Har finanspolitik omvända effekter under omfattande budgetsaneringar? Den svenska budgetsaneringen

Transkript

1 Rappor ill Finanspoliiska råde 2010/2 Har finanspoliik omvända effeker under omfaande budgesaneringar? Den svenska budgesaneringen U. Michael Bergman 2 Københavns Universie, EPRU, FRU och Finanspoliiska råde Preliminär version Maj De åsiker som urycks i denna rappor är förfaarens egna och speglar ine nödvändigvis Finanspoliiska rådes uppfaning. Jag har erhålli värdefulla synpunker och kommenarer från Marin Flodén och Lars Calmfors.

2 Finanspoliiska råde är en myndighe som har ill uppgif a göra en oberoende granskning av regeringens finanspoliik. Rådes uppgifer fullföljs framför all genom publiceringen av rapporen Svensk finanspoliik som lämnas ill regeringen en gång per år. Rapporen ska kunna användas som e underlag bland anna för riksdagens granskning av regeringens poliik. Som e led i uppdrage anordnar råde även konferenser och uger skrifer om olika aspeker på finanspoliiken. I serien Sudier i finanspoliik publiceras fördjupade sudier eller rapporer som härrör från exerna uppdrag. Finanspoliiska råde Box 3273 SE Sockholm Kungsgaan Tel: Fax: info@finanspoliiskarade.se ISSN

3 Sudier i Finanspoliik 2010/2 3 Sammanfaning En omfaande budgesanering kan enlig eorin om expansiva finanspoliiska konrakioner (EFC) leda ill ökad priva konsumion och produkion, så kallade omvända effeker. Dessa effeker kan uppså om hushållen förvänar sig permanen lägre offenliga ugifer i framiden och därmed också lägre framida beskaning. Efersom livsinkomsen därmed förvänas siga borde BNP och priva konsumion öka. Om skaer är snedvridande kan lägre framida skaer simulera arbesubude och minska arbeslösheen. Vi undersöker hur en resrikiv finanspoliik påverkar ekonomin genom a sudera den svenska budgesanering som genomfördes efer finanskrisen i mien av 1990-ale. I vår empiriska analys kan vi särskilja de effeker som finanspoliik har under normala ider från de effeker som en omfaande budgesanering har på ekonomin. Under normala ider förvänas en resrikiv finanspoliik a leda ill fallande BNP och konsumion sam sigande arbeslöshe. Dessa förusägelser får sark söd av vår empiriska analys. Dessuom finner vi a skaeändringar har sörre effeker på BNP, konsumion och arbeslöshe jämför med ändringar i offenlig konsumion. Vi finner däremo inge sark söd för omvända effeker under den svenska budgesaneringen. Den omfaande konsolideringen av de offenliga finanserna hade inga andra effeker än de som finanspoliiken har i normalfalle. Dea resula är överraskande efersom den svenska budgesaneringen ofa berakas som såväl omfaande som framgångsrik. En förklaring kan vara a hushållen förvänade sig a nedskärningarna i de offenliga ugiferna endas var emporära så a varken de förvänade framida skaerna eller den framida förvänade disponibla inkomsen påverkades.

4

5 Sudier i Finanspoliik 2010/2 5 1 Inledning En akuell fråga är hur en så kallad exisraegi skall uformas, dvs en sraegi för a fasa u de penning och finanspoliiska simulansågärder som använs för a moverka de negaiva effekerna av finanskrisen. Som en del i en exisraegi ingår en omläggning av de offenliga ugiferna och inäkerna så a en långsikig hållbar uveckling av de offenliga finanserna åeruppräas. Samidig finns de en befogad oro bland de som är ansvariga för den ekonomiska poliiken a en konsolidering av de offenliga finanserna skall ge en svagare ekonomisk uveckling med negaiva effeker på ekonomisk illväx och sigande arbeslöshe. Med ugångspunk i radiionell makroekonomisk eori kan vi förväna oss a en budgesanering har en konrakiv effek på ekonomin. De är rolig a såväl minskade offenliga ugifer som höjda skaer leder ill lägre ekonomisk akivie med sigande arbeslöshe. Dessa förusägelser är bekymmersamma, speciell för länder som har budgeundersko som vida översiger den gräns som sipuleras av sabilies och illväxpaken samidig som de befinner sig i en recession, exempelvis Porugal, Spanien och Grekland. Enlig ekonomisk eori är de emellerid möjlig a en omfaande budgesanering har expansiva effeker, eller omvända effeker, på ekonomisk uveckling efersom långsikig lägre offenliga ugifer kan ge förvänningar om permanen lägre offenliga ugifer och skaer i framiden. Denna icke keynesianska predikion benämns i lierauren som expansiv finanspoliisk konrakion (EFC) (Giavazzi och Pagano (1990)). 1 Dessa expansiva effeker uppsår ine enbar i icke keynesianska uan också i ny keynesianska modeller med rögrörliga priser. Enlig dessa senare modeller leder ökade offenliga ugifer som finansieras med klumpsummeskaer ill fallande priva konsumion, precis som EFC hypoesen föreslår (Canzoneri, Cumby och Diba (2003) och Linnemann and Schaber (2003)). Argumene är a ökade offenliga ugifer enderar a minska priva förmögenhe och därigenom leda ill fallande priva konsumion efersom livsinkomsen faller. Linnemann och Schaber (2004) visar emellerid a de konvenionella keynesianska effekerna åerkommer i dessa modeller om subsiuionselasicieen mellan offenlig och priva konsumion är låg. En omfaande budgesanering kan också påverka hushållens förvänningar om den framida skaebördan. Om framida skaer förvänas bli lägre på grund av a offenliga ugifer blir lägre än idigare, leder dea ill förvänningar om ökad livsinkoms (nuvärde av hushållens förmögenhe siger vilke i sin ur signalerar en ökad permanen inkoms) som också kan leda ill förändra arbesubud om skaer är snedvridande. En vikig förusäning är a budgesaneringen är rovärdig och sysemaisk. Om budgesaneringen ine leder ill a hushållen reviderar sina förvänningar om framida offenliga ugifer och skaer då kommer de sedvanliga negaiva effekerna på aggregerad eferfrågan a dominera. Dea innebär a finanspoliiken kan få andra effeker 1Denna hypoes kan också hänföras ill argumen som fördes fram av German Council of Economic Expers under idig 1980 al och benämns därför ibland också som den yska synen.

6 6 Sudier i Finanspoliik 2010/2 under omfaande budgesaneringar jämför med under normala ider (Blanchard (1987), Berola and Drazen (1993), Suherland (1997), Barry (1999), Peroi (1999), Giavazzi, Jappelli och Pagano (2000)). Empirisk söd för EFC-hypoesen och för omvända effeker har preseneras idigare av bland andra Alesina och Peroi (1995), Peroi (1999), Giavazzi, Jappelli och Pagano (2000), Höppner och Wesche (2000) och Afonso (2006). 2 De finns också sudier som förkasar dessa effeker, exempelvis van Aarle och Garresen (2003) som fokuserar på EU-länder och använder den meod som föreslagis av Giavazzi och Pagano. De finner inge sark söd för EFC. Hjelm (2002), använder panel daa regressioner och förkasar EFC hypoesen. Den danska budgesanering som genomfördes under mien av 1980 ale används ofa som e ypexempel på sarka EFC effeker (Giavazzi och Pagano (1990), Berola och Drazen (1993), sam Bergman och Huchison (1999, 2010)). Denna slusas har emellerid ifrågasas bland anna av Andersen och Risager (1990,1991) och Andersen (1994) som visar a den mycke posiiva uvecklingen av illväx och sysselsäning i huvudsak orsakades av salig lönepoliik som gav lägre reallöner och en ökad inernaionell konkurrenskraf. Samidig visar Bergman och Huchison (1999) a huvuddelen av den överraskande sarka illväxen i konsumionen kan förklaras av en posiiv uveckling i byesförhållande i urikeshandeln som samverkade med andra fakorer som bidrar ill en långsikig ökande inkoms. Andra förklaringar som framförs i lierauren är lägre reala ränor som kan hänföras ill anknyningen av den danska kronan ill den yska marken. Denna hypoes mosägs dock av a den reala ränan efer ska ökade krafig under budgesaneringen vilke borde leda ill lägre konsumion. 3 I dea sammanhang är den svenska budgesanering som genomfördes efer finanskrisen i mien av 1990 ale inressan a undersöka. De finanspoliiska ågärder som genomfördes under denna period omfaade 126 mdr kr i permanena budgeförsärkningar varav hälfen besod av nedskärningar i de offenliga ugiferna. 4 Tabell 1 redovisar några makroekonomiska nyckelal för de offenliga finanserna och den makroekonomiska uvecklingen före, under och precis efer budgesaneringen. Vi ser här a nedskärningar i de offenliga ugiferna var beydande, de oala ugifernas andel av BNP föll från 68,3 procen kvarale innan budgesaneringen genomfördes ill 58,7 procen de försa kvarale 1998 när konsolideringen avsluades. De offenliga inäkerna ändrades emellerid ine i någon sörre usräckning ros skaehöjningarna. Inäkernas andel av BNP låg någo lägre under budgesaneringen jämför med före och efer. Fram ill de försa kvarale 2000 ökade andelen ill näsan 62 procen. Som väna föll budgeunderskoe (oavse vilke må vi använder) och vändes ill översko. 2Hemming, Kell och Mahfouz (2002) sammanfaar lierauren kring EFC hypoesen. 3Den korsikiga reala ränan efer ska seg från -2,8 procen 1982 ill 1,5 procen Se Proposiion 2000/01:100, 2001 års vårproposiion bilaga 5.

7 Sudier i Finanspoliik 2010/2 7 Tabell 1 Makroekonomiska nyckelal före, under och efer budgesaneringen 1994:4 ill 1997:4 Före Under Efer Toala ugifer som andel av BNP 67,5 63,3 58,5 Toala inäker som andel av BNP 60,3 58,9 60,6 Budgeundersko -7,2-4,4 2,0 Primär undersko -0,5 1,6 1,2 Primär undersko som andel av poeniell BNP -7,7-2,8 3,3 Tillväx -0,5 2,9 4,2 Konsumion -0,7 1,8 4,0 Arbeslöshe 8,0 11,3 8,5 1994:3 1998:1 2000:4 Toala ugifer som andel av BNP 68,2 58,7 58,1 Toala inäker som andel av BNP 59,4 59,3 61,8 Budgeundersko -8,8 0,6 3,7 Primär undersko 0,8 1,5 0,8 Primär undersko som andel av poeniell BNP -7,9 2,1 4,5 Tillväx 4,2 3,5 3,2 Konsumion 1,5 2,5 3,1 Arbeslöshe 11,1 10,3 6,3 Anm: Före benämner perioden 1991:1 1994:3, under är perioden 1994:4 1997:4 och efer är perioden 1998:1 2000:4. Samliga al i abellen är i procen och är genomsni under respekive period. Källa: Egna beräkningar baserad på daa från OECD. Den makroekonomiska uvecklingen är också inressan a sudera. Genomsnilig illväx och förändringen i hushållens konsumion var båda negaiva under perioden före budgesaneringen. Men vi noerar också a den ekonomiska illväxen redan hade öka krafig under de sisa kvaralen innan budgesaneringen genomfördes. Exempelvis var illväxen srax över 4 procen under de redje kvarale 1994, se den undre delen delen av Tabell 1. Som väna föll illväxen under saneringsperioden för a sedan a far igen när den var avsluad. Arbeslösheen sannade också kvar på en hög nivå under budgesaneringen och började sjunka snabb från början av Efer re år var den näsan halverad. Vår olkning är a denna budgesanering innebar en beydande omläggning i de offenliga finanserna som avviker från normal finanspoliik. Med andra ord, vi ser den svenska budgesaneringen som en specifik och aypisk händelse. Syfe med denna rappor är a genomföra e empirisk es av EFC-hypoesen med fokus på förekomsen av icke-linjära effeker i samband med den svenska budgesaneringen Vi kommer a använda den ansas som föreslagis av Blanchard och Peroi (2002). Deras ansas kombinerar radiionell srukurell idsserieanalys med en fallsudie av de effeker som specifika händelser, exempelvis en budgesanering, har på ekonomin. 5 Med hjälp av denna ansas kan vi särskilja effekerna av normala ändringar i offenliga konsumionsugifer och direka skaer mo de effeker en omfaande omläggning av de offenliga finanserna har. Vi uvidgar också deras ansas genom a inkludera arbeslösheen i modellen vilke medför a vi kan sudera de dynamiska sambanden mellan finanspoliik och arbeslöshe både under normala ider och under budgesaneringen. Rapporen är upplagd på följande vis. Avsni 2 inroducerar den meodik vi använder inklusive de daase vi suderar. Den saisiska modellen och frågan 5Denna ansas har använs i en rad sudier av finanspoliikens effeker, exempelvis Peroi (2002), Afonso och Claeys (2008) och Bergman och Huchison (2010).

8 8 Sudier i Finanspoliik 2010/2 hur vi idenifierar de finanspoliiska effekerna redovisas i Appendix A medan Appendix B diskuerar specifikaionen av den empiriska modellen i dealj. I avsni 3 preseneras den empiriska analysen. Avsluningsvis sammanfaas de vikigase resulaen i avsni 4. 2 Daa och meodik De daase vi analyserar besår av kvaralsvisa observaioner av BNP, priva konsumion, offenlig konsumion, direka skaer och arbeslöshe. Samliga variabler är i fasa priser och har logarimeras föruom arbeslösheen som är i procen. Observaionsområde sräcker sig från de försa kvarale 1971 ill de fjärde kvarale All daa har hämas från OECD. Den ansas vi kommer a använda innebär a vi särskiljer de effeker som finanspoliik har under normala ider och de effeker som kan hänföras ill en omfaande budgesanering ( onormala ider ). Vi följer Blanchard och Peroi (2002) genom a vi kombinerar e s k vekorauoregressiv sysem (VAR modell) med en fallsudie av budgesanering. VAR modeller är e sandardverkyg för a undersöka vilka effeker som finanspoliik och penningpoliik har på ekonomin. Denna modell illåer oss a undersöka vilka effeker en plöslig ändring i exempelvis de offenliga ugiferna har på BNP och konsumion under normala ider. Modellen har fem huvudvariabler: BNP, priva konsumion, offenlig konsumion, direka skaer och arbeslöshe. Vi inkluderar också BNP gape i G7 länderna för a fånga a den svenska ekonomin påverkas av världskonjunkuren. Appendix A beskriver i dealj hur modellen skaas och hur de finanspoliiska effekerna idenifieras. Observera också a denna idenifikaion endas illåer oss a sudera de makroekonomiska effekerna av finanspoliik, dvs överraskande och icke förvänade ändringar i skaer och offenlig konsumion. De är allså ine möjlig a undersöka exempelvis hur ökad produkivie påverkar ekonomin, se Appendix A. Denna ansas kombineras med en fallsudie som syfar ill a undersöka hur en omfaande omläggning av de offenliga finanserna påverkar produkion, konsumion och arbeslöshe. En omfaande budgesanering bör berakas separa från de dynamiska effeker som finanspoliik har i normalfalle. För a mäa den effek som finanspoliiken har under onormala ider låer vi en s k dummyvariabel represenera den svenska budgesaneringen. Vi definierar saneringsperioden som sräckande sig från de fjärde kvarale 1994 ill ugången av Den exaka idsdaeringen av saneringsperioden är naurligvis ganska godycklig men de resula vi redovisar i den empiriska analysen nedan påverkas ine i någon sörre usräckning då vi gör smärre juseringar av saneringsperioden. Ansasen innebär a dummyvariabeln mäer effekerna på produkion och konsumion sam arbeslösheen separa från de effeker som finanspoliiken har under normala ider. Genom a beräkna de dynamiska effeker denna dummyvariabel ger på BNP osv får vi en bild av om och hur effekerna av 6Dea beyder a dummyvariabeln är lika med e under dessa kvaral medan den är lika med noll alla andra kvaral.

9 Sudier i Finanspoliik 2010/2 9 budgesaneringen avviker från finanspoliikens normala effeker. I dea sammanhang ger ansasen oss möjligheer a empirisk esa för omvända effeker i finanspoliiken. I de näskommande avsnien analyseras de dynamiska effekerna på produkion, konsumion och arbeslöshe då aningen offenlig konsumion minskas eller då skaerna höjs, vi undersöker därmed effekerna av en resrikiv finanspoliik under normala ider. Därefer undersöker vi hur den svenska budgesaneringen påverkade ekonomin. Avsluningsvis undersöker vi hur vikig dummyvariabeln som represenerar budgesaneringen är genom a vi beräknar så kallad hisorisk dekomponering, dvs vi beräknar prognoser för produkion, konsumion och arbeslöshe med hjälp av vår modell då vi aningen uesluer dummyvariabeln eller inkluderar den i prognoserna. Dessa beräkningar ger en bild av hur beydelsefull dummyvariabeln och därmed budgesaneringen var för uvecklingen av BNP och konsumion under saneringsperioden. 3 Empirisk analys 3.1 Finanspoliikens effeker under normala ider De resula som redovisas nedan baseras på en VAR modell med 4 laggar där vi inkluderar dummyvariabeln som represenerar den svenska budgesaneringen. Vi inkluderar också, som redan nämns ovan, produkionsgape i G7 länderna efersom omvärlden har en sor påverkan svensk ekonomi. I den empiriska analysen önskar vi renodla effekerna av finanspoliik och budgesanering från de inflyande som världskonjunkuren har på svensk ekonomi. Vi anar samma laglängd för denna variabel som för de övriga variablerna i modellen. Fler dealjer kring modellspecifikaionen ges i Appendix B. I Figur 1 visas hur nivån på BNP, priva konsumion och arbeslösheen reagerar på srukurell posiiv chock ill skaer (de direka skaerna höjs med en procenenhe) och en negaiv chock ill offenlig konsumion (offenlig konsumion minskar med en procenenhe), dvs impulsresponser som visar de dynamiska effekerna av en ovänad sörning all anna lika. 7 Med andra ord, vi undersöker hur en resrikiv finanspoliik påverkar ekonomin. De sreckade kurvorna i Figur 1 visar osäkerheen i skaningarna, dvs så kallade konfidensinervall. 8 Konfidensinervallen kan användas för a avgöra om effeken på BNP av exempelvis höjda direka skaer är saisisk signifikan. Om konfidensinervalle inbegriper noll-linjen är ine effeken saisisk skild från noll och olkningen är a effeken ine är saisisk säkersälld. Vi ser i denna figur a BNP och priva konsumion uvecklas på förväna vis efer en ökning av skaerna. Ökade skaer har en negaiv effek på BNP. Vi får samma resula för priva konsumion även om effekerna sorleksmässig är någo mindre. 7I Appendix C redovisas hur skaer och offenlig konsumion reagerar på dessa sörningar. 8Konfidensinervallen har beräknas med hjälp av modellsimuleringar med 1000 försök.

10 10 Sudier i Finanspoliik 2010/2 Figur 1 Impulsresponser för BNP (Y), priva konsumion (C) och arbeslöshe (U) efer höjd ska (T) och minskad offenlig konsumion (G) under normala ider 0 (a) Effek på Y från T 1 (b) Effek på Y från G (c) Effek på C från T 1 (d) Effek på C från G (e) Effek på U från T 1 (f) Effek på U från G Anm: Konfidensinervall som visar osäkerheen i skaningarna visas som sreckade linjer i figuren. Dessa impulsresponser ligger hel i linje med vad radiionell keynesiansk makroekonomisk eori förusäger. Figurerna visar hur BNP och priva konsumion reagerar på minskad offenlig konsumion. Som vi ser har minskad offenlig konsumion endas en korsikig negaiv effek på BNP. Efer ungefär 1 år är ine effeken saisisk signifikan. Dea yder på a skaeändringar är e mer effekiv sä a påverka BNP än ändringar i offenlig konsumion i den meningen a effekerna är sörs och enlig våra beräkningar saisisk signifikana. Som väna liknar impulsresponsen för priva konsumion de effeker som beräknas för BNP. Minskad offenlig konsumion har endas en korsikig negaiv effek. Slusasen är a en resrikiv finanspoliik (aningen höjda skaer eller minskad offenlig konsumion) har de sedvanliga åsramande effekerna under normala ider. Vi finner också a effekerna av en skaeändring är sörre än effekerna av en ändring i offenlig konsumion. 9 9Observera a de långsikiga effeker som ses i figuren är resulae av grundläggande anaganden i den saisiska modellen, se Appendix B för en uförlig diskussion. De är därför ine möjlig a dra slusasen a den långsikiga effeken på, exempelvis BNP av en skahöjning är negaiv. De är endas möjlig a göra en ekonomisk olkning av de korsikiga och medelfrisiga impulsresponsen.

11 Sudier i Finanspoliik 2010/2 11 De vå sisa graferna i Figur 1 visar hur arbeslösheen reagerar på ändringar i skaerna och i offenlig konsumion. Vi ser här a höjda skaer leder ill ökande arbeslöshe. De är överraskande a denna effek är relaiv krafig, speciell jämför med de effeker vi uppmäer för en ändring i offenlig konsumion. Iniial finner vi en ökad arbeslöshe då offenlig konsumion minskas men effeken är saisisk signifikan endas under de försa åre och är sorleksmässig negligerbar. Sammanage visar dessa impulsresponsen a resrikiv finanspoliik har de förvänade keynesianska effekerna under normala ider. Skaeändringar har sora korsikiga och medelfrisiga effeker på såväl produkion och konsumion som arbeslöshe medan ändringar i offenlig konsumion endas har korsikiga och små effeker. 3.2 Effeker av en omfaande budgesanering Lå oss nu undersöka vilka effeker som en omfaande budgesanering har på ekonomin, dvs finanspoliikens effeker under onormala ider. Precis som nämns idigare lägger vi ill en dummyvariabel som är lika med e under budgesaneringen 1994:4 1997:4 och noll i övrig. 10 Denna dummyvariabel represenerar därmed budgesaneringen och mäer hur denna påverkar de i modellen ingående variablerna. Figur 2 visar hur BNP, konsumion och arbeslöshe reagerar på budgesaneringen. På samma sä som i den föregående analysen av finanspoliikens effeker under normala ider inkluderar vi e må på osäkerheen i figurerna. De dynamiska effekerna på de ingående variablerna som denna dummyvariabel har represenerar den implicerade responsen ill budgesaneringen. Dessa impulsresponser illåer oss därmed a jämföra och särskilja normalfalle med de effeker en omfaande budgesanering har på ekonomin. Noera a de impulsresponser som redovisas ovan i Figur 1 och de som härrör från dummyvariabeln som visas i Figur 2 är fundamenal åskilda. Impulsresponserna i Figur 1 visar hur variablerna reagerar på en sandardiserad chock ill någon av de ingående variablerna. För a undersöka effeken av budgesaneringen suderar vi hur en enheschock ill dummyvariabeln påverkar modellens variabler. De är ine möjlig a ransformera impulsresponserna i Figur 1 så a en direk jämförelse av sorleken av effekerna kan genomföras. Därför jämförs endas useende och eckne på impulsresponserna i Figur 1 och 2. De är också vär a nämna a den långsikiga effeken av en chock ill dummyvariabeln är skild från noll. Skäle är desamma som när de gäller impulsresponserna i Figur 1 ovan, den långsikiga effeken besäms av grundläggande anaganden i den saisiska modellen. Vi kan därför ine ge någon ekonomisk olkning ill de långsikiga effekerna. 10En alernaiv ansas är a illåa samliga paramerar i modellen a ändras under budgesaneringen. Efersom anale observaioner för budgesaneringsperioden är få väljer vi a använda dummyvariabelansasen isälle.

12 12 Sudier i Finanspoliik 2010/2 Figur 2 Impulsresponser för BNP (Y), priva konsumion (C) och arbeslöshe (U) efer en omfaande budgesanering 0,010 0,008 0,006 (a) Effek på Y 0,004 0,002 0,000-0,002-0,004-0,006-0,008-0,010 0,010 0,008 (b) Effek på C 0,006 0,004 0,002 0,000-0,002-0,004-0,006-0,008-0,010 0,010 0,008 (C) Effek på U 0,006 0,004 0,002 0,000-0,002-0,004-0,006-0,008-0,010 Anm: Konfidensinervall som visar osäkerheen i skaningarna visas som sreckade linjer i figuren.

13 Sudier i Finanspoliik 2010/2 13 Vi ser i de övre vå graferna a budgesaneringen har en negaiv effek på både BNP och konsumion men samidig är ine denna effek saisisk säkersälld. Tolkningen är a budgesaneringen ine hade någon saisisk signifikan effek på dessa båda variabler uöver de som redovisas i Figur 1. Desamma gäller för arbeslösheen, impulsresponsen är posiiv vilke indikerar ökad arbeslöshe men effeken är ine saisisk signifikan. Dea beyder a budgesaneringen ine gav andra effeker på ekonomin än de sedvanliga keynesianska effekerna och de finns inge empirisk söd för omvända effeker av finanspoliiken under onormala ider. För a yerligare undersöka effekerna av en budgesanering och därmed evenuella skillnader mellan normala och onormala ider beräknar vi prognoser för BNP och konsumion med hjälp av vår modell och jämför med en modell där vi ine inkluderar en dummyvariabel. Dea innebär a vi grafisk illusrerar signifikansen av a inkludera en dummyvariabel. Vi kan också beräkna prognoser under förusäningen a endas en av de srukurella sörningarna illås påverka modellen. Därmed kan vi jämföra och uppskaa vilken beydelse som oförusedda chocker ill skaer och offenlig konsumion hade under budgesaneringen. Figur 3 visar prognoser för BNP och konsumion då vi använder hela vår modell med början i de redje kvarale Vid denna idpunk beräknar vi prognoser framå i iden under anagande om a vi känner fakiska framida värden på produkionsgape i G7 länderna. Prognoserna forsäer fram ill 2000:4. I figurerna är den heldragna linjen fakisk BNP alernaiv konsumion. Prognoser då vi använder hela modellen visas med långa sreckade kurvor (basprognos inkludera dummyvariabeln), prognosen då vi uesluer dummyvariabeln visas med en prickad kurva. Vi ser a dummyvariabeln endas bidrar marginell ill prognoserna av BNP, sorleksmässig i parie med den effek som chocker ill offenlig konsumion bidrar med. I den vänsra figuren, som visar prognoser för BNP, ser vi a chocker ill offenlig konsumion är relaiv ovikiga som förklaring ill produkionens uveckling. Samidig finner vi a chocker ill skaer är mycke beydelsefulla. Då vi endas använder basprognosen och uesluer såväl dummyvariabeln som andra chocker föruom skaechocker kommer modellen a ge prognoser som ligger mycke nära fakisk uveckling. Skaechocker har avgörande beydelse för uvecklingen av såväl BNP. Dea resula är förenlig med de impulsresponser vi visas i Figur 1 och 2. I Tabell 1 fann vi a de offenliga inäkerna som andel av BNP sjönk någo under budgesaneringen medan de offenliga inkomsernas andel föll krafig. Dea borde leda ill någo ökande BNP under förusäning a skaerna ugör en sor andel av de offenliga inäkerna och en lien minskning av BNP då offenlig konsumion faller. Dea visas i de impulsresponser som finns i Figur 1. En jämförelse av den relaiva beydelsen av de andra re chockerna visar a dessa chocker endas har en marginell beydelse.

14 14 Sudier i Finanspoliik 2010/2 Figur 3 Hisorisk dekomponering av BNP och priva konsumion under och efer budgesaneringen 0,30 0,25 (a) BNP 0,20 0,15 0,10 0,05 0, Fakisk Basprognos inkl dummy Basprognos Basprognos+ska Basprognos+off.kons. 0,25 0,20 (b) Konsumion 0,15 0,10 0,05 0,00-0, Fakisk Basprognos inkl dummy Basprognos Basprognos+ska Basprognos+off.kons. Den hisoriska dekomponeringen av konsumion som visas i Figur 3 är full konsisen med resulaen för BNP. Dummyvariabeln som represenerar budgesaneringen har marginell beydelse och lika sor beydelse som chocker ill offenlig konsumion medan chocker ill skaerna är den vikigase förklaringsfakorn bakom konsumionsuvecklingen. Om hänsyn as endas ill de skaechocker som inräffade under perioden, vi borser från alla andra yper av chocker, överskaas uvecklingen av priva konsumion. Om endas skaechocker hade inräffa under denna perioden skulle priva konsumion öka mer än vad som blev falle. Samidig ser vi i figuren a fakisk konsumionsuveckling underskaas under den senare delen av saneringsperioden. Negaiva chocker ill offenlig konsumion moverkar de posiiva effeker som chocker ill skaerna har under perioden men sammanage förklarar chocker ill skaer och offenlig konsumion huvuddelen av uvecklingen av konsumionen under budgesaneringen. De övriga chockerna som vi ine kan särskilja från varandra bidrar endas i lien omfaning ill den fakiska uvecklingen.

15 Sudier i Finanspoliik 2010/ Sammanfaning I denna rappor visas a den svenska budgesanering som genomfördes ine hade några andra effeker än de som radiionell ekonomisk eori förusäger. De finns inge sark söd för hypoesen a finanspoliiken hade omvända effeker under den svenska budgesaneringen. Dea är överraskande speciell efersom denna budgesanering i allmänhe berakas som både mycke omfaande och synnerligen framgångsrik. Omfånge av de finanspoliiska ågärderna var run 7,5 procen av BNP och sora undersko i de offenliga finanserna vändes på kor id ill sora översko. En av de främsa anledningarna ill varför budgesaneringen anses ha ugjor e sysemskife är a de genomfördes sora nedskärningar i offenlig konsumion. En möjlig orsak ill varför våra es förkasar omvända effeker av finanspoliik kan vara a skaerna ine påverkades i någon sörre usräckning. De är möjlig a hushållen ine förvänade sig lägre framida beskaning och därigenom ine ökade sin konsumion som svar på budgesaneringen ros de omfaande nedskärningarna i de offenliga ugiferna. Skaernas andel av BNP ökade srax efer a budgesaneringen avsluas. En inressan fråga i sammanhange är om hushållen förvänade sig denna uveckling eller ine. E exempel är a den värnska som infördes som en del i omläggningen av de offenliga finanserna i prakiken finns kvar ros a den endas skulle vara illfällig. 11 Dea är en illusraion på a illfälliga ågärder ofa enderar a bli permanena. En möjlig olkning är a hushållen förvänade sig a värnskaen skulle bli permanen. På samma sä är de möjlig a de nedskärningar i offenlig konsumion som genomfördes sågs som illfälliga ändringar och endas represenerade en åergång ill de idigare nivåerna, dvs när de expansiva ågärderna fasas ur och långsikig hållbara finanser åeruppräas förvänade hushållen a de offenliga ugiferna skulle ligga kvar på samma nivå som de gjorde innan krisen brö u. Behove av framida skaeinäker skulle då ine påverkas vilke i sin ur medför a hushållens framida inkomser efer ska ine heller påverkas. Den fakiska uvecklingen under de senase 10 åren visar a de offenliga ugifernas andel av BNP inklusive offenlig konsumion har minska någo och de ligger numera någon eller några procenenheer över 50 procen. Desamma gäller skaernas andel av BNP. 11Värnskaen infördes från och med inkomsåre 1995 och avskaffades Samidig infördes en exra salig ska för inkomser över en viss nivå.

16

17 Sudier i Finanspoliik 2010/2 17 Referenser Afonso, A. och P. Claeys, (2008), The Dynamic Behaviour of Budge Componens and Oupu, Economic Modelling 25, Alesina, A. och R. Peroi, (1995), Fiscal Expansions and Fiscal Adjusmens in OECD Counries, NBER Working Paper Andersen, T. M., (1994), Disinflaionary Sabilizaion Policy Denmark in he 1980s, i, Åkerholm, J. och A. Giovannini, (red.), Exchange Rae Policies in he Nordic Counries, Cenre for Economic Policy Research, London. Andersen, T. M. och O. Risager, (1990), Wage Formaion in Denmark, i, Calmfors, L., (red.), Wage Formaion and Macroeconomic Policies in he Nordic Counries, Oxford Universiy Press, Oxford. Andersen, T. M. och O. Risager, (1991), The Role of Credibiliy for he Effecs of a Change in he Exchange Rae Policy, Oxford Economic Papers 43, Barry, F., (1999), Commen, i, Andersen, T. M., S. E. H. Jensen och O. Risager, (red.), Macroeconomic Perspecives on he Danish Economy, MacMillan, New York. Bergman, U. M. och M. M. Huchison, (1999), Economic Expansions and Fiscal Conracions: Inernaional Evidence and he 1982 Danish Sabilizaion, i, Andersen, T., S. E. H. Jensen och O. Risager, (red.), Macroeconomic Perspecives on he Danish Economy, MacMillan, New York. Bergman, U. M. och M. M. Huchison, (2010), Expansionary Fiscal Conracions: Re Evaluaing he Danish Case, Inernaional Economic Journal 24, Berola, G. och A. Drazen, (1993), Trigger Poins and Budge Cus: Explaining he Effecs of Fiscal Auseriy, American Economic Review 83, Blanchard, O. J., (1987), Germany and he World Economy: A US View, Economic Policy 1, Blanchard, O. J. och R. Peroi, (2002), An Empirical Characerizaion of he Dynamic Effecs of Changes in Governmen Spending and Taxes on Oupu, Quarerly Journal of Economics 117, Canzoneri, M., R. Cumby och B. Diba, (2003), New Views on he Transalanic Transmission of Fiscal Policy and Macroeconomic Policy Coordinaion, i, Bui, M., (red.), Moneary and Fiscal Policies in EMU, Cambridge Universiy Press, Cambridge. Flodén, M., (2009), Auomaic Fiscal Sabilizers in Sweden , Rappor ill Finanspoliiska råde 2009/2. Giavazzi, F., T. Jappelli och M. Pagano, (2000), Searching For Non Linear Effecs Of Fiscal Policy: Evidence From Indusrial and Developing Counries, European Economic Review 44, Giavazzi, F. och M. Pagano, (1990), Can Severe Fiscal Conracions Be Expansionary? Tales of Two Small European Counries, i, Blanchard, O. J. och S. Fischer, (red.), NBER Macroeconomics Annual, MIT Press, Cambridge. Giorno, C., P. Richardson, D. Roseveare och P. van den Noord, (1995), Esimaing Poenial Oupu Gaps and Srucural Budge Balances, OECD Working Paper No. 152.

18 18 Sudier i Finanspoliik 2010/2 Girouard, N. och C. André, (2005), Measuring Cyclically Adjused Budge Balances for OECD Counries, OECD Economics Deparmen Working Papers, No Hemming, R., M. S. Kell och S. Mahfouz, (2002), The Effeciveness of Fiscal Policy in Simulaing Economic Aciviy A Review of he Lieraure, IMF Working Paper No. 02/208. Hjelm, G., (2002), Is Privae Consumpion Growh Higher (Lower) During Periods of Fiscal Conracions (Expansions)?, Journal of Macroeconomics 24, Höppner, F. och K. Wesche, (2000), Non Linear Effecs of Fiscal Policy in Germany: A Markov Swiching Approach, Bonn Econ Discussion Paper 9/2000. Linnemann, L. och A. Schaber, (2003), Fiscal Policy in he New Neoclassical Synhesis, Journal of Money, Credi and Banking 35, Linnemann, L. och A. Schaber, (2004), Can Fiscal Spending Simulae Privae Consumpion?, Economics Leers 82, Peroi, R., (1999), Fiscal Policy in Good Times and Bad, Quarerly Journal of Economics 114, Peroi, R., (2002), Esimaing he Effecs of Fiscal Policy in OECD Counries, ECB Working Paper No Suherland, A., (1997), Fiscal Crises and Aggregae Demand: Can High Public Deb Reverse he Effecs of Fiscal Policy?, Journal of Public Economics 65, van Aarle, B. och H. Garresen, (2003), Keynesian, Non Keynesian or No Effecs of Fiscal Policy Changes? The EMU Case, Journal of Macroeconomics 25,

19 Sudier i Finanspoliik 2010/2 19 Appendix A Empirisk modell I dea appendix diskueras vår empiriska ansas i dealj. Ugångspunken för den empiriska analysen är en vekorauoregressiv modell (VAR) med fem variabler; skaer, offenlig konsumion, BNP, priva konsumion och arbeslöshe. Samliga variabler föruom arbeslösheen är i fasa priser och logarimeras. Vi anar a de dynamiska sambanden mellan dessa variabler kan modelleras med hjälp av följande vecor moving average (VMA) sysem ( ) Δ x = δ + R L υ (1) där = [ ] L srukurella chockerna υ = [ ψt G Y C U] ' E[ ] =0 υυ x T G Y C U ', och där är en lag operaor. De ψ ψ ψ ψ ' uppfyller kraven a υ och a E är diagonal, ψ i är chocker ill ska, offenlig konsumion, BNP, priva konsumion och arbeslöshe. Paramerarna i lagpolynome R L kan beräknas från skaningar av följande VMA-modell där residualerna ( ) + 5 j=1 CL ( )= I CL Δ x = δ + CLε ( ) (2) j j, och den fem-dimensionella vekorn med ε anas vara vi brus, dvs E[ ε ]=0 och en icke-singulär ' kovariansmaris E εε = Σ. De grundläggande probleme är a idenifiera de fem srukurella chockerna υ i (1) som linjärkombinaioner av den reducerade formens sörningar ε i (2), dvs a beräkna marisen F så a 1 υ = F ε. För a idenifiera vår modell följer vi den procedur som föreslagis av Blanchard och Peroi (2002). Vi kan definiera sambanden mellan residualerna i den reducerade formen och de srukurella chockerna på följande vis ε = a ε + a ψ + ψ T T Y G 1 2 G ε G = b1ε + b2ψ + ψ Y = C = ε c ε + c ε + c ε + ψ (3) ε d ε + d ε + d ε + ψ där a, b, c, och d är paramerar som skall skaas. De försa vå relaionerna i (3) innebär a oförusedda ändringar i skaer (under period ) orsakas av oförusedda ändringar i BNP och srukurella chocker ill offenlig konsumion och skaer, medan oförusedda ändringar i offenlig konsumion orsakas av oförusedda ändringar i BNP och srukurella chocker ill skaer och offenlig Y C

20 20 Sudier i Finanspoliik 2010/2 konsumion. De näskommande ekvaionerna säger a de finns e samidig samband mellan oförusedda ändringar i BNP (och i priva konsumion) och oförusedda ändringar i skaer och offenlig konsumion föruom de egna srukurella chockerna. Den sisa ekvaionen visar hur srukurella chocker ill arbeslösheen samverkar med ickeförvänade ändringar i BNP. Vi anar a; (i) de finns ingen samida åerkoppling mellan chocker i arbeslösheen och vare sig skaer eller offenlig konsumion, och (ii) a chocker ill priva konsumion ine påverkar arbeslösheen i samma period. För a beräkna paramerarna i modellen ovan följer vi den procedur som skisseras i Blanchard och Peroi med vå undanag. För de försa konsruerar Blanchard och Peroi parameern a 1 som mäer skaernas BNP-elasicie med hjälp av disaggregerad skaedaa. Vi säer denna parameer lika med 1,3 som ungefär mosvarar a 1 enhes ökning i BNP leder ill 0,6 enheers ökning i skaeinäkerna. För de andra säer vi parameern b 1 som mäer den offenliga sekorns BNP-elasicie ill -0,2 dvs någo högre än de esima som beräknas av Giorno, Richardson, Roseveare and van den Noord (1995), Girouard och André (2005) och Flodén (2009). Blanchard och Peroi säer denna parameer ill noll efersom de ine finner någo samband mellan offenlig konsumion och BNP i den amerikanska ekonomin. Sambande mellan oförusedda ändringar i skaer och offenlig konsumion represeneras av paramerarna a 2 och b 2 och illåer för möjligheen a offenlig konsumion reagerar på ändringar i skaer eller värom. Precis som Blanchard och Peroi poängerar finns de ingen överygande meod för a idenifiera dessa paramerar. Lösningen är a sudera och jämföra vå fall, då a2 0 och b2 =0 eller då a 2 =0, b2 0. Till sis, parameern e 1 represenerar den samidiga effeken från BNP ill p arbeslösheen medan ψ är den srukurella chocken ill arbeslöshe. Vår idenifikaion innebär a vi illåer a ändringar i svensk BNP påverkar arbeslösheen i samma period och a chocker ill arbeslöshe påverkar både BNP och priva konsumion samidig i samma period. Vi följer Blanchard och Peroi när de gäller a skaa paramerarna i VMAmodellen i (2) genom a vi illåer varje parameer i lagpolynome a vara kvaralsspecifik. Dea innebär a den idsförskjuna reakionen illås a variera beroende på de specifika kvaral som observaionerna härrör från. Orsaken ill a vi illåer denna säsongsvariaion i responsen hos skaeinäkerna då BNP ändras (eller responsen i offenlig konsumion då BNP ändras) är a de är rolig a säsongsmönser kan vara så sarka a dessa responser påverkas signifikan. Några skaer, exempelvis punkskaer och moms inbealas med en idsförskjuning. Dessa skaningar används sedan för a beräkna de paramerar som krävs för a idenifiera vår sysem ovan, dvs den idenifierande marisen. De är vikig a noera a vi endas idenifierar de vå finanspoliiska sörningarna. De är allså ine möjlig a undersöka hur chocker ill de åersående re variablerna påverkar. Dessa chocker kan ine separeras med hjälp av denna idenifikaion.

21 Sudier i Finanspoliik 2010/2 21 Appendix B Modellspecifikaion Dea appendix diskuerar modellspecifikaion och redovisar resulaen av diagnosiska es. De försa sege i den empiriska analysen är a undersöka egenskaperna hos de idsserier vi suderar. Vi har genomför en rad olika es för enhesröer och koinegraion. Dea är nödvändig efersom vår empiriska modell förusägs innehålla variabler som ine är koinegrerade och som är saionära. Resulaen från dessa es visar a samliga variabler, evenuell med undanag för arbeslösheen, innehåller enhesröer, se Tabell 2. I den övre delen av abellen redovisas ADF-es där vi ser a vi ine kan förkasa förekomsen av en enhesro i någo fall oberoende av om vi inkluderar en linjär eller en kvadraisk deerminisisk rend. Den undre delen av abellen visar resulaen av Engle-Granger koinegraionses. De finns inge sark söd för förekomsen av koinegraion, vi ser a nollhypoesen a variablerna ine är koinegrerade ine kan förkasas. Av dessa skäl väljer vi a skaa en modell där vi anar a de enskilda variablerna innehåller en enhesro men a de ine exiserar någon koinegrerande relaion mellan dessa. Dea anagande har konsekvenser för olkningen av de långsikiga effekerna av srukurella sörningar. Modellen formuleras i ermer av förändringsaker efersom variablerna anas innehålla enhesröer på nivåform vilke innebär a de långsikiga effekerna av en srukurell sörning på variablernas förändringsak blir lika med noll. Men, på nivåform kommer den långsikiga effeken på de ingående variablerna ine nödvändigvis a bli lika med noll. Även om en sörning ine ger långsikiga effeker på förändringsaken är de möjlig a den långsikiga effeken på nivån ine blir lika med noll. Konsekvensen av dea är a vi ine kan ge någon ekonomisk olkning av de skaade långsikiga effekerna. Om vi i sälle anar a de ingående variablerna ine innehåller enhesröer kommer VAR-modellen a skaas på nivåform. De långsikiga effekerna på de ingående variablerna kommer under dea anagande a bli lika med noll efersom variablerna ine innehåller enhesröer. Ingen sörning kan i dea fall ge långsikiga effeker på variablernas nivå. Precis som i de idigare falle kan vi ine ge någon ekonomisk olkning av de långsikiga effekerna av srukurella sörningar. De är samidig vikig a noera a de ine finns någon resrikion i modellen som avgör hur en variabel rör sig efer a en sörning påverkar modellen. De korsikiga effekerna är ine begränsade på någo vis uan de ingående variablerna illås fri a reagera på ändringar i offenlig konsumion och inkomser. Varken sorleken på dessa effeker eller rikningen är på förhand besämda av modellens anaganden uan skaas fri. Dea innebär a de koroch medelfrisiga impulsresponserna kan ges en ekonomisk olkning. Definiionen av kor- såväl som lång-sik är naurligvis godycklig och de finns inge i den empiriska modellen som kan vägleda oss i dea avseende. Normal brukar man olka medelfrisig-sik som längden på en konjunkurcykel, dvs mellan 5 och 10 år. Vi ansluer oss ill denna konvenion.

22 22 Sudier i Finanspoliik 2010/2 Tabell 2 Tes för enhesröer och koinegraion Variabel Skaer 0,521 0,577 Offenlig konsumion 0,867 0,430 BNP 0,382 0,502 Priva konsumion 0,100 0,033 Arbeslöshe 0,078 0,171 Koinegraionses 0,749 0,828 Anm: τ benämner ADF-es med konsan och linjär rend, och med konsan och kvadraisk rend. Alla ADF-es τ baseras på en auomaisk laglängd besämning med maximal 12 laggar. Engle-Granger våsegsmeod används för a esa för koinegraion. Enbar asympoiska p-värden redovisas i abellen. Nollhypoesen är enhesro alernaiv ingen koinegraion. τ τ τ γ τ γ Appendix C Impulsresponser för skaer och offenlig konsumion efer en resrikiv finanspoliik Figur 4 Impulsresponser för skaer och offenlig konsumion efer höjd ska och minskad offenlig konsumion 3 (a) Effek på T från T 1 (b) Effek på T från G (c) Effek på G från T 0 (d) Effek på G från G Anm: Konfidensinervall som visar osäkerheen i skaningarna visas som sreckade linjer i figuren.