SCB:s modell för befolkningsprognoser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SCB:s modell för befolkningsprognoser"

Transkript

1 BAKGRUNDSMATERIAL OM DEMOGRAFI, BARN OCH FAMILJ 2005:1 SCB:s modell för befolkningsprognoser En dokumenaion Saisiska cenralbyrån 2005

2 Background maerial abou demography, children and family 2005:1 SCB s model for populaion projecions A documenaion Saisics Sweden 2005 Producen Producer SCB, Enheen för demografisk analys och jämsälldhe Bo 24300, Sockholm Tfn E-pos: Förfrågningar Jan Qvis, fn Inquiries E-pos: Hans Lundsröm, fn E-pos: Torbjörn Israelsson, fn , ger yerligare upplysningar om verksamheen inom saisikenheen. Om du cierar ur denna publikaion, var god uppge källan: SCB, SCB:s modell för befolkningsframskrivningar. Bakgrundsmaerial om demografi, barn och familj 2005: , Saisiska cenralbyrån Enlig lagen (1960:729) om upphovsrä ill lierära och konsnärliga verk är de förbjude a hel eller delvis mångfaldiga innehålle i denna publikaion uan medgivande från Saisiska cenralbyrån. ISSN Prined in Sweden SCB-Tryck, Örebro

3 SCB:s modell för befolkningsprognoser Förord Förord Var redje år gör Saisiska cenralbyrån, SCB, en befolkningsprognos för rike som publiceras i serien Demografiska rapporer (senas år 2003). I prognoser för mellanliggande år, som publiceras i serien Saisiska meddelanden, görs endas mindre juseringar vid behov. Föreliggande rappor ger en dealjerad beskrivning av den grundläggande beräkningsekniken. Redogörelsen gäller den bakomliggande modellen och en redovisning av beräkningsprogramme. Vidare ges en summarisk beskrivning av beräkningsmodulerna som ligger ill grund för anagandena om prognosens förändringsfakorer fruksamhe, dödlighe och migraion. Dessa skaningar ingår allid som en del i de redovisade prognospublikaionerna. Rapporen har uarbeas av Jan Qvis och Hans Lundsröm. Saisiska cenralbyrån 3

4 4 Saisiska cenralbyrån

5 SCB:s modell för befolkningsprognoser Innehåll Innehåll A separae e in English is provided a he end of he publicaion, on page 29 Förord...3 Sammanfaning Inledning Allmän om prognosmodellen...9 Förändringsfakorernas beräkningsmoduler Formell beskrivning av prognosen...11 Framskrivningsmodellen Översiklig beskrivning av prognosprogramme...15 Cenrala prognosruinen...15 Prognoskörning...17 Programme saras i fliken Pyramid...18 Indaa ill prognosen ska arrangeras enlig en given mall...19 Udaa från prognosen...20 Layou på del olika pivo-abell med prognosresula Beräkningsmoduler för förändringsfakorerna...23 Dödlighe...23 Migraion...25 Fruksamhe...26 Referenser...28 In English...29 Summary...29 Lis of erms...30 Saisiska cenralbyrån 5

6 6 Saisiska cenralbyrån

7 SCB:s modell för befolkningsprognoser Sammanfaning Sammanfaning Beräkningen av den framida befolkningssorleken benämns ofa framskrivning eller projekion. Orde prognos har en vidare beydelse. Orde prognos används för e ualande om framiden som bedöms vara realisisk och ha en accepabel rolighe. Vid en prognoshorison på 50 år eller mer, som numera förekommer, är prognosbegreppe naurligvis mes adekva för den närmase framiden. Framskrivningen som helhe brukar ändå kallas för en prognos. Inför befolkningsprognosen för rike gjordes en rad vikiga meodologiska förändringar av modellen. Uöver uppdelningen av befolkningen på kön, ålder och kalenderår illfogades en uppdelning efer personer födda i ulande respekive i Sverige. Dessuom ändrades beräkningssäe för uvandringen. Tidigare var uvandringen en eogen variabel. I den nya modellen hänger uvandringen samman med hur sor befolkningen är, både då de gäller den Sverigefödda befolkningen och den ulandsfödda. Genom uppdelningen efer födelseland kan mera realisiska förusägelser göras av anale uvandrare, efersom de varierande uvandringsriskerna efer födelseland kan appliceras. Anaganden om parameervärden under prognosperioden för förändringsfakorerna fruksamhe, dödlighe och migraion ugör förusäningarna för predikionen illsammans med ugångsfolkmängden. Vid beräkningen av förändringsfakorerna används olika meoder. För fruksamheen används en kohor-periodmodell, för dödligheen en modell uarbead av Lee-Carer och för migraionen rendanalys med uppdelning av befolkningen efer födelseland. I prognosmodellen beräknas endas e predikionsvärde för folkmängdssorleken i respekive befolkningsgrupp. Dea beräkningsä kallas deerminisisk. Numera används i vissa länder även sokasiska prognosmodeller där man låer folkmängdssorlekarna ana en sokasisk form för i försa hand beräkning av variaionsmå i framskrivningen (predikionsinervall). Vid SCB pågår för närvarande e uvecklingsarbee inom dea område. Den saisiska kompleieen ökar emellerid i dea fall efersom de krävs en srik sammanhållen modellsrukur för variansbesämningen. För uppskaning av variaionsgränser i den deerminisiska modellen används alernaiva prognosanaganden (scenarier). Dessa är dock ine hel kongruena med variaionen i sokasiska prognoser, efersom scenarierna represenerar alernaiva modellsrukurer i en vid mening. Saisiska cenralbyrån 7

8 1. Inledning SCB:s modell för befolkningsprognoser 1. Inledning Beräkningen av den framida befolkningssorleken benämns ofa framskrivning eller projekion. Dea är ekniska ermer som åsyfar en kalkyl av en framida uveckling under vissa anaganden om fruksamhe, dödlighe och migraion. Orde prognos har en vidare beydelse. Prognosurycke används för e ualande om framiden som bedöms vara realisisk och ha en accepabel rolighe 1. Vid en prognoshorison på 50 år eller mer, som numera förekommer, är prognosbegreppe naurligvis mes adekva för den närmase framiden. Framskrivningen som helhe brukar ändå kallas för en prognos. Var redje år gör Saisiska cenralbyrån, SCB, en befolkningsprognos för rike som publiceras i serien Demografiska rapporer (senas år 2003). I den rapporserien visas hur förändringsfakorerna fruksamhe, dödlighe och migraion esimeras och erapoleras. Erapoleringen mynnar u i fia anaganden om uvecklingen. I prognoser för mellanliggande år anges endas evenuella korrigeringar av förändringsfakorerna (publiceras i serien Saisiska meddelanden, senase 2004). Föreliggande rappor innehåller en mera dealjerad beskrivning av den grundläggande beräkningsekniken. Redogörelsen besår av den bakomliggande modellen och en redovisning av beräkningsprogramme. Rapporen jänar också e anna syfe. Den ugör en särskild dokumenaion av framskrivningarna gjorda i prognosomgångarna åren 2003 och Inför prognosen 2003 gjordes en rad vikiga meodologiska förändringar av modellen. Uöver uppdelningen av befolkningen på kön, ålder och kalenderår illfogades en uppdelning av befolkningen efer personer födda i ulande respekive i Sverige. Dessuom ändrades beräkningssäe för uvandringen. Tidigare var uvandringen en eogen variabel. I den nya modellen hänger uvandringen samman med hur sor befolkningen är, både då de gäller den Sverigefödda befolkningen och den ulandsfödda. Genom uppdelningen av befolkningen efer födelseland kan mera realisiska förusägelser göras av anale uvandrare, efersom de varierande uvandringsriskerna efer födelseland kan appliceras. Denna rappor är disponerad på följande sä. I kapiel 2 beskrivs modellen allmän. Kapiel 3 innehåller den formella prognosmodellen och kapiel 4 daorprogramme för prognosmodellen. Sluligen redovisas i kapiel 5 en summarisk beskrivning av beräkningsmodulerna för prognosens förändringsfakorer, vilka ligger vid sidan av själva prognosformuleringen. 1 Såväl projekion som prognos kommer från lain. Medan projekion beyder kasa framå beyder prognos se framå. Medan en projekion är en mekanisk beräkning av framida uveckling, är en prognos e ualande om framiden. 8 Saisiska cenralbyrån

9 SCB:s modell för befolkningsprognoser 2. Allmän om prognosmodellen 2. Allmän om prognosmodellen Under e framskrivningsår förekommer de e flöde av personer in och u ur befolkningen. Födda och invandrare illkommer, döda och uvandrare ugår. I modellen kalkyleras sorleken av dessa variabelflöden. Uifrån folkmängden vid e kalenderårs början erhålls folkmängden vid åres slu genom addiion och subrakion av flödena. Processen som helhe är rekursiv. De försa åres predicerade befolkning ugör i sin ur ugångspunk för beräkningen av folkmängden i slue av näsföljande år, osv. Anaganden om parameervärden under prognosperioden för förändringsfakorerna fruksamhe, dödlighe och migraion ugör förusäningarna för predikionen illsammans med ugångsfolkmängden. Då de gäller förändringsfakorerna i modellen besår dödligheen och uvandringen av övergångssannolikheer/risker i olika åldrar. Anale invandrare är dock besäm i form av en eogen variabel. Efer beräkning av avgångar ur befolkningen (döda och uvandrare) och illskoe av invandrare kan anal födda beräknas med hjälp av uppgiferna om medelfolkmängden kvinnor i olika åldrar och fruksamhesal (cenralkvoer). Förändringsfakorernas paramerar esimeras och erapoleras med hjälp av olika saisiska modeller (se beräkningsmoduler i kap. 5). I prognosmodellen beräknas endas e predikionsvärde för folkmängdssorleken i respekive befolkningsgruppering. Dea beräkningsä kallas deerminisisk. För en fierad uppsäning paramerar (anaganden) represenerar predikionsvärdena formell vänevärden för folkmängden i modellen. Vänevärden för folkmängdsuvecklingen ger den minsa felmarginalen jämför med observerade ufallsvärden. Noera a de ur saisisk synpunk då är väsenlig a skaningarna av paramerarna som ligger ill grund för anagandena är sabila och illförliliga för a uppnå önskade cenrala predikionsvärden 2. Numera används i vissa länder även sokasiska prognosmodeller där man låer folkmängdssorlekarna ana en sokasisk form för i försa hand beräkning av variaionsmå i framskrivningen (predikionsinervall) 3. Den saisiska kompleieen ökar emellerid i dea fall efersom de krävs en srik sammanhållen modellsrukur för variansbesämningen 4. Vanligvis används simuleringseknik för själva beräkningen av variaionsmåen för den framskrivna folkmängden. För uppskaning av variaionsgränser i den deerminisiska modellen används alernaiva prognosanaganden 2 Om parameeresimaen är behäfade med sor slumpmässig variaion innehåller beräkningarna av folkmängdsuppgiferna för varje enskild prognosomgång en märkbar avvikelse från e cenral må. Mer väsenlig är dock a evenuella srukurella briser i beskrivningen av den framida uvecklingen av paramerarna skapar bias, särskil på lång sik. 3 Vid SCB pågår för närvarande e uvecklingsarbee inom dea område (Harmann 2003). 4 En annan svårighe hänger samman med den långa prognoshorisonen i befolkningsprognoser som används nuföriden. En srik sammanhållen modellsrukur för parameeresimaionen kan innebära a relaiv blygsamma render kan få konsekvenser på lång sik. Saisiska cenralbyrån 9

10 2. Allmän om prognosmodellen SCB:s modell för befolkningsprognoser (scenarier). Dessa är dock ine hel kongruena med variaionen i sokasiska prognoser, efersom scenarierna represenerar alernaiva modellsrukurer i vid mening. Förändringsfakorernas beräkningsmoduler Denna rappor är i försa hand en helhesbeskrivning av framskrivningsmodellen. Esimaionen, erapoleringen och fieringen av förändringsfakorerna görs i särskilda beräkningsmoduler. Redovisningen av dessa beräkningar sker i respekive prognospublikaion. Vi kommer dock här a översiklig redovisa meodiken för a ge en sammanhängande meodbeskrivning. 10 Saisiska cenralbyrån

11 SCB:s modell för befolkningsprognoser 3. Formell beskrivning av prognosen 3. Formell beskrivning av prognosen Ugångspunken för framskrivningen är den senas observerade folkmängden den 31/12 efer kön, i eåriga ålderklasser och efer födelseland 5. Prognosberäkningarna rullar fram från årsskife ill årsskife (1-årsframskrivning). Alla beräkningar görs med åldersspecifika paramerar. I grunden besår modellen av fyra populaioner. Män respekive kvinnor födda i Sverige, män respekive kvinnor födda uomlands. De finns dock länkar mellan populaionerna. Anale nyfödda besäms med ugångspunk från anale kvinnor i barnafödande åldrar ur båda kvinnopopulaionerna. Anale nyfödda pojkar och flickor beräknas sedan med en könskvo och fördelas på populaionerna Sverigefödda. Hela Sveriges befolkning besår av de sammanslagna populaionerna. Formlerna i de följande för befolkningen från 1 års ålder är generella för de fyra nämnda populaionerna. Vi anger därför inga inde för kön och födelseland. I prognosprogramme sker dock alla beräkningarna för respekive populaion. Framskrivningsmodellen Framskrivning under prognosåre av anale personer som är 1 år eller äldre vid åres slu Genom en rekursiv prognosmodell erhålls folkmängden i åldrarna = 1, 2, 3, w år vid slue av kalenderår, P = P 1 1 D + I U (3.1) där P = anal män/kvinnor efer födelseland vid slue av år, vilka var födda år - D = anal döda män/kvinnor efer födelseland under år, vilka var födda år - I, U = anal in- resp. uvandrare (män/kvinnor) efer födelseland under år, vilka var födda år -. Som ugångspopulaion används i högerlede den senas observerade befolkningen den 31/12. Noera a w är en öppen åldersklass (105+ år). Denna åldersklass ugörs i slue av år av summan av vå framskrivna grupper av personer vid åres början (104 år respekive 105+ år). 5 Uppdelning på födda i Sverige och födda uomlands. Saisiska cenralbyrån 11

12 3. Formell beskrivning av prognosen SCB:s modell för befolkningsprognoser Beräkning av befolkningsförändringar under e give prognosår I de följande visas beräkningsruinerna för befolkningsförändringarna som ugörs av döda, immigraner och emigraner i den idigare redovisade rekursiva formeln (3.1). Anale döda (D) Anal döda män/kvinnor efer födelseland år beräknas genom 1 D = P 1 q (3.2) där = 1, 2, 3, w vid åres slu q = anagen eårig dödsrisk, d.v.s. prognosiserad sannolikhe för person född år - a dö under år. De kan noeras a anale döda ovan beräknas med hjälp av könsspecifika dödsrisker men någon differeniering av dödlighe mellan ulandsfödda och Sverigefödda har ine vari nödvändig. I sora drag överenssämmer dödligheen mellan grupperna. Beräkningen av anale döda baseras enbar på dem som fanns i lande vid åres början. Migraionssrömmarna under e give prognosår påverkar allså ine beräkningen av anale döda under dea år. Bakgrunden ill förfaringssäe är a de flesa in- och uvandrare är unga, vilke innebär a skillnaden i anale dödsfall blir försumbar. Definiionen av en dödsrisk och dess esimaor överenssämmer med den eknik som används för livslängdsabellerna i den officiella saisiken. Dea innebär a vi skaar en neosannolikhe för dödligheen (baserad på en riskfolkmängd) 6. De anagna dödsriskerna för prognosperioden ugörs av erapolerade dödsrisker för en vald observaionsperiod. Hur dessa beräkningar görs visas i kapiel 5. Vi kan också noera a anale döda enlig formeln (3.2) mosvarar vänevärde av en binomialfördelad sokasisk variabel. Anale in- och uvandrare (I,U) Invandring Invandringen av urikes födda är eogen i prognosmodellen. Åerinvandringen av Sverigefödda besäms dock på e någo anna sä. Denna invandringssröm sälls i relaion ill idigare uvandring av Sverigefödda (beräknas separa, se kap. 5). Sambande innebär a åerinvandringen av Sverigefödda ine är eogen i vanlig bemärkelse men införs eogen formell i prognosmodellen. 6 Ne probabiliy, Chiang (1968). För skaning se.e. Befolkningssaisik Del 4. SCB, sid. 59. Noera a prognosen har e någo annorlunda åldersbegrepp än i livslängdsabellen. 12 Saisiska cenralbyrån

13 SCB:s modell för befolkningsprognoser 3. Formell beskrivning av prognosen Invandringssrömmen i modellen ugörs av kalkylerade analsuppgifer. Dea gäller såväl urikesfödda invandrare som Sverigefödda invandrare. Invandringen som sker under åre läggs ill folkmängden vid åres slu. I = anal invandrare (män/kvinnor) efer födelseland under år, vilka var födda år - (eogen). Uvandring Beräkningen av anal uvandrare sker med hjälp av uvandringsrisker, vilke är ny ruin i prognosmodellen. Tidigare besämdes anale eogen i likhe med immigraionen. Prognosmodellen innehåller specifika uflyningsrisker uppdelade efer kön, ålder och födelseland. Anale uvandrare (U) år ges av U = P 1 1 u (3.3) där =1, 2, 3 w vid åres slu u =anagen 1-årig risk a uvandra, d.v.s. prognosiserad sannolikhe för en man/kvinna efer födelseland född år - a uvandra under år. Uvandringssannolikheen skaas som en bruosannolikhe, dvs. den observerade andelen uvandrade bland anale personer som fanns i Sverige vid åres början. Anale dödsfall kan i dea fall påverka skaningen av uflyningssannolikheen 7. Vi kan också noera a anale uvandrare enlig formeln ovan mosvarar vänevärde av en binomialfördelad sokasisk variabel. Framskrivning under prognosåre av anale födda barn som är 0 år vid åres slu De som saknas i den framskrivna befolkningen är 0-åringarna. Dessa besår av nyillsko ill folkmängden i form av förväna anal födda i Sverige sam invandrade 0-åringar under år. Då de gäller anale födda i Sverige anas a fruksamhesalen är gemensamma för Sverigefödda och ulandsfödda kvinnor 8. Vi kan därför enkel formulera anale födda. 7 Sannolikheen är skaad i populaionen som en med dödligheen konkurrerande risk (crude probabiliy). Se också kap Enlig Andersson (2004) anpassar sig invandrade kvinnor på sik ill e svensk födelsemönser. Saisiska cenralbyrån 13

14 3. Formell beskrivning av prognosen SCB:s modell för befolkningsprognoser Toala anale födda i Sverige år ges av Sv där 49 Kv 1 Kv F = f ( P 1 + P ) / 2 (3.4) Sv F = 15 = födda i Sverige under år f = är anagna åldersspecifika fruksamhesal under år Kv P = oal anal kvinnor vid slue av år, vilka var födda år - Folkmängdsuppgiferna i formeln bildar medelanale kvinnor år. Produkermerna i summan av fruksamhesale och medelfolkmängden kvinnor anger i sin ur förväna anal födda per kvinna i åldern år 9. Noera a både anale döda och anale flyare under prognosåre påverkar kalkylen av anale födda genom medelfolkmängdsberäkningen 10. Anale födda Sv F delas upp på flickor och pojkar med hjälp av könskvoen, som sas ill födda pojkar per levande födda barn 11. Förväna anal nollåriga pojkar respekive flickor vid slue av år erhålls sluligen genom Sv P0 = SvF k Sv D0 + SvI0 SvU0 där k=0,5145 om beräkningen avser pojkar respekive 0,4855 för flickor. Genomgående anger inde Sv i formeln födda i Sverige. Anale döda bland de under åre födda är, Sv D0 SvF k Sv q0 och (3.5) = (3.6) Sv I 0 är eogen besämd (beingas av under åre uvandrade Sverigefödda 0-åringar) 12. Uvandringen fås genom SvU0 SvF k Sv u0 = (3.7) Urikes födda 0-åringar behandlas i modellen som invandrare i åldrarna 1 år och däröver. I dea fall beräknas ingen åeruflyning eller dödlighe. U P U I0 0 = (3.8) 9 Prognosprogramme (kap.4) medger separa kalkyl för Sverigefödda respekive urikes födda kvinnor. 10 Vi välar då från sannolikhesberäkning ill cenralkvosberäkning. Dea är prakisk då e fleral flöden behandlas. 11 I prognosomgångarna och Mycke lie anal. 14 Saisiska cenralbyrån

15 SCB:s modell för befolkningsprognoser 4. Översiklig beskrivning av prognosprogramme 4. Översiklig beskrivning av prognosprogramme Prognosmodellen besår av separaa beräkningsmoduler för de olika förändringsfakorerna sam en cenral beräkningsruin som på grundval av sarfolkmängd och anaganden genererar själva befolkningsprognosen. I dea avsni behandlas den cenrala beräkningsruinen. Prognosprogramme är uppbygg med Ecel som bas och med unyjande av Visual Basic for Applicaions (VBA). Fördelen med denna lösning är a användningen blir enkel. All in- och umaning av daa sker i olika flikar i Ecel medan själva programme finns koppla ill Ecelfilen. När Ecelfilen med alla anaganden och prognosresula sparas undan så sparas samidig prognosprogramme inklusive alla evenuella juseringar. De vill säga prognosprogramme är självdokumenerande. Prognosen är egenligen uppdelad i fyra delar med separa kalkyl varje kalenderår för kvinnor och män och med en uppdelning efer födda i Sverige respekive ej födda i Sverige. Toal besår inpu ill prognosen av: 1) Sarfolkmängd 2) Fruksamhe 3) Dödlighe 4) Invandring 5) Uvandring Föruom inläsning av anaganden och umaning av resula så arbear VBA-programme hel skil från Ecel i övrig. Alla förusäningar för körningen läses in från respekive kalkylblad och sparas undan i VBAprogramme. Själva prognosen sker sedan hel inom VBA-programme. Cenrala prognosruinen VBA-koden, som är kärnan i prognosprogramme, är srukurerad i e anal subruiner. Själva prognoskalkylen sker i subruinen Prognos. Nedan finns en någo redigerad version av denna subruin. Före och efer dea kodfragmen finns ruiner för dimensioneringar av variabler, mariser mm., inläsning av anaganden med konroller sam umaningar ill pivoabeller, befolkningspyramid mm. Jus delarna före och efer subruinen Prognos uppar sörre delen av koden. Saisiska cenralbyrån 15

16 4. Översiklig beskrivning av prognosprogramme SCB:s modell för befolkningsprognoser Översiklig har prognosprogramme följande srukur, ordna i idsföljd efer när respekive subruin eekveras i programme: Ini Iniierar körningen sam syr i vilken ordning subruiner skall anropas. Specificering av sarår respekive sluår för prognosen sam inläsning av proporionen pojkar bland födda. Inläsning av anaganden för Sverigefödda lasf laspop lasq lasuv lasinv Läser in fruksamhesanagande ill marisen f Läser in sarfolkmängd ill marisen pop Läser in dödsrisker ill marisen q Läser in uvandringsrisker ill urisk Läser in anal invandrare ill marisen inv Inläsning av anaganden för urikes födda: Blasf Blaspop Blasq Blasuv Blasinv Till marisen Bf Till marisen Bpop Till marisen Bq Till marisen Burisk Till marisen Binv Mariserna innehåller anaganden med uppdelning efer ålder och år. För sarfolkmängd, dödsrisker, uvandringsrisker och anal invandrare finns även en uppdelning efer kön. Subruinen prognos i någo redigerad form For ar = sar To slu For alder = 1 To 106 For se = 1 To 2 dod(ar,alder,se)=upop(ar-1,alder-1,se)*q(ar,alder,se) anal döda uv(ar,alder,se) =upop(ar-1,alder-1,se)*urisk(ar,alder,se) anal uv Bdod(ar,alder,se)=Bupop(ar-1,alder-1,se)*Bq(ar,alder,se) anal döda Buv(ar,alder,se)=Bupop(ar-1,alder-1,se)*k*Burisk(ar,alder,se) anal uv Kalkyl folkmängd vid åres slu If alder<106 hen upop(ar,alder,se)=upop(ar-1,alder-1,se)-dod(ar,alder,se)+inv(ar,alder,se)- uv(ar,alder,se) Bupop(ar,alder,se)=Bupop(ar-1,alder-1,se)-Bdod(ar,alder,se)+Binv(ar,alder,se)- Buv(ar,alder,se) Else upop(ar,alder-1,se) = upop(ar,alder-1,se)+ upop(ar-1, alder-1,se)- dod(ar,alder,se)+inv(ar,alder,se)-uv(ar,alder,se) Bupop(ar,alder-1,se) = Bupop(ar,alder-1,se)+Bupop(ar-1,alder-1, se)- Bdod(ar,alder,se)+Binv(ar,alder,se)-Buv(ar,alder,se) End if Ne se Ne alder Kalkyl anal födda For alder = 16 To 50 fod(ar,alder)=0.5*f(ar,alder)*(upop(ar,alder,2)+upop(ar-1,alder-1,2)) Bfod(ar,alder)=0.5*Bf(ar,alder)*(Bupop(ar,alder,2)+ 16 Saisiska cenralbyrån

17 SCB:s modell för befolkningsprognoser 4. Översiklig beskrivning av prognosprogramme Bupop(ar-1,alder-1,2)) fodda=fodda+fod(ar,alder)+bfod(ar,alder) Ne alder For se=1 To 2 f=konprop*fodda If se=2 hen f=(1-konprop)*fodda dod(ar,0,se) = f * q(ar,0,se) uv(ar,0,se) = f * urisk(ar,0,se) upop(ar,0,se)=f-dod(ar,0,se)+inv(ar,0,se)-uv(ar,0,se) Bupop(ar,0,se)=Binv(ar,0,se) Ne se Ne Ar Prognoskörning Vid en ny prognosomgång läses förs en idigare prognos in varpå anaganden mm juseras. De är vikig a genas spara undan Ecel-filen med e ny unik namn för a undvika risken a den äldre prognosen försörs. Välj alernaive Akivera makron. Evenuell kan säkerhesnivån i Ecel behöva juseras från Hög ill Medium för a VBA-koden ska kunna eekveras (I Ecel välj Verkyg, Makro, Säkerhe och bocka för Medel OK) Saisiska cenralbyrån 17

18 4. Översiklig beskrivning av prognosprogramme SCB:s modell för befolkningsprognoser Programme saras i fliken Pyramid Samliga flikar enlig skärmbilden ovan måse finnas med för a programme ska fungera. Flikarna ill höger om fliken Pyramid är specifikaion av alla anaganden och sarfolkmängd. Till vänser om fliken Pyramid hamnar resulae från prognoskörningen. 18 Saisiska cenralbyrån

19 SCB:s modell för befolkningsprognoser 4. Översiklig beskrivning av prognosprogramme Indaa ill prognosen ska arrangeras enlig en given mall För a inläsningen av daa ska bli korrek måse varje flik har e besäm useende. På rad vå specificeras sarår, sluår, sarålder och sluålder för de inmaade uppgiferna i kolumnerna I ill L. Vidare finns en möjlighe a enkel skala om alla inmaade al med en fakor. Vanligen är dock värde i kolumn G2 lika med e. I försa kolumnen med sar på rad fem specificeras åldern från och med sarålder ill sluålder och på rad 4 med sar i kolumn vå åralen från sarår ill sluår. Försa värde för sarålder och sarår hamnar sedan i cellen B5. Vid inläsningen sker sedan e anal logiska konroller så a ålders- och kalenderårsuppgiferna sämmer, kommer i rä ordning sam a de finns e numerisk värde i varje cell. Vidare konrolleras a daa finns från och med försa prognosåre som preciseras i fliken Pyramid. Anaganden kan finnas för år före försa prognosåre uan problem för programme. Om däremo prognosanaganden ine finns med för de sisa prognosåren hamnar programme i e okonrollera läge. Dea kan man se genom a sammansällningen av folkmängd, födda mm i fliken Pyramid avsluas idigare än väna. Saisiska cenralbyrån 19

20 4. Översiklig beskrivning av prognosprogramme SCB:s modell för befolkningsprognoser När de gäller sarfolkmängden ska den avse 31 december åre före försa prognosår som specificerades i fliken Pyramid. Själva prognosen saras genom a klicka på knappen Sar. Under körningen uppdaeras befolkningspyramiden och abellen ill höger om pyramiden. Körningen avsluas med a daa sparas undan i e anal pivoabeller. Hur lång prognoskörningen avancera meddelas högs upp på fliken med pyramiden. Udaa från prognosen Resulae från prognosen läggs i fem pivo-abeller för ökad fleibilie. Tabellerna omfaar folkmängd, födda, döda, invandring sam uvandring med en uppdelning efer kön, ålder, år och födda i Sverige respekive urikes födda. Därill finns en översik över oal folkmängd, anal födda, döda och urikes omflyning i en abell ill höger om befolkningspyramiden. 20 Saisiska cenralbyrån

21 SCB:s modell för befolkningsprognoser 4. Översiklig beskrivning av prognosprogramme Layou på del olika pivo-abell med prognosresula Folkmängd Folkmängd 31 dec. År Ålder Kön Åld5 Åld10 Anal S/U-pop Män S Män U Kvinnor S Kvinnor U Män S Män U Kvinnor S Kvinnor U Män S Män U Kvinnor S Kvinnor U Män S Män U Kvinnor S Födda År Ålder Anal S/U-pop S U S U S U S U S U S U S Saisiska cenralbyrån 21

22 4. Översiklig beskrivning av prognosprogramme SCB:s modell för befolkningsprognoser Avlidna År Ålder Kön Anal S/U-pop Män 159 S Män 0 U Kvinnor 113 S Kvinnor 0 U Män 27 S Män 0 U Invandring År Ålder Kön Anal S/U-pop Män 77 S Män 352 U Kvinnor 69 S Kvinnor 329 U Män 123 S Män 608 U Kvinnor 138 S Kvinnor 743 U Män 102 S Män 512 U Uvandring År Ålder Kön Anal S/U-pop Män 116 S Män 0 U Kvinnor 112 S Kvinnor 0 U Män 257 S Män 38 U Kvinnor 235 S Kvinnor 28 U Män 224 S Medellivslängd Medellivslängd män född i Sverige Ålder ,91 77,91 78,10 78,29 78, ,18 77,18 77,36 77,54 77, ,21 76,21 76,39 76,57 76, ,23 75,23 75,41 75,59 75, Saisiska cenralbyrån

23 SCB:s modell för befolkningsprognoser 5. Beräkningsmoduler för förändringsfakorerna 5. Beräkningsmoduler för förändringsfakorerna I dea avsni beskrivs huvudlinjerna i ekniken för skaningen av förändringsfakorernas paramerar. Dessa beräkningsmoduler är frisående från den grundläggande framskrivningsmodellen som vi hiills redovisa. Ny prognoseknik, som ofas rör sig om esimaion och erapolaion, kan då relaiv enkel inkluderas. De kan nämnas a i prognosrapporerna (serien Demografiska rapporer ) finns en uförlig beskrivning av olika meod- och skaningsmomen. Dea är ine mins vikig som e led i dokumenaionen av prognoserna, där förusäningar och resula allid skall hänga samman. Dödlighe I kapiel 3 visades hur dödligheen är represenerad i framskrivningsmodellen genom en uppsäning dödsrisker i olika åldrar och idpunker. Dödligheen är könsspecifik men de finns ine någon differeniering efer födelseland. Generell kan de påpekas a dödligheen präglas av en ihållande nedågående rend, vilke gäller de flesa i-länder i världen. Dödlighesuvecklingen och därmed befolkningsuvecklingen på sik saknar av dea skäl e kän jämviksläge. Vid beräkningen av dödsriskerna under försa prognosåre har vi använ oss av den senase observerade livslängdsabellen (femårsperiod), som juseras för a mosvara försa prognosåre (och åldersdefiniion). Skaningen över en femårsperiod ger relaiv sabila värden och en god bild av den akuella dödlighesprofilen efer ålder. För a beräkna den forsaa framida förändringen av dödsriskerna har vi använ Lee-Carer meoden (Lee och Carer 1992). Enlig denna meod besäms idsparamerar som sedan erapoleras. Lee-Carermodellens samliga paramerar skaas på grundval av s.k. dödsal 13. Dödsalen efer ålder och kalenderår (maris) kan uryckas med hjälp av följande modell (för män respekive kvinnor), ln( m, ) a + bk + ε, = (5.1) m, = dödsal för ålder och kalenderår a = åldersspecifik genomsnilig dödlighesnivå k = idsrend i dödsalen 13 E dödsal beräknas som anale döda i förhållande ill medelfolkmängden (riskid). Dödsale kan ransformeras ill en dödsrisk (sannolikhe a dö), som vi använder oss av i prognosmodellen (se kap. 3). Saisiska cenralbyrån 23

24 5. Beräkningsmoduler för förändringsfakorerna SCB:s modell för befolkningsprognoser b = ålderspecifik vik för idsrenden ε, = slumperm Enlig modellen delas dödsalens ålders- och idsberoende upp i vå separaa delar eller vekorer (fakorer i 2:a ermen i högerlede). Vekorn för idseffeken k anas ha en gemensam srukur i de olika åldrarna. Vekorn för ålderseffeken b anas spegla nivåskillnader i dödlighesuvecklingen i olika åldrar 14. Vanligvis används Lee-Carer meoden på daa som sräcker sig över mycke långa idsperioder. I flera fall har hela 1900-ale använs. Vi har dock funni a ålderseffeken är insabil för så långa idsserier. I början av sekle gällde nedgången i dödlighe i sor usräckning yngre människor och i slue av århundrade skedde nedgången främs bland äldre (Lundsröm och Qvis 2004). Vår illämpning för esimaionen har därför begränsas ill den sena perioden För a beräkna den framida dödligheen erapoleras idsvekorn kˆ. Dea kan ske med någon yp av ARIMA-modell. Vi har val en enkel varian genom a vi anar a uvecklingen är linjär 16. Av modellen framgår a de årliga förändringarna visar de relaiva förändringarna av dödsalen 17. Den erapolerade uvecklingen som är anaganden i framskrivningen är en cenrerad uveckling uan sokasisk variabilie. Efersom dödlighesuvecklingen skall erapoleras över en mycke lång id har vi agi hänsyn ill heerogenieen i förändringen efer dödsorsaker. Omkring år in på prognosperioden används en varian på Lee-Carer modellen då vi gör skaningen av idsuvecklingen för 4 sora dödsorsaksgrupper, som aggregeras ill en oal uveckling 18. I Demografiska rapporer 2003:4 finns en uförlig redogörelse av beräkningsmeoden och resulaen (kap. 3 och 6). Där diskueras även några meoder som används parallell med Lee-Carer meoden och som visar dödligheen som en funkion av vissa livssilsfakorer. I prognosomgången användes samma dödsrisker som i den föregående prognosomgången. 14 Skaningen sker med singular value decomposion (SVD) av ursprungsmarisen av dödsal efer ålder och id för män respekive kvinnor. De försa singulära värde och försa vekorn i vardera vå orogonala mariser används. Summan av b över åldrarna är lika med 1 och summan av k över iden är lika med 0. Beräkningen har gjors i SAS med hjälp av subruinen SVD. Skaningarna är ovikade, dvs. vi har ine försök kalibrera parameervärdena i relaion ill anale dödsfall. En sådan ovikad skaning kan göras under anagande om a den inre srukuren i idsuvecklingen är homogen i olika åldrar. 15 Prognosomgångarna och Då får man den årliga idsförändringen som skillnaden mellan högsa och lägsa värde i k kurvan dividerad med anale idpunker minus e (luningskoefficien). Relaiva årliga förändringsfakorer avsedda för erapolaion av dödsalen efer ålder får man genom a luningen vikas med åldersfakorn. Framskrivningen av dödligheen innebär a luningskoefficienen mulipliceras med anale år som skall prognosiseras. 17 De kan noeras a förändringarna blir ungefär desamma för dödsalen som för mosvarande dödsrisker i föreliggande fall. 18 Cirkulaionsorganens sjukdomar, umörer, olyckor /självmord och övriga sjukdomar. 24 Saisiska cenralbyrån

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Det svenska konsumtionsbeteendet

Det svenska konsumtionsbeteendet NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson Uveckling av porföljsraegier baserade på svag koinegrerade finansiella insrumen med AdaBoosing Helena Nilsson Februari 15, 2009 Absrac Financial analyss are consanly rying o find new rading sraegies in

Läs mer

Förord: Sammanfattning:

Förord: Sammanfattning: Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15 Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svesning Examensarbee uför i Reglereknik av Andreas Pilkvis LiTH-ISY-EX-- Linköping Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning

Läs mer

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist Sveriges framtida befolkning 214-26 Lena Lundkvist Prognos 214-26 Mellanliggande år SM 214 26 Ålder, Kön Född i Sverige/Utrikes född I databaserna: 214 211 Ålder, Kön 7 Födelselandsgrupper Födelselandsgrupper

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna?

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Handledare: Pär Holmberg och Erik Glans Termin och år: Höserminen 2007 Är erminspriserna på Nord Pool snedvridna? En sudie av

Läs mer

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

Massivträ som väggmaterial - en jämförande studie av energiförbrukning och termisk komfort

Massivträ som väggmaterial - en jämförande studie av energiförbrukning och termisk komfort Massivrä som väggmaerial - en jämförande sudie av energiförbrukning och ermisk komfor Examensarbee inom civilingenjörsprogramme Väg- och vaenbyggnad L E N A G O L L V I K Insiuionen för bygg- och miljöeknik

Läs mer

Riksbankens nya indikatorprocedurer

Riksbankens nya indikatorprocedurer Riksbankens nya inikaorproceurer MICHAEL K. ANDERSSON OCH MÅRTEN LÖF Förfaarna har okorera i ekonomeri och är verksamma vi Riksbankens prognosenhe. De senase åren har cenralbanker värlen över inressera

Läs mer

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail Tex: Mikael Simovis & Tomas Forsberg Illusraion: Jonas Englund Sor es: Wachguard Halon Cronlab Symanec Microsof Cleanmail Ren e-pos med 26 Skräppos är e sor problem för både i-avdelning och användare.

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr

Läs mer

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar

Läs mer

Damm och buller när avfall blir el

Damm och buller när avfall blir el Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar

Läs mer

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden Magiseruppsas i finansiering Föreagsekonomiska insiuionen FEK 591 Lunds Universie Hedgefonder och akiefonder - En sudie av riskexponering och marke-iming på den svenska marknaden Handledare Hossein Asgharian

Läs mer

Glada barnröster kan bli för höga

Glada barnröster kan bli för höga Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.

Läs mer

Många risker när bilen mals till plåt

Många risker när bilen mals till plåt Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig.

Läs mer

DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en pedagogisk studie av begrepp som beskriver miljön

DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en pedagogisk studie av begrepp som beskriver miljön DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en edagogisk sudie av begre som beskriver miljön TCO Uveckling AB, Disanslaboraorie, Raor 999: Sefan Junesrand, Inés Leal, Camilla Edvinsson & Tone Perelius "De kvaliaiva

Läs mer

Examensarbete i Matematisk Statistik (20p) Effekter av olika dödlighetsantaganden för premiepensionsutbetalningarna

Examensarbete i Matematisk Statistik (20p) Effekter av olika dödlighetsantaganden för premiepensionsutbetalningarna ! #"$ # %'&*-, /. 21 354768*9 :5?@A,CBDHIE : /E J ;. K./L 6 K /EMB-6 3NE2BAO2,PQA,F

Läs mer

Diverse 2(26) Laborationer 4(26)

Diverse 2(26) Laborationer 4(26) Diverse 2(26) (Reglereknik) Marin Enqvis Reglereknik Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie Föreläsare och examinaorer: Marin Enqvis (ISY) Simin Nadjm-Tehrani (IDA) Lekionsassisener: Jonas Callmer

Läs mer

Brandklassad vägg med trästomme

Brandklassad vägg med trästomme Brandklassad vägg med räsomme Brandkrav och uförande Examensarbee inom högskoleingenjörsprogramme Byggingenjör TOBIAS PERSSON Insiuionen för bygg- och miljöeknik Avdelningen för byggnadseknologi CHALMERS

Läs mer

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 VINDKRAFTSPOLICY för Hallsahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Köpings kommun 2013-03-25, 14 Hallsahammars kommun, 2013-04-29 48 Besällning: Hallsahammars kommun Arbesgrupp:

Läs mer

Generell dimensionering av ett grundelement i Sandwich

Generell dimensionering av ett grundelement i Sandwich Projeknummer Kund Rappornummer D4.089.00 Läa karossmoduler TR08-006 Daum Referens Revision 008-0-7 Regisrerad Ufärdad av Granskad av Godkänd av Klassificering Open Generell dimensionering av e grundelemen

Läs mer

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr.

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr. Imporera bilen från USA Den låga dollarkursen gör de lönsam för dig a köpa bilen i USA. Du kan spara 50 000 kr. Av Mikael Sjerna/virginia,usa A köpa bil i USA är den bäsa bilaffären du kan göra i dag.

Läs mer

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual Elekoniska skydd Lågspänningsuusning Användarmanual Building a Newavancer Elecicl'élecicié World Qui fai auan? Elekoniska skydd Inodukion ill de elekoniska skydde Lära känna de elekoniska skydde Funkionsöversik

Läs mer

Finansmarknaden; En översikt av instrument och värderingsmodeller

Finansmarknaden; En översikt av instrument och värderingsmodeller Finansmarknaden; En översik av insrumen och värderingsmodeller Jan R. M. Röman Deparmen of Mahemaics and Physics Mälardalen Universiy, weden Mälardalen Universiy INLEDNING... Akieopionens villkor... Akieerminens

Läs mer

Repetitionsuppgifter

Repetitionsuppgifter MVE5 H6 MATEMATIK Chalmers Repeiionsuppgifer Inegraler och illämpningar av inegraler. (a) Beräkna Avgör om den generaliserade inegralen arcan(x) ( + x) dx. dx x x är konvergen eller divergen. Beräkna den

Läs mer

Lena Lundkvist, SCB, tfn08-506 94 678, lena.lundkvist@scb.se

Lena Lundkvist, SCB, tfn08-506 94 678, lena.lundkvist@scb.se BE 18 SM 1101 Sveriges framtida befolkning 2011 2060 The future population of Sweden 2012 2060 I korta drag Sveriges folkmängd 10 miljoner år 2021 Sveriges befolkning beräknas öka varje år under prognosperioden

Läs mer

Övergripande. Titel. Övergripande. ADHD - Definition. ADHD-Definition. ADHD Kategori eller Dimension. Cecilia Wåhlstedt

Övergripande. Titel. Övergripande. ADHD - Definition. ADHD-Definition. ADHD Kategori eller Dimension. Cecilia Wåhlstedt Heerogenie hos Barn med : Symomdomän, neuropsykologiska processer och komorbidie Tiel Cecilia Wåhlsed cecilia.wahlsed@psyk.uu.se Övergripande Barn med är de så lika? symom, Kogniiva briser och samidiga

Läs mer

Inbyggd radio-styrenhet 1-10 V Bruksanvisning

Inbyggd radio-styrenhet 1-10 V Bruksanvisning Version: R 2.1 Ar. r.: 0865 00 Funkion Radio-syrenheen möjliggör en radiosyrd ändning/ släckning och ljusdämpning av en belysning. Inkopplingsljussyrkan kan sparas i apparaen som memory-värde. Bejäning

Läs mer

Kreditderivat: introduktion och översikt

Kreditderivat: introduktion och översikt Kredideriva: inrodukion och översik Alexander Herbersson, Cenrum för Finans/Ins. för Naionalekonomi Alexander.Herbersson@economics.gu.se FKC seminarium, 2007-11-08 Kredideriva: inrodukion och översik p.

Läs mer

Är staten löneledande? En ekonometrisk studie av löneutvecklingen för statligt anställda och privata tjänstemän 1970 2002

Är staten löneledande? En ekonometrisk studie av löneutvecklingen för statligt anställda och privata tjänstemän 1970 2002 Är saen löneledande? En ekonomerisk sudie av löneuvecklingen för salig ansällda och privaa jänsemän 1970 2002 Innehåll Förord 5 Inrodukion 6 Tidigare sudier 8 Den saliga lönebildningens uveckling 10 Daa

Läs mer

Befolkningsframskrivningar 2001

Befolkningsframskrivningar 2001 Befolkningsframskrivningar 2001 BE0401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Befolkning A.2 Statistikområde Befolkningsframskrivningar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Beställare

Läs mer

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala Befolkningsprognos 2006-2030 Mariestads kommun Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala 018-18 22 30 (tel) 018-18 22 33 (fax) info@ Statisticon.se http://www.statisticon.se Kontaktperson: David Sundén

Läs mer

En jämförelse av levnadskostnader för en tvåbarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun

En jämförelse av levnadskostnader för en tvåbarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun Fakuleen för ekonomi, kommunikaion och IT Marin Karlsson En jämförelse av levnadskosnader för en våarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun A comarison of cos of living for a family wih wo children

Läs mer

Vi har hittat socialpolitiken!

Vi har hittat socialpolitiken! n LG Karlsson: Fas 3 är rena 1800-ale n RFHL Uppsala: Poliikerna blåse oss 3/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vad vill de, egenligen? Oberoende

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning 1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2014 Källor och meoder 2014 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän

Läs mer

bra boende Mer än Nr 2/2006

bra boende Mer än Nr 2/2006 Mer än bra boende Nr 2/2006 Vi ska skapa Sveriges bäsa allmännyiga bosadsbolag! HFAB är e av Sveriges io sörsa allmännyiga bosadsbolag och Halmsads i särklass sörsa hyresvärd. Vi har e rekordår bakom oss

Läs mer

Programmering Emme-makro rvinst_ic.mac version 2

Programmering Emme-makro rvinst_ic.mac version 2 Uppdragsr: 10109320 2008-08-27 Seh Svalgård PM Programmerig Emme-makro rvis_ic.mac versio 2 Iehållsföreckig Förusäigar...2 Beräkigsuryck...2 Daabaser...4 Marisplaser...4 Aropsparamerar...6 Udaa...6 L:\705x\_SAMSAM\3_Dokume\36_PM\PM

Läs mer

Sveriges framtida befolkning 2009 2060

Sveriges framtida befolkning 2009 2060 DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2009:1 Sveriges framtida befolkning 2009 2060 Omslagsbilden: Befolkningspyramider för 1956, 2008 och 2060 Diagrammen förekommer var för sig inne i publikationen. DEMOGRAFISKA RAPPORTER

Läs mer

Mät upp- och urladdning av kondensatorer

Mät upp- och urladdning av kondensatorer elab011a Namn Daum Handledarens sign. Laboraion Mä upp- och urladdning av kondensaorer Varför denna laboraion? Oscilloskope är e vikig insrumen för a sudera kurvformer. Avsiken med den här laboraionen

Läs mer

Lena Lundkvist, SCB, tfn08-506 94 678, lena.lundkvist@scb.se

Lena Lundkvist, SCB, tfn08-506 94 678, lena.lundkvist@scb.se BE 18 SM 1301 Sveriges framtida befolkning 2013 2060 The future population of Sweden 2013 2060 I korta drag Sveriges folkmängd 10 miljoner år 2017 Sveriges befolkning beräknas öka varje år under prognosperioden

Läs mer

Installations- och skötselanvisning

Installations- och skötselanvisning SV Insallaions- och sköselanvisning V15/V20/V30/V30-3P/V40/V60-3P H15/H20/H30/H30-3P/H60 Gullberg & Jansson AB Smälaregaan 6 SE - 263 39 Höganäs Tel: +46 (0) 42 34 05 90 Fax: +46 (0) 42 34 02 10 E-mail:

Läs mer

familjen Sverige Nr 1/12 Nytt kontor i Vetlanda Setra sätter trenderna Euro 6-motor i Setra

familjen Sverige Nr 1/12 Nytt kontor i Vetlanda Setra sätter trenderna Euro 6-motor i Setra Sverige Nr 1/12 Informaion från Sera i Sverige familjen Sera säer renderna Nya Sera S 515 HD och S 516 HD Pärlor i ComforClass Sidan 2 Euro 6-moor i Sera Nu går de a få Sera med Euro 6-moor och ny växellåda

Läs mer

Frågor i boendeposten

Frågor i boendeposten PCA/LEDN, ES/PR R. Andersson, M. Ribe PM ill Nämnden för KPI 2014-10-16 1(25) Frågor i boendeposen För diskussion Promemorian ger underlag för diskussion om beandling av bosadsräer oc egna em i KPI. Tidigare

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN Demografisk framskrivning STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se

Läs mer

Lena Lundkvist, SCB, tfn08-506 94 678, lena.lundkvist@scb.se

Lena Lundkvist, SCB, tfn08-506 94 678, lena.lundkvist@scb.se BE 18 SM 1401 Sveriges framtida befolkning 2014 2060 The future population of Sweden 2014 2060 I korta drag Sveriges folkmängd 10 miljoner år 2017 Sveriges befolkning beräknas öka varje år under prognosperioden

Läs mer

UNIVERSEN. # 1 februari -13 årg 44 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11

UNIVERSEN. # 1 februari -13 årg 44 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11 UNIVERSEN # 1 februari -13 årg 44 En idning för Uppsala universies medarbeare Tema: Öppen illgång Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11 Åsiker går isär om slopa bidrag Sid 4 5 Klarecken för Campus Goland

Läs mer

Utveckling av testrigg för mätning av däckfriktion mot vinterväglag

Utveckling av testrigg för mätning av däckfriktion mot vinterväglag Förord Förord Dea examensarbee ugör en del i e sörre forskningsprojek för a öka kunskapen inom ämnesområde vinerväglag. Syfe med examensarbee är a konsruera en esrigg som en sar på forskningsprojeke. Tesriggen

Läs mer

REVISIONSMYNDIGHETEN. Kontroll av den förvaltande myndighetens efterlevnad av artikel 125.4 c rörande

REVISIONSMYNDIGHETEN. Kontroll av den förvaltande myndighetens efterlevnad av artikel 125.4 c rörande REVISIONSMYNDIGHETEN Konroll av den förvalande myndigheens eferlevnad av arikel 125.4 c rörande bedömning av risken för bedrägerier och effekiva och proporionella besämmelser om bedrägeribekämpning för

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN Baserad på kommunens byggplaner STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18)

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18) BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 1 (18) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm Telefon +46 (0)8 6956000 www.sweco.se S we c o S tra te g y AB Org.nr 556342-6559

Läs mer

Bearbetning av GPS-data vid Flyg- och Systemprov

Bearbetning av GPS-data vid Flyg- och Systemprov Bearbening av -daa vid Flyg- och Sysemprov Examensarbee uför i Kommuniaionssysem och Reglereni vid Tenisa Högsolan i Linöping Av Joaim Persson Reg nr: LiTH-ISY-EX-35-00 Linöping, april 00 Bearbening av

Läs mer

UNIVERSEN. VÄNSKAPSid 11 13. 20 år av. Bara upploppet kvar för rektor och prorektor Sid 4. Studenter tar plats som mentorer Sid 8

UNIVERSEN. VÄNSKAPSid 11 13. 20 år av. Bara upploppet kvar för rektor och prorektor Sid 4. Studenter tar plats som mentorer Sid 8 VÄNSKAPSid 11 13 UNIVERSEN # 7 december -11 årg 42 En idning för Uppsala universies medarbeare 20 år av Bara upploppe kvar för rekor och prorekor Sid 4 Sudener ar plas som menorer Sid 8 Han jobbar allra

Läs mer

sjuka av medicinen TEMAnummer Trappa upp livet istället Detta händer i kroppen Allt om läkemedelsberoende!

sjuka av medicinen TEMAnummer Trappa upp livet istället Detta händer i kroppen Allt om läkemedelsberoende! n Nedrappning: Trappa upp live isälle n Biverkningar: Dea händer i kroppen 2/2011 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. TEMAnummer All om läkemedelsberoende!

Läs mer

#3 april -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare

#3 april -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare UNIVERSEN #3 april -08 årg 39 En idning för Uppsala universies medarbeare Träffsäker rekryering FOTO: STAFFAN CLAESSON SON Fler nyheer hiar du på www.universen.uu.se/. Nyiga länkar på www.uu.se/inern KARRIÄRVÄGAR

Läs mer

Nr 2 2014 Årgång 2. Vä l ko m m e n i n t i l l e t t r u m fö r h e l a l i ve t! ÄNGLAMARKEN. om att vårda Guds skapelse

Nr 2 2014 Årgång 2. Vä l ko m m e n i n t i l l e t t r u m fö r h e l a l i ve t! ÄNGLAMARKEN. om att vårda Guds skapelse Nr 2 2014 Årgång 2 Vä l ko m m e n i n i l l e r u m fö r h e l a l i ve! ÄNGLAMARKEN om a vårda Guds skapelse ÖPPNING Kalla den änglamarken eller himlajorden om du vill, jorden vi ärvde Änglamark, skona

Läs mer

OLJA TILL VARJE PRIS. Text & Bild: Linus Karlsson & Emelie Rosén ETC 18 ETC REPORTAGE REPORTAGE

OLJA TILL VARJE PRIS. Text & Bild: Linus Karlsson & Emelie Rosén ETC 18 ETC REPORTAGE REPORTAGE 18 Rörmokaren Joseph Baromgo kommer från en by nära oljefälen. Han säger a de som bor här är förlorarna, men han ror a Uganda som land kommer a bli rikare. 19 OLJA TILL VARJE PRIS Tex & Bild: Linus Karlsson

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background

Läs mer

Marfans Syndrom 4 / 2013. Jubileumstidning, Marfanföreningen 20 år! och andra marfanliknande tillstånd Medlemsbulletin för Svenska Marfanföreningen

Marfans Syndrom 4 / 2013. Jubileumstidning, Marfanföreningen 20 år! och andra marfanliknande tillstånd Medlemsbulletin för Svenska Marfanföreningen ISSN: 1652-7054 Marfans Syndrom och andra marfanliknande illsånd Medlemsbullein för Svenska Marfanföreningen 4 / 2013 h c o l u J! d r o Å G y N Go Jubileumsidning, Marfanföreningen 20 år! Syrelsen Hör

Läs mer

OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN

OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN MJÄLTBRANDS VARNING! OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN Om du eller någon du känner har sympom som beskrivs i denna broschyr åk ill närmase sjukhus omedelbar! VILKA ÄR TECKNEN OCH SYMPTOMEN ATT SE

Läs mer

Shoppinghelg. Lördag 27/10 kl.10-15 Söndag 28/10 kl. 12-16. Gallerian lördag kl. 10-16 söndag kl. 12-16. i Varberg

Shoppinghelg. Lördag 27/10 kl.10-15 Söndag 28/10 kl. 12-16. Gallerian lördag kl. 10-16 söndag kl. 12-16. i Varberg i Varberg Lördag 7/1 kl.1-15 Söndag 8/1 kl. 1-16 Gallerian lördag kl. 1-16 söndag kl. 1-16 Foo: Annelie Billing/Raja for you Ränderna går aldrig ur på Polarn O. Pyre! sid 4 All från sopunnor ill klassiska

Läs mer