Centralbankers självständighet och hur det kan påverka ekonomin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Centralbankers självständighet och hur det kan påverka ekonomin"

Transkript

1 Cenralbankers självsändighe och hur de kan påverka ekonomin Maria Nilsson C-uppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson Inlämnad den 7 augusi 004

2 Absrac Cenralbanker, inflaion, produkionsgape, självsändighe, inflaion bias Uppsasen ser ill vad som sker med inflaionen och produkionsgape (skillnaden mellan den fakiska produkionen och den poeniella produkionen) när en cenralbank blir självsändigare genom a Rogoff-konservaism införs. Försa delen av uppsasen avhandlar vå modeller inom dea moneära ämne och huvudfokus ligger på den nykeynesianska modellen. Efer en redogörelse för modellens uppbyggnad ses hur Rogoff-konservaism påverkar en ekonomi om de finns inflaion bias och därefer vad som sker med chocksabiliseringen om cenralbanken blir självsändigare. Den andra delen behandlar cenralbanker i empirin och visar på cenralbankers självsändighe i förhållande ill inflaionen, variansen för inflaionen, produkionsgape och variansen för produkionsgape. Teorin menar a om de finns inflaion bias medför Rogoff-konservaism ill lägre inflaion och chocksabiliseringen blir bäre. Empirin visar på samband mellan hög grad av självsändighe sam låg och sabil inflaion. De är däremo svårare a säga vad som sker med produkionsgape vid Rogoff-konservaism och de gäller påför eorin och empirin.

3 . Inledning Problemformulering Cenralbanker i eorin Barro-Gordon modellen Barro-Gordon modellen och inflaion bias Barro-Gordon modellen i korhe Kriik mo Barro-Gordon modellen En Nykeynesiansk Modell Inrodukion ill den nykeynesianska modellen Eferfrågesidan Ubudssidan Cenralbankens välfärdsfunkion Sabilie Lösning under diskreion Inflaion bias Rogoff-konservaism Rogoff-konservaism och chocksabilisering Cenralbanker i empirin Mäa självsändighe Genomsnisnivån för inflaionen och produkionsgape Flukuaioner i inflaionen och produkionsgape Sammanfaning och Slusaser Appendix A.. Barro-Gordon modellen A.. Skriva om marknadsjämviken A.3. IS-kurvan A.4. Inflaionen och produkionsgape uan förplikelser och uan k A.5. Inflaionen och produkionsgape uan förplikelser och med k > Källföreckning Publicerade källor Elekroniska källor Övriga Källor

4 . Inledning. Problemformulering Cenralbankers självsändighe och hur de påverkar ekonomin. Flera cenralbanker har lik Riksbanken blivi självsändiga under de senase åren. Den Europeiska Cenralbanken ECB, är självsändig genemo EU och de naionella cenralbanker som är med i ECB skall även de vara självsändiga. Samidig som a allfler cenralbanker har blivi självsändiga har även inflaionsnivån under de senase åren vari lägre. Den lägre inflaionsnivån kan bero på en mängd olika saker men den as ofa upp i samband med självsändiga cenralbanker. Leder självsändiga cenralbanker ill lägre inflaionsnivå vad säger eorin? Inom moneär eori förekommer de ofa en rade-off vid chocksabilisering mellan inflaionen och produkionen (eller snarare produkionsgape som är skillnaden mellan den fakiska och poeniella produkionen), blir denna rade-off bäre, sämre eller påverkas den ine alls om cenralbanken blir självsändig? Självsändiggörande av cenralbanker har ofas sin grund i a man vill öka cenralbankens rovärdighe. De finns e anal olika definiioner av rovärdighe (se Blinder 000 för en diskussion om dea) men i den här uppsasen syfar rovärdighe främs på huruvida cenralbanken är rovärdig i si inflaionsbekämpande. Men varför är rovärdighe vikig för cenralbankerna och vad säger den moneära eorin om rovärdighe? Meningen med denna uppsas är a se hur den eori som är idag (och med huvudfokus på den nykeynesianska eorin) ser på cenralbankers självsändighe och hur självsändighe kan påverka ekonomin vilke här är inflaionen och produkionsgape. Försöka förså hur och varför rovärdighe är vikig och om, och i så fall hur, inflaionen och produkionsgape förändras om en cenralbankens rovärdighe ökas genom a den görs självsändig. Jag kommer a inleda med e kapiel som behandlar eorin, där jag förs kor presenerar Barro-Gordon modellen för a sedan gå vidare ill en nykeynesiansk modell som är den modell jag har val a använda för a besvara eoridelen av mi problem. De redje kapile 4

5 ser ill cenralbanker i empirin, om de finns någon skillnad i inflaion och produkionsgap mellan länder vars cenralbanker har olika grader av självsändighe och om de sker någon förändring ifall cenralbanken blir självsändig. Därefer följer en sammanfaning och slukonklusioner och sis finns e maemaisk appendix. 5

6 . Cenralbanker i eorin. Barro-Gordon modellen.. Barro-Gordon modellen och inflaion bias I arikeln A Posiive Theory of Moneary Policy in a Naural Rae Model som publicerades 983 skrev Rober J. Barro och David B. Gordon om idsinkonsisens i opimal moneär policy. Denna modell har blivi känd som Barro-Gordon modellen och dess huvudkonklusion är a om de som bedriver moneär poliik saknar rovärdighe eller möjlighe a följa en regel uppsår inflaion bias. En policy som är idsinkonsisen är opimal ex ane men ine ex pos. Säg a cenralbanken vid iden 0 aviserar en policy som är opimal jus då för iden och den privaa sekorn formar sedan sina förvänningar uifrån den angivna policyn. Den privaa sekorns förvänningar gör så a den aviserade policyn ine längre är opimal när väl kommer, uan de opimala beeende för cenralbanken är a följa en ny policy. Policyn som aviserades vid är då 0 är idsinkonsisen och är ine rovärdig. I Barro-Gordon modellen är den aviserade policyn idsinkonsisen och de uppsår inflaion bias. Om de finns inflaions bias så är inflaionen onödig hög, uan a arbeslösheen eller produkionen påverkas. Inflaion bias kommer från a den moneära aukorieen vill höja produkionsnivån över den naurliga nivån eller med andra ord, minska arbeslösheen så a den är under den naurliga nivån för arbeslöshe. Cenralbanken kan göra dea genom a överraska agenerna med en högre inflaion så a föreagens pris kommer närmare deras marginalkosnader. Men om föreagen är raionella förvänar de sig a cenralbanken vill höja inflaionen och de kommer a höja sina priser så a priserna ligger över deras marginalkosnad ros den ökade inflaionen. Därför får man en högre inflaion uan a produkionen påverkas. A cenralbanken vill göra dea kan aningen bero på monopolisisk konkurrens (vilke den högre produkionsnivån skulle kunna kompensera) eller en mer populisisk grund (lägre arbeslöshe kan öka chanserna för a bli omvald eller för a få behålla si arbee). 6

7 Denna jämvik, med inflaion bias, är ineffekiv för samhälle då de innebär en högre inflaion än nödvändig uan a den reella ekonomin påverkas uan a arbeslösheen eller produkionen förändras (Jensen 003). Barro-Gordon modellen åerkommer ofa när rovärdighe och inflaion bias diskueras inom den akademiska världen och den exemplifierar ydlig vad som kan ske om en policy är idsinkonsisen. Men Barro-Gordon modellen har få uså en hel del kriik och då främs av prakikerna för dess överraskningsmomen. Jag har val a ha en kor presenaion av Barro- Gordon modellen som en inledning ill inflaion bias och rovärdighesprobleme, önskar man läsa mer kan jag (föruom själva arikeln av Rober J. Barro och David B. Gordon) även rekommendera Jensen 003 för en lie alernaiv syn på Barro-Gordon modellen.... Barro-Gordon modellen i korhe Barro-Gordon modellen (som är hämad från Barro, Gordon 983 om inge anna anges) besår främs av vå komponener, en ekvaion av Lucas-yp, som beskriver den sängda ekonomin: e ( ) > 0 () n U, U U är arbeslösheen vid iden medan U n är den naurliga nivån av arbeslösheen för ekonomin vid samma idpunk, är inflaionen och e är den förvänade inflaionen. Den andra komponenen är den funkion som den moneära aukorieen (ex. cenralbanken) handlar uifrån. Denna funkion är en förlusfunkion och har följande useende: Z a n ( U ku ) b( ), a, b > 0, 0 k () Både samhälle och den moneära aukorieen vill minimera förlusfunkionen efersom den är en kosnad för samhälle. Från funkionen kan vi se a flukuaioner i pris och avvikelser i arbeslösheen från ku n är en kosnad för samhälle och de är dem man vill minimera. I arikeln av Barro och Gordon anas k <, då dea leder ill en akiv moneär poliik och En aggregerad ubudsfunkion som är av Lucas-yp, visar på relaionen mellan arbeslösheen, den naurliga arbeslösheen, inflaion och den förvänad inflaion. 7

8 reflekerar a den naurliga nivån av arbeslöshe är samhällig ineffekiv (pga. socialförsäkringar, skaer ec. leder ill en högre naurlig arbeslöshe). Lösningen av Barro-Gordon modellen nedan är någo förenklad och den är hämad från Explaining an Inflaion Bias wihou Using he Word Surprise av Jensen 003. Policy insrumene anas vara inflaionen och den moneära aukorieen har som mål a minimera Z, förlusfunkionen. Den förvänade inflaionen, e, as som given och för a lösa modellen subsiueras () in i (). Ekvaion () deriveras sedan med hänsyn ill inflaionen och säs lika med noll (se Appendix). Dea ger följande försaordersvillkor: n ( ku ) b 0 ( a U 3) Om förvänningarna är raionella borde e, vilke ger U U n enlig ekvaion () och då ger försaordersvillkore följande uryck för inflaionen: a b n ( k ) > 0 (4) U I ekvaionen ovan är inflaionen sörre än noll och man kan se a k < leder ill inflaion bias. Inflaionen är högre än vad som är social opimal ros a delagarna handlar raionell. En viss nivå av inflaion är nödvändig, skulle cenralbanken säa 0 ve vi a denna lösning skulle vara idsinkonsisen, även om den är opimal ex ane. Om 0, så skulle den förvänade inflaionen vara lika med noll, vilke skulle skapa e inciamen för cenralbanken a höja inflaionen uppå då de skulle leda ill en lägre arbeslöshe. e är ingen raionell lösning, efersom en sådan lösning innebär a allmänheen illåer sig a bli överraskade av cenralbanken och en högre inflaion än ulova kan skapas. När allmänheen beer sig raionell får vi allså en högre inflaion än vad som är social opimal uan a arbeslösheen eller produkionen förändras - den reella ekonomin påverkas ine och man får inflaion bias. Inflaion bias finns även i den nykeynesianska modellen och frågan är om man kan minska denna inflaion bias genom insiuionella förändringar eller policy regler. En form av insiuionell förändring som vi har se bland anna i Sverige är a göra cenralbanken självsändig, för a på så sä öka dess rovärdighe och minska inflaion biasen. I makro har vi ofa ugå från en IS-LM modell, i Barro-Gordon modellen och även i den nykeynesianska modellen finns en IS-kurva men ingen LM-kurva. LM-kurvan kan as bor efersom de är ränan som syr och ine penningmängden se ex. Romer Keynesian Macroeconomics wihou he LM Curve, 000.) 8

9 ..3. Kriik mo Barro-Gordon modellen Barro-Gordon modellen refereras ofa ill inom den akademiska världen när man alar om idsinkonsisens, moneär policy, inflaion bias och insiuionell design, men som idigare nämns har den sö på en del kriik och då främs för si överraskningsmomen. En del, främs ekonomer på cenralbankerna, menar a varken freselsen eller viljan a överraska finns agenerna finns. Tros kriiken mo Barro-Gordon modellen, har den sina fördelar och ine mins så ger den en klar inblick i hur inflaion bias uppsår och inflaion bias probleme kommer jag a åerkomma ofa ill senare i uppsasen. Anledningen ill a jag har val en nykeynesiansk modell isälle för den klassiska Barro-Gordon modellen är för a de i den nykeynesianske modellen finns vinser för cenralbanken om de ökar sin rovärdighe fas k 0. Modellerna skiljer sig även beydlig å i deras uppbyggnad och här finner jag den nykeynesianska modellen mer illalande (om än lie svårare a arbea med) med deras framåblickande variabler. Även de som arbear i cenralbankerna ycker bäre om den nykeynesianska modellen än om Barro-Gordon modellen, så de nykeynesianska modellerna har kommi a förena akademikerna och prakikerna... En Nykeynesiansk Modell... Inrodukion ill den nykeynesianska modellen Den modell jag har val a ugå från är hämad från arikeln The Science of Moneary Policy: A New Keynesian Perspecive skriven av Clarida, Galí och Gerler i Journal of Economic Lieraure 999. Modellen som Clarida e al använder sig av är en dynamisk generell jämviks modell, dynamisk syfar här på a modellen sräcker sig över flera perioder. Om inge anna anges så är arikeln av Clarida e al källan. I modellen finns de pengar och en emporär nominell prisrigidie, så när de kommer mer pengar in i ekonomin ändras ine priserna direk och den reella ekonomin kan på kor sik påverkas av moneär poliik. På lång sik finns de däremo inga reella effeker, då en ökning av penningmängden på lång sik hel absorberas i högre priser. Nominell prisrigidie kan 9

10 komma från a de finns kosnader i a ändra konrak (priser och löner) som har ingås så de gamla priserna kvarsår ills dess a konraken löper u. Dea leder ill a priserna på kor sik ine är hel flexibla, men på lång sik är priserna full flexibla. Modellen ar hänsyn ill dagens förvänningar om hur framidens variabler kommer a se u och dea leder ill a förvänningarna om framidens moneära poliik blir vikiga. Dagens ekonomi påverkas ine enbar av hur exempelvis konsumionen och inflaionen ser u idag, uan även förvänningarna på framidens konsumion och inflaion har beydelse för ekonomin idag. Så cenralbankens rovärdighe idag är cenral då vi formar våra förvänningar för framidens ekonomi (i modellen är ekonomin beskriven genom inflaionen och produkionsgape). Här skiljer sig den nykeynesianska modellen från Barro-Gordon modellen i vilken de är föregående periods förvänningar på den nuvarande perioden som påverkar ekonomin. Dea är en av anledningarna ill a jag personligen har fasna för den nykeynesianska modellen. Jag anser a om vi nu beer oss raionell (vilke kan diskueras) så borde hänsyn as ill hur vi ror a framiden kommer a se u när vi väljer vår konsumionsnivå, vår sparande och vår inveserande idag. Cenralbanken kan jäna på a öka sin rovärdighe även om k 0 (allså även om cenralbankerna ine vill minska arbeslösheen) i modellen av Clarida e al och dea finns ine i Barro-Gordon modellen. Vinsen för cenralbanken ligger i a en ökad rovärdighe leder ill en förbärad chocksabilisering. Efersom de ine bara är den nuvarande ekonomin som påverkar agenernas beeende uan även framidens ekonomi så påverkar både dagens moneära poliik och den förvänade framida moneära poliiken agenernas beeende och dagens ekonomi. De funkioner som beskriver agenernas beeende kommer direk från hushållens och föreagens opimerings problem, vilke gör a modellen är mikrofunderad. Efersom modellen är mikrofunderad borde Lucas kriik ine gälla. Lucas kriik går u på a de esimeringar som görs under en viss policy ine kan används om policyn förändras efersom esimeringarna påverkas av förvänningar. De förvänningar som agenerna har på framiden kan bero på den rådande policyn och skulle policyn förändras så kommer roligen också förvänningarna på framiden a förändras. (Mankiw 997) I de mikrofunderade modellerna försöker man a hänsyn ill a agenernas förvänningar är beroende av den rådande policyn, så a Lucas kriik ine skall gälla. Jag börjar med a se ill modellens eferfrågesida som represeneras av en IS-kurva och sedan dess ubudssida som represeneras av en Phillips-kurva. De kombineras sedan med 0

11 cenralbankens välfärdsfunkion så a man kan lösa modellen. Förs löses modellen under diskreion vilke ger den inflaion och produkionsgap som man får om cenralbanken ine har några förplikelser och kan handla efer ege godycke. Lösningen under diskreion jämförs sen med vad som händer om cenralbanken försöker kompensera samhälle för den förlus som uppsår om markanden ine fungerar opimal och sis i eoridelen ses hur Rogoffkonservaism, som kan olkas som självsändighe, påverkar modellen.... Eferfrågesidan IS-kurvan är mikrofunderad, vilke beyder a den bygger på hushållens opimerings problem och den visar vad som besämmer produkionsgape. Produkionsgape beror dels på dagens realräna och framidens förvänade realräna och dels på dagens eferfrågechock och den framida förvänade eferfrågechocken. Eferfrågesidan bygger på re komponener, marknadsjämviken, definiionen av produkionsgape och Keynes-Ramsey regeln som beskriver hushållens konsumion. Marknadsjämviken kan skrivas som: Y C G (5) Där Y är produkionen vid iden, C sår för konsumionen och G är de offenliga ugiferna, båda vid iden. All som produceras vid iden konsumeras också vid samma id, anigen av den privaa eller av den offenliga sekorn. Ofa ser man I - inveseringar med i naional budgeen, Y G C I. Inveseringar är ine med här efersom modellen inresserar sig för vad som sker på kor sik i ekonomin och inveseringar ändrar sig främs på lång sik. Uesluningen av inveseringar påverkar ine modellens resula, men de förenklar den. Marknadsjämviken kan skrivas om ill följande uryck som är i logarimisk form (se appendix för uräkningen): c e y e G ln (6) Y Produkionsgape, x är definiera som skillnaden mellan den fakiska produkionen, y, i ekonomin och ekonomins naurliga nivå av produkionen, z. Den naurliga nivån av

12 produkionen är den produkion som skulle ha vari i ekonomin om löner och priser var full flexibla. x y z (7) Z kan även olkas som en eknologichock. När ny eknologi kommer ar de ofa e ag innan produkionen hinner anpassa sig och sin produkionsnivå ill den nya eknologin. Vid ny eknologi är de därför rolig a produkionen, y, är lägre än den poeniella nivån för produkionen som kommer med den nya eknologin. Keynes-Ramsey regeln är försaordersvillkore för konsumionen som kommer när hushållen opimerar si sparande give marknadsjämviken 3. Kor kan man säga a Keynes-Ramsey regeln visar hur hushållens konsumion över iden. Hushållens val av konsumion är beroende av ränan, hushålles idspreferens (hur de väger nuiden genemo framiden) sam den minskning av konsumionens marginalnya som sker då konsumionen per capia ökar. Keynes-Ramsey regeln i logarimisk form, skriven som avvikelserna från seady sae ger: c Ec ϕ ( ), ϕ i E > 0 (8) c är konsumionen, i represenerar den nominella ränan, är inflaionen och φ mosvarar den ineremporala subsiuionselasicieen. (Jensen ) Om man kombinerar Keynes-Ramsey regeln (8) illsammans med urycke för marknadsjämviken, (6) och sedan säer in de i definiionen av produkionsgape (7) får man en IS-kurvan (för mer uförlig beräkning se Appendix): x E x g E z ( i E ) ϕ (9) E e A produkionsgape är beroende av framidens förvänningar syns ydlig i linjen ovan. Även om de är förhållande för eferfrågan som sår i ekvaion (9), så finns elemen från ubudssidan med genom z den naurliga nivån för produkionen. Den nedersa linjen, g är en form av eferfrågechock. Men den är ine en ren eferfrågechock, g < 0 kan även vara a g 3 För en fylligare beskrivning av Keynes-Ramsey regeln kan jag rekommendera Economic Growh av Barro och Sala-i-Marin, 003. eller Romers Advanced Macroeconomics 00. Här är Keynes-Ramsey regeln i diskre id och de kan man även finna i Walsh Monera Theory and Policy 003.

13 de nuvarande saliga ugifer är lägre än de genomsniliga saliga ugiferna, vilke driver produkionen över dess naurliga nivå. De kan även vara a dagen eknologichock höjer eknologin över dess genomsni vilke gör a produkionen är högre än den naurliga nivån. (Jensen ) I den nykeynesianska modellen ser man ill produkionsgape isälle för arbeslösheen, men inuiionen är den samma. Om produkionen är högre än produkionens naurliga nivån får man också en lägre arbeslöshe, så a driva produkionen över den naurliga nivån är de samma som a pressa arbeslösheen under dess naurliga nivå...3. Ubudssidan Ubudssidan av modellen besår av en Phillips-kurva och den Phillips-kurva som används i Clarida e al är mikrobaserad vilke gör a Lucas kriik ine bier här. Här skiljer den sig från idigare Phillips-kurvor som ofa var ad hoc baserade. I de ad hoc baserade Phillips-kurvorna kan Lucas kriik börja gälla efersom de empirisk besämda konsanerna kan vara beroende av varandra. Ubudssidan bygger på en segvis prissäning på en varumarknad som är karakeriserad av monopolisisk konkurrens. Föreagen väjer si nominella pris när illfälle ges och de säer si pris så a de maximerar föreages vins idag och föreages framida förvänade vins. Men de nominella prise säs även uifrån hur länge föreage måse bibehålla de valda prise och hur länge dess konkurrener har samma priser, en yp av segvis prissäning sker. Denna segvis prissäning går u på a sannolikheen för a e föreag kommer a hålla si pris konsan i en given period är θ och sannolikheen för a föreag kan ändra si pris i en given period är -θ. Sannolikheen för huruvida föreage ändrar si pris eller ine i en given period är oberoende av när prise ändrades sis. (Frågeecken kan visserligen säas kring dea hisorieoberoende då föreagen vid prissäning roligen ar hänsyn ill när prise senas ändrades.) Den genomsnilige iden som e föreag behåller e viss pris blir då: (-θ). 4 Så om inflaion förvänas imorgon kommer de föreag som kan ändra si pris idag a göra de. Prise höjs efersom föreage ror a dess konkurrener som kan höja si pris imorgon också kommer a göra de, dagens prishöjningar gör a inflaion uppsår redan idag. 4 Denna form av segvis prissäning kallas Taylor-Calvo och mer om der kan man läsa i Walsh 003 kapiel

14 För a få fram Phillips-kurvan görs en linjär approximaion, (se ex kapiel i Walsh 003 för hur man gör en linjär approximaion) och man approximerar produkionsgapes och inflaionens avvikelser från seady sae. Dea ger följande log linjära Phillips-kurva: βe u ρu û x, u, 0 < ρ < > 0, 0 < β <, (0) Ekvaionen påminner om en radiionell förvänningsbaserad Phillips-kurva, men här är de dagens förvänningar på morgondagens prisnivåinflaion som påverkar dagens prisnivå, (vilke är de som skiljer dess useende från den Phillips-kurva som används i Barro-Gordon modellen). Här är de E isälle för E - som är de man annars ser i en sandard Phillipskurva. Den nedersa linjen, u, är en cos-push-chock och den besår av sådan som påverkar de förvänade marginalkosnaderna uan a de är med i Phillips-kurvan och chocken beror på förändringar i föreages produkionskosnad...4. Cenralbankens välfärdsfunkion Cenralbankens välfärdsfunkion visar hur avvikelser från de valda inflaionsmåle och de valda produkionsgape leder ill en kosnad för samhälle. Välfärdsfunkionen som anas är ad hoc baserad och har ingen mikrobaserad grund, men de är den yp som ofas förekommer inom lierauren. Funkionen är de samma som en minus förlusfunkion. { β [ x ]} () max E i Diskoneringsfakorn är β, medan visar på den relaiva vik som läggs på produkionsgape jämför med inflaionen Målsäningen för produkionsgape brukar anas vara noll, så a produkionen i ekonomin skall mosvara den naurliga nivån av produkionen. Men om de skulle finnas sörningar i ekonomin som ex imperfek konkurrens eller ska, så kan målsäningen för produkionen vara högre än den naurliga nivån av produkionen. I välfärdsfunkionen har nivån för inflaionens rend ingen beydelse. De är de procenuella avvikelserna från renden som ger en välfärdsförlus. De finns en växande konsensus om a 4

15 prissabilie bör vara den moneära poliikens huvudmål, men oenighe råder om vilken nivå inflaionen bör ha och en sörre oenighe råder om hur den moneära poliiken bör bedrivas...4. Sabilie Syseme eller modellen som Clarida e al använder besår allså uav de vå ekvaionerna: x E x βe ϕe x Den nominella ränan är ine med, då den här as för given. Om föreagen ror a inflaionen i näsa period kommer a bli högre så kommer de a leda ill a denna periods produkionsgap höjs. Föreagens höjda förvänningar på framidens inflaion gör a de väljer a höja sina priser idag, vilke gör a dagens inflaion blir högre. Dea sker oavse om de förändrade förvänningarna är fundamenal grundade. Syseme är självuppfyllande vilke gör a de finns e oändlig anal olika inflaionsnivåer och olika produkionsgap som kan lösa modellen. Dea beyder a syseme ine är sabil och uräkningar som visar dea finns i Jensen Om syseme hade vari sabil så hade de endas funnis en inflaionsnivå och e produkionsgap som hade le ill seady sae. Förvänningar har ingen beydelse om de endas finns en unik lösning ill modellen efersom man ve a de bara finns en inflaion och e produkionsgap som passar ill modellen...6. Lösning under diskreion Jag börjar med a finna värdena för inflaionen och produkionsgape när cenralbanken handlar under diskreion. Dea beyder a cenralbanken ine har några förplikelser, inga regler eller besämda policys som de skall handla uifrån när de försöker maximera välfärdsfunkionen, uan cenralbanken kan handla efer ege godycke och opimera på ny för varje period. Så under diskreion behöver cenralbanken ine följa en viss policy över flera perioder, uan kan handla uifrån vad de anser vara bäs jus nu. 5

16 Cenralbankens mål för sin ekonomiska poliik är a minimera den förvänade diskonerade summan av produkionsgape och inflaionens avvikelser från deras långsikiga jämviksvärde. För a bedriva sin moneära poliik använder cenralbanken den nominella ränan. De säer den nominella ränan så a de får de önskade produkionsgape som leder ill en viss inflaionsnivå. Produkionsgape, x, kan därför ses som cenralbankens policyinsrumen, då de själva kan ändra produkionsgape direk via den nominella ränan, så ills vidare kan IS-kurvan ignoreras. Välfärdsfunkionen maximeras give bivillkor som är Phillips-kurvan. De opimala värde för produkionsgape kan nu finnas och genom IS-kurvan finner man den nominella räna som cenralbanken skall säa för a få de önskade produkionsgape. Probleme kan skrivas om så a modell blir någo läare a lösa. Nyofunkionen i varje period har följande useende: x > 0 () Den kommer från vår välfärdsfunkion () och vi kan nu skriva om maximeringsprobleme ill följande: max x x F (3) Och (3) maximeras med hänsyn ill produkionsgape x, give bivillkore som är Phillipskurvan: x f (4) F och f as som givna och mosvaras av: F f i E β i βe u [ x ] i i och (5) F är de förvänade värde på framida perioders nyofunkioner, vilka är diskonerade med fakorn β och f är en förenkling av Phillips-kurvan. Maximeringsprobleme löses genom a man säer in bivillkore (4) i (3) och man får då: max x x ( x f ) F (6) 6

17 När (6) deriveras med hänsyn ill x fås: x x Försaordersvillkore kan även skrivas som: ( f ) 0 (7) x x eller (8) Om inflaionen är högre än önska, så minskas den genom a man minskar produkionen så a man producerar under sin kapacie, x < 0. Dea görs genom a man höjer ränan för a på så sä minska eferfrågan och vice versa gäller om inflaionen är lägre än önska. Hur mycke man behöver ändra på produkionen beror på och. Den nominella prisrigidieen i ekonomin mäs i omvänd proporionalie uav (ju högre θ är deso lägre är ) och här leder en hög nominell rigidie ill en sämre rade-off mellan inflaionen och produkionen. En minskning av produkionen ger en mindre minskning i inflaionen. Den relaiva viken som läggs på produkionsgape i förhållande ill inflaionen, visar a ju sörre vik man lägger på produkionen deso mer variaion får man i inflaionen. (Jensen ) För a få fram e uryck för inflaionen och e för produkionsgape säer man in försaordersvillkore i Phillips-kurvan, så a man sen kan eliminera produkionsgape. Som idigare nämns har modellen ine en unik lösning, uan de finns e oändlig anal möjliga lösningar för inflaionen och produkionsgape som leder ill seady sae, därför gissar man en möjlig linjär lösning. Dea görs genom användande av en meod med obesämda koefficiener (för själva uräkningarna se appendixe) och de ger följande uryck för inflaionen: ( βρ ) u Urycke för inflaionen säs in i försaordersbeingelsen och ger följande uryck för produkionsgape: x u ( βρ ) (9) (0) (Jensen ) Den enda chocken som påverkar både inflaionen och produkionsgape är cos-push-chocken u och här finns de en rade-off på kor sik för den moneära policyn. Cenralbanken kan välja hur mycke av chocken som skall as upp i inflaionen och hur mycke som skall 7

18 absorberas av produkionsgape. Om cenralbanken ine bryr sig om variaioner i produkionsgape kan man ändra policyn direk vid en chock så a hela chocken absorberas av produkionsgape så a inflaionen förblir sabil. Den lösning som man får ovan, då cenralbanken ine har några förplikelser och handlar efer ege godycke, är en subopimal lösning. Då vi har framåblickande variabler, finns de en skillnad mellan den policy som är opimal ex ane och den policy som är opimal ex pos. Lösningen under diskreion är subopimal och policyn som följs är idsinkonsisen efersom den opimala policyn ine är den samma idag och imorgon. Kan då cenralbankens policy ändras så a man får en lägre inflaion eller en bäre rade-off vid chocksabilisering, så a de behövs en mindre ändring av produkionsgape för a sabilisera inflaionen? En av anledningarna ill den subopimala lösningen kan vara a cenralbanken saknar rovärdighe då den handlar efer ege godycke. De finns inge inciamen som ger agenerna anledning ill a ro på cenralbankens aviserade policy, vilke gör a agenerna handlar raionell och man får en sämre lösning. Näsa seg blir nu a se ill vå nya ing som kan påverka lösningen. Förs kommer cenralbanken a införa k > 0, för a kompensera samhälle för a markanden ine fungerar perfek och hur denna lösning påverkas av Rogoff-konservaism. Införande av k > 0 känns igen från Barro-Gordon modellen och Rogoff-konservaism kan användas i båda modellerna för a förbära inflaion bias. Näsa seg blir a se hur Rogoff-konservaism påverkar modellen om k 0, vilke ine finns i Barro-Gordon modellen och här skiljer sig de båda modellerna från varandra...7. Inflaion bias Om de finns monopolisisk konkurrens på marknaden kommer produkionen ine a vara lika sor som den har poenial ill a vara. Cenralbankens välfärdsfunkion är sådan a de kommer vilja a försöka kompensera samhälle för denna förlus som kommer från a markanden ine fungerar samhällig opimal genom a välja z k isälle för z som mål för produkionsgape och produkionen kommer nu vara k sörre än den naurliga produkionen. (Jensen ) Produkionsgape blir då: x y z k 8

19 Probleme löses precis som idigare men förlusfunkionen för varje period kommer nu även a innehålla k: ( x k ), k > 0 () Probleme löses förs under diskreion, vilke beyder a cenralbanken ine har några förplikelser och uan kan handla efer ege godycke. Segen för a lösa probleme är de samma som idigare och en fylligare uräkning finns i Appendixe. När k inroduceras i modellen får inflaionen och produkionsgape följande värden, k är index för variablernas lösning under diskreion och med k > 0, och: x k k ( βρ ) k u ( βρ ) u () (3) Produkionsgape är de samma som idigare medan inflaionen blir sysemaisk högre med ()*k. Resulae uppvisar en inflaion bias av samma yp som den i Barro-Gordon modellen och källan ill inflaion bias probleme är precis de samma som i Barro-Gordon modellen. (Jensen ) Inflaion bias probleme kommer från a cenralbanken vill öka produkionen över den naurliga produkionsnivån och då allmänheen handlar raionell kommer deras förvänningar skapa en inflaion som är så hög a de ine finns urymme för cenralbanken a överraska med en högre inflaion. Cenralbanken kan ine överraska med högre inflaion efersom deras marginalkosnader då blir för höga. Dea gör a produkionen ine heller här kommer a påverkas efersom den förvänade inflaionen kommer vara de samma som den reella inflaionen. Precis som i Barro-Gordon modellen leder införande av k > 0 ill inflaion bias med en högre inflaionsnivå uan a produkionen förändras...8. Rogoff-konservaism Om cenralbanken kan skapa rovärdighe, så a agenerna ror på a de väljer en lägre inflaion som ulova och ine överraskar dem med en högre inflaion finns de vinser för samhälle a göra. E sä för cenralbanken a öka sin rovärdighe och minska inflaion bias 9

20 probleme kan vara a införa Rogoff-konservaism 5. Rogoff menade a cenralbanken skulle väljas så a de i sin välfärdsfunkion lägger sörre vik på inflaion än vad samhälle gör. Cenralbanken skall vara mer konservaiv än vad samhälle ycker är opimal, vilke beyder a cenralbanken värdera sabil inflaion högre än vad samhälle gör. (Walsh 003, kap 5.) Om Rogoff-konservaism införs i modellen av Clarida e al skulle c <, där c är index för en konservaiv cenralbank. Om man i ekvaion (3) byer u de högre mo de lägre c så fås ekvaionen nedan och man kan se a Rogoff-konservaism leder ill en lägre inflaion. c c k k u c < ( βρ ) (4) En Rogoff-konservaiv cenralbank gör a inflaionsnivån blir lägre än vad den skulle ha vari med en cenralbank som handlar under diskreion. Men a göra en cenralbank så konservaiv som möjlig är ine lösningen ill vår problem. Om de kommer en cos-push-chock så sker sabiliseringen uifrån en rade-off mellan inflaionen och produkionsgape. Chocken kan spridas mellan inflaionen och produkionsgape så a effekerna ine enbar påverkar en av variablerna. Men cenralbanken kan även låa produkionsgape a den mesa effeken av chocken för a hålla inflaionen sabil och vice versa. Risken finns a en allför konservaiv cenralbank låer produkionsgape a hela effeken av en chock för a på så sä hålla inflaionen sabil, vilke leder ill sora variaioner i produkionsgape. I välfärdfunkionen ser man a flukuaioner, både i inflaionen och i produkionsgape leder ill en kosnad för samhälle och de finns en risk a de vinser som görs av en konservaiv cenralbanks fokusering på sabil inflaion leder ill en minskning av den oala välfärden. Men ros risken med en allför konservaiv cenralbank så är den sora fördelen med Rogoff-konservaism a den minskar inflaionen genom a minska inflaion bias och de är bäre för ekonomin om inflaionen flukuerar kring den lägre inflaionsnivån än kring den högre. Den högre inflaionsnivå som kommer med inflaion bias ligger längre ifrån inflaionens seady sae värde och är därför en sämre lösning än den man får under Rogoff-konservaism. I eorin går de beräkna den opimala nivån av Rogoff-konservaism hos en cenralbank, men i prakiken är dea någo svårare a införa. Jag har val a se införande av Rogoff- 5 Uppkalla efer Kenneh Rogoff som skrev arikeln The Opimal Degree of Commimen o an inermediae Moneary Targe,

21 konservaism som a låa cenralbankerna vara självsändiga. En självsändig cenralbank kan förhoppningsvis så emo opinionen och poliiska påryckningar så a den ine fresas ill a överraska agenerna med en högre inflaion för a kunna göra vinser i form av lägre arbeslöshe och när cenralbankens syrelse väljs kan preferensen vara a den skall vara mer konservaiv än samhälle. Måle med a göra en cenralbank självsändig är a öka dess rovärdighe, vilke leder ill a cenralbankens inflaionsbekämpning blir rovärdigare. De kan vara svårare för en cenralbank som lyder under en regering a vara rovärdig, då risken finns a cenralbankens kan påverkas av en regering som vill öka ekonomins produkion och minska arbeslösheen...9. Rogoff-konservaism och chocksabilisering Kriiken mo Barro-Gordon modellen gick delvis u på a de ine skulle finnas inflaion bias i verkligheen och a cenralbanker ine bedriver ekonomisk poliik genom a överraska den privaa sekorn. Men oavse om k > 0 eller k 0, finns de i den nykeynesianska modellen vinser a göra om cenralbanken kan öka sin rovärdighe genom införande av Rogoffkonservaism. Enlig Barro-Gordon modellen ligger vinsen i a införa Rogoff-konservaism i a inflaionsnivån minskar, medan nackdelen med Rogoff-konservaism är a man får en sämre chocksabilisering om k 0. Här skiljer sig Barro-Gordon modellen sig från den nykeynesianska modellen. De båda modellerna är eniga om Rogoff-konservaism minskar inflaion bias, men i den nykeynesianska modellen blir även chocksabiliseringen bäre med Rogoff-konservaism. I Barro-Gordon modellen blir chocksabiliseringen däremo sämre med Rogoff-konservaism. Rogoff-konservaism olkas även här som införande av en självsändigare cenralbank som förplikar sig ill inflaionsbekämpning. Efersom en Rogoff-konservaiv cenralbank förplikar sig ill a bekämpa framida inflaion så blir förvänningarna på den framida inflaionen a de skall vara lägre. Dea kan förbära chocksabiliseringen då agenernas förvänningar kommer a göra en del av sabiliseringen efer chocken. Om cenralbankens mål med låg inflaion är rovärdig så kommer agenerna a förväna sig en låg inflaion i framiden även om de kommer en cospush-chock. Säg a ekonomin möer en posiiv cos-push-chock och dessa chocker leder som bekan ill en rade-off mellan inflaion och produkionsgape. Om då cenralbanken har

22 förplika sig ill en låg inflaion kommer agenerna ros chocken ro a morgondagens inflaion ine kommer a öka. Som bekan så påverkas dagens inflaion av förvänningarna på morgondagens inflaion och om agenerna ror a inflaionen imorgon blir låg så kommer även dagens inflaion a bli lägre. (Om agenerna ine ror a cenralbanken kommer verka för en låg sabil inflaion imorgon kommer den förvänade inflaionen för imorgon a öka, vilke leder ill en högre inflaion idag.) Är cenralbanken rovärdig behövs de en mindre minskning av produkionen för a kunna sänka inflaionen för a moverka chocken än vad som hade behövs om cenralbanken ine var rovärdig i si inflaionsbekämpande. Den nykeynesianska modellen menar allså a om de kommer en cos-push-chock ill ekonomin så kommer inflaionen och produkionsgape a flukuera mindre om cenralbanken är självsändig. Den rade-off som finns mellan inflaionen och produkionsgape vid sabiliseringen av en cos-push-chock blir bäre och dea gäller oavse om k 0 eller k > 0. Efersom en mindre förändring av produkionsgape behövs för a sabilisera inflaionen så borde Rogoff-konservaism leda ill mindre svängningar i inflaionen ocheller i produkionsgape. De går ine med säkerhe säga om man får mindre svängningar i anigen inflaionen eller produkionsgape eller om de båda får mindre svängningar. Om cenralbanken vill ha inflaionen konsan så kommer man låa produkionsgape absorbera chocken och dess variaion kommer då roligen ine a minskas. Variansen för inflaionen ocheller produkionsgape borde bli lägre enlig den nykeynesianska modellen, medan Barro- Gordon modellen hävdar a variansen borde bli sörre ill följd av den sämre chocksabiliseringen...0. Sammanfaning av eorin Om produkionen i e land är lägre än den poeniell skulle kunna vara, kan cenralbanken eller den moneära aukorieen kompensera samhälle för de genom a försöka öka produkionen via expansiv penningpoliik. Om förvänningarna är raionella så kommer dea leda ill inflaion bias och inflaion bias kan förklaras genom följande exempel; i en ekonomi finns de en regering och föreag som verkar under monopolisisk konkurrens. Vid monopolisisk konkurrens kommer föreagen a säa si pris över dess marginalkosnader för a på så sä öka sin vins. Dea leder ill a produkionen i lande är lägre än vad ekonomin

23 maximal hade kunna producera. Regeringen kan då skapa inflaion så a priserna skall sjunka och närma sig föreagens marginalkosnader. Då föreagen förvänar sig inflaion kommer de a höja sin priser yerligare och vi får en högre inflaion uan a de sker någon förändring i produkionen vilke ju är innebörden av inflaion bias. Inflaion bias kan minskas om man inför Rogoff-konservaism och de gäller både för Barro-Gordon modellen och den nykeynesianska modellen som Clarida e al använder. Innebörden av Rogoff-konservaism är a man user en cenralbank som värderar sabil inflaion högre än vad samhälle gör och Rogoff-konservaism olkas här som a cenralbanken görs självsändigare. Både Barro-Gordon modellen och den nykeynesianska modellen säger a Rogoff-konservaism minskar inflaionen, men a produkionen ine påverkas. I den nykeynesianska modellen blir även chocksabiliseringen av en cos-push-chock bäre om cenralbanken är Rogoff-konservaiv. Barro-Gordon modellen säger däremo a Rogoffkonservaism leder ill en sämre chocksabilisering. Förbäringen av chocksabiliseringen i den nykeynesianska modellen beror på a den rade-off som finns mellan inflaion och produkionsgap förbäras. Om cenralbanken är Rogoff-konservaiv så behövs en mindre ändring i produkionsgape för a sabilisera inflaionen jämför med den ändring som behövs om cenralbanken ine är Rogoff-konservaiv. Enlig den nykeynesianska modellen som Clarida e al använder ycks de mes finnas fördelar med en Rogoff-konservaiv cenralbank; inflaion bias minskas så a inflaionen blir lägre och chocksabiliseringen vid en cos-push-chock förbäras. 3

24 3. Cenralbanker i empirin Sedan 980-ale har renden vari a låa cenralbanker bli mera självsändiga, cenralbankers förfaningar har ändras så a deras oberoende från regeringen ha särks. Den yska Bundesbank och den Schweiziska cenralbanken var länge de mes självsändiga cenralbankerna i Europa. (Cukierman 994) Även den relaiv nyskapade Europeiska Cenral Banken ECB har en hög självsändighe och de naionella cenralbankerna som 999 blev medlemmar i ECB blev samidig självsändiga från deras naionella regeringar. Jag kommer förs a se på hur man kan idenifiera och mäa självsändighe och svårigheerna med a mäa de. Näsa seg blir a se på inflaionen och produkionsgape i förhållande ill cenralbankens självsändighe. Jag gör dea genom a förs se ill genomsnie för inflaionen och produkionsgape i 6 olika länder i förhållande ill deras självsändighe, sam gör en lien idsserieanalys av Nya Zeeland, Sorbriannien och Tyskland. Därefer ser jag ill variansen för inflaionen och produkionsgape för de samma länderna under samma idsperiod sam ser lie närmare på variansen för samma re länderna som idigare och de hela avsluas med en sammanfaning av uppsasen och slusaser. 3.. Mäa självsändighe A definiera en cenralbanks självsändighe är ine hel enkel, gränsen för självsändighe är flyande och graden av självsändighe kan variera. En cenralbanks självsändighe kan exempelvis mäas inom olika områden och viken man lägger på de olika områdena varierar. Tabellen nedan är e exempel på e index som kan användas för a mäa en cenralbanks självsändighe och man ser a de ine finns någon enighe om hur man mäer de olika områdena för självsändighe och vilken relaiv vik man skall lägga på dem. Här har man se ill re olika områden för självsändighe. Personalsjälvsändighe syfar på i vilken grad regeringsjänsemän är represenerade i syrelsen, i vilken grad syrelsemedlemmarna är usedda av regeringen och hur länge de sier ec. Finansiell självsändighe mäer hur sränga 4

25 begränsningarna är för regeringens möjligheer a låna från cenralbanken. Policysjälvsändighe mäer ill vilken grad cenralbanken själva besämmer si policyinsrumen och säer måle för sin policy och de uan regeringens inblandning (Sørensen 003). Index för cenralbankers självsändighe: Tabell. källa: Sylveser C. W. Eijffinger och Jacob de Haan :European Moneary and Fiscal Policy, Oxford Universiy Press, 000. Kopierad från Peer Birch Sørensen 003. Tabell visar a en cenralbanks självsändighe kan vara olika hög beroende på hur de olika komponenerna mäs och vägs, men överlag är rangordningen över självsändiga cenralbanker den samma och i abellen håller alla ECB som den mes självsändiga cenralbanken. Dock är de vär a bemärka a de finns skillnader mellan olika index, i abellen är Canada e exempel på dea som får e beydlig lägre värde av Eijffinger och Schaling än de får av Grilli, Masciandaro och Tabellini. Canadas cenralbank blev självsändig under 980-ale och så de olika värdena som Canada får kan bero på vilken idsperiod som avses och viken man lägger på de olika idsperioderna. 5

26 3.. Genomsnisnivån för inflaionen och produkionsgape Både Barro-Gordon modellen och den nykeynesianska modellen säger a Rogoffkonservaism leder ill en lägre inflaionsnivå om de finns inflaion bias, men a produkionsgape ine påverkas. Diagram är häma från Alesina 993 och deras daa sräcker sig från 955 ill 988. Skalan för indexe är -4, där fyra är de högsa värde för självsändighe. I abell kan man se den relaiva viken som Alesina lägger på de olika delarna som innefaas i självsändighe. På Y-axeln visas genomsnie för inflaionen och på X-axeln visas e index över cenralbankens självsändighe och om eorin sämmer så ska de finnas en negaiv korrelaion mellan dem. Diagram. Källa: Alesina, A. och Summers L.H. Cenral Bank independence and Macroeconomic Performance Journal of Money, Credi and Banking 993. Korrelaionen är ydlig i digram, en högre grad av självsändighe ycks leda ill e lägre genomsni för inflaionen. Dea kan yda på a de finns inflaion bias och a Barro-Gordon modellen och den nykeynesianska modellen hade rä, både angående inflaion bias och a Rogoff-konservaism minskar inflaion bias. Den generell högre inflaionsnivån under 970- ale anses i den nykeynesianska eorin delvis ha vari driven av agenernas förvänningar på 6

27 en hög framida inflaion och a cenralbankernas moneära policy ine svarade på förvänningarna illräcklig aggressiv. (Clarida e al 999) När de gäller produkionsgape så säger både Barro-Gordon modellen och den nykeynesianska modellen a Rogoff-konservaism ine påverkar produkionsnivån. De bör ine finnas någon korrelaion mellan produkionsgape och cenralbankens grad av självsändighe. Dea bör gälla även när cenralbanken försöker öka produkionen som en kompensaion för a produkionen är under sin poenial. Den daa som används i resen av avsnie för produkionsgape och inflaionen kommer från IMF:s The World Economic Oulook (WEO) Daabase April 003 och sräcker sig från 970 ill 004, där de vå sisa åren är approximaioner. För Belgien sräcker sig daa för produkionsgape från 977 och för Sorbriannien sräcker sig daa för produkionsgape från 979, för Tyskland så är de värdena från Väsyskland som används innan åerföreningen. Produkionsgape är beräkna som: fakisk BNP poeniell poeniell BNP BNP De finns en sor osäkerhe i beräknande av produkionsgape efersom de är sora osäkerhesmarginaler i beräknande av den poeniella BNP, se ex Paula R. De Masi, "IMF Esimaes of Poenial Oupu: Theory and Pracice". X-axeln visar genomsnie för produkionsgape mellan åren , daa sräcker sig här bara fram ill 988 efersom de är der sisa åre som innefaas av indexe för cenralbankernas självsändighe. A använda daa här som sräcker sig längre fram i iden kan bli missvisande efersom många cenralbanker fick en ökad självsändighe under 980- och 90-ale. Y-axeln visar samma index för graden av självsändighe som Alesina e al använder. Visserligen visar indexe graden av självsändighe mellan åren 955 och 988, så de kan vara en smula missvisande men de ror jag ine kommer a påverka resulae i någon sörre usräckning efersom de flesa förändringarna beräffande cenralbankers självsändighe har ske senare. 7

28 Genomsnie för produkionsgape mellan Genomsnie för produkionsgape NZ NET BEL FRA USA ITA 0 SWE JAP UK 0 0,5,5SP,5 3 3,5 4 4,5 NOR SWI AUS GER - DAN CAN Graden av självsändighe för cenralbanken Diagram. De ycks finnas en svag negaiv korrelaion mellan produkionsgape och cenralbankens självsändighe. Vi ve a länder med låg grad av självsändighe har en högre inflaion och den svaga negaiva korrelaionen i diagram skulle kunna bero på a cenralbanken lyckas öka produkionen när de höjer inflaionen, e posiiv produkionsgap beyder ju a den fakiska produkionen är högre än den poeniella. Men Nya Zeeland är en inflyelserik observaion och om man ar bor Nya Zeeland så försvinner den negaiva korrelaionen näsan hel och Barro-Gordon modellen och den nykeynesianska modellen ycks ha rä självsändighe påverkar ine produkionen. För a vara hel säker på om de finns en korrelaion eller ine hade man behöv göra en regressionsanalys. För a se om de sker någon förändring i inflaionen och produkionsgape när en cenralbank blir självsändigare har jag val a sudera Sorbrianniens, Tysklands och Nya Zeelands inflaion och produkionsgap mellan åren 970 och 004. Jag har val a presenera dessa re länder här efersom jag är inresserad av a se om de sker någo, och i så fall vad, med inflaionen och produkionsgape om en cenralbank görs självsändigare. Anledningen ill a jag har val jus dessa re länder är a man skulle kunna säga a de kommer från varsin kaegori. Tysklands Bundesbank har en lång radiion av rovärdighe och självsändighe, den briiska Bank of England är vald efersom den ine har samma höga grad av självsändighe som Bundesbank, så Bank of England represenerar en cenralbank vars självsändighe ine 8

29 ökar. Visserligen fick Bank of England insrumenell självsändighe 997, men de är så pass sen så a de ine borde märkas i idserieanalysen. Den Nya Zeeländska cenralbanken är vald för a visa vad som sker om en cenralbank blir självsändigare. 989 skrevs lagen om så a den Nya Zeeländska cenralbanken fick en ökad självsändighe och en ökad rovärdighe. Cenralbanken fick självsändighe beräffande policyinsrumen och dess policy mål om en sabil prisnivå skrevs in i he Reserve bank Ac samma år. (Walsh 003, kap 8) Diagram 3 visar inflaionen mellan åren 970 och 004 för Nya Zeeland, Sorbriannien och Tyskland. 30 Inflaion 5 Inflaion Diagram Nya Zeeland Tyskland Sorbriannien Tyskland är de land som har haf den mes sabila inflaionen och den är beydlig lägre under 970- och 980-ale jämför med de vå andra länderna. Dea sämmer också överens med eorin om a en hög grad av självsändighe leder ill en lägre inflaion. Visserligen går Tysklands inflaion upp någo i början av 990-ale, men de har roligen sin grund i de yska åerförenande. Sorbrianniens inflaion har gå från a ha vari relaiv hög under 970-ale för a från mien på 980-ale och framå variera mer lik den yska inflaionen. Den Nya Zeeländska cenralbanken fick en ökad självsändighe 989 och från slue av 980-ale har dess inflaion vari beydlig lägre. De alar för a både Barro-Gordon modellen och den nykeynesianska modellen som menar a inflaionen blir lägre efersom en självsändig cenralbank minskar inflaion bias. Naurligvis finns de många olika förklaringar ill varför Nya Zeelands inflaion minskar, men cenralbankens ökade självsändighe skulle kunna förklara en del av minskningen. Minskningen börjar visserligen 9

30 redan innan 989, men de skulle kunna bero på a man redan då förvänade sig a cenralbanken skulle vara uff mo inflaion i framiden, vilke ledde ill a den dåvarande inflaionen också minskade. Fram ill ungefär 983 är både Nya Zeelands och Sorbrianniens relaiv höga, men sedan sjunker den briiska inflaionen medan den Nya Zeeländska inflaionen siger igen. Dea kan bero på a Sorbrianniens minskande inflaion har le ill a Bank of England har kunna bygga upp e ryke om a de verkar för en låg inflaion och på så sä öka sin rovärdighe och undgå inflaion bias. Man skulle kunna föresälla sig a länder som Nya Zeeland och ex Canada med e sämre ryke beräffande inflaionsbekämpning och därför en sor inflaion bias har mer a vinna om cenralbanken blir självsändig än ex Sorbriannien skulle ha. En cenralbank som har lyckas bygga upp e ryke om a vara inflaionsbekämpande har e mindre inciamen ill bli självsändig. Man kan änka sig a en annan anledning ill a inflaionen i Nya Zeeland är högre än inflaionen i Sorbriannien är a k är sörre i Nya Zeeland än i Sorbriannien vilke skulle förklara a Nya Zeeland har en sörre inflaion bias. När de gäller produkionsgape så menar både Barro-Gordon modellen och den nykeynesianska modellen a de ine påverkas av huruvida cenralbanken är självsändig eller ine. Diagram 4 visar genomsnie för produkionsgape mellan Produkionsgape Produkionsgap Nya Zeeland Tyskland Sorbriannien Diagram 4. 30

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera

Läs mer

shetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik.

shetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik. Kap 10: sid. 1 Blanchard kapiel 10 Penninmänd, inflaion och ssselsänin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och medellån sik Tar hänsn

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15 Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

En modell för optimal tobaksbeskattning

En modell för optimal tobaksbeskattning En modell för opimal obaksbeskaning under idsinkonsisena preferenser och imperfek informaion Krisofer Törner* 1 Engelsk iel: A model for opimal obacco excise axaion under imeinconsisen preferences and

Läs mer

Centralbankens oberoende och inflationen

Centralbankens oberoende och inflationen NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Uppsas forsäningskurs D V 2005 Förfaare: Dominik Johansson Handledare: Doc. Chrisian Nilsson Cenralbankens oberoende och inflaionen Uppsala 2005.06.13

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

Växelkursprognoser för 2000-talet

Växelkursprognoser för 2000-talet Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad.

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad. RÄTTNING: För a få poäng på Fråga krävs hel rä svar per deluppgif. Dvs. svare på en deluppgif måse vara hel rä för a sudenen skall få poäng ( poäng). Varje deluppgif ger en poäng. Anal deluppgifer är 2.

Läs mer

Infrastruktur och tillväxt

Infrastruktur och tillväxt Infrasrukur och illväx En meaanalyisk sudie av infrasrukurinveseringars påverkan på ekonomisk illväx Infrasrucure and growh A mea-analyical sudy of he effecs of invesmens in infrasrucure on economic growh

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

Regelstyrd penningpolitik i realtid

Regelstyrd penningpolitik i realtid Naionalekonomiska Insiuionen Regelsyrd penningpoliik i realid En konrafakisk simulering med realidsdaa Magiseruppsas 4 juni 2008 Handledare: Klas Freger Förfaare: Marin Henriksson Handledare: Jesper Hansson

Läs mer

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Om exponentialfunktioner och logaritmer Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. Den änka gången är som följer: a) Läs igenom huvudeens

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet 1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe

Läs mer

BÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN?

BÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Shubila Balaile och Rober Rajnak Handledare: Nils Gofries V 2005 BÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN? -En illämpning av aylorregeln

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning

Läs mer

Inflation och penningmängd

Inflation och penningmängd EKONOMSK DEBAT BO AXELL nflaion och penningmängd Vilka är inflaionens besämningsfakorer? Dea är själva ugångspunken for flerale ariklar i dea emanummer.. Somliga hävdar a inflaionen speciell i e lie land

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

Inflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin

Inflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin Inflaion och relaiva prisförändringar i den svenska ekonomin AV BENGT ASSARSSON Beng Assarsson är verksam på avdelningen för penningpoliik vid Sveriges riksbank och vid Naionalekonomiska insiuionen vid

Läs mer

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2 Föreläsning 8 Kap 7,1 7,2 1 Kap 7: Klassisk komponenuppdelning: Denna meod fungerar bra om idsserien uppvisar e saisk mönser. De är fyra komponener i modellen: Muliplikaiv modell: Addiiv modell: där y

Läs mer

Livförsäkringsmatematik II

Livförsäkringsmatematik II Livförsäkringsmaemaik II iskrea kommuaionsfunkioner Erik Alm, Hannover Re Sockholm 2013 iskre eknik Premier och annuieer bealas diskre ödligheen definieras ofas i en diskre abell (Undanag: de Nordiska

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

Modellering av Dynamiska system Ställ frågor!

Modellering av Dynamiska system Ställ frågor! Modellering av Dynamiska sysem -2014 Säll frågor! Beng Carlsson bc@i.uu.se Rum 2211 Inrodukion #1 Sysem och deras modeller Dynamiska och saiska sysem Användning av modeller Maemaisk modellering E modelleringsexempel

Läs mer

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll? Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-

Läs mer

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996 Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens

Läs mer

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån 2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 Enkäresula Enkä: Saus: Uvärdering, VeTer, HT12 öppen Daum: 2012-10-30 14:07:01 Grupp: Besvarad av: 19(60) (31%) Akiverade delagare (Veenskapseori (4,5hp) HT1 2) 1.

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

Taylor- respektive McCallumregeln för Sverige

Taylor- respektive McCallumregeln för Sverige NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie D-uppsas Förfaare: Pia Fromle Handledare: Annika Alexius HT 2005 Taylor- respekive McCallumregeln för Sverige en normaiv analys av perioden 1993 2005

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic

Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic KONTROLLSKRIVNING Version A Kurs: HF Maemaisk saisik Lärare: Armin Halilovic Daum: 7 maj 6 Skrivid: 8:-: Tillåna hjälmedel: Miniräknare av vilken y som hels och formelblad som delas u i salen) Förbjudna

Läs mer

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik?

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik? Har Sveriges Riksbank blivi mer flexibel i sin penningpoliik? En analys av rekursiv skaade Taylorregler baserade på realidsdaa Henrik Siverbo Kandidauppsas Lunds Universie, Naionalekonomiska insiuionen

Läs mer

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas

Läs mer

Det svenska konsumtionsbeteendet

Det svenska konsumtionsbeteendet NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund

Läs mer

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna?

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Handledare: Pär Holmberg och Erik Glans Termin och år: Höserminen 2007 Är erminspriserna på Nord Pool snedvridna? En sudie av

Läs mer

Kan förekomsten av en riskpremie förklara avvikelsen från öppen ränteparitet?

Kan förekomsten av en riskpremie förklara avvikelsen från öppen ränteparitet? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Joakim Lannergård Handledare: Annika Alexius VT 2006 Kan förekomsen av en riskpremie förklara avvikelsen från öppen räneparie?

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

Föreläsning 7 Kap G71 Statistik B

Föreläsning 7 Kap G71 Statistik B Föreläsning 7 Kap 6.1-6.7 732G71 aisik B Muliplikaiv modell i Miniab Time eries Decomposiion for Försäljning Muliplicaive Model Accurac Measures Från föreläsning 6 Daa Försäljning Lengh 36 NMissing 0 MAPE

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

3 Rörelse och krafter 1

3 Rörelse och krafter 1 3 Rörelse och krafer 1 Hasighe och acceleraion 1 Hur lång id ar de dig a cykla 5 m om din medelhasighe är 5, km/h? 2 En moorcykel accelererar från sillasående ill 28 m/s på 5, s. Vilken är moorcykelns

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

BNP-prognoser och mål för inflationsprognoser

BNP-prognoser och mål för inflationsprognoser Naionalekonomiska insiuionen BNP-prognoser och mål för inflaionsprognoser Sannolikhesskaningar av framida vändningspunker i amerikansk och svensk BNP Kandidauppsas Jakob Almerud Handledare: Fredrik NG

Läs mer

Informationsteknologi

Informationsteknologi Föreläsning 2 och 3 Informaionseknologi Några vikiga yper av maemaiska modeller Blockschemamodeller Konsaner, variabler, paramerar Dynamiska modeller Tillsåndsmodeller en inrodkion Saiska samband Kor översik

Läs mer

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14 1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14

Läs mer

Realtidsuppdaterad fristation

Realtidsuppdaterad fristation Realidsuppdaerad frisaion Korrelaionsanalys Juni Milan Horemuz Kungliga Tekniska högskolan, Insiuion för Samhällsplanering och miljö Avdelningen för Geodesi och geoinformaik Teknikringen 7, SE 44 Sockholm

Läs mer

Om de trigonometriska funktionerna

Om de trigonometriska funktionerna Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok Om de rigonomeriska funkionerna Anders Källén MaemaikCenrum LTH anderskallen@gmail.com Om de rigonomeriska funkionerna () Inrodukion I de här kapile ska vi

Läs mer

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svesning Examensarbee uför i Reglereknik av Andreas Pilkvis LiTH-ISY-EX-- Linköping Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen

Läs mer

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson SNS, Stockholm

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson SNS, Stockholm ANFÖRANDE DATUM: 2009-02-17 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson SNS, Sockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Sockholm (Brunkebergsorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 regisraorn@riksbank.se

Läs mer

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid

Läs mer

FAQ. frequently asked questions

FAQ. frequently asked questions FAQ frequenly asked quesions På de följande sidorna har jag samla ihop några av de frågor jag under årens lopp få av sudener när diverse olika problem uppså i arbee med SPSS. De saisiska problemen har

Läs mer

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet?

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet? Föreagsekonomiska Magiseruppsas Insiuionen Höserminen 2004 Opimal prissäkringssraegi i e råvaruinensiv föreag Kan de ge förbärad lönsamhe? Förfaare: Marin Olsvenne Tobias Björklund Handledare: Hossein

Läs mer

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees

Läs mer

Många risker när bilen mals till plåt

Många risker när bilen mals till plåt Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig.

Läs mer

5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt

5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt 5 VÄaxelkurser, in aion och räanor vid exibla priser {e eker pºa lºang sik Som vi idigare noera anar vi a den reala väaxelkursen pºa lºang sik Äar oberoende av penningmäangden och väaxelkursen beror dºa

Läs mer

Glada barnröster kan bli för höga

Glada barnröster kan bli för höga Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.

Läs mer

Valutamarknadens effektivitet

Valutamarknadens effektivitet Ekonomihögskolan Lunds Univerise Naionalekonomiska Insiuionen Valuamarknadens effekivie En sudie av växelkurser uifrån UIP med förvänningar Förfaare: Krisoffer Persson Handledare: Fredrik NG Andersson

Läs mer

RAMSES en ny allmän jämviktsmodell för penningpolitisk analys

RAMSES en ny allmän jämviktsmodell för penningpolitisk analys RAMSES en ny allmän jämviksmodell för penningpoliisk analys MALIN ADOLFSON, STEFAN LASÉEN, JESPER LINDÉ OCH MATTIAS VILLANI 1 Förfaarna är alla verksamma på APP; Adolfson och Villani på FOE och Laséen

Läs mer

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning OLIKA TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER Följande uryck används ofa i olika problem som leder ill differenialekvaioner: Tex Formell beskrivning A är proporionell mo B de finns e al k så a A=kB A

Läs mer

Damm och buller när avfall blir el

Damm och buller när avfall blir el Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar

Läs mer

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten?

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten? Rappor ill Finanspoliiska råde 2010/1 Hur varakig är en förändring i arbeslösheen? U. Michael Bergman Københavns Universie, EPRU, FRU och Finanspoliiska råde De åsiker som urycks i denna rappor är förfaarens

Läs mer

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik Kungl Tekniska Högskolan AMaemaiska insiuionen avd maemaisk saisik TENTAMEN I 5B1862 STOKASTISK KALKYL OCH KAPITALMARKNADSTE- ORI FÖR F4 OCH MMT4 FREDAGEN DEN 1 JUNI 21 KL 8. 13. Examinaor : Lars Hols,

Läs mer

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer

Läs mer

Förord: Sammanfattning:

Förord: Sammanfattning: Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare

Läs mer

Oljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprisets inverkan på aktiemarknaden

Oljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprisets inverkan på aktiemarknaden NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Rober Fredriksson Handledare: Beng Assarsson HT 2007 Oljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprises inverkan på akiemarknaden

Läs mer

EFFEKTEN AV VALUTARISK PÅ BILATERAL HANDEL

EFFEKTEN AV VALUTARISK PÅ BILATERAL HANDEL NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie C-uppsas Hösen 2008 EFFEKTEN AV VALUTARISK PÅ BILATERAL HANDEL Johan Grip & Mounir Karadja Handledare: Chrisian Nilsson 1 1 Vi vill acka Chrisian Nilsson,

Läs mer

Funktionen som inte är en funktion

Funktionen som inte är en funktion Funkionen som ine är en funkion Impuls En kraf f som under e viss idsinervall T verkar på en s.k. punkmassa, säer punkmassan i rörelse om den var i vila innan. Och om punkmassan är i rörelse när krafen

Läs mer

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar

Läs mer

BETALNINGSBALANSEN. Fjärde kvartalet 2006

BETALNINGSBALANSEN. Fjärde kvartalet 2006 BETALNINGSBALANSEN DATUM: 27-2-28 UTGIVARE: Avdelningen för penningpoliik Lars Forss 8-787 2 11, lars.forss@riksbank.se Ingvar Karlsson 8-787 2 1, ingvar.karlsson@riksbank.se Gunnar Blomberg 8-787 1 46,

Läs mer

Från kap. 25: Man får alltid ett spänningsfall i strömmens riktning i ett motstånd.

Från kap. 25: Man får alltid ett spänningsfall i strömmens riktning i ett motstånd. Från kap. 5: Ohm s lag Hög poenial på den sida där srömmen går in Låg poenial på den sida där srömmen går u Man får allid e spänningsfall i srömmens rikning i e mosånd. Från kap. 5: Poenialskillnaden över

Läs mer