Lektion 2 Sälj- & verksamhetsplanering (SVP) Rev HL
|
|
- Sven Pålsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lekion 2 Sälj- & verksamhesplanering (SVP) Rev 5006 HL Innehåll Nivå : Produkion mo kundorder (SVP.) Monering mo kundorder (SVP.2) Produkion mo lager (SVP.3) Lagerlös produkion (Chase) (SVP.4) Ujämnad produkion (Level) (SVP.5) Dynamisk modell (SVP.6) Produkionsak (SVP.7) Produkgrupper (SVP.8) Nivå 2: SVP vid MTS resp MTO (SVP2.9) Lägsa produkionsak (SVP2.0) Val av produkionsak (SVP2.)* Nivå 3: Val av produkionsak och ulego (SVP3.2) Produkion mo ordersock (SVP3.3) Nivå 4: Ulego (SVP4.3) *Uppgifer som behandlas på lekion Rekommenderad ordning:.7, 3.2, 3.3..
2 Nivå Uppgif SVP. Åskådliggör kapialbindningskurvan för produkion mo kundorder. Uppgif SVP.2 Åskådliggör kapialbindningskurvan för monering mo kundorder. Uppgif SVP.3 Åskådliggör kapialbindningskurvan för produkion mo lager. Uppgif SVP.4 I kursen har inom sälj- och verksamhesplanering (aggregerad planering) vå olika exrema planeringssraegier diskueras. Formulera exremsraegin jagande produkion ( chase ) maemaisk (definiera införda beeckningar och variabler!), dels för lagerillverkning (MTS), dels för kundorderillverkning (MTO). Uppgif SVP.5 Formulera exremsraegin ujämnad produkion ( level ) maemaisk (definiera införda beeckningar och variabler!), dels för lagerillverkning (MTS), dels för kundorderillverkning (MTO). Uppgif SVP.6 Formulera, med nedan givna beeckningar, de aggregerade planeringsprobleme för sälj- och verksamhesplanering som en dynamisk modell, summan av kosnader för lagerhållning och exra kapacie (.ex. överid, personal från arbespooler, ec.) skall minimeras. Ingångslagren är noll och eferfrågan skall äckas uan brissiuaioner. Formuleringen skall avse produkgrupper i och produkionsgrupper j över e anal perioder (fors. näsa sida). Give: x i I i D i h i a ij r j E j = Anal enheer av produkgrupp i som produceras i period = Ugående lagernivå för produkgrupp i i period = Prognosiserad eferfrågan av produkgrupp i i period = Lagerhållningskosnad per enhe av produkgrupp i i period = Kapaciesbehov i produkionsgrupp j för illverkning av en enhe i produkgrupp i = Reguljär illgänglig kapacie i produkionsgrupp j i period = Exra kapacie mosvarande produkionsgrupp j som unyjas i period 2
3 c j e max, j T m n = Kosnad för en produkionsimme i exern resurs (ulego) mosvarande produkionsgrupp j i period = Maximal exra kapacie mosvarande produkionsgrupp j i period = Anal idsperioder, =,, T = Anal produkgrupper, i =,, m = Anal produkionsgrupper, j =,, n Uppgif SVP.7 En föreagsdivision illverkar enbar en produkgrupp. Den aggregerade eferfrågan för hela produkgruppen förvänas blir 700, 000, 800, 00, 000 och 700 de närmase 6 månaderna. De enskilda produkerna belägger produkionsanläggningen likara. Ingångslagre för halvåre är 00 enheer. Produkion och eferfrågan anas ske koninuerlig under varje månad. i) Besäm den lägsa, konsana produkionsak för föreage, give a all eferfrågan skall illgodoses uan briser. ii) iii) Hur sor blir medellagernivån och hur sor blir ugångslagre? Uvärdera den framagna produkionsplanen och jämför den med en plan, där den konsana produkionsaken är sa ill 800 enheer per månad och där ulego unyjas vid behov. Lagerhållningskosnaden är 50 kr per enhe och period medan ulego kosar 00 kr per enhe. Uppgif SVP.8 E föreag har re produkgrupper; Alfa, Bea och Gamma. Varje grupp innehåller e anal produker. Alfa innehåller AOne, ATwo och AThree vilka är föreages sörsa produker. Nedan åerfinns en abell över produkgruppen Alfa. De re senase kvaralens produkion och försäljning finns, sam försäljningsplanen över följande fyra kvaral (se abell nedan). Skapa en produkgruppssrukur och a fram en produkionsplan för de re produkerna basera på veckoaker. Anag 3 veckor per kvaral. Produkgrupp Alfa Kvaral: Försäljningsplan [s] Fakisk försäljning [s] Varav AOne [s] Varav ATwo [s] Varav AThree [s]
4 Nivå 2 Uppgif SVP2.9 I sälj- och verksamhesplanering (SVP) används ofa grafer som visar ackumulerad försäljning och ackumulerad produkion. Ge exempel på grafernas ypiska useende för följande föreag: (i) e föreag som producerar mo lager (make-o-sock, MTS), respekive (ii) e som producerar mo kundorder (make-o-order, MTO). Förklara i samband med hänvisning ill dessa grafer hur man kan uppskaa lagernivåer och ordersockens sorlek, sam vad som menas när man ibland säger a kundordersock ugör negaiv lager. Ange också hur man i grafen för MTO-föreage kan uläsa leveransledidens förändring över iden. Uppgif SVP2.0 E föreag arbear i sin sälj- och verksamhesplanering med aggregerade eferfrågedaa och möer följande eferfrågan de kommande sex månaderna för en av föreages produkfamiljer: {700, 900, 00, 900, 650, 500} enheer. Föreage har e iniiallager på 000 enheer. Besäm den lägsa, konsana produkionsaken (anal enheer per månad), så a föreage kan illgodose eferfrågan under dea halvår uan a briser uppsår. Eferfrågan och produkion anas vara jämn fördela över varje månad. Uppgif SVP2. De nysarade föreage Salk AB har en ny produk som endas har illverkas i 200 exemplar och som nu ligger på lager. Produken har en beräknad eferfrågan de närmase sex månaderna på {550, 900, 800, 800, 750, 600} enheer per respekive månad. i) Beräkna den lägsa konsana produkionsak som illgodoser eferfrågan uan a säkerheslagernivå på 00 s underskrids. ii) iii) Produkionsekniska fakorer gör a produkionsaken ine kan väljas godycklig. Salk AB har a välja mellan en produkionsak på 750 s/månad respekive 650 s/månad. Lagerkosnaden uppskaas ill 00 SEK/(månad s) och möjlighe ill ulego finns ill en merkosnad av 250 SEK/s (dessa produker behöver då ine lagerhållas). Vilken produkionsak skulle du föreslå a Salk AB bör använda give a de vill minimera kosnaderna för ulego och lagerhållning? Säkerheslagernivån får ine heller här underskridas. Vad skall merkosnaden för ulego vara för a Salk AB skall vara likgilig inför vale av produkionsak, allså när ger de vå alernaiva produkionsakerna samma kosnad? 4
5 Nivå 3 Uppgif SVP3.2 Föreage Trafford Inc. har sälj- och verksamhesplaneringsmöe inför de sundande åre. Den prognosiserade eferfrågan för näskommande år är enlig följande: Tabell: Prognosiserad eferfrågan Månad Eferfrågan Summa Medel 2800 Prognosen anses vara ämligen säker. Vid ingången av månad ligger 700 enheer i lagre. Säkerheslagernivån är sa ill 250 enheer och denna nivå får ine underskridas. Trafford Inc. bedriver sin verksamhe i hyrda lokaler illsammans med flera andra föreag. Hyresavalen går på kalenderår och avser dels produkionslokaler men även lagerya, dvs. Trafford Inc. måse besämma hur många lagerplaser de vill kunna förfoga över under näskommande år. Produkerna är ganska skrymmande och förvaras syckvis på laspall. i) Beräkna den lägsa konsana produkionsak P som illgodoser eferfrågan uan a säkerheslagernivån underskrids. (2p) ii) iii) På dea möe skall även hyresavalen skrivas på gällande produkionslokaler och lagerurymme för kommande år. Hur många lagerplaser (en lagerplas rymmer en laspall) behöver Trafford Inc. hyra under näsa år? De lagerplaser de ine behöver hyra, hyrs u ill andra föreag. (p) Om lagerplaserna kosar 300 kronor a hyra per månad, hur mycke skulle Trafford Inc. vara beredda a beala för a fri kunna variera produkionsaken i inervalle [2600 P 3000] enheer per månad? (2p) Uppgif SVP3.3 Tomens verksad har nyligen haf e möe för a planera sin sälj- och verksamhesplanering för de kommande månaderna för a bäre kunna illgodose eferfrågan från leksaksaffärerna. Den prognosiserade eferfrågan av modellbilar varje månad gällande kommande halvår är enlig följande (i usenal): {260, 200, 30, 330, 580, 500} [enheer]. 5
6 Prognosen bedöms vara säker. Eferfrågan och produkion anas vara jämn fördelad över varje månad. a) Beräkna den lägsa illåna konsana produkionsak P för Tomens verksad give a säkerheslagre på 50 (i usenal) ej får underskridas och a de finns e iniial lager inför dessa månader på (i usenal) 280 (enheer). b) Beräkna isälle den högsa illåna konsana produkionsak P för Tomens verksad med hänsyn ill a lageruppbyggnad ej är illåen och a den iniiala ordersocken inför dessa månader är (i usenal): 280 (enheer). Beräkna även den förvänade ugående ordersocken! Nivå 4 Uppgif SVP4.3 Ange för- och nackdelar med ulego. När är de bra a använda sig av ulego? 6
7 Lösningsförslag Uppgif SVP. Kapialbindning Orderbunde maerial Förråd PIA Kommenar: Hacke i kurvan vid de orderbundna maeriale kan bero på maerial som direklevereras ill en slumoneringslina (uan a förs ligga i lager/förråd). Tid Uppgif SVP.2 Kapialbindning Tid Förråd PIA- Halvfab.lager PIA-2 7
8 Uppgif SVP.3 Kapialbindning Tid Förråd PIA Färdigvarulager Uppgif SVP.4 Minimera P eller I give lagerkoninuie i alla perioder, sam med hänsyn ill säkerheslager. Chase: MTS: min T = 0 I I = I då I SS P 0 + P D =,..., T =,...,T =,..., T Produkionsaken är beslusvariabel, där: P = Produkionsak i period I = Lagernivå i slue av period D = Prognosiserad eferfrågan i period SS = Säkerheslagernivån T = Planeringshorisonen 8
9 MTO: min N = O O = O + D P,..., N då O 0,..., N P 0,..., N Produkionsaken är beslusvariabel, där: O = Ordersocken i slue av period Övriga beeckningar enlig ovan. Uppgif SVP.5 Level: MTS: min P I 0 + P SS + Di då i= P 0 =,..., T Produkionsaken är beslusvariabel, där: P = Produkionsak i period I = Lagernivå i slue av period D = Prognosiserad eferfrågan i period SS = Säkerheslagernivån T = Planeringshorisonen MTO: max P P O0 + D,,.., = i N då i P 0 Produkionsaken är beslusvariabel, där: O = Ordersocken i period Övriga beeckningar enlig ovan. Uppgif SVP.6 Dynamisk planeringsmodell: Probleme kan formuleras enlig nedan. 9
10 min T m h + i i = i= j= Under bivillkoren: I I n c j E j = I + x D i Lagerbalansvillkor i i, i i, m i= E I i E aij xi rj + E j j, Produkionskapacie e j Maximal exra kapacie j max, j,, x j i 0 i, Icke-negaivie 0 j, Uppgif SVP.7 i) Numerisk: Lå x vara en konsan produkionsak, I 0 iniiallager och D eferfrågan period. Då gäller följande villkor; I + nx D n =.. T, vilke ger x = 900 enh/period. o n = ii) Lagernivåer fås genom a använda lagerkoninuiesvillkoren; I = I + x D I = ( I + I ) 2 I = 6 I Medellagernivån: 75 enh Slulager: 200 enh iii) Besäm kosnad för planerna give lagerhållningskosnad h = 50 kr/enh. och ulegokosnad c = 00 kr/enh. Kosnad plan uan ulego = hti = = kr Ulegoplanens medellagernivå besäms som i ii) ill 50 enh., oalågång av ulego fås som lagerdiff. 500 enh. Kosnad ulegoplan = hti + 500c = = kr Välj egenillverkning y kr < kr 0
11 Alfa AOne (50%) Uppgif SVP.8 ATwo (25%) AThree (25%) Produkgruppssrukuren ser u enlig följande: Enlig den hisoriska försäljningen så har fördelningen mellan AOne, ATwo och AThree vari konsan, därav anar vi a denna fördelning även gäller för kommande år. Om vi ugår från fördelningen enlig ovan och försäljningsplanen får vi följande veckovisa försäljningsplan per produk (3 veckor per kvaral): Produkgrupp Alfa Försäljningsplan i veckoaker per kvaral [s/vecka] Kvaral: Försäljningsplan [s] Fakisk försäljning [s] Varav AOne [s] Varav ATwo [s] Varav AThree [s]
12 Uppgif SVP2.9 Exempel på MTS, dvs då produkionen sker före (ligger ovanför) försäljning: Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Försäljning Produkion Exempel på MTO, dvs då försäljning sker före (ligger ovanför) produkionen: Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Försäljning Produkion De verikala avsånde mellan kurvorna i MTO mosvarar ordersocken och om vi anar a kundorder kommer a uppfyllas i ur och ordning så mosvarar avsånde mellan kurvorna i princip också den förvänade leveranslediden. De horisonella avsånde mellan kurvorna ger dock en direk uppskaning av leveranslediden. För MTO så är gape mosvarande ordersocken vilke beräknas som: Ordersock = Ack försäljning Ack produkion = Lager ( negaiv lager ). I MTS-falle så ugör gape mellan kurvorna lageruvecklingen beräknad som Lager = Ack produkion Ack försäljning 2
13 Uppgif SVP2.0 Alernaiv I: Numerisk Lå x vara en konsan produkionsak, då gäller följande bivillkor; x 700 x x 600 x x x 567 vilke ger a x = 650 enh/mån x 3600 x x x x x 625 Alernaiv II: Grafisk Sök lägsa produkionsak, vilke erhålls som luningen i grafen: ΔAckP = ΔT AckP AckP T 5 5 T = = 650s / mån Ack D Ack P 3
14 Uppgif SVP2. i) Lägsa konsana produkionsak blir 740 s/månad. Lägsa konsana produkionsak I 0 S D D o P ii) Salk AB bör välja en produkionsak om 750 s/månad för a minimera sina kosnader. Produkionsak = 750 s/månad Period Eferfrågan Produkion Ing lager Ug lager Medellager Kosnad Ug lager 300 Lagerh kosn 00 Produkionsak = 650 s/månad + ulego Period Eferfrågan Produkion Ulego Ing lager Ug lager Medellager Kosnad Ug lager 50 Lagerh kosn 00 Legokosnad 250 iii) Vid en merkosnad för legoillverkning om 7 SEK/s erhålls samma kosnad för de respekive produkionsakerna. medellager H = medellager H + ulego c c ulego 7 SEK/s ulego 4
15 Uppgif SVP3.2 i) Enlig formeln för lägsa konsan produkionsak fås följande: Månad D Ack D Lägs P Ug. Lager (P = 2850) Max Den lägsa konsana produkionsaken är enheer per månad. ii) De högsa ugående lagre är de som måse dimensionera lagerurymme, dvs. 300 enheer. Dessa 300 innehåller inkluderar även säkerheslagre. Trafford Inc. behöver 300 lagerplaser under näsa år. iii) För a besämma värde av möjligheen a kunna variera kapacieen måse vi besämma hur mycke vi kan spara i ermer av ugående lagersaldo. Ur uppgif ii) fås a de maximala ugående lagre uppgår ill 300 enheer. Kosnaden för dea blir 300 * 300 = kronor per månad. Om vi fri kan variera kapacieen mellan 2600 och 3000 enheer per månad blir produkionsplanen enlig följande ablå. Månad D P Ug. Lager Max 800 5
16 De maximala ugående lagre, som också dimensionerar lagerurymme, uppgår i dea fall ill 800 enheer vilke mosvarar en lagerkosnad på kronor. Skillnaden i kosnad för hyr lagerurymme uppgår ill kronor vilke åerspeglar de maximala Trafford Inc. skulle vara villig a beala för möjligheen a variera kapacieen. Uppgif SVP3.3 a) Vi vill minimera produkionsaken give följande villkor: Min P Då +SS där,..,n P =: 280+P >= à P = 30 =2: 280+2P >= à P = 65 =3: 280+3P >= à P = 24 =4: 280+4P >= à P = 33 =5: 280+5P >= à P = 30 =6: 280+6P >= à P = 342 b) Vi vill maximera produkionsaken give följande villkor: Max P Då där,..,n P =: P >= à P = 540 =2: 2P >= à P = 370 =3: 3P >= à P = 350 =4: 4P >= à P = 345 =5: 5P >= à P = 392 =6: 6P >= à P = 40 Förvänad ordersock vid periodens slu : Vilke leder ill: Produkionsak blir s och förvänad ugående lagersock blir s! 6
17 Uppgif SVP4.3 Nackdelen med ulego är ganska given, de är ofa kossam a överlåa produkion på någon annan. Fördelarna finns givevis också. De är bra a slippa överdimensionera sin kapacie bara för a man har sor eferfrågan en viss period, då är de bäre a.ex. köra ulego för a kunna fylla alla order. En annan anledning a använda ulego är om e anna föreag hel enkel kan producera bäre eller billigare än du själv har möjlighe ill. De är ibland bäre a koncenrera sig på sin egen verksamhe och låa en annan leveranör/producen sköa de de gör bäre än du. 7
Lektion 2 Sälj- & verksamhetsplanering (SVP) Rev MR
Lekion 2 Sälj- & verksamhesplanering (SVP) Rev20080303MR Lieraur: Olhager (2000) kap. 1.3, 2.1 och 7 (ej 7.3) Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller
Läs merLektion 2 Sälj- & verksamhetsplanering (SVP) Rev MR
Lekion 2 Sälj- & verksamhesplanering (SVP) Rev2833MR Lieraur: Olhager (2) kap..3, 2. och 7 (ej 7.3) Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå innehåller uppgifer
Läs merTPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I, Ii
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Mahias Henningsson TENTAMEN I TPPE3 PRODUKTIONSEKONOMI för I, Ii TORSDAGEN DEN 6 APRIL 009, KL 4-8 SAL:
Läs merLektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM
ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller
Läs merFöreläsning 5. Kursstruktur. Agenda Planering och styrning
Föreläsning 5 Planeringssysem och Sälj- & verksamhesplanering: Hierarkiska planeringssysem och aggregerad planering (SVP) Avsluning Planeringssysem Fas posiion Fö 6a: Projekplanering (CPM, PERT, mm) Le
Läs merTISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9
ekniska högskolan vid Li Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam EAME I PPE08 PROKIOSEKOOMI för M ISAGE E 20 AGSI 203, KL 8-2 Sal: ER Provkod: E2 Anal uppgifer:
Läs merPerspektiv på produktionsekonomi - en introduktion till ämnet
Perspekiv på produkionsekonomi - en inrodukion ill ämne Fredrik Olsson (fredrik.olsson@iml.lh.se) Ins. för Teknisk ekonomi och logisik LTH, Lunds universie Vad är produkionsekonomi? (eng. ~ Producion &
Läs merTPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii TORSDAGEN DEN 20 DECEMBER 2012, KL Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn Salarna besöks 9.
ekniska högskolan vid Li Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam EAME I PPE3 PROKIOSEKOOMI för I,Ii ORSAGE E 20 ECEMBER 202, KL 8-2 Sal: ER och ER2 Provkod: E
Läs merUppgift 2 (max 5p) Beskriv orderklyvning och överlappning och skillnader mellan dessa. Härled de formler som ingår i respektive metod.
Exempelena nr 3 ppgif (max 5p) ppgifen går u på a förklara några cenrala begrepp inom kursen. Svara korfaa men kärnfull och ange en förklaring på e fåal meningar som ydlig beskriver var och e av de fem
Läs merExempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!
Exempelena 3 Anvisningar 1. Du måse lämna in skrivningsomslage innan du går (även om de ine innehåller några lösningsförslag). 2. Ange på skrivningsomslage hur många sidor du lämnar in. Om skrivningen
Läs merLösningar till Matematisk analys IV,
Lösningar ill Maemaisk anals IV, 85. Vi börjar med kurvinegralen 5 5 dx + 5 x5 + x d. Sä P x, = 5 5 och Qx, = 5 x5 + x. Vi använder Greens formel för a beräkna den givna kurvinegralen. Efersom ine är en
Läs merPRODUKTIONSEKONOMI för I, Ii
Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Mahias Henningsson TENTAMEN I TPPE3 PRODUKTIONSEKONOMI för I, Ii FREDAGEN DEN 8 DECEMBER 2009, KL 4-8 SAL:
Läs merFREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30
Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:
Läs merbättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!
Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com
Läs merTentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor
Läs merUppgift 1 (max 5p) Uppgift 2 (max 5p) Exempeltenta nr 6
ppgf (max 5p) Exempelena nr 6 ppgfen går u på a förklara några cenrala begrepp nom kursen. Svara korfaa men kärnfull och ange en förklarng på e fåal menngar som ydlg beskrver var och e av de fem begreppen.
Läs merFÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén
FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av
Läs merFöreläsning 2. Prognostisering: Prognosprocess, efterfrågemodeller, prognosmodeller
Föreläsning 2 Prognosisering: Prognosprocess, eferfrågemodeller, prognosmodeller Kurssrukur Innehåll Föreläsning Lek1on Labora1on Inroduk*on, produk*onsekonomiska grunder, produk*onssysem, ABC- klassificering
Läs merLektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2
Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer
Läs merBetalningsbalansen. Andra kvartalet 2012
Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merOm antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation
1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara
Läs merAnsvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9.45. Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104, azra.mujkic@liu.
Teknska högskolan vd LU Insuonen för ekonomsk och ndusrell uvecklng Produkonsekonom Helene Ldesam TENTAMEN I TPPE PRODUKTIONSEKONOMI för I,I TISDAGEN DEN 7 APRIL 25, KL 82 Sal: TER, TER4 Provkod: TEN Anal
Läs merSkillnaden mellan KPI och KPIX
Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas
Läs merDiskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?
Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-
Läs merTENTAMEN Datum: 12 mars 07. Kurs: MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK 6H3000, 6L3000, 6A2111 TEN 2 (Matematisk statistik )
VERSION A TENTAMEN Daum: mars 7 Kurs: MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK 6H, 6L, 6A TEN (Maemaisk saisik ) Skrivid: 8:5-:5 Lärare: Armin Halilovic Kurskod 6H, 6L, 6A Hjälpmedel: Miniräknare av vilken yp
Läs merBetalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012
Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs mer3 Rörelse och krafter 1
3 Rörelse och krafer 1 Hasighe och acceleraion 1 Hur lång id ar de dig a cykla 5 m om din medelhasighe är 5, km/h? 2 En moorcykel accelererar från sillasående ill 28 m/s på 5, s. Vilken är moorcykelns
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera
Läs merLivförsäkringsmatematik II
Livförsäkringsmaemaik II iskrea kommuaionsfunkioner Erik Alm, Hannover Re Sockholm 2013 iskre eknik Premier och annuieer bealas diskre ödligheen definieras ofas i en diskre abell (Undanag: de Nordiska
Läs merRepetitionsuppgifter
MVE5 H6 MATEMATIK Chalmers Repeiionsuppgifer Inegraler och illämpningar av inegraler. (a) Beräkna Avgör om den generaliserade inegralen arcan(x) ( + x) dx. dx x x är konvergen eller divergen. Beräkna den
Läs merVA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning
VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merDagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:
Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och
Läs merFöljande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: A=kB. A= k (för ett tal k)
TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER Följande uryck används ofa i olika problem som leder ill differenialekvaioner: Tex A är proporionell mo B A är omvän proporionell mo B Formell beskrivning de finns
Läs merUpphandlingar inom Sundsvalls kommun
Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du
Läs merTjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster
Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merTjänsteprisindex för varulagring och magasinering
Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005
Läs mern Ekonomiska kommentarer
n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.
Läs mer2 Laboration 2. Positionsmätning
2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni
Läs merDifferentialekvationssystem
3227 Differenialekvaionssysem Behållaren A innehåller 2 lier, behållaren B innehäller 3 lier och behållaren C 4 lier salvaen Vid idpunken är salhalen i behållaren A 4 g, i behållaren B 2 g och i behållaren
Läs merGenom att uttrycka y-koordinaten i x ser vi att kurvan är funktionsgrafen till y = x 2. Lektion 2, Flervariabelanalys den 19 januari 2000
Lekion, Flervariabelanals den 9 januari..6 Finn hasighe, far och acceleraion vid idpunk av en parikel med lägesvekorn Genom a urcka -koordinaen i ser vi a kurvan är funkionsgrafen ill. Beskriv också parikelns
Läs merAtt studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och
Läs merTexten " alt antagna leverantörer" i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår.
I Anal: 4 Bilaga Avalsmall Ubilning (si. 6) Föryligane önskas om vilken sors ubilning som avses i skrivningen Ubilning skall illhanahållas kosnasfri 0 :40:04 Se a sycke. "Vi leverans ubilar leveranören
Läs mershetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik.
Kap 10: sid. 1 Blanchard kapiel 10 Penninmänd, inflaion och ssselsänin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och medellån sik Tar hänsn
Läs merFöreläsning 19: Fria svängningar I
1 KOMIHÅG 18: --------------------------------- Ellipsbanans soraxel och mekaniska energin E = " mgm 2a ------------------------------------------------------ Föreläsning 19: Fria svängningar I Fjäderkrafen
Läs merFörslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna
Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer
Läs merHa kul på jobbet är också arbetsmiljö
Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö
Läs merModeller och projektioner för dödlighetsintensitet
Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller
Läs merAMatematiska institutionen avd matematisk statistik
Kungl Tekniska Högskolan AMaemaiska insiuionen avd maemaisk saisik TENTAMEN I 5B86 STOKASTISK KALKYL OCH KAPITALMARKNADSTE- ORI FÖR F4 OCH MMT4 LÖRDAGEN DEN 5 AUGUSTI KL 8. 3. Examinaor : Lars Hols, el.
Läs merFöreläsning 3: Fler grafalgoritmer. Kortaste vägar mellan alla noder
Föreläning 3: Fler grafalgorimer Korae vägar mellan alla noder Maximal flöde i graf Bipari machning Korae vägar mellan alla noder Dijkra och Bellman-Ford algorimer beräknar korae avånd från en nod ill
Läs merKURVOR OCH PÅ PARAMETERFORM KURVOR I R 3. P(t)=(x(t),y(t),z(t)) T=(x (t),y (t),z (t)) r(t)=(x(t),y(t),z(t))
Kurvor på parameerform KURVOR OCH PÅ PARAMETERFORM KURVOR I R 3 P=xyz T=x y z r=xyz En kurva i R 3 anges ofas på parameerform med re skalära ekvaioner: x = f 1, y = f, z = f 3, D R * För varje får vi en
Läs merD-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000
D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell
Läs merStrategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet
1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe
Läs merRepetition Kraft & Rörelse Heureka Fysik 1: kap. 4, version 2013
Repeiion Kraf & Rörelse Heureka Fysik 1: kap. 4, 11.1-11 version 013 Rörelse En kropps rörelse kan beskrivas med olika yper av diagram. Sräcka-id-graf (s--graf) I en s--graf kan man uläsa hur lång e föremål
Läs merVad är den naturliga räntan?
penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank
Läs mer1. Geometriskt om grafer
Arbesmaerial, Signaler&Sysem I, VT04/E.P.. Geomerisk om grafer En av den här kursens syfen är a ge de vikigase maemaiska meoderna som man använder för a bearbea signaler av olika slag. Ofa är de så a den
Läs merMiljörapport 2014. Marma Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun
Miljörappor 2014 Marma Avloppsreningsverk Söderhamns Kommun Miljörappor 2014 Marma Avloppsreningsverk 2 (19) Innehållsföreckning Grunddel... 3 Texdel... 4 1. Verksamhesbeskrivning... 4 2. Tillsånd... 4
Läs merInstitutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA KF OCH F MHA AUGUSTI 2017
Insiuionen för illämpad mekanik, Chalmers ekniska högskola ösningar TENTMEN I HÅFSTHETSÄR KF OCH F MH 081 16 UGUSTI 017 Tid och plas: 8.30 1.30 i M huse. ärare besöker salen ca 9.30 sam 11.30 Hjälpmedel:
Läs merIngen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning
Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra
Läs merAMatematiska institutionen avd matematisk statistik
Kungl Tekniska Högskolan AMaemaiska insiuionen avd maemaisk saisik TENTAMEN I 5B1862 STOKASTISK KALKYL OCH KAPITALMARKNADSTE- ORI FÖR F4 OCH MMT4 FREDAGEN DEN 1 JUNI 21 KL 8. 13. Examinaor : Lars Hols,
Läs merDIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Håkan Joëlson 2006-01-19 v 1.3 DIGITALTEKNIK Laboraion D171 Grindar och vippor Innehåll Uppgif 1...Grundläggande logiska grindar Uppgif 2...NAND-grindens
Läs merFöljande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning
OLIKA TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER Följande uryck används ofa i olika problem som leder ill differenialekvaioner: Tex Formell beskrivning A är proporionell mo B de finns e al k så a A=kB A
Läs merLaborationstillfälle 4 Numerisk lösning av ODE
Laboraionsillfälle 4 Numerisk lösning av ODE Målsäning vid labillfälle 4: Klara av laboraionsuppgif 3. Läs förs een om differensmeoder och gör övningarna. Läs avsnie Högre ordningens differenialekvaioner
Läs merSkattning av respirationshastighet (R) och syreöverföring (K LA ) i en aktivslamprocess Projektförslag
Beng Carlsson I ins, Avd f sysemeknik Uppsala universie Empirisk modellering, 009 Skaning av respiraionshasighe R och syreöverföring LA i en akivslamprocess rojekförslag Foo: Björn Halvarsson . Inledning
Läs merDemodulering av digitalt modulerade signaler
Kompleeringsmaeriel ill TSEI67 Telekommunikaion Demodulering av digial modulerade signaler Mikael Olofsson Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie, 581 83 Linköping Februari 27 No: Denna uppsas
Läs merTimmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14
Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen
Läs merGenerell dimensionering av ett grundelement i Sandwich
Projeknummer Kund Rappornummer D4.089.00 Läa karossmoduler TR08-006 Daum Referens Revision 008-0-7 Regisrerad Ufärdad av Granskad av Godkänd av Klassificering Open Generell dimensionering av e grundelemen
Läs mer= (x, y) : x 2 +y 2 4, x 0, y (4r2 +1) 3 2
Tenamensskrivning i Maemaik IV, SF1636(5B11,5B13). Tisdagen den 1 januari 1, kl 14-19. Hjälpmedel: BETA, Mahemaics Handbook. Redovisa lösningarna på e sådan sä a beräkningar och resonemang är läa a följa.
Läs merAllmänt om korttidsplanering. Systemplanering 2011. Allmänt om korttidsplanering. Allmänt om vattenkraft. Det blir ett optimeringsproblem!
Sysemplanerng 2011 Allmän om kordsplanerng Föreläsnng 8, F8: Kordsplanerng av vaenkrafsysem Kapel 5.1-5.2.4 Innehåll: Allmän om kordsplanerng Allmän om vaenkraf Elprodukon Hydrologsk kopplng Planerngsprobleme
Läs merAnm 3: Var noga med att läsa och studera kurslitteraturen.
TNA- Maemaisk grundkurs Repeiionsuppgifer (inklusive förslag ill planeringsförslag sam faci) -- Sien Nilsson Kurshemsida: hp://websaff.in.liu.se/~sini/tna.hm Hänvisningar FN = Forsling Nemark: Anals i
Läs merPRODUKTIONSEKONOMI för I, Ii
LIKÖPIGS TEKISKA HÖGSKOLA Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Mahias Henningsson TETAME I TPPE3 PRODUKTIOSEKOOMI för I, Ii OSDAGE DE 7 DECEMBER 2008, KL 4-8 SAL: U, U3,
Läs mer{ } = F(s). Efter lång tid blir hastigheten lika med mg. SVAR: Föremålets hastighet efter lång tid är mg. Modul 2. y 1
ösningsförslag ill enamensskrivning i SF1633 Differenialekvaioner I Tisdagen den 7 maj 14, kl 8-13 Hjälpmedel: BETA, Mahemaics Handbook Redovisa lösningarna på e sådan sä a beräkningar och resonemang är
Läs merTruckar och trafik farligt för förare
De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,
Läs merTekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl 8-12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)
DEL - (Teoridel uan hjälpmedel). Vilken yp av ekvaion är dea: LÖSNINGAR ε x = E (σ x νσ y )+α T Ange vad sorheerna ε x, σ x, σ y, E, ν, α och T beyder, inklusive deras dimension (enhe) i SI-enheer. E maerialsamband
Läs merTENTAMEN HF1006 och HF1008
TENTMEN HF6 och HF8 Daum TEN 8 april Tid 8- nalys och linjär algebra, HF8 Medicinsk eknik), lärare: Jonas Senholm nalys och linjär algebra, HF8 Elekroeknik), lärare: Marina rakelyan Linjär algebra och
Läs merTjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer
Läs mer1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad.
RÄTTNING: För a få poäng på Fråga krävs hel rä svar per deluppgif. Dvs. svare på en deluppgif måse vara hel rä för a sudenen skall få poäng ( poäng). Varje deluppgif ger en poäng. Anal deluppgifer är 2.
Läs merKan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar
Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på
Läs merSignal- och bildbehandling TSBB14
Tenamen i Signal- och bildbehandling TSBB4 Tid: 207-04-9 Lokaler: G33, G35, TER Ansvarig lärare: Maria Magnusson besöker lokalerna kl. 5.00 och 7.30 el 073-804 38 67 Hjälpmedel: Räknedosa, medskickad formelsamling,
Läs merFöljande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning
OLIKA TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER Följande uryck används ofa i olika problem som leder ill differenialekvaioner: Tex Formell beskrivning A är proporionell mo B de finns e al k så a A=kB A
Läs mera) Beräkna arean av triangeln ABC då A= ( 3,2,2), B=(4,3,3) och C=( 5,4,3).
TENTAMEN -Jan-8, HF och HF8 Momen: TEN (Linjär algebra), 4 hp, skriflig enamen Kurser: Anals och linjär algebra, HF8, Linjär algebra och anals HF Klasser: TIELA, TIMEL, TIDAA Tid: 85-5, Plas: Campus Haninge
Läs merBASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator
Tryckoberoende elekronisk flödesregulaor Beskrivning är en komple produk som besår av e ryckoberoende A-spjäll med mäenhe som är ansluen ill en elekronisk flödesregulaor innehållande en dynamisk differensryckgivare.
Läs merTentamen: Miljö och Matematisk Modellering (MVE345) för TM Åk 3, VÖ13 klockan 14.00 den 27:e augusti.
Tenamen: Miljö och Maemaisk Modellering MVE345) för TM Åk 3, VÖ3 klockan 4.00 den 27:e augusi. För uppgifer som kräver en numerisk lösning så skriv ned di svar och hur ni gick ill väga för a lösa uppgifen
Läs merOm exponentialfunktioner och logaritmer
Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. De flesa av övningarna har, om ine lösningar, så i
Läs merLaboration 3: Växelström och komponenter
TSTE20 Elekronik Laboraion 3: Växelsröm och komponener v0.2 Ken Palmkvis, ISY, LiU Laboraner Namn Personnummer Godkänd 1 Översik I denna labb kommer ni undersöka beeende när växelspänningar av olika frekvens
Läs merBiomekanik, 5 poäng Kinetik Härledda lagar
Uöver Newons andra lag, kraflagen, finns också andra samband som kan användas för a lösa olika problem Bland dessa s.k. härledda lagar finns Arbee Energisamband Impuls Rörelsemängdssamband (Impulsmomen
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
2017-03-17 Insallaionseknik Provmomen: Tenamen 5,0 hp Ladokkod: 41B18I Tenamen ges för: Byggingenjör åk 2 - BI 2 7,5 högskolepoäng Tenamenskod: Tenamensdaum: 2017-03-17 Tid: 14:00-18:00 Lokal: C 208 Hjälpmedel:
Läs merKvalitativ analys av differentialekvationer
Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok Kvaliaiv analys av differenialekvaioner Anders Källén MaemaikCenrum LTH anderskallen@gmail.com Kvaliaiv analys av differenialekvaioner 1 (10) Inrodukion De
Läs merOm exponentialfunktioner och logaritmer
Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. Den änka gången är som följer: a) Läs igenom huvudeens
Läs merInnehållsförteckning
Ds 2000:9 3 Förord Den 15 maj 1998 besluade riksdagen om riklinjer för en reformering av reglerna om ersäning vid varakig medicinsk grundad arbesoförmåga (prop. 1997/98:111 Reformerad föridspension, m.m.
Läs merInbyggd radio-styrenhet 1-10 V Bruksanvisning
Version: R 2.1 Ar. r.: 0865 00 Funkion Radio-syrenheen möjliggör en radiosyrd ändning/ släckning och ljusdämpning av en belysning. Inkopplingsljussyrkan kan sparas i apparaen som memory-värde. Bejäning
Läs merBETALNINGSBALANSEN. Fjärde kvartalet 2006
BETALNINGSBALANSEN DATUM: 27-2-28 UTGIVARE: Avdelningen för penningpoliik Lars Forss 8-787 2 11, lars.forss@riksbank.se Ingvar Karlsson 8-787 2 1, ingvar.karlsson@riksbank.se Gunnar Blomberg 8-787 1 46,
Läs merUPPFÖLJNINGSUPPGIFTER FÖR AVFALL SOM UTGÖRS AV ELLER INNEHÅLLER ELEKT- RISKA OCH ELEKTRONISKA PRODUKTER
UPPFÖLJNINGSUPPGIFTER FÖR AVFALL SOM UTGÖRS AV ELLER INNEHÅLLER ELEKT- RISKA OCH ELEKTRONISKA PRODUKTER Föreag som omfaas av producenansvar (producen) Producensammansluning Operaör RAPPORTERINGSÅR Verksamhesåre
Läs merFunktionen som inte är en funktion
Funkionen som ine är en funkion Impuls En kraf f som under e viss idsinervall T verkar på en s.k. punkmassa, säer punkmassan i rörelse om den var i vila innan. Och om punkmassan är i rörelse när krafen
Läs merKONTROLLSKRIVNING 3. Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic
KONTROLLSKRIVNING Version B Kurs: HF Maemaisk saisik Lärare: Armin Halilovic Daum: 7 maj 6 Skrivid: 8:-: Tillåna hjälmedel: Miniräknare av vilken y som hels och formelblad (som delas u i salen) Förbjudna
Läs merInstitutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA APRIL 2016
Insiuionen för illämpad mekanik, Chalmers ekniska högskola TENTAMEN I HÅFASTHETSÄA F MHA 08 6 AI 06 ösningar Tid och plas: 8.30.30 i M huse. ärare besöker salen 9.30 sam.00 Hjälpmedel:. ärobok i hållfasheslära:
Läs merSkuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys
Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen
Läs mer