Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2009

Transkript

1 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2009

2

3 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2009 Saisiska cenralbyrån 2009

4 Balance of Paymens. Third quarer 2009 Saisics Sweden 2009 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen för bealningsbalans och finansmarknadssaisik Saisics Sweden, Balance of Paymens and Financial Markes Box SE Sockholm Förfrågningar Lena Finn, Inquiries lena.finn@scb.se Camilla Bergeling, camilla.bergeling@scb.se Lizee Appelberg, lizee.appelberg@scb.se De är illåe a kopiera och på anna sä mångfaldiga innehålle i denna publikaion. Om du cierar, var god uppge källan på följande sä: Källa: SCB, Bealningsbalansen. Tredje kvarale I is permied o copy and reproduce he conens in his publicaion. When quoing, please sae he source as follows: Source: Saisics Sweden, Balance of Paymens. Third quarer Omslag/Cover: Aeljén, SCB URN:NBN:SE:SCB-2009-FM04BR0904_pdf (pdf) Denna publikaion är endas illgänglig på This publicaion will only be published on

5 Bealningsbalansen redje kvarale 2009 Förord Förord Bealningsbalansen sammansälls och publiceras sedan sepember 2007 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. Bealningsbalansen är en sammansällning av Sveriges reala och finansiella ransakioner med omvärlden och delas in i byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. Denna rappor omfaar ufalle av redje kvarale Saisiska cenralbyrån, december 2009 Lars Melin Chrisina Ekblom

6

7 Bealningsbalansen redje kvarale 2009 Innehåll Innehåll Förord... 3 Bealningsbalansen... 7 Byesbalans... 8 Handelsbalans... 8 Tjänsebalans... 9 Fakorinkomser Avkasning direka inveseringar Avkasning porföljinveseringar Avkasning övriga inveseringar Löpande ransfereringar och kapialbalans Finansiell balans Direka inveseringar Porföljinveseringar Övriga inveseringar Valuareserv Svenska illgångar och skulder mo ulande, neo Vad är bealningsbalansen? En härledning av bealningsbalansen Sambande med ulandssällningen Saisiska cenralbyrån 5

8 6 Saisiska cenralbyrån

9 Bealningsbalansen redje kvarale 2009 Bealningsbalansen Bealningsbalansen Bealningsbalansen för redje kvarale 2009 gav e översko i byesbalansen på 53,1 miljarder kronor, svag negaiv kapialbalans och e undersko på 174,7 miljarder kronor i den finansiella balansen. Den oala neohandeln med varor och jänser uppgick under kvarale ill 48,3 miljarder kronor vilke är en försämring både från föregående kvaral och mosvarande kvaral De är framförall varuhandeln som forsäer a vika. Från mosvarande kvaral 2008 har värde av exporen och imporen minska med cirka 18 procen vardera. Posen resor uppvisade för försa gången e neoinflöde efer a uländska resenärers konsumion vid resande i Sverige ökade med 6 procen från mosvarande kvaral föregående år. Finanskrisen och den krafiga konjunkurnedgången har inneburi lägre vinser för föreagen. Dea åerspeglas i avkasningen för bolag inom direkinveseringsförhållanden som under kvarale gav e neoinflöde på 16,0 miljarder kronor. Den oala kapialavkasning genererade under kvarale e neoinflöde på 16,2 miljarder kronor vilke kan jämföras med 37,3 miljarder mosvarande kvaral föregående år. Den finansiella balansen resulerade i e neouflöde om 174,7 miljarder kronor, där direka inveseringar sod för de sörsa neouflöde på 98,3 miljarder kronor. Under de redje kvarale förvärvade Vaenfall AB de holländska energibolage Nuon vilke bidrog ill sora neouflöden. Även övriga inveseringar resulerade i sora neouflöden om 78,9 miljarder kronor. De var framförall de svenska sorbankerna som även under dea kvaral forsae a generera kapialuflöden vilke beror på den minskade upplåningen mo ulande. Saisiska cenralbyrån 7

10 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2009 Byesbalans Överskoe i byesbalansen försvagades under redje kvarale med cirka 20 miljarder från föregående kvaral och uppgick ill 53,1 miljarder kronor. Även i jämförelse med mosvarande period föregående år försvagades byesbalansen, med cirka 29 miljarder kronor. Kapialavkasningen har mer än halveras sedan redje kvarale föregående år vilke bidrog ill försvagningen. Handelsbalansen uppgick ill 21,7 miljarder kronor efer forsa vikande varuhandel. Tjänsebalansen uppgick ill 26,6 miljarder kronor vilke var en försämring från både föregående kvaral och mosvarande period förgående år. Fakorinkomserna resulerade i e neoinflöde om 15,7 miljarder kronor och de löpande ransfereringarna resulerade i e neouflöde om 10,9 miljarder kronor. Handelsbalans Varuexporen uppgick ill 241,3 miljarder under redje kvarale och varuimporen uppgick ill 219,5 miljarder, vilke gav e handelsneo på 21,7 miljarder kronor. Exporen forsae a sjunka och har i jämförelse med mosvarande period föregående år minska i värde med 18 procen. 8 Saisiska cenralbyrån

11 Bealningsbalansen redje kvarale 2009 Bealningsbalansen Imporen däremo särkes under kvarale från föregående period, men sjönk även här i värde med cirka 18 procen från redje kvarale Handeln med EU-länder, som värdemässig ugör mer än hälfen av Sveriges expor och impor, sjönk krafig från mosvarande period Tjänsebalans Både exporen och imporen av jänser har öka i jämförelse med föregående kvaral vilke resulerade i a jänsebalansen för redje kvarale uppgick ill 26,6 miljarder kronor. I jämförelse med redje kvarale 2008 har överskoe i jänsebalansen däremo minska med 1,8 miljarder kronor vilke orsakades av en lägre expor samidig som jänseimporen var näsinill oförändrad. Toal uppgick exporen av ransporjänser ill 19,5 miljarder och imporen ill 14,8 miljarder kronor efer a både exporen och imporen ökade från föregående kvaral. I jämförelse med redje kvarale 2008 var de däremo en minskning för båda flödena med 2,2 miljarder för exporen och 1,3 miljarder för imporen. De ökade inflöde från föregående kvaral orsakades framförall av exporökningen av sjöfarsjänser och flygransporer. För imporökningen bidrog även här flygransporer för posiiv uveckling från föregående kvaral illsammans med järnvägsransporer. Posen resor omfaar varor och jänser som resenärer förvärvar vid resande i andra länder. Efersom de är krafig säsongsvariaion i posen görs jämförelsen bäs med mosvarande period föregående år. Trenden från idigare kvaral med minska undersko har forsa även för dea kvaral och för försa gången resulerade posen resor i e neoinflöde, som uppgick ill 0,2 miljarder kronor. Exporen av resor, som besår av uländska resenärers konsumion vid resande i Sverige, ökade med 6 procen från redje kvarale 2008 och uppgick ill 26,5 miljarder kronor. Imporen, dvs. svenskarnas ugifer vid resor uomlands, uppgick ill 26,4 miljarder vilke är en minskning med 4 procen vid samma jämförelse. Både exporen och imporen av de övriga jänseslagen minskade oal se sedan föregående kvaral och resulerade i e översko om 21,7 miljarder Saisiska cenralbyrån 9

12 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2009 kronor. Exporen sjönk även i jämförelse med mosvarande period 2008 medan imporen däremo särkes. Imporökningen orsakades framförall av de ökade uflöde av delposen övriga affärsjänser. Från föregående kvaral var de framförall delposerna licenser & royalies och byggnadsjänser som bidrog ill den negaiva neouvecklingen. Den oala minskningen begränsades dock någo av neoökningar inom delposerna kommunikaionsjänser och daa- och informaionsjänser. Fakorinkomser Fakorinkomser, som besår av löner och avkasning på kapial, visade under redje kvarale e översko på 15,7 miljarder vilke var e öka neoinflöde på 4,7 miljarder från föregående kvaral. Avkasningen på direka inveseringar resulerade i e neoinflöde på 16,0 miljarder medan avkasningen på porföljinveseringar resulerade i e neouflöde på 1,7 miljarder kronor. Avkasningen på övriga inveseringar resulerade i e neoinflöde på 1,9 miljarder kronor vilke kan jämföras med e neoinflöde på 2,7 miljarder föregående kvaral. Posen löner genererade e neouflöde på 0,5 miljarder vilke var i nivå med idigare perioder. 10 Saisiska cenralbyrån

13 Bealningsbalansen redje kvarale 2009 Bealningsbalansen Avkasning direka inveseringar Avkasningen på direka inveseringar genererade e neoinflöde på 16,0 miljarder kronor där åerinveserade vinsmedel sod för sora inflöden. Toal se är kapialavkasningen beydlig lägre för 2009 än idigare perioder. Den finansiella krisen har givi effek på den reala ekonomin och därmed föreagens vinser, vilke påverkar avkasningen för bolag inom direkinveseringsförhållanden. Avkasningen på direka inveseringar i ulande uppgick ill 48,2 miljarder kronor vilke kan jämföras med e inflöde på 68,5 miljarder redje kvarale Avkasningen på direka inveseringar i Sverige uppgick ill 32,3 miljarder kronor, vilke var en minskning av uflöde med 2,6 miljarder från redje kvarale Under kvarale genererade udelningar e neouflöde om 5,7 miljarder kronor. Avkasningen på direka inveseringar har revideras krafig för 2008 på grund av a de prognosiserade värdena för 2008 har ersas med värden enlig ufalle från den årliga undersökningen för föreag inom direkinveseringsförhållanden. Saisiska cenralbyrån 11

14 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2009 Avkasning porföljinveseringar Avkasning på porföljinveseringar gav e neouflöde på 1,7 miljarder kronor under de redje kvarale vilke kan jämföras med e neoinflöde på 4,2 miljarder kronor mosvarande kvaral Avkasningen på ränebärande värdepapper genererade e neouflöde på oal 11,1 miljarder kronor under de redje kvarale. Ränekosnaden för svenska ränebärande värdepapper uppgick ill 21,5 miljarder kronor. Avkasningen på uländska ränebärande värdepapper uppgick ill 10,5 miljarder kronor och udelningar på uländska akier uppgick ill 9,3 miljarder kronor. Den oala avkasningen på porföljinveseringar i ulande resulerade därmed i e neoinflöde på 19,8 miljarder kronor. Avkasning övriga inveseringar Avkasning på övriga inveseringar gav e neoinflöde på 1,9 miljarder kronor under redje kvarale, vilke kan jämföras med e neouflöde på 0,5 miljarder kronor under mosvarande period Avkasningen på övriga inveseringar i ulande uppgick ill 10,6 miljarder och avkasningen i Sverige uppgick ill 8,7 miljarder kronor. 12 Saisiska cenralbyrån

15 Bealningsbalansen redje kvarale 2009 Bealningsbalansen Avkasning på övriga inveseringar besår av avkasning på lån och deposiioner m.m. De sörsa bidragen ill posen är avkasning på sådana illgångar respekive skulder som banker i Sverige har genemo moparer i ulande. Löpande ransfereringar och kapialbalans Underskoe av de löpande ransfereringar och kapialbalans ökade från föregående kvaral med 7,9 miljarder och uppgick ill 12,2 miljarder kronor. Även i jämförelse med redje kvarale föregående år har underskoe öka med 1,7 miljarder kronor. Uflöde för de löpande ransfereringarna ökade från föregående kvaral vilke framförall berodde på a ransfereringarna som har anknyning ill EU ökade med 4,0 miljarder. Samidig minskade de oala inflöde av de löpande ransfereringarna med 4,7 miljarder vilke gav upphov ill de ökade underskoe av posen sedan föregående kvaral. Posen övrig, d.v.s. alla övriga ransfereringar som ine har anknyning ill EU eller U-bisånd, resulerade i e neouflöde på 4,2 miljarder kronor vilke är e oförändra uflöde. Saisiska cenralbyrån 13

16 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2009 Finansiell balans Den finansiella balansen resulerade i e neouflöde om 174,7 miljarder kronor. Direka inveseringar sod för de sörsa neouflöde på 98,3 miljarder kronor. Även övriga inveseringar, finansiella deriva och valuareserven gav upphov ill kapialuflöden. Porföljinveseringar däremo resulerade i e neoinflöde om 55,9 miljarder kronor vilke förklaras framförall av värdepappersupplåningen uomlands. Direka inveseringar Direka inveseringar gav e neouflöde på 98,3 miljarder kronor för de redje kvarale 2009 vilke kan jämföras med e neoinflöde på 6,2 miljarder föregående kvaral. Kapialuflöde förklaras främs av Vaenfall AB:s förvärv av de holländska energibolage Nuon. Svenska direka inveseringar i ulande resulerade i e neouflöde på 126,1 miljarder. De sora uflöde härrör främs från delposen ege kapial som gav e neouflöde på 114,9 miljarder kronor, där Vaenfall AB:s 14 Saisiska cenralbyrån

17 Bealningsbalansen redje kvarale 2009 Bealningsbalansen förvärv av akier i Nuon sår för de sörsa flödena. Delposen lån uppvisar däremo e neoinflöde på 23,2 miljarder kronor vilke kan jämföras med e neoinflöde på 39,5 miljarder kronor för mosvarande kvaral år Ulandes inveseringar i Sverige uppgick under kvarale ill e neoinflöde om 27,9 miljarder kronor. Generell märks ydlig den globala lågkonjunkuren i uppgiferna om direka inveseringar då anale nyinveseringar både i Sverige och ulande har minska beydlig. Porföljinveseringar Porföljinveseringar genererade kapialinflöden på oal 55,9 miljarder kronor under åres redje kvaral. Inflöde beror framförall på handeln med svenska ränebärande värdepapper. Svenska inveseringar i uländska akier och ränebärande värdepapper medförde däremo uflöden av kapial. Uländska placerares handel med svenska ränebärande värdepapper gav upphov ill e neoinflöde på 97,5 miljarder kronor. Inflöde beror framförall på värdepappersupplåningen i ulande. Svenska banker och bosadsinsiu forsae under de redje kvarale a finansiera sin verksamhe genom upplåning i ulande. Även Riksgälden emierade värdepapper vilke bidrog ill inflöde. Svenska inveseringar i uländska värdepapper gav under de redje kvarale e neouflöde på 48,0 miljarder kronor. De var köp av framförall uländska akier som bidrog ill kapialuflöde. De redje kvarale 2009 infördes en ny meod avseende saisiken över handeln med svenska ränebärande värdepapper ugivna i uländsk valua. Insamlade ransakioner har ersas med esimeringar uifrån sällningsvärden, korrigera för valuakursförändringar och övriga värdeförändringar. Saisiska cenralbyrån 15

18 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2009 Finansiella deriva Under de redje kvarale 2009 genererade ransakioner i finansiella deriva e neouflöde om 17,0 miljarder kronor. De sora bruoflödena som uppvisas under idigare kvaral har nu minska och ligger på beydlig lägre nivåer. Flöden från finansiella deriva uppkommer genom realiserade värden från förfallna konrak, sam genom olika yper av premiebealningar. De finansiella insrumen som ugör deriva är främs opioner, erminer och swappar. De sörsa handelsvolymerna avser olika yper av valuaderiva. Övriga inveseringar Övriga inveseringar gav e neouflöde på 78,9 miljarder kronor för de redje kvarale Mosvarande period föregående år genererade övriga inveseringar e neoinflöde på 84,9 miljarder kronor. Övriga inveseringar besår huvudsakligen av banksekorns lån ill och från ulande exklusive värdepappperslån vilka varierar krafig över kvaralen. De svenska sorbankerna forsae även under dea kvaral a generera kapialuflöden vilke beror på minskad upplåning mo ulande. Liksom föregående kvaral bidrog Riksbanken ill en relaiv sor del av 16 Saisiska cenralbyrån

19 Bealningsbalansen redje kvarale 2009 Bealningsbalansen uflöde. Uländska inveseringar i Sverige gav oal e neouflöde på 163,5 miljarder kronor. Svenska inveseringar i ulande gav upphov ill e neoinflöde på 84,6 miljarder kronor. Inflöde beror framförall på en minskning i ulåningen ill ulande. Valuareserv Valuareserven resulerade de redje kvarale 2009 i e neouflöde på 36,3 miljarder kronor, vilke är en relaiv sor förändring hisorisk se. Jämför med andra kvarale 2009 var de dock mer än en halvering. Kapialuflöde beror ill sor del på illdelningen av SDR från IMF i augusi men även på köpe av uländska obligaioner. SDR, särskilda dragningsräer (Special Drawing Righs) är en inernaionell reservillgång som illskapas av Inernaionella valuafonden, IMF, för illdelning ill medlemsländerna. En av Riksbankens vikigase uppgifer är a se ill a de finns likvidie i de svenska bankerna. Ökade åaganden mo uländska organisaioner, andra cenralbanker och öka behov av uländsk valua i de svenska bankerna har ge upphov ill försärkning av valuareserven. Riksbanken har under kvarale forsa a låna kapial i uländsk valua från Riksgälden. Saisiska cenralbyrån 17

20 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2009 Svenska illgångar och skulder mo ulande, neo Den svenska neoskulden mo ulande ökade under försa halvåre 2009 med 138 miljarder kronor och uppgick ill 582 miljarder kronor enlig preliminära siffror. Dea är den sörsa svenska neoskulden mo ulande sedan år Neoillgången i form av direka inveseringar har prognosiseras ill 458 miljarder kronor, vilke är en ökning jämför med föregående år. Den fakor som kommi a få sörs beydelse för uvecklingen av ulandssällningen är kronkursen. Andra vikiga fakorer är priserna på akiemarknaden i Sverige och ulande, sam marknadsvärde av direkinveseringsföreag. Värde på illgångar och skulder mo ulande i derivainsrumen forsäer a ligga på en hög nivå. Vid halvårsskife uppgick sällningsvärde för illgångar i derivakonrak, d.v.s. konrak med posiiva marknadsvärden, ill 498 miljarder kronor. Mosvarande sällningsvärde för skulder, d.v.s. konrak med negaiva marknadsvärden, uppgick ill 427 miljarder kronor. Neoskulden för porföljinveseringar ökade krafig under försa halvåre 2009 och uppgick ill miljarder kronor. Neoskulden för övriga inveseringar uppgick ill 282 miljarder kronor. Efer Riksbankens beslu a försärka valuareserven har den hiills öka med 80 miljarder kronor under 2009 och visade vid halvårsskife e sällningsvärde om 313 miljarder kronor. Den officiella sammansällningen av Sveriges ulandssällning redovisas ill marknadsvärde uom direka inveseringar, som anges med bokför värde. Som kompleering publiceras också en sammansällning av ulandssällningen där e marknadsvärde för direka inveseringar har beräknas. Enlig denna sammansällning hade Sverige en neoskuld på ulande under 2008 mosvarande 260 miljarder kronor. 18 Saisiska cenralbyrån

21 Bealningsbalansen redje kvarale 2009 Bealningsbalansen Vad är bealningsbalansen? Bealningsbalansen produceras och sammansälls sedan sepember 2007 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. I en sluen ekonomi besäms nivån på inveseringarna av de samlade sparande i ekonomin. Dea innebär a om sparande av någon anledning minskar blir följden a även inveseringarna minskar. I en öppen ekonomi är sambande mellan sparande och inveseringar ine lika ydlig efersom globala finansiella marknader gör a inernaionell kapial enkel kan flöda mellan länder. Bealningsbalansen innehåller informaion om dessa flöden. De är hel enkel en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Bealningsbalansen kan delas in i: Byesbalansen, som visar handel i varor och jänser, löner, avkasning på finansiella illgångar och skulder, sam löpande ransfereringar såsom.ex. EU-bidrag och avgifer. Kapialbalansen, som dels omfaar EU-bidrag och U-bisånd för reala inveseringar och dels köp och försäljning av räigheer, såsom.ex. paen. Den finansiella balansen, som delas in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övriga inveseringar och valuareserven. Den finansiella balansen visar förändringar i finansiella illgångar och skulder genemo omvärlden. En härledning av bealningsbalansen E lands bruonaionalproduk, BNP, är de samlade värde på de varor och jänser som produceras i lande under e viss år. Produkionen används ill a illfredssälla aningen den inhemska eferfrågan i form av hushållens konsumion, C, privaa inveseringar, I, och offenliga ugifer, G, eller ill a levereras uomlands i form av expor av varor och jänser, X. Den inhemska eferfrågan kan även illgodoses av impor av varor och jänser, M. Den s.k. naionella inkomsidenieen visar a e lands produkion under e enskil år är lika med summan av den inhemska eferfrågan ( C + I + G ) och neoförsäljningen av varor och jänser ill övriga världen ( X M ): BNP = C + I + G + X M. 1 (1) Genom a addera de s.k. neofakorinkomserna, F, d.v.s. svenska fakorinkomser injänade uomlands (svenska lönagares ersäning uomlands sam avkasningen på svensk kapial uomlands) minus uländska fakorinkomser injänade i Sverige (uländska lönagares ersäning i Sverige 1 Denna relaion kallas för en idenie efersom den definiionsmässig måse vara uppfylld i varje enskild idsperiod. Saisiska cenralbyrån 19

22 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2009 sam avkasningen på uländsk kapial i Sverige) kan (1) skrivas om i ermer av den s.k. bruonaionalinkomsen, BNI : 2 BNI = C + I + G + X M + F. (2) En omskrivning av (2) ger: BNI C G = S = I + X M + F, (3) där S avser de samlade naionella sparande i ekonomin. De naionella sparande ugörs av den konsoliderade offenliga sekorns sparande, T G, där T är skaeinäken, och hushållens sparande, BNI T C. 3 Enlig (3) gäller: S I = X M + F. (4) Differensen mellan S och I kallas ofa för neoinveseringarna genemo ulande och differensen mellan X och M kallas för handelsbalansen. X M + F är byesbalansen. Ekvaion (4) visar därmed a de finns e enkel samband mellan neoinveseringarna och handelsbalansen. För en given neofakorinkoms kommer allid förändringar i differensen mellan S och I a följas av mosvarande förändringar i differensen mellan X och M. Ekvaion (4) visar också a de ine går a på kor sik reducera e undersko i handelsbalansen uan a samidig öka de naionella sparande eller minska de inhemska inveseringarna. 4 De är även inressan a noera a ekvaion (4) innebär a om hushållens sparande är lika sor som de inhemska inveseringarna, kommer den offenliga sekorns sparande uvecklas ungefär som neoexporen över iden. 5 På samma sä som de naionella sparande kan delas upp i den konsoliderade offenliga sekorns sparande och hushållens sparande kan de inhemska inveseringarna delas upp i den offenliga sekorns inveseringar och privaa inveseringar. Denna uppdelning ger vid handen a om den offenliga sekorns inveseringar översiger denna sekors sparande, och om dea ine full u moverkas av e sparandeöversko i den privaa sekorn, måse dea per definiion mosvaras av e undersko i byesbalansen. E växande undersko i byesbalansen kan därigenom vara e ecken bland andra på a saens ugifer är högre än inkomserna. Genom a kombinera den naionella inkomsidenieen (1) med den naionella budgeresrikionen kan bealningsbalansen härledas. Enlig budgeresrikionen är landes samlade ugifer i varje idsperiod begränsade av inkomsen i samma period och landes möjligheer a låna: 2 Dessa fakorinkomser kallas numera ofa för primära inkomser. Neofakorinkomserna besår av löner, kapialavkasning och löpande ransfereringar. 3 Dea innebär allså a de naionella sparande är idenisk med summan av den offenliga sekorns sparande och hushållens sparande. 4 Neofakorinkomserna anas vara konsana på kor sik. 5 Denna relaion innebär i själva verke a den offenliga sekorns budgebalans under vissa idsperioder kommer a samvariera med handelsbalansen. 20 Saisiska cenralbyrån

23 Bealningsbalansen redje kvarale 2009 Bealningsbalansen BNP + r A = C + I + G + A + A ). (6) ( 1 där A är neoillgångarna genemo ulande i period och r A är räneavkasningen på dessa illgångar. Neoillgångarna besår i sin ur av kapialbalansen och den finansiella balansen. Från (1) och (6) erhålles enkel bealningsbalansen: X M + F = ( A A ) 1. (7) + Vänserlede i bealningsbalansen (7) är, som idigare har nämns, byesbalansen som besår av summan av handelsbalansen och neofakorinkomserna. Termen ( A A + 1) i högerlede visar hur neoillgångarna genemo ulande förändras över iden. Noera a om svenskar neoköper uländska illgångar så uppvisar kapialbalansen och den finansiella balansen e neoundersko, d.v.s. A < A Ekvaion (7) innebär således a summan av byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen allid är idenisk lika med noll. 6 Sambande med ulandssällningen Efersom den finansiella balansen mäer neoulåningen genemo omvärlden kommer en förändring i byesbalansens saldo per definiion allid a mosvaras av en likarad förändring i neoanspråken genemo omvärlden. E byesbalansöversko mosvaras således av en ökning av neofordringarna privaa eller offenliga genemo omvärlden. Överskoe kan även åerspeglas i en ökning av valuareserven efersom valuareservsransakionerna ingår i den finansiella balansen. E undersko i byesbalansen innebär isälle a neoförvärven från omvärlden måse bealas aningen genom avveckling av uländska illgångar eller genom en ökning av skulderna ill ulande. Dea innebär a om.ex. Sverige köper mer illgångar uomlands än vad som säljs ill ulande (dea är desamma som a säga a neo av den finansiella balansen är mindre än noll) måse Sverige samidig sälja mer varor och jänser ill ulande än vad som köps från ulande. De samlade bealningarna u ur e land måse hel enkel mosvara de samlade bealningsinflöde. Ulandssällningen visar e lands oala neoskuldsäning och redovisas i form av sockuppgifer över samliga inhemska sekorers illgångar och skulder genemo omvärlden. Neo av illgångarna och skulderna är således e må på e lands förmögenhe genemo omvärlden. Sockuppgiferna redovisas ill marknadsvärde och delas precis som den finansiella balansen in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övrig kapial och valuareserven. 7 Sambande mellan ulandssällningen och de ransakioner som ingår i bealningsbalansen illusreras i figuren nedan. Förändringar i neosällningen genemo omvärlden beror både på genomförda ransakioner som 6 Efersom en rad olika källor används för a mäa poserna i bealningsbalansen uppsår såväl mäfel som periodiseringsfel och därför ingår också en residual i form av en respos. 7 I vissa fall används de bokförda värde isälle för marknadsvärde p.g.a. a underlage för beräkning av marknadsvärde är oillräcklig. Saisiska cenralbyrån 21

24 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2009 regisreras i den finansiella balansen och på förändringar i växelkurser och illgångspriser. Dessuom kan sockarna påverkas av.ex. nedskrivningar av fordringar (e exempel på övriga korrigeringar i figuren). Om byesbalansen under en längre period uppvisar under- eller översko medför dea en uppbyggnad av aningen en neoskuld eller en neoillgång. Förändringar av ulandssällningen beroende på Ingående balans Transakioner Prisförändringar Valuakursförändringar Övriga korrigeringar Ugående balans 22 Saisiska cenralbyrån

25

26