångar. Akier Obligaioner Fasigheer Exempel på nuvärdeberäkningar Inveseringsbedömning (bedömning

Läs mer

2009-11-20. Prognoser

2009-11-20. Prognoser 29--2 Progoser Progoser i idsserier: Gissa e framida värde i idsserie killad geemo progoser i regressio: De framida värde illhör ie daaområde. fe med e progosmodell är a göra progos, ie a förklara de hisoriska

Läs mer

En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln

En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln Bakgrundsfaka En flashesimaor för den privaa konsumionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och dealjhandeln En idsserieanalys med hjälp av saisikprogramme TRAMO 006: Ekonomisk saisik I serien Bakgrundsfaka

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

Mät upp- och urladdning av kondensatorer

Mät upp- och urladdning av kondensatorer elab011a Namn Daum Handledarens sign. Laboraion Mä upp- och urladdning av kondensaorer Varför denna laboraion? Oscilloskope är e vikig insrumen för a sudera kurvformer. Avsiken med den här laboraionen

Läs mer