Betalningsbalans och utlandsställning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Betalningsbalans och utlandsställning"

Transkript

1 1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2014 Källor och meoder 2014

2 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur Bealningsbalansen Allmän om bealningsbalansen Definiion Bealningsbalansens konoplan Begrepp och samband Bokföringsprinciper Värdering Sverige och ulande Sveriges bealningsbalans definiioner, källor, beräkningar Källor Byesbalansen Kapialbalans Finansiell balans Härledning av bealningsbalansen Bealningsbalans konra ulandssällning Ulandssällningen, sockuppgifer Allmän om ulandssällningen Definiion Ulandssällningens konoplan Samband med bealningsbalansen Bokföringsprinciper Värdering Sverige och ulande Sveriges ulandssällning definiioner, källor och beräkningar Källor Ulandssällningens poser Källor och meoder 2014

3 3(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare 1 Inernaionell nomenklaur De grundläggande rekommendaionerna för saisiken över bealningsbalans och ulandssällning har ufärdas av Inernaionella Valuafonden, IMF, i den nu gällande Balance of Paymens Manual, 6h ediion, BPM6. Rekommendaionerna gäller såväl konoplan som begrepp, definiioner, värderingsprinciper ec. IMF:s rekommendaioner är harmoniserade med den sandard som gäller för naionalräkenskaperna, NR, SNA Harmoniseringen avses leda ill a bealningsbalanssaisiken ska mosvara NR:s ulandssekor. Bealningsbalansmanualens (BPM6) begrepp och definiioner har uvecklas och konkreiseras yerligare inom EU, där Eurosa och den europeiska cenralbanken, ECB, har e dela ansvar för meodfrågor. Den svenska bealningsbalansen och ulandssällningen anpassades ill nuvarande nomenklaur i januari 2013 med försa publicering december P.g.a. brisande underlag har illbakaskrivningar av daa bara kunna göras i en begränsad omfaning, vilke innebär a e idsseriebro föreligger för vissa delposer. 2 Bealningsbalansen 2.1 Allmän om bealningsbalansen Definiion Bealningsbalansen är en sammansällning av en ekonomis (e lands) reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Dessa preseneras med en fördelning på Byesbalans (Curren Accoun), som omfaar löpande ransakioner i varor och jänser, primärinkomser sam sekundärinkomser. Kapialbalans (Capial Accoun), som omfaar bl.a. bidrag som lämnas för a moagaren ska göra en real invesering. Också köp och försäljning av immaeriella räigheer såsom varumärken och franchise ingår. Fram ill och med år 2002 kallades denna delbalans Kapialransfereringar m.m. för a undvika a den blandades samman med Finansiell balans. Finansiell balans (Financial Accoun), som äcker förändringar av finansiella illgångar och skulder genemo ulande. I den finansiella balansen ingår valuareserven. Före 1997 kallades denna delbalans Kapialbalans. Bealningsbalansen omfaar enbar ransakioner med ulande; värdeförändringar orsakade av.ex. kursflukuaioner är exkluderade. Parallell med bealningsbalansen sammansälls också en ulandssällning dvs. sockuppgifer över samliga inhemska sekorers illgångar och skulder genemo ulande. Källor och meoder 2014

4 4(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Bealningsbalansens konoplan Huvudkonon Byesbalans Varor Tjänser Bearbening av varor Underhåll och reparaionsjänser Transporer Resor Byggnadsjänser Försäkringsjänser Finansiella jänser Nyjande av immaeriella räigheer Tele-, daa- och informaionsjänser Övriga affärsjänser Personliga, kulurella och rekreaionsjänser Övriga varor och jänser Primärinkomser Avkasning på kapial Löner Övrig primärinkoms Sekundärinkomser Kapialbalans Förvärv och avyring av immaeriella räigheer Kapialransfereringar Finansiell balans Direka inveseringar Ege kapial Lån Porföljinveseringar Akier Fonder Ränebärande värdepapper Finansiella deriva Övriga inveseringar Valuareserv Resposen En rad olika källor används för a mäa poserna i bealningsbalansen, vilke kan resulera i a mäfel uppsår beroende på periodiseringar, borfall ec. Källor och meoder 2014

5 5(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare För a balansera sådana briser finns i bealningsbalansen den s.k. resposen, som visar neo av de saisiska mäfelen. Resposen kan definieras som: Finansiell balans - Byesbalans - Kapialbalans = Respos Följande samband skall också råda: Byesbalans + Kapialbalans - Finansiell balans + Respos = 0 En posiiv respos indikerar a: a) exporen är underskaad i byesbalans och kapialbalans. b) imporen är överskaad i byesbalans och kapialbalans. c) neoökningen av illgångar i den finansiella balansen är överskaad d) neoökningen av skulder i den finansiella balansen är underskaad Tillfälliga, höga resposer i korperiodisk saisik kan allså bero på periodiseringsfel och påverkar ine olkningen av daa över längre idsperioder, efersom sådana fel neas u. Om däremo resposen visar samma ecken under en längre period yder dea på e sysemaisk fel i saisiken Begrepp och samband Idenieen mellan byesbalanssaldo och de finansiella neosparande ändrades i och med 1997-års nomenklaur. Efer införande av den sjäe manualen är den oförändrad: Finansiell neosparande = Byesbalans + Kapialbalans Sambande mellan bruosparande, inveseringar och byesbalans är oförändra: Bruosparande = Byesbalans + Bruoinveseringar För en dealjerad härledning av bealningsbalansen, se avsni Bokföringsprinciper Liksom i föreagsredovisning baseras bealningsbalansen på klassisk dubbel bokföring. Själva uppsällningen av balansen är omvänd mo den radiionella och visar kredivärdena i vänserkolumnen och debevärdena i högerkolumnen Värdering Bealningsbalansen omfaar enbar ransakioner, vilke innebär a sådana förändringar av finansiella illgångar och skulder som beror på orealiserade pris- och valuakursändringar exkluderas. Transakionerna ska redovisas vid ransakionsillfälle, dvs. när de svenska akörerna gör noeringar i sina egna böcker. Dea innebär.ex. a ränor Källor och meoder 2014

6 6(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare redovisas på upplupen basis. Redovisningen ska ske ill marknadsvärde och omräkning av valuakurs ill ransakionsdagskurs Sverige och ulande Som svenska inlänningar räknas svenska myndigheer och föreag verksamma i Sverige sam privapersoner som är bosaa i lande sedan mins e år. Svenska föreags filialer och doerbolag i ulande behandlas som uländska moparer medan uländska filialer och doerbolag i Sverige ses som svenska. 2.2 Sveriges bealningsbalans definiioner, källor, beräkningar Den svenska bealningsbalansen anpassades ill den inernaionella nomenklauren enlig den sjäe bealningsbalansmanualen i december Den sörsa delen av poserna i bealningsbalans och ulandssällning har skrivis illbaka hela perioden ill De var dock ine möjlig a full u skriva illbaka alla serierna enlig de nya definiionerna då flerale poser är nya enlig BPM6. FISIM såväl som mäklarprovisionen på handeln med ränebärande värdepapper är vå nya poser som modellskaas och där serierna sarar januari Källor Den svenska bealningsbalansen, illsammans med ulandssällningen, insamlas, sammansälls och publiceras sedan 2007 av SCB på uppdrag av Riksbanken. Urikeshandel i varor samlas in via Inrasa/Exrasa, se nedan. Urikeshandeln med jänser och sekundärinkoms samlas in via en kvaralsvis enkä, i forsäningen benämnd jänseenkäen. Kvaralsvisa enkäer äcker också kund- och leveranörskredier sam icke-finansiella föreags låneransakioner och finansiella deriva m.m., benämnd föreagens balanssaisik. Huvudparen av den finansiella balansen samlas in genom månadsrapporer från sora akörer, sam vå årsrapporer avseende direkinveseringssockar och svensk porföljinnehav i ulande Från finansmarknadssaisiken hämas uppgifer för moneära finansinsius (banker, bolåneinsiu m.fl.) upp- och ulåning, vilke ingår i posen övriga inveseringar. Valuareserven rapporeras av Riksbanken. Daainsamlingen kompleeras med beräkningar för vissa poser T.o.m användes också daa om ulandsbealningar som svenska banker förmedlade för kunders räkning. Källor och meoder 2014

7 7(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Byesbalansen Byesbalansen, som är en cenral ekonomisk variabel, omfaar reala ransakioner i varor och jänser, primärinkoms sam sekundärinkoms Varor Varuhandeln med ulande mäs i den officiella urikeshandelssaisiken. Källorna är "Inrasa" för handel med andra EU-länder och Exrasa för handel med övriga länder. Inrasa är egenligen e fiskal sysem avse för momsredovisning. För insamling av månadsdaa över handeln inom EU görs en enkä ill de sora akörerna. Uppgifslämnare är ofas redovisningsavdelningarna inom föreagen. Exrasa är de radiionella syseme för insamling av urikeshandel i varor. De baseras på uppgifer som lämnas ofas av spediörer vid ullbehandling. Dea saisiksysem används endas för handel med länder uanför EU. Varuhandeln äcker varor som förs in i och u ur lande. I urikeshandelssaisiken mäs exporen ill leveransvillkore f.o.b. (free on board) och imporen ill c.i.f. (cos, insurance, freigh) vid Sveriges gräns. I bealningsbalansen preseneras isälle såväl expor som impor ill f.o.b.- värde, dvs. värde vid de exporerande landes gräns. Köp/vidareförsäljning ( merchaning ) Delposen avser köp av vara från ulande för direk vidareförsäljning ill ulande. Marginalen mellan köp- och försäljningsvärde behandlades idigare som en jäns för varuförmedling, merchaning och redovisades under jänsebalansen. Enlig BPM6 klassas dea isälle som en ransakion illhörande varuhandeln. Merchaning förekommer bara på exporsidan i de land förmedlaren hör hemma. Moparsländerna (exporör och imporör) redovisar rena varuransakioner. I de varuvärde den slulige köparen redovisar ingår förmedlarens marginal. Uöver urikeshandelssaisiken ingår i varuposen uppgifer om korrigeringar och kompleeringar som genomförs för naionalräkenskapernas (NR) behov. Bl.a. kompleeras varusaisiken med uppgifer om bunkring, som i bealningsbalansen idigare redovisas under Transporer. Dessuom görs, med söd av ransporsaisik, en beräkning för a möjliggöra a urikeshandeln redovisas f.o.b./f.o.b. Beräkningen avser den c.i.f.-komponen som ingår i den ursprungliga värderingen av varuimporen. Denna komponen förs om från varuimpor ill Transporer (se vidare beskrivning under denna pos). Källor och meoder 2014

8 8(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Tjänser Tillverkning-, underhåll- och reparaionsjänser Tillverkning-, underhåll- och reparaionsjänser omfaar bearbening, monering, märkning, förpackning, underhåll och reparaioner av varor som mo en avgif uförs av annan par än varans ägare. Undanage är reparaioner och underhåll av byggnader (klassas som Byggjänser), sam daorer och kringurusning (klassas som Daajänser). Tillverkningsjänser är en ny jäns i samband med övergången ill BPM6, så även reparaioner och underhåll av varor föruom de ovan nämnda undanagen Transporer Transporposen omfaar ransakioner med ulande avseende ranspor av varor och passagerare sam södjänser,.ex. spediion, lagring, ransiering, hamn- och erminalkosnader och underhållsreparaioner. I posen ingår också hyra av ranspormedel med besäning. (Hyra av ranspormedel uan besäning ses som operaionell leasing och åerfinns under Övriga affärsjänser.) Källor för ransporposen är: Sjöranspor grundas huvudsakligen på en enkä över svenska rederiers inäker och kosnader i urikes sjöfar, som genomförs av Trafikanalys på uppdrag av SCB. För andra akörer än rederier hämas daa från jänseenkäen. Flygranspor baseras dels på en enkä över SAS expor och impor av jänser, dels på jänseenkäen. I byesbalansen redovisas för SAS bara den del av jänserna som mosvarar Sveriges ägarandel (3/7). Övriga ransporer baseras på jänseenkäen. I ransporposen ingår också sörre delen av den under Varor beskrivna c.i.f.-komponenen, som förs över från varuimpor ill ransporposen, där den påverkar såväl expor- som imporsidorna. Orsaken ill dea är a i varusaisikens c.i.f.-värdering också ingår hemransporer uförda av.ex. svenska rederier. Efersom de svenska rederierna i sjöfarsneo även redovisar inäker från svenska kunder för sådan hemfrak, görs en korrigering för dea på exporsidan. Pos oc Källor och meoder 2014

9 9(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Resor Posen resor äcker ugifer som resande från en ekonomi har i en annan ekonomi under en viselse där som ine uppgår ill e år. Resor skiljer sig från andra jänseslag genom a konsumenen uppsöker de land/den plas där de eferfrågade varorna och jänserna illhandahålls. Delposen avser en samling av olika jänser snarare än en specifik yp av jäns. Resor omfaar både affärsresande och priva resande. I princip ska resandes alla förvärv av varor och jänser för ege bruk i de ekonomier som besöks äckas av saisiken oavse om de bealas av den resande, av någon annan för resandes räkning eller om de illhandahålls uan kosnad. I prakiken kommer i allmänhe den senare kaegorin ine a ingå i saisiken. De vanligase varorna och jänserna som ingår i begreppe resor är dels sådana som konsumeras inom den besöka ekonomin,.ex. ma, logi, underhållning, ransporer, dels varor som as med över gränsen,.ex. gåvor, souvenirer och andra varor (oavse värde) för den resandes ege bruk. Även köp av egen bil i samband med ulandsresa berakas som resor. Saisiken grundas på jänseenkäen, uppgifer om köp och försäljning av resevaluor (uländska sedlar, svenska sedlar, resecheckar) sam rapporer från konokorsföreag om korunyjande i Sverige och ulande. Genom den använda meoden med framförall sedlar och kor som beydande besåndsdelar kan också andra ransakioner än resor komma a redovisas här om de bealas med konaner Byggjänser Under delposen redovisas byggnads- och insallaionsjänser inklusive vägoch vaenbyggnad, monage m.m. i Sverige respekive i ulande. Vad gäller byggjänser finns en inkonsisens mellan bealningsbalans och naionalräkenskaper i uolkningen av de inernaionella rekommendaionerna. I NR berakas enlig ESA 95 (European Sysem of Naional Accouns) e byggprojek som lokal producera och konsumera, vilke innebär a ingen jänseexpor eller -impor förekommer. I de fall uländska byggenreprenörer delar i projeke ska deras ransakioner ses som finansiella och redovisas som direka inveseringar. I den svenska bealningsbalansen följs isälle rekommendaioner från Eurosa, som säger a byggprojek redovisas som jänsehandel i byggnadsjänser uom i de fall byggenreprenören bildar bolag i de land projeke drivs. Källor och meoder 2014

10 10(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Försäkringar Försäkringar redovisas nedbruna på Liv/pensionsförsäkring Frakförsäkring Övrig direkförsäkring Åerförsäkring Övriga försäkringsjänser Tjänser relaerade ill pension och sandardiserade garanier Av försäkringspremier ingår här endas den del som är a beraka som en real jäns. Åersoden av premien för liv-/pensionsförsäkringar ses som sparande och redovisas i finansiell balans. För övriga försäkringsslag förs denna del som en löpande ransferering. Ufall på liv-/pensionsförsäkring är en finansiell ransakion och på sakförsäkring en löpande ransferering. För beräkning av den reala jänsens andel av liv-/pensionsförsäkringspremierna används daa publicerade av Sveriges Försäkringsförbund. I Övriga försäkringsjänser ingår försäkringsförmedling, konsulaion, värdering m.m Finansiella jänser Under rubriken Finansiella jänser åerfinns avgifer och provisioner avseende bank- mäklar- och förvalningsjänser m.m. Vid sidan av insamlade daa görs en beräkning av mäklarprovision på handel med akier och ränebärande värdepapper. FISIM(Finansiell förmedlingsjäns indirek beräknad) är en ny pos i BPM6 och visar på krediinsiuens in- och ulåningsjänser vilka modellskaas med hjälp av skillnaden i deras in- och ulåningsränor. Posen finns från och med Nyjande av immaeriella räigheer I bealningsbalansen skiljs unyjande av räigheer från förvärv/avyring. Unyjande redovisas som jäns, medan förvärv/avyring åerfinns under Kapialransfereringar m.m. De räigheer som avses är.ex. varumärken, indusriella licenser och franchising. Förvärv av paen och copyrighs redovisas dock som en jäns. Programvarulicenser och sändningsräer behandlas emellerid annorlunda och redovisas under Daa- och informaionsjänser respekive under Personliga jänser, kulur Tele-, daa- och informaionsjänser Kommunikaioner omfaar elekommunikaion, överföring via elenä, daanä och saelli inklusive radio- och TV-sändning. Posbefordran och kurirjänser som idigare ingick här redovisas i och med BPM6 isälle under ransporer och isälle inkluderas även daajänser, såsom sysemering, Källor och meoder 2014

11 11(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare programmering, bearbening m.m. och informaionsjänser,.ex. daabasjänser, nyhesförmedling och prenumeraioner. Även programvarulicenser ingår här Övriga affärsjänser Tjänser i samband med varuhandel Varuprovisioner Posen varuprovisioner avser ersäning för varuförmedling för någon annans (den ursprunglige säljarens) räkning. Provisioner för jänseförmedling åerfinns under den jänsekaegori som berörs. Förmedling av finansiella insrumen ec. redovisas under Finansiella jänser Operaionell leasing Operaionell leasing berakas som en jäns ill skillnad mo finansiell leasing, som redovisas som Lån i Finansiell balans. I operaionell leasing ingår också hyra av ranspormedel exklusive besäning. Om hyran omfaar besäningen redovisas den under Transporer Diverse affärs- och ekniska jänser Med jänseenkäen som källa redovisas här: Forskning och uveckling Affärs- och konsuljänser Juridiska jänser, bokföringsjänser, managemen consuling m.m. Marknadsföring och reklam Tekniska-, handelsrelaerade och övriga affärsjänser Personliga jänser, kulur m.m. Delposen baseras på jänseenkäen och omfaar produkion (sam sändningsräer) av film, ljudinspelningar, radio- och TV-program, övriga kulurella evenemang, idro, ubildning, sjukvård m.m Övriga offenliga varor och jänser Här redovisas specifik offenliga jänser, som ine kan klassificeras under någon annan jänsekaegori. Här ingår ambassadkosnader, miliära jänser m.m. Redovisade daa baseras på rapporer från myndigheer m.fl. sam en beräkning av uländska ambassaders omkosnader i Sverige. Källor och meoder 2014

12 12(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Primärinkomser Löner Löneposen äcker löneransakioner direk mellan arbesgivare och ansälld. Enlig inernaionell nomenklaur ska här också ingå sådan lön som injänas i e anna land under en viselse där på högs e år. I den svenska bealningsbalansen illämpas ine eårs-krierie. Lön som injänas i e land och förs ill hemlande redovisas under löpande ransfereringar Kapialavkasning Avkasning på finansiella illgångar och skulder fördelas enlig huvudposerna i den finansiella balansen: Avkasning på direka inveseringar Delposen äcker all avkasning på illgångar och skulder mellan parerna i e direkinveseringsförhållande och fördelas på: Hemagen udelning Räna Åerinveserade vinsmedel Åerinveserade vinsmedel beräknas som skillnaden mellan oal vins efer ska och udelad vins. Medan udelningen redovisas vid bealningsillfälle, förs de åerinveserade vinsmedlen ill injänandeåre och fördelas jämn över månaderna. De främsa källorna för delposen är månadsrapporer från sörre akörer och en årlig urvalsenkä om vins i direkinveseringsföreag Avkasning på porföljinveseringar Delposen preseneras med nedbryning på: Akieudelning Räna obligaioner penningmarknadsinsrumen Avkasning på porföljakier omfaar udelning på innehav som uppgår ill mindre än 10% av akiekapial eller röser sam avkasning på fondandelar. Akieudelning redovisas på bealningsbasis, medan ränor på ränebärande värdepapper bokförs på upplupen basis. Saisiken baseras främs på beräkningsmodeller men även på månadsvisa rapporer. Källor och meoder 2014

13 13(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Räna på lån m.m. Ränor på finansiella illgångar och skulder redovisas sedan okober 1997 huvudsakligen på upplupen basis. Uppgifer för idigare perioder redovisas på bealningsbasis. Före feme manualen, BPM5, redovisades även ränebaserade finansiella deriva här. Som en anpassning ill ändrad inernaionell nomenklaur flyades dessa i den finansiella balansen ill delposen Finansiella deriva. Källor är månadsvisa rapporer över avkasning på uländska illgångar och skulder sam föreagens balanssaisik Sekundärinkomser Transferering är e begrepp som äcker överlåelser av reala eller finansiella illgångar uan a liknande mopresaioner görs, dvs. huvudsakligen gåvor och bidrag i konaner eller varor. De illgångar som överlås mobokas under respekive delpos i bealningsbalansen,.ex. varubisånd under Varor. Transfereringar delas upp i löpande ransfereringar och kapialransfereringar. Transfereringar ingår i byesbalansen och omfaar bl.a. livsmedels- och kaasrofbisånd, avgifer ill EU, andra EU-bidrag än srukurbidrag, gåvor, medlemsavgifer, skadesånd, moms och överföring av arbesinkoms injänad uanför hemlande. Här redovisas också den del av sakförsäkringspremier som ine är a beraka som real jäns (se Försäkringar) sam ufall på sakförsäkringar. Källa är jänseenkäen Kapialbalans Delbalansen omfaar vå huvudkomponener Förvärv och avyring av immaeriella räigheer Delposen äcker förvärv/avyring av icke-producerade icke-finansiella illgångar, dvs. huvudsakligen överlåelse av räigheer (varumärken och franchise). Unyjande av räigheer är en jäns - Nyjande av immaeriella räigheer Kapialransfereringar Kapialransfereringar omfaar Sådana gåvor som lämnas för a moagaren ska kunna göra en realinvesering,.ex. u-bisånd för a finansiera e dammbygge. E anna exempel är srukurbidrag från EU. Källor och meoder 2014

14 14(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Överföring av finansiell illgång uan mopresaion,.ex. eferskänkning av fordran genom bilaeral överenskommelse. Regleringen av fordran redovisas i finansiell balans. Överföring av äganderäen ill en anläggningsillgång. Här har.ex. redovisas när svenska börsföreag skänke bor delar av sina akieporföljer ill de egna akieägarna. Arv Källa är huvudsakligen jänseenkäen Finansiell balans Den finansiella balansen visar ransakionsförändringar av svenska illgångar och skulder mo ulande. Transakionerna redovisas fördelade på insrumen sam på Sveriges illgångar och skulder. Fördelningen på illgångar och skulder innebär a ransakioner i.ex. svenska lånefordringar på ulande och i värdepapper med uländsk emien redovisas som illgångar. I skuldransakioner ingår bl.a. svenska lån från ulande och handel m.m. i värdepapper med svensk emien. Den beloppsmässig beydelsefulla delen av finansiell balans baseras på månadsrapporer från de sörsa akörerna Direka inveseringar Begreppe direk invesering är inernaionell vederage inom ekonomisk saisik. De är e finansiell begrepp som ine ska förväxlas med reala inveseringar i anläggningar eller maskiner. Definiionen av direka inveseringar ugår från begreppe direkinveseringsförhållande, som innebär a de finns e direk eller indirek ägande mellan vå föreag på mins 10% av akiekapial eller röser. Alla finansiella ransakioner mellan sådana föreag ses som direka inveseringar. Tidigare ingick endas långfrisiga ransakioner i begreppe direkinvesering. I saisiken fr.o.m. okober 1997 ingår även korfrisiga ransakioner sam kund- och leveranörskredier. En direk invesering kan ske genom nybildande eller förvärv av föreag och genom följdinveseringar,.ex. lån, akieägarillsko och nyemission. E specialfall är redovisningen av direka inveseringar inom moneära finansiella insiu, MFI (banker, bosadsinsiu m.fl.), där endas inveseringar i ege kapial ingår. Orsaken ill a låneransakioner ine as med är a in- och ulåning är själva verksamheen för denna sekor. I enlighe med inernaionell sandard redovisas nu även förvärv och avyring av friidsfasigheer m.m. som direka inveseringar. I saisiken redovisas koncerninerna finansiella deriva under Finansiella deriva. Direka inveseringar fördelas på uländska inveseringar i Sverige och svenska i ulande sam på: ege kapial Källor och meoder 2014

15 15(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare lån m.m. åerinvesering av vinsmedel Daa för ege kapial och lån baseras på månadsrapporer från sörre akörer. Årligen genomförs en urvalsenkä för mäning av sockuppgifer och vins. Åerinveserade vinsmedel beräknas som skillnaden mellan oal vins efer ska och udelad vins. De åerinveserade vinsmedlen förs ill injänandeåre och fördelas jämn över månaderna Porföljinveseringar Porföljinvesering avser förvärv och avyring av akier/andelar och ränebärande skuldebrev. Även köp och försäljning av andelar i fonder berakas som porföljinveseringar. Såväl emissioner och inlösen som sekundärhandel ingår i saisiken. Som illgång redovisas ransakioner i värdepapper med uländsk emien och som skulder värdepapper med svensk emien. Beräffande definiion av porföljakier, jämför definiion på direk invesering enlig ovan. E akieinnehav redovisas som porföljinvesering om ägande är lägre än 10% av akiekapial eller röser. Porföljinveseringar redovisas fördelade på: Akier Ränebärande värdepapper - Obligaioner - Penningmarknadsinsrumen Källor för saisiken är rapporer från mäklare och banker över förmedlade värdepappersransakioner och rapporer från andra akörer som handlar direk med ulande. Månadsvis hämas också rapporer in om sockuppgifer för ränebärande skuldebrev. Uppgifslämnare är depåförvalare och övriga sörre akörer. Dessuom ingår uppgifer på svenska emieners emissioner och uppköp genemo ulande av egna värdepapper vilka grundar sig på svensk värdepappersaisik, SVDB Finansiella deriva Finansiella deriva avser opionspremier och marginalbealningar för finansiella deriva (erminer, opioner, swappar ec.) sam de realiserade värde (vins/förlus) av derivakonrake vid lösen/förfall. I de fall den underliggande affären fullföljs, redovisas en ransakion i de underliggande insrumene. Källor är dels en månadsrappor över ransakioner och sockar från de sörsa akörerna sam föreagens balanssaisik. Källor och meoder 2014

16 16(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Övriga inveseringar Övriga inveseringar preseneras fördela på Lån m.m. Handelskredier Övrig kapial Lån m.m. Med lån avses här sådan upplåning som äger rum på anna sä än genom emission av värdepapper. Posen omfaar allså huvudsakligen reverslån, deposiioner, repor m.m. Värdepappersransakioner under åerköpsaval, s.k. repor (Repurchase Agreemens) behandlas i bealningsbalansen som lån mo säkerhe Här ingår också bankernas u- och inlåning genemo ulande. I bealningsbalans och NR ses filialer i e anna land än moderbolage som inlänningar i de lande. Dea innebär.ex. a svenska bankers lån ill ulande också ska omfaa lån ill deras egna filialer i ulande. Den främsa källan för Lån m.m. är finansmarknadssaisiken sam månadsrapporer från sora akörer inom såväl offenlig som finansiell sekor, sam föreagens balanssaisik för de icke-finansiella föreagen. Konon, deposiioner I bealningsbalansen behandlas deposiioner som lån i rapporeringen från övriga finansiella föreag, såsom försäkringsbolag, efersom de ofa är svår a definiionsmässig skilja dem å. Också saldoförändringar på ransakionskonon i e anna land behandlas som lån. Konon och deposiioner ingår i den månadsvisa rapporeringen från sora akörer i finansiell sekor, sam föreagens balanssaisik för de ickefinansiella föreagen. Finansiell leasing Finansiell leasing är e hyreskonrak som kan jämsällas med e avbealningskonrak, där äganderäen ill varan övergår när konrake löper u. Dessuom brukar leaseagaren ofa a upp hyresobjeke som illgång i balansräkningen. En kapialvara som hyrs under finansiell leasing regisreras under Varor, medan hyresåagande/avbealningen bokförs under Lån. Finansiell leasing rapporeras som lån i den månadsvisa rapporeringen från sora akörer i finansiell sekor och i föreagens balanssaisik Handelskredier Med handelskredier avses kund- och leveranörskredier genemo ulande. Uppgiferna sammansälls på basis av en kvaralsvis urvalsenkä. Koncerninerna handelskredier redovisas under Direka inveseringar, övriga redovisas här. Källor och meoder 2014

17 17(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Övrig kapial Här redovisas bl.a. inerimsposer (avsluade, men ej likviderade ransakioner), vissa ransakioner med inernaionella organisaioner sam försäkringssparande. Försäkringssparande Den del av liv-/pensionsförsäkringspremier som ine ugörs av en real försäkringsjäns ses som e finansiell sparande och ingår i Övrig kapial. Här ingår också ufall på sådana försäkringar. Källa är jänseenkäen. För beräkning av sparandedelen av liv- /pensionsförsäkringspremierna används daa publicerade av Sveriges Försäkringsförbund. Banker Den del av bankernas egna finansiella ransakioner som ine kan hänföras ill några andra delposer i Finansiell balans redovisas här, bl.a. mellanhavande mellan moderbank och filialer Valuareserven Valuareserven ugörs av Riksbankens innehav av guld och uländska illgångar (valuor, deposiioner och värdepapper). I bealningsbalansen ingår ine värdeförändringar.ex. orsakade av valuakursflukuaioner; enbar genomförda ransakioner redovisas. 2.3 Härledning av bealningsbalansen E lands bruonaionalproduk, BNP, är de samlade värde på de varor och jänser som produceras i lande under e viss år. Produkionen används ill a illfredssälla aningen den inhemska eferfrågan i form av hushållens konsumion, C, privaa inveseringar, I, och offenliga ugifer, G, eller ill a levereras uomlands i form av expor av varor och jänser, X. Den inhemska eferfrågan kan även illgodoses av impor av varor och jänser, M. Den s.k. naionella inkomsidenieen visar a e lands produkion under e enskil år är lika med summan av den inhemska eferfrågan C I G ) och neoförsäljningen av varor och jänser ill övriga världen ( ( X M ): BNP C I G X M. 1 (1) 1 Denna relaion kallas för en idenie efersom den definiionsmässig måse vara uppfylld i varje enskild idsperiod. Källor och meoder 2014

18 18(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Genom a addera de primära och sekundära inkomserna, PI, SI, dvs. svenska primärinkomser injänade uomlands (svenska lönagares ersäning uomlands sam avkasningen på svensk kapial uomlands) minus uländska primärinkomser injänade i Sverige (uländska lönagares ersäning i Sverige sam avkasningen på uländsk kapial i Sverige) och sekundärinkomser kan (1) skrivas om i ermer av den s.k. bruonaionalinkomsen, BNI : 2 BNI C I G X M PI SI (2) En omskrivning av (2) ger: BNI C G S I X M PI SI, (3) Källor och meoder 2014 där S avser de samlade naionella sparande i ekonomin. De naionella sparande ugörs av den konsoliderade offenliga sekorns sparande, T G, där T är skaeinäken, och hushållens sparande, BNI T C. 3 Enlig (3) gäller: S I X M PI SI. (4) Differensen mellan S och I kallas ofa för neoinveseringarna genemo ulande och differensen mellan X och M kallas för handel med varor och jänser. X M F är byesbalansen. Ekvaion (4) visar därmed a de finns e enkel samband mellan neoinveseringarna och handeln i varor och jänser. För en given inkoms kommer allid förändringar i differensen mellan S och I a följas av mosvarande förändringar i differensen mellan X och M. Ekvaion (4) visar också a de ine går a på kor sik reducera e undersko i handeln med varor och jänser uan a samidig öka de naionella sparande eller minska de inhemska inveseringarna. 4 De är även inressan a noera a ekvaion (4) innebär a om hushållens sparande är lika sor som de inhemska inveseringarna, kommer den offenliga sekorns sparande uvecklas ungefär som neoexporen över iden. 5 På samma sä som de naionella sparande kan delas upp i den konsoliderade offenliga sekorns sparande och hushållens sparande kan de 2 Dessa inkomser kallas ofa för primära och sekundära inkomser. Inkomserna besår av löner, kapialavkasning och sekundärinkoms. 3 Dea innebär allså a de naionella sparande är idenisk med summan av den offen liga sekorns sparande och hushållens sparande. 4 Inkomserna anas vara konsana på kor sik. 5 Denna relaion innebär i själva verke a den offenliga sekorns budgebalans under vissa idsperioder kommer a samvariera med urikeshandeln i varor och jänser.

19 19(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare inhemska inveseringarna delas upp i den offenliga sekorns inveseringar och privaa inveseringar. Denna uppdelning ger vid handen a om den offenliga sekorns inveseringar översiger denna sekors sparande, och om dea ine full u moverkas av e sparandeöversko i den privaa sekorn, måse dea per definiion mosvaras av e undersko i byesbalansen. E växande undersko i byesbalansen kan därigenom vara e ecken bland andra på a saens ugifer är högre än inkomserna. Genom a kombinera den naionella inkomsidenieen (1) med den naionella budgeresrikionen kan bealningsbalansen härledas. Enlig budgeresrikionen är landes samlade ugifer i varje idsperiod begränsade av inkomsen i samma period och landes möjligheer a låna: BNP r A C I G A A ). (6) ( 1 där A är neoillgångarna genemo ulande i period och r A är räneavkasningen på dessa illgångar. Från (1) och (6) erhålles enkel bealningsbalansen: X M PI SI ( A A 1). (7) Vänserlede i bealningsbalansen (7) är, som idigare har nämns, byesbalansen som besår av summan av handeln i varor och jänser sam primäroch sekundärinkomser. Termen ( A A 1) i högerlede visar hur neoillgångarna genemo ulande förändras över iden. Noera a om svenskar neoköper uländska illgångar så uppvisar kapialbalansen och den finansiella balansen e neoundersko, dvs. A A 1 0. Ekvaion (7) innebär således a summan av byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen allid är idenisk lika med noll Bealningsbalans konra ulandssällning Efersom den finansiella balansen mäer neoulåningen genemo omvärlden ska en förändring i byesbalansens saldo per definiion allid a mosvaras av en likarad förändring i neoanspråken genemo omvärlden. E byesbalansöversko mosvaras således av en ökning av neofordringarna privaa eller offenliga genemo omvärlden. Överskoe kan även åerspeglas i en ökning av valuareserven efersom valuareservsransakionerna ingår i den finansiella balansen. E undersko i byesbalansen innebär isälle a neoförvärven från omvärlden måse bealas aningen genom avveckling av uländska illgångar eller genom en ökning av skulderna ill ulande. 6 Efersom en rad olika källor används för a mäa poserna i bealningsbalansen uppsår såväl mäfel som periodiseringsfel och därför ingår också en residual i form av en respos. Källor och meoder 2014

20 20(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Dea innebär a om.ex. Sverige köper mer illgångar uomlands än vad som säljs ill ulande (dea är desamma som a säga a neo av den finansiella balansen är mindre än noll) måse Sverige samidig sälja mer varor och jänser ill ulande än vad som köps från ulande. De samlade bealningarna u ur e land måse hel enkel mosvara de samlade bealningsinflöde. 3 Ulandssällningen, sockuppgifer 3.1 Allmän om ulandssällningen Parallell med bealningsbalansen sammansälls också en ulandssällning (Inernaional Invesmen Posiion, IIP), dvs. sockuppgifer över samliga inhemska sekorers illgångar och skulder genemo ulande. Neo av dessa illgångar och skulder är e må på e lands förmögenhe genemo omvärlden Definiion Definiionerna av de olika insrumenen sammanfaller hel med dem som gäller för bealningsbalansen Ulandssällningens konoplan Insrumenfördelningen i ulandssällningen överenssämmer med den som illämpas i bealningsbalansens finansiella balans: Direka inveseringar Porföljinveseringar Akier Ränebärande värdepapper Finansiella deriva Övriga inveseringar Valuareserv Insrumenen fördelas på illgångar och skulder sam på inhemska sekorer Samband med bealningsbalansen Förändringen av sällningsuppgiferna mellan vå mäillfällen beror såväl på genomförda ransakioner som på värdeförändringar. Sambande mellan ulandssällningen (ingående och ugående balans) och de ransakioner som redovisas i bealningsbalansen är följande: Källor och meoder 2014

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

Kreditderivat: introduktion och översikt

Kreditderivat: introduktion och översikt Kredideriva: inrodukion och översik Alexander Herbersson, Cenrum för Finans/Ins. för Naionalekonomi Alexander.Herbersson@economics.gu.se FKC seminarium, 2007-11-08 Kredideriva: inrodukion och översik p.

Läs mer

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15 Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,

Läs mer

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

Det svenska konsumtionsbeteendet

Det svenska konsumtionsbeteendet NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail Tex: Mikael Simovis & Tomas Forsberg Illusraion: Jonas Englund Sor es: Wachguard Halon Cronlab Symanec Microsof Cleanmail Ren e-pos med 26 Skräppos är e sor problem för både i-avdelning och användare.

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna?

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Handledare: Pär Holmberg och Erik Glans Termin och år: Höserminen 2007 Är erminspriserna på Nord Pool snedvridna? En sudie av

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden Magiseruppsas i finansiering Föreagsekonomiska insiuionen FEK 591 Lunds Universie Hedgefonder och akiefonder - En sudie av riskexponering och marke-iming på den svenska marknaden Handledare Hossein Asgharian

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr

Läs mer

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning

Läs mer

Damm och buller när avfall blir el

Damm och buller när avfall blir el Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar

Läs mer

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 VINDKRAFTSPOLICY för Hallsahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Köpings kommun 2013-03-25, 14 Hallsahammars kommun, 2013-04-29 48 Besällning: Hallsahammars kommun Arbesgrupp:

Läs mer

Glada barnröster kan bli för höga

Glada barnröster kan bli för höga Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr.

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr. Imporera bilen från USA Den låga dollarkursen gör de lönsam för dig a köpa bilen i USA. Du kan spara 50 000 kr. Av Mikael Sjerna/virginia,usa A köpa bil i USA är den bäsa bilaffären du kan göra i dag.

Läs mer

Vi har hittat socialpolitiken!

Vi har hittat socialpolitiken! n LG Karlsson: Fas 3 är rena 1800-ale n RFHL Uppsala: Poliikerna blåse oss 3/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vad vill de, egenligen? Oberoende

Läs mer

Förord: Sammanfattning:

Förord: Sammanfattning: Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare

Läs mer

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson Uveckling av porföljsraegier baserade på svag koinegrerade finansiella insrumen med AdaBoosing Helena Nilsson Februari 15, 2009 Absrac Financial analyss are consanly rying o find new rading sraegies in

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

Många risker när bilen mals till plåt

Många risker när bilen mals till plåt Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig.

Läs mer

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees

Läs mer

En jämförelse av levnadskostnader för en tvåbarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun

En jämförelse av levnadskostnader för en tvåbarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun Fakuleen för ekonomi, kommunikaion och IT Marin Karlsson En jämförelse av levnadskosnader för en våarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun A comarison of cos of living for a family wih wo children

Läs mer

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt PROGRAMFÖRKLARING En rik friid å alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under e helår DINA MÖJLIGHETER Ta ag i di projek LOPPAN & ANDERS vå glada kulurarbeare på Friidsfesivalen akiv Kulur & Friid Espen Jensen

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

Finansmarknaden; En översikt av instrument och värderingsmodeller

Finansmarknaden; En översikt av instrument och värderingsmodeller Finansmarknaden; En översik av insrumen och värderingsmodeller Jan R. M. Röman Deparmen of Mahemaics and Physics Mälardalen Universiy, weden Mälardalen Universiy INLEDNING... Akieopionens villkor... Akieerminens

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

Inbyggd radio-styrenhet 1-10 V Bruksanvisning

Inbyggd radio-styrenhet 1-10 V Bruksanvisning Version: R 2.1 Ar. r.: 0865 00 Funkion Radio-syrenheen möjliggör en radiosyrd ändning/ släckning och ljusdämpning av en belysning. Inkopplingsljussyrkan kan sparas i apparaen som memory-värde. Bejäning

Läs mer

Mät upp- och urladdning av kondensatorer

Mät upp- och urladdning av kondensatorer elab011a Namn Daum Handledarens sign. Laboraion Mä upp- och urladdning av kondensaorer Varför denna laboraion? Oscilloskope är e vikig insrumen för a sudera kurvformer. Avsiken med den här laboraionen

Läs mer

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar

Läs mer

Brandklassad vägg med trästomme

Brandklassad vägg med trästomme Brandklassad vägg med räsomme Brandkrav och uförande Examensarbee inom högskoleingenjörsprogramme Byggingenjör TOBIAS PERSSON Insiuionen för bygg- och miljöeknik Avdelningen för byggnadseknologi CHALMERS

Läs mer

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svesning Examensarbee uför i Reglereknik av Andreas Pilkvis LiTH-ISY-EX-- Linköping Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen

Läs mer

RAPPORTERINGSANVISNINGAR

RAPPORTERINGSANVISNINGAR 1 (6) ENKÄT OM UTLÄNDSKA FORDRINGAR OCH SKULDER VID SLUTET AV 2009 (SVA -ÅRSENKÄT 2009): RAPPORTERINGS INNEHÅLL 1 Allmänt... 2 2 Användaruppgifter... 2 3 Enkätens uppbyggnad... 3 3.1 Basuppgifter... 3

Läs mer

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual Elekoniska skydd Lågspänningsuusning Användarmanual Building a Newavancer Elecicl'élecicié World Qui fai auan? Elekoniska skydd Inodukion ill de elekoniska skydde Lära känna de elekoniska skydde Funkionsöversik

Läs mer

DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en pedagogisk studie av begrepp som beskriver miljön

DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en pedagogisk studie av begrepp som beskriver miljön DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en edagogisk sudie av begre som beskriver miljön TCO Uveckling AB, Disanslaboraorie, Raor 999: Sefan Junesrand, Inés Leal, Camilla Edvinsson & Tone Perelius "De kvaliaiva

Läs mer

sjuka av medicinen TEMAnummer Trappa upp livet istället Detta händer i kroppen Allt om läkemedelsberoende!

sjuka av medicinen TEMAnummer Trappa upp livet istället Detta händer i kroppen Allt om läkemedelsberoende! n Nedrappning: Trappa upp live isälle n Biverkningar: Dea händer i kroppen 2/2011 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. TEMAnummer All om läkemedelsberoende!

Läs mer

sämre & dyrare så blir vården PETER I NIO Bostödjarna utnyttjade mig Full fart med ny styrelse vägrades medicin

sämre & dyrare så blir vården PETER I NIO Bostödjarna utnyttjade mig Full fart med ny styrelse vägrades medicin n Jannes svåra id: Bosödjarna unyjade mig n Nya FRIO: Full far med ny syrelse 4/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Dokumen En kokerskas kamp mo kommunen

Läs mer

Är staten löneledande? En ekonometrisk studie av löneutvecklingen för statligt anställda och privata tjänstemän 1970 2002

Är staten löneledande? En ekonometrisk studie av löneutvecklingen för statligt anställda och privata tjänstemän 1970 2002 Är saen löneledande? En ekonomerisk sudie av löneuvecklingen för salig ansällda och privaa jänsemän 1970 2002 Innehåll Förord 5 Inrodukion 6 Tidigare sudier 8 Den saliga lönebildningens uveckling 10 Daa

Läs mer

SCB:s modell för befolkningsprognoser

SCB:s modell för befolkningsprognoser BAKGRUNDSMATERIAL OM DEMOGRAFI, BARN OCH FAMILJ 2005:1 SCB:s modell för befolkningsprognoser En dokumenaion Saisiska cenralbyrån 2005 Background maerial abou demography, children and family 2005:1 SCB

Läs mer

Shoppinghelg. Lördag 27/10 kl.10-15 Söndag 28/10 kl. 12-16. Gallerian lördag kl. 10-16 söndag kl. 12-16. i Varberg

Shoppinghelg. Lördag 27/10 kl.10-15 Söndag 28/10 kl. 12-16. Gallerian lördag kl. 10-16 söndag kl. 12-16. i Varberg i Varberg Lördag 7/1 kl.1-15 Söndag 8/1 kl. 1-16 Gallerian lördag kl. 1-16 söndag kl. 1-16 Foo: Annelie Billing/Raja for you Ränderna går aldrig ur på Polarn O. Pyre! sid 4 All från sopunnor ill klassiska

Läs mer

UNIVERSEN. # 1 februari -13 årg 44 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11

UNIVERSEN. # 1 februari -13 årg 44 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11 UNIVERSEN # 1 februari -13 årg 44 En idning för Uppsala universies medarbeare Tema: Öppen illgång Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11 Åsiker går isär om slopa bidrag Sid 4 5 Klarecken för Campus Goland

Läs mer

RAPPORTERINGSANVISNINGAR

RAPPORTERINGSANVISNINGAR 1 (5) RAPPORTERINGSANVISNINGAR Blanketterna fylls i enligt dessa anvisningar. Posterna har i tillämpliga delar definierats i enlighet med VIRATI-dokumentet Klassificeringar och definitioner (18.10.2004)

Läs mer

Diverse 2(26) Laborationer 4(26)

Diverse 2(26) Laborationer 4(26) Diverse 2(26) (Reglereknik) Marin Enqvis Reglereknik Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie Föreläsare och examinaorer: Marin Enqvis (ISY) Simin Nadjm-Tehrani (IDA) Lekionsassisener: Jonas Callmer

Läs mer

Massivträ som väggmaterial - en jämförande studie av energiförbrukning och termisk komfort

Massivträ som väggmaterial - en jämförande studie av energiförbrukning och termisk komfort Massivrä som väggmaerial - en jämförande sudie av energiförbrukning och ermisk komfor Examensarbee inom civilingenjörsprogramme Väg- och vaenbyggnad L E N A G O L L V I K Insiuionen för bygg- och miljöeknik

Läs mer

Rad 9. Kassa, banktillgodohavanden Posten omfattar betalningsmedel, inklusive utländska sedlar och mynt, som kan disponeras fritt.

Rad 9. Kassa, banktillgodohavanden Posten omfattar betalningsmedel, inklusive utländska sedlar och mynt, som kan disponeras fritt. Bilaga 2 Spec A1. Kapitalplaceringar Rad 8. Omvända repor På posten omvända repor redovisas den erlagda köpeskillingen vid äkta återköpsavtal. Omvända repor och repor ska redovisas separat på Spec A1.

Läs mer

Generell dimensionering av ett grundelement i Sandwich

Generell dimensionering av ett grundelement i Sandwich Projeknummer Kund Rappornummer D4.089.00 Läa karossmoduler TR08-006 Daum Referens Revision 008-0-7 Regisrerad Ufärdad av Granskad av Godkänd av Klassificering Open Generell dimensionering av e grundelemen

Läs mer

UNIVERSEN. #2 mars -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Resurs för Rysslandsstudier. Sid 4 6

UNIVERSEN. #2 mars -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Resurs för Rysslandsstudier. Sid 4 6 UNIVERSEN #2 mars -10 årg 41 En idning för Uppsala universies medarbeare Snabba dopingeser Sid 9 Oellokören övar för full Sid 15 Resurs för Rysslandssudier Sid 4 6 Foo: STAFFAN CLAESSON Fler nyheer och

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Instruktion till Balansstatistik mot utlandet:

Instruktion till Balansstatistik mot utlandet: 1(16) Instruktion till Balansstatistik mot utlandet: specifikation till Balansstatistiken BANKTILLGODOHAVANDEN (FRÅN RAD 101)... 2 Utlandet... 2 Landfördelning... 2 Tusental svenska kronor... 2 Ställningsvärden...

Läs mer

RIKTLINJER. med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14.

RIKTLINJER. med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14. 19.6.2015 L 154/15 RIKTLINJER EURPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/948 av den 16 april 2015 om ändring av riktlinje ECB/2013/7 om statistik om värdepappersinnehav (ECB/2015/19) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT

Läs mer

Programmering Emme-makro rvinst_ic.mac version 2

Programmering Emme-makro rvinst_ic.mac version 2 Uppdragsr: 10109320 2008-08-27 Seh Svalgård PM Programmerig Emme-makro rvis_ic.mac versio 2 Iehållsföreckig Förusäigar...2 Beräkigsuryck...2 Daabaser...4 Marisplaser...4 Aropsparamerar...6 Udaa...6 L:\705x\_SAMSAM\3_Dokume\36_PM\PM

Läs mer

Utveckling av testrigg för mätning av däckfriktion mot vinterväglag

Utveckling av testrigg för mätning av däckfriktion mot vinterväglag Förord Förord Dea examensarbee ugör en del i e sörre forskningsprojek för a öka kunskapen inom ämnesområde vinerväglag. Syfe med examensarbee är a konsruera en esrigg som en sar på forskningsprojeke. Tesriggen

Läs mer

Bearbetning av GPS-data vid Flyg- och Systemprov

Bearbetning av GPS-data vid Flyg- och Systemprov Bearbening av -daa vid Flyg- och Sysemprov Examensarbee uför i Kommuniaionssysem och Reglereni vid Tenisa Högsolan i Linöping Av Joaim Persson Reg nr: LiTH-ISY-EX-35-00 Linöping, april 00 Bearbening av

Läs mer

Solcellsanläggning. din bästa investering för framtiden

Solcellsanläggning. din bästa investering för framtiden Solcellsanläggning din bäsa invesering för framiden Solcellsanläggningar frånen av Sveriges ledande leveranörer Skandinavisk Design Tysk kvalie GermanSolar har mer än 13 års erfarenhe och har ill lika

Läs mer

hennes minne Inger Forsgren ny ordförande En dåres dagbok miljoner Tips & trix Så fixar du en cold turkey på buprenorfin Värdig vård

hennes minne Inger Forsgren ny ordförande En dåres dagbok miljoner Tips & trix Så fixar du en cold turkey på buprenorfin Värdig vård n RFHL-kongressen: Inger Forsgren ny ordförande n Psykvård: En dåres dagbok 2/2012 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för Räigheer, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling, RFHL. Tips & rix Så fixar du en

Läs mer

AID:... Lisa börjar spara 1000 per månad från och med nästa månad. Hon sparar under 35 år tills hon fyller 67 år.

AID:... Lisa börjar spara 1000 per månad från och med nästa månad. Hon sparar under 35 år tills hon fyller 67 år. Lösnngar: Akedelen Tena 4-5-5 Uppgf (4 poäng) Defnera ydlg följande begrepp a) APV och skaesköld b) IRR, som bland har lösnngar, när uppsår dessa? c) Asse Bea d) Yeld curve Se exbook and web sources. Uppgf

Läs mer

OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN

OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN MJÄLTBRANDS VARNING! OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN Om du eller någon du känner har sympom som beskrivs i denna broschyr åk ill närmase sjukhus omedelbar! VILKA ÄR TECKNEN OCH SYMPTOMEN ATT SE

Läs mer

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsuppgifter i de befintliga rapportmallarna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen.

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsuppgifter i de befintliga rapportmallarna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen. Bilaga 7 Anvisningar till blankett Kompletterande tillsynsrapportering tilläggsuppgifter ECB Begrepp och uttryck i blanketten och anvisningar till denna har samma betydelse som i lagen (1995:1560) om årsredovisning

Läs mer

OLJA TILL VARJE PRIS. Text & Bild: Linus Karlsson & Emelie Rosén ETC 18 ETC REPORTAGE REPORTAGE

OLJA TILL VARJE PRIS. Text & Bild: Linus Karlsson & Emelie Rosén ETC 18 ETC REPORTAGE REPORTAGE 18 Rörmokaren Joseph Baromgo kommer från en by nära oljefälen. Han säger a de som bor här är förlorarna, men han ror a Uganda som land kommer a bli rikare. 19 OLJA TILL VARJE PRIS Tex & Bild: Linus Karlsson

Läs mer

1 FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARENS ROLL OCH ANSVAR 4 1.1 LAGEN OM FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING 4 1.2 FINANSINSPEKTIONENS ROLL OCH TILLSYN 10

1 FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARENS ROLL OCH ANSVAR 4 1.1 LAGEN OM FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING 4 1.2 FINANSINSPEKTIONENS ROLL OCH TILLSYN 10 INNEHÅLLSÖRECKNING 1 ÖRSÄKRINGSÖRMEDLARENS ROLL OCH ANSVAR 4 1.1 LAGEN OM ÖRSÄKRINGSÖRMEDLING 4 1.2 INANSINSPEKIONENS ROLL OCH ILLSYN 10 1.3 GOD ÖRSÄKRINGSÖRMEDLINGSSED 10 1.4 EIK OCH MORAL 11 2 JURIDIK

Läs mer

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/12 2014. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/12 2014. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar KTS Test 4:e kvartalet 2014 Testmyndighet nr 1 TEST Landstingens finansiella tillgångar och skulder Påbörjad, skicka in senast 2014-12-31 Myndighet 1a Sida 1 av 11 Innan du börjar Sidor och frågor i blanketten

Läs mer

Övergripande. Titel. Övergripande. ADHD - Definition. ADHD-Definition. ADHD Kategori eller Dimension. Cecilia Wåhlstedt

Övergripande. Titel. Övergripande. ADHD - Definition. ADHD-Definition. ADHD Kategori eller Dimension. Cecilia Wåhlstedt Heerogenie hos Barn med : Symomdomän, neuropsykologiska processer och komorbidie Tiel Cecilia Wåhlsed cecilia.wahlsed@psyk.uu.se Övergripande Barn med är de så lika? symom, Kogniiva briser och samidiga

Läs mer

Fastighet & finans. »Jag har haft konkret nytta av mina studier« vältajmade pionjärer sid 4. Sara Wäsström om KTH: Första kullen färdig:

Fastighet & finans. »Jag har haft konkret nytta av mina studier« vältajmade pionjärer sid 4. Sara Wäsström om KTH: Första kullen färdig: e magasin om kh:s kandidaubildning inom Fasighe & finans Ansökan ill ubildningen ska vara inne senas 15 april 2009 Sara Wässröm om KTH:»Jag har haf konkre nya av mina sudier«sid 8 Försa kullen färdig:

Läs mer

RAPPORTERINGSANVISNINGAR

RAPPORTERINGSANVISNINGAR 1 (7) ENKÄT OM UTLÄNDSKA FORDRINGAR OCH SKULDER VID SLUTET AV 2011 (SVA-ÅRSENKÄT 2011): RAPPORTERINGS INNEHÅLL 1 Allmänt... 2 2 Användning av rapporteringstjänsten... 2 2.1 Inloggning i rapporteringtjänsten...

Läs mer

Nr 2 2014 Årgång 2. Vä l ko m m e n i n t i l l e t t r u m fö r h e l a l i ve t! ÄNGLAMARKEN. om att vårda Guds skapelse

Nr 2 2014 Årgång 2. Vä l ko m m e n i n t i l l e t t r u m fö r h e l a l i ve t! ÄNGLAMARKEN. om att vårda Guds skapelse Nr 2 2014 Årgång 2 Vä l ko m m e n i n i l l e r u m fö r h e l a l i ve! ÄNGLAMARKEN om a vårda Guds skapelse ÖPPNING Kalla den änglamarken eller himlajorden om du vill, jorden vi ärvde Änglamark, skona

Läs mer

Vi betygsätter årets skatteprogram

Vi betygsätter årets skatteprogram Vi beygsäer åres skaeprogram Tycker du a de är svår a deklarera? Då ka du få hjälp. Här graskar och beygsäer Privaa Affärer markades samliga skaeprogram. För de flesa sveskar är deklaraioe umera e lä mach.

Läs mer

Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI)

Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI) Datum 2013-12-20 Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI) Sammanfattning En genomgående förändring i den nya uppdaterade blanketten är den anpassning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

familjen Sverige Nr 1/12 Nytt kontor i Vetlanda Setra sätter trenderna Euro 6-motor i Setra

familjen Sverige Nr 1/12 Nytt kontor i Vetlanda Setra sätter trenderna Euro 6-motor i Setra Sverige Nr 1/12 Informaion från Sera i Sverige familjen Sera säer renderna Nya Sera S 515 HD och S 516 HD Pärlor i ComforClass Sidan 2 Euro 6-moor i Sera Nu går de a få Sera med Euro 6-moor och ny växellåda

Läs mer

Riksbankens nya indikatorprocedurer

Riksbankens nya indikatorprocedurer Riksbankens nya inikaorproceurer MICHAEL K. ANDERSSON OCH MÅRTEN LÖF Förfaarna har okorera i ekonomeri och är verksamma vi Riksbankens prognosenhe. De senase åren har cenralbanker värlen över inressera

Läs mer

Koncerner med en balansomslutning större än 1 miljard kronor (mdkr) får lämna uppgifter som är avrundade till närmaste miljontal.

Koncerner med en balansomslutning större än 1 miljard kronor (mdkr) får lämna uppgifter som är avrundade till närmaste miljontal. Remissexemplar 2014-03-26 Bilaga 2 Anvisningar till blankett Standardrapport Företag med utländska filialer ska upprätta rapporten för moderföretaget inklusive dess filialer. Uppgifterna ska överensstämma

Läs mer