Fundamentala faktorer och den amerikanska dollarn

Transkript

1 NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Uppsas forsäningskurs D Förfaare: Michael Bohlin Handledare: Nils Gofries Höserminen 006 Fundamenala fakorer och den amerikanska dollarn

2 Sammanfaning Jag undersöker huruvida fundamenala fakorer såsom konsumion, inveseringar, saliga ugifer sam uländsk exporeferfrågan inverka på flukuaioner i USAs reala växelkurs mellan 970 och 005. Ekonomin beskrivs av en Mundell-Fleming-modell. Uifrån denna konsrueras illsammans med en dynamisk expormodell av Gofries (00) e uryck för en hypoeisk real växelkurs, vars uveckling jämförs med den fakiska växelkursuvecklingen. Jag finner vid denna beräkning sam vid en saisik analys, båda grundande på kvaralsdaa, a den fakiska växelkursuvecklingen föregår chocker i konsumion, inveseringar, saliga ugifer med re-fyra års sik, vilke jag olkar som a marknadens akörer föruser förändringar inom de fundamenala fakorerna och påverkar valuaflödena därefer. Dea resula umärker sig från rådande empirisk forskning, som överlag ine finner någo samband mellan växelkurser och fundamenala fakorer. Nyckelord: Absorpion, dynamisk expormodell, expor, Hodrick-Prescofiler, Mundell-Fleming, real växelkurs, USA.

3 Innehållsföreckning. Inledning Teorier och empirisk forskning kring växelkurser Teoreisk ramverk Växelkursen vid rovärdig inflaionspoliik En modell av rovärdig inflaionspoliik En dynamisk exporfunkion En hypoeisk real växelkurs Empirisk illämpning Skaning av USAs jämviksprodukion med Hodrick-Prescofiler Uländsk eferfrågan Uvecklingen av USAs reala växelkurs, byesbalans, absorpionsnivå och uländsk eferfrågan Skaning av exporfunkionens paramerar Beräknad hypoeisk respekive fakisk växelkurs Skaningar av sambande mellan den fakiska växelkursen och e urval fakorer Känslighesanalys Alernaiva förklaringar ill växelkursens uveckling Sammanfaande slusas Lieraurföreckning Appendix A: Daaurval och variabelföreckning Appendix B - Ränepariesvillkore i logarimerad form

4 . Inledning Ekonomer har länge förbryllas över frågan hur fundamenala fakorer påverkar växelkurser. MacDonald (999) beecknar dea som den inernaionella makroekonomins sörsa gåa och delar in probleme i re olika frågor; den försa är huruvida de fundamenala fakorerna och växelkurser samverkar på (mycke) lång sik och om de finns någon jämviksbana som växelkursen drar sig emo. Den andra frågan blickar korsikig framå och handlar om i vilken usräckning de fundamenala fakorerna kan bidra ill prognoser för växelkursernas framida bana. Den redje frågan, delvis förknippad med den försa, gäller hur fundamenala chocker bidrar ill ökad volailie i växelkurser. Denna uppsas fokuserar på McDonald s redje aspek och undersöker i vilken usräckning chocker i fundamenala fakorer som konsumion, inveseringar, saliga ugifer och uländsk exporeferfrågan påverka USAs reala växelkurs perioden I början på 970-ale brö Breon Woods-syseme samman. Tidigare hade den amerikanska dollarn knuen ill gulde fungera som reservvalua för väsvärlden och de flesa indusriländer hade haf fas kurs mo dollarn. Dollarn övergick ill a bli rörlig och har sedan dess variera krafig i värde. Vid väldig kora idsperspekiv så som en dag eller ännu korare är de allmän accepera a växelkursens flukuaioner är e resula av valuaspekulaioner som ine kan härröras ill fundamenala fakorer. Vid lie längre perspekiv ges eorin om fasa priser och Dornbuschs overshooing -effek e viss spelrum. I denna uppsas är dock idsperspekive medellång och ovansående problemaik as ine upp. Vi söker e samband mellan chocker i fundamenala fakorer och växelkursens flukuaioner. Dea innebär samidig a McDonald s försa aspek, huruvida växelkursen på rikig lång sik drar sig mo en given jämviksbana, lämnas därhän. Jag använder en varian på en Mundell-Fleming-modell för a beskriva USAs ekonomi, där cenralbanken agerar för a sabilisera inflaion och produkion. Uifrån denna konsruerar jag illsammans med en dynamisk expormodell uvecklad av Gofries (00) e uryck för en hypoeisk real växelkurs, vars uveckling sedan jämförs med den fakiska växelkursen. De i beräkningen använda värdena är variaioner i konsumion, inveseringar, saliga ugifer respekive uländsk exporeferfrågan som andel av en skaad jämviksprodukion. Vidare undersöks de saisiska sambande mellan den beräknade växelkursen respekive dess komponener och den fakiska växelkursen. Jag använder genomgående kvaralsdaa från OECD för perioden Genom a beräkna en hypoeisk växelkurs vill dock jag illföra e momen som saknas i idigare empiriska sudier. MacDonald, Ronald, Exchange Rae Behaviour: Are Fundamenals imporan?, Economic Journal vol 09, F The Economics of he dollar cycle, s. 5. 4

5 Resulaen ger a den hypoeiska växelkursens uveckling föregås av den fakiska med re-fyra år från 980-ales början ill slue av den undersöka perioden. Dea olkar jag som en siuaion där marknadens akörer föruser förändringar inom de fundamenala fakorerna och påverkar valuaflödena därefer. De fakorer uav de undersöka med sörs påverkan på den fakiska växelkursen är konsumion, inveseringar, saliga ugifer medan den uländska eferfrågan har låg förklaringsgrad. Dea gäller både för inledande analysen, beräkningen av den hypoeiska kursen sam den saisiska analysen. Jag presenerar inledningsvis en del idigare forskning kring växelkurser, varpå jag förklarar min varian av Mundell-Fleming-modellen, den hypoeiska växelkursen sam den dynamiska exporfunkionen. Därefer följer den empiriska delen där uvecklingen av den fakiska växelkursen, de undersöka fundamenala fakorerna sam USAs byesbalans följs. Jag beräknar den hypoeiska växelkursens uveckling och jämför med den fakiska sam uför en saisik analys av samma problemaik. Sluligen görs en känslighesanalys och alernaiva förklaringar ill den fakiska växelkursens uveckling diskueras innan resulaen preseneras.. Teorier och empirisk forskning kring växelkurser Inledningsvis preseneras vå dominerande eorier kring växelkurser, Köpkrafseorin sam Harrod- Balassa-Samuelson-effeken. Jag ämnar därefer beskriva den empiriska forskning som gjors kring växelkurser. Köpkrafseorin och Harrod-Balassa-Samuelson-effeken Enlig den klassiska Köpkrafseorin (Purchasing Power Pariy, PPP ) besäms nominella växelkursen mellan vå länder långsikig av förhållande mellan deras prisnivåer, så a köpkrafen hos en valua är lika sor i båda länderna (eoreisk ska den reala växelkursen vara fix kring e) (Taylor (004), absrac, s. 7). Denna eori kan i dagsläge anses vara de bäsa svare på McDonalds försa frågesällning. Tros a förbärade empiriska undersökningar idag ger PPP en någo ökad rovärdighe (ron på PPPeorin var som sarkas vid Breon Woods sammanbro i början på 970-ale, därefer har forskningsresulaen ge all svagare söd å eorin), så kvarsår enlig Taylor (004) mycke forskning kring huruvida den långsikiga reala växelkursen verkligen har en jämviksnivå (och ifall denna i så fall är lika med e) och vilka fakorer som påverkar denna. (Ibid) 5

6 En allmän vederagen förklaring ill långsikiga förändringar i växelkursen enlig Taylor är Harrod- Balassa-Samuelson-effeken. Denna delar in länders indusriprodukion i en modern sekor med hög eknologi där varor exporeras uomlands (ill exempel bilprodukion), sam en radiionell sekor, där den eknologiska uvecklingen sår sill och varorna ine exporeras (ill exempel hårklippning). E land når en hög BNP genom a öka produkivieen inom den moderna sekorn och därmed öka sin expor. Give a arbeskrafen är rörlig mellan sekorerna (men bunden ill de givna lande) och a lönenivån inom den moderna sekorn höjs genom produkiviesökningen, så siger prisnivån inom den radiionella sekorn. Uifrån e anagande a en vara som handlas inernaionell bör ha samma pris global ( he Law of One Price ) och a den allmänna prisnivån är e vika medelvärde uav prisnivåerna i respekive sekor, blir effeken a länder med en väluvecklad modern sekor har en högre prisnivå mä i samma valua. Efer hand som faiga länder uvecklas kommer prisnivåerna a ujämnas. (Ibid, s. 0) Empirisk forskning kring växelkurser Frankel och Rose (995) presenerar empirisk forskning kring nominella växelkurser i indusriländer. De menar a forskningen sen sammanbroe av Breon Woods-samarbee ugå från vå huvudsakliga modeller. Den försa är en moneär modell där växelkursen ugörs av relaivprise mellan inhemsk och uländsk valua. Dea pris kan i sin ur vidareuvecklas genom anaganden om rörliga (där den enklase varianen anar a PPP sämmer) respekive sela priser. Effeken av sela priserna presenerades förs av Rudiger Dornbusch (976), som visade a på kor sik kan nominella växelkurser avvika från sina långsikiga banor ( overshooing effec ). I regel ingår e anagande om räneparie med eller uan inslag av risk i de vå varianerna. Moneära modeller har visa lien förmåga a förklara växelkursuvecklingar, föruom i fall av hyperinflaion. Den andra modellen grundas på porfölj-eori och anagande a inhemska och uländska värdepapper ine är perfeka subsiu. Därmed krävs en riskpremie för a uppnå räneparie. Växelkursen besäms av eferfrågan på och ubud av inhemsk och uländsk valua som i de moneära modellerna, men även av eferfrågan på och ubud av finansiella illgångar. Framgångarna för denna porföljbaserade modell har dock vari begränsad. (Ibid) Meese och Rogoff (983) visar a växelkursen på upp ill e års sik för dollar/pund, dollar/d-mark, dollar/yen sam en handelsvägd effekiv växelkurs bäre föruspås av en random walk än de makroekonomiska modeller som förfaarna konsruerar. De använder både ickesrukurella- (baserade på idserier) sam srukurella modeller. De senare är vå moneära modeller med rörliga- respekive sela priser, sam en baserad på finansiella illgångar med sela priser där byesbalansen inkluderas. De 6

7 srukurella modellerna visar sig ine ens kunna överräffa en random walk när de maas med hisoriska daa på penningmängd- och produkionsnivåer. Dea är resula som ros allmer avancerad forskning kring växelkurser aldrig rikig kunna kullkasas eller förklaras. (Meese och Rogoff (983), s. 3f sam Frankel och Rose (995), s. 703f) Frankel och Rose (995) ar även upp Mussa (986, 990) och Baxer och Sockman (989), där volailieen hos växelkurser och fundamenala fakorer suderas. Mussa finner a volailieen för nominella och reala växelkurser är likvärdig inom de flesa länder, med väsenlig lägre nivåer för länder med fas (nominell) växelkurs. Volailieen skiljer sig dock å länder emellan. Orsaken ill dea undersöks vidare i Baxer och Sockman (989, s. 3f), där olika växelkursregimer jämförs i fråga om uvecklingen av real växelkurs sam konsumion, produkion, saliga ugifer och handelsflöden. Lik Mussa finner Baxer och Sockman a volailieen för reala växelkurser är högre där kursen är flyande. Deras hypoes är a finna mosvarande mönser för de övriga makrovariablerna, då rådande eorier säjer a växelkursregimen bör ha sor beydelse för många makroekonomiska variabler. Volailieen för dessa går dock ine a förknippa med specifika växelkursregimer. Frankel och Rose (995, s. 707) kan bara förklara dea mycke uppseendeväckande resula med a icke observerbara makroekonomiska chocker sam bubblor påverkar växelkurserna. Obsfeld och Rogoff (000) behandlar sex sycken beydande makroekonomiska frågesällningar ( he six major puzzles ), varav vå är he PPP-puzzle sam he exchange-rae disconnec puzzle. Dessa vå handlar om prissäningsproblem på relaiv kor sik och samspele mellan naionella prisnivåer och fundamenala makrofakorer. Förfaarnas övergripande förklaring ill de sex frågesällningarna är a den inernaionella varuhandeln begränsas av ransporkosnader, ullar och andra handelshinder. Därill krävs en imperfek marknad med inslag av monopol och pris- eller löneröghe för a förklara PPP-frågan och exchange-rae disconnec-frågan. (Obsfeld och Rogoff (000), s. 339f) PPP-frågan handlar om den svaga länken mellan växelkurser och (förhållande mellan, min anmärkning) naionella prisnivåer. En mängd sudier har visa a halveringsiden för reala växelkurser, för a nå en jämviksnivå given av PPP, är omkring re ill fyra år. Förfaarna har svår a goda dea då de förklarar korsikiga reala och nominella växelkurssvängningar med moneära och finansiella chocker med endas illfällig verkan på den reala ekonomin. De finner en möjlig förklaring i nominella prisrögheer, förusa a dessa är permanena nog a åsadkomma avvikelser i reala växelkurser. De har sluligen visa sig a de långa halveringsiderna gäller för inernaionell handlade varor (radables) men även de varor som sannar på den naionella marknaden (nonradables). (Ibid, s. 373f) Obsfeld och Rogoff (000) klassar PPP-problemaiken som en (mycke vikig) del uav den mer omfaande exchange-rae disconnec-frågan. Den sisnämnda handlar om de svaga förhållande 7

8 mellan växelkurser och makroekonomiska variabler såsom ränor, produkion och penningmängd, på framförall kor och mellanlång sik. Förfaarna cierar den ovan nämnda sudien av Meese och Rogoff (983) som visar a sandardmässiga makromodeller ine lyckas föruspå växelkursuvecklingen bäre än en random walk-modell. (Ibid, s. 373, 380) Obsfeld och Rogoff (000) umanar de klassiska ankesäe kring varor som radables och nonradables, och de fakum a de försnämnda skulle förklara växelkurser. De menar isälle a gränslinjen mellan de vå kaegorierna är mycke vag, då radables i sor usräckning disinegreras från den inernaionella marknaden på grund av diverse handelskosnader. Dea innebär a radablekonsumener under lång id isoleras ifrån växelkursförändringar (ill dess a växelkursen få genomslag i hela imporkedjan). De korsikiga effekerna av växelkurssvängningar på den aggregerade konsumionen blir därför ringa, ekonomin i sor påverkas mycke lie och svängningarna kan vara beydande innan de möer mosånd på de finansiella marknaderna. Tillsammans med idigare diskuerade nominella prisrögheer skapas därmed en kombinaion där växelkurserna ine längre är så knuna ill ränor, produkion eller penningmängd. Förfaarna kommenerar sluligen Baxer-Sockman (989). De hävdar a prisrögheen hos radables kan vara så beydande a ekonomiska förändringar ill följd av växelkurssvängningar hel enkel ine syns på den idshorison de sisnämnda använder sig av. (Ibid, s. 38) Sammanfaningsvis visar ovansående sudier hur svår den empiriska forskningen haf a förklara växelkursuvecklingar med fundamenala fakorer. Dea ger en anydan av vilke resula vi kan förväna oss i dea arbee, i synnerhe med anke på Baxer-Sockmans sudie där likarade variabler undersöks. 3. Teoreisk ramverk Inledningsvis preseneras effeken på växelkursen av en akiv sabiliserande riksbank som lyckas föra en rovärdig inflaionspoliik, varpå dea scenario åerskapas i en Mundell-Fleming-modell. Därefer inroduceras den exporfunkion som kommer a ingå i den beräknade hypoeiska växelkursen. Denna växelkurs skapas sluligen uifrån en kombinaion av Mundell-Fleming-modellen och exporfunkionen. 8

9 3. Växelkursen vid rovärdig inflaionspoliik I de forsaa arbee görs anagande a riksbanken lyckas föra en rovärdig inflaionspoliik. Jag ämnar här korfaa visa effekerna av en eferfrågechock i konsumion, inveseringar eller saliga ugifer (C, I och G) på real växelkurs 3, i de vå fall då riksbanken misslyckas respekive lyckas uppnå si inflaionsmål. I ugångsläge anas a jämvik råder i produkionen. Figur. Effeken av en ökning i C, I eller G Nominell räna, I LM LM I3 3 I3 Ränepariesvillkore c I I b I IS I a IS 0 0 y, y3 y Produkion NV3 NV NV Appreciering Nominell växlingskurs NV Källa: Scenario bygger på en framsällning i Blanchard (003), s. 44f. Villkoren för jämvik på varu- och finansmarknad ges i en Mundell-Fleming-modell av IS- och LMfunkionerna. Ränepariesvillkore ger, med givna nivåer för förvänad växelkurs sam uländsk räna, a den inhemska växelkursen apprecierar vid en ränehöjning och vice versa (gäller både nominell och real). Ekonomin befinner sig inledningsvis i jämvik i punk () respekive (a) (Figur ()). Vid en ökning i C, I eller G kommer IS-kurvan a skifa uppå och nominell räna och produkion höjs medan växelkursen särks (punk () respekive (b)). En produkionshöjning uöver jämviksnivån ger upphov ill e inflaionsryck, men en välinformerad riksbank med e rovärdig inflaionsmål kan genom en yerligare ränehöjning åerinföra jämviksprodukion ( q = q 3 ) i punk (3). Därmed apprecieras växelkursen yerligare. Vi konsaerar a vid eferfrågechocker i C, I eller G kommer en akiv 3 Presenaionen, som bygger på en framsällning i Blanchard (003), s. 44f., visar förändring i nominell växelkurs men effeken på den reala ränan i mi fall är samma. 9

10 riksbank a åsadkomma sörre svängningar i nominell och real växelkurs jämför med en passiv sådan. Gofries (003, s. ) menar a permanena förändringar i växelkursen vid konsan produkion skulle kunna förklaras av permanena sörningar, exempelvis förändringar i konsumionsnivå. Dea änkande kring varakighe i chocker formar denna uppsas, där grundidén är a då reala nivåer i konsumion, inveseringar och saliga ugifer siger i förhållande ill jämviksnivån i produkion så påverkas den reala växelkursen snarare än produkionen i de fall riksbanken för en akiv penningpoliik. 3. En modell av rovärdig inflaionspoliik Nedan skapas en modell av rovärdig inflaionspoliik. Denna bygger på en Mundell-Fleming-modell framsälld av Gofries (003, s. 7), vilken beskriver en lien öppen ekonomi med rörlig växelkurs och en riksbank med mål a hålla inflaionen fas vid n. 0 π och produkionen nära en given jämviksnivå Följande samband beskriver ekonomin: BNP-idenieen (), en impor- () respekive exporfunkion (3), e ränepariesvillkor (4) 4, Taylor-regeln (5), en Phillipskurva (6) sam förvänningar på framida inflaion (7). = C + I + G + X ( E, ) E Q( E, ), () ( E ) = q E Q,, () X ( E ) = f + f E,, (3) r e r + + ε ε, (4) 0 r = ϕ π π ) + ϕ ( ), (5) ( n e ( ) π π = α + (6) n 4 Ränepariesvillkore urycks i logarimerad form och uvecklas i Appendix B. 0

11 e 0 π = π. (7) C, I och G ugör som i föregående avsni konsumion, inveseringar respekive saliga ugifer. Dessa kommer dock hädanefer a ersäas av en absorpionsfakor A. Exporen X approximeras genom ekvaion (3), där och f är vå godyckliga paramerar och uländsk indusriprodukion (den f exporfunkion som används vid beräkningen av den hypoeiska växelkursen uvecklas i avsni 3.3). Imporen E Q ges av q, där impor q =, (8) BNP de vill säja den ugifsandel av BNP som spenderas på impor. E beecknar real växelkurs (i logarimerad form ε ), definierad som relaivprise på uländska varor, de vill säga nominell_växelkurs uländsk_prisnivå E =. Q beecknar imporkvanie. beecknar som nämn inhemsk_prisnivå idigare inhemsk produkion. Ränepariesvillkore ges i logarimerad form av inhemsk real (r) e respekive uländsk räna (r) sam förvänad ε Appendix B. + och akuell real växelkurs ε och härleds i Taylor-regeln ges, föruom av skillnaden mellan den rådande produkionen och 0 jämviksprodukionen, av fakisk inflaion π, önskad inflaion π sam de posiiva konsanerna n ϕoch ϕ ). Riksbankens inflaionsmål anas vara rovärdig så a den förvänade inflaionen e 0 π = π och Phillipskurvan (6) säjer oss a inflaionen beror på hur produkionsnivån avviker från sin jämviksnivå ( α är en konsan skild från noll). n Eferfrågesidan i ekonomin urycks genom ekvaionerna (), () och (3) medan penningpoliiken och ubude ges av Taylor-regeln (5) och Phillipskurvan (6), som ersäer den vanliga LM-kurvan. Eferfrågesidan respekive penningpoliiken och ubude kan vidare sammanfaas i vå kombinaioner, IS respekive MP (moneary policy). Dea görs genom subsiuion då variablerna (och n e ), Q, X, r, π och E är endogen givna medan A,, r sam ε as som givna, vilke ger + e = [ A + f + f ( r r + ε )] + IS:, (9) + q

12 ( ϕ α + ϕ )( n ) MP: r, (0) = där C, I och G är ersäa av absorpionsfakorn A. Taylor-regelns ϕoch ϕ är posiiva konsaner. Om ϕ > ϕ innebär dea a riksbanken priorierar si inflaionsmål framför a hålla produkionen i jämvik. Ju högre ϕ är deso mer kommer riksbanken a höja den nominella syrränan i förhållande ill rådande inflaion. Ekonomin sannar då in, produkionen kommer a undersiga jämviksnivån och så småningom åergår inflaionsnivån ill 0 den önskade nivån π. På mosvarande sä reflekerar ϕ i vilken usräckning riksbanken sänker den nominella ränan i fall produkionen undersiger jämviksprodukionen, i syfe a simulera ekonomin. (Blanchard, (003), s. 54) 5 Figur () visar IS och MP (ekvaion (9) och (0)). Inledningsvis har vi en posiiv chock i A som skifar IS uå (ill IS ). Ju mer akiv riksbanken är, symboliserad av e hög värde för ϕeller ϕ, deso branare kommer MP a vara. De visar sig allså a ju högre värde vi har för ϕ och ϕ, deso närmre kommer vi punk (3) och produkionen y sannar vid sin jämviksnivå. Figur. Effeken av en ökning i ϕ eller ϕ r3 r 3 MP r IS IS 0 n >n Produkion 5 Blanchard beskriver falle i nominella ermer, där riksbanken konroller inflaion och arbeslöshe. Logiken är dock analog i mi fall med reala variabler.

13 Jag ämnar nu visa ovansående maemaisk. Jag subsiuerar in MP i IS (genom den reala ränan r) och löser u, vilke ger A + f e + f [ r + ε + ( ϕ α + ϕ )( n )] ( + q) + f ( ϕ α + ϕ ) + =. () Jag delar sedan samliga ermer med ( ϕ α + ) f och får ϕ = A + f f e ( r + ε ) ( ϕ α + ϕ ) ( + q) f ( ϕ α + ϕ ) + f n. () Vi ser a gränsvärde för y, då ϕ eller ϕ går mo oändligheen, är lika med. En akiv sabiliserande riksbank lyckas allså hålla produkionen kring jämviksmåle, = n. n 3.3 En dynamisk exporfunkion Exporfunkionen som presenerades i föregående avsni (ekvaion (3)) var för enkelheens skull linjär. Dess paramerar och f går dock ine a skaa på saisisk sä och därför krävs f forsäningsvis en mer uförlig exporfunkion, vilken preseneras nedan. Paramerarna i den sisnämnda exporfunkionen skaas i avsni 4.4. För a illåa för efersläpning i kvanieer och priser (i mi fall exporvolym och växelkurs), används en dynamisk expormodell med laggar 6. Denna bygger på en expormodell av Gofries (00, s. 600f.) och illåer exporvolymen a reagera långsam på förändringar i real växelkurs men snabb på eferfrågeförändringar. I Gofries modell beskrivs dynamiken för e exporerande föreag enlig kundmarknadsmodellen som ger efersläpningar i kvaniesförändringar. I modellen har varje föreag en kundsock (marknadsandel) som ros prisförändringar enderar a vara fix på kor sik, pga. asymmerisk informaion sam anpassningskosnader. Däremo ger eferfrågeförändringar omedelbar effek på exporen. (Gofries (00), s. 584) 6 Denna exporfunkion ingår som komponen i den hypoeiska reala växelkursen (avsni 3.4), men då bedöms ine dynamiken vara lika nödvändig och slopas därför för enkelheens skull. 3

14 I en aggregerad version mosvaras enskilda föreag uav länder, i mi fall de exporerande USA. Leveranörens priser i sin ur mosvaras av den reala växelkursen E (i Gofries urycks dea som förhållande mellan index för expor genemo handelsvikade imporpriser) (Ibid, s. 587). Marknadsandelen som USA på lång sik innehar i e specifik land (mosvarar föreages kundsock) urycks av Z = e, (3) ψ η E där η är omvärldens elasicie för amerikansk expor med avseende på växelkursen. Den posiiva konsanen ψ kommer senare a väljas som en funkion av övriga variabel-värden och valda index-år i avsni 4.5. För a på kor sik skapa dynamik inför jag φ, ( 0 < φ < ), som mäer med vilken hasighe förändringar i växelkurs respekive idigare marknadsandel påverkar nuvarande marknadsandel i enskilda länder: ψ η φ φ ( e E ) Z Z =. (4) E värde för φ nära 0 beecknar en mycke rög reakion och nära omedelbar effek. Ifall φ = innebär konsrukionen av marknadsandelen φ Z a ingen effek förskjus ill period och vice versa. Vidare låer jag exporeferfrågan bero på ( ) σ där sår för uländsk indusriprodukion. Denna i ger enlig Gofries modell omedelbar effek på exporen och laggas därför ine. Den påverkas dock av σ, inkomselasicieen för omvärldens eferfrågan på amerikansk expor. Då ges den korsikiga aggregerade eferfrågan på USAs expor av i X ( ) σ = Z, (5) ( ) där ugör en handelsvägd aggregerad indusriprodukion. Gofries subsiuerar nu in (4) i (5) (då marknadsandelen ine är idenifierbar) och använder (5) daerad för a lösa u. Då ugörs den korsikig aggregerade eferfrågan på USAs expor av Z X = η ( e E ) X ( ) φ ( ) σ ψ φ σ. (6) 4

15 Jag låer ln X =, x ln E = ε och ln = y. Då ges ovansående i logarimerad form av x ( φ) ( x σ y ) + σ y = + φηε + φψ. (7) Denna ekvaion ugör grunden för skaningen av φ, η och σ i avsni En hypoeisk real växelkurs I dea avsni konsruerar jag e uryck som används för a beräkna en idsserie för den hypoeiska reala växelkursen. Denna idsserie kommer jag så småningom a jämföra med observerade värden för den fakiska växelkursens uveckling. Avsni 3. gav a en akiv sabiliserande riksbank lyckas hålla produkionen kring sin jämviksnivå, = n. Jag ugår nu från ekvaionerna () ill (7), med undanag för ekvaion (3) som ersäs av exporfunkionen ifrån föregående avsni (ekvaion (6)). Inslage av dynamik bedöms dock vara överflödig i dea momen och slopas därför 7. Subsiuion med endogena variabler givna i avsni 3. ger n = A + e η σ ( E ) ( ) q n ψ. (8) Jag löser u E ur ovansående och erhåller villkore för den hypoeiska reala jämviksväxelkursen, E hyp vilken jag beecknar : (( + q) A) n E hyp = ψ σ. (9) e ( ) η Jag konsaerar a vid en ökning i absorionsfakorn A påverkas växelkursen negaiv, de vill säga valuan apprecierar. Desamma gäller för posiiva chocker i uländsk eferfrågan, där en appreciering av växelkursen isolerar vår ekonomi från omvärlden och förhindrar a IS-kurvan (9) skifar och inflaionsnivån ökar. 7 Vid skaningen av exporfunkionens paramerar i avsni 4.4 används dock den fullsändiga ekvaionen (6). 5

16 Täljaren i ekvaionen ovan har inressan innebörd. n och A represenerar inhemsk produkion respekive inhemsk eferfrågan. Differensen mellan de vå ugör allså e översko som poeniell skulle kunna gå ill expor. q i sin ur ugör som nämn idigare den ugifsandel av BNP som spenderas på impor ( 0 < q > ). Dea innebär a ifall BNP siger med ex. med 00 enheer kommer den poeniella exporen a öka med ( + q) 00 enheer, give konsan A. Dea är en effek av a vissa varor besår av imporerade komponener. Jag vill dock av ekniska skäl (se Appendix A) urycka absorpionsnivån sam indusriprodukionen i andelar uav BNP och dividerar därför äljare och nämnare i ekvaion (9) med. Den resulerande äljaren beecknar jag forsäningsvis för n X po A = ( + q), (0) n där X sår för poeniell expor i relaion ill. Jag inför dea i ekvaion (9) och får po n η X po E hyp =. () σ ψ ( ) e n Jag logarimerar ekvaion () vilke ger ln E hyp ψ = + ln X po σ η η η ( ln lnn ). () Jag beecknar logarimerade variabler med små boksäver och får ε hyp = ψ + x η po ln ( ) n σ. (3) För a se hur växelkursen påverkas av de oberoende variablerna respekive differenierar jag (3) med avseende på dessa och får n 6

17 ε hyp =, (4) x η po respekive ε hyp σ =. (5) ( ) η n Då η och σ är sörre än 0 innebär ovansående a växelkursen deprecierar vid en ökning i den poeniella exporen. Dea följer en vanlig ubuds och eferfråge-logik där de inhemska ubude ökar medan inhemsk och uländsk eferfrågan är konsan. Därmed borde även eferfrågan sam prise på valuan med vilken dessa varor handlas minska, de vill säja växelkursen försvagas. Valuan särks dock vid en höjning i uländsk eferfrågan, vilke redan föruspås ovan. x po har sarka liknelser med den så kallade byesbalansen, skillnaden mellan expor och impor. Förra avsnie gav = n vilke illåer mig a definiera byesbalansen som skillnaden mellan jämviksprodukionen n och absorpionen A. Enlig idigare resonemang apprecierar valuan vid en ökning i A. Förusa a en sådan chock ökar imporen (och därigenom förvärrar byesbalansen) borde vi se ökade undersko i byesbalansen i samband med apprecieringar av dollarn (och vice versa). Dea undersöks i avsni Empirisk illämpning Inledningsvis används e Hodrick-Prescofiler för a skaa en jämviksprodukion. Därefer preseneras måe på uländsk eferfrågan, varpå uvecklingen för USAs reala växelkurs, absorpionsnivå, byesbalans sam uländska eferfrågan diskueras. Efer a ha skaa den dynamiska exporfunkionens paramerar införs dessa i urycke för den hypoeiska växelkursen och uifrån daa för konsumion, inveseringar, saliga ugifer och uländsk eferfrågan beräknas den hypoeiska växelkursuvecklingen. Denna jämförs sedan med den fakiska uvecklingen, varpå en saisisk analys görs av sambande mellan e urval av de använda variablerna och den hypoeiska kursen. Sluligen görs en känslighesanalys av beräkningen och den saisiska analysen. 7

18 4. Skaning av USAs jämviksprodukion med Hodrick-Prescofiler 8 Jag skaar i dea avsni en jämviksnivå för produkionen med hjälp av e Hodrick-Prescofiler. Syfe är a simulera en riksbank med perfek konroll över produkion och inflaion. Dessuom bör en juserad produkionsnivå i jämförelse med den ursprungliga nivån underläa idenifieringen av avvikelser (chocker) i absorpionsnivå och uländsk eferfrågan. Resulae redovisas i diagram 4.. Diagram 4.: USAs reala BNP, ojuserad respekive juserad med Hodrick-Prescofiler, sam den procenuella avvikelsen av de vå genemo varandra, % % Real BNP, miljoner USD % % 0% -% -% -3% Procenuell avvikelse för BNP genemo BNP med HP-filer % % År Real BNP Real BNP juserad med Hodrick-Prescofiler Procenuell avvikelse för BNP genemo BNP med HP-filer De visar sig a Hodrick-Prescofilre ujämnar åa sycken markana svängningar i BNP-nivån. Mellan 970 och 985 avviker den fakiska nivån från den genererade jämnviksnivån vid fyra illfällen med omkring re procen och från år 990 noeras fyra avvikelser på omkring vå procen. Dessa svängningar överenssämmer väl med magniuden av konjukurcykler som Romer (00, s. 69) presenerar. Vale av λ -värde as upp för övrig upp i en känslighesanalys i avsni Uländsk eferfrågan Den uländska eferfrågan baseras på indusriprodukionen i e urval av amerikanska handelsparners (se Appendix A för vale av parners). Eferfrågan på uländska varor (amerikanska i de här falle) ros 8 Filre är häma från Allen, Kur, Hodrick Presco Excel Add-in, hp:// Jag använder λ =600 enlig Hodrick och Prescos rekommendaioner för kvaralsdaa. 8

19 nämligen vara sark beroende av konjunkurläge i respekive land. Indusriprodukionen i sin ur anses vara en god indikaor på rådande konjunkur (BNP är naurligvis också e alernaiv). Vi har 6 = w, (6) i= exp i i i där sår för de uvalda ländernas individuella indusriprodukion och för deras oala nivå. är e lands andel av de aggregerade måe och definieras som exp w i exp Vi (988) w i = 6. (7) exp V (988) i= exp i Viken besäms av landes nivå av amerikansk expor i proporion ill de sex ländernas oala impor från USA år 988. Vi får allså e må på landes beydelse för amerikansk handel som implici ar hänsyn ill fakorer som marknadssorlek, ransporkosnader och kulurella band. Åre 988 väljs godycklig uifrån grunden a de markerar idpunken för halva undersökningsperioden. Jag anar a ländernas andelar av USAs expor är någorlunda konsana över iden. 4.3 Uvecklingen av USAs reala växelkurs, byesbalans, absorpionsnivå och uländsk eferfrågan Nedan granskas daa för USAs växelkurs, absorpionsnivå, byesbalans och uländsk eferfrågan mellan 970 och 005. Inledningsvis preseneras uvecklingen av konsumion, inveseringar och saliga ugifer var för sig. Därefer jämförs absorpionsnivåns uveckling med USAs byesbalans, varpå jag undersöker om absorpionen verkligen påverka den reala växelkursen. Sluligen jämförs den uländska eferfrågan med växelkursen. USAs konsumion, inveseringar och saliga ugifer (benämns växelvis för absorpion ) redovisas i andelar uav i avsni 4. skaade jämnviksprodukionen. Den ursprungliga produkionsnivån beräknas som summan av de re ovansående variablerna plus summan av expor minus impor (byesbalansen). Dea innebär a då den oala nivån av konsumion, inveseringar och saliga ugifer (vilken redovisas i diagram 4.3) kan översiga ehundra procen, varvid USA får en negaiv byesbalans och vice versa. 9

20 Uvecklingen av konsumion, inveseringar och saliga ugifer I diagram 4. redovisas andelarna av jämviksprodukionen under perioden för USAs konsumion, inveseringar och saliga ugifer. Jag konsaerar a de saliga ugiferna ugör den mes sabila variabeln. Den ugör 970 omkring nion procen av BNP liksom inveseringsnivån och fram ill 99 har denna bara sjunki dryg vå procen. Den ros därför ine änkas påverka växelkursen i någon märkbar usräckning under denna period. Vidare sjunker andelen de kommande sju åren ill cirka fjoron procen för a mellan 999 ill 005 siga ill sexon procen, vilke får anses vara måfull. Inveseringsnivån och konsumionsnivån har fram ill 985 uvecklas med likarade svängningar. Dea olkar jag som a föreagen inveserar (med någo års fördröjning) i enlighe med förändrade konsumionsmönser. Mellan 97 ill 975 noerar vi en cykel på omkring vå procen av BNP, följd av en fyraårig appreciering på cirka fyra respekive re procen för de vå variablerna. Denna följs dock av en mosvarande nedgång fram ill 983. Därefer följs inveseringsnivån och konsumionsnivån åerigen i en uppgång likarad den 975. Från 986 ill 99 ar nedgången i inveseringar respekive uppgången i konsumionsnivån i princip u varandra och bör ine påverka den oala absorpionsnivån. 99 ill 000 genererar de vå en sammanlagd ökning av absorpionsnivån på omkring åa procen, vilken dock moverkas någo av nedgången i saliga ugifer. De sisa vå åren ( ) av den observerade perioden siger sluligen samliga variablers andel av BNP. 0

21 Diagram 4.: USAs reala nivå av konsumion, inveseringar och saliga ugifer (uryck i procen av jämviksprodukion), % 4% Konsumionens andel av jämviksprodukionen 70% 68% 66% 64% % 0% 8% 6% Saliga ugifer respekive inveseringsnivåns andel av jämviksprodukionen 6% 4% 60% % År Konsumion Saliga ugifer Inveseringar Sammanfaningsvis noeras (märkbar likformade) svängningar i inveserings- och konsumionsnivåerna mellan 97 och 985 i sorleksordningen fem ill sju procenenheer, vilke enlig min hypoes bör ge effeker på växelkursen. Vidare ökar konsumionens andel under hela observaionsperioden med cirka åa procen medan inveseringsnivån är mer eller mindre oförändrad. De saliga ugifernas andel av BNP sjunker gradvis oal cirka re procen men visar inga synbara ecken på chocker under den observerade perioden. Vi bör allså i näsa avsni se en förhöjd oal andel av de re komponenerna i slue av perioden i jämförelse med början. Byesbalansen Nedan redovisas byesbalansens uveckling mellan 970 och 005 i jämförelse med absorpionens andel av jämviksprodukionen, sam även hur byesbalansen påverka produkionen under denna period. Evenuell samband skulle indikera en möjlighe a absorpionen påverka växelkursen under nämnda period. Försämringar i byesbalansen sker enlig min eori via vå kanaler. Den försa ugörs av fakorn q, den ugifsandel av BNP som spenderas på impor. Vid ill exempel höga konsumionsnivåer ökar normal imporen, vilke resulerar i a den inhemska produkionen ine påverkas som den skulle ifall bara inhemska varor konsumeras. q anas vara konsan över iden. Effek av q kan ine observeras i mina daa.

22 Den andra kanalen ugörs av växelkursen. Dess effek på byesbalansen kan ses vid en jämförelse av växelkursens- (diagram 4.4) respekive byesbalansens uveckling (diagram 4.3). Dea samband analyseras i näsa avsni efer de a sambande mellan absorpion och växelkurs klarlags. Figur (3) visar sambande mellan absorpion och byesbalans där q och växelkursen ugör de vå verkande kanalerna. Figur 3: Sambande mellan absorpion och byesbalans q Impor Produkion Nominell räna Real växelkurs Taylor-regeln Ränepariesvillkore Byesbalans Moverkad ökning av produkionen Fono: Byesbalansen påverkas av absorpionen genom vå kanaler, där jag fokuserar på fakorn q respekive den reala växelkursen Byesbalansens sam absorpionens uveckling redovisas nu i diagram 4.3. Byesbalansen är relaiv sabiliserad kring noll procen av jämviksprodukionen mellan 970 ill 98. Därefer ar imporen överhanden vilke åerspeglas i de växande inveserings- och konsumionsnivåerna i diagram är underskoe eliminera men bara för en kor id. Den successiva ökningen av konsumions- och inveseringsnivån från 99 anas ge de växande undersko vi nu ser ifrån samma idpunk. Absorpionens avvikelser från jämviksnivån är som sörs från år 000 och framå. Dea åerspeglas i byesbalansen som i slue av 005 uppnår sex procen av BNP (i negaiv värde), vilke mosvarar nivån med vilken absorpionen översiger BNP.

23 Diagram 4.3: USAs byesbalans, absorpion sam absorpionen och byesbalansens oala andel av jämviksprodukionen, % 08% 6% 06% Byesbalansens del av jämnviksprodukionen, procen 4% % 0% -% -4% -6% 04% 0% 00% 98% 96% 94% Absorpion/Absorpion och byesbalans, andel av jämnviksprodukionen, procen -8% 9% År Byesbalansens andel av jämviksprodukion Absorpionens andel av jämnviksprodukionen Absorpion och byesbalansen, sammanlagd andel av jämnviksprodukionen Byesbalansen har haf en särskil sabiliserande verkan på konjukurcyklerna mellan sam , då den sammanlagda andelen av absorpion och byesbalans (sreckad linje) håller sig relaiv nära hundra procen av jämviksprodukionen. Ökningarna i absorpionen har allså delvis ske genom ökad impor vilke ses i diagram 4.4 då byesbalansen försämras i ak med ökningar i absorpionsnivåns andel av jämnviksprodukionen. Sammanfaningsvis finns allså e samband mellan absorpionens andel av jämnviksprodukionen och byesbalansen. Vidare finner jag a byesbalansen haf en sabiliserande verkan på produkionen. Dea är i enlighe med min eori och öppnar för möjligheen a absorpionen påverka den reala växelkursen. Aggregerad absorpionsuveckling och växelkurs I diagram 4.4 redovisas uvecklingen för den oala nivån av konsumion, inveseringar och saliga ugifer genemo växelkursen. Avvikelserna för absorpionsnivån sämmer mycke väl överens med mönsre för opparna (973, -79, -85 ill 90 sam 000) och dalarna (975, -8, -9 sam 003) för den ursprungliga produkionsnivån i diagram 4.. Dea indikerar hel enkel a konjunkuren ill sor del drivis av förändringar i absorpionsnivån. Avvikelserna är som sörs från år 000 och framå. 3

24 Diagram 4.4: USAs konsumion, inveseringar och saliga ugifer (absorpion), sam reala effekiva växelkurs, % 30 06% Växelkurs, Index år 000= % 0% 00% 98% 96% Absorpion, andel av jämviksprodukion 70 94% 60 9% År Effekiv växelkurs Absorpionens andel av jämviksprodukionen Fono: En nedgång i växelkursen innebär en appreciering och vice versa. 9 Då den reala växelkursen definieras som relaivprise på uländska varor, förvänar vi oss enlig eorin en negaiv korrelaion mellan absorpionens andel av jämviksprodukionen och den reala växelkursen. Mina daa uppvisar inledningsvis e monumenal fall i dollarvärde. Dollarn deprecierar omkring 40 procen under näsan io års id ( ). A förklara dea valuafall uifrån den observerade absorpionsuvecklingen är hel enkel ine möjlig, ros en nedgång i absorpionen mellan 973 och 975, vilken borde ha bidragi ill ökad depreciering. Vidare mosägs min eori hel av uvecklingen mellan 975 och 98, då absorpionsnivån och dollarn går i samma rikning. Därefer med sar i 80-ales sora dollarcykel noeras e inressan mönser där växelkursen kan yckas föregå absorpionsuvecklingen med omkring fyra års sik. 980 inleds en appreciering och 983 ses absorpionsnivån siga i förhållande ill BNP med sju procen. Då växelkursen vänder 985 och rasar i värde, ligger absorpionsandelen av BNP konsan ill 990 då den sjunker omkring fem procen. Då dollarn påbörjar en mer en jugofemprocenig appreciering 995, vänder absorpionskurvan märkbar förs i slue på 90-ale (en fyraprocenig uppgång mellan 998 och 000, och forsäer ill sin högsa nivå under observaionsperioden). Ovan beskrivna mönser skulle evenuell beskriva en siuaion där marknadens akörer föruser förändringar inom de fundamenala fakorerna och påverkar valuaflöden därefer. Även om man ror på dynamiken i ovan beskrivna mönser, prövas rovärdigheen dock av de fakum a magniuden av rörelserna ine överenssämmer. 9 Se definiion avsni 3.. 4

25 Som nämn i avsni 3.3 borde byesbalansen försämras (de negaiva överskoe öka) då växelkursen apprecierar. En jämförelse av diagram 4.3 och växelkursens uveckling i diagram 4.4 visar a underskoe mellan 98 och 99 överenssämmer relaiv väl med 980-ales dollarcykel. Uvecklingen för båda variabler börja a far run 980, vänder parallell (985 för växelkursen respekive för byesbalansen) och är illbaka på ursprungsnivån i början på 990-ale. Vidare ar näsa undersko far kring 996, vid i princip samma idpunk som dollar åerigen apprecierar. Dock ser ine underskoe i byesbalansen på någo sä u a bromsas av den mer än femproceniga deprecieringen mellan 00 och 005. De verkar allså som om växelkursen försärker rörelserna i byesbalansen mellan (mellan 970 och 985 är rörelserna så små a en analys är svår a göra). Med anke på de funna sambande mellan absorpion och byesbalans anser jag a dea i sin ur särker hypoesen om e samband mellan absorpion och växelkurs (enlig växelkurs-kanalen i figur (3)). Uländsk eferfrågan och växelkurs Uvecklingen av eferfrågan på amerikansk expor är kanske den mes oförusägbara av de undersöka variablerna, då denna besår av indusriprodukionen i re sycken geografisk se vi spridda regioner. Denna redovisas som andel av USAs jämviksprodukion illsammans med växelkursen i diagram 4.5. Jag konsaerar a eferfrågans andel av produkionen minskar omkring jugofem procen mellan 970 och 005. Själva indusriprodukionen anas ha öka under perioden, så den nedågående renden ros snaras vara en effek av den idigare konsaerade uppgången i amerikansk produkion (se diagram 4.). Vi ser dock chocker av sorleksordningen io-femon procen, vilke är beydlig sörre än mosvarande för amerikansk produkion. Uvecklingen av eferfrågan respekive växelkurs går mellan 976 och 983 emo vad min eori föruspår, då upp- och nedgången av eferfrågan sker parallell med en depreciering respekive appreciering av dollarns värde. Likadan är de mellan 996 och 00 då eferfrågan ses gå ner samidig som växelkursen apprecierar. Växelkursen har därmed ine isolera amerikanska konsumener ifrån uländska eferfrågeförändringar. I övrig är mönsre oklar och de blir därmed svår a hoppas på a eferfrågan ska förklara växelkursens uveckling i kommande regressioner. 5

26 Diagram 4.5: USAs handelsparners eferfrågan på amerikansk expor respekive USAs växelkurs, (basår 000=00) 50 Uländsk eferfrågan (uryck som som andel av amerikansk produkion) och växelkurs, Index år 000= År Effekiv växelkurs Uländsk eferfrågan, andel av amerikansk produkion 4-periodig glidande medelvärde för uländsk eferfrågan Fono: En nedgång i växelkursen innebär en appreciering och vice versa. Serien för indusriprodukionen, med basår 000=00, har nivåjuseras med en fakor 963 för a nå en hundraprocenig andel av amerikansk produkion år Skaning av exporfunkionens paramerar Avsni 3.4 gav följande uryck för den logarimerade exporfunkionen: x ( φ) ( x σ y ) + σ y = + φηε + φψ (8) Jag kasar sedan om ermerna någo, ar bor ψ φ (ψ väljs i avsni 4.5) och inför en linjär idsrend (logarimerad) sam dummies för kvaral e, vå och re; dessa rensar för oobserverade render sam konrollerar för icke säsongsjuserade serier (indusriprodukion och växelkurs). Dea ger ( ) ( ) x = φ x + ηφε + σ y σ φ y + cons + βrend + βd + βd + βd. (9) Här uppsår e problem inför den kommande skaningen. Jag har för de försa fyra ermerna fyra sycken koefficiener (- φ, η φ σ σ ( φ), sam ), men min eori innehåller bara re sycken underliggande paramerar ( η, φ och σ ). Denna resrikion fordrar en icke-linjär skaning. Jag väljer dock a skriva om (9) enlig x = konsan+ β ε + β x + β3 y + β4 y + β5 rend+ β6d + β7d + β8d3 (30) 6

27 ( β ) och uföra en linjär regression enlig minsa kvadra-meoden. Enlig eorin bör β =. 4 β3 σ, inkomselasicieen för omvärldens eferfrågan på amerikansk expor, beräknas i Gofries (00) för Sverige ill omkring. Mosvarande värde för φ är omkring 0,0-0,0 och för η,5-3 (beroende på specificaion). I Krugman och Obsfeld (997, s. 485) beräknas på lång sik η för USA ill.67. Mina egna resula redovisas i abell : Tabell : Skaning av exporfunkionens paramerar β = η φ β = φ β = σ 3 ( φ) Skaa koefficienvärde 0,09 η =,5 (0,09) 0,9 (0,06) 0,40 (0,) β 4 = σ 0, 3 β 5 β 6 β 7 β 8 Konsan R (0,) 0,0050 (0,0087) 0,04 (0,00) 0,06 (0,0097) 0,0 (0,03) 0,5 (0,3) 0,99 s.e 0,07 Durbin-Wason,5 Anal observaioner 43s Beräkna parameervärde φ = 0,08 σ = 0,40 β η, φ och σ enlig ekvaion (9) ( 0,9 0,40) = 0,37 0, 3 β3 = Fono: Sandardfel anges inom parenes. signifikan på %-nivå. signifikan på 5%-nivå. signifikan på 0%-nivå. Skaningen är gjord i Miniab 4. 7

28 Samliga paramerar får rä ecken. Värde för η får anses lie låg både i jämförelse med Krugman och Obesfelds sam Gofries resula. I Gofries sudie används dock relaivpriser i sälle för e direk må på växelkurs. Växelkursen i dea arbee förvänas ha högre varians än Gofries relaivpriser vilke kan ha bidragi ill den lägre elasicieen. Medan värde för φ är i enlighe med förvänningarna kan σ -värde anses vara låg. Enlig eorin borde β = ( β ) 4 β3, vilke ine sammer. Koefficienen för den laggade indusriprodukionen β 4 är dock ine signifikan ens på 0%- nivån. Sluligen ses de höga variabler. R -värde som e resula av ekvaion (30)s sarka inslag av laggade 4.5 Beräknad hypoeisk respekive fakisk växelkurs Nedan beräknas den beskrivna hypoeiska växelkursen enlig den idigare presenerade funkionen (), ε hyp = ψ + x η po ln ( ) n σ. (3) Denna jämförs sedan med den fakiska uvecklingen mellan 970 och 005. Parameervärden anas enlig föregående avsni för η, σ ill,5 respekive 0,40. q, ugifsandelen av BNP som spenderas på impor, väljs ill 0,. Vidare väljs ψ så a den hypoeiska växelkursen anar samma värde som den fakiska kursen för basåre Resulae redovisas i diagram ψ väljs ill,4. 8

29 Diagram 4.6: Beräknad respekive fakisk real växelkurs, (basår 000=ln(00)) 4,9 4,8 Fakisk och beräknad växelkurs, Index år 000=ln(00) 4,7 4,6 4,5 4,4 4,3 4, 4, År Fakisk växelkurs Beräknad växelkurs Fono: En nedgång i växelkursen innebär en appreciering och vice versa. Fram ill 983 uppvisar den beräknade kursen cykler som ine har någon relaion ill den fakiska. Därefer följs de vå å relaiv väl under den sarka apprecieringen i början på 980-ale. Den beräknade kursen deprecierar sedan med cirka fyra års fördröjning, varefer den sannar vid samma nivå som den fakiska uvecklingen. När den fakiska kursen åerigen apprecierar 995, följer den beräknade kursen med omkring re års fördröjning. Denna appreciering är ine lika långvarig och sark som den fakiska uvecklingen, men de påföljande falle i dollarvärde är av samma magniud. Sammanfaningsvis följer den beräknade kursen den fakiska växelkursen väl efer 983, om än med idsmässiga förskjuningar. Magniuderna av apprecieringar respekive deprecieringar sämmer dock bäre. 4.6 Skaningar av sambande mellan den fakiska växelkursen och e urval fakorer För a vidare granska vad som påverka den fakiska växelkursuvecklingen mellan uför hyp jag nedan regressioner med addiiva modeller innehållande, och med minsa-kvadrameoden och redovisas i abell. ε x po n. Regressionerna uförs 9

30 Tabell : Skaningar av sambande mellan den fakiska växelkursen och e urval fakorer Regression nr ) ) 3) 4) 5) 6) 7) 9) 9) funkion hyp ε ε hyp + x po, n x po +, n x po po x+5, x po, + 3, x x, po po, + 5 n n + 3 n n n + hyp ε ε hyp + x po po x + - 0,033 (0,078) 0,009 (0,078) 0,6 0,8 0,0 0, (0,077) (0,078) (0,08) (0,086) 0,0 po 0,8 + (0,079) x 3 po x + 5 0,40 0,35 0,33 0,8 0,097 (0,0) (0,0) (0,) (0,) n n n n ,34 (0,0) 0,34 (0,) 0,8 Trend 0,065 0,060 0,099 0,0 0,0 0,097 0,0 0,0 0,096 (0,) (0,04) (0,04) (0,03) (0,03) (0,0) (0,0) (0,03) (0,03) (0,04) Konsan 4,5 4,39 6,83 6,79 6,57 6,07 6,8 6,85 6,48 R (0,3) (0,3) (0,65) (0,66) (0,68) (0,69) (0,66) (0,68) (0,70) 0,3 0,3 0,3 0,33 0,36 0,4 0,3 0,3 0,30 s.e 0,0 0, 0,098 0,098 0,096 0,094 0,099 0,00 0,0 Durbin- Wason Anal observaioner 0,058 0,058 0,086 0,087 0,090 0,0 0,093 0,086 0,087 44s 43s 44s 43s 4s 39s 43s 4s 39s Fono: Den översa raden anger ingående variabler inom respekive regression. Samliga regressioner innehåller en ids-rend. anger uländsk eferfrågan. Sandardfel anges inom parenes. n signifikan på %-nivå. signifikan på 5%-nivå. signifikan på 0%-nivå. Skaningarna är gjord i Miniab 4. 30

31 Regressionerna ) och 3) granskar den hypoeiska växlingskursen respekive poeniell expor och uländsk eferfrågan. Övriga regressioner är försök med framida serier av dessa variabler i syfe a se om variaionerna i den fakiska växelkursen föregår de hos den beräknade kursen och dess komponener. Dea skulle då kunna olkas som en siuaion där marknadens akörer föruser förändringar inom de fundamenala fakorerna och påverkar valuaflödena därefer. Denna idé väckes i avsni 4.3 där växelkursen föregår absorpionens andel av jämviksprodukionen sam uppmärksammades igen i föregående avsni. Jag finner a regressionerna överlag lider av posiiv auokorrelaion och låg förklaringsvärde. Jag konsaerar a idsrenden överlag har en signifikan deprecierande effek på den fakiska växelkursen och a denna är relaiv hög (cirka 0,0). Dea överenssämmer dock med uvecklingen i diagram 4.6 där den fakiska växelkursen deprecierar cirka reio procen över reiofem års sik. I regression nr ) ses a den hypoeiska växelkursen alljäm förblir insignifikan i framida form. Jag avsluar därför försöken med denna variabel och konsaerar a denna ine förklarar den fakiska växelkursen. Den poeniella exporen visar sig i regression 3) vara signifikan med förväna posiiv ecken enlig avsni 3.3. Den uländska eferfrågan är signifikan på en-procensnivån, fas denna deprecierar valuan vid en ökning, vilke går emo mina förvänningar. När jag försöker med framida serier av poeniell expor och uländsk eferfrågan uppsår e inressan mönser. Viken hos den framida poeniella exporen ökar successiv och den blir allmer signifikan (medan variabeln för uländsk eferfrågan inom samma regression minskar sadig i signifikans). Jag forsäer därför försöken ill sorleksordningen +9 och ser a förklaringsgraden ökar ju mer den poeniella exporen förskjus och variabeln för denna genomgående är signifikan på enprocensnivån. Denna krafiga idförskjuning får dock anses irrelevan. Mosvarande regressioner med framida uländsk eferfrågan ger mosa resula. Ju mer variabeln förskjus (även här gör jag försök upp ill +9) deso mindre signifikan blir den och förklaringsgraden sjunker ( R =0,7 för +9). Den uländska eferfrågan är konsan signifikan på fem-procensnivån inom dessa regressioner. 3