Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System

Transkript

1 De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas i naionalekonomi Inernaionella ekonomprogramme Linköpings universie Våren 2006 Handledare: Juan Carlos Esibill

2 I. Sammanfaning Reformen av de svenska pensionssyseme 1999 syfade bland anna ill a minska den demografiska risken som en åldrande befolkning har på syseme. Sverige valde e sysem som grundar sig på e fördelningssysem med fikiva pensionskonon (inkomspensionen) och e fondera pensionssysem med verkliga pensionskonon (premiepensionen). Efersom en åldrande befolkning medför umaningar och påfresningar för e pensionssysem, behandlar uppsasen hur demografiska förändringar påverkar pensionerna i de svenska pensionssyseme i e makroekonomisk sammanhang. Uppsasarbee är främs basera på sudier av lieraur och saisik sam inervjuer. Slusaserna visar a demografiska förändringar som resulerar i en åldrande befolkning har en negaiv finansiell inverkan på de svenska pensionssyseme, de vill säga a pensionerna påverkas negaiv. Höga anaganden på de re demografiska förändringsfakorerna (fruksamhe, moralie och migraion) har i prakiken bara en lien posiiv effek på försörjningsbördan i de olika demografiska scenarierna, och kan därmed ine var för sig moverka den åldrande befolkningens finansiella inverkan. En kombinaion av exempelvis högre fruksamhe och högre invandring skulle däremo ge en sörre posiiv effek på försörjningsbördan. En posiiv makroekonomisk uveckling såsom hög sysselsäning och hög avkasning på finansmarknaden kan förmildra konsekvenserna, på samma sä som en negaiv uveckling kan förvärra dem. Teoreisk se går de a förebygga en ogynnsam demografisk uveckling, både direk och indirek, men i prakiken är de ine säker a de direka säe fungerar, varför de svenska pensionssyseme fakisk förliar sig på indireka meoder som den auomaiska balanseringsmekanismen och delningsalen. De är för övrig oklar huruvida pensionssyseme är poliisk sabil, men dess finansiella sabilie garanerar a pensionerna kommer a kunna bealas u. 2

3 II. Absrac The reform of he Swedish pension sysem in 1999 aimed o, among oher hings, decrease he demographic risk an ageing populaion has on he sysem. The new pension sysem is parly pay-as-you-go and parly funded. As an ageing populaion has proven disadvanageous o pension sysems, his hesis reas in a macroeconomic conex how hese changes affec he Swedish pensions. The work is mainly based on sudies of lieraure and saisics, and on inerviews. The conclusions show ha demographic changes resuling in an ageing populaion has a negaive financial impac on he Swedish pension sysem. The effecs of a higher feriliy, moraliy or immigraion are in pracice small, and hus canno alone couner he financial impac of he ageing. A combinaion of, for example, high feriliy and immigraion, would affec he dependency burden even more posiively. A posiive macroeconomic developmen, wih high employmen and reurn on he financial marke, has a posiive influence on he pension sysem jus as a negaive macroeconomic developmen negaively influences he sysem. Theoreically, i is possible o preven a disadvanageous demographic developmen direcly and indirecly. However, i is no cerain in pracice ha he direc mehod can be successful, why he Swedish pension sysem relies on indirec mehods such as he auomaic balance mechanism and he life expecancy denominaor. I is no clear wheher he pension sysem is poliically sable, bu financially is sabiliy is guaraneed. 3

4 III. Förord Framiden är allid oviss. Vad som kommer a hända oss personligen är någo som vi ine ve om i förväg och ine heller är de lä a föruspå efersom live ofa ar oförusedda och slingrande vägar. Likväl är framiden någo som vi alla någon gång funderar över. När vi närmar oss pensioneringen ser de flesa av oss fram emo en ryggad ålderdom efer e lång yrkesverksam liv. Emellerid har de visa sig under de senase vå decennierna a många av pensionssysemen i världens länder ine kommer a vara finansiell hållbara i längden, vilke har resulera i a bland anna Sverige reformera om si pensionssysem. Frågorna huruvida de nya svenska pensionssyseme är hållbar finns forfarande, men nu handlar de ine längre om de är finansiell hållbar uan snarare om de är de poliisk. Vi kan ine föruse vad som händer på de personliga plane, men vi kan föruse med relaiv sor säkerhe hur den demografiska uvecklingen kommer a forskrida. Med andra ord kan vi redan idag vea hur många pensionärer som kommer a behöva försörjas i framiden liksom hur många yrkesarbeande individer som kan försörja dem. Dea är en sryka, och ger oss möjligheen och chansen a redan idag förändra eller förbära briser i e pensionssysem. Jag skulle vilja a illfälle i ak och acka alla som jag har kommi i konak med och som har hjälp mig under arbees gång. E sor ack ill min handledare Juan Carlos Esibill som har guida mig genom arbee och givi mig många givande synpunker och kommenarer. Tack ill alla som og sig id och delog i inervjuerna. Jag ackar också opponenerna som givi mycke konsrukiv kriik. Sluligen vill jag rika e varm ack ill alla som har besök seminarierna, givi kommenarer och korrekurläs min uppsas. Lund 2006 Sofia Eklund 4

5 IV. Innehållsföreckning 1. INLEDNING PROBLEMFORMULERING SYFTE METOD KÄLLKRITIK AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION TEORI PENSIONSSYSTEM Klassificering av pensionssysem Kassaflöde Balansräkningen Risker i e pensionssysem Risker för en pensionsförvalare DEMOGRAFI Den framida befolkningen Åldrande befolkning Försörjningskvoen Överlappande generaioner VIDAREUTVECKLING AV KASSAFLÖDET Bufferfonder EMPIRI DET NYA PENSIONSSYSTEMET SYSTEMETS FINANSIELLA STABILITET Bromsen Delningsal AP-FONDERNAS ROLL AP-fondernas placeringar PENSIONSSPARARENS PERSPEKTIV DEN DEMOGRAFISKA UTVECKLINGEN Prognoser för Sverige

6 3.5.2 Alernaiva demografiska scenarier Prognoser för andra länder INTERVJUER Försa AP-fonden Fjärde AP-fonden Handelsbanken Färs & Frosa Sparbank Agnea Kruse, Lunds universie ANALYS TRE FIKTIVA MAKROEKONOMISKA SCENARIER DEMOGRAFIN OCH PENSIONSSYSTEMET Försörjningsbördan Befolkningens sammansäning POLITISK RISK AP-FONDERNA BANKERNA PRODUKTIVITET OCH SYSSELSÄTTNING EGET ANSVAR SLUTSATS VIDARE FORSKNING BILAGA 1. MATEMATISK BESKRIVNING BILAGA 2. AP-FONDERNAS PLACERINGSREGLER BILAGA 3. INTERVJUFRÅGOR BILAGA 4. SVERIGES FRAMTIDA BEFOLKNING EFTER ÅLDER KÄLLFÖRTECKNING

7 V. Figurföreckning FIGUR 1. FÖRDELNINGSSYSTEM RESPEKTIVE FONDERAT SYSTEM FIGUR 2. LIVET I KORTHET FIGUR 3. KASSAFLÖDET OCH BUFFERTFONDENS ROLL FIGUR 4. DET SVENSKA PENSIONSSYSTEMET FIGUR 5. MÖJLIGHETERNA ATT PENSIONSSPARA FIGUR 6. BEFOLKNINGSPYRAMID I PROCENT FÖR SVERIGES BEFOLKNING FIGUR 7. FÖRÄNDRINGAR I FERTILITET OCH MORTALITET FIGUR 8. PROGNOSTISERAD IN- OCH UTVANDRING VI. Tabellföreckning TABELL 1. SVERIGES BEFOLKNING IDAG OCH I FRAMTIDEN TABELL 2. AP-FONDERNAS STRATEGISKA PORTFÖLJER TABELL 3. DEN SVENSKA BEFOLKNINGENS ÅLDRANDE TABELL 4. FRUKTSAMHET (BARN PER KVINNA). ALTERNATIVA ANTAGANDEN TABELL 5. DÖDLIGHET (MEDELLIVSLÄNGD I ÅR). ALTERNATIVA ANTAGANDEN TABELL 6. NETTOMIGRATION I TUSENTAL. ALTERNATIVA ANTAGANDEN TABELL 7. MEDELLIVSLÄNGD OCH PENSIONSÅLDER TABELL 8. FÖRSÖRJNINGSKVOTER ENLIGT SCB:S HUVUDSCENARIO TABELL 9. FÖRSÖRJNINGSKVOTER ENLIGT SCB:S SCENARIO MED HÖG FRUKTSAMHET TABELL 10. FÖRSÖRJNINGSKVOTER ENLIGT SCB:S SCENARIO MED HÖG MORTALITET TABELL 11. FÖRSÖRJNINGSKVOTER ENLIGT SCB:S SCENARIO MED HÖG INVANDRING TABELL 12. FÖRSÖRJNINGSKVOTER ENLIGT SCB:S SCENARIO MED LÅG FRUKTSAMHET TABELL 13. FÖRSÖRJNINGSKVOTER ENLIGT SCB:S SCENARIO MED LÅG MORTALITET TABELL 14. FÖRSÖRJNINGSKVOTER ENLIGT SCB:S SCENARIO MED LÅG INVANDRING TABELL 15. HUVUDALTERNATIVET TABELL 16. LÅG FRUKTSAMHET TABELL 17. HÖG FRUKTSAMHET TABELL 18. LÅG MORTALITET TABELL 19. HÖG MORTALITET TABELL 20. LÅG MIGRATION TABELL 21. HÖG MIGRATION

8 VII. Beeckningar Klassificering av pensionssysem X X -1 Dagens arbesagare. Dagens pensionärer, d.v.s. gårdagens arbesagare Fonderingsgraden Fonderingsgraden för e pensionssysem vid. F Värde av illgångar i fonderingssyseme (pensionsfonder) i slue av period. P +1, +2, Summan av pensioner som ubealas i kommande perioder. PV (X) Förväna nuvärde av variabeln X Kassaflöde C r -1. F -1 Q G P F F -1 S Inbealda pensionsavgifer från arbesagare och arbesgivare. Räneinäker från pensionsfonder. En besämd och regelbunden överföring från grundaren av pensionssyseme. En posiiv eller negaiv överföring gjor av grundaren för pensionssyseme i syfe a vidhålla jämviken mellan inkomser och ugifer vid undersko eller översko i kassaflöde. Pensioner. Neoökning av pensionsfonder. Subvenioner ill andra områden inom socialförsäkringen finansierade av pensionssyseme Kassaflöde i en överlappande generaionsmodell a y p N L N P n Summan som varje yrkesarbeande individ bidrar med ill pensionssyseme. Åerbäring. Pensionsavgif. Inkomsen per person. Pension per person. Anale yrkesarbeande. Anale pensionärer. Befolkningsillväx. 8

9 g x Tillväxak. Produkivie Den framida befolkningen N +1 N Den framida befolkningen. Den nuvarande befolkningen. B Anale födda barn vid idpunk. D IN OUT B D IN OUT Anale personer som dör. Anale personer som invandrar. Anale personer som uvandrar. Naurlig befolkningsökning. Neoinvandring Försörjningskvoen p y Medelpension. Medelinkoms Överlappande generaioner N Den oala befolkningen vid idpunk. N h Anal individer med åldern h vid idpunk. h w h p Ålder när individen börjar arbea. Pensionsåldern. H+1 Ålder när individen dör. s h Sannolikheen a överleva ill period. 2.3 Vidareuveckling av kassaflöde Sysselsäningsgraden vid idpunk Bufferfonder G BF Tillgångar som aningen illförs eller frånas bufferfonden för a ujämna skillnader i avgifsinkomser och pensionsubealningar i pensionssyseme. Bufferfonden. 9

10 1. Inledning Jag är säker på a de vi gjor ine kommer a vara populär om 20 år när de som går i pension ser vad vi gjor. Göran Persson (februari 2005) 1 Ibland beskrivs en åldrande befolkning någo dramaisk som en demografisk idsbomb. Fakum är a de är e inernaionell fenomen som har flera ekonomiska konsekvenser. En åldrande befolkning innebär a andelen pensionärer i en befolkning siger. Samidig minskar andelen akiva som kan illfredssälla konsumionsbehoven hos den sörre andelen pensionärer. Såvida ine produkivieen siger illräcklig snabb eller reformer genomförs kan pensionssysem usäas för påfresningar på grund av de demografiska förändringarna som sker idag besluade den svenska riksdagen a ålderspensionssyseme skulle reformeras. Den vikigase orsaken ill beslue var a pensionskosnaderna ökade krafig i en id då illväxen var låg. 3 De reformerade pensionssyseme skulle a sörre hänsyn ill demografiska förändringar såsom en åldrande befolkning och anpassas efer Sveriges ekonomiska siuaion påbörjades reformen vars regler rädde i full kraf Före reformen var de svenska pensionssyseme e fördelningssysem. Avgiferna som bealades in fördelades direk ill pensionärerna. Reformen innebar a Sverige fick e pariell fonderingssysem. De beyder a pensionssyseme delvis är e fördelningssysem, delvis e fonderingssysem. Pensionerna i de nya syseme den allmänna pensionen besår av inkoms-, premie- och garanipension. Dessa grundas på individernas livsinkomser. Föruom livsinkomsen påverkas sorleken på pensionen av e fleral fakorer. Bland anna vid vilken ålder individen går i pension, premiepensionsfondernas uveckling, Sveriges ekonomiska illväx, och varje generaions åersående medellivslängd den dagen individen går i pension. 5 De nya i de svenska ålderspensionssyseme är allså pensionens åerkoppling ill Sveriges ekonomiska illväx och a syseme bäre ska åla befolkningsmässiga förändringar. Men de 1 J. Tauber, Persson spår kriik mo pensioner i Svenska Dagblade, 19 februari 2005, s W. A. Jackson, The Poliical Economy of Populaion Ageing (1998) s De fanns andra skäl också. ATP-syseme missgynnade personer med jämn inkomsuveckling som hade arbea lång id. 4 Försäkringskassan, ( ). 5 Försäkringskassan, ( ). 10

11 är ine bara Sverige som upplever demografiska förändringar såsom befolkningens ökande medellivslängd. A fenomene är inernaionell har medför a flera andra länder redan har reformera sina pensionssysem eller kommer a göra de i framiden. Exempelvis har Leland och Polen reformera sina respekive sysem på liknande sä som Sverige Problemformulering Medellivslängden i Sverige har sigi markan under de senase sekle, från 58 år (1913) ill 80 år (2004). När folkpensionen infördes i Sverige 1913 saes pensionsåldern ill 67 år och så var de ända fram ill 1976 då den sänkes ill 65 år, vilke gäller än idag. 7 Medellivslängden har allså öka sadig samidig som pensionsåldern har sänks. A Sverige idag har en högre levnadssandard än för hundra år sedan råder de ingen vekan om. Men man har under de senase vå decennierna kunna observera vå oroväckande render i Sverige liksom i flera andra länder, som på sik kan bli allvarliga problem. Dels a anale pensionärer blir all fler i förhållande ill anale yrkesverksamma, och dels a pensionskosnaderna har öka påaglig. 8 Enlig Saisiska Cenralbyråns (SCB) befolkningsprognos för Sverige kommer anale pensionärer a öka med mer än 50 % fram ill 2050, samidig som anale yrkesverksamma endas förvänas siga relaiv svag med dryg 8 % (se abell 1). 9 Sveriges befolkning idag och i framiden Tusenals Andel Ålder Ökning ,3 2373,7 10,0% 24,0% 22,6% ,8 5707,4 7,7% 58,8% 54,3% ,3 2435,4 56,7% 17,2% 23,2% Toal 9011, ,5 16,7% 100% 100,0% TABELL 1. SVERIGES BEFOLKNING IDAG OCH I FRAMTIDEN. KÄLLA: SCB. I och med a en minskande andel av befolkningen i yrkesverksam ålder kan bidra ill a upprähålla pensionssyseme, kan en all äldre befolkning med bibehållen pensionsålder bli e allvarlig problem på lång sik. All färre ska försörja all fler. Sedan de svenska pensionssyseme reformerades 1999 har dock demografiska liksom makroekonomiska aspeker 6 Second houghs on he hird age i The Economis, 17 februari Försäkringskassan, ( ). 8 S. Valdés, Políicas y mercados de pensiones. Un exo universiario para América Laina (2002) s SCB, Sveriges framida befolkning. Reviderad befolkningsprognos (2005) s

12 kommi a få en all sörre beydelse för den framida pensionen än vad som idigare gällde i den allmänna illäggspensionen (ATP) och folkpensionen. 10 Efersom pensionerna i de nya syseme är knuna ill både demografi och ill makroekonomi, kan pensionsnivån komma a påverkas. Dels genom a en mindre andel av befolkningen är yrkesverksam och kan bidra ill den naionella ekonomiska illväxen, och dels genom fondernas värdeuveckling på den inernaionella finansmarknaden. En åldrande befolkning medför sålunda umaningar och påfresningar för e pensionssysem. De är därför av vik a undersöka vilken finansiell inverkan demografiska sam makroekonomiska förändringar har på de svenska pensionssyseme. 1.2 Syfe Syfe med uppsasen är a undersöka hur pensionerna i de svenska pensionssyseme påverkas av demografiska förändringar vid olika makroekonomiska konjunkurlägen give, om ine anna anges, a produkiviesuvecklingen förblir oförändrad. Närmare besäm så uppfylls uppsasens syfe genom a besvara följande, delvis inbördes överlappande, frågor. Vilken finansiell inverkan har demografiska förändringar på pensionssyseme? Hur påverkas pensionerna av den makroekonomiska uvecklingen vid re alernaiva scenarier? Har de svenska pensionssyseme kapacie a beala u pensioner som gör a de framida pensionärernas levnadssandard hålls konsan eller ökar? Kommer pensionerna a kunna finansieras uan a försörjningsbördan på framidens arbesagare blir för sor? 1.3 Meod Uppsasarbee baseras på sudier av lieraur och saisik sam inervjuer. Årsredovisningar för AP-fonder och pensionssyseme har suderas, likaså lagexer som berör område. Demografiska prognoser gjorda av SCB används för a analysera re fikiva makroekonomiska 10 Folkpensionen var e grundskydd i de gamla pensionssyseme, lika för alla oavse inkoms. Allmän illäggspension var också en del av de gamla pensionssyseme, där de femon bäsa inkomsåren var avgörande för pensionssorleken. 12

13 scenarier med hjälp av relevana eorier inom naionalekonomi. De makroekonomiska scenarierna ugår från e grundscenario som visar en medelväg mellan en opimisisk och en pessimisisk makroekonomisk uveckling. Jag inervjuar också personer från AP-fonderna, banker och en akademiker som forskar inom område, för a få deras syn på hur de befolkningsmässiga förändringarna kan påverka de svenska pensionssyseme och APfondernas förvalning. De inervjuade personerna är Ossian Ekdahl, chef för bolagssyrning och sraegisk analys vid Försa AP-fonden, Göran Schuber, chef för affärs- och riskkonroll vid Fjärde AP-fonden, Roger Henriksson, försäkringsansvarig vid Handelsbanken i Lund, Anders Hansson, ansvarig för Spara & Placera priva vid Färs & Frosa Sparbank i Lund, sam Agnea Kruse, universieslekor vid Lunds universie. Hans Lundsröm på Saisiska Cenralbyrån har brevledes biså med dealjerad saisik angående Sveriges framida befolkning. 1.4 Källkriik Beräffande befolkningsprognosernas illförlilighe är den god för de årskullar som redan finns i början av prognoserna, men den avar med iden. När de gäller de årskullar som föds under prognosperioden är illförliligheen lägre. Osäkerheen i illförliligheen kan uryckas genom a skildra prognoserna med e låg, medel och hög anagande för respekive förändringsfakor (fruksamhe, dödlighe och migraion). 11 Inervjufrågorna som sälldes var av diskussionskarakär för a svaren skulle bli mångsidiga och uömmande. Frågorna åerfinns i bilaga 3. Inervjufrågorna skickades i förväg ill respondenerna via e-pos för a de skulle få möjlighe a fundera och förbereda svaren. Inervjuerna har ske via elefon och personliga möen. I inervjuer finns de allid en viss risk för felolkning av frågor, liksom missuppfaningar av svar. Därför har respondenerna få möjlighe a a del av och godkänna relevana sycken. När de gäller de elekroniska källorna har jag använ mig av informaion som är publicerad av svenska myndigheer och andra vederagna källor. 1.5 Avgränsningar Uppsasen avgränsas ill a enbar behandla de svenska pensionssyseme, och den allmänna pensionen med undanag för garanipensionen. E ag framöver kommer de a finnas 11 SCB (2005) s

14 övergångsregler för personer som är födda innan För a förenkla verkligheen anas de i analysen a hela den svenska befolkningen ingår i de nya pensionssyseme. Tidsperioden som de demografiska prognoserna bygger på är 2005 ill En längre idshorison har ine anses meningsfull för a besvara uppsasens frågesällningar. De anas a produkiviesuvecklingen förblir oförändrad under prognosiden såvida ine anna anges. Uppsasen inroducerar problemaiken kring produkivie, men diskuerar de ine närmare. Hur pensionssysemes illgångar och skulder uvecklas kommer ine a undersökas, vilke innebär a de så kallade balansale ine kan beräknas för a uröna om den auomaiska balanseringsmekanismen akiveras. Efersom avsiken är a undersöka hur pensionerna påverkas av demografiska förändringar, spelar de mindre roll huruvida balanseringen akiveras eller ej. Akiveras den auomaiska balanseringen på grund av en negaiv demografisk uveckling, se ur pensionssysemes perspekiv, eller negaiv makroekonomisk uveckling blir pensionerna auomaisk lägre. I analysen as de heller ingen hänsyn ill arvsvinser; de vill säga a avlidna personers pensionsbehållning eller premiepensionskapial kan ärvas av övriga pensionssparare i pensionssyseme. Tros a kosnader för förvalning och adminisraion av inkoms- och premiepensionen minskar pensionerna, kommer dessa kosnader a borses från i uppsasen. 1.6 Disposiion Uppsasen inleds med en eoreisk beskrivning av hur pensionssysem kan klassificeras, sam hur pensionssysemes kassaflöden er sig ur e demografisk och makroekonomisk perspekiv. Den forsäer med en beskrivning av de svenska pensionssyseme, vilke leder ill en analys av inledningskapiles frågesällningar. Uppsasen avsluas med slusaser och förslag ill vidare forskning. 14

15 2. Teori Dea kapiel inleds med a förklara syfe med e pensionssysem. Därefer kommer olika yper av pensionssysem och deras kassaflöde a beskrivas och definieras, sam demografiska eorier a preseneras. Kapile avsluas med en vidareuveckling av kassaflöde ur e demografisk och makroekonomisk perspekiv. 2.1 Pensionssysem Alla pensionssysem har e refaldig syfe: 12 Tillhandahålla pensionärer en försörjning för a förhindra faigdom efer e yrkesverksam liv. Jämna u konsumionen över en livsid från de mes produkiva åren ill de mins produkiva åren. Fungera som en försäkring och förse livsförnödenheer för dem som lever excepionell länge. Nyckelorden i e pensionssysem är konsumion och produkion av varor och jänser. För en pensionerad generaion är de vikig a den yngre generaionen i befolkningen producerar de varor och jänser som eferfrågas av båda generaionerna. De är kossam, och ine allid prakisk möjlig, a lagra nuvarande produkion för framida användning. Dessuom borses då från a preferenser och behov förändras under live. De bäre alernaive är då a växla eller bya nuvarande produkion mo framida produkion. Dea kan aningen ske genom a individerna sparar en andel av sin inkoms ill pensioneringen för a köpa varor och jänser från en yngre generaion, eller så kan individerna lia på e löfe från barn, arbesgivare eller saen a de ska förse dem med varor och jänser efer pensioneringen. Dea leder ill vå vanlig förekommande yper av pensionssysem: Fördelningssyseme som bygger på e implici eller explici löfe mellan generaioner, och fonderingssyseme där äganderäen spelar en cenral roll Klassificering av pensionssysem E sä a klassificera pensionssysem är a ugå från avvägningen mellan fördelning (payas-you-go eller korare paygo) och fondering i syseme. E fördelningssysem bygger på a 12 N. Barr, The Pension Puzzle. Prerequisies and Policy Choices in Pension Design (2002) s N. Barr (2002) s

16 de yrkesverksamma bealar in skaer som direk slussas vidare ill dagens pensionärer. Den yrkesverksamma delen av befolkningen avsår med andra ord från a konsumera idag och erhåller isälle pensionsräer som kan unyjas i framiden. Pensionerna i fördelningssyseme ökar med inkomsernas (skaebasens) illväx. I de fonderade syseme besäms pensionerna av placerande, sparande och avkasningen på finansmarknaden. 14 Med finansmarknad avses här de finansiella syseme som inbegriper finansiella marknader med insrumen sam dess regelverk som ugörs av lagar och praxis. Pensionsfonder insiuioner för långsikig sparande placerar på finansmarknaden och bidrar ill a knya samman sparare med inveserare. Figur 1 illusrerar kopplingen mellan pensionssparare, pensionssysem, finansmarknaden och pensionärer för e fördelningssysem och e fondera pensionssysem. Generaion X sår för dagens arbesagare och generaion X -1 för dagens pensionärer. Pensionssparare och pensionärer Generaion X Generaion X -1 a e Pensionssysem (Pensionsförvalare) d b c Finansmarknaden FIGUR 1. FÖRDELNINGSSYSTEM RESPEKTIVE FONDERAT SYSTEM. EGEN BEARBETNING. Pensionsspararna bealar in en avgif (a) ill pensionssyseme, vilken ger dem räigheer a få pension i framiden. Dessa räigheer innebär en skuld för pensionssyseme, samidig som avgiferna som inbealas är en illgång. Vid e fördelningssysem omfördelas avgiferna direk ill dagens pensionärer som får en pension (d). I e fonderingssysem placerar en pensionsförvalare avgiferna på finansmarknaden (b), som sedan likvideras (c) och bealas u som pension ill pensionsspararna när de går i pension (e). Äganderäen ill de inbealda medlen skiljer sig allså å mellan sysemen. De är enbar i de fonderade syseme som individerna har äganderä över dessa. Med äganderä avses här a inbealda avgifer är öronmärka och illfaller inbealaren när denne går i pension. E 14 G. Normann, Hur lång räcker pensionerna? (2003) s

17 fördelningssysem kan dock ha fonderade inslag, men uan a äganderäen ill de inbealda medlen gäller för den enskilda individen Förmånsbesämda och avgifsbesämda sysem De går också a göra skillnad mellan förmånsbesämda sysem (Defined Benefi Plans) och avgifsbesämda (Defined Conribuion Plans). I e förmånsbesäm sysem är förmånsnivån eller pensionsnivån fassälld i förväg, medan nivån på avgifsinbealningarna anpassas därefer. Förmånsnivån kan exempelvis avse en viss procen av slulönen eller den genomsniliga lönen över en längre period. I de avgifsbesämda syseme är de isälle nivån på avgifsinbealningarna som är fassällda i förväg, medan förmånsnivån anpassas efer olika fakorer som beror på de specifika pensionssysemes uppbyggnad. I dessa sysem har individerna egna pensionskonon där pensionsräerna koninuerlig ackumuleras NDC och DC Pensionskonon i de avgifsbesämda syseme kan vara fikiva (Noional Defined Conribuion Accouns NDC) eller verkliga (Defined Conribuion Accouns DC). NDC-konon bygger på e fördelningssysem som imierar e fondera sysem i säe a besämma vilka förmåner pensionärerna får. Emellerid är de e ickefondera sysem och inbealningarna som bokförs på dessa konon är fikiva. De beyder a vad som regisreras ine är kapial uan injänade pensionsräer. När individerna pensioneras omvandlas dea ill årliga pensioner på e liknande sä som i fonderade sysem, med skillnaden a de årliga pensionerna bealas som en ska på morgondagens arbesagare. Avkasningen på dessa konon besäms av illväxaken, jämför med avkasningen på DC-konon som besäms av finansmarknaden. DCkonon bygger på e fondera sysem, där individerna har verkliga pensionskonon och allså själva sparar inför sin pensionering. Med fikiva konon säs auomaisk en begränsning på framida pensionärers krav på framida arbesagare genom vå demografiska variabler livslängden och födelseale. Värde på de fikiva konona reagerar auomaisk mo förändringar i livslängden via delningsal. 16 Samidig varierar pensionerna med födelsealen genom a e låg födelseal ger en sagnerad eller fallande sysselsäningsgrad vilke i sin ur påverkar inäkerna från inkomsskaen. Avkasningen på NDC-konona blir lägre, och därmed också pensionerna. En sigande 15 N. Barr (2002) s. iv. 16 Delningsalen diskueras närmare i avsni

18 produkivie ökar däremo avkasningen och pensionsnivån. 17 Med NDC-konon säkras, via förränningen av pensionsskulden, a pensionssysemes ugifer på lång sik ine översiger dess inkomser. En bromsmekanism gör a pensioner och pensionsräer förränas långsammare vid illfällen då pensionsskulden översiger pensionssysemes illgångar Ersäningsprinciper Ersäningen kan ugå enlig olika principer, ill exempel kan den vara inkomsprövad: Ju sörre inkoms, deso lägre ersäning. Den kan vara enhelig, de vill säga alla får e lika sor belopp. Den kan vara inkomsrelaerad, vilke innebär a individen ersäs i proporion ill inkomsborfalles sorlek: Ju högre inkoms, deso högre ersäning. Till dea kan de finnas yerligare krav på exempelvis a individen ska ha arbea en viss id eller a denne under en viss id beala in en avgif. Ersäningen kan också vara avgifsrelaerad, vilke beyder a den som beala in mer får en sörre ersäning Fonderingsgraden E pensionssysem kan indelas efer graden av fondering. Närmare besäm definieras e pensionssysems fonderingsgrad som: (1) PV F ( P 1, 2,... ) där: = Pensionssysemes fonderingsgrad vid slue av period. F = Värde av illgångar i fonderingssyseme i slue av period. P +1, +2, PV (X) = Summan av pensioner som ubealas i kommande perioder. = Förväna nuvärde av variabeln X, som besäms av ränan på finansmarknaden vid idpunken. Fonderingsgraden visar andelen av pensionssysemes illgångar som är skyddade av äganderäen. 20 Den anar ofas e värde mellan 0 och 1. När = 0 är pensionssyseme e fördelningssysem. Om ligger i inervalle mellan 0 och 1 kallas de för e pariell fonderings- 17 More han a noional improvemen i The Economis, 16 februari Försäkringskassan, Pensionssysemes årsredovisning 2004, s A-C. Såhlberg, Socialförsäkringarna i Sverige (2004) s S. Valdés (2002) s

19 sysem, och när = 1 är de e fonderingssysem. Om < 0 beyder de a fördelningssyseme är finansiell insabil, avgiferna har då sacka efer den nödvändiga nivån för a pensionssyseme ska kunna finansiera pensionerna. Om > 1 beyder de a illgångarna är högre än skulderna, vilke innebär a de finns kapial ill förmån för grundaren av pensionssyseme. Med grundaren menas iniiaivagaren ill pensionssyseme; de kan vara saen eller e föreag. De senare falle, a > 1, kan beroende på skaesyseme vara vanlig vid föreagsbealda pensionsplaner som ger föreagen skaefördelar Kassaflöde På lång sik är de inressan a föruse uvecklingen av e pensionssysems finansiella sällning, och a avgöra huruvida de finns e framida daum då illgångarna är slu och i sådana fall när dea inräffar. Kassaflöde visar var de likvida medlen kommer ifrån och ill vad dessa medel används. Årliga prognoser över kassaflöde för flera decennier framå är därför oumbärliga för a föruse hur demografiska eller makroekonomiska förändringar kan påverka pensionssyseme. 22 Kassaflöde för e pensionssysem definieras som: (2a) C r F Q G P ( F F ) S ] 0 för alla, 1 1 [ 1 där: C = Inbealda pensionsavgifer från både arbesagare och arbesgivare. r. -1 F -1 = Räneinäker från pensionsfonder. Pensionsfonden innefaar endas illgångar som är skyddade av äganderäen och uesluer därmed illgångar förknippade med e fördelningssysem. Q = En besämd och regelbunden överföring från grundaren av pensionssyseme. G = Evenuell en posiiv eller negaiv överföring gjor av grundaren för pensionssyseme i syfe a vidhålla jämviken mellan inkomser och ugifer vid undersko eller översko i kassaflöde. P = Pensioner. 21 S. Valdés (2002) s S. Valdés (2002) s

20 F F -1 = Neoökning av pensionsfonder. S = Subvenioner ill andra områden inom socialförsäkringen finansierade av pensionssyseme. De finns några specialfall som underläar analysen av kassaflöde. När S = 0 är pensionssyseme specialisera, de vill säga syseme har specialisera sig på ålderspensioner och ägnar sig ine å andra områden inom socialförsäkringen eller offenliga ugifer. När Q = 0 är pensionssyseme finansiell oberoende från saen eller föreage. Samidig kan saen inervenera genom a modifiera exempelvis avgifen eller pensionsåldern. När de ine finns några risker eller osäkerheer, kan de ine heller finnas ovänade överföringar och G = 0. Dessa anaganden förenklar kassaflöde ill: (2b) C + r -1. F -1 [P +(F - F -1 )] = 0 Med andra ord, de inbealda pensionsavgiferna och fondernas förränning är lika med pensionsubealningarna plus neoökningen av pensionsfonden Kassaflöde i en överlappande generaionsmodell Anag a anale pensionärer N P och anale yrkesarbeande N L illhör pensionssyseme i perioden. Pensionssyseme är e pariell fonderingssysem. De yrkesarbeande individerna jänar en inkoms y som beskaas med en pensionsavgif. I period bidrar varje yrkesarbeande individ med en summa a ill pensionssyseme. En del av pensionsavgiferna i förra perioden har inveseras i fonder F -1 ill en räna r -1. En pensionär får i samma period pensionen p som har haf en åerbäring. I enlighe med de förenklade kassaflöde (2b), ger dea e kassaflöde som kan uryckas på följande sä: (2c) a N r F p N ) ( F F ) 0 L 1 1 ( P 1 y N r F y N ) ( F F ) 0 L 1 1 ( 1 P 1 23 S. Valdés (2002) s

21 Pensionssyseme beskrivs också av befolkningsillväxen n (se ekvaion 3), produkivieen x (se ekvaion 4) och illväxaken g (se ekvaion 5). Efersom moralieen bland unga anas vara försumbar, är N L = N P+1 för alla. (3) n N / N ) 1 ( N / N ) 1 (4) x ( y / y 1) 1 ( L L 1 P 1 P (5) g ( 1 n )(1 x ) 1 Ekvaion (4) visar a produkivieen kan approximeras med individernas löneförändringar. Den innebär a en produkiviesförbäring kan förklaras av fakorer som ökar produkionen med bibehållen arbeskraf, och därmed möjliggörs en ökning av den reala lönen. 24 Ekvaion (5) visar a illväxaken är produken av produkivieen och befolkningsillväxen Insolvens Så länge som kassaflöde är i jämvik är e pensionssysem solven, efersom de klarar av alla sina åaganden. 26 Emellerid finns de åminsone vå omsändigheer som kan orsaka a e pensionssysem blir insolven. För de försa, när de inräffar exogena förändringar som ger e permanen kassaundersko samidig som saen hindrar ingrepp i pensionssyseme för a bevara sysemes finansiella oberoende. A pensionsskulden siger med en ökande medellivslängd är e exempel på en sådan förändring. För a undvika insolvens krävs ågärder för a öka pensionssysemes illgångar (öka avgifen) eller minska skulden (minska åerbäringskvoen) eller båda (höja pensionsåldern). För de andra, när e pensionssysem som ine är hel fondera upphör a gälla Balansräkningen I pensionssysemes balansräkning kan render i kassaflödes olika komponener avläsas. När en händelse aviseras som förändrar de framida kassaflödena anpassar balansräkningen sig omedelbar, men de gör däremo ine de löpande flödena. Därför kan balansräkningen avslöja annan informaion än vad kassaflöde gör. Exempel på händelser som kan föruses med 24 För vidare diskussion om produkivie se D. Romers Advanced Macroeconomics (2005). 25 S. Valdés (2002) s S. Valdés (2002) s S. Valdés (2002) s

22 relaiv sor säkerhe flera decennier innan de inräffar, och redan idag genererar förändringar i balansräkningen är: Demografiska förändringar. Där ingår bland anna variaioner i livslängd, i ferilie och i anale ansluna ill pensionssyseme. 2. Förändringar i den ekonomiska försörjningskvoen. De vill säga anale personer som fakisk har e arbee i förhållande ill anale pensionärer Risker i e pensionssysem A förse varje individ med en sabil och förusägbar pension är en umaning för alla pensionssysem. Världen är på flera sä oförusägbar; demografiska render förändras, den ekonomiska uvecklingen går ine som förväna, poliiska sysem ändras eller pensionssysemes insiuioner kan misslyckas med sina ansvarsområden. Med andra ord finns de flera risker som e pensionssysem är usa för. Dessa risker ökar sannolikheen för a gjorda pensionslöfen ine kan hållas. 29 Som redan anys kan riskerna vara demografiska, ekonomiska eller poliiska. Sorleken på de olika riskerna beror på vilken yp av pensionssysem lande har. Fondering anses minska de demografiska, ekonomiska och poliiska riskerna generell se jämför med fördelningssyseme. De sker via en bäre diversifiering av den demografiska risken mellan olika generaioner av pensionssparare som lever under samma period sam via inernaionell diversifiering. 30 Sluligen finns den sysemiska risken: Risken för händelser som orsakar ekonomiska förluser eller skadar förroende för sora delar av de finansiella syseme, och därmed också pensionssyseme. 31 Demografiska risker är sådana som påfresar pensionssyseme via oförvänade förändringar i demografiska fakorer såsom fruksamhe, dödlighe och migraion. Pensionärer som lever längre än förväna ugör en sådan risk. A fler individer än förväna blir pensionärer är också en demografisk risk, liksom negaiva förändringar i födelsealen. En nedgång i födelsealen innebär a relaiv färre individer kommer a ingå i arbeskrafen i framiden. Ökar medellivslängden kommer individerna a illbringa en sörre del av si liv som 28 S. Valdés (2002) s L. H. Thompson, Individual Uncerainy in Reiremen Income Planning under Differen Public Pension Regimes i R.D. Arnold (e al), Framing he Social Securiy Debae: Values, Poliics, and Economics (1998) s S. Valdés (2002) s Group of Ten (G10), Repor on Consolidaion in he Financial Secor (2001) s

23 pensionärer. Dessa förändringar påfresar pensionssysemes finansiering. 32 In- och uvandring är yerligare en demografisk risk som främs beror på ålderssrukuren på de berörda individerna som in- och uvandrar. Om exempelvis många i arbesför ålder uvandrar minskar arbeskrafen, vilke kan påverka pensionssyseme. Ekonomiska risker uppsår ill följd av ovänade förändringar i avkasningen på inveseringar eller i löneökningsaken under individernas arbesliv. En snabb löneillväx kan leda ill a pensionsavgifen behöver siga för a klara av den högre levnadssandarden. 33 Med poliisk risk avses poliiska beslu som kan resulera i a pensionslöfen ine kan hållas när individerna pensioneras i framiden. De kan uppså ill följd av allför generösa pensionslöfen som saen egenligen ine har råd med efersom den framida kosnaden av löfena ine har beakas. Poliisk risk är mindre påaglig när pensionssyseme är finansiell auonom från sasbudgeen, dock är den ine lika med noll efersom saen forfarande kan ändra sysemes regelverk Risker för en pensionsförvalare Samidig som pensionssyseme är usa för flera risker är pensionsförvalarna de också. De behöver a hänsyn ill finansiella risker vid placerande av pensionsspararnas kapial. Dessa risker påverkar förvalningen beroende på pensionsfondens målsäning och i sluänden också sorleksnivån på pensionärernas pensioner. Enlig porföljvalseori kan en förvalare sprida riskerna genom a diversifiera, de vill säga genom a invesera i flera olika illgångar såväl i inhemsk som uländsk valua. Ju bäre porföljen är diversifierad, deso mindre varierar spridningen på avkasningen. 35 Teoreisk se finns de flera illgångar som en förvalare kan placera i. Fonder placerar sina illgångar i olika yper av värdepapper eller i olika kombinaioner av värdepapper. Ofa delas fonderna in efer ypen av placering. Ränefonder placerar i ränebärande värdepapper, såväl priva som offenlig, såsom sasskuldväxlar och obligaioner med olika löpider. Blandfonder placerar i både ränebärande värdepapper och akier. Generaionsfonderna bygger på en uppfaning om a akier ger bäre långsikig värdeuveckling än ränebärande värdepapper och a de ränebärande värdepapprena har en sabilare uveckling. Därför placerar generaionsfonder 32 L. H. Thompson (1998) s L. H. Thompson (1998) s L. H. Thompson (1998) s Z. Bodie, A. Kane, A. J. Marcus, Essenials of Invesmens (2003) s

24 främs i akier när de är lång id kvar fram ill pensionen och all efersom minskas akieinnehave ill förmån för ränebärande värdepapper. Akiefonder placerar ill sörsa delen i marknadsnoerade akier eller andra värdepapper där värdeuvecklingen är kopplade ill akier. 36 Emellerid finns de risker som är förknippade med de olika illgångsslagen. Vissa risker är generella, medan andra är specifika. Marknadsrisk ugörs av riskfakorer som är gemensamma för hela ekonomin. De kan handla om konjunkurläge, ränor, inflaion och växelkursen. Unik risk eller föreagsspecifik risk påverkar bara de specifika föreage och kan diversifieras bor, liksom branschspecifik risk. 37 För ränebärande papper är ränerisk (risken a värde sjunker när ränan siger) liksom kredirisk (risken a lånagaren ine bealar illbaka lånen p.g.a. konkurs eller liknande) de vikiga riskfakorerna. Ränerisken är högre ju längre löpid de ränebärande pappre har. Sasobligaioner anses sakna kredirisk, medan föreagsobligaioner kan ha en hög kredirisk. 38 Likvidiesrisk är risken a ine kunna sälja sina illgångar illräcklig lä och snabb i ubye mo konaner. De påverkar all från obligaioner ill akier. Inflaionsrisk är risken a illgångarna förlorar i värde när inflaionen siger och då minskar köpkrafen. Inflaionsrisk kan beskrivas som risken med a undvika risk, de vill säga med a vara för försikig. 39 Valuarisk besår i a avkasningen på en illgång är osäker på grund av a växelkursen mellan den inhemska och uländska valuan kan förändras. 40 Denna risk finns vid inveseringar eller placeringar i andra valuor. Poliisk risk ugörs av a saers beslu kan påverka inveseringsmöjligheerna i lande. 41 Yerligare en risk som bör as i beakande vid speciell långsikiga inveseringsbeslu är idsrisken. De är risken a inveseraren kan behöva sina inveserade pengar idigare än väna. Långsikiga inveseringar ger ofa, även relaiv se, högre avkasning än korsikiga, men den längre idshorisonen ökar idsrisken. 42 Sluligen är förvalaren också usa för en sysemisk risk, som genom dominoeffeker kan ge sora och oförusedda konsekvenser på hela de finansiella syseme PPM, ( ). 37 Z. Bodie, A. Kane, A. J. Marcus (2003) s Z. Bodie, A. Kane, A. J. Marcus (2003) s. 316, Z. Bodie, A. Kane, A. J. Marcus (2003) s Z. Bodie, A. Kane, A. J. Marcus (2003) s Z. Bodie, A. Kane, A. J. Marcus (2003) s Z. Bodie, A. Kane, A. J. Marcus (2003) s Group of Ten (2001) s

25 2.2 Demografi Demografi är veenskapen som ägnar sig å sudier av befolkningars sammansäning och sorlek, sam förändringar i befolkningssrukuren förorsakade av demografiska händelser. I följande avsni kommer demografiska begrepp, definiioner och samband a behandlas Den framida befolkningen Fruksamhe, dödlighe och migraion är demografiska förändringsfakorer som påverkar den framida folkmängden (N +1 ). Den påverkas posiiv av a barn föds (B ) och personer invandrar (IN ), och negaiv av a personer uvandrar (OUT ) och dör (D ). Den framida folkmängden beror också på den nuvarande folkmängdens sorlek (N ), och beskrivs av följande ekvaion: (6) N 1 N B D IN OUT Dea samband innebär a en förändring i folkmängden besår av en naurlig befolkningsökning, B D, och av neoinvandring, IN OUT Åldrande befolkning En åldrande befolkning uppfyller åminsone e av följande vå villkor. De ena villkore är a befolkningens genomsniliga ålder siger och de andra är a andelen äldre över en viss ålder ökar. 45 Åldrande hos en befolkning beror av de re demografiska förändringsfakorerna; ferilie, moralie och migraion. En fallande ferilie eller fruksamhe innebär a färre barn föds och a sorleken på den yngre generaionen minskar relaiv den äldre. Befolkningen åldras allså även om medellivslängden ine har sigi. En minskad moralie eller dödlighe resulerar i a individer lever längre vilke ökar genomsnisåldern och befolkningen åldras. Den redje källan ill demografisk förändring är migraion som aningen kan öka eller minska befolkningen. Migraion har en veydligare effek på åldersfördelningen än ferilie och moralie, på grund av migranernas poeniell vida ålderssrukur C. Newell, Mehods and Models in Demography (1988) s W. A. Jackson (1998) s W. A. Jackson (1998) s

26 2.2.3 Försörjningskvoen Hur sor pensionsavgifen behöver vara för a uppnå en viss sorlek på pensionen kan beräknas med hjälp av kassaflöde. Anag a pensionssyseme grundar sig på fördelningsprinciper. Avgifen blir då kvoen mellan pensionsubealningar och bealningsunderlage. Vid förändringar i arbeskrafen, anale pensionärer eller i lönen finns de vå paramerar som kan anpassas för a balansen i pensionssyseme bevaras, nämligen avgifssasen och pensionsnivån. I ekvaionen sår p och y för medelpension och medellön i ekonomin vid iden. (7) eller p y N N Avgifssas P L ersäningskvo försörjningskvo Försörjningskvoen (ibland benämnd försörjningsbörda) definieras ofa som anale pensionärer N P i förhållande ill anale personer i arbeskrafen N L. Enlig denna definiion ligger beoningen på a personer förvänas vara ekonomisk akiva eller inakiva på grund av sin ålder, snarare än a personerna verkligen är akiva eller inakiva. En åldrande befolkning medför således a försörjningskvoen siger. Emellerid är de vikigare i e pensionssysem med fördelningsprinciper hur många som fakisk arbear. Om den nyligen beskrivna försörjningskvoen benämns vara den demografiska vore de då lämpligare med en ekonomisk försörjningskvo som säer anale pensionärer i relaion ill anale sysselsaa personer i arbeskrafen. I e avgifsbesäm sysem minskar således ersäningskvoen i ak med en ökande försörjningskvo Överlappande generaioner Den överlappande generaionsmodellen (Overlapping Generaions Model) har få si namn av a flera generaioner allid samexiserar med varandra. Individerna lever maximal H + 1 år. Under de försa 0 h w åren anses individerna vara barn och arbear ine alls efersom föräldrarna finansierar deras konsumion. Vid åldern h w börjar individerna arbea i ubye mo en lön. Under de påföljande åren h p-1 h w anas de arbea och vid h p går de i 47 A. Kruse, Pensionen påverkas också av vad andra gör i Välfärd (2005:4) s

27 pension. Under de sisa H h p åren är individerna pensionerade och erhåller ålderspension. 48 Figur 2 förklarar beeckningarna som används för a beskriva lives olika skeenden. Födelse Inräde i arbeskrafen Pensionering Borgång 0 h w h p H+1 Tidsaxel FIGUR 2. LIVET I KORTHET. EGEN BEARBETNING. I början av varje idsperiod föds de N 0 individer. Individerna inom varje generaion är ideniska och sår inför en moraliesrisk i början av varje period. Sannolikheen a överleva ill period för en individ som är född i period - h är s h, där s 0 = 1. Individerna i varje generaion anas maximal leva H + 1 år, och då är s H+1 = 0. Den oala befolkningen som lever vid benämns N. Anale individer med åldern h vid idpunken beecknas N h. (8a) H N N h h0 Arbeskrafen N L i period är summan av befolkningen i åldern mellan h w och h p-1. (8b) p1 h N L N h w hh Anale pensionärer N P är lika med summan av befolkningen som är h p år eller äldre. (8c) N P p hh p hh N h H p hh N h 48 D. Sundén, The Dynamics of Pension Reform (2002) s

28 2.3 Vidareuveckling av kassaflöde Från (2c) härleds följande beskrivning av kassaflöde: (9a) y N r F p N ) ( F F ) 0 L 1 1 ( P 1 Ur e demografisk perspekiv kan kassaflöde uryckas som a pensionsinäkerna från de yrkesverksamma och fondernas förränning ska vara mins lika sora som pensionsubealningarna och fondernas neoökning: p1 h H (9b) ( y N L ) r 1 F 1 ( p N P ) ( F F 1 ) 0 w p h h Om (9b) uppfylls är pensionssyseme solven, annars är de insolven och på lång sik kan syseme ine klara av sina åaganden. Denna ekvaion kan vidareuvecklas ur e makroekonomisk perspekiv. Alla individer som ingår i arbeskrafen arbear som bekan ine på grund av arbeslöshe eller andra omsändigheer. Hänsyn bör as ill dea fakum, och sysselsäningsgraden de vill säga andelen personer som fakisk har e arbee ska ingå i kassaflöde: 49 p1 h H (10) ( y N L ) r 1 F 1 ( p N P ) ( F F 1 ) 0 w p h h Bufferfonder Som idigare nämns (avsni 2.1.1) kan e fördelningssysem ha inslag av fondering uan a de inbealda pensionsavgiferna är öronmärka för pensionsspararen. De beyder a äganderäen ill de inbealda medlen ine gäller för den enskilda individen. Dessa fonder är isälle allmänna, och ugör en buffer en reserv i pensionssyseme vid emporära förändringar i avgifsinkomser och pensionsubealningar. Figur 3 skildrar hur kassaflöde i e pensionssysem kan se u, och varför bufferfonden har en cenral roll. Närmare besäm illusrerar den a inbealningar av pensionsavgifer och ubealningar av pensioner kan variera med iden. Dea beror på demografiska såväl som 49 E alernaiv ill sysselsäningsgraden är a räkna anale arbeade immar i ekonomin. 28

29 ekonomiska omsändigheer. Vid idpunk 0 och 2 är inbealningarna sörre eller lika med ubealningarna, medan inbealningarna är mindre än ubealningarna vid idpunk 1 och 3. Bufferfonden behöver således ha framförhållning för a kunna uppfylla si åagande i pensionssyseme så a pensionerna ine behöver påverkas negaiv vid idpunker som 1 och 3. Inbealningar ill pensionssyseme ec ec. Tidsaxel Ubealningar ill pensionärer FIGUR 3. KASSAFLÖDET OCH BUFFERTFONDENS ROLL. EGEN BEARBETNING. Nu åerinförs en av de kassaflödeskomponener som idigare anogs vara lika med noll, nämligen G. Kassaflöde för e pariell fonderingssysem som använder sig av dessa bufferfonder blir således: p1 h H (11) ( y N L ) r 1 F 1 G ( p N P ) ( F F 1 ) 0 w p h h Om pensionsubealningarna är sörre än avgifsinkomserna as medel ur bufferfonden för a ujämna dessa ojämnheer, vilke innebär a G är posiiv. Om pensionsubealningarna isälle är mindre än avgifsinkomserna illförs bufferfonden medel, de vill säga a G är negaiv. Ekvaion (12a) och (12b) illusrerar dessa samband. (12a) (12b) H p h H p h ( p ( p N N P P ) ) p1 h w h p1 h w h ( y ( y N N L L ) ) G är posiiv. G är negaiv. 29

30 Hur bufferfonden (BF ) förändras över iden kan beskrivas: (13) BF (1 r ) 1 BF 1 G 30

31 3. Empiri I dea kapiel preseneras de svenska pensionssysemes uppbyggnad och egenskaper (se bilaga 1 för en maemaisk beskrivning). Med ugångspunk från inervjuer redogörs för vilka möjligheer som finns för a minimera den demografiska påverkan som en åldrande befolkning har på pensionssyseme. 3.1 De nya pensionssyseme Pensionssyseme med ATP och folkpension ersaes 1999 av den allmänna pensionen, som omfaar alla som är födda 1954 eller senare. 50 De nya pensionssyseme vilar på en bred överenskommelse mellan fem parier. 51 Den lagsadgade allmänna pensionen ingår i den skaefinansierade socialförsäkringen och besår av inkoms-, premie-, och garanipension. 52 Som Figur 4 visar är de reformerade pensionssysemes ålderspension skil från sasbudgeen. Ålderspensionsavgif 18,5 % 16 % 2,5 % PPM Sasbudgeen 1-4, 6:e AP-fonderna 7:e AP-fonden Priva fondbolag Garanipension Inkomspension Premiepension Försäkringskassan FIGUR 4. DET SVENSKA PENSIONSSYSTEMET. EGEN BEARBETNING. 50 Övergångsregler kommer a finnas längre. Personer födda mellan 1938 och 1953 omfaas av både de gamla och de nya syseme. Personer som är födda 1937 eller idigare omfaas däremo endas av de gamla pensionssyseme. 51 Regeringen, ( ) 52 Saens pensionsverk, ( ). 31