SCB:s modell för befolkningsprognoser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SCB:s modell för befolkningsprognoser"

Transkript

1 BAKGRUNDSMATERIAL OM DEMOGRAFI, BARN OCH FAMILJ 2005:1 SCB:s modell för befolkningsprognoser En dokumenaion Saisiska cenralbyrån 2005

2 Background maerial abou demography, children and family 2005:1 SCB s model for populaion projecions A documenaion Saisics Sweden 2005 Producen Producer SCB, Enheen för demografisk analys och jämsälldhe Bo 24300, Sockholm Tfn E-pos: Förfrågningar Jan Qvis, fn Inquiries E-pos: Hans Lundsröm, fn E-pos: Torbjörn Israelsson, fn , ger yerligare upplysningar om verksamheen inom saisikenheen. Om du cierar ur denna publikaion, var god uppge källan: SCB, SCB:s modell för befolkningsframskrivningar. Bakgrundsmaerial om demografi, barn och familj 2005: , Saisiska cenralbyrån Enlig lagen (1960:729) om upphovsrä ill lierära och konsnärliga verk är de förbjude a hel eller delvis mångfaldiga innehålle i denna publikaion uan medgivande från Saisiska cenralbyrån. ISSN Prined in Sweden SCB-Tryck, Örebro

3 SCB:s modell för befolkningsprognoser Förord Förord Var redje år gör Saisiska cenralbyrån, SCB, en befolkningsprognos för rike som publiceras i serien Demografiska rapporer (senas år 2003). I prognoser för mellanliggande år, som publiceras i serien Saisiska meddelanden, görs endas mindre juseringar vid behov. Föreliggande rappor ger en dealjerad beskrivning av den grundläggande beräkningsekniken. Redogörelsen gäller den bakomliggande modellen och en redovisning av beräkningsprogramme. Vidare ges en summarisk beskrivning av beräkningsmodulerna som ligger ill grund för anagandena om prognosens förändringsfakorer fruksamhe, dödlighe och migraion. Dessa skaningar ingår allid som en del i de redovisade prognospublikaionerna. Rapporen har uarbeas av Jan Qvis och Hans Lundsröm. Saisiska cenralbyrån 3

4 4 Saisiska cenralbyrån

5 SCB:s modell för befolkningsprognoser Innehåll Innehåll A separae e in English is provided a he end of he publicaion, on page 29 Förord...3 Sammanfaning Inledning Allmän om prognosmodellen...9 Förändringsfakorernas beräkningsmoduler Formell beskrivning av prognosen...11 Framskrivningsmodellen Översiklig beskrivning av prognosprogramme...15 Cenrala prognosruinen...15 Prognoskörning...17 Programme saras i fliken Pyramid...18 Indaa ill prognosen ska arrangeras enlig en given mall...19 Udaa från prognosen...20 Layou på del olika pivo-abell med prognosresula Beräkningsmoduler för förändringsfakorerna...23 Dödlighe...23 Migraion...25 Fruksamhe...26 Referenser...28 In English...29 Summary...29 Lis of erms...30 Saisiska cenralbyrån 5

6 6 Saisiska cenralbyrån

7 SCB:s modell för befolkningsprognoser Sammanfaning Sammanfaning Beräkningen av den framida befolkningssorleken benämns ofa framskrivning eller projekion. Orde prognos har en vidare beydelse. Orde prognos används för e ualande om framiden som bedöms vara realisisk och ha en accepabel rolighe. Vid en prognoshorison på 50 år eller mer, som numera förekommer, är prognosbegreppe naurligvis mes adekva för den närmase framiden. Framskrivningen som helhe brukar ändå kallas för en prognos. Inför befolkningsprognosen för rike gjordes en rad vikiga meodologiska förändringar av modellen. Uöver uppdelningen av befolkningen på kön, ålder och kalenderår illfogades en uppdelning efer personer födda i ulande respekive i Sverige. Dessuom ändrades beräkningssäe för uvandringen. Tidigare var uvandringen en eogen variabel. I den nya modellen hänger uvandringen samman med hur sor befolkningen är, både då de gäller den Sverigefödda befolkningen och den ulandsfödda. Genom uppdelningen efer födelseland kan mera realisiska förusägelser göras av anale uvandrare, efersom de varierande uvandringsriskerna efer födelseland kan appliceras. Anaganden om parameervärden under prognosperioden för förändringsfakorerna fruksamhe, dödlighe och migraion ugör förusäningarna för predikionen illsammans med ugångsfolkmängden. Vid beräkningen av förändringsfakorerna används olika meoder. För fruksamheen används en kohor-periodmodell, för dödligheen en modell uarbead av Lee-Carer och för migraionen rendanalys med uppdelning av befolkningen efer födelseland. I prognosmodellen beräknas endas e predikionsvärde för folkmängdssorleken i respekive befolkningsgrupp. Dea beräkningsä kallas deerminisisk. Numera används i vissa länder även sokasiska prognosmodeller där man låer folkmängdssorlekarna ana en sokasisk form för i försa hand beräkning av variaionsmå i framskrivningen (predikionsinervall). Vid SCB pågår för närvarande e uvecklingsarbee inom dea område. Den saisiska kompleieen ökar emellerid i dea fall efersom de krävs en srik sammanhållen modellsrukur för variansbesämningen. För uppskaning av variaionsgränser i den deerminisiska modellen används alernaiva prognosanaganden (scenarier). Dessa är dock ine hel kongruena med variaionen i sokasiska prognoser, efersom scenarierna represenerar alernaiva modellsrukurer i en vid mening. Saisiska cenralbyrån 7

8 1. Inledning SCB:s modell för befolkningsprognoser 1. Inledning Beräkningen av den framida befolkningssorleken benämns ofa framskrivning eller projekion. Dea är ekniska ermer som åsyfar en kalkyl av en framida uveckling under vissa anaganden om fruksamhe, dödlighe och migraion. Orde prognos har en vidare beydelse. Prognosurycke används för e ualande om framiden som bedöms vara realisisk och ha en accepabel rolighe 1. Vid en prognoshorison på 50 år eller mer, som numera förekommer, är prognosbegreppe naurligvis mes adekva för den närmase framiden. Framskrivningen som helhe brukar ändå kallas för en prognos. Var redje år gör Saisiska cenralbyrån, SCB, en befolkningsprognos för rike som publiceras i serien Demografiska rapporer (senas år 2003). I den rapporserien visas hur förändringsfakorerna fruksamhe, dödlighe och migraion esimeras och erapoleras. Erapoleringen mynnar u i fia anaganden om uvecklingen. I prognoser för mellanliggande år anges endas evenuella korrigeringar av förändringsfakorerna (publiceras i serien Saisiska meddelanden, senase 2004). Föreliggande rappor innehåller en mera dealjerad beskrivning av den grundläggande beräkningsekniken. Redogörelsen besår av den bakomliggande modellen och en redovisning av beräkningsprogramme. Rapporen jänar också e anna syfe. Den ugör en särskild dokumenaion av framskrivningarna gjorda i prognosomgångarna åren 2003 och Inför prognosen 2003 gjordes en rad vikiga meodologiska förändringar av modellen. Uöver uppdelningen av befolkningen på kön, ålder och kalenderår illfogades en uppdelning av befolkningen efer personer födda i ulande respekive i Sverige. Dessuom ändrades beräkningssäe för uvandringen. Tidigare var uvandringen en eogen variabel. I den nya modellen hänger uvandringen samman med hur sor befolkningen är, både då de gäller den Sverigefödda befolkningen och den ulandsfödda. Genom uppdelningen av befolkningen efer födelseland kan mera realisiska förusägelser göras av anale uvandrare, efersom de varierande uvandringsriskerna efer födelseland kan appliceras. Denna rappor är disponerad på följande sä. I kapiel 2 beskrivs modellen allmän. Kapiel 3 innehåller den formella prognosmodellen och kapiel 4 daorprogramme för prognosmodellen. Sluligen redovisas i kapiel 5 en summarisk beskrivning av beräkningsmodulerna för prognosens förändringsfakorer, vilka ligger vid sidan av själva prognosformuleringen. 1 Såväl projekion som prognos kommer från lain. Medan projekion beyder kasa framå beyder prognos se framå. Medan en projekion är en mekanisk beräkning av framida uveckling, är en prognos e ualande om framiden. 8 Saisiska cenralbyrån

9 SCB:s modell för befolkningsprognoser 2. Allmän om prognosmodellen 2. Allmän om prognosmodellen Under e framskrivningsår förekommer de e flöde av personer in och u ur befolkningen. Födda och invandrare illkommer, döda och uvandrare ugår. I modellen kalkyleras sorleken av dessa variabelflöden. Uifrån folkmängden vid e kalenderårs början erhålls folkmängden vid åres slu genom addiion och subrakion av flödena. Processen som helhe är rekursiv. De försa åres predicerade befolkning ugör i sin ur ugångspunk för beräkningen av folkmängden i slue av näsföljande år, osv. Anaganden om parameervärden under prognosperioden för förändringsfakorerna fruksamhe, dödlighe och migraion ugör förusäningarna för predikionen illsammans med ugångsfolkmängden. Då de gäller förändringsfakorerna i modellen besår dödligheen och uvandringen av övergångssannolikheer/risker i olika åldrar. Anale invandrare är dock besäm i form av en eogen variabel. Efer beräkning av avgångar ur befolkningen (döda och uvandrare) och illskoe av invandrare kan anal födda beräknas med hjälp av uppgiferna om medelfolkmängden kvinnor i olika åldrar och fruksamhesal (cenralkvoer). Förändringsfakorernas paramerar esimeras och erapoleras med hjälp av olika saisiska modeller (se beräkningsmoduler i kap. 5). I prognosmodellen beräknas endas e predikionsvärde för folkmängdssorleken i respekive befolkningsgruppering. Dea beräkningsä kallas deerminisisk. För en fierad uppsäning paramerar (anaganden) represenerar predikionsvärdena formell vänevärden för folkmängden i modellen. Vänevärden för folkmängdsuvecklingen ger den minsa felmarginalen jämför med observerade ufallsvärden. Noera a de ur saisisk synpunk då är väsenlig a skaningarna av paramerarna som ligger ill grund för anagandena är sabila och illförliliga för a uppnå önskade cenrala predikionsvärden 2. Numera används i vissa länder även sokasiska prognosmodeller där man låer folkmängdssorlekarna ana en sokasisk form för i försa hand beräkning av variaionsmå i framskrivningen (predikionsinervall) 3. Den saisiska kompleieen ökar emellerid i dea fall efersom de krävs en srik sammanhållen modellsrukur för variansbesämningen 4. Vanligvis används simuleringseknik för själva beräkningen av variaionsmåen för den framskrivna folkmängden. För uppskaning av variaionsgränser i den deerminisiska modellen används alernaiva prognosanaganden 2 Om parameeresimaen är behäfade med sor slumpmässig variaion innehåller beräkningarna av folkmängdsuppgiferna för varje enskild prognosomgång en märkbar avvikelse från e cenral må. Mer väsenlig är dock a evenuella srukurella briser i beskrivningen av den framida uvecklingen av paramerarna skapar bias, särskil på lång sik. 3 Vid SCB pågår för närvarande e uvecklingsarbee inom dea område (Harmann 2003). 4 En annan svårighe hänger samman med den långa prognoshorisonen i befolkningsprognoser som används nuföriden. En srik sammanhållen modellsrukur för parameeresimaionen kan innebära a relaiv blygsamma render kan få konsekvenser på lång sik. Saisiska cenralbyrån 9

10 2. Allmän om prognosmodellen SCB:s modell för befolkningsprognoser (scenarier). Dessa är dock ine hel kongruena med variaionen i sokasiska prognoser, efersom scenarierna represenerar alernaiva modellsrukurer i vid mening. Förändringsfakorernas beräkningsmoduler Denna rappor är i försa hand en helhesbeskrivning av framskrivningsmodellen. Esimaionen, erapoleringen och fieringen av förändringsfakorerna görs i särskilda beräkningsmoduler. Redovisningen av dessa beräkningar sker i respekive prognospublikaion. Vi kommer dock här a översiklig redovisa meodiken för a ge en sammanhängande meodbeskrivning. 10 Saisiska cenralbyrån

11 SCB:s modell för befolkningsprognoser 3. Formell beskrivning av prognosen 3. Formell beskrivning av prognosen Ugångspunken för framskrivningen är den senas observerade folkmängden den 31/12 efer kön, i eåriga ålderklasser och efer födelseland 5. Prognosberäkningarna rullar fram från årsskife ill årsskife (1-årsframskrivning). Alla beräkningar görs med åldersspecifika paramerar. I grunden besår modellen av fyra populaioner. Män respekive kvinnor födda i Sverige, män respekive kvinnor födda uomlands. De finns dock länkar mellan populaionerna. Anale nyfödda besäms med ugångspunk från anale kvinnor i barnafödande åldrar ur båda kvinnopopulaionerna. Anale nyfödda pojkar och flickor beräknas sedan med en könskvo och fördelas på populaionerna Sverigefödda. Hela Sveriges befolkning besår av de sammanslagna populaionerna. Formlerna i de följande för befolkningen från 1 års ålder är generella för de fyra nämnda populaionerna. Vi anger därför inga inde för kön och födelseland. I prognosprogramme sker dock alla beräkningarna för respekive populaion. Framskrivningsmodellen Framskrivning under prognosåre av anale personer som är 1 år eller äldre vid åres slu Genom en rekursiv prognosmodell erhålls folkmängden i åldrarna = 1, 2, 3, w år vid slue av kalenderår, P = P 1 1 D + I U (3.1) där P = anal män/kvinnor efer födelseland vid slue av år, vilka var födda år - D = anal döda män/kvinnor efer födelseland under år, vilka var födda år - I, U = anal in- resp. uvandrare (män/kvinnor) efer födelseland under år, vilka var födda år -. Som ugångspopulaion används i högerlede den senas observerade befolkningen den 31/12. Noera a w är en öppen åldersklass (105+ år). Denna åldersklass ugörs i slue av år av summan av vå framskrivna grupper av personer vid åres början (104 år respekive 105+ år). 5 Uppdelning på födda i Sverige och födda uomlands. Saisiska cenralbyrån 11

12 3. Formell beskrivning av prognosen SCB:s modell för befolkningsprognoser Beräkning av befolkningsförändringar under e give prognosår I de följande visas beräkningsruinerna för befolkningsförändringarna som ugörs av döda, immigraner och emigraner i den idigare redovisade rekursiva formeln (3.1). Anale döda (D) Anal döda män/kvinnor efer födelseland år beräknas genom 1 D = P 1 q (3.2) där = 1, 2, 3, w vid åres slu q = anagen eårig dödsrisk, d.v.s. prognosiserad sannolikhe för person född år - a dö under år. De kan noeras a anale döda ovan beräknas med hjälp av könsspecifika dödsrisker men någon differeniering av dödlighe mellan ulandsfödda och Sverigefödda har ine vari nödvändig. I sora drag överenssämmer dödligheen mellan grupperna. Beräkningen av anale döda baseras enbar på dem som fanns i lande vid åres början. Migraionssrömmarna under e give prognosår påverkar allså ine beräkningen av anale döda under dea år. Bakgrunden ill förfaringssäe är a de flesa in- och uvandrare är unga, vilke innebär a skillnaden i anale dödsfall blir försumbar. Definiionen av en dödsrisk och dess esimaor överenssämmer med den eknik som används för livslängdsabellerna i den officiella saisiken. Dea innebär a vi skaar en neosannolikhe för dödligheen (baserad på en riskfolkmängd) 6. De anagna dödsriskerna för prognosperioden ugörs av erapolerade dödsrisker för en vald observaionsperiod. Hur dessa beräkningar görs visas i kapiel 5. Vi kan också noera a anale döda enlig formeln (3.2) mosvarar vänevärde av en binomialfördelad sokasisk variabel. Anale in- och uvandrare (I,U) Invandring Invandringen av urikes födda är eogen i prognosmodellen. Åerinvandringen av Sverigefödda besäms dock på e någo anna sä. Denna invandringssröm sälls i relaion ill idigare uvandring av Sverigefödda (beräknas separa, se kap. 5). Sambande innebär a åerinvandringen av Sverigefödda ine är eogen i vanlig bemärkelse men införs eogen formell i prognosmodellen. 6 Ne probabiliy, Chiang (1968). För skaning se.e. Befolkningssaisik Del 4. SCB, sid. 59. Noera a prognosen har e någo annorlunda åldersbegrepp än i livslängdsabellen. 12 Saisiska cenralbyrån

13 SCB:s modell för befolkningsprognoser 3. Formell beskrivning av prognosen Invandringssrömmen i modellen ugörs av kalkylerade analsuppgifer. Dea gäller såväl urikesfödda invandrare som Sverigefödda invandrare. Invandringen som sker under åre läggs ill folkmängden vid åres slu. I = anal invandrare (män/kvinnor) efer födelseland under år, vilka var födda år - (eogen). Uvandring Beräkningen av anal uvandrare sker med hjälp av uvandringsrisker, vilke är ny ruin i prognosmodellen. Tidigare besämdes anale eogen i likhe med immigraionen. Prognosmodellen innehåller specifika uflyningsrisker uppdelade efer kön, ålder och födelseland. Anale uvandrare (U) år ges av U = P 1 1 u (3.3) där =1, 2, 3 w vid åres slu u =anagen 1-årig risk a uvandra, d.v.s. prognosiserad sannolikhe för en man/kvinna efer födelseland född år - a uvandra under år. Uvandringssannolikheen skaas som en bruosannolikhe, dvs. den observerade andelen uvandrade bland anale personer som fanns i Sverige vid åres början. Anale dödsfall kan i dea fall påverka skaningen av uflyningssannolikheen 7. Vi kan också noera a anale uvandrare enlig formeln ovan mosvarar vänevärde av en binomialfördelad sokasisk variabel. Framskrivning under prognosåre av anale födda barn som är 0 år vid åres slu De som saknas i den framskrivna befolkningen är 0-åringarna. Dessa besår av nyillsko ill folkmängden i form av förväna anal födda i Sverige sam invandrade 0-åringar under år. Då de gäller anale födda i Sverige anas a fruksamhesalen är gemensamma för Sverigefödda och ulandsfödda kvinnor 8. Vi kan därför enkel formulera anale födda. 7 Sannolikheen är skaad i populaionen som en med dödligheen konkurrerande risk (crude probabiliy). Se också kap Enlig Andersson (2004) anpassar sig invandrade kvinnor på sik ill e svensk födelsemönser. Saisiska cenralbyrån 13

14 3. Formell beskrivning av prognosen SCB:s modell för befolkningsprognoser Toala anale födda i Sverige år ges av Sv där 49 Kv 1 Kv F = f ( P 1 + P ) / 2 (3.4) Sv F = 15 = födda i Sverige under år f = är anagna åldersspecifika fruksamhesal under år Kv P = oal anal kvinnor vid slue av år, vilka var födda år - Folkmängdsuppgiferna i formeln bildar medelanale kvinnor år. Produkermerna i summan av fruksamhesale och medelfolkmängden kvinnor anger i sin ur förväna anal födda per kvinna i åldern år 9. Noera a både anale döda och anale flyare under prognosåre påverkar kalkylen av anale födda genom medelfolkmängdsberäkningen 10. Anale födda Sv F delas upp på flickor och pojkar med hjälp av könskvoen, som sas ill födda pojkar per levande födda barn 11. Förväna anal nollåriga pojkar respekive flickor vid slue av år erhålls sluligen genom Sv P0 = SvF k Sv D0 + SvI0 SvU0 där k=0,5145 om beräkningen avser pojkar respekive 0,4855 för flickor. Genomgående anger inde Sv i formeln födda i Sverige. Anale döda bland de under åre födda är, Sv D0 SvF k Sv q0 och (3.5) = (3.6) Sv I 0 är eogen besämd (beingas av under åre uvandrade Sverigefödda 0-åringar) 12. Uvandringen fås genom SvU0 SvF k Sv u0 = (3.7) Urikes födda 0-åringar behandlas i modellen som invandrare i åldrarna 1 år och däröver. I dea fall beräknas ingen åeruflyning eller dödlighe. U P U I0 0 = (3.8) 9 Prognosprogramme (kap.4) medger separa kalkyl för Sverigefödda respekive urikes födda kvinnor. 10 Vi välar då från sannolikhesberäkning ill cenralkvosberäkning. Dea är prakisk då e fleral flöden behandlas. 11 I prognosomgångarna och Mycke lie anal. 14 Saisiska cenralbyrån

15 SCB:s modell för befolkningsprognoser 4. Översiklig beskrivning av prognosprogramme 4. Översiklig beskrivning av prognosprogramme Prognosmodellen besår av separaa beräkningsmoduler för de olika förändringsfakorerna sam en cenral beräkningsruin som på grundval av sarfolkmängd och anaganden genererar själva befolkningsprognosen. I dea avsni behandlas den cenrala beräkningsruinen. Prognosprogramme är uppbygg med Ecel som bas och med unyjande av Visual Basic for Applicaions (VBA). Fördelen med denna lösning är a användningen blir enkel. All in- och umaning av daa sker i olika flikar i Ecel medan själva programme finns koppla ill Ecelfilen. När Ecelfilen med alla anaganden och prognosresula sparas undan så sparas samidig prognosprogramme inklusive alla evenuella juseringar. De vill säga prognosprogramme är självdokumenerande. Prognosen är egenligen uppdelad i fyra delar med separa kalkyl varje kalenderår för kvinnor och män och med en uppdelning efer födda i Sverige respekive ej födda i Sverige. Toal besår inpu ill prognosen av: 1) Sarfolkmängd 2) Fruksamhe 3) Dödlighe 4) Invandring 5) Uvandring Föruom inläsning av anaganden och umaning av resula så arbear VBA-programme hel skil från Ecel i övrig. Alla förusäningar för körningen läses in från respekive kalkylblad och sparas undan i VBAprogramme. Själva prognosen sker sedan hel inom VBA-programme. Cenrala prognosruinen VBA-koden, som är kärnan i prognosprogramme, är srukurerad i e anal subruiner. Själva prognoskalkylen sker i subruinen Prognos. Nedan finns en någo redigerad version av denna subruin. Före och efer dea kodfragmen finns ruiner för dimensioneringar av variabler, mariser mm., inläsning av anaganden med konroller sam umaningar ill pivoabeller, befolkningspyramid mm. Jus delarna före och efer subruinen Prognos uppar sörre delen av koden. Saisiska cenralbyrån 15

16 4. Översiklig beskrivning av prognosprogramme SCB:s modell för befolkningsprognoser Översiklig har prognosprogramme följande srukur, ordna i idsföljd efer när respekive subruin eekveras i programme: Ini Iniierar körningen sam syr i vilken ordning subruiner skall anropas. Specificering av sarår respekive sluår för prognosen sam inläsning av proporionen pojkar bland födda. Inläsning av anaganden för Sverigefödda lasf laspop lasq lasuv lasinv Läser in fruksamhesanagande ill marisen f Läser in sarfolkmängd ill marisen pop Läser in dödsrisker ill marisen q Läser in uvandringsrisker ill urisk Läser in anal invandrare ill marisen inv Inläsning av anaganden för urikes födda: Blasf Blaspop Blasq Blasuv Blasinv Till marisen Bf Till marisen Bpop Till marisen Bq Till marisen Burisk Till marisen Binv Mariserna innehåller anaganden med uppdelning efer ålder och år. För sarfolkmängd, dödsrisker, uvandringsrisker och anal invandrare finns även en uppdelning efer kön. Subruinen prognos i någo redigerad form For ar = sar To slu For alder = 1 To 106 For se = 1 To 2 dod(ar,alder,se)=upop(ar-1,alder-1,se)*q(ar,alder,se) anal döda uv(ar,alder,se) =upop(ar-1,alder-1,se)*urisk(ar,alder,se) anal uv Bdod(ar,alder,se)=Bupop(ar-1,alder-1,se)*Bq(ar,alder,se) anal döda Buv(ar,alder,se)=Bupop(ar-1,alder-1,se)*k*Burisk(ar,alder,se) anal uv Kalkyl folkmängd vid åres slu If alder<106 hen upop(ar,alder,se)=upop(ar-1,alder-1,se)-dod(ar,alder,se)+inv(ar,alder,se)- uv(ar,alder,se) Bupop(ar,alder,se)=Bupop(ar-1,alder-1,se)-Bdod(ar,alder,se)+Binv(ar,alder,se)- Buv(ar,alder,se) Else upop(ar,alder-1,se) = upop(ar,alder-1,se)+ upop(ar-1, alder-1,se)- dod(ar,alder,se)+inv(ar,alder,se)-uv(ar,alder,se) Bupop(ar,alder-1,se) = Bupop(ar,alder-1,se)+Bupop(ar-1,alder-1, se)- Bdod(ar,alder,se)+Binv(ar,alder,se)-Buv(ar,alder,se) End if Ne se Ne alder Kalkyl anal födda For alder = 16 To 50 fod(ar,alder)=0.5*f(ar,alder)*(upop(ar,alder,2)+upop(ar-1,alder-1,2)) Bfod(ar,alder)=0.5*Bf(ar,alder)*(Bupop(ar,alder,2)+ 16 Saisiska cenralbyrån

17 SCB:s modell för befolkningsprognoser 4. Översiklig beskrivning av prognosprogramme Bupop(ar-1,alder-1,2)) fodda=fodda+fod(ar,alder)+bfod(ar,alder) Ne alder For se=1 To 2 f=konprop*fodda If se=2 hen f=(1-konprop)*fodda dod(ar,0,se) = f * q(ar,0,se) uv(ar,0,se) = f * urisk(ar,0,se) upop(ar,0,se)=f-dod(ar,0,se)+inv(ar,0,se)-uv(ar,0,se) Bupop(ar,0,se)=Binv(ar,0,se) Ne se Ne Ar Prognoskörning Vid en ny prognosomgång läses förs en idigare prognos in varpå anaganden mm juseras. De är vikig a genas spara undan Ecel-filen med e ny unik namn för a undvika risken a den äldre prognosen försörs. Välj alernaive Akivera makron. Evenuell kan säkerhesnivån i Ecel behöva juseras från Hög ill Medium för a VBA-koden ska kunna eekveras (I Ecel välj Verkyg, Makro, Säkerhe och bocka för Medel OK) Saisiska cenralbyrån 17

18 4. Översiklig beskrivning av prognosprogramme SCB:s modell för befolkningsprognoser Programme saras i fliken Pyramid Samliga flikar enlig skärmbilden ovan måse finnas med för a programme ska fungera. Flikarna ill höger om fliken Pyramid är specifikaion av alla anaganden och sarfolkmängd. Till vänser om fliken Pyramid hamnar resulae från prognoskörningen. 18 Saisiska cenralbyrån

19 SCB:s modell för befolkningsprognoser 4. Översiklig beskrivning av prognosprogramme Indaa ill prognosen ska arrangeras enlig en given mall För a inläsningen av daa ska bli korrek måse varje flik har e besäm useende. På rad vå specificeras sarår, sluår, sarålder och sluålder för de inmaade uppgiferna i kolumnerna I ill L. Vidare finns en möjlighe a enkel skala om alla inmaade al med en fakor. Vanligen är dock värde i kolumn G2 lika med e. I försa kolumnen med sar på rad fem specificeras åldern från och med sarålder ill sluålder och på rad 4 med sar i kolumn vå åralen från sarår ill sluår. Försa värde för sarålder och sarår hamnar sedan i cellen B5. Vid inläsningen sker sedan e anal logiska konroller så a ålders- och kalenderårsuppgiferna sämmer, kommer i rä ordning sam a de finns e numerisk värde i varje cell. Vidare konrolleras a daa finns från och med försa prognosåre som preciseras i fliken Pyramid. Anaganden kan finnas för år före försa prognosåre uan problem för programme. Om däremo prognosanaganden ine finns med för de sisa prognosåren hamnar programme i e okonrollera läge. Dea kan man se genom a sammansällningen av folkmängd, födda mm i fliken Pyramid avsluas idigare än väna. Saisiska cenralbyrån 19

20 4. Översiklig beskrivning av prognosprogramme SCB:s modell för befolkningsprognoser När de gäller sarfolkmängden ska den avse 31 december åre före försa prognosår som specificerades i fliken Pyramid. Själva prognosen saras genom a klicka på knappen Sar. Under körningen uppdaeras befolkningspyramiden och abellen ill höger om pyramiden. Körningen avsluas med a daa sparas undan i e anal pivoabeller. Hur lång prognoskörningen avancera meddelas högs upp på fliken med pyramiden. Udaa från prognosen Resulae från prognosen läggs i fem pivo-abeller för ökad fleibilie. Tabellerna omfaar folkmängd, födda, döda, invandring sam uvandring med en uppdelning efer kön, ålder, år och födda i Sverige respekive urikes födda. Därill finns en översik över oal folkmängd, anal födda, döda och urikes omflyning i en abell ill höger om befolkningspyramiden. 20 Saisiska cenralbyrån

21 SCB:s modell för befolkningsprognoser 4. Översiklig beskrivning av prognosprogramme Layou på del olika pivo-abell med prognosresula Folkmängd Folkmängd 31 dec. År Ålder Kön Åld5 Åld10 Anal S/U-pop Män S Män U Kvinnor S Kvinnor U Män S Män U Kvinnor S Kvinnor U Män S Män U Kvinnor S Kvinnor U Män S Män U Kvinnor S Födda År Ålder Anal S/U-pop S U S U S U S U S U S U S Saisiska cenralbyrån 21

22 4. Översiklig beskrivning av prognosprogramme SCB:s modell för befolkningsprognoser Avlidna År Ålder Kön Anal S/U-pop Män 159 S Män 0 U Kvinnor 113 S Kvinnor 0 U Män 27 S Män 0 U Invandring År Ålder Kön Anal S/U-pop Män 77 S Män 352 U Kvinnor 69 S Kvinnor 329 U Män 123 S Män 608 U Kvinnor 138 S Kvinnor 743 U Män 102 S Män 512 U Uvandring År Ålder Kön Anal S/U-pop Män 116 S Män 0 U Kvinnor 112 S Kvinnor 0 U Män 257 S Män 38 U Kvinnor 235 S Kvinnor 28 U Män 224 S Medellivslängd Medellivslängd män född i Sverige Ålder ,91 77,91 78,10 78,29 78, ,18 77,18 77,36 77,54 77, ,21 76,21 76,39 76,57 76, ,23 75,23 75,41 75,59 75, Saisiska cenralbyrån

23 SCB:s modell för befolkningsprognoser 5. Beräkningsmoduler för förändringsfakorerna 5. Beräkningsmoduler för förändringsfakorerna I dea avsni beskrivs huvudlinjerna i ekniken för skaningen av förändringsfakorernas paramerar. Dessa beräkningsmoduler är frisående från den grundläggande framskrivningsmodellen som vi hiills redovisa. Ny prognoseknik, som ofas rör sig om esimaion och erapolaion, kan då relaiv enkel inkluderas. De kan nämnas a i prognosrapporerna (serien Demografiska rapporer ) finns en uförlig beskrivning av olika meod- och skaningsmomen. Dea är ine mins vikig som e led i dokumenaionen av prognoserna, där förusäningar och resula allid skall hänga samman. Dödlighe I kapiel 3 visades hur dödligheen är represenerad i framskrivningsmodellen genom en uppsäning dödsrisker i olika åldrar och idpunker. Dödligheen är könsspecifik men de finns ine någon differeniering efer födelseland. Generell kan de påpekas a dödligheen präglas av en ihållande nedågående rend, vilke gäller de flesa i-länder i världen. Dödlighesuvecklingen och därmed befolkningsuvecklingen på sik saknar av dea skäl e kän jämviksläge. Vid beräkningen av dödsriskerna under försa prognosåre har vi använ oss av den senase observerade livslängdsabellen (femårsperiod), som juseras för a mosvara försa prognosåre (och åldersdefiniion). Skaningen över en femårsperiod ger relaiv sabila värden och en god bild av den akuella dödlighesprofilen efer ålder. För a beräkna den forsaa framida förändringen av dödsriskerna har vi använ Lee-Carer meoden (Lee och Carer 1992). Enlig denna meod besäms idsparamerar som sedan erapoleras. Lee-Carermodellens samliga paramerar skaas på grundval av s.k. dödsal 13. Dödsalen efer ålder och kalenderår (maris) kan uryckas med hjälp av följande modell (för män respekive kvinnor), ln( m, ) a + bk + ε, = (5.1) m, = dödsal för ålder och kalenderår a = åldersspecifik genomsnilig dödlighesnivå k = idsrend i dödsalen 13 E dödsal beräknas som anale döda i förhållande ill medelfolkmängden (riskid). Dödsale kan ransformeras ill en dödsrisk (sannolikhe a dö), som vi använder oss av i prognosmodellen (se kap. 3). Saisiska cenralbyrån 23

24 5. Beräkningsmoduler för förändringsfakorerna SCB:s modell för befolkningsprognoser b = ålderspecifik vik för idsrenden ε, = slumperm Enlig modellen delas dödsalens ålders- och idsberoende upp i vå separaa delar eller vekorer (fakorer i 2:a ermen i högerlede). Vekorn för idseffeken k anas ha en gemensam srukur i de olika åldrarna. Vekorn för ålderseffeken b anas spegla nivåskillnader i dödlighesuvecklingen i olika åldrar 14. Vanligvis används Lee-Carer meoden på daa som sräcker sig över mycke långa idsperioder. I flera fall har hela 1900-ale använs. Vi har dock funni a ålderseffeken är insabil för så långa idsserier. I början av sekle gällde nedgången i dödlighe i sor usräckning yngre människor och i slue av århundrade skedde nedgången främs bland äldre (Lundsröm och Qvis 2004). Vår illämpning för esimaionen har därför begränsas ill den sena perioden För a beräkna den framida dödligheen erapoleras idsvekorn kˆ. Dea kan ske med någon yp av ARIMA-modell. Vi har val en enkel varian genom a vi anar a uvecklingen är linjär 16. Av modellen framgår a de årliga förändringarna visar de relaiva förändringarna av dödsalen 17. Den erapolerade uvecklingen som är anaganden i framskrivningen är en cenrerad uveckling uan sokasisk variabilie. Efersom dödlighesuvecklingen skall erapoleras över en mycke lång id har vi agi hänsyn ill heerogenieen i förändringen efer dödsorsaker. Omkring år in på prognosperioden används en varian på Lee-Carer modellen då vi gör skaningen av idsuvecklingen för 4 sora dödsorsaksgrupper, som aggregeras ill en oal uveckling 18. I Demografiska rapporer 2003:4 finns en uförlig redogörelse av beräkningsmeoden och resulaen (kap. 3 och 6). Där diskueras även några meoder som används parallell med Lee-Carer meoden och som visar dödligheen som en funkion av vissa livssilsfakorer. I prognosomgången användes samma dödsrisker som i den föregående prognosomgången. 14 Skaningen sker med singular value decomposion (SVD) av ursprungsmarisen av dödsal efer ålder och id för män respekive kvinnor. De försa singulära värde och försa vekorn i vardera vå orogonala mariser används. Summan av b över åldrarna är lika med 1 och summan av k över iden är lika med 0. Beräkningen har gjors i SAS med hjälp av subruinen SVD. Skaningarna är ovikade, dvs. vi har ine försök kalibrera parameervärdena i relaion ill anale dödsfall. En sådan ovikad skaning kan göras under anagande om a den inre srukuren i idsuvecklingen är homogen i olika åldrar. 15 Prognosomgångarna och Då får man den årliga idsförändringen som skillnaden mellan högsa och lägsa värde i k kurvan dividerad med anale idpunker minus e (luningskoefficien). Relaiva årliga förändringsfakorer avsedda för erapolaion av dödsalen efer ålder får man genom a luningen vikas med åldersfakorn. Framskrivningen av dödligheen innebär a luningskoefficienen mulipliceras med anale år som skall prognosiseras. 17 De kan noeras a förändringarna blir ungefär desamma för dödsalen som för mosvarande dödsrisker i föreliggande fall. 18 Cirkulaionsorganens sjukdomar, umörer, olyckor /självmord och övriga sjukdomar. 24 Saisiska cenralbyrån

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2 Föreläsning 8 Kap 7,1 7,2 1 Kap 7: Klassisk komponenuppdelning: Denna meod fungerar bra om idsserien uppvisar e saisk mönser. De är fyra komponener i modellen: Muliplikaiv modell: Addiiv modell: där y

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll? Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-

Läs mer

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Om exponentialfunktioner och logaritmer Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. Den änka gången är som följer: a) Läs igenom huvudeens

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s

Läs mer

FAQ. frequently asked questions

FAQ. frequently asked questions FAQ frequenly asked quesions På de följande sidorna har jag samla ihop några av de frågor jag under årens lopp få av sudener när diverse olika problem uppså i arbee med SPSS. De saisiska problemen har

Läs mer

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15 Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

Livförsäkringsmatematik II

Livförsäkringsmatematik II Livförsäkringsmaemaik II iskrea kommuaionsfunkioner Erik Alm, Hannover Re Sockholm 2013 iskre eknik Premier och annuieer bealas diskre ödligheen definieras ofas i en diskre abell (Undanag: de Nordiska

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra

Läs mer

Det svenska konsumtionsbeteendet

Det svenska konsumtionsbeteendet NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du

Läs mer

Programvara. Dimmer KNX: 1, 3 och 4 utgångar Elektriska/mekaniska egenskaper: se produktens användarhandbok. TP-anordning Radioanordning

Programvara. Dimmer KNX: 1, 3 och 4 utgångar Elektriska/mekaniska egenskaper: se produktens användarhandbok. TP-anordning Radioanordning Programvara Dimmer KNX: 1, 3 och 4 ugångar Elekriska/mekaniska egenskaper: se produkens användarhandbok Produkreferens Produkbeskrivning Programvarans ref TP-anordning Radioanordning TXA661A TXA661B Dimakor

Läs mer

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9 ekniska högskolan vid Li Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam EAME I PPE08 PROKIOSEKOOMI för M ISAGE E 20 AGSI 203, KL 8-2 Sal: ER Provkod: E2 Anal uppgifer:

Läs mer

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson Uveckling av porföljsraegier baserade på svag koinegrerade finansiella insrumen med AdaBoosing Helena Nilsson Februari 15, 2009 Absrac Financial analyss are consanly rying o find new rading sraegies in

Läs mer

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996 Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens

Läs mer

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL! Exempelena 3 Anvisningar 1. Du måse lämna in skrivningsomslage innan du går (även om de ine innehåller några lösningsförslag). 2. Ange på skrivningsomslage hur många sidor du lämnar in. Om skrivningen

Läs mer

Förord: Sammanfattning:

Förord: Sammanfattning: Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Växelkursprognoser för 2000-talet

Växelkursprognoser för 2000-talet Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet 1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera

Läs mer

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik Kungl Tekniska Högskolan AMaemaiska insiuionen avd maemaisk saisik TENTAMEN I 5B86 STOKASTISK KALKYL OCH KAPITALMARKNADSTE- ORI FÖR F4 OCH MMT4 LÖRDAGEN DEN 5 AUGUSTI KL 8. 3. Examinaor : Lars Hols, el.

Läs mer

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svesning Examensarbee uför i Reglereknik av Andreas Pilkvis LiTH-ISY-EX-- Linköping Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik?

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik? Har Sveriges Riksbank blivi mer flexibel i sin penningpoliik? En analys av rekursiv skaade Taylorregler baserade på realidsdaa Henrik Siverbo Kandidauppsas Lunds Universie, Naionalekonomiska insiuionen

Läs mer

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15 Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14 1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14

Läs mer

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid

Läs mer

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson

Läs mer

Informationsteknologi

Informationsteknologi Föreläsning 2 och 3 Informaionseknologi Några vikiga yper av maemaiska modeller Blockschemamodeller Konsaner, variabler, paramerar Dynamiska modeller Tillsåndsmodeller en inrodkion Saiska samband Kor översik

Läs mer

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist Sveriges framtida befolkning 214-26 Lena Lundkvist Prognos 214-26 Mellanliggande år SM 214 26 Ålder, Kön Född i Sverige/Utrikes född I databaserna: 214 211 Ålder, Kön 7 Födelselandsgrupper Födelselandsgrupper

Läs mer

Om de trigonometriska funktionerna

Om de trigonometriska funktionerna Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok Om de rigonomeriska funkionerna Anders Källén MaemaikCenrum LTH anderskallen@gmail.com Om de rigonomeriska funkionerna () Inrodukion I de här kapile ska vi

Läs mer

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015 Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448

Läs mer

En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln

En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln Bakgrundsfaka En flashesimaor för den privaa konsumionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och dealjhandeln En idsserieanalys med hjälp av saisikprogramme TRAMO 006: Ekonomisk saisik I serien Bakgrundsfaka

Läs mer

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator Tryckoberoende elekronisk flödesregulaor Beskrivning är en komple produk som besår av e ryckoberoende A-spjäll med mäenhe som är ansluen ill en elekronisk flödesregulaor innehållande en dynamisk differensryckgivare.

Läs mer

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten?

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten? Rappor ill Finanspoliiska råde 2010/1 Hur varakig är en förändring i arbeslösheen? U. Michael Bergman Københavns Universie, EPRU, FRU och Finanspoliiska råde De åsiker som urycks i denna rappor är förfaarens

Läs mer

Tentamen: Miljö och Matematisk Modellering (MVE345) för TM Åk 3, VÖ13 klockan 14.00 den 27:e augusti.

Tentamen: Miljö och Matematisk Modellering (MVE345) för TM Åk 3, VÖ13 klockan 14.00 den 27:e augusti. Tenamen: Miljö och Maemaisk Modellering MVE345) för TM Åk 3, VÖ3 klockan 4.00 den 27:e augusi. För uppgifer som kräver en numerisk lösning så skriv ned di svar och hur ni gick ill väga för a lösa uppgifen

Läs mer

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 1(1) Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 215 225 Demografiska bakgrundsfakta 214 Totalt Därav Män Kvinnor Folkmängd (31 dec) 62 927 31 369 31 558 Födda 732 39 342 Döda 457 227 23 Inflyttade 5 158

Läs mer

2009-11-20. Prognoser

2009-11-20. Prognoser 29--2 Progoser Progoser i idsserier: Gissa e framida värde i idsserie killad geemo progoser i regressio: De framida värde illhör ie daaområde. fe med e progosmodell är a göra progos, ie a förklara de hisoriska

Läs mer

Objects First With Java A Practical Introduction Using BlueJ. 4. Grouping objects. Collections och iterators

Objects First With Java A Practical Introduction Using BlueJ. 4. Grouping objects. Collections och iterators Objecs Firs Wih Java A Pracical Inroducion Using BlueJ 4. Grouping objecs Collecions och ieraors Innehåll Collecions Loopar Ieraorer Arrays Objecs Firs wih Java - A Pracical Inroducion using BlueJ, David

Läs mer

Är valutamarknader effektiva? En kointegrationsanalys av spot- och forwardkurser

Är valutamarknader effektiva? En kointegrationsanalys av spot- och forwardkurser NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee C Förfaare: Per Haldén och Jonas Rydén Handledare: Annika Alexius och Chrisian Nilsson H 06 Är valuamarknader effekiva? En koinegraionsanalys

Läs mer

Föreläsning 7 Kap G71 Statistik B

Föreläsning 7 Kap G71 Statistik B Föreläsning 7 Kap 6.1-6.7 732G71 aisik B Muliplikaiv modell i Miniab Time eries Decomposiion for Försäljning Muliplicaive Model Accurac Measures Från föreläsning 6 Daa Försäljning Lengh 36 NMissing 0 MAPE

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Ds 2000:9 3 Förord Den 15 maj 1998 besluade riksdagen om riklinjer för en reformering av reglerna om ersäning vid varakig medicinsk grundad arbesoförmåga (prop. 1997/98:111 Reformerad föridspension, m.m.

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Rapport Befolkningsprognos 2016-2025 2016-06-21 Ulricehamns kommun Kanslifunktion Moa Fredriksson Utredare Befolkningsprognos 2016-2025 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och antaganden... 5 Inflyttning

Läs mer

Laboration 3: Växelström och komponenter

Laboration 3: Växelström och komponenter TSTE20 Elekronik Laboraion 3: Växelsröm och komponener v0.2 Ken Palmkvis, ISY, LiU Laboraner Namn Personnummer Godkänd 1 Översik I denna labb kommer ni undersöka beeende när växelspänningar av olika frekvens

Läs mer

Tidsserieanalys. Vad karaktäriserar data? Exempel:

Tidsserieanalys. Vad karaktäriserar data? Exempel: Tidsserieanalys Exempel: Vad karakäriserar daa? Observaionerna är ine oberoende Observaionerna ger e mönser över iden ex sigande värden med iden ex periodisk variaion över en idsperiod av besämd längd

Läs mer

Riksbankens nya indikatorprocedurer

Riksbankens nya indikatorprocedurer Riksbankens nya inikaorproceurer MICHAEL K. ANDERSSON OCH MÅRTEN LÖF Förfaarna har okorera i ekonomeri och är verksamma vi Riksbankens prognosenhe. De senase åren har cenralbanker värlen över inressera

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor

Läs mer

Background Facts on Economic Statistics

Background Facts on Economic Statistics Background Facs on Economic Saisics 2003:12 En illämpning av TRAMO/SEATS: Den svenska urikeshandeln 1914 2003 An applicaion of TRAMO/SEATS: The Swedish Foreign Trade Series 1914 2003 Exporen år 1914-2003

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån 2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 Enkäresula Enkä: Saus: Uvärdering, VeTer, HT12 öppen Daum: 2012-10-30 14:07:01 Grupp: Besvarad av: 19(60) (31%) Akiverade delagare (Veenskapseori (4,5hp) HT1 2) 1.

Läs mer

Massivträ som väggmaterial - en jämförande studie av energiförbrukning och termisk komfort

Massivträ som väggmaterial - en jämförande studie av energiförbrukning och termisk komfort Massivrä som väggmaerial - en jämförande sudie av energiförbrukning och ermisk komfor Examensarbee inom civilingenjörsprogramme Väg- och vaenbyggnad L E N A G O L L V I K Insiuionen för bygg- och miljöeknik

Läs mer

Texten " alt antagna leverantörer" i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår.

Texten  alt antagna leverantörer i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår. I Anal: 4 Bilaga Avalsmall Ubilning (si. 6) Föryligane önskas om vilken sors ubilning som avses i skrivningen Ubilning skall illhanahållas kosnasfri 0 :40:04 Se a sycke. "Vi leverans ubilar leveranören

Läs mer

Föreläsning 8 Kap G71 Statistik B

Föreläsning 8 Kap G71 Statistik B Föreläsning 8 Kap 6.8 732G71 Saisik B Y Saionarie 25 2 För en saionär idsserie gäller 15 1 E(y ) = Var(y ) = 2 Corr(y, y -k ) beror bara av k (idsavsånde) och allså ine av. Uryck i ord: korrelaionen på

Läs mer

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer

Läs mer

3 Rörelse och krafter 1

3 Rörelse och krafter 1 3 Rörelse och krafer 1 Hasighe och acceleraion 1 Hur lång id ar de dig a cykla 5 m om din medelhasighe är 5, km/h? 2 En moorcykel accelererar från sillasående ill 28 m/s på 5, s. Vilken är moorcykelns

Läs mer

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning

Läs mer

Föreläsning 2. Prognostisering: Prognosprocess, efterfrågemodeller, prognosmodeller

Föreläsning 2. Prognostisering: Prognosprocess, efterfrågemodeller, prognosmodeller Föreläsning 2 Prognosisering: Prognosprocess, eferfrågemodeller, prognosmodeller Kurssrukur Innehåll Föreläsning Lek1on Labora1on Inroduk*on, produk*onsekonomiska grunder, produk*onssysem, ABC- klassificering

Läs mer

Realtidsuppdaterad fristation

Realtidsuppdaterad fristation Realidsuppdaerad frisaion Korrelaionsanalys Juni Milan Horemuz Kungliga Tekniska högskolan, Insiuion för Samhällsplanering och miljö Avdelningen för Geodesi och geoinformaik Teknikringen 7, SE 44 Sockholm

Läs mer

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar

Läs mer

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden Magiseruppsas i finansiering Föreagsekonomiska insiuionen FEK 591 Lunds Universie Hedgefonder och akiefonder - En sudie av riskexponering och marke-iming på den svenska marknaden Handledare Hossein Asgharian

Läs mer

3D vattenanimering Joakim Julin Department of Computer Science Åbo Akademi University, FIN-20520 Åbo, Finland e-mail: jjulin@nojunk.abo.

3D vattenanimering Joakim Julin Department of Computer Science Åbo Akademi University, FIN-20520 Åbo, Finland e-mail: jjulin@nojunk.abo. 3D vaenanimering Joakim Julin Deparmen of Compuer Science Åbo Akademi Universiy, FIN-20520 Åbo, Finland e-mail: jjulin@nojunk.abo.fi Absrak Denna arikel kommer a presenera e anal olika algorimer för a

Läs mer

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53

Läs mer

Sveriges framtida befolkning och dödlighetsantagandet. Lena Lundkvist och Örjan Hemström Prognosinstitutet

Sveriges framtida befolkning och dödlighetsantagandet. Lena Lundkvist och Örjan Hemström Prognosinstitutet Sveriges framtida befolkning och dödlighetsantagandet Lena Lundkvist och Örjan Hemström Prognosinstitutet Befolkningsprognos 213-26 Varje år Ålder, kön och födelseland Till år 26 i publikationerna, 211

Läs mer

Fastbasindex--Kedjeindex. Index av de slag vi hitintills tagit upp kallas fastbasindex. Viktbestämningar utgår från

Fastbasindex--Kedjeindex. Index av de slag vi hitintills tagit upp kallas fastbasindex. Viktbestämningar utgår från Fasbasindex--Kedjeindex Index av de slag vi hiinills agi upp kallas fasbasindex. Vikbesämningar ugår från priser och/eller kvanieer under basåre. Vid långa indexserier blir dea e problem. Vikerna måse

Läs mer

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna?

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Handledare: Pär Holmberg och Erik Glans Termin och år: Höserminen 2007 Är erminspriserna på Nord Pool snedvridna? En sudie av

Läs mer

Diverse 2(26) Laborationer 4(26)

Diverse 2(26) Laborationer 4(26) Diverse 2(26) (Reglereknik) Marin Enqvis Reglereknik Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie Föreläsare och examinaorer: Marin Enqvis (ISY) Simin Nadjm-Tehrani (IDA) Lekionsassisener: Jonas Callmer

Läs mer

En modell för optimal tobaksbeskattning

En modell för optimal tobaksbeskattning En modell för opimal obaksbeskaning under idsinkonsisena preferenser och imperfek informaion Krisofer Törner* 1 Engelsk iel: A model for opimal obacco excise axaion under imeinconsisen preferences and

Läs mer