Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14"

Transkript

1 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14

2 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen genomförs e anal specialsudier vilka preseneras som bilagor ill Långidsuredningen. Av de kommande huvudbeänkande framgår hur bilagorna har använs i uredningens arbee. Denna bilaga analyserar produkiviesuvecklingen i olika branscher i de svenska näringslive och i näringslive som helhe för åren Med ugångspunk från analysen görs framskrivningar av den rendmässiga uvecklingen av produkivieen och förädlingsvärde. Bilagan har uarbeas av en projekgrupp vid Konjunkurinsiue. Projekledare har vari bir. prognoschef Krisian Nilsson. I projeke har enheschef Chrisina Nyman, ekonom Åsa Olli-Segendorff, enheschef Johan Samuelsson och ekonom Anna Öser medverka. Arbee har följs av en referensgrupp besående av deparemensråd Henrik Braconier (Finansdeparemene), enheschef Fredrik Bysed (Konjunkurinsiue), enheschef Jesper Hansson (Riksbanken), forskningsledare Thomas Lindh (Insiue för framidssudier), fil. dr. Tomas Lindsröm (SEB). Ansvare för Långidsuredningens bilagor och de bedömningar dessa innehåller vilar hel på bilagornas förfaare. Finansdeparemenes konakperson har vari ämnessakkunnig Philip Löf. Kanslisekreerare Charloe Korfisen har redigera manus. Sockholm i februari 2008 Annika Århammar Kansliråd Projekledare Långidsuredningens bilagor

3 Innehåll 0HSammanfaning... 50H9 1H1 Inledning... 51H19 2H1.1 Produkivieens hisoriska uveckling... 52H20 3H1.2 Syfe och innehåll... 53H27 4H2 Produkivieens drivkrafer och illväxbokföring H31 5H2.1 Tillväxbokföring meod... 55H32 6H2.2 Tillväxbokföring för näringslive i Sverige H35 7H2.2.1 Branschindelning... 57H35 8H2.2.2 Kvaliesjusering av arbeade immar... 58H37 9H2.2.3 Beräkning av kapialjänser... 59H52 10H2.2.4 Bidrag ill produkiviesillväxen... 60H62 11H2.3 Tillväxbokföring andra sudier... 61H68 12H3 Framskrivningar av produkiviesuvecklingen... 62H73 13H3.1 Framskrivningar av produkivieen för andra länder... 63H75 14H3.2 Framskrivning av arbeade immar i de svenska näringslive... 64H78 15H3.2.1 Daa och meod... 65H79 16H3.2.2 Befolkningsuvecklingen... 66H83 17H3.2.3 Arbeade immar... 67H87 18H3.3 Ubildningsprognos... 68H88 5

4 Innehåll Bilaga 6 ill LU H3.4 Kvaliesjuserade immar... 69H93 20H3.5 Produkiviesframskrivning ill H94 21H3.5.1 Modellanaganden... 71H94 22H3.5.2 Framskrivningar av TFP på branschnivå... 72H100 23H3.5.3 Kapialjänser... 73H102 24H3.5.4 Tillväx i produkivie och förädlingsvärde... 74H104 25H3.6 Känslighesanalys alernaiv TFP-uveckling... 75H108 26H4 Alernaiva scenarier... 76H111 27H4.1 Ubildningsscenario... 77H112 28H4.2 Inegraionsscenario... 78H119 29H4.3 Sammanagen bild alernaivscenarier... 79H126 30H5 Slusaser... 80H129 31HAppendix A: Produkiviesberäkning med hjälp av illväxbokföring... 81H135 32HA.1 Grundläggande illväxbokföring... 82H135 33HA.2 Arbeskrafens kvalie... 83H141 34HA.3 Kapialfördjupning och kapiales kvalie... 84H143 35HAppendix B: Lönesrukursaisiken för priva sekor... 85H149 36HB.1 Produkivie approximeras med lön... 86H149 37HB.2 Urval... 87H150 38HB.3 Konjunkurinsiues branschindelning... 88H151 39HB.4 Konjunkurinsiues indelning i ubildningsnivåer... 89H153 40HB.5 Variabler som används i sudien... 90H154 6

5 Innehåll Bilaga 6 ill LU HAppendix C: Meod och anaganden för framskrivningarna av produkivie... 91H157 42HC.1 Meod... 92H159 43HC.1.1 Kvaliesjuserade immar och arbeskosnad (L,P L )... 93H162 44HC.1.2 TFP (A)... 94H163 45HC.1.3 Nyjandekosnad ( μ ):... 95H163 i 46HC.1.4 Kapialandel ( ν K och ν K, i ):... 96H167 47HC.1.5 Kapialfördjupning, förändring i (K/H)... 97H168 48HC.1.6 Produkivie (Y/H)... 98H168 49HReferenser... 99H169 7

6 Sammanfaning Den svenska ekonomin har uvecklas jämförelsevis sark efer den djupa ekonomiska krisen i början av 1990-ale. En vikig förklaring är a produkiviesillväxen i näringslive og far under ale efer en relaiv svag uveckling under 1980-ale. Bakom den högre produkiviesillväxen ligger framförall den snabba eknologiska uvecklingen i IKT-branschen (informaions- och kommunikaionseknologi), men de finns också andra förklaringar. I början av 1990-ale slogs många lågprodukiva föreag u i kölvane av den ekonomiska krisen, vilke delvis illfällig drev upp produkiviesillväxen. En ökad grad av inernaionalisering och avregleringar av olika marknader har dessuom bidragi ill a skärpa konkurrensen och därmed ill a öka omvandlingsrycke. En mycke inressan fråga är naurligvis om den sarka rendmässiga produkiviesuvecklingen kommer a forsäa eller ine. Dea påverkar i hög grad hur snabb de maeriella välsånde kommer a uvecklas i Sverige framöver. Produkivie mäs som förädlingsvärde per arbead imme. I e långsikig perspekiv, dvs. när man borser från konjunkurella variaioner, besäms produkiviesuvecklingen av eknologiska framseg, av hur arbeskrafens kompeens och förmåga uvecklas sam av hur kapialinensieen i produkionen uvecklas, dvs. hur insasen av kapialjänser per arbead imme uvecklas. På aggregerad nivå påverkas dessuom produkiviesuvecklingen av sammansäningseffeker,.ex. ill följd av a andelen produkion inom mindre produkiva branscher minskar ill förmån för mer produkiva branscher eller vice versa. Den illagande globaliseringen, med bl.a. en snabb växande världshandel, ökande konkurrens och all fler som får illgång ill Inerne, medför a eknologiska framseg enderar a spridas snabb i världsekonomin. Dea innebär a den eknologiska uvecklingen i Sverige ine bara påverkas av inhemska fakorer uan 9

7 Sammanfaning Bilaga 6 ill LU 2008 i hög grad också av uvecklingen i omvärlden. Men också andra fakorer som.ex. uvecklingen av arbeskrafens ubildningsnivå kan påverka den framida produkiviesuvecklingen i Sverige. De är också uppenbar a poliiska beslu kan påverka produkivieen. Exempelvis påverkar skaesysemes uformning kapialbildningen och därmed kapialinensieen i produkionen. Skaesyseme, liksom sudiemedelssyseme, påverkar även de ekonomiska drivkraferna för ubildning. Tillsammans med uformningen av ubildningsväsende har dessa en inverkan på arbeskrafens ubildningsnivå och därmed på dess produkivie. Dessuom kan poliiska beslu ha både direka och indireka effeker på hur mycke resurser som avsäs ill forskning och uveckling, vilke i sin ur kan påverka den eknologiska uvecklingen. Poliiska beslu som främjar kapialbildning, ubildning, sam forskning och uveckling kan höja produkivieen. Även effekivieen i olika insiuioner, som.ex. räsväsende, kan påverka produkivieen, exempelvis via konkurrensoch paenlagsifningen. Den akademiska lierauren om ekonomisk illväx ger dock i allmänhe ine söd för a regelförändringar har varakiga effeker på produkiviesillväxen. Regelförändringar har snarare varakiga effeker på produkiviesnivån och påverkar därför vanligen produkiviesillväxen endas övergångsvis. Drivkraferna bakom den hisoriska produkiviesuvecklingen är en vikig ugångspunk vid en bedömning av den framida produkiviesuvecklingen. De huvudsakliga syfe med denna rappor är a analysera produkiviesuvecklingen i de svenska näringslive med hjälp av s.k. illväxbokföring för åren och a göra framskrivningar av den rendmässiga, dvs. konjunkurell balanserade, uvecklingen av produkivieen och förädlingsvärde i näringslive. Tillväxbokföring är en meod för a dekomponera förändringen i förädlingsvärde, och därmed också förändringen i produkivieen, i olika besåndsdelar. Produkiviesuvecklingen har se mycke olika u i olika branscher. För a öka precisionen i illväxbokföringen och för a skapa bäre underlag för framskrivningar av produkivieen delas näringslive upp i fyra olika branscher vilka analyseras var för sig: IKT-branschen, illverkningsindusrin exklusive IKT, övriga varubranschen sam jänsebranschen exklusive IKT. IKTbranschen har haf en excepionell produkiviesuveckling de senase åren och är därför inressan a sudera separa. Även 10

8 Bilaga 6 ill LU 2008 Sammanfaning illverkningsindusrin exklusive IKT har haf en beydlig sarkare produkiviesuveckling än näringslive som helhe, och har roligen i högre grad än de mer hemmamarknadsorienerade branscherna (övriga varubranschen och jänsebranschen exklusive IKT) påverkas av den ökande inernaionaliseringen. Olika slags kapial är olika produkiv. För a kunna beaka dea vid illväxbokföringen delas kapiale upp i re olika kapialslag i var och en av de fyra branscherna: maskiner (inklusive ranspor, exklusive hårdvara), byggnader och anläggningar (inklusive bosäder) och IKT-kapial. Härigenom kan e må på s.k. kapialjänser som ar hänsyn ill a olika kapialslag är olika produkiva beräknas för varje bransch. Sor vik läggs vid a analysera vilken roll sammansäningen av arbeskrafen spelar för produkiviesuvecklingen. Arbeskrafen delas därför upp i re dimensioner: ålder, ubildningsnivå och födelseland. Olika grupper av arbeskrafen har olika genomsnilig produkivie och genom denna uppdelning kan hänsyn as ill förändringar i arbeskrafens sammansäning över iden. Som approximaion för relaiv produkivie mellan olika grupper av arbeskrafen används relaiv lön. Skillnader i lön mellan olika grupper av arbeskrafen beakas i sammanvägningen av de s.k. kvaliesjuserade arbeade immarna. Grupper med hög relaiv lön ges jämförelsevis hög vik i sammanvägningen. Begreppe kvaliesjusering är eablera i sammanhange och används därför genomgående i rapporen. Med kvaliesjusering av arbeskrafen avses allså a skillnader i lön, och därmed i anagen produkivie, som kan hänföras ill ålder, ubildningsnivå och födelseland beakas i beräkningarna. Ålder kan påverka produkivieen på flera sä. Produkivieen hos äldre kan.ex. gynnas av a de har mer arbeslivserfarenhe, medan produkivieen hos yngre kan påverkas posiiv av a deras formella ubildning är av färskare daum. Ökad ubildning går vanligen hand i hand med högre lön, och därmed högre anagen produkivie. Även födelselande kan vara en fakor som påverkar lönen, och därmed den anagna produkivieen. De är bl.a. änkbar a ulandsfödda i genomsni har mindre relevan arbeslivserfarenhe för svenska förhållanden än svenskfödda personer med samma ålder och ubildningsnivå. Dessuom kan vissa ubildningar vara svåra a applicera på svenska förhållanden, exempelvis juridik. Brisande kunskaper i de svenska språke kan ha en åerhållande effek på vissa ulandsföddas produkivie. En 11

9 Sammanfaning Bilaga 6 ill LU 2008 rad fakorer kan bidra ill a vissa ulandsfödda har svårare a finna arbeen inom områden de är ubildade för och a ulandsfödda i högre grad än svenskfödda är överkvalificerade i ermer av ubildningsnivå för de arbeen de har. Men även om de kan finnas flera fakorer som kan påverka arbesmarknadssiuaionen, kan löneskillnader i jämförelse med svenskfödda också bero på diskriminering. I vilken omfaning löneskillnader beror på diskriminering respekive fakiska skillnader i produkivie är svår a avgöra och analyseras ine i denna sudie. Skillnad i lön anas spegla skillnad i produkivie. Rapporens srukur och vikigase resula och slusaser redovisas nedan. Produkivieens drivkrafer och illväxbokföring för näringslive i Sverige I dea kapiel diskueras bl.a. produkivieens drivkrafer kor. Här preseneras också meodiken för illväxbokföring. Därefer analyseras produkiviesuvecklingen i olika branscher av de svenska näringslive och i näringslive som helhe för perioden med hjälp av illväxbokföring. I kapile redovisas även beräkningarna av kapialjänsmåen och kvaliesjuseringen av arbeskrafen. Kapile avsluas med en genomgång av några idigare illväxbokföringsanalyser för Sverige, vilka konraseras mo resulaen för några andra länder. Produkivieen i näringslive som helhe ökade i genomsni med 3,3 procen per år under perioden (se abell S.1). Kapialfördjupning, dvs. en ökad mängd kapialjänser per arbead imme, gav i genomsni e bidrag med 1,0 procenenheer per år, av vilke mer kapial sod för dryg 0,6 procenenheer och bäre kapial för någo mindre än 0,4 procenenheer. Kvaliesjusering av de arbeade immarna bidrog i genomsni med 0,3 procenenheer per år ill produkiviesillväxen som en konsekvens av a arbeskrafens sammansäning förändrades i rikning mo mer högprodukiva grupper. Framförall berodde dea på a andelen sysselsaa personer med efergymnasial ubildning ökade under perioden. Sluligen gav den oala fakorprodukivieen (TFP) e bidrag om i genomsni 2,0 procenenheer per år ill produkiviesillväxen. Förändringar i TFP följer bl.a. av ekniska innovaioner och förbärad organisaion och speglar i e 12

10 Bilaga 6 ill LU 2008 Sammanfaning rendmässig perspekiv den eknologiska uvecklingen. Hälfen av bidrage från sigande TFP, dvs. 1,0 procenenheer, kom från växande TFP i IKT-branschen, ros a denna bransch bara sod för ca åa procen av förädlingsvärde i näringslive. Uvecklingen i IKT-branschen var allså mycke beydelsefull. Framskrivningar av produkiviesuvecklingen I dea kapiel görs framskrivningar av produkiviesillväxen på branschnivå, från vilka uvecklingen i näringslive som helhe beräknas. Perioden är Framskrivningarna av TFPuvecklingen baseras i hög grad på den hisoriska rendmässiga illväxen i TFP i respekive bransch, men också andra bedömares syn på uvecklingen inernaionell vägs in. Osäkerheen i framskrivningar av den rendmässiga TFP-uvecklingen är av naurliga skäl mycke sor. Denna osäkerhe är särskil sor inom IKTbranschen, där den rendmässiga TFP-illväxen har vari mycke hög de senase åren. Som en känslighesanalys genomförs därför framskrivningar för produkiviesillväxen med alernaiva anaganden om TFP-illväxen i IKT-branschen. Den konjunkurell balanserade uvecklingen av anale arbeade immar skrivs fram med ugångspunk från den demografiska uvecklingen enlig Saisiska cenralbyråns befolkningsprognos och Konjunkurinsiues ubildningsprognos, varefer de arbeade immarna kvaliesjuseras enlig samma principer som för perioden Kapialjänserna skrivs fram så a kapialkosnaden för varje kapialslag ugör en konsan andel av förädlingsvärde i respekive bransch. I de redovisade basscenario är den rendmässiga produkiviesillväxen i näringslive som helhe 2,7 procen per år under (se abell S.1). Dea är ca 0,7 procenenheer lägre i jämförelse med den genomsniliga fakiska uvecklingen under De främsa skäle ill nedväxlingen är a TFPillväxen föruses dämpas med ca 30 procen i IKT-branschen och i illverkningsindusrin i jämförelse med den snabba uvecklingen under perioden Bidrage från sigande kvalie hos arbeskrafen blir också någo mindre i framskrivningarna. Även den rendmässiga uvecklingen av de arbeade immarna blir någo svagare framöver i jämförelse med uvecklingen under , 13

11 Sammanfaning Bilaga 6 ill LU 2008 och illväxen i förädlingsvärde växlar därför ner någo mer än illväxen i produkivieen. Alernaiva scenarier Basscenario bygger på en rad osäkra anaganden. Därför analyseras vå alernaiva uvecklingar. I ubildningsscenario anas a fler personer per år påbörjar efergymnasial ubildning i jämförelse med i basscenario. I inegraionsscenario analyseras effekerna av en successiv förbärad inegraion på arbesmarknaden av personer födda uanför de nordiska länderna. Här förusäs a skillnaden i sysselsäningsgrad och lön, och därmed i anagen produkivie, mellan personer födda uanför Norden och svenskfödda, med samma ålder och samma ubildningsnivå, halveras under perioden Resulaen för de alernaiva scenarierna konraseras i abell S.1. Under perioden uvecklas förädlingsvärde snabbas i inegraionsscenario. Orsaken är främs a den förbärade inegraionen medför a de arbeade immarna ökar snabbare än i de andra scenarierna, i synnerhe i jämförelse med i ubildningsscenario. Generell se kan skillnaderna mellan de olika scenarierna framså som ganska små när de preseneras som årliga illväxal. Men, som konsaeras ovan, den sammanlagda effeken över perioden är ändå beydande. År 2020 är exempelvis förädlingsvärde i näringslive ca 2,9 procen högre i inegraionsscenario än i såväl basscenario som i ubildningsscenario. Mosvarande siffra för anale arbeade immar är 2,1 respekive 2,7 procen. 14

12 Bilaga 6 ill LU 2008 Sammanfaning Tabell S.1 Förädlingsvärde, arbeade immar och arbesprodukivie i näringslive Genomsnilig årlig procenuell förändring respekive procenenheer Ufall Basscenario Ubildningsscenario Inegraionsscenario Förädlingsvärde 3,78 2,91 2,91 3,10 Arbeade immar 0,47 0,25 0,21 0,39 Arbesprodukivie 3,32 2,66 2,70 2,71 Bidrag från Kvaliesjusering av immar 0,32 0,12 0,14 0,12 Kapialfördjupning 0,98 0,93 0,94 0,95 TFP 2,00 1,60 1,60 1,63 Källa: Egna beräkningar. Produkivieen uvecklas snabbare i inegraionsscenario än i basscenario, och marginell snabbare i jämförelse med i ubildningsscenario. Vid en försa anblick kan dea förefalla överraskande. Bakom resulae ligger naurligvis anagande om a den förbärade inegraionen av personer födda uanför Norden går hand i hand med a deras löner, och därmed den anagna produkivieen, gradvis siger mo nivån för svenskfödda. Sammanfaningsvis kan de konsaeras a produkiviesuvecklingen skiljer sig förhållandevis lie å mellan de olika scenarierna. Men skillnaderna i arbeade immar är beydlig sörre. I inegraionsscenario växer de arbeade immarna snabbare när den förbärade inegraionen på arbesmarknaden av personer födda uanför Norden driver på sysselsäningsgraden för dessa, medan de arbeade immarna uvecklas svagare i ubildningsscenario när fler suderar och färre arbear. Effekerna på de oala anale arbeade immar är därmed den vikigase fakorn bakom skillnaderna i hur förädlingsvärde i näringslive uvecklas i de olika scenarierna. Slusaser Resulaen ger upphov ill några inressana slusaser. En slusas, som är mycke vänad, är a den eknologiska uvecklingen, och därmed TFP, är den vikigase fakorn för produkiviesillväxen. 15

13 Sammanfaning Bilaga 6 ill LU 2008 En rad ågärder kan änkas påverka TFP-uvecklingen, men roligen bara övergångsvis. De är.ex. möjlig a en forsa ubyggnad av den efergymnasiala ubildningen kan gå hand i hand med ökade sasningar på forskning och uveckling och därigenom bidra ill en snabbare eknologisk uveckling. Men om e sådan inslag av s.k. endogen illväx från ökade ubildningssasningar kommer ill sånd eller ine är mycke osäker. Om andelen personer som genomgår efergymnasial ubildning forsäer a öka kommer sammansäningsförändringen i rikning mo arbeskraf med högre produkivie a påskyndas, vilke kommer a driva upp produkiviesillväxen. Men andelen av de sysselsaa som har efergymnasial ubildning forsäar a öka även med dagens dimensionering av den efergymnasiala ubildningen ill följd av den pågående generaionsväxlingen på arbesmarknaden. De kan därför ine uesluas a en yerligare ökning av andelen personer som genomgår efergymnasial ubildning kan bidra ill a skapa e överubud av personer med efergymnasial ubildning. Om så skulle bli falle är naurligvis produkiviesvinserna av en ökad ubildningssasning mera osäkra. Samidig medför e öka anal personer som genomgår efergymnasial ubildning a anale sysselsaa personer hålls illbaka. Resulaen implicerar a de är vikig a illkommande ubildningssasningar syrs av eferfrågebehove för a de inom en rimlig idshorison skall bidra ill a också förädlingsvärde i näringslive blir högre än annars. En förbärad inegraion på arbesmarknaden av ulandsfödda kan ge en mer omedelbar posiiv effek på hur förädlingsvärde i näringslive uvecklas. De finns här en mycke sor poenial. De redovisade inegraionsscenario, med en successiv halvering av skillnader i sysselsäningsgrad och skillnader i lön, och därmed i anagen produkivie, mellan personer födda uanför Norden och svenskfödda med samma ubildningsnivå och samma ålder innebär a förädlingsvärde i näringslive blir 2,9 procen högre 2020 i jämförelse med i basscenario. Vilka ågärder och förändringar som krävs för a scenario ska förverkligas analyseras ine i denna sudie, men om inegraionen av ulandsfödda på arbesmarknaden kan förbäras är de poeniella samhällsekonomiska vinserna sora. De vå alernaivscenarierna skall dock ine sällas mo varandra. De är odiskuabel så a en förbärad inegraion av ulandsfödda på arbesmarknaden är mycke posiiv för den ekonomiska 16

14 Bilaga 6 ill LU 2008 Sammanfaning uvecklingen, framförall genom ökad sysselsäning. De är också rolig a en ubyggnad av den efergymnasiala ubildningen kommer a ha posiiva effeker på den samhällsekonomiska uvecklingen, åminsone på längre sik. För a så skall bli falle är de dock vikig a illkommande ubildningssasningar vägleds av behoven på arbesmarknaden. 17

15 TP PT TP PT FPT FPT 1 Inledning Arbesprodukivie. Marin Luhers ande svävar över orde. Srävan mo a höja arbesprodukivieen, eller produkivieen kor och go, förknippas säker av många med personalnedskärningar, öka arbesempo och sress.tpf Men möjligheerna 1 a öka produkivieen genom a driva upp arbesempo är begränsade av naurliga skäl. Om arbesempo drivs upp för mycke försämras kvalieen på de arbee som uförs. Dea påverkar produkivieen negaiv efersom produkivieen ine bara speglar hur mycke som uförs, uan också kvalieen i de som produceras. De vikigase drivkraferna för produkiviesuvecklingen i e längre perspekiv är i sälle eknologisk uveckling och förbärad arbesorganisaion, mer och bäre produkionsurusning och en ökad kunskapsnivå hos dem som arbear. Den framida produkiviesuvecklingen kommer i e långsikig perspekiv a vara avgörande för hur de maeriella välsånde uvecklas. Drivkraferna bakom den hisoriska produkiviesuvecklingen är en vikig ugångspunk vid en bedömning av den framida uvecklingen. Med hjälp av s.k. illväxbokföring kan den hisoriska produkiviesuvecklingen delas upp i en del som följer av mer och bäre produkionsfakorer och i en del som följer av andra fakorer som eknologisk uveckling och förbärad arbesorganisaion. I denna sudie analyseras uvecklingen för olika branscher i de svenska näringslive med hjälp av illväxbokföring för perioden TPF Resulaen används sedan som ugångspunk för a göra framskrivningar.o.m Meoden medger ransparena och 1 2 Produkivie används genomgående som synonym för arbesprodukivie i denna sudie. Produkiviesuvecklingen i den offenliga sekorn har i de närmase vari noll under perioden av bl.a. beräkningsekniska skäl. De är därmed av mindre inresse a analysera produkiviesuvecklingen i den offenliga sekorn med hjälp av illväxbokföring. 19

16 Inledning Bilaga 6 ill LU 2008 sysemaiska framskrivningar av produkiviesuvecklingen, där.ex. förändringar i arbeskrafens sammansäning kan beakas. 1.1 Produkivieens hisoriska uveckling Produkivieen beräknas som de fasprisberäknade värde (dvs. volymen) av de varor och jänser som produceras per arbead imme, korrigera för förbrukning av insasvaror och jänser. Produkivie är allså e må på hur sor mervärde, s.k. förädlingsvärde, som skapas per arbead imme. Efersom bruonaionalproduken, BNP, är summan av all förädlingsvärde i en ekonomi kan därför produkivieen i ekonomin som helhe mäas som BNP per arbead imme. Diagram 1.1 BNP per capia och produkivie Index 2000 = BNP per capia Produkivie Anm.: Daa är bearbead av Konjunkurinsiue. Källa: Edvinsson, R. [2005] och egna beräkningar. I diagram 1.1 redovisas hur BNP per capia uvecklades i volymermer från 1800 ill Under 1800-ale växe BNP per capia med i genomsni 1,1 procen per år, vilke innebar a BNP per 20

17 TP PT Källa: TP PT FPT FPT Bilaga 6 ill LU 2008 Inledning capia i de närmase refaldigades under sekle. Under 1900-ale var uvecklingen beydlig sarkare och BNP per capia nära nog niofaldigades med en genomsnilig årlig illväx på 2,2 procen. Under de förenklande anagande a den genomsniliga arbeade iden per person och år har vari oförändrad, speglar uvecklingen av BNP per capia också hur produkivieen har uvecklas. Dea är naurligvis ine e hel realisisk anagande. Exempelvis är veckoarbesiden korare nu än den var förr. Dessuom har andelen kvinnor i arbeskrafen förändras under perioden. Uvecklingen av BNP per capia speglar därför bara i grova drag hur produkivieen har uvecklas. För åren finns de jämförbar daa över produkiviesuvecklingen. BNP per capia seg i genomsni med 2,3 procen per år under perioden, medan produkivieen seg med i genomsni 2,8 procen per år. Produkivieen ökade allså i genomsni 0,5 procenenheer snabbare per år än BNP per capia, vilke innebär a årsarbesiden i genomsni minskade med 0,5 procen per år. En högre BNP (per capia) bör ine enydig olkas som förbärad levnadssandard. BNP-uvecklingen speglar.ex. ine användningen av icke-förnyelsebara resurser, miljöförsöring, avskrivningar av produkiv kapial, inkomsfördelning m.m. Men de är knappas konroversiell a påså a de finns e nära samband mellan öka maeriell välsånd och ökad BNP per capia. Därmed finns de också e nära samband mellan ökad produkivie och e öka maeriell välsånd. Även om produkiviesuvecklingen ine är de enda som är av beydelse för hur de maeriella välsånde uvecklas, så är den i e långsikig perspekiv en mycke beydelsefull fakor. Den snabba produkiviesillväxen i Sverige sedan 1950 beror delvis på effekiviseringen inom jordbrukssekorn. År 1950 var personer sysselsaa inom jordbruke, vilke mosvarade 3 23 procen av de oala anale sysselsaa personer.tpf År 2000 hade anale sysselsaa inom jordbruke minska ill personer, vilke mosvarade 3 procen av de oala anale sysselsaa personer. Samidig föll dock jordbrukes förädlingsvärde (inklusive binäringar) i volymermer, sammanage med 4 11 procen.tpf Den mycke krafiga sysselsäningsminskningen under perioden indikerar ros all a produkivieen ökade 3 4 Edvinsson, R. [2005]. Produkionen av många jordbruksproduker ökade dock krafig , se Jordbruksverke [2005]. Se även Edvinsson, R. [2005]. 21

18 Inledning Bilaga 6 ill LU 2008 mycke snabb från 1950 ill Bakom den snabb sigande produkivieen i jordbruke ligger de vanliga drivkraferna för ökad produkivie; förbärad eknologi,.ex. bäre maskinurusning och växförädling, ökad kunskapsnivå hos dem som arbear i branschen och en ökad användning av maskiner och anna kapial. Jordbruke är naurligvis ine ensam om a ha uppvisa en snabb produkiviesuveckling, men de är slående hur mycke arbeskraf som har frigjors från denna bransch ill förmån för andra branscher. Diagram 1.2 Sysselsäning som andel av oal sysselsäning i hela ekonomin Procen Jordbruk Indusri Privaa jänser Handel m.m. Offenliga jänser Övriga Anm.: Jordbruk inkluderar binäringar, indusri inkluderar hanverk, privaa jänser avser reprodukiva jänser, handel m.m. inkluderar bank, försäkring och föreagsjänser. Övriga sekorer inkluderar byggnadsindusri, ranspor och kommunikaion sam fasighesförvalning. Daa är bearbead av Konjunkurinsiue. Källa: Edvinsson, R. [2005] och egna beräkningar. I diagram 1.2 redovisas hur sysselsäningsandelen har uvecklas inom olika branscher i ekonomin från 1950 ill I likhe med uvecklingen i jordbruke har sysselsäningsandelen i indusrin falli under perioden, från 33 procen 1950 ill 21 procen I 22

19 Bilaga 6 ill LU 2008 Inledning sälle har sysselsäningsandelen sigi snabb i den offenliga sekorn, från 9 procen 1950 ill 30 procen Men också inom de privaa jänsenäringarna och handeln har sysselsäningsandelen öka och uppgick 2000 ill 11 respekive 22 procen. Diagram 1.3 Produkivie i jordbruk och i indusrin Årlig procenuell förändring Jordbruk Indusri Jordbruk, rend Indusri, rend Anm.: Jordbruk inkluderar binäringar, Indusri inkluderar hanverk. Trend är beräknad med s.k. HP-filer på årsdaa, ujämningskoefficien=100. Källa: Edvinsson, R. [2005] och egna beräkningar. Den fallande sysselsäningsandelen i indusrin har, i likhe med uvecklingen i jordbruke, gå hand i hand med en sark produkiviesuveckling. I indusrin ökade produkivieen med i genomsni 4,4 procen per år från 1950 ill 2000, medan den i jordbruke ökade med i genomsni 3,7 procen per år under perioden (se diagram 1.3). I handeln och framför all i de privaa jänsenäringarna har produkiviesuvecklingen vari svagare än i jordbruke och indusrin. Den genomsniliga årliga produkiviesillväxen i dessa branscher har vari 2,9 respekive 1,0 procen under perioden (se diagram 1.4). 23

20 TP PT FPT Inledning Bilaga 6 ill LU 2008 Diagram 1.4 Produkivie i handel och i privaa jänser Årlig procenuell förändring Handel m.m. Privaa jänser Handel m.m., rend Privaa jänser, rend Anm.: Handel m.m. inkluderar banker, försäkringar och föreagsjänser. Trend är beräknad med s.k. HP-filer på årsdaa, ujämningskoefficien=100. Källa: Edvinsson, R. [2005] och egna beräkningar. Produkiviesuvecklingen i den offenliga sekorn redovisas ine 5 efersom den har vari mycke nära noll.tpf I genomsni har produkivieen i den offenliga sekorn sigi med 0,2 procen per år under perioden. Samidig har den offenliga sekorn vuxi snabb som andel av ekonomin, och den låga produkiviesillväxen har därför hålli illbaka den uppmäa produkiviesuvecklingen i ekonomin som helhe. I näringslive har perioden 1950 ill 2000 karakäriseras av en jämförelsevis sarkare produkiviesuveckling i de delar där sysselsäningsandelen har falli och en jämförelsevis svagare produkiviesuveckling i de delar där sysselsäningsandelen har 5 Naionalräkenskaperna har.o.m. andra kvarale 2007 beräkna produkionsvärde i den offenliga sekorn som summan av kosnaderna för produkionen. Volymuvecklingen för produkionskosnaderna följer uvecklingen av insasen av produkionsfakorer, dvs. arbeade immar och kapialsockar. Produkiviesillväxen kan vara skild från noll ill följd av sammansäningsförändringar av de sysselsaa och förändringar i kapialinensieen i produkionen. Från och med publiceringen av naionalräkenskaperna redje kvarale 2007 skrivs produkionsvolymen i vissa delar av den offenliga sekorn fram, från 2002 och framå, enlig nya meoder som möjliggör bäre produkiviesberäkningar, se Saisiska cenralbyrån (2007a). 24

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor

Läs mer

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra

Läs mer

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15 Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus

Läs mer

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996 Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Infrastruktur och tillväxt

Infrastruktur och tillväxt Infrasrukur och illväx En meaanalyisk sudie av infrasrukurinveseringars påverkan på ekonomisk illväx Infrasrucure and growh A mea-analyical sudy of he effecs of invesmens in infrasrucure on economic growh

Läs mer

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet 1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015 Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448

Läs mer

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

Fallande produktivitetstillväxt i euroområdet

Fallande produktivitetstillväxt i euroområdet Fördjupning i Konjunkurläge augusi 7 (Konjunkurinsiue) 8 Inernaionell konjunkuruveckling FÖRDJUPNING Diagram 5 BNP Årlig procenuell förändring, fasa priser 8 - - 7 75 8 85 Euroområde Trend euroområde USA

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du

Läs mer

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer

Läs mer

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas

Läs mer

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14 1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

Växelkursprognoser för 2000-talet

Växelkursprognoser för 2000-talet Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:

Läs mer

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53

Läs mer

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15 Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,

Läs mer

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid

Läs mer

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s

Läs mer

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten?

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten? Rappor ill Finanspoliiska råde 2010/1 Hur varakig är en förändring i arbeslösheen? U. Michael Bergman Københavns Universie, EPRU, FRU och Finanspoliiska råde De åsiker som urycks i denna rappor är förfaarens

Läs mer

Låg trendmässig BNP-tillväxt i euroområdet

Låg trendmässig BNP-tillväxt i euroområdet Fördjupning i Konjunkurläge december 5 (Konjunkurinsiue) Inernaionell konjunkuruveckling 9 Låg rendmässig BNP-illväx i euroområde Inledning De senase årens konjunkuråerhämning har vari beydlig långsammare

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

Förord: Sammanfattning:

Förord: Sammanfattning: Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare

Läs mer

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees

Läs mer

Det svenska konsumtionsbeteendet

Det svenska konsumtionsbeteendet NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund

Läs mer

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014 Minnesaneckningar från kompeensrådsräff den 14 okober 2014 Närvarande: Se delagarföreckning. NKR 2010 2014 En backspegel och avsamp mo framiden Carin Bergsröm iade bakå på de som hän i NKR sedan saren

Läs mer

SCB:s modell för befolkningsprognoser

SCB:s modell för befolkningsprognoser BAKGRUNDSMATERIAL OM DEMOGRAFI, BARN OCH FAMILJ 2005:1 SCB:s modell för befolkningsprognoser En dokumenaion Saisiska cenralbyrån 2005 Background maerial abou demography, children and family 2005:1 SCB

Läs mer

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning

Läs mer

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden Magiseruppsas i finansiering Föreagsekonomiska insiuionen FEK 591 Lunds Universie Hedgefonder och akiefonder - En sudie av riskexponering och marke-iming på den svenska marknaden Handledare Hossein Asgharian

Läs mer

Inflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin

Inflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin Inflaion och relaiva prisförändringar i den svenska ekonomin AV BENGT ASSARSSON Beng Assarsson är verksam på avdelningen för penningpoliik vid Sveriges riksbank och vid Naionalekonomiska insiuionen vid

Läs mer

Finavia och miljön år 2007

Finavia och miljön år 2007 M I L J Ö Ö V E R S I K T 2007 Finavia och miljön år 2007 Anhängiga miljöillsånd runom i lande År 2007 gav Väsra Finlands miljöillsåndsverk e beslu om a bevilja Tammerfors-Birkala flygplas e miljöillsånd

Läs mer

Oljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprisets inverkan på aktiemarknaden

Oljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprisets inverkan på aktiemarknaden NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Rober Fredriksson Handledare: Beng Assarsson HT 2007 Oljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprises inverkan på akiemarknaden

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

bruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18

bruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18 18 19 En Svensk bruksor i Vienam besöker Sveriges sörsa bisåndsprojek pappersbruke Bai Bang n Pappersbruke Bai Bang i Vienam blev symbolen för misslycka svensk bisånd på 1980-ale. Sedan dess har man lyckas

Läs mer

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 VINDKRAFTSPOLICY för Hallsahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Köpings kommun 2013-03-25, 14 Hallsahammars kommun, 2013-04-29 48 Besällning: Hallsahammars kommun Arbesgrupp:

Läs mer

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna?

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Handledare: Pär Holmberg och Erik Glans Termin och år: Höserminen 2007 Är erminspriserna på Nord Pool snedvridna? En sudie av

Läs mer

FAQ. frequently asked questions

FAQ. frequently asked questions FAQ frequenly asked quesions På de följande sidorna har jag samla ihop några av de frågor jag under årens lopp få av sudener när diverse olika problem uppså i arbee med SPSS. De saisiska problemen har

Läs mer

Regelstyrd penningpolitik i realtid

Regelstyrd penningpolitik i realtid Naionalekonomiska Insiuionen Regelsyrd penningpoliik i realid En konrafakisk simulering med realidsdaa Magiseruppsas 4 juni 2008 Handledare: Klas Freger Förfaare: Marin Henriksson Handledare: Jesper Hansson

Läs mer

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svesning Examensarbee uför i Reglereknik av Andreas Pilkvis LiTH-ISY-EX-- Linköping Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen

Läs mer

Inflation och penningmängd

Inflation och penningmängd EKONOMSK DEBAT BO AXELL nflaion och penningmängd Vilka är inflaionens besämningsfakorer? Dea är själva ugångspunken for flerale ariklar i dea emanummer.. Somliga hävdar a inflaionen speciell i e lie land

Läs mer

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar

Läs mer

Drivkrafter bakom den totala faktorproduktivitetens utveckling på regional nivå.

Drivkrafter bakom den totala faktorproduktivitetens utveckling på regional nivå. LINKÖPINGS UNIVERSITET Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Inernaionella ekonomprogramme Naionalekonomi ISRN LIU-IEI-FIL-A--09/00601--SE Drivkrafer bakom den oala fakorprodukivieens uveckling

Läs mer

Glada barnröster kan bli för höga

Glada barnröster kan bli för höga Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.

Läs mer

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet?

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet? Föreagsekonomiska Magiseruppsas Insiuionen Höserminen 2004 Opimal prissäkringssraegi i e råvaruinensiv föreag Kan de ge förbärad lönsamhe? Förfaare: Marin Olsvenne Tobias Björklund Handledare: Hossein

Läs mer

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad.

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad. RÄTTNING: För a få poäng på Fråga krävs hel rä svar per deluppgif. Dvs. svare på en deluppgif måse vara hel rä för a sudenen skall få poäng ( poäng). Varje deluppgif ger en poäng. Anal deluppgifer är 2.

Läs mer

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik?

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik? Har Sveriges Riksbank blivi mer flexibel i sin penningpoliik? En analys av rekursiv skaade Taylorregler baserade på realidsdaa Henrik Siverbo Kandidauppsas Lunds Universie, Naionalekonomiska insiuionen

Läs mer

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport Kviors arbesmiljö Tillsysakivie 12 iom regerigsuppdrage om kviors arbesmiljö Delrappor Rappor 12:11 12-5-9 1 (9) Ehee för mäiska och omgivig Chrisia Josso, 8-73 94 18 arbesmiljoverke@av.se Delrappor Tillsysakivie

Läs mer

Inbjudan och program till seminariedag i samband med Handikappförbundens kongress

Inbjudan och program till seminariedag i samband med Handikappförbundens kongress KONGRESS Inbjudan och program ill seminariedag i samband med Handikappförbundens kongress Qualiy Winn Hoell i Haninge den 20 maj kl 9.00-15.00 9.00-10.00 Kaffe och regisrering 10.00-11.00 Öppnande av kongressen

Läs mer

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9 ekniska högskolan vid Li Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam EAME I PPE08 PROKIOSEKOOMI för M ISAGE E 20 AGSI 203, KL 8-2 Sal: ER Provkod: E2 Anal uppgifer:

Läs mer

BÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN?

BÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Shubila Balaile och Rober Rajnak Handledare: Nils Gofries V 2005 BÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN? -En illämpning av aylorregeln

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

Makroekonomiska följder av HIV/AIDS

Makroekonomiska följder av HIV/AIDS Naionalekonomiska insiuionen Examensarbee C Juni 2007 Makroekonomiska följder av HIV/AIDS eoreisk diskussion oc simulerin av Boswanas ekonomiska illväx 2002-2050 Handledare: Ponus Hansson Förfaare: Evelina

Läs mer

Är staten löneledande? En ekonometrisk studie av löneutvecklingen för statligt anställda och privata tjänstemän 1970 2002

Är staten löneledande? En ekonometrisk studie av löneutvecklingen för statligt anställda och privata tjänstemän 1970 2002 Är saen löneledande? En ekonomerisk sudie av löneuvecklingen för salig ansällda och privaa jänsemän 1970 2002 Innehåll Förord 5 Inrodukion 6 Tidigare sudier 8 Den saliga lönebildningens uveckling 10 Daa

Läs mer

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL! Exempelena 3 Anvisningar 1. Du måse lämna in skrivningsomslage innan du går (även om de ine innehåller några lösningsförslag). 2. Ange på skrivningsomslage hur många sidor du lämnar in. Om skrivningen

Läs mer

Miljörapport 2014. Marma Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun

Miljörapport 2014. Marma Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun Miljörappor 2014 Marma Avloppsreningsverk Söderhamns Kommun Miljörappor 2014 Marma Avloppsreningsverk 2 (19) Innehållsföreckning Grunddel... 3 Texdel... 4 1. Verksamhesbeskrivning... 4 2. Tillsånd... 4

Läs mer

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll? Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-

Läs mer

Vi har hittat socialpolitiken!

Vi har hittat socialpolitiken! n LG Karlsson: Fas 3 är rena 1800-ale n RFHL Uppsala: Poliikerna blåse oss 3/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vad vill de, egenligen? Oberoende

Läs mer

Många risker när bilen mals till plåt

Många risker när bilen mals till plåt Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig.

Läs mer

BETALNINGSBALANSEN. Fjärde kvartalet 2006

BETALNINGSBALANSEN. Fjärde kvartalet 2006 BETALNINGSBALANSEN DATUM: 27-2-28 UTGIVARE: Avdelningen för penningpoliik Lars Forss 8-787 2 11, lars.forss@riksbank.se Ingvar Karlsson 8-787 2 1, ingvar.karlsson@riksbank.se Gunnar Blomberg 8-787 1 46,

Läs mer

En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln

En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln Bakgrundsfaka En flashesimaor för den privaa konsumionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och dealjhandeln En idsserieanalys med hjälp av saisikprogramme TRAMO 006: Ekonomisk saisik I serien Bakgrundsfaka

Läs mer

Kreditderivat: introduktion och översikt

Kreditderivat: introduktion och översikt Kredideriva: inrodukion och översik Alexander Herbersson, Cenrum för Finans/Ins. för Naionalekonomi Alexander.Herbersson@economics.gu.se FKC seminarium, 2007-11-08 Kredideriva: inrodukion och översik p.

Läs mer

Massivträ som väggmaterial - en jämförande studie av energiförbrukning och termisk komfort

Massivträ som väggmaterial - en jämförande studie av energiförbrukning och termisk komfort Massivrä som väggmaerial - en jämförande sudie av energiförbrukning och ermisk komfor Examensarbee inom civilingenjörsprogramme Väg- och vaenbyggnad L E N A G O L L V I K Insiuionen för bygg- och miljöeknik

Läs mer

Texten " alt antagna leverantörer" i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår.

Texten  alt antagna leverantörer i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår. I Anal: 4 Bilaga Avalsmall Ubilning (si. 6) Föryligane önskas om vilken sors ubilning som avses i skrivningen Ubilning skall illhanahållas kosnasfri 0 :40:04 Se a sycke. "Vi leverans ubilar leveranören

Läs mer

3D vattenanimering Joakim Julin Department of Computer Science Åbo Akademi University, FIN-20520 Åbo, Finland e-mail: jjulin@nojunk.abo.

3D vattenanimering Joakim Julin Department of Computer Science Åbo Akademi University, FIN-20520 Åbo, Finland e-mail: jjulin@nojunk.abo. 3D vaenanimering Joakim Julin Deparmen of Compuer Science Åbo Akademi Universiy, FIN-20520 Åbo, Finland e-mail: jjulin@nojunk.abo.fi Absrak Denna arikel kommer a presenera e anal olika algorimer för a

Läs mer

sämre & dyrare så blir vården PETER I NIO Bostödjarna utnyttjade mig Full fart med ny styrelse vägrades medicin

sämre & dyrare så blir vården PETER I NIO Bostödjarna utnyttjade mig Full fart med ny styrelse vägrades medicin n Jannes svåra id: Bosödjarna unyjade mig n Nya FRIO: Full far med ny syrelse 4/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Dokumen En kokerskas kamp mo kommunen

Läs mer

Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet 12/3/2014. Bedömningskriterier. Grund rekvisiten

Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet 12/3/2014. Bedömningskriterier. Grund rekvisiten Föreläsning 2 Ingående Innehåll Upphörande LAS Kollekivaval Ansällningsaval Arbesgivare Arbesagare Arbesagarbegreppe Arbesagarbegreppe Grund rekvisien 1. Aval (frivillighe) 2. Fysisk person 3. Ena paren

Läs mer

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson Uveckling av porföljsraegier baserade på svag koinegrerade finansiella insrumen med AdaBoosing Helena Nilsson Februari 15, 2009 Absrac Financial analyss are consanly rying o find new rading sraegies in

Läs mer