Vad är den naturliga räntan?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad är den naturliga räntan?"

Transkript

1 penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank sräva efer om den vill uppnå e normal resursunyjande? I modern penningpoliisk eori brukar den realräna som är förenlig med e normal resursunyjande kallas den naurliga ränan. E sä a avgöra om penningpoliiken är expansiv eller åsramande är a jämföra den fakiska realränan med den naurliga ränan. En vikig egenskap hos den naurliga ränan är a dess nivå varierar över iden. I arikeln analyseras hur olika yper av makroekonomiska sörningar av de slag som noeras under finanskrisen kan påverka den naurliga ränan i en eoreisk modell av ekonomin. Den nominella ränan är den ersäning som en lånagare bealar ill långivaren uöver de lånade beloppe. Den mäs som andel av de lånade beloppe och urycks som e procenal. Exempelvis erbjuder banker ofas lån och sparande ill nominell räna. Den reala ränan kan beräknas som den nominella ränan under lånes löpid minus förvänad inflaion under samma period. Den reala ränan visar den köpkraf som en lånagare måse avså för a få illgång ill låne, vilke är de som är mes relevan för hushåll och föreag när de besämmer sig för a låna pengar. Syrränan eller reporänan är den nominella räna som bankerna korfrisig kan låna eller placera ill i Riksbanken. Syrränan kan också beräknas i reala ermer genom a jusera för förvänad inflaion, vilke är mes relevan vid analyser av realekonomisk uveckling. Den naurliga ränan är den reala räna som skulle råda om resursunyjande i ekonomin idag var normal och förvänades forsäa vara normal i framiden. Vad menar vi när vi säger a en viss penningpoliik är expansiv eller åsramande? De flesa kan förmodligen vara överens om a en expansiv penningpoliik beyder a cenralbanken håller syrränan låg i syfe a öka resursunyjande. Omvän innebär en åsramande poliik a syrränan säs relaiv hög, någo som i normala fall leder ill a resursunyjande dämpas. Vi har få hjälp av många medarbeare och vill särskil acka Lars E.O. Svensson och Ulf Södersröm. 7

2 penning- och valuapoliik 20:2 Men hur ser en mer precis definiion av begreppen expansiv respekive åsramande penningpoliik u? Är de möjlig a fassälla en exak brypunk för ränan så a en viss penningpoliik kan karakäriseras som expansiv om syrränan säs lägre än brypunken, och åsramande om den säs högre? I modern penningpoliisk eori exiserar en sådan brypunk för den reala ränan, de vill säga nominell räna minus förvänad inflaion. Denna brypunk brukar kallas den naurliga realränan eller, kor och go, den naurliga ränan. En vikig egenskap hos den naurliga ränan är a dess nivå varierar över iden som en följd av de makroekonomiska sörningar som drabbar ekonomin. Enlig eorin måse man allså förs fassälla den naurliga ränans akuella nivå, innan man kan avgöra om en viss p enningpoliik är expansiv eller åsramande. Syfe med denna arikel är a diskuera vad som menas med begreppe den naurliga ränan. Ugångspunken är den beskrivning av ekonomins funkionssä som är huvud fåran inom dagens forskning om penningpoliik, och som ibland brukar kallas nykeynesiansk eori. I arikeln beskriver vi några cenrala samband i en enkel version av en nykeynesiansk modell, och diskuerar uifrån dessa samband begreppe den naurliga ränan. 2 I appendix finns en korfaad maemaisk beskrivning av samma modell. Arikeln innehåller också e avsni med exempel som visar hur den naurliga ränan påverkas av några olika makroekonomiska sörningar. Naurlig räna och penningpoliik Enlig modern makroekonomisk eori har cenralbanken normal skäl a försöka konrollera både inflaionsaken och resursunyjande i ekonomin. En cenralbank som bedriver inflaionsmålspoliik och försöker hålla inflaionsaken sabil kring e inflaionsmål, har vanligvis vå skäl a påverka resursunyjande, där de försa är direk koppla ill måle om prissabilie. Resursunyjande påverkar nämligen den genomsniliga kosnadsnivån i föreagen, och kosnadsnivån är avgörande när föreagen säer priser på sina produker. För en cenralbank som syfar ill a sabilisera inflaionen run e inflaionsmål är de allså av sor beydelse a även sabilisera resursunyjande så a den allmänna kosnadsnivån siger i en ak som är förenlig med inflaionsmåle. Uöver måle a sabilisera inflaionen kan cenralbanken beraka de som sin uppgif a även sabilisera den reala ekonomin. E sådan agerande behöver ine så i srid med måle om prissabilie: give a hushåll och föreag liar på cenralbankens vilja och förmåga a på längre sik åerföra inflaionen ill måle finns de normal e urymme a på kor- och medellång sik göra avvägningar mellan måle a sabilisera inflaionen och ambiionen a sabilisera den reala ekonomin. Sådana avvägningar kan bli akuella när 2 Idén om en naurlig räna inroducerades av Knu Wicksell i en rad eoreiska arbeen som publicerades run sekelskife 900. Med den naurliga ränan avsåg Wicksell en real jämviksräna som var oberoende av de fakiska bankränorna, och som besämdes av de reala sörningar som drabbade ekonomin. En cenralbank som ville hålla priserna sabila borde agera i syfe a hålla de fakiska bankränorna lika med den naurliga ränan. Under de senase decennierna har begreppe blivi en beydelsefull komponen i de som kallas nykeynesiansk eori, men begreppes innebörd har delvis förändras. Wicksells inflyande på modern penningpoliisk eori anses av vissa forskare vara mycke beydelsefull, och ibland används därför ermen nywickselliansk modell i sälle för nykeynesiansk modell. Se Wicksell (898) och Woodford (2003), särskil kap. och 4. 8

3 penning- och valuapoliik 20:2 ekonomin drabbas av makroekonomiska sörningar som driver inflaion och resursunyjande å olika håll, så kallade ubudssörningar. E andra skäl för cenralbanken a påverka resursunyjande kan allså vara a realekonomisk sabilie ses som e penningpoliisk mål i egen rä. Under en inflaionsmålsregim handlar penningpoliik i normala fall om a hia en bana för syrränan som ger bra prognoser för inflaion och resursunyjande. Med bra prognoser menas då en prognos för inflaionen som så lie som möjlig avviker från inflaionsmåle, och en prognos för produkion och sysselsäning som så lie som möjlig avviker från e normal resursunyjande. Normal resursunyjande och den naurliga ränan För en cenralbank är allså resursunyjande en av de vikigase makroekonomiska variablerna. Hur mäer man då nivån på resursunyjande, och vad menas med urycke e normal resursunyjande? E ofa använ må på resursunyjande är de så kallade produkionsgape, som m äer skillnaden mellan fakisk produkionsnivå (fakisk BNP) och poeniell produkionsnivå (poeniell BNP). När fakisk BNP sammanfaller med poeniell BNP är produkionsgape noll och resursunyjande sägs vara normal. Om produkionsgape är posiiv, så a fakisk BNP är sörre än poeniell BNP, sägs resursunyjande vara högre än normal, och omvän innebär e negaiv produkionsgap a resursunyjande är lägre än normal. 3 Vad menas då med poeniell produkionsnivå och hur kan de komma sig a den fakiska produkionsnivån kan skilja sig från den poeniella? I nykeynesiansk eori brukar poeniell BNP definieras som den nivå på produkionen som skulle komma ill sånd om alla priser och löner var full flexibla. Med full flexibilie menas då a alla priser och löner omedelbar anpassas ill förändrade ekonomiska omsändigheer. Mycke yder emellerid på a priser och löner i själva verke förändras förhållandevis sällan, de är rögrörliga. Varför är de då rimlig a definiera poeniell BNP som den nivå som skulle komma ill sånd om alla priser och löner var flexibla? Enlig eorin är rögrörligheen skäle ill a fakisk BNP i allmänhe skiljer sig från den poeniella nivån. I en marknadsekonomi fyller priser och löner en cenral roll i och med a de förmedlar informaion mellan olika föreag och mellan föreag och hushåll. Priserna förmedlar informaion ill hushållen om föreagens kosnadsläge: olika föreags relaiva priser signalerar hur deras relaiva produkionskosnader skiljer sig å. Om priserna är rögrörliga finns de en risk a hushållen får fel signaler om de relaiva kosnaderna och därför eferfrågar för sora kvanieer av de produker som är jämförelsevis dyra a producera. Dea kan leda ill a man misshushållar med resurser inom enskilda föreag och branscher och i ekonomin som helhe. De senare blir falle om ekonomins genomsniliga pris- eller lönenivå ine illräcklig snabb anpas- 3 De finns emellerid flera andra må på resursunyjande vid sidan av BNP-gape. Exempel på andra må är de så kallade imgape, som mäer avvikelsen mellan fakisk anal arbeade immar och poeniell anal arbeade immar, och arbeslöshesgape, som anger skillnaden mellan arbeslösheens fakiska nivå och jämviks arbeslösheen. 9

4 penning- och valuapoliik 20:2 sas då ekonomin usäs för aggregerade sörningar. Om priser och löner däremo är full flexibla, då uppkommer ingen sådan misshushållning med ekonomins samlade resurser. Av denna anledning liksälls poeniell BNP med den nivå på produkionen som skulle komma ill sånd om pris- och lönenivåerna vore flexibla. Denna nivå på produkionen kallas ibland också den naurliga produkionsnivån. 4 A en ekonomi befinner sig vid den poeniella produkionsnivån och har e normal resursunyjande innebär dock ine a ekonomin då allid växer i enlighe med ekonomins långsikiga illväxak. Exempelvis kommer produkivies- och eferfrågesörningar a drabba en ekonomi med flexibla löner och priser och därmed illfällig föra ekonomin ifrån den långsikiga illväxaken. E pris som är av särskil inresse för penningpoliiken är avkasningen på sparande, r änan. När föreag och hushåll besluar sig för a låna eller spara pengar, besäms den reala kosnaden eller avkasningen av den reala ränan. Den reala ränan är approximaiv lika med den nominella ränan minus den inflaion som förvänas uppkomma under lånes löpid, de vill säga den id under vilken pengar lånas u. Efersom priser på varor och jänser i allmänhe ändras ganska sällan är inflaionen förhållandevis rögrörlig. Trögheen i pris- och lönebildningen innebär försås a även prisökningsaken inflaionen ändras långsammare än vad som vari falle om alla priser och löner vari flexibla. Liksom rögheer i pris- och lönebildningen skapar en skillnad mellan fakisk BNP och poeniell BNP, skapar samma rögheer en skillnad mellan den fakiska reala ränan och den räna som skulle gälla om alla priser och löner var flexibla. Till definiionen av den naurliga eller poeniella produkionsnivån hör därför definiionen av en naurlig räna de vill säga den reala räna som skulle komma ill sånd om priser och löner var flexibla och resursunyjande därmed var normal. Man kan änka på den naurliga ränan som den räna som skulle råda om penningpoliik ine behövdes för a sabilisera den reala ekonomin. Innan vi diskuerar frågan om vilka fakorer som besämmer den naurliga ränan kan de finnas skäl a kommenera den definiion av begreppe som vi använ här. I den eoreiska lierauren om penningpoliik är de jämviken vid flexibla priser och löner som definierar den poeniella produkionsnivån och den naurliga ränan. I den mer empirisk inrikade lierauren, och bland konjunkurbedömare, används ine sällan andra definiioner av begreppe poeniell produkionsnivå. I analogi med sådana alernaiva definiioner av exempelvis produkionsgape kan man naurligvis göra alernaiva definiioner av den nivå på den reala ränan som är förenlig med e normal resursunyjande. Vad besämmer den naurliga ränan? På lånemarknaden mös ubud och eferfrågan på sparade medel. För a förså vilka fakorer som påverkar denna marknad är de ill hjälp a ugå från en förenklad värld, där e represenaiv hushåll funderar över hur mycke pengar de ska spara (eller låna) respekive använda för konsumion. I modern makroekonomisk eori ugår man från a hushålles 4 Misshushållning med resurser kan uppkomma av många andra skäl än jus nominella selheer. I en diskussion om penningpoliik är de dock naurlig a fokusera på de nominella selheerna efersom dessa orsakar misshushållning som cenralbanken kan påverka. 0

5 penning- och valuapoliik 20:2 val är framåblickande hushålle faar sina beslu om sparande och konsumion i syfe a maximera nyan av sin konsumion i dag och i framiden. För a förså mönsren i hus hållens beeende gör man vå grundläggande anaganden om hur konsumion värderas över id. De försa grundläggande anagande gäller hur hushålle värderar variaioner i konsumionen. Lå oss ugå ifrån a hushålle förfogar över en given mängd konsumionsvaror och a hushålle måse besämma hur denna konsumion ska fördelas över id. Kommer hushålle då a fördela konsumionen jämn över iden eller kommer de a konsumera mycke i vissa perioder och lie i andra? De har visa sig a en ökning av konsumionen värderas relaiv hög om konsumionsnivån i ugångsläge är låg, medan en lika sor ö kning är mindre värd om konsumionsnivån är hög. E opimerande hushåll kommer då a planera sin konsumion så a värde av en konsumionsökning i dag och i morgon liksälls. Dea medför a hushållen föredrar en konsumion som är jämn fördelad över iden framför en konsumion som varierar över iden. Hushålle har med andra ord en grundläggande srävan a konsumera ungefär lika mycke i alla idsperioder. E exempel på denna srävan är pensionssparande. Efer pensionen faller inkomsen b eydlig för de flesa hushåll, och för a undvika en ålderdom i relaiv faigdom är de därför mycke vanlig a hushåll sparar en del av inkomsen under sina yrkesverksamma år. E anna exempel är a hushåll ofa bygger upp en viss sparbuffer som kan användas u nder ider då ugiferna blir oväna höga. Anagande om konsumionsujämning har vari en vikig del av makroekonomisk eori sedan 950-ale, då Modigliani och Brumber (954) och Friedman (957) lanserade hypoeserna om livscykelsparande och om den permanena inkomsen. För de andra anar man a hushålle lägger någo sörre vik vid (får någo sörre nya av) konsumion som sker nära i iden än konsumion som sker lång fram i iden. 5 Hushålle värderar hel enkel konsumion som sker i dag eller i morgon lie högre än mosvarande konsumion om e år. Man kan säga a värde av konsumion avar ju längre fram i iden den sker. 6 De vå anaganden om hushålles preferenser som vi beskrivi syr vale mellan konsumion och sparande. A hushålle föredrar en jämn konsumion framför en som varierar innebär a hushålle har anledning a spara i perioder då dess inkoms är ovanlig hög och a dra ned på sparande (alernaiv låna pengar) i perioder då inkomsen är ovanlig låg. Med hjälp av lånemarknaden kan hushålle allså frikoppla inkomsernas fördelning över iden 5 I eoreiska modeller fångas dea av sorleken på hushålles subjekiva diskoneringsfakor. E högre värde på diskoneringsfakorn innebär a hushållen värderar konsumion i dag och i framiden mer lika. 6 De är möjlig a beskriva de vå anagandena på e mer eknisk sä. Om hushållen väljer dagens och framida konsumion för a maximera β u( c ), =0 där β är en subjekiv diskoneringsfakor och u( c ) ger hushållens nya av a konsumera c, så fångar β hushållens idspreferens, och graden av konkavie i u hushålles värdering av konsum ionens variaion över id. Om β är mindre än e är hushållen oåliga, de vill säga de värderar konsumion i dag högre än konsumion i framiden.

6 penning- och valuapoliik 20:2 från konsumionens fördelning över iden. Hushålles oålighe är dock en kraf som verkar i mosa rikning efersom oåligheen gör a hushålle ine nödvändigvis har anledning a fullsändig jämna u konsumionen över iden. I sälle låer man konsumionen falla någo över iden. Konsumion som sker nära i iden värderas ju lie högre än den som sker senare. Om hushålles preferenser alar för a konsumionen faller över id, så skapar avkasning på sparande (en posiiv räna) e moverkande inciamen. Om hushålle väljer a skjua upp lie av dagens konsumion ill e senare illfälle, då kompenseras hushålle genom ränan och kan senare konsumera lie mer än de som hushålle avsår a konsumera i dag. Ju högre ränan är deso sörre anledning för hushålle a, all anna lika, skjua en del av konsumionen framå i iden. De finns allså e samband mellan konsumion och ränenivå. I en ekonomi där BNP och konsumion växer över iden kommer illväxaken a ha sor beydelse för den reala ränenivån. När konsumionen växer har hushållen inciamen a låna för a jämna u konsumionen över iden. Om illväxen ökar blir drivkrafen a låna högre vilke i sin ur driver upp den reala ränan. I vanliga nykeynesianska modeller blir slusasen av denna analys a den reala ränan i försa hand avgörs av vilken konsumionsillväx som de represenaiva hushålle förvänar sig och av syrkan i hushålles vilja a konsumera idag hellre än senare. Hushålles förvänade konsumionsillväx är i sin ur nära kopplad ill den förvänade illväxaken i BNP. E enskil hushåll är dock en lien akör på lånemarknaden och förändringar i de enskilda hushålles sparbeslu har därför ingen påverkan på den räna som eableras i jämvik. Ränan påverkas emellerid om de inräffar förändringar som föranleder många hushåll a samidig ändra sin avvägning mellan konsumion och sparande. Anag exempelvis a nyheer om den makroekonomiska uvecklingen gör a de genomsniliga hushålle förvänar sig högre framida inkomsökningar än idigare. Efersom hushållen föredrar en konsumion som fördelas jämn över id har de genomsniliga hushålle allså anledning a minska si sparande i dag. Hushållen drar ned på si sparande och anpassar på så sä redan i dag sin konsumion ill den högre förvänade inkomsen. Resulae blir a neoeferfrågan på lån ökar, vilke i sin ur leder ill a ränan höjs. Om de genomsniliga hushålle blir mer opimisisk om den framida illväxaken, då leder dea allså ill a den naurliga ränan siger. Anag i sälle a de genomsniliga hushålle plöslig upplever en sörre osäkerhe om sina framida inkomser. När osäkerheen ökar är de rimlig a hushålle vill öka sin buffer av sparade medel, så a de finns spara kapial a a av om den framida uvecklingen blir rikig dålig. Inuiiv kan vi änka på dea scenario som e exempel på de genomsniliga hushålles oålighe. Många hushåll blir i de här falle samidig mer sparsamma. Följden blir a ubude av sparade medel ökar och a den naurliga ränan faller. Dea exempel är en rimlig olkning av de förändringar i hushållens sparbeeende som inräffade under den djupa lågkonjunkuren då hushållens sparande som andel av den disponibla inkomsen seg krafig. Den naurliga ränan beror allså i försa hand på vilken konsumionsillväx som de genomsniliga hushålle förvänar sig, och på hushållens oålighe. Hushållens förvänade 2

7 penning- och valuapoliik 20:2 konsumionsillväx är i sin ur nära kopplad ill den förvänade illväxaken i BNP. Enlig eorin finna de allså en nära koppling mellan nyheer om den makroekonomiska uvecklingen (illväxen i BNP) och svängningar i nivån på den naurliga ränan. Trögrörliga priser ger cenralbanken mak: den penningpoliiska ransmissionen Den naurliga ränan är allså de pris på sparade medel som skulle ha kommi ill sånd om alla priser och löner vari flexibla. Efersom verkliga ekonomier präglas av röghe i pris- och lönebildningen finns de emellerid inge skäl a väna sig a den fakiska realränan ska sammanfalla med den naurliga realränan. I verkliga ekonomier besäms den kora reala ränan i sälle av cenralbanken. I dea avsni beskriver vi förs korfaa hur de kan komma sig a cenralbanken kan besämma den reala ränan. Därefer diskuerar vi vad som händer om och när cenralbanken väljer a säa realränan på en nivå som skiljer sig från den naurliga ränan. De penningpoliiska syrsyseme ser u på olika sä i olika länder. I Sverige syr Riksbanken ränan genom a besämma villkoren för bankernas in- och ulåning över naen i Riksbanken. Dessa villkor säer i sin ur gränserna för den räna som bankerna ar av varandra när de lånar pengar sinsemellan över naen. Genom reporansakioner och så kallade finjuserande operaioner ser Riksbanken ill a denna räna hamnar nära den av Riksbankens direkion besluade reporänan. Genom a syra den räna som bankerna ar av varandra när de behöver låna pengar, eller placera e översko, påverkar Riksbanken indirek de ränor som bankerna erbjuder sina kunder, de vill säga hushåll och föreag. I de föregående avsnie nämnde vi a inflaionen är en rögrörlig variabel. En konsekvens av dea är a cenralbankens syrning av den nominella ränan även innebär a den syr den reala ränan efersom rögheen i pris- och lönebildningen gör a inflaionen förändras relaiv långsam. När cenralbanken ändrar den reala ränan, genom a ändra syrränan, påverkas ekonomins samlade eferfrågan. I en verklig ekonomi sker dea via flera kanaler, exempelvis via föreagens inveseringsbeslu och via påverkan på växelkursen. I denna arikel koncenrerar vi oss på den kanal som går via hushållens val mellan konsumion och sparande. För a korfaa beskriva hur förändringar i den reala ränan påverkar resursunyjande och inflaion ugår vi från e änk exempel där inflaionen riskerar a hamna över måle och där cenralbanken därför besluar a höja ränan. Anag a resursunyjande i ugångsläge är normal, men a den privaa sekorn har inflaionsförvänningar som är ydlig högre än inflaionsmåle. Dea kan exempelvis bero på förvänningar om höga framida löneökningar, vilka i sin ur påverkar kosnadsläge i näringslive. När inflaionsförvänningarna är höga riskerar även den fakiska inflaionen a hamna över måle. A resursunyjande är normal innebär a den fakiska realränan i ugångsläge sammanfaller med den naurliga ränan. I syfe a förhindra a inflaionen hamnar över måle höjer cenralbanken ränan. Den högre realränan ändrar förusäningarna för hushållens val mellan konsumion och sparande: sparande blir mer lönsam, samidig som de blir dyrare 3

8 penning- och valuapoliik 20:2 a låna pengar. När hushållen drar ned på sin konsumion i syfe a öka sparande så sjunker ekonomins samlade eferfrågan. Dea får föreagen a minska produkionen vilke innebär a deras eferfrågan på personal, lokaler och urusning minskar. En konsekvens av dea är a löneökningsaken så småningom sjunker. Även prisökningsaken på befinlig kapial faller illbaka. När föreagen märker a kosnadsrycke maas av så anpassar de sina priser därefer: inflaionen blir lägre än vad den skulle ha blivi om cenralbanken l ämna ränan oförändrad. Genom a höja den reala ränan över den naurliga ränan har cenralbanken åsadkommi en ekonomisk avmaning. Den lägre eferfrågan har le ill lägre resursunyjande: föreagen har minska sin personalsyrka och minska eferfrågan på lokaler och urusning. E låg resursunyjande har i sin ur le ill a föreagens kosnader sigi i lägre ak än vad som annars vari falle, och prisökningsaken har därmed dämpas. Cenralbankens mak över den reala ränan är dock bara korsikig. Den genomsniliga reala ränan under längre perioder besäms av andra fakorer än penningpoliiken, exempelvis ekonomins långsikiga illväxak, hushållens oålighe och evenuella skaer på kapial. Slusasen är allså a cenralbanken under korare perioder kan låa den fakiska realränan avvika från den naurliga ränan, men över längre idsperioder vingas cenralbanken agera så a den fakiska realränan i genomsni hamnar ganska nära den naurliga ränan. Den naurliga ränan och penningpoliikens mål Hur penningpoliiken bör förhålla sig ill förändringar i den naurliga ränan beror självklar på vilka mål som cenralbanken efersrävar. I allmänhe kan man säga a ju sörre vik cenralbanken lägger vid a sabilisera resursunyjande, ju sarkare anledning har den a anpassa den fakiska realränan ill förändringar i den naurliga ränan. Dea följer av begreppes definiion: vi har definiera den naurliga ränan som den reala räna som är förenlig med e normal resursunyjande. I många fall moiverar även e inflaionsmål a den fakiska realränan anpassas ill svängningar i den naurliga ränan. En fakisk realräna som är högre än den naurliga ränan innebär ju e ryck nedå på föreagens kosnadsnivå, efersom resursunyjande då enderar a sjunka under normal nivå. En sådan åsramande poliik leder allså ill en dämpad inflaionsak. På mosvarande sä leder en expansiv penningpoliik, då den fakiska realränan hålls under den naurliga ränan, ill en sigande kosnadsnivå. Inflaionen enderar då a siga. I idigare avsni har vi emellerid nämn a flera yper av makroekonomiska sörningar enderar a driva resursunyjande och inflaion å olika håll. Under sådana omsändigheer finns de i allmänhe skäl för cenralbanken a ine full u anpassa den fakiska realränan ill förändringen i den naurliga ränan. Om inflaionen exempelvis siger samidig som resursunyjande sjunker, så uppkommer en korsikig konflik mellan måle a sabilisera inflaionen och srävan a sabilisera resursunyjande. Om cenralbanken endas og hänsyn ill måle a sabilisera den reala ekonomin, då vore de moivera a full u anpassa den fakiska realränan ill förändringen i den naurliga ränan. Men när hänsyn även as ill måle a sabilisera inflaionen så finns de anledning a under en id 4

9 penning- och valuapoliik 20:2 låa den fakiska realränan vara högre än den naurliga ränan. Med en sådan poliik medverkar cenralbanken å ena sidan ill a hålla resursunyjande under normal nivå under en längre id än vad som annars vore falle. Men den åsramande penningpoliiken bidrar å andra sidan ill a inflaionen ine siger allför hög över måle. I prakiken är de svår a skaa nivån på den naurliga ränan, liksom de är svår a skaa den poeniella produkionsnivån. 7 När den ekonomiska akivieen förändras kan de a id innan cenralbanken (och andra bedömare) blir klara över vilka underliggande omsändigheer som förändras och vilka konsekvenser dea kommer a få för den kommande ekonomiska uvecklingen. Resursunyjande kan då sjunka under eller siga över normal nivå innan penningpoliiken hinner reagera. Dessuom kan de a id a med penningpoliikens hjälp föra resursunyjande illbaka ill normal nivå. A resursunyjande ibland hamnar över eller under normal nivå är allså normal och kan vara svår a undvika. 8 Förändringar i den naurliga ränan några exempel En ekonomi drabbas koninuerlig av olika yper av sörningar, som i sin ur påverkar vikiga makroekonomiska aggrega som konsumion och BNP. Syfe med dea avsni är a med hjälp av en relaiv enkel makroekonomisk modell förklara hur några sådana sörningar påverkar den naurliga ränan. Tanken är a på e inuiiv sä beskriva sambande mellan den reala ekonomin och den naurliga ränan. Här använder vi därför en varian av en modell som preseneras i Gali (2008). Vi försöker välja sörningar som skulle kunna vara vikiga orsaker ill den djupa lågkonjunkuren under 2008 och Modellen är enkel, och kan ine förklara alla aspeker av krisen och vi försöker därför ine relaera analysen i de följande avsnien ill empirisk evidens. Ovänade förändringar i produkivieen Produkivieen varierar över iden och kan ha sora effeker på konjunkuruvecklingen. För a kunna göra bedömningar av resursunyjande och av nivån på den naurliga realränan är de vikig a försöka avgöra i vilken usräckning de posiiva eller negaiva sörningarna ill produkivieen har vari illfälliga eller besående. I prakiken kan produkivieen påverkas av många fakorer exempelvis variaioner i kapialsockens sorlek och även av hur väl kapialsockens och arbeskrafens kapacie unyjas (så kallad labor hoarding). I den modell som används här är produkiviessörningar förändringar i den oala fakorprodukivieen. 9 Sörningar i produkionsekniken kan delas upp i illfälliga 7 Se exempelvis Jusiniano & Primicieri (200) och Laubach & Williams (2003). 8 Av dessa anledningar kan de finnas skäl a skilja mellan den naurliga räna som gäller om resursunyjande i ugångsläge är på en normal nivå, och den naurliga räna som gäller om resursunyjande i ugångsläge är under eller över normal nivå. I de senare falle handlar de allså om den nivå på den reala ränan som förvänas föra ekonomin illbaka ill dess poeniella BNP och illväxak inom e eller e par kvaral. Denna disinkion är relaerad ill den skillnad som i den eoreiska lierauren görs mellan e obeinga och e beinga produkionsgap. Se vidare Adolfson, Laséen, Lindé & Svensson (200). 9 En förändring av den oala fakorprodukivieen innebär a produkionsnivån ändras ros a användningen av arbeskraf, kapial och andra produkionsfakorer är konsan. 5

10 penning- och valuapoliik 20:2 respekive permanena sörningar. 0 Vi ska nu sudera exempel på hur en negaiv produkiviessörning påverkar ekonomin och analysera skillnaden mellan en illfällig respekive en permanen negaiv sörning. Figur. Effeken på den naurliga ränan av ovänade förändringar i produkivieeen Naurlig realräna 2,8 2,6 2,4 Realräna 2,2 2,8,6,4, Kvaral Röd sreckad linje visar effeken på den naurliga ränan av en illfällig och ovänad negaiv förändring, medan blå sreckad linje visar effeken av en permanen och ovänad negaiv förändring. Skalan på den verikala axeln avser procen per år. Den svara linjen i figur visar den naurliga ränan då ekonomin i modellen växer uefer en balanserad illväxbana med en årlig, real illväx på 2 procen. Tillväxen drivs av gradvisa och permanena förbäringar i arbeskrafens produkivie. Nivån på ränan kan relaeras ill hushållens val mellan konsumion och sparande. Efersom ekonomin växer med 2 procen om åre ökar även hushållens konsumion med 2 procen per år, vilke i sin ur leder ill en ränenivå som är konsan över iden. Ränenivån kommer då a bero på den långsikiga illväxaken och på hushållens oålighe. Om den långsikiga illväxaken är högre än 2 procen medför de a ränan går upp. Efersom hushållen föredrar en konsumionsnivå som är jämn över iden innebär en högre förvänad illväxak a hushållens eferfrågan på lån ökar: genom a låna pengar i dag kan de redan nu omsäa den framida, förvänade inkomsökningen i högre konsumion. Den ökade eferfrågan på lån kommer i sin ur a driva upp den reala ränan. Blå och röd linje i figur visar effeken på den naurliga ränan av en negaiv sörning ill arbesprodukivieen som drabbar ekonomin. Den röda linjen visar effeken av en illfällig sörning som sänker ekonomins poeniella illväxak under en begränsad period. Effeken på ekonomins poeniella produkionsnivå visas i figur 2. I ugångsläge uvecklas BNP enlig den heldragna, svara linjen. Innan den illfälliga sörningen drabbar produkivieen 0 I dea avsni används en enkel nykeynesiansk DSGE-modell som den beskrivs i kapiel 2 och 5 i Gali (2008), se vidare appendix. Den ekonomiska miljön är mycke enkel: vi analyserar en lien öppen ekonomi där arbeskraf ugör den enda produkionsfakorn. Med poeniell produkionsnivå avses här produkionsnivån i en ekonomi med flexibla priser. 6

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr

Läs mer

Det svenska konsumtionsbeteendet

Det svenska konsumtionsbeteendet NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna?

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Handledare: Pär Holmberg och Erik Glans Termin och år: Höserminen 2007 Är erminspriserna på Nord Pool snedvridna? En sudie av

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar

Läs mer

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden Magiseruppsas i finansiering Föreagsekonomiska insiuionen FEK 591 Lunds Universie Hedgefonder och akiefonder - En sudie av riskexponering och marke-iming på den svenska marknaden Handledare Hossein Asgharian

Läs mer

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees

Läs mer

Glada barnröster kan bli för höga

Glada barnröster kan bli för höga Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.

Läs mer

Förord: Sammanfattning:

Förord: Sammanfattning: Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare

Läs mer

Damm och buller när avfall blir el

Damm och buller när avfall blir el Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar

Läs mer

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15 Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Kreditderivat: introduktion och översikt

Kreditderivat: introduktion och översikt Kredideriva: inrodukion och översik Alexander Herbersson, Cenrum för Finans/Ins. för Naionalekonomi Alexander.Herbersson@economics.gu.se FKC seminarium, 2007-11-08 Kredideriva: inrodukion och översik p.

Läs mer

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson Uveckling av porföljsraegier baserade på svag koinegrerade finansiella insrumen med AdaBoosing Helena Nilsson Februari 15, 2009 Absrac Financial analyss are consanly rying o find new rading sraegies in

Läs mer

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr.

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr. Imporera bilen från USA Den låga dollarkursen gör de lönsam för dig a köpa bilen i USA. Du kan spara 50 000 kr. Av Mikael Sjerna/virginia,usa A köpa bil i USA är den bäsa bilaffären du kan göra i dag.

Läs mer

Är staten löneledande? En ekonometrisk studie av löneutvecklingen för statligt anställda och privata tjänstemän 1970 2002

Är staten löneledande? En ekonometrisk studie av löneutvecklingen för statligt anställda och privata tjänstemän 1970 2002 Är saen löneledande? En ekonomerisk sudie av löneuvecklingen för salig ansällda och privaa jänsemän 1970 2002 Innehåll Förord 5 Inrodukion 6 Tidigare sudier 8 Den saliga lönebildningens uveckling 10 Daa

Läs mer

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svesning Examensarbee uför i Reglereknik av Andreas Pilkvis LiTH-ISY-EX-- Linköping Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen

Läs mer

Vi har hittat socialpolitiken!

Vi har hittat socialpolitiken! n LG Karlsson: Fas 3 är rena 1800-ale n RFHL Uppsala: Poliikerna blåse oss 3/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vad vill de, egenligen? Oberoende

Läs mer

Generell dimensionering av ett grundelement i Sandwich

Generell dimensionering av ett grundelement i Sandwich Projeknummer Kund Rappornummer D4.089.00 Läa karossmoduler TR08-006 Daum Referens Revision 008-0-7 Regisrerad Ufärdad av Granskad av Godkänd av Klassificering Open Generell dimensionering av e grundelemen

Läs mer

Många risker när bilen mals till plåt

Många risker när bilen mals till plåt Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig.

Läs mer

Massivträ som väggmaterial - en jämförande studie av energiförbrukning och termisk komfort

Massivträ som väggmaterial - en jämförande studie av energiförbrukning och termisk komfort Massivrä som väggmaerial - en jämförande sudie av energiförbrukning och ermisk komfor Examensarbee inom civilingenjörsprogramme Väg- och vaenbyggnad L E N A G O L L V I K Insiuionen för bygg- och miljöeknik

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning 1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2014 Källor och meoder 2014 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän

Läs mer

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 VINDKRAFTSPOLICY för Hallsahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Köpings kommun 2013-03-25, 14 Hallsahammars kommun, 2013-04-29 48 Besällning: Hallsahammars kommun Arbesgrupp:

Läs mer

En jämförelse av levnadskostnader för en tvåbarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun

En jämförelse av levnadskostnader för en tvåbarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun Fakuleen för ekonomi, kommunikaion och IT Marin Karlsson En jämförelse av levnadskosnader för en våarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun A comarison of cos of living for a family wih wo children

Läs mer

Finansmarknaden; En översikt av instrument och värderingsmodeller

Finansmarknaden; En översikt av instrument och värderingsmodeller Finansmarknaden; En översik av insrumen och värderingsmodeller Jan R. M. Röman Deparmen of Mahemaics and Physics Mälardalen Universiy, weden Mälardalen Universiy INLEDNING... Akieopionens villkor... Akieerminens

Läs mer

SCB:s modell för befolkningsprognoser

SCB:s modell för befolkningsprognoser BAKGRUNDSMATERIAL OM DEMOGRAFI, BARN OCH FAMILJ 2005:1 SCB:s modell för befolkningsprognoser En dokumenaion Saisiska cenralbyrån 2005 Background maerial abou demography, children and family 2005:1 SCB

Läs mer

Riksbankens nya indikatorprocedurer

Riksbankens nya indikatorprocedurer Riksbankens nya inikaorproceurer MICHAEL K. ANDERSSON OCH MÅRTEN LÖF Förfaarna har okorera i ekonomeri och är verksamma vi Riksbankens prognosenhe. De senase åren har cenralbanker värlen över inressera

Läs mer

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt PROGRAMFÖRKLARING En rik friid å alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under e helår DINA MÖJLIGHETER Ta ag i di projek LOPPAN & ANDERS vå glada kulurarbeare på Friidsfesivalen akiv Kulur & Friid Espen Jensen

Läs mer

Övergripande. Titel. Övergripande. ADHD - Definition. ADHD-Definition. ADHD Kategori eller Dimension. Cecilia Wåhlstedt

Övergripande. Titel. Övergripande. ADHD - Definition. ADHD-Definition. ADHD Kategori eller Dimension. Cecilia Wåhlstedt Heerogenie hos Barn med : Symomdomän, neuropsykologiska processer och komorbidie Tiel Cecilia Wåhlsed cecilia.wahlsed@psyk.uu.se Övergripande Barn med är de så lika? symom, Kogniiva briser och samidiga

Läs mer

sämre & dyrare så blir vården PETER I NIO Bostödjarna utnyttjade mig Full fart med ny styrelse vägrades medicin

sämre & dyrare så blir vården PETER I NIO Bostödjarna utnyttjade mig Full fart med ny styrelse vägrades medicin n Jannes svåra id: Bosödjarna unyjade mig n Nya FRIO: Full far med ny syrelse 4/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Dokumen En kokerskas kamp mo kommunen

Läs mer

sjuka av medicinen TEMAnummer Trappa upp livet istället Detta händer i kroppen Allt om läkemedelsberoende!

sjuka av medicinen TEMAnummer Trappa upp livet istället Detta händer i kroppen Allt om läkemedelsberoende! n Nedrappning: Trappa upp live isälle n Biverkningar: Dea händer i kroppen 2/2011 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. TEMAnummer All om läkemedelsberoende!

Läs mer

För ett magiskt liv. Motivation för skoltrötta. Kom på Carolinas seminarium Gör din grej!

För ett magiskt liv. Motivation för skoltrötta. Kom på Carolinas seminarium Gör din grej! HÖSTEN 2013! a g n ä l r e Ef Kom på Carolinas seminarium Gör din grej! Inspiraion a hia jus din unika energikälla För e magisk liv Carolinas fina kalender och dagbok hjälper dig a skapa di drömliv Moivaion

Läs mer

DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en pedagogisk studie av begrepp som beskriver miljön

DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en pedagogisk studie av begrepp som beskriver miljön DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en edagogisk sudie av begre som beskriver miljön TCO Uveckling AB, Disanslaboraorie, Raor 999: Sefan Junesrand, Inés Leal, Camilla Edvinsson & Tone Perelius "De kvaliaiva

Läs mer

Brandklassad vägg med trästomme

Brandklassad vägg med trästomme Brandklassad vägg med räsomme Brandkrav och uförande Examensarbee inom högskoleingenjörsprogramme Byggingenjör TOBIAS PERSSON Insiuionen för bygg- och miljöeknik Avdelningen för byggnadseknologi CHALMERS

Läs mer

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail Tex: Mikael Simovis & Tomas Forsberg Illusraion: Jonas Englund Sor es: Wachguard Halon Cronlab Symanec Microsof Cleanmail Ren e-pos med 26 Skräppos är e sor problem för både i-avdelning och användare.

Läs mer

Mät upp- och urladdning av kondensatorer

Mät upp- och urladdning av kondensatorer elab011a Namn Daum Handledarens sign. Laboraion Mä upp- och urladdning av kondensaorer Varför denna laboraion? Oscilloskope är e vikig insrumen för a sudera kurvformer. Avsiken med den här laboraionen

Läs mer

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual Elekoniska skydd Lågspänningsuusning Användarmanual Building a Newavancer Elecicl'élecicié World Qui fai auan? Elekoniska skydd Inodukion ill de elekoniska skydde Lära känna de elekoniska skydde Funkionsöversik

Läs mer

Utveckling av testrigg för mätning av däckfriktion mot vinterväglag

Utveckling av testrigg för mätning av däckfriktion mot vinterväglag Förord Förord Dea examensarbee ugör en del i e sörre forskningsprojek för a öka kunskapen inom ämnesområde vinerväglag. Syfe med examensarbee är a konsruera en esrigg som en sar på forskningsprojeke. Tesriggen

Läs mer

UNIVERSEN. # 1 februari -13 årg 44 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11

UNIVERSEN. # 1 februari -13 årg 44 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11 UNIVERSEN # 1 februari -13 årg 44 En idning för Uppsala universies medarbeare Tema: Öppen illgång Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11 Åsiker går isär om slopa bidrag Sid 4 5 Klarecken för Campus Goland

Läs mer

Frågor i boendeposten

Frågor i boendeposten PCA/LEDN, ES/PR R. Andersson, M. Ribe PM ill Nämnden för KPI 2014-10-16 1(25) Frågor i boendeposen För diskussion Promemorian ger underlag för diskussion om beandling av bosadsräer oc egna em i KPI. Tidigare

Läs mer

Västerviks Museum & Naturum Västervik -där Kultur och Natur möts SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar

Västerviks Museum & Naturum Västervik -där Kultur och Natur möts SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar Väserviks Museum & Naurum Väservik -där Kulur och Naur mös SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar Väserviks Museum www.vaserviksmuseum.se Väserviks Museum Skolprogram Smide Prova a smida en hasp eller anna enklare

Läs mer

Diverse 2(26) Laborationer 4(26)

Diverse 2(26) Laborationer 4(26) Diverse 2(26) (Reglereknik) Marin Enqvis Reglereknik Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie Föreläsare och examinaorer: Marin Enqvis (ISY) Simin Nadjm-Tehrani (IDA) Lekionsassisener: Jonas Callmer

Läs mer

bra boende Mer än Nr 2/2006

bra boende Mer än Nr 2/2006 Mer än bra boende Nr 2/2006 Vi ska skapa Sveriges bäsa allmännyiga bosadsbolag! HFAB är e av Sveriges io sörsa allmännyiga bosadsbolag och Halmsads i särklass sörsa hyresvärd. Vi har e rekordår bakom oss

Läs mer

Inbyggd radio-styrenhet 1-10 V Bruksanvisning

Inbyggd radio-styrenhet 1-10 V Bruksanvisning Version: R 2.1 Ar. r.: 0865 00 Funkion Radio-syrenheen möjliggör en radiosyrd ändning/ släckning och ljusdämpning av en belysning. Inkopplingsljussyrkan kan sparas i apparaen som memory-värde. Bejäning

Läs mer

AID:... Lisa börjar spara 1000 per månad från och med nästa månad. Hon sparar under 35 år tills hon fyller 67 år.

AID:... Lisa börjar spara 1000 per månad från och med nästa månad. Hon sparar under 35 år tills hon fyller 67 år. Lösnngar: Akedelen Tena 4-5-5 Uppgf (4 poäng) Defnera ydlg följande begrepp a) APV och skaesköld b) IRR, som bland har lösnngar, när uppsår dessa? c) Asse Bea d) Yeld curve Se exbook and web sources. Uppgf

Läs mer

hennes minne Inger Forsgren ny ordförande En dåres dagbok miljoner Tips & trix Så fixar du en cold turkey på buprenorfin Värdig vård

hennes minne Inger Forsgren ny ordförande En dåres dagbok miljoner Tips & trix Så fixar du en cold turkey på buprenorfin Värdig vård n RFHL-kongressen: Inger Forsgren ny ordförande n Psykvård: En dåres dagbok 2/2012 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för Räigheer, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling, RFHL. Tips & rix Så fixar du en

Läs mer

Shoppinghelg. Lördag 27/10 kl.10-15 Söndag 28/10 kl. 12-16. Gallerian lördag kl. 10-16 söndag kl. 12-16. i Varberg

Shoppinghelg. Lördag 27/10 kl.10-15 Söndag 28/10 kl. 12-16. Gallerian lördag kl. 10-16 söndag kl. 12-16. i Varberg i Varberg Lördag 7/1 kl.1-15 Söndag 8/1 kl. 1-16 Gallerian lördag kl. 1-16 söndag kl. 1-16 Foo: Annelie Billing/Raja for you Ränderna går aldrig ur på Polarn O. Pyre! sid 4 All från sopunnor ill klassiska

Läs mer

Bengt Assarsson. Hemsida. www.bassarsson.com. Litteratur m m

Bengt Assarsson. Hemsida. www.bassarsson.com. Litteratur m m Bng Assarsson Forskning Makro, konomri Skar, EMU, frfrågsysm Finansdparmn Svrigs Riksbank Sora konomriska modllr Svnsk modll BASMOD Modll för världskonomin Modll för kors prognosr Inflaion/rlaiva prisr

Läs mer

familjen Sverige Nr 1/12 Nytt kontor i Vetlanda Setra sätter trenderna Euro 6-motor i Setra

familjen Sverige Nr 1/12 Nytt kontor i Vetlanda Setra sätter trenderna Euro 6-motor i Setra Sverige Nr 1/12 Informaion från Sera i Sverige familjen Sera säer renderna Nya Sera S 515 HD och S 516 HD Pärlor i ComforClass Sidan 2 Euro 6-moor i Sera Nu går de a få Sera med Euro 6-moor och ny växellåda

Läs mer

Ingen medicin kan bota ett trauma 4/2009 oberoende. Hälsofrågan blev politik. Socialjouren tog mitt barn!

Ingen medicin kan bota ett trauma 4/2009 oberoende. Hälsofrågan blev politik. Socialjouren tog mitt barn! n Spruubye: Hälsofrågan blev poliik n En mors skräck: Socialjouren og mi barn! 4/2009 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Barnperspekiv Samhälle är ingen

Läs mer

Nekas vård. Kjells mat är som medicin. RFHL reser till Istanbul. Intagen fick benen amputerade. Vården Bemötande färgat av fördomar riskerar liv

Nekas vård. Kjells mat är som medicin. RFHL reser till Istanbul. Intagen fick benen amputerade. Vården Bemötande färgat av fördomar riskerar liv n X-cons: Kjells ma är som medicin n Kvinnojour: RFHL reser ill Isanbul 3/2011 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vården Bemöande färga av fördomar riskerar

Läs mer

UNIVERSEN. #2 mars -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Resurs för Rysslandsstudier. Sid 4 6

UNIVERSEN. #2 mars -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Resurs för Rysslandsstudier. Sid 4 6 UNIVERSEN #2 mars -10 årg 41 En idning för Uppsala universies medarbeare Snabba dopingeser Sid 9 Oellokören övar för full Sid 15 Resurs för Rysslandssudier Sid 4 6 Foo: STAFFAN CLAESSON Fler nyheer och

Läs mer

UNIVERSEN. VÄNSKAPSid 11 13. 20 år av. Bara upploppet kvar för rektor och prorektor Sid 4. Studenter tar plats som mentorer Sid 8

UNIVERSEN. VÄNSKAPSid 11 13. 20 år av. Bara upploppet kvar för rektor och prorektor Sid 4. Studenter tar plats som mentorer Sid 8 VÄNSKAPSid 11 13 UNIVERSEN # 7 december -11 årg 42 En idning för Uppsala universies medarbeare 20 år av Bara upploppe kvar för rekor och prorekor Sid 4 Sudener ar plas som menorer Sid 8 Han jobbar allra

Läs mer

REVISIONSMYNDIGHETEN. Kontroll av den förvaltande myndighetens efterlevnad av artikel 125.4 c rörande

REVISIONSMYNDIGHETEN. Kontroll av den förvaltande myndighetens efterlevnad av artikel 125.4 c rörande REVISIONSMYNDIGHETEN Konroll av den förvalande myndigheens eferlevnad av arikel 125.4 c rörande bedömning av risken för bedrägerier och effekiva och proporionella besämmelser om bedrägeribekämpning för

Läs mer

Lunds universitets magasin Nr 2 2011 Klassfrågan het igen... LU startar stiftelse i USA

Lunds universitets magasin Nr 2 2011 Klassfrågan het igen... LU startar stiftelse i USA LUM Lunds universies magasin Nr 2 2011 Klassfrågan he igen... LU sarar sifelse i USA omsvärmad En dealjskiss ill eaerridån i Medborgarhuse i Hägersen (1957). 1947 års kvinna Ovan: E idig självporrä (1943)

Läs mer

Examensarbete i Matematisk Statistik (20p) Effekter av olika dödlighetsantaganden för premiepensionsutbetalningarna

Examensarbete i Matematisk Statistik (20p) Effekter av olika dödlighetsantaganden för premiepensionsutbetalningarna ! #"$ # %'&*-, /. 21 354768*9 :5?@A,CBDHIE : /E J ;. K./L 6 K /EMB-6 3NE2BAO2,PQA,F

Läs mer

OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN

OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN MJÄLTBRANDS VARNING! OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN Om du eller någon du känner har sympom som beskrivs i denna broschyr åk ill närmase sjukhus omedelbar! VILKA ÄR TECKNEN OCH SYMPTOMEN ATT SE

Läs mer

OLJA TILL VARJE PRIS. Text & Bild: Linus Karlsson & Emelie Rosén ETC 18 ETC REPORTAGE REPORTAGE

OLJA TILL VARJE PRIS. Text & Bild: Linus Karlsson & Emelie Rosén ETC 18 ETC REPORTAGE REPORTAGE 18 Rörmokaren Joseph Baromgo kommer från en by nära oljefälen. Han säger a de som bor här är förlorarna, men han ror a Uganda som land kommer a bli rikare. 19 OLJA TILL VARJE PRIS Tex & Bild: Linus Karlsson

Läs mer

Penning- och valutapolitik 2011:2

Penning- och valutapolitik 2011:2 Penning- och valutapolitik 2011:2 s v e r i g e s r i k s b a n k Penning- och valutapolitik webbtidskrift utgiven av sveriges riksbank 2011:2 1 PENNING- OCH VALUTAPOLITIK utges av Sveriges riksbank och

Läs mer

Marfans Syndrom 4 / 2013. Jubileumstidning, Marfanföreningen 20 år! och andra marfanliknande tillstånd Medlemsbulletin för Svenska Marfanföreningen

Marfans Syndrom 4 / 2013. Jubileumstidning, Marfanföreningen 20 år! och andra marfanliknande tillstånd Medlemsbulletin för Svenska Marfanföreningen ISSN: 1652-7054 Marfans Syndrom och andra marfanliknande illsånd Medlemsbullein för Svenska Marfanföreningen 4 / 2013 h c o l u J! d r o Å G y N Go Jubileumsidning, Marfanföreningen 20 år! Syrelsen Hör

Läs mer

Nr 2 2014 Årgång 2. Vä l ko m m e n i n t i l l e t t r u m fö r h e l a l i ve t! ÄNGLAMARKEN. om att vårda Guds skapelse

Nr 2 2014 Årgång 2. Vä l ko m m e n i n t i l l e t t r u m fö r h e l a l i ve t! ÄNGLAMARKEN. om att vårda Guds skapelse Nr 2 2014 Årgång 2 Vä l ko m m e n i n i l l e r u m fö r h e l a l i ve! ÄNGLAMARKEN om a vårda Guds skapelse ÖPPNING Kalla den änglamarken eller himlajorden om du vill, jorden vi ärvde Änglamark, skona

Läs mer

#3 april -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare

#3 april -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare UNIVERSEN #3 april -08 årg 39 En idning för Uppsala universies medarbeare Träffsäker rekryering FOTO: STAFFAN CLAESSON SON Fler nyheer hiar du på www.universen.uu.se/. Nyiga länkar på www.uu.se/inern KARRIÄRVÄGAR

Läs mer

UNIVERSEN. #3 april -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Trehundrafemtio år av nationsliv

UNIVERSEN. #3 april -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Trehundrafemtio år av nationsliv UNIVERSEN #3 april -10 årg 41 En idning för Uppsala universies medarbeare Merier i porföljen Sid 7 Hur alar poliiker i Almedalen? Sid 13 De kan kaasrofer Sid 4-5 Foo: STAFFAN CLAESSON Fler nyheer och nyiga

Läs mer

skattjakt! Gissa politikerna! Tävling:) bästa livsplatsen 2011 Följ med på Stroke Så når du vården Dans du kan rädda liv riv ur och spara

skattjakt! Gissa politikerna! Tävling:) bästa livsplatsen 2011 Följ med på Stroke Så når du vården Dans du kan rädda liv riv ur och spara h ö s bäsa livsplasen 2011 Sroke du kan rädda liv Så når du vården riv ur och spara Dans för alla åldrar Följ med på skajak! Tävling:) En invånaridning ill dig i Halland Gissa poliikerna! Långsam farväl

Läs mer

Repetitionsuppgifter

Repetitionsuppgifter MVE5 H6 MATEMATIK Chalmers Repeiionsuppgifer Inegraler och illämpningar av inegraler. (a) Beräkna Avgör om den generaliserade inegralen arcan(x) ( + x) dx. dx x x är konvergen eller divergen. Beräkna den

Läs mer

1.1 LAGEN OM FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING 3 1.2 FINANSINSPEKTIONENS ROLL OCH TILLSYN 8 1.3 GOD FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLINGS-SED 9 1.4 ETIK OCH MORAL 10

1.1 LAGEN OM FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING 3 1.2 FINANSINSPEKTIONENS ROLL OCH TILLSYN 8 1.3 GOD FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLINGS-SED 9 1.4 ETIK OCH MORAL 10 INNEHÅLLSÖRECNING 1 ÖRSÄRINGSÖRMEDLARENS ROLL OCH ANSVAR 3 1.1 LAGEN OM ÖRSÄRINGSÖRMEDLING 3 1.2 INANSINSPEIONENS ROLL OCH ILLSYN 8 1.3 GOD ÖRSÄRINGSÖRMEDLINGS-SED 9 1.4 EI OCH MORAL 10 2 JURIDI 10 2.1

Läs mer