Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System"

Transkript

1 De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas i naionalekonomi Inernaionella ekonomprogramme Linköpings universie Våren 2006 Handledare: Juan Carlos Esibill

2 I. Sammanfaning Reformen av de svenska pensionssyseme 1999 syfade bland anna ill a minska den demografiska risken som en åldrande befolkning har på syseme. Sverige valde e sysem som grundar sig på e fördelningssysem med fikiva pensionskonon (inkomspensionen) och e fondera pensionssysem med verkliga pensionskonon (premiepensionen). Efersom en åldrande befolkning medför umaningar och påfresningar för e pensionssysem, behandlar uppsasen hur demografiska förändringar påverkar pensionerna i de svenska pensionssyseme i e makroekonomisk sammanhang. Uppsasarbee är främs basera på sudier av lieraur och saisik sam inervjuer. Slusaserna visar a demografiska förändringar som resulerar i en åldrande befolkning har en negaiv finansiell inverkan på de svenska pensionssyseme, de vill säga a pensionerna påverkas negaiv. Höga anaganden på de re demografiska förändringsfakorerna (fruksamhe, moralie och migraion) har i prakiken bara en lien posiiv effek på försörjningsbördan i de olika demografiska scenarierna, och kan därmed ine var för sig moverka den åldrande befolkningens finansiella inverkan. En kombinaion av exempelvis högre fruksamhe och högre invandring skulle däremo ge en sörre posiiv effek på försörjningsbördan. En posiiv makroekonomisk uveckling såsom hög sysselsäning och hög avkasning på finansmarknaden kan förmildra konsekvenserna, på samma sä som en negaiv uveckling kan förvärra dem. Teoreisk se går de a förebygga en ogynnsam demografisk uveckling, både direk och indirek, men i prakiken är de ine säker a de direka säe fungerar, varför de svenska pensionssyseme fakisk förliar sig på indireka meoder som den auomaiska balanseringsmekanismen och delningsalen. De är för övrig oklar huruvida pensionssyseme är poliisk sabil, men dess finansiella sabilie garanerar a pensionerna kommer a kunna bealas u. 2

3 II. Absrac The reform of he Swedish pension sysem in 1999 aimed o, among oher hings, decrease he demographic risk an ageing populaion has on he sysem. The new pension sysem is parly pay-as-you-go and parly funded. As an ageing populaion has proven disadvanageous o pension sysems, his hesis reas in a macroeconomic conex how hese changes affec he Swedish pensions. The work is mainly based on sudies of lieraure and saisics, and on inerviews. The conclusions show ha demographic changes resuling in an ageing populaion has a negaive financial impac on he Swedish pension sysem. The effecs of a higher feriliy, moraliy or immigraion are in pracice small, and hus canno alone couner he financial impac of he ageing. A combinaion of, for example, high feriliy and immigraion, would affec he dependency burden even more posiively. A posiive macroeconomic developmen, wih high employmen and reurn on he financial marke, has a posiive influence on he pension sysem jus as a negaive macroeconomic developmen negaively influences he sysem. Theoreically, i is possible o preven a disadvanageous demographic developmen direcly and indirecly. However, i is no cerain in pracice ha he direc mehod can be successful, why he Swedish pension sysem relies on indirec mehods such as he auomaic balance mechanism and he life expecancy denominaor. I is no clear wheher he pension sysem is poliically sable, bu financially is sabiliy is guaraneed. 3

4 III. Förord Framiden är allid oviss. Vad som kommer a hända oss personligen är någo som vi ine ve om i förväg och ine heller är de lä a föruspå efersom live ofa ar oförusedda och slingrande vägar. Likväl är framiden någo som vi alla någon gång funderar över. När vi närmar oss pensioneringen ser de flesa av oss fram emo en ryggad ålderdom efer e lång yrkesverksam liv. Emellerid har de visa sig under de senase vå decennierna a många av pensionssysemen i världens länder ine kommer a vara finansiell hållbara i längden, vilke har resulera i a bland anna Sverige reformera om si pensionssysem. Frågorna huruvida de nya svenska pensionssyseme är hållbar finns forfarande, men nu handlar de ine längre om de är finansiell hållbar uan snarare om de är de poliisk. Vi kan ine föruse vad som händer på de personliga plane, men vi kan föruse med relaiv sor säkerhe hur den demografiska uvecklingen kommer a forskrida. Med andra ord kan vi redan idag vea hur många pensionärer som kommer a behöva försörjas i framiden liksom hur många yrkesarbeande individer som kan försörja dem. Dea är en sryka, och ger oss möjligheen och chansen a redan idag förändra eller förbära briser i e pensionssysem. Jag skulle vilja a illfälle i ak och acka alla som jag har kommi i konak med och som har hjälp mig under arbees gång. E sor ack ill min handledare Juan Carlos Esibill som har guida mig genom arbee och givi mig många givande synpunker och kommenarer. Tack ill alla som og sig id och delog i inervjuerna. Jag ackar också opponenerna som givi mycke konsrukiv kriik. Sluligen vill jag rika e varm ack ill alla som har besök seminarierna, givi kommenarer och korrekurläs min uppsas. Lund 2006 Sofia Eklund 4

5 IV. Innehållsföreckning 1. INLEDNING PROBLEMFORMULERING SYFTE METOD KÄLLKRITIK AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION TEORI PENSIONSSYSTEM Klassificering av pensionssysem Kassaflöde Balansräkningen Risker i e pensionssysem Risker för en pensionsförvalare DEMOGRAFI Den framida befolkningen Åldrande befolkning Försörjningskvoen Överlappande generaioner VIDAREUTVECKLING AV KASSAFLÖDET Bufferfonder EMPIRI DET NYA PENSIONSSYSTEMET SYSTEMETS FINANSIELLA STABILITET Bromsen Delningsal AP-FONDERNAS ROLL AP-fondernas placeringar PENSIONSSPARARENS PERSPEKTIV DEN DEMOGRAFISKA UTVECKLINGEN Prognoser för Sverige

6 3.5.2 Alernaiva demografiska scenarier Prognoser för andra länder INTERVJUER Försa AP-fonden Fjärde AP-fonden Handelsbanken Färs & Frosa Sparbank Agnea Kruse, Lunds universie ANALYS TRE FIKTIVA MAKROEKONOMISKA SCENARIER DEMOGRAFIN OCH PENSIONSSYSTEMET Försörjningsbördan Befolkningens sammansäning POLITISK RISK AP-FONDERNA BANKERNA PRODUKTIVITET OCH SYSSELSÄTTNING EGET ANSVAR SLUTSATS VIDARE FORSKNING BILAGA 1. MATEMATISK BESKRIVNING BILAGA 2. AP-FONDERNAS PLACERINGSREGLER BILAGA 3. INTERVJUFRÅGOR BILAGA 4. SVERIGES FRAMTIDA BEFOLKNING EFTER ÅLDER KÄLLFÖRTECKNING

7 V. Figurföreckning FIGUR 1. FÖRDELNINGSSYSTEM RESPEKTIVE FONDERAT SYSTEM FIGUR 2. LIVET I KORTHET FIGUR 3. KASSAFLÖDET OCH BUFFERTFONDENS ROLL FIGUR 4. DET SVENSKA PENSIONSSYSTEMET FIGUR 5. MÖJLIGHETERNA ATT PENSIONSSPARA FIGUR 6. BEFOLKNINGSPYRAMID I PROCENT FÖR SVERIGES BEFOLKNING FIGUR 7. FÖRÄNDRINGAR I FERTILITET OCH MORTALITET FIGUR 8. PROGNOSTISERAD IN- OCH UTVANDRING VI. Tabellföreckning TABELL 1. SVERIGES BEFOLKNING IDAG OCH I FRAMTIDEN TABELL 2. AP-FONDERNAS STRATEGISKA PORTFÖLJER TABELL 3. DEN SVENSKA BEFOLKNINGENS ÅLDRANDE TABELL 4. FRUKTSAMHET (BARN PER KVINNA). ALTERNATIVA ANTAGANDEN TABELL 5. DÖDLIGHET (MEDELLIVSLÄNGD I ÅR). ALTERNATIVA ANTAGANDEN TABELL 6. NETTOMIGRATION I TUSENTAL. ALTERNATIVA ANTAGANDEN TABELL 7. MEDELLIVSLÄNGD OCH PENSIONSÅLDER TABELL 8. FÖRSÖRJNINGSKVOTER ENLIGT SCB:S HUVUDSCENARIO TABELL 9. FÖRSÖRJNINGSKVOTER ENLIGT SCB:S SCENARIO MED HÖG FRUKTSAMHET TABELL 10. FÖRSÖRJNINGSKVOTER ENLIGT SCB:S SCENARIO MED HÖG MORTALITET TABELL 11. FÖRSÖRJNINGSKVOTER ENLIGT SCB:S SCENARIO MED HÖG INVANDRING TABELL 12. FÖRSÖRJNINGSKVOTER ENLIGT SCB:S SCENARIO MED LÅG FRUKTSAMHET TABELL 13. FÖRSÖRJNINGSKVOTER ENLIGT SCB:S SCENARIO MED LÅG MORTALITET TABELL 14. FÖRSÖRJNINGSKVOTER ENLIGT SCB:S SCENARIO MED LÅG INVANDRING TABELL 15. HUVUDALTERNATIVET TABELL 16. LÅG FRUKTSAMHET TABELL 17. HÖG FRUKTSAMHET TABELL 18. LÅG MORTALITET TABELL 19. HÖG MORTALITET TABELL 20. LÅG MIGRATION TABELL 21. HÖG MIGRATION

8 VII. Beeckningar Klassificering av pensionssysem X X -1 Dagens arbesagare. Dagens pensionärer, d.v.s. gårdagens arbesagare Fonderingsgraden Fonderingsgraden för e pensionssysem vid. F Värde av illgångar i fonderingssyseme (pensionsfonder) i slue av period. P +1, +2, Summan av pensioner som ubealas i kommande perioder. PV (X) Förväna nuvärde av variabeln X Kassaflöde C r -1. F -1 Q G P F F -1 S Inbealda pensionsavgifer från arbesagare och arbesgivare. Räneinäker från pensionsfonder. En besämd och regelbunden överföring från grundaren av pensionssyseme. En posiiv eller negaiv överföring gjor av grundaren för pensionssyseme i syfe a vidhålla jämviken mellan inkomser och ugifer vid undersko eller översko i kassaflöde. Pensioner. Neoökning av pensionsfonder. Subvenioner ill andra områden inom socialförsäkringen finansierade av pensionssyseme Kassaflöde i en överlappande generaionsmodell a y p N L N P n Summan som varje yrkesarbeande individ bidrar med ill pensionssyseme. Åerbäring. Pensionsavgif. Inkomsen per person. Pension per person. Anale yrkesarbeande. Anale pensionärer. Befolkningsillväx. 8

9 g x Tillväxak. Produkivie Den framida befolkningen N +1 N Den framida befolkningen. Den nuvarande befolkningen. B Anale födda barn vid idpunk. D IN OUT B D IN OUT Anale personer som dör. Anale personer som invandrar. Anale personer som uvandrar. Naurlig befolkningsökning. Neoinvandring Försörjningskvoen p y Medelpension. Medelinkoms Överlappande generaioner N Den oala befolkningen vid idpunk. N h Anal individer med åldern h vid idpunk. h w h p Ålder när individen börjar arbea. Pensionsåldern. H+1 Ålder när individen dör. s h Sannolikheen a överleva ill period. 2.3 Vidareuveckling av kassaflöde Sysselsäningsgraden vid idpunk Bufferfonder G BF Tillgångar som aningen illförs eller frånas bufferfonden för a ujämna skillnader i avgifsinkomser och pensionsubealningar i pensionssyseme. Bufferfonden. 9

10 1. Inledning Jag är säker på a de vi gjor ine kommer a vara populär om 20 år när de som går i pension ser vad vi gjor. Göran Persson (februari 2005) 1 Ibland beskrivs en åldrande befolkning någo dramaisk som en demografisk idsbomb. Fakum är a de är e inernaionell fenomen som har flera ekonomiska konsekvenser. En åldrande befolkning innebär a andelen pensionärer i en befolkning siger. Samidig minskar andelen akiva som kan illfredssälla konsumionsbehoven hos den sörre andelen pensionärer. Såvida ine produkivieen siger illräcklig snabb eller reformer genomförs kan pensionssysem usäas för påfresningar på grund av de demografiska förändringarna som sker idag besluade den svenska riksdagen a ålderspensionssyseme skulle reformeras. Den vikigase orsaken ill beslue var a pensionskosnaderna ökade krafig i en id då illväxen var låg. 3 De reformerade pensionssyseme skulle a sörre hänsyn ill demografiska förändringar såsom en åldrande befolkning och anpassas efer Sveriges ekonomiska siuaion påbörjades reformen vars regler rädde i full kraf Före reformen var de svenska pensionssyseme e fördelningssysem. Avgiferna som bealades in fördelades direk ill pensionärerna. Reformen innebar a Sverige fick e pariell fonderingssysem. De beyder a pensionssyseme delvis är e fördelningssysem, delvis e fonderingssysem. Pensionerna i de nya syseme den allmänna pensionen besår av inkoms-, premie- och garanipension. Dessa grundas på individernas livsinkomser. Föruom livsinkomsen påverkas sorleken på pensionen av e fleral fakorer. Bland anna vid vilken ålder individen går i pension, premiepensionsfondernas uveckling, Sveriges ekonomiska illväx, och varje generaions åersående medellivslängd den dagen individen går i pension. 5 De nya i de svenska ålderspensionssyseme är allså pensionens åerkoppling ill Sveriges ekonomiska illväx och a syseme bäre ska åla befolkningsmässiga förändringar. Men de 1 J. Tauber, Persson spår kriik mo pensioner i Svenska Dagblade, 19 februari 2005, s W. A. Jackson, The Poliical Economy of Populaion Ageing (1998) s De fanns andra skäl också. ATP-syseme missgynnade personer med jämn inkomsuveckling som hade arbea lång id. 4 Försäkringskassan, ( ). 5 Försäkringskassan, ( ). 10

11 är ine bara Sverige som upplever demografiska förändringar såsom befolkningens ökande medellivslängd. A fenomene är inernaionell har medför a flera andra länder redan har reformera sina pensionssysem eller kommer a göra de i framiden. Exempelvis har Leland och Polen reformera sina respekive sysem på liknande sä som Sverige Problemformulering Medellivslängden i Sverige har sigi markan under de senase sekle, från 58 år (1913) ill 80 år (2004). När folkpensionen infördes i Sverige 1913 saes pensionsåldern ill 67 år och så var de ända fram ill 1976 då den sänkes ill 65 år, vilke gäller än idag. 7 Medellivslängden har allså öka sadig samidig som pensionsåldern har sänks. A Sverige idag har en högre levnadssandard än för hundra år sedan råder de ingen vekan om. Men man har under de senase vå decennierna kunna observera vå oroväckande render i Sverige liksom i flera andra länder, som på sik kan bli allvarliga problem. Dels a anale pensionärer blir all fler i förhållande ill anale yrkesverksamma, och dels a pensionskosnaderna har öka påaglig. 8 Enlig Saisiska Cenralbyråns (SCB) befolkningsprognos för Sverige kommer anale pensionärer a öka med mer än 50 % fram ill 2050, samidig som anale yrkesverksamma endas förvänas siga relaiv svag med dryg 8 % (se abell 1). 9 Sveriges befolkning idag och i framiden Tusenals Andel Ålder Ökning ,3 2373,7 10,0% 24,0% 22,6% ,8 5707,4 7,7% 58,8% 54,3% ,3 2435,4 56,7% 17,2% 23,2% Toal 9011, ,5 16,7% 100% 100,0% TABELL 1. SVERIGES BEFOLKNING IDAG OCH I FRAMTIDEN. KÄLLA: SCB. I och med a en minskande andel av befolkningen i yrkesverksam ålder kan bidra ill a upprähålla pensionssyseme, kan en all äldre befolkning med bibehållen pensionsålder bli e allvarlig problem på lång sik. All färre ska försörja all fler. Sedan de svenska pensionssyseme reformerades 1999 har dock demografiska liksom makroekonomiska aspeker 6 Second houghs on he hird age i The Economis, 17 februari Försäkringskassan, ( ). 8 S. Valdés, Políicas y mercados de pensiones. Un exo universiario para América Laina (2002) s SCB, Sveriges framida befolkning. Reviderad befolkningsprognos (2005) s

12 kommi a få en all sörre beydelse för den framida pensionen än vad som idigare gällde i den allmänna illäggspensionen (ATP) och folkpensionen. 10 Efersom pensionerna i de nya syseme är knuna ill både demografi och ill makroekonomi, kan pensionsnivån komma a påverkas. Dels genom a en mindre andel av befolkningen är yrkesverksam och kan bidra ill den naionella ekonomiska illväxen, och dels genom fondernas värdeuveckling på den inernaionella finansmarknaden. En åldrande befolkning medför sålunda umaningar och påfresningar för e pensionssysem. De är därför av vik a undersöka vilken finansiell inverkan demografiska sam makroekonomiska förändringar har på de svenska pensionssyseme. 1.2 Syfe Syfe med uppsasen är a undersöka hur pensionerna i de svenska pensionssyseme påverkas av demografiska förändringar vid olika makroekonomiska konjunkurlägen give, om ine anna anges, a produkiviesuvecklingen förblir oförändrad. Närmare besäm så uppfylls uppsasens syfe genom a besvara följande, delvis inbördes överlappande, frågor. Vilken finansiell inverkan har demografiska förändringar på pensionssyseme? Hur påverkas pensionerna av den makroekonomiska uvecklingen vid re alernaiva scenarier? Har de svenska pensionssyseme kapacie a beala u pensioner som gör a de framida pensionärernas levnadssandard hålls konsan eller ökar? Kommer pensionerna a kunna finansieras uan a försörjningsbördan på framidens arbesagare blir för sor? 1.3 Meod Uppsasarbee baseras på sudier av lieraur och saisik sam inervjuer. Årsredovisningar för AP-fonder och pensionssyseme har suderas, likaså lagexer som berör område. Demografiska prognoser gjorda av SCB används för a analysera re fikiva makroekonomiska 10 Folkpensionen var e grundskydd i de gamla pensionssyseme, lika för alla oavse inkoms. Allmän illäggspension var också en del av de gamla pensionssyseme, där de femon bäsa inkomsåren var avgörande för pensionssorleken. 12

13 scenarier med hjälp av relevana eorier inom naionalekonomi. De makroekonomiska scenarierna ugår från e grundscenario som visar en medelväg mellan en opimisisk och en pessimisisk makroekonomisk uveckling. Jag inervjuar också personer från AP-fonderna, banker och en akademiker som forskar inom område, för a få deras syn på hur de befolkningsmässiga förändringarna kan påverka de svenska pensionssyseme och APfondernas förvalning. De inervjuade personerna är Ossian Ekdahl, chef för bolagssyrning och sraegisk analys vid Försa AP-fonden, Göran Schuber, chef för affärs- och riskkonroll vid Fjärde AP-fonden, Roger Henriksson, försäkringsansvarig vid Handelsbanken i Lund, Anders Hansson, ansvarig för Spara & Placera priva vid Färs & Frosa Sparbank i Lund, sam Agnea Kruse, universieslekor vid Lunds universie. Hans Lundsröm på Saisiska Cenralbyrån har brevledes biså med dealjerad saisik angående Sveriges framida befolkning. 1.4 Källkriik Beräffande befolkningsprognosernas illförlilighe är den god för de årskullar som redan finns i början av prognoserna, men den avar med iden. När de gäller de årskullar som föds under prognosperioden är illförliligheen lägre. Osäkerheen i illförliligheen kan uryckas genom a skildra prognoserna med e låg, medel och hög anagande för respekive förändringsfakor (fruksamhe, dödlighe och migraion). 11 Inervjufrågorna som sälldes var av diskussionskarakär för a svaren skulle bli mångsidiga och uömmande. Frågorna åerfinns i bilaga 3. Inervjufrågorna skickades i förväg ill respondenerna via e-pos för a de skulle få möjlighe a fundera och förbereda svaren. Inervjuerna har ske via elefon och personliga möen. I inervjuer finns de allid en viss risk för felolkning av frågor, liksom missuppfaningar av svar. Därför har respondenerna få möjlighe a a del av och godkänna relevana sycken. När de gäller de elekroniska källorna har jag använ mig av informaion som är publicerad av svenska myndigheer och andra vederagna källor. 1.5 Avgränsningar Uppsasen avgränsas ill a enbar behandla de svenska pensionssyseme, och den allmänna pensionen med undanag för garanipensionen. E ag framöver kommer de a finnas 11 SCB (2005) s

14 övergångsregler för personer som är födda innan För a förenkla verkligheen anas de i analysen a hela den svenska befolkningen ingår i de nya pensionssyseme. Tidsperioden som de demografiska prognoserna bygger på är 2005 ill En längre idshorison har ine anses meningsfull för a besvara uppsasens frågesällningar. De anas a produkiviesuvecklingen förblir oförändrad under prognosiden såvida ine anna anges. Uppsasen inroducerar problemaiken kring produkivie, men diskuerar de ine närmare. Hur pensionssysemes illgångar och skulder uvecklas kommer ine a undersökas, vilke innebär a de så kallade balansale ine kan beräknas för a uröna om den auomaiska balanseringsmekanismen akiveras. Efersom avsiken är a undersöka hur pensionerna påverkas av demografiska förändringar, spelar de mindre roll huruvida balanseringen akiveras eller ej. Akiveras den auomaiska balanseringen på grund av en negaiv demografisk uveckling, se ur pensionssysemes perspekiv, eller negaiv makroekonomisk uveckling blir pensionerna auomaisk lägre. I analysen as de heller ingen hänsyn ill arvsvinser; de vill säga a avlidna personers pensionsbehållning eller premiepensionskapial kan ärvas av övriga pensionssparare i pensionssyseme. Tros a kosnader för förvalning och adminisraion av inkoms- och premiepensionen minskar pensionerna, kommer dessa kosnader a borses från i uppsasen. 1.6 Disposiion Uppsasen inleds med en eoreisk beskrivning av hur pensionssysem kan klassificeras, sam hur pensionssysemes kassaflöden er sig ur e demografisk och makroekonomisk perspekiv. Den forsäer med en beskrivning av de svenska pensionssyseme, vilke leder ill en analys av inledningskapiles frågesällningar. Uppsasen avsluas med slusaser och förslag ill vidare forskning. 14

15 2. Teori Dea kapiel inleds med a förklara syfe med e pensionssysem. Därefer kommer olika yper av pensionssysem och deras kassaflöde a beskrivas och definieras, sam demografiska eorier a preseneras. Kapile avsluas med en vidareuveckling av kassaflöde ur e demografisk och makroekonomisk perspekiv. 2.1 Pensionssysem Alla pensionssysem har e refaldig syfe: 12 Tillhandahålla pensionärer en försörjning för a förhindra faigdom efer e yrkesverksam liv. Jämna u konsumionen över en livsid från de mes produkiva åren ill de mins produkiva åren. Fungera som en försäkring och förse livsförnödenheer för dem som lever excepionell länge. Nyckelorden i e pensionssysem är konsumion och produkion av varor och jänser. För en pensionerad generaion är de vikig a den yngre generaionen i befolkningen producerar de varor och jänser som eferfrågas av båda generaionerna. De är kossam, och ine allid prakisk möjlig, a lagra nuvarande produkion för framida användning. Dessuom borses då från a preferenser och behov förändras under live. De bäre alernaive är då a växla eller bya nuvarande produkion mo framida produkion. Dea kan aningen ske genom a individerna sparar en andel av sin inkoms ill pensioneringen för a köpa varor och jänser från en yngre generaion, eller så kan individerna lia på e löfe från barn, arbesgivare eller saen a de ska förse dem med varor och jänser efer pensioneringen. Dea leder ill vå vanlig förekommande yper av pensionssysem: Fördelningssyseme som bygger på e implici eller explici löfe mellan generaioner, och fonderingssyseme där äganderäen spelar en cenral roll Klassificering av pensionssysem E sä a klassificera pensionssysem är a ugå från avvägningen mellan fördelning (payas-you-go eller korare paygo) och fondering i syseme. E fördelningssysem bygger på a 12 N. Barr, The Pension Puzzle. Prerequisies and Policy Choices in Pension Design (2002) s N. Barr (2002) s

16 de yrkesverksamma bealar in skaer som direk slussas vidare ill dagens pensionärer. Den yrkesverksamma delen av befolkningen avsår med andra ord från a konsumera idag och erhåller isälle pensionsräer som kan unyjas i framiden. Pensionerna i fördelningssyseme ökar med inkomsernas (skaebasens) illväx. I de fonderade syseme besäms pensionerna av placerande, sparande och avkasningen på finansmarknaden. 14 Med finansmarknad avses här de finansiella syseme som inbegriper finansiella marknader med insrumen sam dess regelverk som ugörs av lagar och praxis. Pensionsfonder insiuioner för långsikig sparande placerar på finansmarknaden och bidrar ill a knya samman sparare med inveserare. Figur 1 illusrerar kopplingen mellan pensionssparare, pensionssysem, finansmarknaden och pensionärer för e fördelningssysem och e fondera pensionssysem. Generaion X sår för dagens arbesagare och generaion X -1 för dagens pensionärer. Pensionssparare och pensionärer Generaion X Generaion X -1 a e Pensionssysem (Pensionsförvalare) d b c Finansmarknaden FIGUR 1. FÖRDELNINGSSYSTEM RESPEKTIVE FONDERAT SYSTEM. EGEN BEARBETNING. Pensionsspararna bealar in en avgif (a) ill pensionssyseme, vilken ger dem räigheer a få pension i framiden. Dessa räigheer innebär en skuld för pensionssyseme, samidig som avgiferna som inbealas är en illgång. Vid e fördelningssysem omfördelas avgiferna direk ill dagens pensionärer som får en pension (d). I e fonderingssysem placerar en pensionsförvalare avgiferna på finansmarknaden (b), som sedan likvideras (c) och bealas u som pension ill pensionsspararna när de går i pension (e). Äganderäen ill de inbealda medlen skiljer sig allså å mellan sysemen. De är enbar i de fonderade syseme som individerna har äganderä över dessa. Med äganderä avses här a inbealda avgifer är öronmärka och illfaller inbealaren när denne går i pension. E 14 G. Normann, Hur lång räcker pensionerna? (2003) s

17 fördelningssysem kan dock ha fonderade inslag, men uan a äganderäen ill de inbealda medlen gäller för den enskilda individen Förmånsbesämda och avgifsbesämda sysem De går också a göra skillnad mellan förmånsbesämda sysem (Defined Benefi Plans) och avgifsbesämda (Defined Conribuion Plans). I e förmånsbesäm sysem är förmånsnivån eller pensionsnivån fassälld i förväg, medan nivån på avgifsinbealningarna anpassas därefer. Förmånsnivån kan exempelvis avse en viss procen av slulönen eller den genomsniliga lönen över en längre period. I de avgifsbesämda syseme är de isälle nivån på avgifsinbealningarna som är fassällda i förväg, medan förmånsnivån anpassas efer olika fakorer som beror på de specifika pensionssysemes uppbyggnad. I dessa sysem har individerna egna pensionskonon där pensionsräerna koninuerlig ackumuleras NDC och DC Pensionskonon i de avgifsbesämda syseme kan vara fikiva (Noional Defined Conribuion Accouns NDC) eller verkliga (Defined Conribuion Accouns DC). NDC-konon bygger på e fördelningssysem som imierar e fondera sysem i säe a besämma vilka förmåner pensionärerna får. Emellerid är de e ickefondera sysem och inbealningarna som bokförs på dessa konon är fikiva. De beyder a vad som regisreras ine är kapial uan injänade pensionsräer. När individerna pensioneras omvandlas dea ill årliga pensioner på e liknande sä som i fonderade sysem, med skillnaden a de årliga pensionerna bealas som en ska på morgondagens arbesagare. Avkasningen på dessa konon besäms av illväxaken, jämför med avkasningen på DC-konon som besäms av finansmarknaden. DCkonon bygger på e fondera sysem, där individerna har verkliga pensionskonon och allså själva sparar inför sin pensionering. Med fikiva konon säs auomaisk en begränsning på framida pensionärers krav på framida arbesagare genom vå demografiska variabler livslängden och födelseale. Värde på de fikiva konona reagerar auomaisk mo förändringar i livslängden via delningsal. 16 Samidig varierar pensionerna med födelsealen genom a e låg födelseal ger en sagnerad eller fallande sysselsäningsgrad vilke i sin ur påverkar inäkerna från inkomsskaen. Avkasningen på NDC-konona blir lägre, och därmed också pensionerna. En sigande 15 N. Barr (2002) s. iv. 16 Delningsalen diskueras närmare i avsni

18 produkivie ökar däremo avkasningen och pensionsnivån. 17 Med NDC-konon säkras, via förränningen av pensionsskulden, a pensionssysemes ugifer på lång sik ine översiger dess inkomser. En bromsmekanism gör a pensioner och pensionsräer förränas långsammare vid illfällen då pensionsskulden översiger pensionssysemes illgångar Ersäningsprinciper Ersäningen kan ugå enlig olika principer, ill exempel kan den vara inkomsprövad: Ju sörre inkoms, deso lägre ersäning. Den kan vara enhelig, de vill säga alla får e lika sor belopp. Den kan vara inkomsrelaerad, vilke innebär a individen ersäs i proporion ill inkomsborfalles sorlek: Ju högre inkoms, deso högre ersäning. Till dea kan de finnas yerligare krav på exempelvis a individen ska ha arbea en viss id eller a denne under en viss id beala in en avgif. Ersäningen kan också vara avgifsrelaerad, vilke beyder a den som beala in mer får en sörre ersäning Fonderingsgraden E pensionssysem kan indelas efer graden av fondering. Närmare besäm definieras e pensionssysems fonderingsgrad som: (1) PV F ( P 1, 2,... ) där: = Pensionssysemes fonderingsgrad vid slue av period. F = Värde av illgångar i fonderingssyseme i slue av period. P +1, +2, PV (X) = Summan av pensioner som ubealas i kommande perioder. = Förväna nuvärde av variabeln X, som besäms av ränan på finansmarknaden vid idpunken. Fonderingsgraden visar andelen av pensionssysemes illgångar som är skyddade av äganderäen. 20 Den anar ofas e värde mellan 0 och 1. När = 0 är pensionssyseme e fördelningssysem. Om ligger i inervalle mellan 0 och 1 kallas de för e pariell fonderings- 17 More han a noional improvemen i The Economis, 16 februari Försäkringskassan, Pensionssysemes årsredovisning 2004, s A-C. Såhlberg, Socialförsäkringarna i Sverige (2004) s S. Valdés (2002) s

19 sysem, och när = 1 är de e fonderingssysem. Om < 0 beyder de a fördelningssyseme är finansiell insabil, avgiferna har då sacka efer den nödvändiga nivån för a pensionssyseme ska kunna finansiera pensionerna. Om > 1 beyder de a illgångarna är högre än skulderna, vilke innebär a de finns kapial ill förmån för grundaren av pensionssyseme. Med grundaren menas iniiaivagaren ill pensionssyseme; de kan vara saen eller e föreag. De senare falle, a > 1, kan beroende på skaesyseme vara vanlig vid föreagsbealda pensionsplaner som ger föreagen skaefördelar Kassaflöde På lång sik är de inressan a föruse uvecklingen av e pensionssysems finansiella sällning, och a avgöra huruvida de finns e framida daum då illgångarna är slu och i sådana fall när dea inräffar. Kassaflöde visar var de likvida medlen kommer ifrån och ill vad dessa medel används. Årliga prognoser över kassaflöde för flera decennier framå är därför oumbärliga för a föruse hur demografiska eller makroekonomiska förändringar kan påverka pensionssyseme. 22 Kassaflöde för e pensionssysem definieras som: (2a) C r F Q G P ( F F ) S ] 0 för alla, 1 1 [ 1 där: C = Inbealda pensionsavgifer från både arbesagare och arbesgivare. r. -1 F -1 = Räneinäker från pensionsfonder. Pensionsfonden innefaar endas illgångar som är skyddade av äganderäen och uesluer därmed illgångar förknippade med e fördelningssysem. Q = En besämd och regelbunden överföring från grundaren av pensionssyseme. G = Evenuell en posiiv eller negaiv överföring gjor av grundaren för pensionssyseme i syfe a vidhålla jämviken mellan inkomser och ugifer vid undersko eller översko i kassaflöde. P = Pensioner. 21 S. Valdés (2002) s S. Valdés (2002) s

20 F F -1 = Neoökning av pensionsfonder. S = Subvenioner ill andra områden inom socialförsäkringen finansierade av pensionssyseme. De finns några specialfall som underläar analysen av kassaflöde. När S = 0 är pensionssyseme specialisera, de vill säga syseme har specialisera sig på ålderspensioner och ägnar sig ine å andra områden inom socialförsäkringen eller offenliga ugifer. När Q = 0 är pensionssyseme finansiell oberoende från saen eller föreage. Samidig kan saen inervenera genom a modifiera exempelvis avgifen eller pensionsåldern. När de ine finns några risker eller osäkerheer, kan de ine heller finnas ovänade överföringar och G = 0. Dessa anaganden förenklar kassaflöde ill: (2b) C + r -1. F -1 [P +(F - F -1 )] = 0 Med andra ord, de inbealda pensionsavgiferna och fondernas förränning är lika med pensionsubealningarna plus neoökningen av pensionsfonden Kassaflöde i en överlappande generaionsmodell Anag a anale pensionärer N P och anale yrkesarbeande N L illhör pensionssyseme i perioden. Pensionssyseme är e pariell fonderingssysem. De yrkesarbeande individerna jänar en inkoms y som beskaas med en pensionsavgif. I period bidrar varje yrkesarbeande individ med en summa a ill pensionssyseme. En del av pensionsavgiferna i förra perioden har inveseras i fonder F -1 ill en räna r -1. En pensionär får i samma period pensionen p som har haf en åerbäring. I enlighe med de förenklade kassaflöde (2b), ger dea e kassaflöde som kan uryckas på följande sä: (2c) a N r F p N ) ( F F ) 0 L 1 1 ( P 1 y N r F y N ) ( F F ) 0 L 1 1 ( 1 P 1 23 S. Valdés (2002) s

21 Pensionssyseme beskrivs också av befolkningsillväxen n (se ekvaion 3), produkivieen x (se ekvaion 4) och illväxaken g (se ekvaion 5). Efersom moralieen bland unga anas vara försumbar, är N L = N P+1 för alla. (3) n N / N ) 1 ( N / N ) 1 (4) x ( y / y 1) 1 ( L L 1 P 1 P (5) g ( 1 n )(1 x ) 1 Ekvaion (4) visar a produkivieen kan approximeras med individernas löneförändringar. Den innebär a en produkiviesförbäring kan förklaras av fakorer som ökar produkionen med bibehållen arbeskraf, och därmed möjliggörs en ökning av den reala lönen. 24 Ekvaion (5) visar a illväxaken är produken av produkivieen och befolkningsillväxen Insolvens Så länge som kassaflöde är i jämvik är e pensionssysem solven, efersom de klarar av alla sina åaganden. 26 Emellerid finns de åminsone vå omsändigheer som kan orsaka a e pensionssysem blir insolven. För de försa, när de inräffar exogena förändringar som ger e permanen kassaundersko samidig som saen hindrar ingrepp i pensionssyseme för a bevara sysemes finansiella oberoende. A pensionsskulden siger med en ökande medellivslängd är e exempel på en sådan förändring. För a undvika insolvens krävs ågärder för a öka pensionssysemes illgångar (öka avgifen) eller minska skulden (minska åerbäringskvoen) eller båda (höja pensionsåldern). För de andra, när e pensionssysem som ine är hel fondera upphör a gälla Balansräkningen I pensionssysemes balansräkning kan render i kassaflödes olika komponener avläsas. När en händelse aviseras som förändrar de framida kassaflödena anpassar balansräkningen sig omedelbar, men de gör däremo ine de löpande flödena. Därför kan balansräkningen avslöja annan informaion än vad kassaflöde gör. Exempel på händelser som kan föruses med 24 För vidare diskussion om produkivie se D. Romers Advanced Macroeconomics (2005). 25 S. Valdés (2002) s S. Valdés (2002) s S. Valdés (2002) s

22 relaiv sor säkerhe flera decennier innan de inräffar, och redan idag genererar förändringar i balansräkningen är: Demografiska förändringar. Där ingår bland anna variaioner i livslängd, i ferilie och i anale ansluna ill pensionssyseme. 2. Förändringar i den ekonomiska försörjningskvoen. De vill säga anale personer som fakisk har e arbee i förhållande ill anale pensionärer Risker i e pensionssysem A förse varje individ med en sabil och förusägbar pension är en umaning för alla pensionssysem. Världen är på flera sä oförusägbar; demografiska render förändras, den ekonomiska uvecklingen går ine som förväna, poliiska sysem ändras eller pensionssysemes insiuioner kan misslyckas med sina ansvarsområden. Med andra ord finns de flera risker som e pensionssysem är usa för. Dessa risker ökar sannolikheen för a gjorda pensionslöfen ine kan hållas. 29 Som redan anys kan riskerna vara demografiska, ekonomiska eller poliiska. Sorleken på de olika riskerna beror på vilken yp av pensionssysem lande har. Fondering anses minska de demografiska, ekonomiska och poliiska riskerna generell se jämför med fördelningssyseme. De sker via en bäre diversifiering av den demografiska risken mellan olika generaioner av pensionssparare som lever under samma period sam via inernaionell diversifiering. 30 Sluligen finns den sysemiska risken: Risken för händelser som orsakar ekonomiska förluser eller skadar förroende för sora delar av de finansiella syseme, och därmed också pensionssyseme. 31 Demografiska risker är sådana som påfresar pensionssyseme via oförvänade förändringar i demografiska fakorer såsom fruksamhe, dödlighe och migraion. Pensionärer som lever längre än förväna ugör en sådan risk. A fler individer än förväna blir pensionärer är också en demografisk risk, liksom negaiva förändringar i födelsealen. En nedgång i födelsealen innebär a relaiv färre individer kommer a ingå i arbeskrafen i framiden. Ökar medellivslängden kommer individerna a illbringa en sörre del av si liv som 28 S. Valdés (2002) s L. H. Thompson, Individual Uncerainy in Reiremen Income Planning under Differen Public Pension Regimes i R.D. Arnold (e al), Framing he Social Securiy Debae: Values, Poliics, and Economics (1998) s S. Valdés (2002) s Group of Ten (G10), Repor on Consolidaion in he Financial Secor (2001) s

23 pensionärer. Dessa förändringar påfresar pensionssysemes finansiering. 32 In- och uvandring är yerligare en demografisk risk som främs beror på ålderssrukuren på de berörda individerna som in- och uvandrar. Om exempelvis många i arbesför ålder uvandrar minskar arbeskrafen, vilke kan påverka pensionssyseme. Ekonomiska risker uppsår ill följd av ovänade förändringar i avkasningen på inveseringar eller i löneökningsaken under individernas arbesliv. En snabb löneillväx kan leda ill a pensionsavgifen behöver siga för a klara av den högre levnadssandarden. 33 Med poliisk risk avses poliiska beslu som kan resulera i a pensionslöfen ine kan hållas när individerna pensioneras i framiden. De kan uppså ill följd av allför generösa pensionslöfen som saen egenligen ine har råd med efersom den framida kosnaden av löfena ine har beakas. Poliisk risk är mindre påaglig när pensionssyseme är finansiell auonom från sasbudgeen, dock är den ine lika med noll efersom saen forfarande kan ändra sysemes regelverk Risker för en pensionsförvalare Samidig som pensionssyseme är usa för flera risker är pensionsförvalarna de också. De behöver a hänsyn ill finansiella risker vid placerande av pensionsspararnas kapial. Dessa risker påverkar förvalningen beroende på pensionsfondens målsäning och i sluänden också sorleksnivån på pensionärernas pensioner. Enlig porföljvalseori kan en förvalare sprida riskerna genom a diversifiera, de vill säga genom a invesera i flera olika illgångar såväl i inhemsk som uländsk valua. Ju bäre porföljen är diversifierad, deso mindre varierar spridningen på avkasningen. 35 Teoreisk se finns de flera illgångar som en förvalare kan placera i. Fonder placerar sina illgångar i olika yper av värdepapper eller i olika kombinaioner av värdepapper. Ofa delas fonderna in efer ypen av placering. Ränefonder placerar i ränebärande värdepapper, såväl priva som offenlig, såsom sasskuldväxlar och obligaioner med olika löpider. Blandfonder placerar i både ränebärande värdepapper och akier. Generaionsfonderna bygger på en uppfaning om a akier ger bäre långsikig värdeuveckling än ränebärande värdepapper och a de ränebärande värdepapprena har en sabilare uveckling. Därför placerar generaionsfonder 32 L. H. Thompson (1998) s L. H. Thompson (1998) s L. H. Thompson (1998) s Z. Bodie, A. Kane, A. J. Marcus, Essenials of Invesmens (2003) s

24 främs i akier när de är lång id kvar fram ill pensionen och all efersom minskas akieinnehave ill förmån för ränebärande värdepapper. Akiefonder placerar ill sörsa delen i marknadsnoerade akier eller andra värdepapper där värdeuvecklingen är kopplade ill akier. 36 Emellerid finns de risker som är förknippade med de olika illgångsslagen. Vissa risker är generella, medan andra är specifika. Marknadsrisk ugörs av riskfakorer som är gemensamma för hela ekonomin. De kan handla om konjunkurläge, ränor, inflaion och växelkursen. Unik risk eller föreagsspecifik risk påverkar bara de specifika föreage och kan diversifieras bor, liksom branschspecifik risk. 37 För ränebärande papper är ränerisk (risken a värde sjunker när ränan siger) liksom kredirisk (risken a lånagaren ine bealar illbaka lånen p.g.a. konkurs eller liknande) de vikiga riskfakorerna. Ränerisken är högre ju längre löpid de ränebärande pappre har. Sasobligaioner anses sakna kredirisk, medan föreagsobligaioner kan ha en hög kredirisk. 38 Likvidiesrisk är risken a ine kunna sälja sina illgångar illräcklig lä och snabb i ubye mo konaner. De påverkar all från obligaioner ill akier. Inflaionsrisk är risken a illgångarna förlorar i värde när inflaionen siger och då minskar köpkrafen. Inflaionsrisk kan beskrivas som risken med a undvika risk, de vill säga med a vara för försikig. 39 Valuarisk besår i a avkasningen på en illgång är osäker på grund av a växelkursen mellan den inhemska och uländska valuan kan förändras. 40 Denna risk finns vid inveseringar eller placeringar i andra valuor. Poliisk risk ugörs av a saers beslu kan påverka inveseringsmöjligheerna i lande. 41 Yerligare en risk som bör as i beakande vid speciell långsikiga inveseringsbeslu är idsrisken. De är risken a inveseraren kan behöva sina inveserade pengar idigare än väna. Långsikiga inveseringar ger ofa, även relaiv se, högre avkasning än korsikiga, men den längre idshorisonen ökar idsrisken. 42 Sluligen är förvalaren också usa för en sysemisk risk, som genom dominoeffeker kan ge sora och oförusedda konsekvenser på hela de finansiella syseme PPM, ( ). 37 Z. Bodie, A. Kane, A. J. Marcus (2003) s Z. Bodie, A. Kane, A. J. Marcus (2003) s. 316, Z. Bodie, A. Kane, A. J. Marcus (2003) s Z. Bodie, A. Kane, A. J. Marcus (2003) s Z. Bodie, A. Kane, A. J. Marcus (2003) s Z. Bodie, A. Kane, A. J. Marcus (2003) s Group of Ten (2001) s

25 2.2 Demografi Demografi är veenskapen som ägnar sig å sudier av befolkningars sammansäning och sorlek, sam förändringar i befolkningssrukuren förorsakade av demografiska händelser. I följande avsni kommer demografiska begrepp, definiioner och samband a behandlas Den framida befolkningen Fruksamhe, dödlighe och migraion är demografiska förändringsfakorer som påverkar den framida folkmängden (N +1 ). Den påverkas posiiv av a barn föds (B ) och personer invandrar (IN ), och negaiv av a personer uvandrar (OUT ) och dör (D ). Den framida folkmängden beror också på den nuvarande folkmängdens sorlek (N ), och beskrivs av följande ekvaion: (6) N 1 N B D IN OUT Dea samband innebär a en förändring i folkmängden besår av en naurlig befolkningsökning, B D, och av neoinvandring, IN OUT Åldrande befolkning En åldrande befolkning uppfyller åminsone e av följande vå villkor. De ena villkore är a befolkningens genomsniliga ålder siger och de andra är a andelen äldre över en viss ålder ökar. 45 Åldrande hos en befolkning beror av de re demografiska förändringsfakorerna; ferilie, moralie och migraion. En fallande ferilie eller fruksamhe innebär a färre barn föds och a sorleken på den yngre generaionen minskar relaiv den äldre. Befolkningen åldras allså även om medellivslängden ine har sigi. En minskad moralie eller dödlighe resulerar i a individer lever längre vilke ökar genomsnisåldern och befolkningen åldras. Den redje källan ill demografisk förändring är migraion som aningen kan öka eller minska befolkningen. Migraion har en veydligare effek på åldersfördelningen än ferilie och moralie, på grund av migranernas poeniell vida ålderssrukur C. Newell, Mehods and Models in Demography (1988) s W. A. Jackson (1998) s W. A. Jackson (1998) s

26 2.2.3 Försörjningskvoen Hur sor pensionsavgifen behöver vara för a uppnå en viss sorlek på pensionen kan beräknas med hjälp av kassaflöde. Anag a pensionssyseme grundar sig på fördelningsprinciper. Avgifen blir då kvoen mellan pensionsubealningar och bealningsunderlage. Vid förändringar i arbeskrafen, anale pensionärer eller i lönen finns de vå paramerar som kan anpassas för a balansen i pensionssyseme bevaras, nämligen avgifssasen och pensionsnivån. I ekvaionen sår p och y för medelpension och medellön i ekonomin vid iden. (7) eller p y N N Avgifssas P L ersäningskvo försörjningskvo Försörjningskvoen (ibland benämnd försörjningsbörda) definieras ofa som anale pensionärer N P i förhållande ill anale personer i arbeskrafen N L. Enlig denna definiion ligger beoningen på a personer förvänas vara ekonomisk akiva eller inakiva på grund av sin ålder, snarare än a personerna verkligen är akiva eller inakiva. En åldrande befolkning medför således a försörjningskvoen siger. Emellerid är de vikigare i e pensionssysem med fördelningsprinciper hur många som fakisk arbear. Om den nyligen beskrivna försörjningskvoen benämns vara den demografiska vore de då lämpligare med en ekonomisk försörjningskvo som säer anale pensionärer i relaion ill anale sysselsaa personer i arbeskrafen. I e avgifsbesäm sysem minskar således ersäningskvoen i ak med en ökande försörjningskvo Överlappande generaioner Den överlappande generaionsmodellen (Overlapping Generaions Model) har få si namn av a flera generaioner allid samexiserar med varandra. Individerna lever maximal H + 1 år. Under de försa 0 h w åren anses individerna vara barn och arbear ine alls efersom föräldrarna finansierar deras konsumion. Vid åldern h w börjar individerna arbea i ubye mo en lön. Under de påföljande åren h p-1 h w anas de arbea och vid h p går de i 47 A. Kruse, Pensionen påverkas också av vad andra gör i Välfärd (2005:4) s

27 pension. Under de sisa H h p åren är individerna pensionerade och erhåller ålderspension. 48 Figur 2 förklarar beeckningarna som används för a beskriva lives olika skeenden. Födelse Inräde i arbeskrafen Pensionering Borgång 0 h w h p H+1 Tidsaxel FIGUR 2. LIVET I KORTHET. EGEN BEARBETNING. I början av varje idsperiod föds de N 0 individer. Individerna inom varje generaion är ideniska och sår inför en moraliesrisk i början av varje period. Sannolikheen a överleva ill period för en individ som är född i period - h är s h, där s 0 = 1. Individerna i varje generaion anas maximal leva H + 1 år, och då är s H+1 = 0. Den oala befolkningen som lever vid benämns N. Anale individer med åldern h vid idpunken beecknas N h. (8a) H N N h h0 Arbeskrafen N L i period är summan av befolkningen i åldern mellan h w och h p-1. (8b) p1 h N L N h w hh Anale pensionärer N P är lika med summan av befolkningen som är h p år eller äldre. (8c) N P p hh p hh N h H p hh N h 48 D. Sundén, The Dynamics of Pension Reform (2002) s

28 2.3 Vidareuveckling av kassaflöde Från (2c) härleds följande beskrivning av kassaflöde: (9a) y N r F p N ) ( F F ) 0 L 1 1 ( P 1 Ur e demografisk perspekiv kan kassaflöde uryckas som a pensionsinäkerna från de yrkesverksamma och fondernas förränning ska vara mins lika sora som pensionsubealningarna och fondernas neoökning: p1 h H (9b) ( y N L ) r 1 F 1 ( p N P ) ( F F 1 ) 0 w p h h Om (9b) uppfylls är pensionssyseme solven, annars är de insolven och på lång sik kan syseme ine klara av sina åaganden. Denna ekvaion kan vidareuvecklas ur e makroekonomisk perspekiv. Alla individer som ingår i arbeskrafen arbear som bekan ine på grund av arbeslöshe eller andra omsändigheer. Hänsyn bör as ill dea fakum, och sysselsäningsgraden de vill säga andelen personer som fakisk har e arbee ska ingå i kassaflöde: 49 p1 h H (10) ( y N L ) r 1 F 1 ( p N P ) ( F F 1 ) 0 w p h h Bufferfonder Som idigare nämns (avsni 2.1.1) kan e fördelningssysem ha inslag av fondering uan a de inbealda pensionsavgiferna är öronmärka för pensionsspararen. De beyder a äganderäen ill de inbealda medlen ine gäller för den enskilda individen. Dessa fonder är isälle allmänna, och ugör en buffer en reserv i pensionssyseme vid emporära förändringar i avgifsinkomser och pensionsubealningar. Figur 3 skildrar hur kassaflöde i e pensionssysem kan se u, och varför bufferfonden har en cenral roll. Närmare besäm illusrerar den a inbealningar av pensionsavgifer och ubealningar av pensioner kan variera med iden. Dea beror på demografiska såväl som 49 E alernaiv ill sysselsäningsgraden är a räkna anale arbeade immar i ekonomin. 28

29 ekonomiska omsändigheer. Vid idpunk 0 och 2 är inbealningarna sörre eller lika med ubealningarna, medan inbealningarna är mindre än ubealningarna vid idpunk 1 och 3. Bufferfonden behöver således ha framförhållning för a kunna uppfylla si åagande i pensionssyseme så a pensionerna ine behöver påverkas negaiv vid idpunker som 1 och 3. Inbealningar ill pensionssyseme ec ec. Tidsaxel Ubealningar ill pensionärer FIGUR 3. KASSAFLÖDET OCH BUFFERTFONDENS ROLL. EGEN BEARBETNING. Nu åerinförs en av de kassaflödeskomponener som idigare anogs vara lika med noll, nämligen G. Kassaflöde för e pariell fonderingssysem som använder sig av dessa bufferfonder blir således: p1 h H (11) ( y N L ) r 1 F 1 G ( p N P ) ( F F 1 ) 0 w p h h Om pensionsubealningarna är sörre än avgifsinkomserna as medel ur bufferfonden för a ujämna dessa ojämnheer, vilke innebär a G är posiiv. Om pensionsubealningarna isälle är mindre än avgifsinkomserna illförs bufferfonden medel, de vill säga a G är negaiv. Ekvaion (12a) och (12b) illusrerar dessa samband. (12a) (12b) H p h H p h ( p ( p N N P P ) ) p1 h w h p1 h w h ( y ( y N N L L ) ) G är posiiv. G är negaiv. 29

30 Hur bufferfonden (BF ) förändras över iden kan beskrivas: (13) BF (1 r ) 1 BF 1 G 30

31 3. Empiri I dea kapiel preseneras de svenska pensionssysemes uppbyggnad och egenskaper (se bilaga 1 för en maemaisk beskrivning). Med ugångspunk från inervjuer redogörs för vilka möjligheer som finns för a minimera den demografiska påverkan som en åldrande befolkning har på pensionssyseme. 3.1 De nya pensionssyseme Pensionssyseme med ATP och folkpension ersaes 1999 av den allmänna pensionen, som omfaar alla som är födda 1954 eller senare. 50 De nya pensionssyseme vilar på en bred överenskommelse mellan fem parier. 51 Den lagsadgade allmänna pensionen ingår i den skaefinansierade socialförsäkringen och besår av inkoms-, premie-, och garanipension. 52 Som Figur 4 visar är de reformerade pensionssysemes ålderspension skil från sasbudgeen. Ålderspensionsavgif 18,5 % 16 % 2,5 % PPM Sasbudgeen 1-4, 6:e AP-fonderna 7:e AP-fonden Priva fondbolag Garanipension Inkomspension Premiepension Försäkringskassan FIGUR 4. DET SVENSKA PENSIONSSYSTEMET. EGEN BEARBETNING. 50 Övergångsregler kommer a finnas längre. Personer födda mellan 1938 och 1953 omfaas av både de gamla och de nya syseme. Personer som är födda 1937 eller idigare omfaas däremo endas av de gamla pensionssyseme. 51 Regeringen, ( ) 52 Saens pensionsverk, ( ). 31

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15 Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet 1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Infrastruktur och tillväxt

Infrastruktur och tillväxt Infrasrukur och illväx En meaanalyisk sudie av infrasrukurinveseringars påverkan på ekonomisk illväx Infrasrucure and growh A mea-analyical sudy of he effecs of invesmens in infrasrucure on economic growh

Läs mer

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer

Läs mer

Det svenska konsumtionsbeteendet

Det svenska konsumtionsbeteendet NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996 Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera

Läs mer

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

shetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik.

shetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik. Kap 10: sid. 1 Blanchard kapiel 10 Penninmänd, inflaion och ssselsänin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och medellån sik Tar hänsn

Läs mer

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14 1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden Magiseruppsas i finansiering Föreagsekonomiska insiuionen FEK 591 Lunds Universie Hedgefonder och akiefonder - En sudie av riskexponering och marke-iming på den svenska marknaden Handledare Hossein Asgharian

Läs mer

Växelkursprognoser för 2000-talet

Växelkursprognoser för 2000-talet Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:

Läs mer

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15 Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014 Minnesaneckningar från kompeensrådsräff den 14 okober 2014 Närvarande: Se delagarföreckning. NKR 2010 2014 En backspegel och avsamp mo framiden Carin Bergsröm iade bakå på de som hän i NKR sedan saren

Läs mer

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015 Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning 1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2014 Källor och meoder 2014 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän

Läs mer

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad.

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad. RÄTTNING: För a få poäng på Fråga krävs hel rä svar per deluppgif. Dvs. svare på en deluppgif måse vara hel rä för a sudenen skall få poäng ( poäng). Varje deluppgif ger en poäng. Anal deluppgifer är 2.

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Ds 2000:9 3 Förord Den 15 maj 1998 besluade riksdagen om riklinjer för en reformering av reglerna om ersäning vid varakig medicinsk grundad arbesoförmåga (prop. 1997/98:111 Reformerad föridspension, m.m.

Läs mer

Livförsäkringsmatematik II

Livförsäkringsmatematik II Livförsäkringsmaemaik II iskrea kommuaionsfunkioner Erik Alm, Hannover Re Sockholm 2013 iskre eknik Premier och annuieer bealas diskre ödligheen definieras ofas i en diskre abell (Undanag: de Nordiska

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr

Läs mer

Kreditderivat: introduktion och översikt

Kreditderivat: introduktion och översikt Kredideriva: inrodukion och översik Alexander Herbersson, Cenrum för Finans/Ins. för Naionalekonomi Alexander.Herbersson@economics.gu.se FKC seminarium, 2007-11-08 Kredideriva: inrodukion och översik p.

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

bruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18

bruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18 18 19 En Svensk bruksor i Vienam besöker Sveriges sörsa bisåndsprojek pappersbruke Bai Bang n Pappersbruke Bai Bang i Vienam blev symbolen för misslycka svensk bisånd på 1980-ale. Sedan dess har man lyckas

Läs mer

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s

Läs mer

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik?

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik? Har Sveriges Riksbank blivi mer flexibel i sin penningpoliik? En analys av rekursiv skaade Taylorregler baserade på realidsdaa Henrik Siverbo Kandidauppsas Lunds Universie, Naionalekonomiska insiuionen

Läs mer

En modell för optimal tobaksbeskattning

En modell för optimal tobaksbeskattning En modell för opimal obaksbeskaning under idsinkonsisena preferenser och imperfek informaion Krisofer Törner* 1 Engelsk iel: A model for opimal obacco excise axaion under imeinconsisen preferences and

Läs mer

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning

Läs mer

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du

Läs mer

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid

Läs mer

SCB:s modell för befolkningsprognoser

SCB:s modell för befolkningsprognoser BAKGRUNDSMATERIAL OM DEMOGRAFI, BARN OCH FAMILJ 2005:1 SCB:s modell för befolkningsprognoser En dokumenaion Saisiska cenralbyrån 2005 Background maerial abou demography, children and family 2005:1 SCB

Läs mer

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån 2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 Enkäresula Enkä: Saus: Uvärdering, VeTer, HT12 öppen Daum: 2012-10-30 14:07:01 Grupp: Besvarad av: 19(60) (31%) Akiverade delagare (Veenskapseori (4,5hp) HT1 2) 1.

Läs mer

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll? Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-

Läs mer

ZA5773 Flash Eurobarometer 338 (Monitoring the Social Impact of the Crisis: Public Perceptions in the European Union, wave 6)

ZA5773 Flash Eurobarometer 338 (Monitoring the Social Impact of the Crisis: Public Perceptions in the European Union, wave 6) ZA77 Flash Eurobaromeer 8 (Monioring he Social Impac of he Crisis: Public Percepions in he European Union, wave ) Counry Quesionnaire Finland (Swedish) FL8 - Social Impac of he Crisis - FIS FRÅGA ALLA

Läs mer

Förord: Sammanfattning:

Förord: Sammanfattning: Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare

Läs mer

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson Uveckling av porföljsraegier baserade på svag koinegrerade finansiella insrumen med AdaBoosing Helena Nilsson Februari 15, 2009 Absrac Financial analyss are consanly rying o find new rading sraegies in

Läs mer

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9 ekniska högskolan vid Li Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam EAME I PPE08 PROKIOSEKOOMI för M ISAGE E 20 AGSI 203, KL 8-2 Sal: ER Provkod: E2 Anal uppgifer:

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

Inflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin

Inflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin Inflaion och relaiva prisförändringar i den svenska ekonomin AV BENGT ASSARSSON Beng Assarsson är verksam på avdelningen för penningpoliik vid Sveriges riksbank och vid Naionalekonomiska insiuionen vid

Läs mer

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar

Läs mer

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet?

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet? Föreagsekonomiska Magiseruppsas Insiuionen Höserminen 2004 Opimal prissäkringssraegi i e råvaruinensiv föreag Kan de ge förbärad lönsamhe? Förfaare: Marin Olsvenne Tobias Björklund Handledare: Hossein

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

Informationsteknologi

Informationsteknologi Föreläsning 2 och 3 Informaionseknologi Några vikiga yper av maemaiska modeller Blockschemamodeller Konsaner, variabler, paramerar Dynamiska modeller Tillsåndsmodeller en inrodkion Saiska samband Kor översik

Läs mer

3 Rörelse och krafter 1

3 Rörelse och krafter 1 3 Rörelse och krafer 1 Hasighe och acceleraion 1 Hur lång id ar de dig a cykla 5 m om din medelhasighe är 5, km/h? 2 En moorcykel accelererar från sillasående ill 28 m/s på 5, s. Vilken är moorcykelns

Läs mer

BÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN?

BÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Shubila Balaile och Rober Rajnak Handledare: Nils Gofries V 2005 BÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN? -En illämpning av aylorregeln

Läs mer

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna?

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Handledare: Pär Holmberg och Erik Glans Termin och år: Höserminen 2007 Är erminspriserna på Nord Pool snedvridna? En sudie av

Läs mer

Oljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprisets inverkan på aktiemarknaden

Oljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprisets inverkan på aktiemarknaden NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Rober Fredriksson Handledare: Beng Assarsson HT 2007 Oljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprises inverkan på akiemarknaden

Läs mer

FAQ. frequently asked questions

FAQ. frequently asked questions FAQ frequenly asked quesions På de följande sidorna har jag samla ihop några av de frågor jag under årens lopp få av sudener när diverse olika problem uppså i arbee med SPSS. De saisiska problemen har

Läs mer

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten?

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten? Rappor ill Finanspoliiska råde 2010/1 Hur varakig är en förändring i arbeslösheen? U. Michael Bergman Københavns Universie, EPRU, FRU och Finanspoliiska råde De åsiker som urycks i denna rappor är förfaarens

Läs mer

Texten " alt antagna leverantörer" i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår.

Texten  alt antagna leverantörer i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår. I Anal: 4 Bilaga Avalsmall Ubilning (si. 6) Föryligane önskas om vilken sors ubilning som avses i skrivningen Ubilning skall illhanahållas kosnasfri 0 :40:04 Se a sycke. "Vi leverans ubilar leveranören

Läs mer

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator Tryckoberoende elekronisk flödesregulaor Beskrivning är en komple produk som besår av e ryckoberoende A-spjäll med mäenhe som är ansluen ill en elekronisk flödesregulaor innehållande en dynamisk differensryckgivare.

Läs mer

Direktinvesteringar och risk

Direktinvesteringar och risk NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Haldén Handledare: Marin Holmén H 07 Direkinveseringar och risk Finns e samband? Sammanfaning Beslu om och var man ska genomföra

Läs mer

Background Facts on Economic Statistics

Background Facts on Economic Statistics Background Facs on Economic Saisics 2003:12 En illämpning av TRAMO/SEATS: Den svenska urikeshandeln 1914 2003 An applicaion of TRAMO/SEATS: The Swedish Foreign Trade Series 1914 2003 Exporen år 1914-2003

Läs mer

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Om exponentialfunktioner och logaritmer Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. Den änka gången är som följer: a) Läs igenom huvudeens

Läs mer

En jämförelse av levnadskostnader för en tvåbarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun

En jämförelse av levnadskostnader för en tvåbarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun Fakuleen för ekonomi, kommunikaion och IT Marin Karlsson En jämförelse av levnadskosnader för en våarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun A comarison of cos of living for a family wih wo children

Läs mer

Finansmarknaden; En översikt av instrument och värderingsmodeller

Finansmarknaden; En översikt av instrument och värderingsmodeller Finansmarknaden; En översik av insrumen och värderingsmodeller Jan R. M. Röman Deparmen of Mahemaics and Physics Mälardalen Universiy, weden Mälardalen Universiy INLEDNING... Akieopionens villkor... Akieerminens

Läs mer

Icke förväntad korrelation på den svenska aktiebörsen. Carl-Henrik Lindkvist Handledare: Johan Lyhagen

Icke förväntad korrelation på den svenska aktiebörsen. Carl-Henrik Lindkvist Handledare: Johan Lyhagen Icke förvänad korrelaion på den svenska akiebörsen Carl-Henrik Lindkvis Handledare: Johan Lyhagen Sammanfaning Denna uppsas avser a undersöka och, i den mån de går, förklara icke förvänad korrelaion mellan

Läs mer

5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt

5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt 5 VÄaxelkurser, in aion och räanor vid exibla priser {e eker pºa lºang sik Som vi idigare noera anar vi a den reala väaxelkursen pºa lºang sik Äar oberoende av penningmäangden och väaxelkursen beror dºa

Läs mer

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL! Exempelena 3 Anvisningar 1. Du måse lämna in skrivningsomslage innan du går (även om de ine innehåller några lösningsförslag). 2. Ange på skrivningsomslage hur många sidor du lämnar in. Om skrivningen

Läs mer

Examensarbete i Matematisk Statistik (20p) Effekter av olika dödlighetsantaganden för premiepensionsutbetalningarna

Examensarbete i Matematisk Statistik (20p) Effekter av olika dödlighetsantaganden för premiepensionsutbetalningarna ! #"$ # %'&*-, /. 21 354768*9 :5?@A,CBDHIE : /E J ;. K./L 6 K /EMB-6 3NE2BAO2,PQA,F

Läs mer

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees

Läs mer

1. Geometriskt om grafer

1. Geometriskt om grafer Arbesmaerial, Signaler&Sysem I, VT04/E.P.. Geomerisk om grafer En av den här kursens syfen är a ge de vikigase maemaiska meoderna som man använder för a bearbea signaler av olika slag. Ofa är de så a den

Läs mer

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 VINDKRAFTSPOLICY för Hallsahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Köpings kommun 2013-03-25, 14 Hallsahammars kommun, 2013-04-29 48 Besällning: Hallsahammars kommun Arbesgrupp:

Läs mer

BETALNINGSBALANSEN. Fjärde kvartalet 2006

BETALNINGSBALANSEN. Fjärde kvartalet 2006 BETALNINGSBALANSEN DATUM: 27-2-28 UTGIVARE: Avdelningen för penningpoliik Lars Forss 8-787 2 11, lars.forss@riksbank.se Ingvar Karlsson 8-787 2 1, ingvar.karlsson@riksbank.se Gunnar Blomberg 8-787 1 46,

Läs mer

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2 Föreläsning 8 Kap 7,1 7,2 1 Kap 7: Klassisk komponenuppdelning: Denna meod fungerar bra om idsserien uppvisar e saisk mönser. De är fyra komponener i modellen: Muliplikaiv modell: Addiiv modell: där y

Läs mer