Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14"

Transkript

1 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14

2 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen genomförs e anal specialsudier vilka preseneras som bilagor ill Långidsuredningen. Av de kommande huvudbeänkande framgår hur bilagorna har använs i uredningens arbee. Denna bilaga analyserar produkiviesuvecklingen i olika branscher i de svenska näringslive och i näringslive som helhe för åren Med ugångspunk från analysen görs framskrivningar av den rendmässiga uvecklingen av produkivieen och förädlingsvärde. Bilagan har uarbeas av en projekgrupp vid Konjunkurinsiue. Projekledare har vari bir. prognoschef Krisian Nilsson. I projeke har enheschef Chrisina Nyman, ekonom Åsa Olli-Segendorff, enheschef Johan Samuelsson och ekonom Anna Öser medverka. Arbee har följs av en referensgrupp besående av deparemensråd Henrik Braconier (Finansdeparemene), enheschef Fredrik Bysed (Konjunkurinsiue), enheschef Jesper Hansson (Riksbanken), forskningsledare Thomas Lindh (Insiue för framidssudier), fil. dr. Tomas Lindsröm (SEB). Ansvare för Långidsuredningens bilagor och de bedömningar dessa innehåller vilar hel på bilagornas förfaare. Finansdeparemenes konakperson har vari ämnessakkunnig Philip Löf. Kanslisekreerare Charloe Korfisen har redigera manus. Sockholm i februari 2008 Annika Århammar Kansliråd Projekledare Långidsuredningens bilagor

3 Innehåll 0HSammanfaning... 50H9 1H1 Inledning... 51H19 2H1.1 Produkivieens hisoriska uveckling... 52H20 3H1.2 Syfe och innehåll... 53H27 4H2 Produkivieens drivkrafer och illväxbokföring H31 5H2.1 Tillväxbokföring meod... 55H32 6H2.2 Tillväxbokföring för näringslive i Sverige H35 7H2.2.1 Branschindelning... 57H35 8H2.2.2 Kvaliesjusering av arbeade immar... 58H37 9H2.2.3 Beräkning av kapialjänser... 59H52 10H2.2.4 Bidrag ill produkiviesillväxen... 60H62 11H2.3 Tillväxbokföring andra sudier... 61H68 12H3 Framskrivningar av produkiviesuvecklingen... 62H73 13H3.1 Framskrivningar av produkivieen för andra länder... 63H75 14H3.2 Framskrivning av arbeade immar i de svenska näringslive... 64H78 15H3.2.1 Daa och meod... 65H79 16H3.2.2 Befolkningsuvecklingen... 66H83 17H3.2.3 Arbeade immar... 67H87 18H3.3 Ubildningsprognos... 68H88 5

4 Innehåll Bilaga 6 ill LU H3.4 Kvaliesjuserade immar... 69H93 20H3.5 Produkiviesframskrivning ill H94 21H3.5.1 Modellanaganden... 71H94 22H3.5.2 Framskrivningar av TFP på branschnivå... 72H100 23H3.5.3 Kapialjänser... 73H102 24H3.5.4 Tillväx i produkivie och förädlingsvärde... 74H104 25H3.6 Känslighesanalys alernaiv TFP-uveckling... 75H108 26H4 Alernaiva scenarier... 76H111 27H4.1 Ubildningsscenario... 77H112 28H4.2 Inegraionsscenario... 78H119 29H4.3 Sammanagen bild alernaivscenarier... 79H126 30H5 Slusaser... 80H129 31HAppendix A: Produkiviesberäkning med hjälp av illväxbokföring... 81H135 32HA.1 Grundläggande illväxbokföring... 82H135 33HA.2 Arbeskrafens kvalie... 83H141 34HA.3 Kapialfördjupning och kapiales kvalie... 84H143 35HAppendix B: Lönesrukursaisiken för priva sekor... 85H149 36HB.1 Produkivie approximeras med lön... 86H149 37HB.2 Urval... 87H150 38HB.3 Konjunkurinsiues branschindelning... 88H151 39HB.4 Konjunkurinsiues indelning i ubildningsnivåer... 89H153 40HB.5 Variabler som används i sudien... 90H154 6

5 Innehåll Bilaga 6 ill LU HAppendix C: Meod och anaganden för framskrivningarna av produkivie... 91H157 42HC.1 Meod... 92H159 43HC.1.1 Kvaliesjuserade immar och arbeskosnad (L,P L )... 93H162 44HC.1.2 TFP (A)... 94H163 45HC.1.3 Nyjandekosnad ( μ ):... 95H163 i 46HC.1.4 Kapialandel ( ν K och ν K, i ):... 96H167 47HC.1.5 Kapialfördjupning, förändring i (K/H)... 97H168 48HC.1.6 Produkivie (Y/H)... 98H168 49HReferenser... 99H169 7

6 Sammanfaning Den svenska ekonomin har uvecklas jämförelsevis sark efer den djupa ekonomiska krisen i början av 1990-ale. En vikig förklaring är a produkiviesillväxen i näringslive og far under ale efer en relaiv svag uveckling under 1980-ale. Bakom den högre produkiviesillväxen ligger framförall den snabba eknologiska uvecklingen i IKT-branschen (informaions- och kommunikaionseknologi), men de finns också andra förklaringar. I början av 1990-ale slogs många lågprodukiva föreag u i kölvane av den ekonomiska krisen, vilke delvis illfällig drev upp produkiviesillväxen. En ökad grad av inernaionalisering och avregleringar av olika marknader har dessuom bidragi ill a skärpa konkurrensen och därmed ill a öka omvandlingsrycke. En mycke inressan fråga är naurligvis om den sarka rendmässiga produkiviesuvecklingen kommer a forsäa eller ine. Dea påverkar i hög grad hur snabb de maeriella välsånde kommer a uvecklas i Sverige framöver. Produkivie mäs som förädlingsvärde per arbead imme. I e långsikig perspekiv, dvs. när man borser från konjunkurella variaioner, besäms produkiviesuvecklingen av eknologiska framseg, av hur arbeskrafens kompeens och förmåga uvecklas sam av hur kapialinensieen i produkionen uvecklas, dvs. hur insasen av kapialjänser per arbead imme uvecklas. På aggregerad nivå påverkas dessuom produkiviesuvecklingen av sammansäningseffeker,.ex. ill följd av a andelen produkion inom mindre produkiva branscher minskar ill förmån för mer produkiva branscher eller vice versa. Den illagande globaliseringen, med bl.a. en snabb växande världshandel, ökande konkurrens och all fler som får illgång ill Inerne, medför a eknologiska framseg enderar a spridas snabb i världsekonomin. Dea innebär a den eknologiska uvecklingen i Sverige ine bara påverkas av inhemska fakorer uan 9

7 Sammanfaning Bilaga 6 ill LU 2008 i hög grad också av uvecklingen i omvärlden. Men också andra fakorer som.ex. uvecklingen av arbeskrafens ubildningsnivå kan påverka den framida produkiviesuvecklingen i Sverige. De är också uppenbar a poliiska beslu kan påverka produkivieen. Exempelvis påverkar skaesysemes uformning kapialbildningen och därmed kapialinensieen i produkionen. Skaesyseme, liksom sudiemedelssyseme, påverkar även de ekonomiska drivkraferna för ubildning. Tillsammans med uformningen av ubildningsväsende har dessa en inverkan på arbeskrafens ubildningsnivå och därmed på dess produkivie. Dessuom kan poliiska beslu ha både direka och indireka effeker på hur mycke resurser som avsäs ill forskning och uveckling, vilke i sin ur kan påverka den eknologiska uvecklingen. Poliiska beslu som främjar kapialbildning, ubildning, sam forskning och uveckling kan höja produkivieen. Även effekivieen i olika insiuioner, som.ex. räsväsende, kan påverka produkivieen, exempelvis via konkurrensoch paenlagsifningen. Den akademiska lierauren om ekonomisk illväx ger dock i allmänhe ine söd för a regelförändringar har varakiga effeker på produkiviesillväxen. Regelförändringar har snarare varakiga effeker på produkiviesnivån och påverkar därför vanligen produkiviesillväxen endas övergångsvis. Drivkraferna bakom den hisoriska produkiviesuvecklingen är en vikig ugångspunk vid en bedömning av den framida produkiviesuvecklingen. De huvudsakliga syfe med denna rappor är a analysera produkiviesuvecklingen i de svenska näringslive med hjälp av s.k. illväxbokföring för åren och a göra framskrivningar av den rendmässiga, dvs. konjunkurell balanserade, uvecklingen av produkivieen och förädlingsvärde i näringslive. Tillväxbokföring är en meod för a dekomponera förändringen i förädlingsvärde, och därmed också förändringen i produkivieen, i olika besåndsdelar. Produkiviesuvecklingen har se mycke olika u i olika branscher. För a öka precisionen i illväxbokföringen och för a skapa bäre underlag för framskrivningar av produkivieen delas näringslive upp i fyra olika branscher vilka analyseras var för sig: IKT-branschen, illverkningsindusrin exklusive IKT, övriga varubranschen sam jänsebranschen exklusive IKT. IKTbranschen har haf en excepionell produkiviesuveckling de senase åren och är därför inressan a sudera separa. Även 10

8 Bilaga 6 ill LU 2008 Sammanfaning illverkningsindusrin exklusive IKT har haf en beydlig sarkare produkiviesuveckling än näringslive som helhe, och har roligen i högre grad än de mer hemmamarknadsorienerade branscherna (övriga varubranschen och jänsebranschen exklusive IKT) påverkas av den ökande inernaionaliseringen. Olika slags kapial är olika produkiv. För a kunna beaka dea vid illväxbokföringen delas kapiale upp i re olika kapialslag i var och en av de fyra branscherna: maskiner (inklusive ranspor, exklusive hårdvara), byggnader och anläggningar (inklusive bosäder) och IKT-kapial. Härigenom kan e må på s.k. kapialjänser som ar hänsyn ill a olika kapialslag är olika produkiva beräknas för varje bransch. Sor vik läggs vid a analysera vilken roll sammansäningen av arbeskrafen spelar för produkiviesuvecklingen. Arbeskrafen delas därför upp i re dimensioner: ålder, ubildningsnivå och födelseland. Olika grupper av arbeskrafen har olika genomsnilig produkivie och genom denna uppdelning kan hänsyn as ill förändringar i arbeskrafens sammansäning över iden. Som approximaion för relaiv produkivie mellan olika grupper av arbeskrafen används relaiv lön. Skillnader i lön mellan olika grupper av arbeskrafen beakas i sammanvägningen av de s.k. kvaliesjuserade arbeade immarna. Grupper med hög relaiv lön ges jämförelsevis hög vik i sammanvägningen. Begreppe kvaliesjusering är eablera i sammanhange och används därför genomgående i rapporen. Med kvaliesjusering av arbeskrafen avses allså a skillnader i lön, och därmed i anagen produkivie, som kan hänföras ill ålder, ubildningsnivå och födelseland beakas i beräkningarna. Ålder kan påverka produkivieen på flera sä. Produkivieen hos äldre kan.ex. gynnas av a de har mer arbeslivserfarenhe, medan produkivieen hos yngre kan påverkas posiiv av a deras formella ubildning är av färskare daum. Ökad ubildning går vanligen hand i hand med högre lön, och därmed högre anagen produkivie. Även födelselande kan vara en fakor som påverkar lönen, och därmed den anagna produkivieen. De är bl.a. änkbar a ulandsfödda i genomsni har mindre relevan arbeslivserfarenhe för svenska förhållanden än svenskfödda personer med samma ålder och ubildningsnivå. Dessuom kan vissa ubildningar vara svåra a applicera på svenska förhållanden, exempelvis juridik. Brisande kunskaper i de svenska språke kan ha en åerhållande effek på vissa ulandsföddas produkivie. En 11

9 Sammanfaning Bilaga 6 ill LU 2008 rad fakorer kan bidra ill a vissa ulandsfödda har svårare a finna arbeen inom områden de är ubildade för och a ulandsfödda i högre grad än svenskfödda är överkvalificerade i ermer av ubildningsnivå för de arbeen de har. Men även om de kan finnas flera fakorer som kan påverka arbesmarknadssiuaionen, kan löneskillnader i jämförelse med svenskfödda också bero på diskriminering. I vilken omfaning löneskillnader beror på diskriminering respekive fakiska skillnader i produkivie är svår a avgöra och analyseras ine i denna sudie. Skillnad i lön anas spegla skillnad i produkivie. Rapporens srukur och vikigase resula och slusaser redovisas nedan. Produkivieens drivkrafer och illväxbokföring för näringslive i Sverige I dea kapiel diskueras bl.a. produkivieens drivkrafer kor. Här preseneras också meodiken för illväxbokföring. Därefer analyseras produkiviesuvecklingen i olika branscher av de svenska näringslive och i näringslive som helhe för perioden med hjälp av illväxbokföring. I kapile redovisas även beräkningarna av kapialjänsmåen och kvaliesjuseringen av arbeskrafen. Kapile avsluas med en genomgång av några idigare illväxbokföringsanalyser för Sverige, vilka konraseras mo resulaen för några andra länder. Produkivieen i näringslive som helhe ökade i genomsni med 3,3 procen per år under perioden (se abell S.1). Kapialfördjupning, dvs. en ökad mängd kapialjänser per arbead imme, gav i genomsni e bidrag med 1,0 procenenheer per år, av vilke mer kapial sod för dryg 0,6 procenenheer och bäre kapial för någo mindre än 0,4 procenenheer. Kvaliesjusering av de arbeade immarna bidrog i genomsni med 0,3 procenenheer per år ill produkiviesillväxen som en konsekvens av a arbeskrafens sammansäning förändrades i rikning mo mer högprodukiva grupper. Framförall berodde dea på a andelen sysselsaa personer med efergymnasial ubildning ökade under perioden. Sluligen gav den oala fakorprodukivieen (TFP) e bidrag om i genomsni 2,0 procenenheer per år ill produkiviesillväxen. Förändringar i TFP följer bl.a. av ekniska innovaioner och förbärad organisaion och speglar i e 12

10 Bilaga 6 ill LU 2008 Sammanfaning rendmässig perspekiv den eknologiska uvecklingen. Hälfen av bidrage från sigande TFP, dvs. 1,0 procenenheer, kom från växande TFP i IKT-branschen, ros a denna bransch bara sod för ca åa procen av förädlingsvärde i näringslive. Uvecklingen i IKT-branschen var allså mycke beydelsefull. Framskrivningar av produkiviesuvecklingen I dea kapiel görs framskrivningar av produkiviesillväxen på branschnivå, från vilka uvecklingen i näringslive som helhe beräknas. Perioden är Framskrivningarna av TFPuvecklingen baseras i hög grad på den hisoriska rendmässiga illväxen i TFP i respekive bransch, men också andra bedömares syn på uvecklingen inernaionell vägs in. Osäkerheen i framskrivningar av den rendmässiga TFP-uvecklingen är av naurliga skäl mycke sor. Denna osäkerhe är särskil sor inom IKTbranschen, där den rendmässiga TFP-illväxen har vari mycke hög de senase åren. Som en känslighesanalys genomförs därför framskrivningar för produkiviesillväxen med alernaiva anaganden om TFP-illväxen i IKT-branschen. Den konjunkurell balanserade uvecklingen av anale arbeade immar skrivs fram med ugångspunk från den demografiska uvecklingen enlig Saisiska cenralbyråns befolkningsprognos och Konjunkurinsiues ubildningsprognos, varefer de arbeade immarna kvaliesjuseras enlig samma principer som för perioden Kapialjänserna skrivs fram så a kapialkosnaden för varje kapialslag ugör en konsan andel av förädlingsvärde i respekive bransch. I de redovisade basscenario är den rendmässiga produkiviesillväxen i näringslive som helhe 2,7 procen per år under (se abell S.1). Dea är ca 0,7 procenenheer lägre i jämförelse med den genomsniliga fakiska uvecklingen under De främsa skäle ill nedväxlingen är a TFPillväxen föruses dämpas med ca 30 procen i IKT-branschen och i illverkningsindusrin i jämförelse med den snabba uvecklingen under perioden Bidrage från sigande kvalie hos arbeskrafen blir också någo mindre i framskrivningarna. Även den rendmässiga uvecklingen av de arbeade immarna blir någo svagare framöver i jämförelse med uvecklingen under , 13

11 Sammanfaning Bilaga 6 ill LU 2008 och illväxen i förädlingsvärde växlar därför ner någo mer än illväxen i produkivieen. Alernaiva scenarier Basscenario bygger på en rad osäkra anaganden. Därför analyseras vå alernaiva uvecklingar. I ubildningsscenario anas a fler personer per år påbörjar efergymnasial ubildning i jämförelse med i basscenario. I inegraionsscenario analyseras effekerna av en successiv förbärad inegraion på arbesmarknaden av personer födda uanför de nordiska länderna. Här förusäs a skillnaden i sysselsäningsgrad och lön, och därmed i anagen produkivie, mellan personer födda uanför Norden och svenskfödda, med samma ålder och samma ubildningsnivå, halveras under perioden Resulaen för de alernaiva scenarierna konraseras i abell S.1. Under perioden uvecklas förädlingsvärde snabbas i inegraionsscenario. Orsaken är främs a den förbärade inegraionen medför a de arbeade immarna ökar snabbare än i de andra scenarierna, i synnerhe i jämförelse med i ubildningsscenario. Generell se kan skillnaderna mellan de olika scenarierna framså som ganska små när de preseneras som årliga illväxal. Men, som konsaeras ovan, den sammanlagda effeken över perioden är ändå beydande. År 2020 är exempelvis förädlingsvärde i näringslive ca 2,9 procen högre i inegraionsscenario än i såväl basscenario som i ubildningsscenario. Mosvarande siffra för anale arbeade immar är 2,1 respekive 2,7 procen. 14

12 Bilaga 6 ill LU 2008 Sammanfaning Tabell S.1 Förädlingsvärde, arbeade immar och arbesprodukivie i näringslive Genomsnilig årlig procenuell förändring respekive procenenheer Ufall Basscenario Ubildningsscenario Inegraionsscenario Förädlingsvärde 3,78 2,91 2,91 3,10 Arbeade immar 0,47 0,25 0,21 0,39 Arbesprodukivie 3,32 2,66 2,70 2,71 Bidrag från Kvaliesjusering av immar 0,32 0,12 0,14 0,12 Kapialfördjupning 0,98 0,93 0,94 0,95 TFP 2,00 1,60 1,60 1,63 Källa: Egna beräkningar. Produkivieen uvecklas snabbare i inegraionsscenario än i basscenario, och marginell snabbare i jämförelse med i ubildningsscenario. Vid en försa anblick kan dea förefalla överraskande. Bakom resulae ligger naurligvis anagande om a den förbärade inegraionen av personer födda uanför Norden går hand i hand med a deras löner, och därmed den anagna produkivieen, gradvis siger mo nivån för svenskfödda. Sammanfaningsvis kan de konsaeras a produkiviesuvecklingen skiljer sig förhållandevis lie å mellan de olika scenarierna. Men skillnaderna i arbeade immar är beydlig sörre. I inegraionsscenario växer de arbeade immarna snabbare när den förbärade inegraionen på arbesmarknaden av personer födda uanför Norden driver på sysselsäningsgraden för dessa, medan de arbeade immarna uvecklas svagare i ubildningsscenario när fler suderar och färre arbear. Effekerna på de oala anale arbeade immar är därmed den vikigase fakorn bakom skillnaderna i hur förädlingsvärde i näringslive uvecklas i de olika scenarierna. Slusaser Resulaen ger upphov ill några inressana slusaser. En slusas, som är mycke vänad, är a den eknologiska uvecklingen, och därmed TFP, är den vikigase fakorn för produkiviesillväxen. 15

13 Sammanfaning Bilaga 6 ill LU 2008 En rad ågärder kan änkas påverka TFP-uvecklingen, men roligen bara övergångsvis. De är.ex. möjlig a en forsa ubyggnad av den efergymnasiala ubildningen kan gå hand i hand med ökade sasningar på forskning och uveckling och därigenom bidra ill en snabbare eknologisk uveckling. Men om e sådan inslag av s.k. endogen illväx från ökade ubildningssasningar kommer ill sånd eller ine är mycke osäker. Om andelen personer som genomgår efergymnasial ubildning forsäer a öka kommer sammansäningsförändringen i rikning mo arbeskraf med högre produkivie a påskyndas, vilke kommer a driva upp produkiviesillväxen. Men andelen av de sysselsaa som har efergymnasial ubildning forsäar a öka även med dagens dimensionering av den efergymnasiala ubildningen ill följd av den pågående generaionsväxlingen på arbesmarknaden. De kan därför ine uesluas a en yerligare ökning av andelen personer som genomgår efergymnasial ubildning kan bidra ill a skapa e överubud av personer med efergymnasial ubildning. Om så skulle bli falle är naurligvis produkiviesvinserna av en ökad ubildningssasning mera osäkra. Samidig medför e öka anal personer som genomgår efergymnasial ubildning a anale sysselsaa personer hålls illbaka. Resulaen implicerar a de är vikig a illkommande ubildningssasningar syrs av eferfrågebehove för a de inom en rimlig idshorison skall bidra ill a också förädlingsvärde i näringslive blir högre än annars. En förbärad inegraion på arbesmarknaden av ulandsfödda kan ge en mer omedelbar posiiv effek på hur förädlingsvärde i näringslive uvecklas. De finns här en mycke sor poenial. De redovisade inegraionsscenario, med en successiv halvering av skillnader i sysselsäningsgrad och skillnader i lön, och därmed i anagen produkivie, mellan personer födda uanför Norden och svenskfödda med samma ubildningsnivå och samma ålder innebär a förädlingsvärde i näringslive blir 2,9 procen högre 2020 i jämförelse med i basscenario. Vilka ågärder och förändringar som krävs för a scenario ska förverkligas analyseras ine i denna sudie, men om inegraionen av ulandsfödda på arbesmarknaden kan förbäras är de poeniella samhällsekonomiska vinserna sora. De vå alernaivscenarierna skall dock ine sällas mo varandra. De är odiskuabel så a en förbärad inegraion av ulandsfödda på arbesmarknaden är mycke posiiv för den ekonomiska 16

14 Bilaga 6 ill LU 2008 Sammanfaning uvecklingen, framförall genom ökad sysselsäning. De är också rolig a en ubyggnad av den efergymnasiala ubildningen kommer a ha posiiva effeker på den samhällsekonomiska uvecklingen, åminsone på längre sik. För a så skall bli falle är de dock vikig a illkommande ubildningssasningar vägleds av behoven på arbesmarknaden. 17

15 TP PT TP PT FPT FPT 1 Inledning Arbesprodukivie. Marin Luhers ande svävar över orde. Srävan mo a höja arbesprodukivieen, eller produkivieen kor och go, förknippas säker av många med personalnedskärningar, öka arbesempo och sress.tpf Men möjligheerna 1 a öka produkivieen genom a driva upp arbesempo är begränsade av naurliga skäl. Om arbesempo drivs upp för mycke försämras kvalieen på de arbee som uförs. Dea påverkar produkivieen negaiv efersom produkivieen ine bara speglar hur mycke som uförs, uan också kvalieen i de som produceras. De vikigase drivkraferna för produkiviesuvecklingen i e längre perspekiv är i sälle eknologisk uveckling och förbärad arbesorganisaion, mer och bäre produkionsurusning och en ökad kunskapsnivå hos dem som arbear. Den framida produkiviesuvecklingen kommer i e långsikig perspekiv a vara avgörande för hur de maeriella välsånde uvecklas. Drivkraferna bakom den hisoriska produkiviesuvecklingen är en vikig ugångspunk vid en bedömning av den framida uvecklingen. Med hjälp av s.k. illväxbokföring kan den hisoriska produkiviesuvecklingen delas upp i en del som följer av mer och bäre produkionsfakorer och i en del som följer av andra fakorer som eknologisk uveckling och förbärad arbesorganisaion. I denna sudie analyseras uvecklingen för olika branscher i de svenska näringslive med hjälp av illväxbokföring för perioden TPF Resulaen används sedan som ugångspunk för a göra framskrivningar.o.m Meoden medger ransparena och 1 2 Produkivie används genomgående som synonym för arbesprodukivie i denna sudie. Produkiviesuvecklingen i den offenliga sekorn har i de närmase vari noll under perioden av bl.a. beräkningsekniska skäl. De är därmed av mindre inresse a analysera produkiviesuvecklingen i den offenliga sekorn med hjälp av illväxbokföring. 19

16 Inledning Bilaga 6 ill LU 2008 sysemaiska framskrivningar av produkiviesuvecklingen, där.ex. förändringar i arbeskrafens sammansäning kan beakas. 1.1 Produkivieens hisoriska uveckling Produkivieen beräknas som de fasprisberäknade värde (dvs. volymen) av de varor och jänser som produceras per arbead imme, korrigera för förbrukning av insasvaror och jänser. Produkivie är allså e må på hur sor mervärde, s.k. förädlingsvärde, som skapas per arbead imme. Efersom bruonaionalproduken, BNP, är summan av all förädlingsvärde i en ekonomi kan därför produkivieen i ekonomin som helhe mäas som BNP per arbead imme. Diagram 1.1 BNP per capia och produkivie Index 2000 = BNP per capia Produkivie Anm.: Daa är bearbead av Konjunkurinsiue. Källa: Edvinsson, R. [2005] och egna beräkningar. I diagram 1.1 redovisas hur BNP per capia uvecklades i volymermer från 1800 ill Under 1800-ale växe BNP per capia med i genomsni 1,1 procen per år, vilke innebar a BNP per 20

17 TP PT Källa: TP PT FPT FPT Bilaga 6 ill LU 2008 Inledning capia i de närmase refaldigades under sekle. Under 1900-ale var uvecklingen beydlig sarkare och BNP per capia nära nog niofaldigades med en genomsnilig årlig illväx på 2,2 procen. Under de förenklande anagande a den genomsniliga arbeade iden per person och år har vari oförändrad, speglar uvecklingen av BNP per capia också hur produkivieen har uvecklas. Dea är naurligvis ine e hel realisisk anagande. Exempelvis är veckoarbesiden korare nu än den var förr. Dessuom har andelen kvinnor i arbeskrafen förändras under perioden. Uvecklingen av BNP per capia speglar därför bara i grova drag hur produkivieen har uvecklas. För åren finns de jämförbar daa över produkiviesuvecklingen. BNP per capia seg i genomsni med 2,3 procen per år under perioden, medan produkivieen seg med i genomsni 2,8 procen per år. Produkivieen ökade allså i genomsni 0,5 procenenheer snabbare per år än BNP per capia, vilke innebär a årsarbesiden i genomsni minskade med 0,5 procen per år. En högre BNP (per capia) bör ine enydig olkas som förbärad levnadssandard. BNP-uvecklingen speglar.ex. ine användningen av icke-förnyelsebara resurser, miljöförsöring, avskrivningar av produkiv kapial, inkomsfördelning m.m. Men de är knappas konroversiell a påså a de finns e nära samband mellan öka maeriell välsånd och ökad BNP per capia. Därmed finns de också e nära samband mellan ökad produkivie och e öka maeriell välsånd. Även om produkiviesuvecklingen ine är de enda som är av beydelse för hur de maeriella välsånde uvecklas, så är den i e långsikig perspekiv en mycke beydelsefull fakor. Den snabba produkiviesillväxen i Sverige sedan 1950 beror delvis på effekiviseringen inom jordbrukssekorn. År 1950 var personer sysselsaa inom jordbruke, vilke mosvarade 3 23 procen av de oala anale sysselsaa personer.tpf År 2000 hade anale sysselsaa inom jordbruke minska ill personer, vilke mosvarade 3 procen av de oala anale sysselsaa personer. Samidig föll dock jordbrukes förädlingsvärde (inklusive binäringar) i volymermer, sammanage med 4 11 procen.tpf Den mycke krafiga sysselsäningsminskningen under perioden indikerar ros all a produkivieen ökade 3 4 Edvinsson, R. [2005]. Produkionen av många jordbruksproduker ökade dock krafig , se Jordbruksverke [2005]. Se även Edvinsson, R. [2005]. 21

18 Inledning Bilaga 6 ill LU 2008 mycke snabb från 1950 ill Bakom den snabb sigande produkivieen i jordbruke ligger de vanliga drivkraferna för ökad produkivie; förbärad eknologi,.ex. bäre maskinurusning och växförädling, ökad kunskapsnivå hos dem som arbear i branschen och en ökad användning av maskiner och anna kapial. Jordbruke är naurligvis ine ensam om a ha uppvisa en snabb produkiviesuveckling, men de är slående hur mycke arbeskraf som har frigjors från denna bransch ill förmån för andra branscher. Diagram 1.2 Sysselsäning som andel av oal sysselsäning i hela ekonomin Procen Jordbruk Indusri Privaa jänser Handel m.m. Offenliga jänser Övriga Anm.: Jordbruk inkluderar binäringar, indusri inkluderar hanverk, privaa jänser avser reprodukiva jänser, handel m.m. inkluderar bank, försäkring och föreagsjänser. Övriga sekorer inkluderar byggnadsindusri, ranspor och kommunikaion sam fasighesförvalning. Daa är bearbead av Konjunkurinsiue. Källa: Edvinsson, R. [2005] och egna beräkningar. I diagram 1.2 redovisas hur sysselsäningsandelen har uvecklas inom olika branscher i ekonomin från 1950 ill I likhe med uvecklingen i jordbruke har sysselsäningsandelen i indusrin falli under perioden, från 33 procen 1950 ill 21 procen I 22

19 Bilaga 6 ill LU 2008 Inledning sälle har sysselsäningsandelen sigi snabb i den offenliga sekorn, från 9 procen 1950 ill 30 procen Men också inom de privaa jänsenäringarna och handeln har sysselsäningsandelen öka och uppgick 2000 ill 11 respekive 22 procen. Diagram 1.3 Produkivie i jordbruk och i indusrin Årlig procenuell förändring Jordbruk Indusri Jordbruk, rend Indusri, rend Anm.: Jordbruk inkluderar binäringar, Indusri inkluderar hanverk. Trend är beräknad med s.k. HP-filer på årsdaa, ujämningskoefficien=100. Källa: Edvinsson, R. [2005] och egna beräkningar. Den fallande sysselsäningsandelen i indusrin har, i likhe med uvecklingen i jordbruke, gå hand i hand med en sark produkiviesuveckling. I indusrin ökade produkivieen med i genomsni 4,4 procen per år från 1950 ill 2000, medan den i jordbruke ökade med i genomsni 3,7 procen per år under perioden (se diagram 1.3). I handeln och framför all i de privaa jänsenäringarna har produkiviesuvecklingen vari svagare än i jordbruke och indusrin. Den genomsniliga årliga produkiviesillväxen i dessa branscher har vari 2,9 respekive 1,0 procen under perioden (se diagram 1.4). 23

20 TP PT FPT Inledning Bilaga 6 ill LU 2008 Diagram 1.4 Produkivie i handel och i privaa jänser Årlig procenuell förändring Handel m.m. Privaa jänser Handel m.m., rend Privaa jänser, rend Anm.: Handel m.m. inkluderar banker, försäkringar och föreagsjänser. Trend är beräknad med s.k. HP-filer på årsdaa, ujämningskoefficien=100. Källa: Edvinsson, R. [2005] och egna beräkningar. Produkiviesuvecklingen i den offenliga sekorn redovisas ine 5 efersom den har vari mycke nära noll.tpf I genomsni har produkivieen i den offenliga sekorn sigi med 0,2 procen per år under perioden. Samidig har den offenliga sekorn vuxi snabb som andel av ekonomin, och den låga produkiviesillväxen har därför hålli illbaka den uppmäa produkiviesuvecklingen i ekonomin som helhe. I näringslive har perioden 1950 ill 2000 karakäriseras av en jämförelsevis sarkare produkiviesuveckling i de delar där sysselsäningsandelen har falli och en jämförelsevis svagare produkiviesuveckling i de delar där sysselsäningsandelen har 5 Naionalräkenskaperna har.o.m. andra kvarale 2007 beräkna produkionsvärde i den offenliga sekorn som summan av kosnaderna för produkionen. Volymuvecklingen för produkionskosnaderna följer uvecklingen av insasen av produkionsfakorer, dvs. arbeade immar och kapialsockar. Produkiviesillväxen kan vara skild från noll ill följd av sammansäningsförändringar av de sysselsaa och förändringar i kapialinensieen i produkionen. Från och med publiceringen av naionalräkenskaperna redje kvarale 2007 skrivs produkionsvolymen i vissa delar av den offenliga sekorn fram, från 2002 och framå, enlig nya meoder som möjliggör bäre produkiviesberäkningar, se Saisiska cenralbyrån (2007a). 24

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53

Läs mer

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15 Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr

Läs mer

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning

Läs mer

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees

Läs mer

Förord: Sammanfattning:

Förord: Sammanfattning: Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare

Läs mer

Det svenska konsumtionsbeteendet

Det svenska konsumtionsbeteendet NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund

Läs mer

SCB:s modell för befolkningsprognoser

SCB:s modell för befolkningsprognoser BAKGRUNDSMATERIAL OM DEMOGRAFI, BARN OCH FAMILJ 2005:1 SCB:s modell för befolkningsprognoser En dokumenaion Saisiska cenralbyrån 2005 Background maerial abou demography, children and family 2005:1 SCB

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden Magiseruppsas i finansiering Föreagsekonomiska insiuionen FEK 591 Lunds Universie Hedgefonder och akiefonder - En sudie av riskexponering och marke-iming på den svenska marknaden Handledare Hossein Asgharian

Läs mer

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 VINDKRAFTSPOLICY för Hallsahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Köpings kommun 2013-03-25, 14 Hallsahammars kommun, 2013-04-29 48 Besällning: Hallsahammars kommun Arbesgrupp:

Läs mer

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna?

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Handledare: Pär Holmberg och Erik Glans Termin och år: Höserminen 2007 Är erminspriserna på Nord Pool snedvridna? En sudie av

Läs mer

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svesning Examensarbee uför i Reglereknik av Andreas Pilkvis LiTH-ISY-EX-- Linköping Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen

Läs mer

Glada barnröster kan bli för höga

Glada barnröster kan bli för höga Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.

Läs mer

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar

Läs mer

Vi har hittat socialpolitiken!

Vi har hittat socialpolitiken! n LG Karlsson: Fas 3 är rena 1800-ale n RFHL Uppsala: Poliikerna blåse oss 3/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vad vill de, egenligen? Oberoende

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

Är staten löneledande? En ekonometrisk studie av löneutvecklingen för statligt anställda och privata tjänstemän 1970 2002

Är staten löneledande? En ekonometrisk studie av löneutvecklingen för statligt anställda och privata tjänstemän 1970 2002 Är saen löneledande? En ekonomerisk sudie av löneuvecklingen för salig ansällda och privaa jänsemän 1970 2002 Innehåll Förord 5 Inrodukion 6 Tidigare sudier 8 Den saliga lönebildningens uveckling 10 Daa

Läs mer

sämre & dyrare så blir vården PETER I NIO Bostödjarna utnyttjade mig Full fart med ny styrelse vägrades medicin

sämre & dyrare så blir vården PETER I NIO Bostödjarna utnyttjade mig Full fart med ny styrelse vägrades medicin n Jannes svåra id: Bosödjarna unyjade mig n Nya FRIO: Full far med ny syrelse 4/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Dokumen En kokerskas kamp mo kommunen

Läs mer

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson Uveckling av porföljsraegier baserade på svag koinegrerade finansiella insrumen med AdaBoosing Helena Nilsson Februari 15, 2009 Absrac Financial analyss are consanly rying o find new rading sraegies in

Läs mer

Många risker när bilen mals till plåt

Många risker när bilen mals till plåt Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig.

Läs mer

Kreditderivat: introduktion och översikt

Kreditderivat: introduktion och översikt Kredideriva: inrodukion och översik Alexander Herbersson, Cenrum för Finans/Ins. för Naionalekonomi Alexander.Herbersson@economics.gu.se FKC seminarium, 2007-11-08 Kredideriva: inrodukion och översik p.

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning 1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2014 Källor och meoder 2014 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän

Läs mer

Massivträ som väggmaterial - en jämförande studie av energiförbrukning och termisk komfort

Massivträ som väggmaterial - en jämförande studie av energiförbrukning och termisk komfort Massivrä som väggmaerial - en jämförande sudie av energiförbrukning och ermisk komfor Examensarbee inom civilingenjörsprogramme Väg- och vaenbyggnad L E N A G O L L V I K Insiuionen för bygg- och miljöeknik

Läs mer

Damm och buller när avfall blir el

Damm och buller när avfall blir el Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar

Läs mer

UNIVERSEN. VÄNSKAPSid 11 13. 20 år av. Bara upploppet kvar för rektor och prorektor Sid 4. Studenter tar plats som mentorer Sid 8

UNIVERSEN. VÄNSKAPSid 11 13. 20 år av. Bara upploppet kvar för rektor och prorektor Sid 4. Studenter tar plats som mentorer Sid 8 VÄNSKAPSid 11 13 UNIVERSEN # 7 december -11 årg 42 En idning för Uppsala universies medarbeare 20 år av Bara upploppe kvar för rekor och prorekor Sid 4 Sudener ar plas som menorer Sid 8 Han jobbar allra

Läs mer

UNIVERSEN. #2 mars -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Resurs för Rysslandsstudier. Sid 4 6

UNIVERSEN. #2 mars -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Resurs för Rysslandsstudier. Sid 4 6 UNIVERSEN #2 mars -10 årg 41 En idning för Uppsala universies medarbeare Snabba dopingeser Sid 9 Oellokören övar för full Sid 15 Resurs för Rysslandssudier Sid 4 6 Foo: STAFFAN CLAESSON Fler nyheer och

Läs mer

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr.

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr. Imporera bilen från USA Den låga dollarkursen gör de lönsam för dig a köpa bilen i USA. Du kan spara 50 000 kr. Av Mikael Sjerna/virginia,usa A köpa bil i USA är den bäsa bilaffären du kan göra i dag.

Läs mer

Riksbankens nya indikatorprocedurer

Riksbankens nya indikatorprocedurer Riksbankens nya inikaorproceurer MICHAEL K. ANDERSSON OCH MÅRTEN LÖF Förfaarna har okorera i ekonomeri och är verksamma vi Riksbankens prognosenhe. De senase åren har cenralbanker värlen över inressera

Läs mer

Brandklassad vägg med trästomme

Brandklassad vägg med trästomme Brandklassad vägg med räsomme Brandkrav och uförande Examensarbee inom högskoleingenjörsprogramme Byggingenjör TOBIAS PERSSON Insiuionen för bygg- och miljöeknik Avdelningen för byggnadseknologi CHALMERS

Läs mer

Utveckling av testrigg för mätning av däckfriktion mot vinterväglag

Utveckling av testrigg för mätning av däckfriktion mot vinterväglag Förord Förord Dea examensarbee ugör en del i e sörre forskningsprojek för a öka kunskapen inom ämnesområde vinerväglag. Syfe med examensarbee är a konsruera en esrigg som en sar på forskningsprojeke. Tesriggen

Läs mer

DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en pedagogisk studie av begrepp som beskriver miljön

DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en pedagogisk studie av begrepp som beskriver miljön DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en edagogisk sudie av begre som beskriver miljön TCO Uveckling AB, Disanslaboraorie, Raor 999: Sefan Junesrand, Inés Leal, Camilla Edvinsson & Tone Perelius "De kvaliaiva

Läs mer

En jämförelse av levnadskostnader för en tvåbarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun

En jämförelse av levnadskostnader för en tvåbarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun Fakuleen för ekonomi, kommunikaion och IT Marin Karlsson En jämförelse av levnadskosnader för en våarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun A comarison of cos of living for a family wih wo children

Läs mer

Generell dimensionering av ett grundelement i Sandwich

Generell dimensionering av ett grundelement i Sandwich Projeknummer Kund Rappornummer D4.089.00 Läa karossmoduler TR08-006 Daum Referens Revision 008-0-7 Regisrerad Ufärdad av Granskad av Godkänd av Klassificering Open Generell dimensionering av e grundelemen

Läs mer

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail Tex: Mikael Simovis & Tomas Forsberg Illusraion: Jonas Englund Sor es: Wachguard Halon Cronlab Symanec Microsof Cleanmail Ren e-pos med 26 Skräppos är e sor problem för både i-avdelning och användare.

Läs mer

UNIVERSEN. # 1 februari -13 årg 44 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11

UNIVERSEN. # 1 februari -13 årg 44 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11 UNIVERSEN # 1 februari -13 årg 44 En idning för Uppsala universies medarbeare Tema: Öppen illgång Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11 Åsiker går isär om slopa bidrag Sid 4 5 Klarecken för Campus Goland

Läs mer

Övergripande. Titel. Övergripande. ADHD - Definition. ADHD-Definition. ADHD Kategori eller Dimension. Cecilia Wåhlstedt

Övergripande. Titel. Övergripande. ADHD - Definition. ADHD-Definition. ADHD Kategori eller Dimension. Cecilia Wåhlstedt Heerogenie hos Barn med : Symomdomän, neuropsykologiska processer och komorbidie Tiel Cecilia Wåhlsed cecilia.wahlsed@psyk.uu.se Övergripande Barn med är de så lika? symom, Kogniiva briser och samidiga

Läs mer

Lunds universitets magasin Nr 2 2011 Klassfrågan het igen... LU startar stiftelse i USA

Lunds universitets magasin Nr 2 2011 Klassfrågan het igen... LU startar stiftelse i USA LUM Lunds universies magasin Nr 2 2011 Klassfrågan he igen... LU sarar sifelse i USA omsvärmad En dealjskiss ill eaerridån i Medborgarhuse i Hägersen (1957). 1947 års kvinna Ovan: E idig självporrä (1943)

Läs mer

UNIVERSEN. #3 april -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Trehundrafemtio år av nationsliv

UNIVERSEN. #3 april -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Trehundrafemtio år av nationsliv UNIVERSEN #3 april -10 årg 41 En idning för Uppsala universies medarbeare Merier i porföljen Sid 7 Hur alar poliiker i Almedalen? Sid 13 De kan kaasrofer Sid 4-5 Foo: STAFFAN CLAESSON Fler nyheer och nyiga

Läs mer

familjen Sverige Nr 1/12 Nytt kontor i Vetlanda Setra sätter trenderna Euro 6-motor i Setra

familjen Sverige Nr 1/12 Nytt kontor i Vetlanda Setra sätter trenderna Euro 6-motor i Setra Sverige Nr 1/12 Informaion från Sera i Sverige familjen Sera säer renderna Nya Sera S 515 HD och S 516 HD Pärlor i ComforClass Sidan 2 Euro 6-moor i Sera Nu går de a få Sera med Euro 6-moor och ny växellåda

Läs mer

bra boende Mer än Nr 3/2006

bra boende Mer än Nr 3/2006 Mer än bra boende Nr 3/2006 Vi bygger en sad Trång men rivsam i sudenlyan. Fia Johansson har flya från Sockholm ill Halmsad. Hon pluggar på Högskolan. Kaen heer Lakris. där människor växer HFAB har illdelas

Läs mer

#3 april -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare

#3 april -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare UNIVERSEN #3 april -08 årg 39 En idning för Uppsala universies medarbeare Träffsäker rekryering FOTO: STAFFAN CLAESSON SON Fler nyheer hiar du på www.universen.uu.se/. Nyiga länkar på www.uu.se/inern KARRIÄRVÄGAR

Läs mer

BILAGA F och BILAGA 4 Locum AB:s Internkontrollplan 2015 (utdrag ur LOGGEN) till styrelsemöte 20150924

BILAGA F och BILAGA 4 Locum AB:s Internkontrollplan 2015 (utdrag ur LOGGEN) till styrelsemöte 20150924 () 36 Finansiella risker/redovisningsrisker Pågår () 32 Finansiella risker/redovisningsrisker Saus Konroll vid näsa inerna Ärende säng BILAGA F och BILAGA 4 Locum AB:s (udrag ur LOGGEN) ill syrelsemöe

Läs mer

sjuka av medicinen TEMAnummer Trappa upp livet istället Detta händer i kroppen Allt om läkemedelsberoende!

sjuka av medicinen TEMAnummer Trappa upp livet istället Detta händer i kroppen Allt om läkemedelsberoende! n Nedrappning: Trappa upp live isälle n Biverkningar: Dea händer i kroppen 2/2011 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. TEMAnummer All om läkemedelsberoende!

Läs mer

För ett magiskt liv. Motivation för skoltrötta. Kom på Carolinas seminarium Gör din grej!

För ett magiskt liv. Motivation för skoltrötta. Kom på Carolinas seminarium Gör din grej! HÖSTEN 2013! a g n ä l r e Ef Kom på Carolinas seminarium Gör din grej! Inspiraion a hia jus din unika energikälla För e magisk liv Carolinas fina kalender och dagbok hjälper dig a skapa di drömliv Moivaion

Läs mer

Nekas vård. Kjells mat är som medicin. RFHL reser till Istanbul. Intagen fick benen amputerade. Vården Bemötande färgat av fördomar riskerar liv

Nekas vård. Kjells mat är som medicin. RFHL reser till Istanbul. Intagen fick benen amputerade. Vården Bemötande färgat av fördomar riskerar liv n X-cons: Kjells ma är som medicin n Kvinnojour: RFHL reser ill Isanbul 3/2011 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vården Bemöande färga av fördomar riskerar

Läs mer

Examensarbete i Matematisk Statistik (20p) Effekter av olika dödlighetsantaganden för premiepensionsutbetalningarna

Examensarbete i Matematisk Statistik (20p) Effekter av olika dödlighetsantaganden för premiepensionsutbetalningarna ! #"$ # %'&*-, /. 21 354768*9 :5?@A,CBDHIE : /E J ;. K./L 6 K /EMB-6 3NE2BAO2,PQA,F

Läs mer

Diverse 2(26) Laborationer 4(26)

Diverse 2(26) Laborationer 4(26) Diverse 2(26) (Reglereknik) Marin Enqvis Reglereknik Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie Föreläsare och examinaorer: Marin Enqvis (ISY) Simin Nadjm-Tehrani (IDA) Lekionsassisener: Jonas Callmer

Läs mer

OLJA TILL VARJE PRIS. Text & Bild: Linus Karlsson & Emelie Rosén ETC 18 ETC REPORTAGE REPORTAGE

OLJA TILL VARJE PRIS. Text & Bild: Linus Karlsson & Emelie Rosén ETC 18 ETC REPORTAGE REPORTAGE 18 Rörmokaren Joseph Baromgo kommer från en by nära oljefälen. Han säger a de som bor här är förlorarna, men han ror a Uganda som land kommer a bli rikare. 19 OLJA TILL VARJE PRIS Tex & Bild: Linus Karlsson

Läs mer

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt PROGRAMFÖRKLARING En rik friid å alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under e helår DINA MÖJLIGHETER Ta ag i di projek LOPPAN & ANDERS vå glada kulurarbeare på Friidsfesivalen akiv Kulur & Friid Espen Jensen

Läs mer

Mät upp- och urladdning av kondensatorer

Mät upp- och urladdning av kondensatorer elab011a Namn Daum Handledarens sign. Laboraion Mä upp- och urladdning av kondensaorer Varför denna laboraion? Oscilloskope är e vikig insrumen för a sudera kurvformer. Avsiken med den här laboraionen

Läs mer

REVISIONSMYNDIGHETEN. Kontroll av den förvaltande myndighetens efterlevnad av artikel 125.4 c rörande

REVISIONSMYNDIGHETEN. Kontroll av den förvaltande myndighetens efterlevnad av artikel 125.4 c rörande REVISIONSMYNDIGHETEN Konroll av den förvalande myndigheens eferlevnad av arikel 125.4 c rörande bedömning av risken för bedrägerier och effekiva och proporionella besämmelser om bedrägeribekämpning för

Läs mer

OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN

OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN MJÄLTBRANDS VARNING! OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN Om du eller någon du känner har sympom som beskrivs i denna broschyr åk ill närmase sjukhus omedelbar! VILKA ÄR TECKNEN OCH SYMPTOMEN ATT SE

Läs mer

bra boende Mer än Nr 2/2006

bra boende Mer än Nr 2/2006 Mer än bra boende Nr 2/2006 Vi ska skapa Sveriges bäsa allmännyiga bosadsbolag! HFAB är e av Sveriges io sörsa allmännyiga bosadsbolag och Halmsads i särklass sörsa hyresvärd. Vi har e rekordår bakom oss

Läs mer

Shoppinghelg. Lördag 27/10 kl.10-15 Söndag 28/10 kl. 12-16. Gallerian lördag kl. 10-16 söndag kl. 12-16. i Varberg

Shoppinghelg. Lördag 27/10 kl.10-15 Söndag 28/10 kl. 12-16. Gallerian lördag kl. 10-16 söndag kl. 12-16. i Varberg i Varberg Lördag 7/1 kl.1-15 Söndag 8/1 kl. 1-16 Gallerian lördag kl. 1-16 söndag kl. 1-16 Foo: Annelie Billing/Raja for you Ränderna går aldrig ur på Polarn O. Pyre! sid 4 All från sopunnor ill klassiska

Läs mer

Nr 2 2014 Årgång 2. Vä l ko m m e n i n t i l l e t t r u m fö r h e l a l i ve t! ÄNGLAMARKEN. om att vårda Guds skapelse

Nr 2 2014 Årgång 2. Vä l ko m m e n i n t i l l e t t r u m fö r h e l a l i ve t! ÄNGLAMARKEN. om att vårda Guds skapelse Nr 2 2014 Årgång 2 Vä l ko m m e n i n i l l e r u m fö r h e l a l i ve! ÄNGLAMARKEN om a vårda Guds skapelse ÖPPNING Kalla den änglamarken eller himlajorden om du vill, jorden vi ärvde Änglamark, skona

Läs mer

Marfans Syndrom 4 / 2013. Jubileumstidning, Marfanföreningen 20 år! och andra marfanliknande tillstånd Medlemsbulletin för Svenska Marfanföreningen

Marfans Syndrom 4 / 2013. Jubileumstidning, Marfanföreningen 20 år! och andra marfanliknande tillstånd Medlemsbulletin för Svenska Marfanföreningen ISSN: 1652-7054 Marfans Syndrom och andra marfanliknande illsånd Medlemsbullein för Svenska Marfanföreningen 4 / 2013 h c o l u J! d r o Å G y N Go Jubileumsidning, Marfanföreningen 20 år! Syrelsen Hör

Läs mer

Programmering Emme-makro rvinst_ic.mac version 2

Programmering Emme-makro rvinst_ic.mac version 2 Uppdragsr: 10109320 2008-08-27 Seh Svalgård PM Programmerig Emme-makro rvis_ic.mac versio 2 Iehållsföreckig Förusäigar...2 Beräkigsuryck...2 Daabaser...4 Marisplaser...4 Aropsparamerar...6 Udaa...6 L:\705x\_SAMSAM\3_Dokume\36_PM\PM

Läs mer

hennes minne Inger Forsgren ny ordförande En dåres dagbok miljoner Tips & trix Så fixar du en cold turkey på buprenorfin Värdig vård

hennes minne Inger Forsgren ny ordförande En dåres dagbok miljoner Tips & trix Så fixar du en cold turkey på buprenorfin Värdig vård n RFHL-kongressen: Inger Forsgren ny ordförande n Psykvård: En dåres dagbok 2/2012 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för Räigheer, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling, RFHL. Tips & rix Så fixar du en

Läs mer

Finansmarknaden; En översikt av instrument och värderingsmodeller

Finansmarknaden; En översikt av instrument och värderingsmodeller Finansmarknaden; En översik av insrumen och värderingsmodeller Jan R. M. Röman Deparmen of Mahemaics and Physics Mälardalen Universiy, weden Mälardalen Universiy INLEDNING... Akieopionens villkor... Akieerminens

Läs mer

Roparören Norrhagen 8.6 MARK. Husbacka Nässelöt. 1118 Gravfält. 8.6.1 Förutsättningar (figur 77) Hanneberg. Hällvret Långängen Markasjön.

Roparören Norrhagen 8.6 MARK. Husbacka Nässelöt. 1118 Gravfält. 8.6.1 Förutsättningar (figur 77) Hanneberg. Hällvret Långängen Markasjön. MARK Kapiel 8 - Miljöer Björkvreen Norsdike Barköbro Askholmen Naurres. Adolfsdal Tackmyren Skogsborg Mon Brudgrind Barkö Rörmar 95 9 Husbacka Nässelö Mariedal 1 Lillsjön Granlund Norrängen Roparören Norrhagen

Läs mer

Företagen tar täten i klimatarbetet. Nina Ekelund: Michael Anefur: Slutrapporten om hemlöshet klar

Företagen tar täten i klimatarbetet. Nina Ekelund: Michael Anefur: Slutrapporten om hemlöshet klar Ledaren: Rösa bå för a bevara de bäsa ande Michae Anefur: Surapporen o heöshe kar Lars Adakusson, KD, ackar för förroende so ny i EU de krisdeokraiska nyhesagasine orsdag 10 jui 2014 årgång: 36 Nr: 28-29

Läs mer

Thomas Gull Kinds Järn ordförande 0706-09 36 64. Sture Björk Vianor kassör 0730-39 44 64 STYRELSEN. Preem Per Bynander ICA Kvantum suppleant

Thomas Gull Kinds Järn ordförande 0706-09 36 64. Sture Björk Vianor kassör 0730-39 44 64 STYRELSEN. Preem Per Bynander ICA Kvantum suppleant Svenlju nga pa k Svenlju nga Kö pin de l ee gh an & e ic rv Se Hos oss är de läare a sara föreag Thomas Gull Kinds Järn ordförande 0706-09 36 64 Sure Björk Vianor kassör 0730-39 44 64 STYRELSEN Carlén

Läs mer

Bearbetning av GPS-data vid Flyg- och Systemprov

Bearbetning av GPS-data vid Flyg- och Systemprov Bearbening av -daa vid Flyg- och Sysemprov Examensarbee uför i Kommuniaionssysem och Reglereni vid Tenisa Högsolan i Linöping Av Joaim Persson Reg nr: LiTH-ISY-EX-35-00 Linöping, april 00 Bearbening av

Läs mer

Inbyggd radio-styrenhet 1-10 V Bruksanvisning

Inbyggd radio-styrenhet 1-10 V Bruksanvisning Version: R 2.1 Ar. r.: 0865 00 Funkion Radio-syrenheen möjliggör en radiosyrd ändning/ släckning och ljusdämpning av en belysning. Inkopplingsljussyrkan kan sparas i apparaen som memory-värde. Bejäning

Läs mer

bra boende Mer än Nr 1 / 2007

bra boende Mer än Nr 1 / 2007 Mer än bra boende Nr 1 / 2007 HFAB:s vd Jonas Hansson i samspråk med personal som ubildas för a kunna ge ökad service ill hyresgäser 65+. Mycke på gång i områdena De gångna åre har vari e fanasisk år för

Läs mer

Fastighet & finans. »Jag har haft konkret nytta av mina studier« vältajmade pionjärer sid 4. Sara Wäsström om KTH: Första kullen färdig:

Fastighet & finans. »Jag har haft konkret nytta av mina studier« vältajmade pionjärer sid 4. Sara Wäsström om KTH: Första kullen färdig: e magasin om kh:s kandidaubildning inom Fasighe & finans Ansökan ill ubildningen ska vara inne senas 15 april 2009 Sara Wässröm om KTH:»Jag har haf konkre nya av mina sudier«sid 8 Försa kullen färdig:

Läs mer

Solcellsanläggning. din bästa investering för framtiden

Solcellsanläggning. din bästa investering för framtiden Solcellsanläggning din bäsa invesering för framiden Solcellsanläggningar frånen av Sveriges ledande leveranörer Skandinavisk Design Tysk kvalie GermanSolar har mer än 13 års erfarenhe och har ill lika

Läs mer