Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning"

Transkript

1 Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007

2 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken uvecklas löpande producenprisindex för jänser - jänseprisindex. Tjänseprisindex (TPI) avser i försa hand a mäa prisuvecklingen för föreagsjänser. Den privaa jänseprodukionen har länge ugjor en sor andel av Sveriges bruonaionalproduk (BNP), men relevana prisindex har ine uvecklas i någon sörre usräckning före Dea kan delvis ha hisoriska förklaringar, varor har idigare vari en dominerande del av ekonomin och saisiken om ekonomin har därför vari fokuserad på varor. En annan anledning är a de är komplicera a mäa prisuvecklingen på jänser. Denna rappor ingår i en rapporserie om Tjänseprisindex som behandlar uvecklingen av index för olika branscher. Syfe med rapporerna är a ge en beskrivning av saisiken för exerna användare och a ugöra dokumenaion av arbee med de nya jänseprisindexe. Rapporerna kan också som en allmän dokumenaion av hur jänseprisindex kan beräknas. Rapporerna översäs även ill engelska och publiceras på SCB:s engelska hemsida så a kollegor på saisikbyråer i andra länder kan a del av vår uvecklingsarbee. SCB ackar Tack vare våra uppgifslämnare privapersoner, föreag, myndigheer och organisaioner kan SCB illhandahålla illförlilig och akuell saisik som illgodoser samhälles informaionsbehov. 2 Saisiska cenralbyrån

3 Innehåll Förord Sammanfaning Bakgrund Förusäningar för saisikarbee inom TPIområde Naionalräkenskapernas krav på prisindex Branschbeskrivning Näringsgrenens srukur och saisiska illhörighe Nyckelal och branschfaka Lokalvård Rengöring, sanering och desinfekion Skorsensfejarverksamhe Prisbildning och prismäning Lokalvård Rengöring, sanering och desinfekion Skorsensfejarverksamhe Tesundersökningens uppläggning Urvalsförfarande Insamlingsförfarande Uvärdering av esundersökningen Tesresula och slusaser Uformning av framida undersökning Urvalsförfarande Insamlingsförfarande Prismäningsmeoder Viker och indexberäkning...20 Saisiska cenralbyrån 3

4 1 Sammanfaning Denna rappor behandlar uvecklingen av jänseprisindex för näringsgrenen SNI 74.7 Rengöring och soning och omfaar även en beskrivning av branschen. Denna bransch är indelad i re delbranscher (dealjgrupper); Lokalvård (74.701), Rengöring, sanering och desinfekion (74.702), och Skorsensfejarverksamhe (74.703). Inom Lokalvård besäms priserna ill sor del av kosnaden för den personal som uför jänsen och prissäningen är ofas idsbaserad. En sor del av jänserna är konrakerade vilke innebär a Konrakprismäning är en lämplig prismäningsmeod. Inom Rengöring, sanering och desinfekion är priserna generell se mer sandardiserad än inom lokalvård och ine lika arbesinensiva. Då många föreag i saneringsbranschen använder sig av prislisor kan dessa användas för a följa prisuvecklingen. Många föreag har kundspecifika prislisor och a mäa priser från dessa går a liksälla med Konrakprismäning. Andra användbara prismäningsmeoder är för båda de nämnda delbranscherna Modellprismäning och Enhesvärde. Skorsensfejarverksamhe skiljer sig från de andra delbranscherna efersom den främs besår av verksamhe som är reglerad i lag. Kommunerna ansvarar för a soning och brandskyddskonroll uförs och skriver konrak med föreag som uför jänserna. Priserna regleras med hjälp av Soningsindex, e kosnadsindex som as fram av Sveriges Kommuner och Landsing. Prisuvecklingen kan mäas med hjälp av dea index. Under provåre beräknas branschindex för lokalvårdsjänser, saneringsjänser och skorsensfejarjänser. Dessa vägs samman ill e oalindex för hela jänsegruppen där branscherna får viker uifrån sin omsäning. 4 Saisiska cenralbyrån

5 2 Bakgrund I Sverige uppgår jänsebranschernas förädlingsvärde ill ca 62 procen av näringslive oala förädlingsvärde. Beräkna som andel av Bruonaionalproduken (BNP) ugör näringslives jänseprodukion ca 50 procen. Under sörre delen av 1900-ale låg denna andel srax under 40 procen av BNP för a under slue av sekle successiv öka. I ak med a jänseprodukionens andel av BNP vuxi har även behove av korreka volymberäkningar av jänseprodukionen öka. För a beräkna enskilda branschers uveckling måse förädlingsvärden rensas från inflaion. Prisuvecklingen för olika varor och jänser måse mäas och index beräknas innan de löpande priserna kan omvandlas ill fasa priser. För a omfaa de flesa jänsegrupper inom Sveriges naionalräkenskaper och för a uppfylla inernaionella krav uvecklas löpande nya index för jänsebranscherna. Tjänseprisindex (TPI) är e producenprisindex för jänser som avser mäa prisuvecklingen i branscher som producerar föreagsjänser. Idag finns TPI för dryg 40 procen av näringslives jänseprodukion. Flerale av de jänseprisindex som idag produceras har agis fram efer Under 1990-ale sarade uvecklingen med TPI för lokalhyror, hoelljänser sam inrikes resor med flyg. En gemensam arbesgrupp för Eurosa och OECD uppräades 2002 med syfe a uveckla en gemensam meod för europeiska jänseprisindex och a förse länder som uvecklar TPI med prakisk hjälp. En manual med bland anna prakiska beskrivningar av TPI för olika branscher arbeades fram. 1 Manualen bygger på den redan befinliga PPI-manualen för indexeori och meod. 2 Idag regleras uvecklings- och produkionsarbee i TPI genom en EUförordning 3. 1 Mehodological guide for developing producer price indices for services. Websie:hp://www.oecd.org 2 Producer Price Index Manual: Theory and pracice. Websie:hp://www.imf.org 3 No 1165/98 concerning shor erm saisics. Saisiska cenralbyrån 5

6 2.1 Förusäningar för saisikarbee inom TPIområde TPI är e producenprisindex som avser a redovisa den genomsniliga prisuvecklingen i producenlede för jänser då dessa levereras från inhemska producener. Indexale avser e kvaral och prisuppgiferna skall ugöra e genomsni per kvaral. Mäningen bör avse ransakionspriser vilke är de pris som köparen fakisk bealar efer rabaer. När e jänseprisindex för en ny bransch skall uvecklas måse specifika branschrelaerade prismäningsproblem lösas. De är ill exempel ine allid självklar hur jänsen skall definieras. E anna problem är a jänserna som illhandahålls ofa är skräddarsydda för en speciell kund och illhandahålls endas en gång. Dea gör de svår a hia jämförbara jänser a följa över iden. Bland anna är de dessa problem som denna rappor behandlar för branschen i fråga: Vad är de som skall prismäas? Hur ser branschens prisbildning u? Och på vilke sä kan vi få in priserna på e sä som speglar prisuvecklingen uan a vara all för beungande för uppgifslämnarna? 2.2 Naionalräkenskapernas krav på prisindex EU sae genom pris- och sabiliespaken i Maasrich upp krierier gällande redovisningsprinciperna för medlemssaernas naionalräkenskaper i fasa priser. För fasprisberäkning rekommenderas a produkion och insasförbrukning deflaeras var för sig med godkända, kvaliesjuserade prisindex. Dea innebär a indexen enbar skall spegla förändringar som går a hänföra ill prisförändringar medan förändringar som har med kvanie, kvalie eller sammansäningen av varan/jänsen ine skall påverka index. Följs dessa rekommendaioner berakas indexe som en A-meod för fasprisberäkning. Alla länder inom EU har rangordna sina meoder, under översyn av Eurosa, enlig A, B och C meoder. Från och med år 2006 får inga C meoder användas inom ländernas naionalräkenskaper om ine dispens beviljas. För en mer uförlig beskrivning hänvisas ill Europeiska Naionalräkenskapssyseme ENS 1995, kap Saisiska cenralbyrån

7 3 Branschbeskrivning 3.1 Näringsgrenens srukur och saisiska illhörighe Enlig Sandard för svensk näringsgrensindelning 2002 (SNI 2002) sorerar gruppen Rengöring och soning (SNI 74.7) under huvudgruppen Andra föreagsjänser (SNI 74). Rengöring och soning är i sin ur uppdela i re dealjgrupper; Lokalvård (SNI ), Rengöring, sanering och desinfekion (SNI ) och Skorsensfejarverksamhe (SNI ). Tabell 1: Dealjgrupper i SNI 74.7 Rengöring och soning SNI Beskrivning 74.7 Rengöring och soning Lokalvård Rengöring, sanering och desinfekion Skorsensfejarverksamhe Källa: SNI 2002: Sandard för svensk näringsgrensindelning Sandard för svensk produkindelning 2002 (SPIN 2002) är en sandard där produkerna länkas ill akivieerna (branscherna) i SNI SPIN 2002 är den svenska mosvarigheen ill EU:s produksandard CPA (Classificaion of Producs by Aciviy). Tabell 2: Dealjgrupper inom SPIN 74.7 Rengöring och soning SPIN 2002 CPA 2002 Lokalvård & Rengöring, sanering och desinfekion & Skorsensfejarverksamhe Källa: SPIN 2002: srukur, SCB/MP. Saisiska cenralbyrån 7

8 3.2 Nyckelal och branschfaka Tjänseprisindex för Rengöring & Soning Nyckelalen i dea avsni bygger på uppgifer från 2005 som hämas från SCB:s föreagsdaabas (FDB), föreag uan redovisad omsäning har exkluderas. De redovisade siffrorna för anale ansällda och neoomsäning gäller enbar verksamhe inom näringsgrenen (vissa föreag bedriver verksamhe inom flera olika näringsgrenar). Övriga faka om delbranscherna (dealjgrupperna) har inhämas vid besök hos branschorganisaioner och föreag Lokalvård Tabell 3: Lokalvårdsbranschens srukur. Anal ansällda Anal föreag % Anal ansällda % Neoomsäning Mkr % > , , , , , , , , , , , , , , , ,5 Toal I Tabell 3 ser vi a de finns e sor anal föreag (5999) som är verksamma inom branschen lokalvård och a de omsäer näsan 12,8 miljarder kronor, vilke mosvarar ca 75 % av omsäningen inom SNI Den absolu sörsa delen av föreagen (78,7 %) har 0-1 ansällda. Denna grupp sår dock enbar för 1,9 % av oala anale ansällda i branschen och 9,5 % av neoomsäningen. Den dominerande gruppen är isälle de 11 föreag som har fler än 249 ansällda, som sår för dryg hälfen av anale ansällda och 41,8 % av neoomsäningen. Den näs sörsa gruppen i fråga om anal ansällda och neoomsäning är de föreag som har 2-19 ansällda. Tillsammans sår de 11 sörsa föreagen och de föreag som har 2-19 ansällda för 68,6 % av de ansällda och 61,9 % av omsäningen i branschen. 8 Saisiska cenralbyrån

9 De flesa föreagen i branschen har löpande lokalvård (sädning av konorslokaler, indusri och buiker) som sin huvudsakliga verksamhe, men erbjuder även andra jänser som fönserpusning, mavä, golvvård och sorsädning. De finns även föreag som är specialiserade på en viss yp av jäns, dels de redan nämnda jänserna men också exempelvis sädning av fordon. Branschen har uvecklas mycke de senase 15 åren då många föreag slua säda sina egna lokaler och isälle börja köpa sädjänser från sädfirmor. Branschen har därigenom väx, sädningen är mer professionell skö än idigare och priserna har pressas nedå. Många sädföreag ser sig som serviceföreag och srävar mo a bredda sin verksamhe och säljer helheslösningar där de erbjuder flera olika jänser, som exempelvis vissa adminisraiva arbesuppgifer. Branschen som helhe är ill sor del syrd av kosnader. De är hård konkurrens mellan föreagen och vinsmarginalen ligger vanligvis på ca 2-3%. Kunderna är väldig inresserade av vilka kosnader sädföreagen har och vill ofa ha dessa redovisade. Kunderna kan delas in i offenliga och privaa köpare där de offenliga uppdragen ugör ca 30 % av marknaden. De är sor skillnad mellan dessa vå kundgrupper; alla offenliga konrak gäller under lagen om offenlig upphandling och dessa konrak är allid på re år. De är mycke sark prispress vid offenliga upphandlingar och generell verkar priserna ligga lägre för de offenliga kunderna än för de privaa Rengöring, sanering och desinfekion Tabell 4: Saneringsbranschens srukur Anal ansällda Anal föreag % Anal ansällda % Neoomsäning Mkr % > , , , , , , , , , , , , , , , ,4 71 1, ,7 Toal Saisiska cenralbyrån 9

10 Saneringsbranschen svarar för ca 20 % av omsäningen i SNI I Tabell 4 ser vi a branschen både är beydlig mindre och har en annan srukur än lokalvårdsbranschen. Medan lokalvårdsbranschen dominerades av föreag med fler än 249 ansällda är de här föreagen med 2-19 ansällda som dominerar marknaden både i fråga om anal ansällda (32,3 %) och omsäning (34,6 %). Gällande omsäningen ar de vå föreagen med fler än 249 ansällda andraplasen med 25,3 % av den oala omsäningen, medan gruppen med ansällda kommer på andra plas i fråga om anal ansällda med 23,5 % av oala anale ansällda. Precis som i lokalvårdsbranschen är de gruppen med 0-1 ansällda som är sörs ill anale men sår för en lien del av anale ansällda och omsäningen (1,9 % respekive 5,7 %). Saneringsbranschen kan delas upp i re olika grenar, dessa är: Indusriservice Skadeservice Kärnkrafservice Dessa olika marknader skiljer sig en del från varandra ine enbar i fråga om verksamhe uan också i bl.a. kosnadssrukur och frekvens i uförande av jänser. Nedan följer informaion om de olika grenarna. Indusriservice Dea är den sörsa av de olika grenarna. De sörsa kunderna är pappersbruk, bilindusri och oljeraffinaderier. Även livsmedelsproducenerna är sora kunder. Denna verksamhe är kapialinensiv; hjälpmedel som högryckspumpar, roboar och slamsugningsbilar används för a sanera exempelvis byggnader, venilaionskanaler och skorsenar. Inom denna gren är de relaiv vanlig a jänserna är åerkommande, e idsbegränsa konrak skrivs för exempelvis en veckovis sanering av en lackeringsrobo i bilindusrin eller en daglig sanering av e slakrum hos en livsmedelsproducen. Skadeservice Denna gren är ungefär hälfen så sor som den föregående och besår av föreag som sysslar med saker som vaenskador (avfukning), brandskador och elekroniksanering. Här ingår även kloersanering och skadedjursbekämpning. Sora kunder är kommunerna efersom offenliga lokaler som skolor och friidsgårdar ofa råkor u för saboage i form av bränder och översvämningar. De allra sörsa kunderna är dock 10 Saisiska cenralbyrån

11 försäkringsbolagen, de är de som får så för kosnaden vid skador och de är ofa de som sköer upphandlingen av sanering. Kärnkrafservice Kärnkrafservice är en speciell marknad, dels är anale kärnkrafverk lie och dels är verksamheen omgärdad av e omfaande regelverk som leveranörerna måse uppfylla. Enbar e fåal föreag erbjuder därför denna yp av service. De vanligase inom denna gren är konrak som löper över flera år. Saneringen på kärnkrafverk är mycke säsongsbeonad och de mesa arbee sker under en begränsad id på åre då verken är avsängda. De har inom denna gren ske en uveckling mo allmer helheslösningar där den leveranör som får konrake för e kärnkrafverk sköer all service där Skorsensfejarverksamhe Tabell 5: Skorsensfejarbranschens srukur Anal ansällda Anal föreag % Anal ansällda % Neoomsäning Mkr % >25 3 0,9 84 5,8 53 5, ,2 91 6,2 35 3, , , , , , , , , ,2 31 2,1 65 7,2 Toal Som vi ser i Tabell 5 är skorsensfejarbranschen klar mins av de re dealjgrupperna i SNI Med sina 903 miljoner kronor i omsäning ugör den ine mer än dryg 5 % av den sammanlagda omsäningen. Föreagen är också beydlig mindre än i de vå andra branscherna, de finns enbar re föreag med fler än 25 ansällda. Den grupp som dominerar marknaden, både gällande anal ansällda och omsäning, är de föreag som har 6-10 ansällda, ä följda av de med ansällda. Tillsammans sår dessa vå grupper för 63,2 % av anale ansällda och 60,3 % av omsäningen i branschen. Saisiska cenralbyrån 11

12 Skorsensfejarbranschen är speciell efersom de finns vå olika verksamhesområden som är väldig olika i fråga om marknadsvillkor. Den försa delen besår av verksamhe som regleras i lag och den andra besår av icke reglerad verksamhe. Ca 2/3 besår av reglerad verksamhe och 1/3 oreglerad. De vå områdena och deras egenskaper beskrivs nedan. De försa område besår av verksamhe som är reglerad i lagen om skydd mo olyckor; de innefaar soning och brandskyddskonroll. I lagen anges a kommunerna i brandförebyggande syfe ansvarar för a soning och brandskyddskonroll uförs. Kommunerna löser ofas dea genom a skriva konrak med soarföreag. Lagen ger kommunen rä a efer ansökan låa fasighesägare själv soa eller överlåa å någon annan än den kommunen anvisar uföra soningen på den egna fasigheen. Den sörsa delen av soningen skös dock av de() soarföreag som kommunen skrivi aval med. De andra område besår av ackvirera arbee. Dea område är hel olik de försa efersom de ine är reglera, vilke innebär a de är beydlig mer konkurrensusa. Verksamheer som ingår här är exempelvis venilaionsservice och besikning av eldsäder och skorsenar. Även om dea är en fri marknad domineras den, enlig branschen, av soarna. En anledning är a vissa delar av verksamheen vari reglerad idigare; fram ill 2004 var rengöring av s.k. immkanal (kanal i en skorsen var i venilaionslufen rör sig) reglerad i lag och ufördes av soarna. Då soarna var på plas var de vanlig a de även rengjorde andra kanaler. Efer avregleringen har många val a forsäa köpa dessa jänser av soarna. 12 Saisiska cenralbyrån

13 3.3 Prisbildning och prismäning Dea avsni bygger hel på informaion som erhållis via besök hos branschorganisaioner och föreag Lokalvård Som nämns är lokalvårdsbranschen väldig syrd av kosnader. Dea innebär a prise på en jäns ill sor del besäms av vad de kosar a uföra den. Då den sörsa delen av kosnaden besår av personalkosnad (vanligvis över 80 %), syrs prisuvecklingen i branschen ill mycke sor del av löneuvecklingen. Efersom personalkosnaden (lönen) är idsbaserad ugår kosnadskalkylerna näsan allid ifrån hur lång id de ar a uföra en jäns. Föreage använder då en impeng för den jäns som skall uföras och muliplicerar den med beräkna anal arbesimmar. Denna impeng varierar beroende på hur kvalificerad personal som krävs för jänsen. Vid vanlig sädning används ofas oerfaren personal med minimilön, medan mer avancerade jänser kräver personal med speciell behörighe, och deras högre lön innebär e högre pris. Löpande lokalvård är näsan allid konrakerad. För privaa kunder skrivs nya konrak vanligvis på vå ill re år och räknas under denna id ofas upp med någo index, vanligvis Sädindex 4. Därefer övergår konrake ill e löpande konrak med en avalad uppsägningsid, och priserna kan omförhandlas. De är dock skillnad mellan privaa och offenliga köpare; alla offenliga konrak gäller under lagen om offenlig upphandling och dessa konrak gäller allid re år. De är hårdare prispress vid offenliga upphandlingar och generell verkar priserna vara lägre för offenliga kunder. De finns generell se vå olika yper av konrak för löpande lokalvård: 1. Insrukionskopplade aval - radiionella konrak där kunden besäller exempelvis e viss anal arbeade immar eller e viss anal kvadrameer som ska sädas med en viss frekvens. 4 Sädindex är e fakorprisindex som as fram av SCB i samarbee med Almega Serviceenreprenörerna där förändringar i kosnaderna för sädverksamhe mäs. Saisiska cenralbyrån 13

14 2. Resulakopplade/Funkionsaval - konrak där kunden besäller en viss kvalie och ine specificerar anal immar, frekvens ec. Kvalieen regleras ofas enlig en nordisk sandard som heer INSTA 800 där varje nivå är noggran definierad med exaka gränser för mängden smus och skräp som är illåen på en given ya efer sluförd sädning. Dessa vå yper av konrak kan verka väldig olika, men gällande prissäning är de i prakiken ingen sörre skillnad - de är idsågången som syr. Insrukionskopplade aval är vanligas och även i dessa specificeras någon yp av kvalie gällande minimikrav på sädningen (exempelvis a golven ska vara rena och papperskorgarna omma). I funkionsavalen specificeras ine hur mycke id som skall spenderas hos kunden, men även i dessa fall ugår föreagen från beräknad idsågång vid prissäningen. Annan verksamhe än löpande lokalvård, som sorsädning och golvvård, köps ofa på avrop. Även i dessa fall är de beräknad idsågång som syr prise och de är ovanlig med sandardiserade priser. Fönserpusning och i viss mån mavä är däremo mer sandardisera och speciell inom fönserpusning är de vanlig med prislisor där prise anges per båge (fönser) eller kvadrameer. Vid besök hos föreagen i branschen diskuerades på vilke sä prisuvecklingen kunde mäas och de framkom a olika föreag hade olika möjlighe a lämna uppgifer. Efersom den löpande lokalvården ofas är konrakerad är en lämplig prismäningsmeod för denna verksamhe Konrakprismäning 5. Dea är en meod som innebär a e anal konrak följs och kan användas då en upprepning av en jäns görs av samma producen för samma kund. Då konraken ofa är unika och alla prisbesämmande karakerisika i e konrak ine kan förvänas upprepas i e anna konrak, är de svår a hålla kvalieen konsan och en kvaliesjusering är ofas nödvändig vid bye av konrak. Efersom de kan vara svår a jämföra olika konrak med varandra kan varje konrak också ses som en unik jäns. Dea innebär a även Modellprismäning är en lämplig prismäningsmeod. Denna meod innebär a respondenen anger e pris för en modelljäns ; en sandardjäns vars specifikaion hålls konsan. Modellen kan aningen vara hel fikiv eller baserad på verkliga daa från nära föreliggande id, exempelvis e konrak som 5 Se Mehodological guide for developing producer price indices for services från Join OECD/Eurosa ask force för genomgång av olika prismäningsmeoder. 14 Saisiska cenralbyrån

15 uformades i den föregående perioden För varje ny period ombeds sedan respondenen a åerprissäa varje prispåverkande komponen. En redje möjlig meod är Enhesvärde. Den innebär a jänserna delas in i homogena underavdelningar för vilka värdeoch kvaniesdaa finns illgänglig. E enhespris beräknas sedan genom a dela oupuvärdena med respekive jänsekvanie. Då homogenieskrave kan vara svår a uppfylla, även vid en väldig dealjerad underindelning av oupu, är denna meod ine a föredra och bör användas enbar i undanagsfall. För jänser där prissäningen är sandardiserad (främs fönserpusning) kan prislisor användas Rengöring, sanering och desinfekion Prissäningen inom saneringsbranschen är generell se mer sandardiserad än i lokalvårdsbranschen, även om de även här är vanlig med förhandlingar. Precis som i lokalvårdsbranschen säger saneringsföreagen a prispressen är hårdare för offenliga kunder. Efersom de re olika marknaderna som beskrevs i är olika i fråga om kosnadssrukur och frekvens för jänseuförande skiljer de sig från varandra också i fråga om prisbildning. Inom både indusriservice och skadeservice är de vanlig a föreagen använder prislisor där impriser för personal och imeller dygnspriser för maskiner anges. Personalkosnaden ugör här ine lika sor andel av oalkosnaden som inom lokalvården, denna verksamhe är beydlig mer kapialinensiv. Ofa finns en rikprislisa som används för mindre arbeen hos nya kunder. Åerkommande kunder brukar däremo ha egna, kundspecifika prislisor som uppdaeras årligen. De förekommer också a idsbegränsade konrak skrivs för åerkommande jänser. Vid sådana konrak brukar prise förhandlas fram mellan kunden och föreage och priserna urycks vanligvis per kvadrameer eller arbesmomen. De föreagen ar hänsyn ill då de gör sin kalkyl är hur mycke personal och vilka hjälpmedel som krävs sam hur sor idsågången beräknas bli. Inom kärnkrafservice är de vanligas med konrak om rengöring som löper över flera år, där prise ligger fas eller räknas upp med någo index. Som nämns ovan har de ske en uveckling mo allmer helheslösningar där den leveranör som får konrake för e kärnkrafverk sköer all service. Den del av servicen som ingår i Saisiska cenralbyrån 15

16 SNI är radioakiv sädning och för denna jäns finns e impris inskrive i konraken. Då många föreag i saneringsbranschen använder sig av prislisor kan man ur dessa välja u e anal jänser som omsäer mycke pengar och följa prisuvecklingen för dem. Då alla föreag har ange a de kundspecifika prislisorna följer samma prisuveckling som rikprislisan är e alernaiv a enbar använda rikprislisan. E anna alernaiv är a välja u e anal kundspecifika lisor. A använda kundspecifika prislisor går a liksälla med en form av Konrakprismäning. I de fall där idsbegränsade konrak skrivs för åerkommande jänser är de möjlig a mäa prisuvecklingen genom a följa e anal konrak. Efersom de är relaiv vanlig med unika jänser är också Modellprismäning en lämplig meod Skorsensfejarverksamhe Efersom de vå olika verksamhesområdena inom skorsensfejarbranschen som beskrevs i är väldig olika i fråga om marknadsvillkor är de också väldig olika i fråga om prisbildning. För verksamhe som är reglerad i lagen om skydd mo olyckor (soning och brandskyddskonroll) är priserna formell reglerade av kommunerna, men i prakiken har även soarna sor inflyande över prissäningen efersom de håller ihop och ine skriver på konrak som de ine acceperar. Priserna regleras med hjälp av Soningsindex, e kosnadsindex som as fram av Sveriges Kommuner och Landsing och besår av 80 % lönekosnad och 20 % KPI, indexe uppdaeras årligen. Ca 90 % av kommunerna använder Soningsindex rak av i sina konrak och de flesa av de reserande använder indexe som riklinje då de omförhandlar konraken. Inom den icke-reglerade verksamheen ser prisbildningen hel annorlunda u. Här fungerar prisbildningen ungefär som i saneringsbranschen. Prisuvecklingen för den reglerade verksamheen kan följas med hjälp av Soningsindex. Den icke-reglerade verksamheen ugör endas en redjedel av skorsensfejarverksamheen, som i sin ur endas ugör dryg fem procen av omsäningen i SNI Dea innebär a den icke-reglerade verksamheen ugör mindre än vå procen av omsäningen i SNI Därför besluades i samråd med Naionalräkenskaperna a Soningsindex får represenera prisuvecklingen för all skorsensfejarverksamhe. 16 Saisiska cenralbyrån

17 4 Tesundersökningens uppläggning 4.1 Urvalsförfarande Urvale besod av 11 föreag, vilka valdes från FDB. Sex av dessa var verksamma inom SNI och fem inom SNI Innan esundersökningen genomfördes besökes föreagen och då diskuerades prismäningsmeoder sam vilka jänser föreagen ansåg vara represenaiva för verksamheen. Föreagen ombads a välja u 1-10 jänser för vilka de, föruom pris och en noggrann specifikaion av jänsen, skulle ange kund, volym, id på dygne, region sam andra prispåverkande fakorer. 4.2 Insamlingsförfarande För nio av föreagen skickades informaion och blankeer u via pos. Föreagen ombads a reurnera blankeerna i e bifoga, föradressera svarskuver. E föreag föredrog a få blankeen i elekronisk form via e-pos och e föreag ville ine ha någon blanke alls, uan hellre skicka en Excel-fil via e-pos. 4.3 Uvärdering av esundersökningen Av de elva föreagen svarade nio. Överlag gav esundersökningen e posiiv besked. Alla svarande lämnade uppgifer som var illräckliga för a priserna ska kunna användas för indexberäkning. Vissa föreag hade dock missförså blankeen och uryck prise på e anna sä än vad som var avse. Priserna som rapporerades var urycka på e anal olika sä: pris per imme, pris per dygn, pris per kvadrameer, pris per aval, pris per säe, pris per hy och pris per kvadrameerår. Saisiska cenralbyrån 17

18 4.4 Tesresula och slusaser Tjänseprisindex för Rengöring & Soning Provblankeen hade medvee gjors generell för a den skulle kunna användas för föreag med vi skilda verksamheer. Efersom flera föreag fyll i blankeen på e anna sä än de avsedda verkar de som a blankeen var oydlig och kanske ine illräcklig dealjerad. Efersom de är önskvär a alla föreag i undersökningen skall kunna använda samma blanke kommer även den definiiva blankeen a vara generell. För a minska risken för missförsånd kommer alla respondener, i samband med den försa prisinsamlingen, a få en dealjerad beskrivning av olika sä a redovisa priser.. 5 Uformning av framida undersökning 5.1 Urvalsförfarande E urval av uppgifslämnare har dragis från Föreagsdaabasen med hjälp av e PPS-urval av föreag inom SNI och SNI Som sorleksmå användes omsäning inom näringsgrenen. I båda urvalen infördes en avsiklig underäckning med hjälp av cu-off-gränser. I SNI användes io ansällda som cu-offgräns och i SNI fem ansällda. Dea innebär a föreag med färre än io respekive fem ansällda ine är med i urvale efersom de ine avses a undersökas. Orsaken ill dea är främs a uppgifslämnarbördan skulle bli sor för dessa föreag då de ofas har små resurser a hanera arbee och kosnader förknippade med adminisraion. Från SNI drogs 35 föreag vars sammanlagda omsäning ugör 55,4 % av oalomsäningen i dealjgruppen. Från drogs 15 föreag vars sammanlagda omsäning ugör 45,2 % av oalomsäningen i dealjgruppen. 18 Saisiska cenralbyrån

19 5.2 Insamlingsförfarande Via pos kommer uppgifslämnarna erhålla lösenord och användarid för a lämna uppgifer via TPI:s webbsida. Vid de försa insamlingsillfälle får dock uppgifslämnarna isälle en pappersblanke skickade ill sig där de finns go om urymme för a beskriva jänsernas egenskaper. Anledningen ill dea är a de visa sig svår a uforma e webbformulär som är illräcklig generell för a passa olika yper av prismäningsmeoder samidig som de är illräcklig ydlig. Med hjälp av de ifyllda pappersblankeerna kommer personal på SCB a fylla i respekive föreags webbformulär. Vid följande insamlingsillfällen kommer enbar lösenord och användar-id a skickas u, om ine föreage begär a få svara på pappersblanke. 5.3 Prismäningsmeoder Vid den försa prisinsamlingen (baskvarale) får föreagen själva välja mellan en och sex jänser som de anser vara represenaiva för verksamheen inom den akuella näringsgrenen. I därpå följande kvaral rapporeras priser för samma jänser och priskvoer beräknas för varje jäns. Om exak samma jäns uförs ill olika priser under e kvaral eferfrågas de genomsniliga prise under kvarale. I de fall där Konrakprismäning används är de vikig a se ill a urvale av konrak är represenaiv i fråga om idpunk i konraksperiod och längd på konrak, dea för a säkersälla en korrek proporion nya eller omförhandlade konrak i varje prismäningsperiod. Vid konraksbyen är de också vikig a beaka evenuella kvaliesförändringar. Om respondenen lämnar lispriser måse de fassällas a dessa verkligen är represenaiva. Vid användande av Modellprismäning är de vikig a se ill a samliga fakorer som kan påverka prise är specificerade i modellen och a uppgifslämnarna ar hänsyn ill evenuella förändringar i personalkosnader, overheadkosnader och konkurrensläge. I de fall där Enhesvärde används måse de jänser som mäs vara noggran specificerade och indelade i homogena grupper. Saisiska cenralbyrån 19

20 5.4 Viker och indexberäkning Tjänseprisindex beräknas en gång per kvaral. Seg 1 är a beräkna e index för varje föreag, dea görs genom en geomerisk sammanvägning av priskvoerna för de valda jänserna: I m 0, a = i= 1 p p a, i 0 a, i 1/ m Där I 0,a = index med basidpunk 0 för föreag a vid idpunk p, = pris för jäns i, föreag a, vid idpunk a i 0 p a,i = pris för jäns i, föreag a, vid basidpunken m = anal jänser inom föreag a Seg 2 är a geomerisk väga samman föreagsindexen ill e branschindex (dealjgruppsindex). De sörsa föreagen får viker uifrån sin omsäning och de mindre föreagen får viker som både beakar omsäning och urvalssannolikhe. Branschindex ges av: I 0, A = n ( I 0, a ) a= 1 w a Där I 0,A = index med basidpunk 0 för bransch A vid idpunk I 0,a = index med basidpunk 0 för föreag a vid idpunk w a = vik för föreag a. 20 Saisiska cenralbyrån

21 n = anal föreag i undersökningen för branschen n a= 1 w a = 1 Seg 3 är a arimeisk väga samman branschindexen ill e oalindex för hela jänsegruppen. Branscherna får viker uifrån sin omsäning. Toalindex ges av: I 0, T = N ( I 0, A ) i= 1 w A Där I 0,T = oalindex med basidpunk 0 vid idpunk I 0,A = branschindex med basidpunk 0 för bransch A vid idpunk w A = vik för bransch A N = anal branscher i jänsegruppen N A= 1 w = 1 A Saisiska cenralbyrån 21

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15 Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra

Läs mer

Tjänsteprisindex för Marknads- och opinionsundersökning

Tjänsteprisindex för Marknads- och opinionsundersökning Tjänseprisindex för Marknads- och opinionsundersökning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.13 TPI-rappor nr 24 Ulf Johansson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2007 Förord Tjänseprisindex för

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet 1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe

Läs mer

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14 1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

Tjänsteprisindex för Tvätteriverksamhet

Tjänsteprisindex för Tvätteriverksamhet Branschbeskrivning för SNI-grupp 93.01 TPI-rapport nr 23 Mical Tareke Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2006 4 Tjänsteprisindex för Kollektivtrafik Förord Som ett led i att förbättra den ekonomiska

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor

Läs mer

Finavia och miljön år 2007

Finavia och miljön år 2007 M I L J Ö Ö V E R S I K T 2007 Finavia och miljön år 2007 Anhängiga miljöillsånd runom i lande År 2007 gav Väsra Finlands miljöillsåndsverk e beslu om a bevilja Tammerfors-Birkala flygplas e miljöillsånd

Läs mer

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s

Läs mer

Damm och buller när avfall blir el

Damm och buller när avfall blir el Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar

Läs mer

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015 Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Texten " alt antagna leverantörer" i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår.

Texten  alt antagna leverantörer i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår. I Anal: 4 Bilaga Avalsmall Ubilning (si. 6) Föryligane önskas om vilken sors ubilning som avses i skrivningen Ubilning skall illhanahållas kosnasfri 0 :40:04 Se a sycke. "Vi leverans ubilar leveranören

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees

Läs mer

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15 Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014 Minnesaneckningar från kompeensrådsräff den 14 okober 2014 Närvarande: Se delagarföreckning. NKR 2010 2014 En backspegel och avsamp mo framiden Carin Bergsröm iade bakå på de som hän i NKR sedan saren

Läs mer

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson

Läs mer

Många risker när bilen mals till plåt

Många risker när bilen mals till plåt Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig.

Läs mer

Glada barnröster kan bli för höga

Glada barnröster kan bli för höga Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera

Läs mer

Kreditderivat: introduktion och översikt

Kreditderivat: introduktion och översikt Kredideriva: inrodukion och översik Alexander Herbersson, Cenrum för Finans/Ins. för Naionalekonomi Alexander.Herbersson@economics.gu.se FKC seminarium, 2007-11-08 Kredideriva: inrodukion och översik p.

Läs mer

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9 ekniska högskolan vid Li Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam EAME I PPE08 PROKIOSEKOOMI för M ISAGE E 20 AGSI 203, KL 8-2 Sal: ER Provkod: E2 Anal uppgifer:

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas

Läs mer

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996 Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens

Läs mer

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll? Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-

Läs mer

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL! Exempelena 3 Anvisningar 1. Du måse lämna in skrivningsomslage innan du går (även om de ine innehåller några lösningsförslag). 2. Ange på skrivningsomslage hur många sidor du lämnar in. Om skrivningen

Läs mer

Vi har hittat socialpolitiken!

Vi har hittat socialpolitiken! n LG Karlsson: Fas 3 är rena 1800-ale n RFHL Uppsala: Poliikerna blåse oss 3/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vad vill de, egenligen? Oberoende

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

REVISIONSMYNDIGHETEN. Kontroll av den förvaltande myndighetens efterlevnad av artikel 125.4 c rörande

REVISIONSMYNDIGHETEN. Kontroll av den förvaltande myndighetens efterlevnad av artikel 125.4 c rörande REVISIONSMYNDIGHETEN Konroll av den förvalande myndigheens eferlevnad av arikel 125.4 c rörande bedömning av risken för bedrägerier och effekiva och proporionella besämmelser om bedrägeribekämpning för

Läs mer

bruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18

bruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18 18 19 En Svensk bruksor i Vienam besöker Sveriges sörsa bisåndsprojek pappersbruke Bai Bang n Pappersbruke Bai Bang i Vienam blev symbolen för misslycka svensk bisånd på 1980-ale. Sedan dess har man lyckas

Läs mer

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån 2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 Enkäresula Enkä: Saus: Uvärdering, VeTer, HT12 öppen Daum: 2012-10-30 14:07:01 Grupp: Besvarad av: 19(60) (31%) Akiverade delagare (Veenskapseori (4,5hp) HT1 2) 1.

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr

Läs mer

FAQ. frequently asked questions

FAQ. frequently asked questions FAQ frequenly asked quesions På de följande sidorna har jag samla ihop några av de frågor jag under årens lopp få av sudener när diverse olika problem uppså i arbee med SPSS. De saisiska problemen har

Läs mer

El- och värmeproduktion

El- och värmeproduktion El- och värmeprodukion 2008 Blankeanvisningar Allmän Saisiken över el- och värmeprodukionen innehåller uppgifer om produkionen av el sam indusri- och fjärrvärme, förbrukningen av producerad energi, de

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet?

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet? Föreagsekonomiska Magiseruppsas Insiuionen Höserminen 2004 Opimal prissäkringssraegi i e råvaruinensiv föreag Kan de ge förbärad lönsamhe? Förfaare: Marin Olsvenne Tobias Björklund Handledare: Hossein

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2 Föreläsning 8 Kap 7,1 7,2 1 Kap 7: Klassisk komponenuppdelning: Denna meod fungerar bra om idsserien uppvisar e saisk mönser. De är fyra komponener i modellen: Muliplikaiv modell: Addiiv modell: där y

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning 1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2014 Källor och meoder 2014 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän

Läs mer

Det svenska konsumtionsbeteendet

Det svenska konsumtionsbeteendet NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund

Läs mer

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual Elekoniska skydd Lågspänningsuusning Användarmanual Building a Newavancer Elecicl'élecicié World Qui fai auan? Elekoniska skydd Inodukion ill de elekoniska skydde Lära känna de elekoniska skydde Funkionsöversik

Läs mer

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator Tryckoberoende elekronisk flödesregulaor Beskrivning är en komple produk som besår av e ryckoberoende A-spjäll med mäenhe som är ansluen ill en elekronisk flödesregulaor innehållande en dynamisk differensryckgivare.

Läs mer

Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet 12/3/2014. Bedömningskriterier. Grund rekvisiten

Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet 12/3/2014. Bedömningskriterier. Grund rekvisiten Föreläsning 2 Ingående Innehåll Upphörande LAS Kollekivaval Ansällningsaval Arbesgivare Arbesagare Arbesagarbegreppe Arbesagarbegreppe Grund rekvisien 1. Aval (frivillighe) 2. Fysisk person 3. Ena paren

Läs mer

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr.

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr. Imporera bilen från USA Den låga dollarkursen gör de lönsam för dig a köpa bilen i USA. Du kan spara 50 000 kr. Av Mikael Sjerna/virginia,usa A köpa bil i USA är den bäsa bilaffären du kan göra i dag.

Läs mer

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail Tex: Mikael Simovis & Tomas Forsberg Illusraion: Jonas Englund Sor es: Wachguard Halon Cronlab Symanec Microsof Cleanmail Ren e-pos med 26 Skräppos är e sor problem för både i-avdelning och användare.

Läs mer

Växelkursprognoser för 2000-talet

Växelkursprognoser för 2000-talet Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna?

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Handledare: Pär Holmberg och Erik Glans Termin och år: Höserminen 2007 Är erminspriserna på Nord Pool snedvridna? En sudie av

Läs mer

Förord: Sammanfattning:

Förord: Sammanfattning: Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare

Läs mer

Livförsäkringsmatematik II

Livförsäkringsmatematik II Livförsäkringsmaemaik II iskrea kommuaionsfunkioner Erik Alm, Hannover Re Sockholm 2013 iskre eknik Premier och annuieer bealas diskre ödligheen definieras ofas i en diskre abell (Undanag: de Nordiska

Läs mer

Objects First With Java A Practical Introduction Using BlueJ. 4. Grouping objects. Collections och iterators

Objects First With Java A Practical Introduction Using BlueJ. 4. Grouping objects. Collections och iterators Objecs Firs Wih Java A Pracical Inroducion Using BlueJ 4. Grouping objecs Collecions och ieraors Innehåll Collecions Loopar Ieraorer Arrays Objecs Firs wih Java - A Pracical Inroducion using BlueJ, David

Läs mer

Realtidsuppdaterad fristation

Realtidsuppdaterad fristation Realidsuppdaerad frisaion Korrelaionsanalys Juni Milan Horemuz Kungliga Tekniska högskolan, Insiuion för Samhällsplanering och miljö Avdelningen för Geodesi och geoinformaik Teknikringen 7, SE 44 Sockholm

Läs mer

Privata Affärer väljer ut 30 segelbåtar inför sommaren

Privata Affärer väljer ut 30 segelbåtar inför sommaren Till havs. En seglingsvåg sköljer över Sverige. Privaa Affärer väljer u 30 segelbåar inför sommaren Arcona 400 Beneeau 34.7 Bavaria 31 Brena 38 Campus 650 n Arcona n Firs 34.7 från Bénéeau är en n Bavaria

Läs mer

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53

Läs mer

Inflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin

Inflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin Inflaion och relaiva prisförändringar i den svenska ekonomin AV BENGT ASSARSSON Beng Assarsson är verksam på avdelningen för penningpoliik vid Sveriges riksbank och vid Naionalekonomiska insiuionen vid

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Ds 2000:9 3 Förord Den 15 maj 1998 besluade riksdagen om riklinjer för en reformering av reglerna om ersäning vid varakig medicinsk grundad arbesoförmåga (prop. 1997/98:111 Reformerad föridspension, m.m.

Läs mer

Labour Cost Index (LCI) 2011 AM0114

Labour Cost Index (LCI) 2011 AM0114 ES/LA 2011-05-16 1(13) Labour Cos Index (LCI) 2011 AM0114 I denna beskrivning redovisas förs allmänna och legala uppgifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik. Därefer redovisas undersökningens

Läs mer

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Om exponentialfunktioner och logaritmer Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. Den änka gången är som följer: a) Läs igenom huvudeens

Läs mer

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden Magiseruppsas i finansiering Föreagsekonomiska insiuionen FEK 591 Lunds Universie Hedgefonder och akiefonder - En sudie av riskexponering och marke-iming på den svenska marknaden Handledare Hossein Asgharian

Läs mer

Miljörapport 2014. Marma Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun

Miljörapport 2014. Marma Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun Miljörappor 2014 Marma Avloppsreningsverk Söderhamns Kommun Miljörappor 2014 Marma Avloppsreningsverk 2 (19) Innehållsföreckning Grunddel... 3 Texdel... 4 1. Verksamhesbeskrivning... 4 2. Tillsånd... 4

Läs mer

Uppgift 2 (max 5p) Beskriv orderklyvning och överlappning och skillnader mellan dessa. Härled de formler som ingår i respektive metod.

Uppgift 2 (max 5p) Beskriv orderklyvning och överlappning och skillnader mellan dessa. Härled de formler som ingår i respektive metod. Exempelena nr 3 ppgif (max 5p) ppgifen går u på a förklara några cenrala begrepp inom kursen. Svara korfaa men kärnfull och ange en förklaring på e fåal meningar som ydlig beskriver var och e av de fem

Läs mer

Generell dimensionering av ett grundelement i Sandwich

Generell dimensionering av ett grundelement i Sandwich Projeknummer Kund Rappornummer D4.089.00 Läa karossmoduler TR08-006 Daum Referens Revision 008-0-7 Regisrerad Ufärdad av Granskad av Godkänd av Klassificering Open Generell dimensionering av e grundelemen

Läs mer

En modell för optimal tobaksbeskattning

En modell för optimal tobaksbeskattning En modell för opimal obaksbeskaning under idsinkonsisena preferenser och imperfek informaion Krisofer Törner* 1 Engelsk iel: A model for opimal obacco excise axaion under imeinconsisen preferences and

Läs mer

Bildningsförvaltningens regler och riktlinjer för godkännande av fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Bildningsförvaltningens regler och riktlinjer för godkännande av fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Bildningsförvalningens regler och riklinjer för godkännande av frisående förskola, friidshem och pedagogisk omsorg Riklinjer för godkännande a bedriva frisående förskola, friidshem och pedagogisk omsorg

Läs mer

den 25 april 2014 Arbetsdomstolen Arbetsdomstolen Majoritet Majoritet Föreläsning 2 Lag (1974:371) om rättegången i arbetstvister

den 25 april 2014 Arbetsdomstolen Arbetsdomstolen Majoritet Majoritet Föreläsning 2 Lag (1974:371) om rättegången i arbetstvister Föreläsning 2 Ingående Innehåll Upphörande LAS Kollekivaval Arbesdomsolen Lag (1974:371) om räegången i arbesviser Arbesdomsolen i diskrimineringsviser: 3 opariska (varav 1 ordförande) + 1 arbesgivarledamo

Läs mer

SCB:s modell för befolkningsprognoser

SCB:s modell för befolkningsprognoser BAKGRUNDSMATERIAL OM DEMOGRAFI, BARN OCH FAMILJ 2005:1 SCB:s modell för befolkningsprognoser En dokumenaion Saisiska cenralbyrån 2005 Background maerial abou demography, children and family 2005:1 SCB

Läs mer