Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram
|
|
- Lucas Jonsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET
2 KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning i ansluning ill dea. Konjunkurinsiue är en salig myndighe under Finansdeparemene och finansieras ill sörsa delen med sasanslag. I likhe med andra myndigheer har Konjunkurinsiue en självsändig sällning och svarar själv för bedömningar som redovisas. Konjunkurläge innehåller analyser och prognoser över svensk och inernaionell ekonomi. The Swedish Economy sammanfaar rapporen på engelska. Analysunderlag besår av e omfaande sifferunderlag i abellform och publiceras i ansluning ill Konjunkurläge. Analysunderlage publiceras endas på KI:s hemsida i samband med Konjunkurläge i juni. Lönebildningsrapporen ger analyser av de samhällsekonomiska förusäningarna för svensk lönebildning. Rapporen är årlig och sammanfaningen översäs ill engelska. I serien Specialsudier publiceras rapporer som härrör från uredningar eller andra uppdrag. Forskningsresula publiceras i serien Working Paper. Flerale publikaioner kan laddas ner från Konjunkurinsiues hemsida, KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN 12-14, BOX 3116, SE STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: KI@KONJ.SE HEMSIDA: ISSN X
3 Förord Denna rappor beskriver hur Konjunkurinsiue gör finanspoliiska bedömningar, bland anna i avvägning mellan sabilisering och offenligfinansiella mål. Rapporen innehåller även en eoreisk och empirisk genomgång av den finanspoliiska lierauren. Den här rapporen kan revideras vid nya eoreiska, empiriska och prakiska insiker. Nya versioner publiceras på hemsidan. E sor ack ill Torben Andersen, Jesper Hansson, Yngve Lindh sam seminariedelagare vid Finansdeparemene och Finanspoliiska Råde för konsrukiva kommenarer på idigare ukas. Rapporen har förfaas av Göran Hjelm. Mas Dillén Generaldirekör Sockholm i mars 2008
4 .
5 Innehåll kapiel 1 Inledning Definiioner Ugångspunker för finanspoliik vid rörlig växelkurs Finanspoliik svårigheer och möjligheer Finanspoliisk reakionsfunkion: avvägning mellan överskosmål och resursunyjande Appendix Referenser
6 Innhåll kapiel och avsni 1 Inledning Disposiion och läsips Avgränsningar Definiioner Fakisk och konjunkurjusera offenligfinansiell sparande Överskosmåle Finanspoliik Expansiv och åsramande finanspoliik Tidsdimensionen spelar roll Akiv och passiv finanspoliik Finanspoliik och resursunyjande: Några umregler Vilka ekonomiska effeker har nivån respekive förändringen av reporäna och offenlig sparande? Pro- och konracyklisk finanspoliik Permanen och emporär finanspoliik Konjunkurcykler Begrepp Orsaker Ugångspunker för finanspoliik vid rörlig växelkurs Penningpoliisk respons på finanspoliik Auomaiska sabilisaorer Finanspoliik svårigheer och möjligheer Argumen mo finanspoliik Beslusfördröjning på grund av idskrävande beslusprocess
7 4.1.2 Asymmeri i poliisk beslusfaande Tidsinkonsisensproblem Modeller för opimal penning- och finanspoliik Osäkerhe kring resursunyjande och sparande i realid Argumen för finanspoliik Penningpoliisk impoens Snabb effek på eferfrågan Många medel Finanspoliiska mål kräver finanspoliik Regelbaserad och ransparen finanspoliik Mål- och regelbaserad finanspoliik Transparens Inciamensrukur som främjar uppfyllande av mål Hur änker andra länder och organisaioner kring finanspoliik? Makroekonomiska effeker av finanspoliik: Muliplikaoranalys Teori Empiriska resula Kalibreringsbeslu i makromodeller Konjunkurinsiues syn på den finanspoliiska muliplikaorn Finanspoliisk reakionsfunkion: avvägning mellan överskosmål och resursunyjande De fundamenala målkonflikerna: fyrfälsdiagram Finanspoliisk reakionsfunkion: meod och resula Val av variabler i reakionsfunkionen Reakionsfunkion eller förlusfunkion?
8 5.2.3 Val av paramerar i reakionsfunkionen Skäl för a avvika från reakionsfunkionens finanspoliik Onormala konjunkurella siuaioner Små målavvikelser Undvika finanspoliik av små och sora magniuder Applicering av reakionsfunkion i verkliga ekonomiska siuaioner Appendix Finanspoliik och resursunyjande: Exempel och umregler Ex. 1: Finanspoliik som påverkar fakisk men ine poeniell BNP Ex.2: Finanspoliik som påverkar fakisk och poeniell BNP Konjunkurella variaioner och välfärd Finanspoliisk reakionsfunkion: försa ieraionen Finanspoliisk modell: effeker på sparande och resursunyjande Resursunyjande och sparande exklusive finanspoliik Lämplig finanspoliik enlig reakionsfunkion Referenser
9 1 Inledning Konjunkurinsiue kommenerar finanspoliikens inrikning regelbunde i den kvaralsvisa publikaionen Konjunkurläge. Från och med publikaionen i januari 2008 görs prognoser på framida finanspoliik i syfe a förbära såväl de realekonomiska som de offenligfinansiella prognoserna. För de år i prognosperioden de ine finns någon besluad (eller föreslagen) sasbudge ugörs den prognosiserade finanspoliiken i normalfalle av Konjunkurinsiues bedömning om vad som är en lämplig finanspoliisk inrikning med beakande av de finans- och sabiliseringspoliiska mål som regeringen har. 1 I syfe a Konjunkurinsiues bedömning ska präglas av konsisens, ransparens och god pedagogik beskriver föreliggande Specialsudie den grund vilken Konjunkurinsiues bedömningar kring finanspoliik baseras på. Medan penningpoliiken endas har e sabiliserande syfe kan finanspoliik bedrivas av flera olika orsaker. En möjlig uppdelning är (i) fördelningspoliik, (ii) effekivie, (iii) sabilisering av resursunyjande och (iv) budgepoliiska mål (.ex de s.k. överskosmåle och ugifsaken). När Konjunkurinsiue gör en bedömning av lämplig finanspoliisk inrikning fokuseras på avvägningen mellan (iii) sabilisering och/eller (iv) de offenligfinansiella sparande i relaion ill överskosmåle. Avvägningen är dock ine allid oproblemaisk efersom målkonfliker ofa uppsår. Nedansående fyrfälsdiagram belyser principiell de fyra möjliga kombinaionerna som kan uppså. 1 För de år för vilke de finns en föreslagen (eller besluad) sasbudge syr innehålle i denna den finanspoliiska prognosen. Konjunkurinsiue kan dock för dea år ge en rekommendaion om a finanspoliiken bör läggas om i en viss rikning i de fall sasbudgeen avviker markan från vad Konjunkurinsiue bedömer som en lämplig finanspoliik. Tros en evenuell rekommendaion kommer i normalfalle den föreslagna (eller besluade) sasbudgeen ugöra Konjunkurinsiues prognos. Som nämns i huvudexen ugörs den finanspoliiska prognosen i normalfalle av Konjunkurinsiues bedömning om lämplig finanspoliisk inrikning för de år en föreslagen (eller besluad) sasbudge ine finns. De sisnämnda innebär e anagande om a regeringen så småningom kommer a göra samma bedömning av lämplig finanspoliisk inrikning som Konjunkurinsiue för dessa år. Se fördjupningen Konjunkurinsiues finanspoliiska prognoser i Konjunkurläge, januari 2008, för en uförlig beskrivning av den prakiska illämpningen. 5
10 Sparande Hög Låg Resurs- Hög Målkonflik höj skaer / sänk ugifer unyjande Låg sänk skaer / höj ugifer Målkonflik Om ugifsake så illåer. I vå av kombinaionerna ger allså resursunyjande och sparande samma finanspoliiska signal, vilke förenklar den finanspoliiska bedömningen även om denna enkla signal i sig ine ger någon vägledning beräffande med vilken magniud finanspoliiken bör förändras. Beydlig svårare är de fall då målkonflik föreligger efersom ågärder som förbärar läge för exempelvis resursunyjande försämrar läge för sparande i relaion ill överskosmåle. De är dock vikig a undersryka a efersom överskosmåle är uryck som e genomsni över en konjunkurcykel, minskar anale poeniella målkonfliker jämför med om överskosmåle skulle vara uryck som e årlig mål. 2 Föreliggande Specialsudie mynnar u i en explici finanspoliisk reakionsfunkion som i genomsni avspeglar Konjunkurinsiues preferenser för den finanspoliiska inrikningen i olika offenligfinansiella och konjunkurella siuaioner. 3 De bör dock 2 Den genomsniliga uformningen av överskosmåle ökar möjligheen a vida finanspoliiska ågärder vid rä idpunk. Anag a resursunyjande i period (.ex. innevarande år) bedöms vara balansera medan a de i period +1 bedöms vara ansräng. Om genomsnilig sparande vid oförändrad finanspoliik bedöms ligga under överskosmåle för båda dessa perioder finns skäl a väna med a genomföra budgeförsärkande ågärder ill +1. Dea efersom båda målen (full resursunyjande och överskosmåle) i period +1 påkallar en åsramande poliik, dvs. ingen målkonflik finns mellan målen denna period. 3 Denna ansas har inspireras av Svenssons (2007) förslag a exrahera och formalisera penningpoliiska preferenser från penningpoliiska beslusfaare (direkionen i Sverige), dvs. främs kring avvägningen mellan inflaionsmål och e balansera resursunyjande i olika konjunkurella siuaioner. 6
11 beonas a denna reakionsfunkion endas är e hjälpmedel i Konjunkurinsiues bedömning kring den finanspoliiska inrikningen. Dea efersom varje ekonomisk siuaion är unik vilke kräver siuaionsspecifika överväganden som ine kan fångas i en modell. Däremo syfar den finanspoliiska reakionsfunkionen a fungera som en vikig syråra i processen a a fram en bedömning kring den lämpliga finanspoliiska inrikningen ine mins för a bedömningarna ska bli konsisena över id. Reakionsfunkionen främjar även ransparens och pedagogik, bland anna genom a avseg från reakionsfunkionens föreslagna finanspoliik i normalfalle bör moiveras. 1.1 Disposiion och läsips I kapiel 5 preseneras den finanspoliiska reakionsfunkionen, dvs. hur Konjunkurinsiue gör avvägningen mellan överskosmåle och full resursunyjande i olika offenligfinansiella och konjunkurella siuaioner. Denna avvägning (dvs. Konjunkurinsiues preferenser) baseras på den finanspoliiska analys som preseneras i kapiel 2 4. Mer specifik så definieras förs e anal vikiga finanspoliiska begrepp i kapiel 2 som sedan genomgående används i Specialsudien sam i Konjunkurinsiues övriga publikaioner. I kapiel 3 diskueras vilken roll finanspoliik kan spela i en ekonomi med rörlig växelkurs och inflaionsmål. Där kommeneras också relaionen mellan penning- och finanspoliik och hur denna påverkar Konjunkurinsiues finanspoliiska bedömningar. I kapiel 4 analyseras för- och nackdelar med finanspoliik 4 illsammans med en diskussion kring finanspoliiska regler och ransparens. Dessuom ges en kor översik av hur andra länder och inernaionella organisaioner änker kring finanspoliik. Till sis preseneras en eoreisk och empirisk genomgång av finanspoliikens effeker på ekonomin (s.k. muliplikaoranalys). Erfarenheerna från kapiel 2 4 används sedan i kapiel 5 där reakionsfunkionen konkreiseras. E anal Appendix avsluar Specialsudien i kapiel 6. 4 Som framgår i avsni 2.2 avser begreppe finanspoliik förändringar i de offenligfinansiella sparande som kvarsår då effeker från auomaiska sabilisaorer rensas bor. I lierauren brukar dea beecknas som akiv/diskreionär/srukurell finanspoliik. Som diskueras i avsni 2.4 delas begreppe finanspoliik vidare upp i en akiv och en passiv del, där skillnaden besår av i vilken grad poliiska beslu kan härledas ill den uppmäa finanspoliiska inrikningen. 7
12 Till sis några läsips. Målgruppen för Specialsudien är ekonomer och ekonomijournaliser som ar del av Konjunkurinsiues finanspoliiska bedömningar. Även om läsning av hela Specialsudien rekommenderas kan möjligen den mer insae läsaren hoppa över kapiel 3 4. Definiionskapile (kapiel 2) bör dock samliga läsa, dels efersom finanspoliiska begrepp ibland används fel i den ekonomiska debaen, dels för a Konjunkurinsiue definierar några cenrala begrepp annorlunda än vad som är bruklig i lierauren. 1.2 Avgränsningar Förhållningssäe i ankeramen är genomgående pragmaisk. Med de menas a de analysverkyg som används är framagna i syfe a fungera i den siuaion som Konjunkurinsiue befinner sig i vilken bland anna karakäriseras av ofullsändig informaion och begränsad id mellan daabearbening, analys och publicering. Ingen, ur välfärdssynpunk, opimal finanspoliik härleds i Specialsudien (se exempelvis Benigno och Woodford, 2005, för e sådan angreppssä när de gäller penning- och finanspoliik). Som diskueras i avsni är lierauren kring opimal penning- och finanspoliik, jämför med övrig finanspoliisk eori, relaiv ny och de är forfarande en öppen fråga vilka policy-relevana slusaser den landar i. Isälle appliceras en s.k. revealed preference-approach där ledande personer vid Konjunkurinsiue få avge sina preferenser angående avvägningen mellan full resursunyjande och uppfyllande av överskosmåle i fikiva och verkliga experimen. I dessa experimen har relaionen mellan penning- och finanspoliik beakas på flera sä. Dels genom a kalibreringen av den finanspoliiska muliplikaorn har anpassas med hänsyn ill penningpoliiska responser på finanspoliiken. Dessuom beräknades effekerna av finanspoliiken på resursunyjande vid framagande av reakionsfunkionen vilke vingade delagarna a (implici) beaka finanspoliikens effeker på inflaionsrycke. Resulae av dea angreppssä mynnar u i en finanspoliisk reakionsfunkion (se kapiel 5). 5 5 De bör noeras a evenuell avvikelse från de s.k. ugifsaken ine beakas i föreliggande sudie. Analysen av lämplig finanspoliisk inrikning beakar resursunyjande, nivån på de offenliga sparande i relaion ill överskosmåle sam nivån på de konjunkurjuserade sparande (se kapiel 5). 8
13 2 Definiioner Enkel uryck förs penningpoliik med e sabiliseringspoliisk syfe, där målen i Sverige är 2 procens inflaion och e sabil resursunyjande. Inom finanspoliiken finns fler syfen och de är därför vikig a slå fas vilken yp av finanspoliik som avses i föreliggande Specialsudie. En möjlig indelning av olika syfen med finanspoliiska ågärder är följande: 1. Fördelningspoliik Syrs av värderingar. 2. Effekiviessrävanden Öka ekonomins långsikiga produkionsförmåga,.ex. genom infrasrukur, ubildning och uformningen av skae- och bidragssysemen. 3. Sabiliseringspoliik Uppnå e hög och sabil resursunyjande. 4. Offenligfinansiell siuaion Överskosmåle ska nås (kan olkas som fördelningspoliik mellan generaioner). 6 Ugifsaken får ej överskridas. Punkerna 1 och 2 kräver en specificering över vilka skaesaser och ugifsslag som bör ändras vilke ine ligger i Konjunkurinsiues uppdrag. 7 När Konjunkurinsi- 6 Efersom överskosmåle är uryck som e genomsni över en konjunkurcykel kan de sägas vara e inermedier mål som syfar ill a skuldkvoen ska uvecklas på e önskvär se; se även avsni nedan. 7 Beräffande punk 2 bedömer Konjunkurinsiue naurligvis koninuerlig om finanspoliiska ågärder har effekivieseffeker. För de år som de ine finns någon föreslagen eller besluad sasbudge, dvs. de år då Konjunkurinsiues bedömning av lämplig finanspoliisk inrikning ugör prognosen (se fono 1), fördelar även Konjunkurinsiue u den föreslagna förändringen i de offenliga sparande på ugifer och inkomser; se fördjupningen Konjunkurinsiues finanspoliiska prognoser i Konjunkurläge, januari
14 ue urycker en uppfaning kring den finanspoliiska inrikningen i denna och andra publikaioner är de punkera 3 och 4 som avses, dvs. dels sabiliseringspoliiska överväganden, dels den finanspoliiska inrikningen i förhållande ill besluade mål för de offenliga finanserna (såsom överskosmåle och ugifsaken). 8 De bör redan här noeras a Konjunkurinsiue berakar såväl resursunyjande som överskosmåle symmerisk. De innebär a de principiell se är lika angeläge a sabiliseringspoliiken förs i syfe a dämpa såväl hög- som lågkonjunkurer. På samma sä bör finanspoliiken principiell juseras så överskosmåle varken överskrids eller underskrids över en konjunkurcykel. Den främsa förklaringen ill Konjunkurinsiues symmeriska förhållningssä är a regeringens mål om full resursunyjande och översko i de offenliga finanserna är urycka symmerisk. Konjunkurinsiue bedömer därmed ej i föreliggande sudie om målen i sig är opimal uformade. 2.1 Fakisk och konjunkurjusera offenligfinansiell sparande De fakiska sparande ( FS ) delas vanligen upp en konjunkurberoende del (s.k. auomaiska sabilisaorer, AS, se uförligare diskussion i avsni 3.2) och en del som är oberoende av konjunkuren (s.k. konjunkurjusera sparande, KS ), dvs: Ofa urycks poeniell BNP ( FS = KS + AS. (1) FS i relaion ill (nominell) BNP ( Y ) och Y ) vilke gör a ekvaion (1) kan uryckas enlig: FS KS Y AS Y Y Y Y =. + Förändringen i de offenligfinansiella sparande, Δ ( FS / Y ) KS i relaion ill (nominell), delas vidare upp i de som i lierauren benämns som diskreionär, srukurell eller akiv finanspoliik, (2) 8 Konjunkurinsiue gör normal ingen bedömning av lämplig nivå på ugifsaken. I prognosen av den framida finanspoliiken ugör dock uppsaa ugifsak en resrikion vid fördelningen av förändringar av de konjunkurjuserade sparande på ugifer respekive inkomser. 10
15 (( KS )( ) ( / Y Y / Y KS / Y / )) 1 Y 1 Y 1 1 9, sam förändring av bidrage från de auomaiska sabilisaorerna, Δ ( AS / Y ), dvs: FS FS 1 KS Y KS 1 Y 1 AS AS 1 = + Y Y 1 Y Y Y 1 Y 1 Y Y 1 FS KS Y KS 1 Y 1 AS Δ =. +Δ Y Y Y Y 1 Y 1 Y (3) Som diskueras i näsa avsni är förändringen i de konjunkurjuserade sparande som andel av poeniell BNP en vikig indikaor för a bedöma om finanspoliiken har en expansiv eller åsramande effek på ekonomin. För a underläa denna analys visas Konjunkurinsiues definiion på KS / Y nedan i ekvaion (4): 10 N U Ti, Bi, + = i= 1, i KS G U G r D. (4) Y B Y Y U Y Ti, / B i, är den implicia skaesasen för ska i, ( B ) i, / Y är jämviksvärde för skaebasen B i, som andel av nominell BNP 11 U, G är arbeslöshesersäning, U, U är arbeslöshe respekive jämviksarbeslöshe, G är offenliga ugifer (uöver arbeslöshesersäning) och rd är ränekosnader Överskosmåle Sedan 2000 gäller de s.k. överskosmåle inom finanspoliiken. De innebär a överskoe i de offenliga finanserna i genomsni ska uppgå ill 1 procen av BNP över en konjunkurcykel. 12 Överskosmåle spelar en cenral roll i Konjunkurinsiues 9 Som diskueras i avsni 2.2 har Konjunkurinsiue val a kalla denna del av finanspoliiken, dvs. de som åersår sedan auomaiska sabilisaorer har rensas bor, jus för finanspoliik. 10 Se Braconier och Forsfäl (2004) för en dealjerad beskrivning. 11 E konkre exempel kan förydliga yerligare; lå T i, vara inkomsskaebealningar, B i, vara den illhörande skaebasen löneinkomser. De innebär a ( Ti, / B i, ) är den implicia B Y är löneinkomsernas andel av BNP. inkomsskaesasen och ( i, / ) 12 Överskosmåle var 2 procen av BNP under perioden Som en följd av beslu i EU:s saisikorgan Eurosa redovisas premiepensionssyseme (PPM) fr.o.m i den privaa sekorn isälle för som idigare i den offenliga sekorn. PPM-sparande mosvarar ca 1 procen av BNP varför överskosmåle har ändras ill 1 procen. 11
16 finanspoliiska ankeram efersom de illsammans med full resursunyjande ugör de vå vikigase målen inom finanspoliiken som Konjunkurinsiue uvärderar. Hur avvägningen mellan överskosmåle och full resursunyjande enlig Konjunkurinsiue bör göras i olika offenligfinansiella och konjunkurella siuaioner redovisas i kapiel 5. I 2007 års ekonomiska vårproposiion (Prop. 2006/07:100, bilaga 1) preciserade regeringen hur den avser a olka överskosmåle i planeringen av finanspoliiken. Tre indikaorer avser regeringen a använda: (i) e cenrera glidande medelvärde över sju år, där hänsyn as re år bakå, re år framå sam innevarande år, (ii) de konjunkurjuserade sparande (se ekvaion (4)) enskilda år sam (iii) hisorisk genomsnilig offenligfinansiell sparande sedan måle infördes Konjunkurinsiue anser a indikaorerna (i) och (ii) är mes relevana 13 och dessa ingår därför explici i den finanspoliiska reakionsfunkionen som as fram i kapiel Finanspoliik Konjunkurinsiue har val begreppe finanspoliik för a beskriva förändringar i de offenligfinansiella sparande som ine beror av förändringar i bidrage från de s.k. auomaiska sabilisaorerna. De sisnämnda fångar upp förändringar i skaeinäker och ugifer som beror av den ekonomiska akivieen (se avsni 3.2 för en mer uförlig beskrivning). Begreppe finanspoliik används därmed för fakorer som medför a de konjunkurjuserade sparande som andel av poeniell BNP föränd- ras, dvs. ( KS Y ) Δ / Som diskueras i avsni 2.4 nedan kan dessa fakorer vara av såväl akiv och passiv karakär, där de försnämnda.ex. mosvaras av a ändra en skaesas medan de sisnämnda.ex. mosvaras av a ine öka de offenliga ugiferna i ak med poeniell BNP. Båda yperna av fakorer är vikiga a ana- 13 De genomsniliga sparande från och med år 2000 kommer allefersom a i mindre grad spegla de genomsniliga sparande under innevarande konjunkurcykel och i högre usräckning spegla avvikelser från överskosmåle i idigare konjunkurcykler. Sådana hisoriska avvikelser från uppsaa mål fångas i de siuaionsspecifika överväganden (se avsni 5.3) som görs vid sidan av Konjunkurinsiues reakionsfunkion. 14 Olika begrepp används i den inernaionella lierauren. Tre av de vanligase är discreionary/srucural/acive fiscal policy. 12
17 lysera efersom Konjunkurinsiue bedömer finanspoliikens inrikning (dvs. om en viss finanspoliik är expansiv eller åsramande) med avseende på resursunyjande (ine BNP-illväxen); se avsni 2.3. A dela upp de offenliga sparande i auomaiska sabilisaorer (dvs. den del som beror av uvecklingen av den ekonomiska akivieen) och resen (dvs. den del som beror på andra fakorer än ekonomisk akivie,.ex. poliiska beslu) är dock ine enkel. I prakiken används olika meoder för a separera u auomaiska sabilisaorer från de offenliga sparande. 15 De råder en samsämmighe bland organisaioner såsom EU, IMF och OECD a definiera de som Konjunkurinsiue kallar finanspoliik som förändringen i de s.k. primära konjunkurjuserade sparande som andel av poeniell BNP. 16 De konjunkurjuserade sparande är de offenligfinansiella sparande som skulle uppkommi om ekonomin var i konjunkurell balans, dvs. vid full resursunyjande. Konjunkurinsiue inkluderar dock räneinäker och ränekosnader i de konjunkurjuserade sparande, se ekvaion (4). Den främsa orsaken ill dea är a räneeffeker ingår i uvärderingen av överskosmåle och därmed måse e förändra räneneo beakas då andra finanspoliiska beslu as för a måle ska uppnås. 2.3 Expansiv och åsramande finanspoliik Konjunkurinsiue har val a definiera om en viss finanspoliik är expansiv eller åsramande finanspoliik med avseende på hur resursunyjande (ine BNPillväxen) påverkas 17, dvs: Definiion: Expansiv (åsramande) finanspoliik föreligger då finanspoliiken medför a resursunyjande ökar (minskar). 15 Se Blinder och Solow (1974) för en idig men rigorös genomgång av olika sä a idenifiera finanspoliik. Där diskueras även avvägningen mellan måens enkelhe och relevans. 16 Den vanligase engelska ermen är primary cyclically-adjused budge balance, CAB, där primary syfar på a inäker/kosnader från ränor exkluderas. I Konjunkurinsiues må ingår dock räneinäker och ränekosnader (se ekvaion (4) i avsni 2.1). 17 Effeker på resursunyjande av s.k. auomaiska sabilisaorer (se avsni 3.2) beakas därmed ine i bedömningen av om finanspoliiken är expansiv eller åsramande. 13
18 Konjunkurinsiue har idigare, liksom inernaionella organisaioner och läroböcker forfarande i sor usräckning gör, definiera expansiv och åsramande finanspoliik uifrån dess effek på BNP-illväxen. De visar sig dock a de sammanagna språkbruke för beskrivningen av finans- och penningpoliik blir mer inuiiv med Konjunkurinsiues definiion i de fall finanspoliiken även påverkar poeniell BNP. E illusrerande exempel följer. 18 Anag a en finanspoliisk ågärd, eller e pake av ågärder, bedöms öka poeniell BNP mer än fakisk BNP på kor sik (och därmed minskar resursunyjande och inflaionsrycke). Anag vidare a läroboksdefiniionen skulle användas och därmed beeckna denna finanspoliiska ågärd som expansiv på grund av den högre BNPillväxen. Konjunkurinsiue skulle då i sin kommunikaion hävda a en expansiv finanspoliik ska möas med en expansiv penningpoliik; de sisnämnda efersom resursunyjande de faco bedömdes minska som e resula av finanspoliiken i dea ankeexperimen, ros högre BNP-illväx. Om isälle Konjunkurinsiues definiion appliceras blir beskrivningen a den åsramande finanspoliiken (på grund av a poeniell BNP ökar mer än fakisk BNP på kor sik) ska möas med en mer expansiv penningpoliik. Konjunkurinsiue har därför funni de mer pedagogisk a fokusera på resursunyjande i bedömningen av finanspoliiska ågärders expansiva/åsramande effek på ekonomin. En alernaiv moivering för användande av resursunyjande som måsock på finanspoliikens expansivie är a sabiliseringspoliik, och därmed hur inflaionsaken uvecklas, är i fokus i Konjunkurinsiues analys. Kopplingen mellan resursunyjande och inflaionsak är sarkare både i eori och empiri än kopplingen mellan BNP-illväx och inflaionsak. Med ovansående definiion blir expansiv finanspoliik någo som, all anna lika, hänger samman med högre resursunyjande och högre inflaionsak. Konjunkurinsiue använder förändringen i de konjunkurjuserade sparande som andel av poeniell BNP, Δ ( KS / Y ), som en vikig indikaor på hur finanspoliiken e viss år påverkar resursunyjande. I normalfalle innebär en förbäring av de- a sparande, ( KS Y ) Δ / > 0 (.ex. på grund av lägre offenliga ugifer och/eller högre skaesaser), a resursunyjande minskar; se avsni 2.5 och Appendix 6.1. De 18 Se fördjupningen Effeker av den nya regeringens ekonomiska poliik i Konjunkurläge, december 2006, för en verklighesbaserad analys av finanspoliikens effeker på fakisk och poeniell BNP. 14
19 beror på anagande om en keynesiansk muliplikaor på kor sik. Omvän gäller a resursunyjande i normalfalle ökar vid ( KS Y ) Δ / < 0. De fakum a en finanspoliisk ågärd kan öka (minska) BNP-illväxen, dvs. de som i läroböcker kallas för expansiv (åsramande) poliik, benämner Konjunkurinsiue på flera olika sä, exempelvis a finanspoliiken driver på (bromsar) eferfrågeillväxen eller finanspoliiken ger e posiiv (negaiv) bidrag ill BNPillväxen. Till sis bör nämnas a i de fall finanspoliiken ine bedöms påverka poeniell BNP sammanfaller Konjunkurinsiues definiion med den som vanligen används i lierauren Tidsdimensionen spelar roll Konjunkurinsiues benämning av finanspoliikens expansiva eller åsramande effek på ekonomin syfar i försa hand på hur förändringen i de konjunkurjuserade sparande som andel av poeniell BNP bedöms påverka resursunyjande innevarande år. Vilken idsperiod man väljer är beroende på vilken analys som ska göras av finanspoliikens effeker. I diagram 1 används e fikiv exempel för a exemplifiera dea. Diagram 1 Bedömning av finanspoliikens grad av expansivie/åsramning: Fikiv exempel Procen av BNP respekive poeniell BNP Konjunkurjusera sparande BNP-gap Källa: Konjunkurinsiue I diagram 1 exemplifieras en ekonomi som haf e konsan konjunkurjusera sparande på 1 procen mellan period 1 och 13 (se heldragen linje). BNP-gape har under perioden vari noll, bland anna ack vare penningpoliikens sabiliserande funkion (se avsni 2.6 för en diskussion om kopplingen mellan finans- och penningpoliik). Under period genomförs ågärder som försämrar sparande 15
20 med 0,5 procenenheer per år (.ex. successiv högre offenliga ugifer) medan ågärder för a förbära sparande med 0,5 procenenheer genomförs period 17. Finanspoliikens grad av expansivie resp. åsramning under perioden kan beskrivas på åminsone re olika sä: 1. Den samlade finanspoliiken har sammanage haf en expansiv effek på ekonomin under perioden efersom resursunyjande (se sreckad linje) i genomsni blev högre än vad som hade vari falle uan förändringar i de konjunkurjuserade sparande. 2. Den samlade finanspoliiken period har i princip neural effek på resursunyjande period 17 efersom resursunyjande inklusive finanspoliik i princip är de samma som resursunyjande exklusive finanspoliik. De beror delvis på a effekerna av den förda finanspoliiken har ebba u på grund av avagande muliplikaor (vilke i sin ur bland anna beror på penningpoliiken; se avsni 2.6) och delvis på a den expansiva finanspoliiken period moverkas av den åsramande poliiken period Finanspoliiken period 17 (dvs. förbäringen av de konjunkurjuserade sparande dea år) har åsramande effek på resursunyjande period 17 efersom resursunyjande exklusive effekerna av ökningen i de konjunkurjuserade sparande denna period hade vari högre. Konjunkurinsiues användning av begreppen expansiv och åsramande finanspoliik (se avsni 2.3 ovan) avser i allmänhe punk 3 ovan, dvs. fokus ligger på hur finanspoliiken e viss år bedöms påverka resursunyjande innevarande år sam under den kommande prognosperioden. Orsaken ill dea är a den gamla finanspoliiken (dvs. den förd i period i diagram 1) redan är inkorporerad i bedömningen av resursunyjande och sparande framöver (period 17 och framå i diagram 1). 19 När Konjunkurinsiue gör en bedömning av vilken finanspoliik som 19 De kan naurligvis vara så a gamla finanspoliiska beslu är uformade så a den påverkar förändringen i de konjunkurjuserade sparande under prognosperioden. I dea fikiva exempel anas dock a de finanspoliiska besluen endas påverkar förändringen av de konjunkurjuserade sparande innevarande år. Nivån på de konjunkurjuserade sparande är naurligvis beroende av förändringar före prognosperioden. 16
21 är lämplig under en prognosperiod görs den med hänsyn agen ill effekerna av den finanspoliik som bedrivis fram ill åre innan prognosperioden börjar och som har effek under prognosperioden. Uöver dea kan Konjunkurinsiue naurligvis göra en analys av finanspoliikens samlade effek på resursunyjande under en viss hisorisk period när behov av en sådan finns (dvs. alernaiv 1 ovan). Vale av språkbruk är dock ine självklar. Den, enlig punk 3 ovan, åsramande poliiken skulle också kunna beskrivas som a finanspoliiken läggs om i en mindre expansiv rikning (eller nära neural rikning) efersom den samlade effeken av finanspoliiken period är svag expansiv eller neural period 17. Dea språkbruk kan vara speciell vikig a beaka vid vändpunker i resursunyjande och finanspoliiken; se vidare diskussion i avsni 2.7 där pro- och konracyklisk poliik definieras. 2.4 Akiv och passiv finanspoliik De fakum a Konjunkurinsiue använder resursunyjande som måsock innebär a såväl akiv som passiv finanspoliik behöver beakas för a bedöma om finanspoliiken är expansiv eller åsramande. Som nämndes ovan använder Konjunkurinsiue förändringen i de konjunkurjuserade sparande som andel av poeniell BNP som en indikaor på om en viss finanspoliik är expansiv e viss år. Genom a använda ekvaion (3) erhålls: 20 KS FS AS Y Δ Δ Δ Y Y Y Y. (5) Akiva finanspoliiska beslu, såsom förändringar i skaesaser och ugifer ( Ti, / B i, respekive G i ekvaion (4)) påverkar naurligvis KS / Y. Men även avsaknad av finanspoliiska beslu, passiv poliik, påverkar KS / Y. En analys av ek- 20 Approximaionen gäller om ( Y 1 Y 1) ( Y Y ) / / / 1. 17
FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén
FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av
Läs merSkillnaden mellan KPI och KPIX
Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas
Läs merKan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar
Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på
Läs merVad är den naturliga räntan?
penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank
Läs merTentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor
Läs merKonsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker
Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe
Läs mern Ekonomiska kommentarer
n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.
Läs merDagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:
Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och
Läs merbättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!
Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com
Läs merTimmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14
Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merEgnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002
Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska
Läs merTjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster
Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera
Läs merJobbflöden i svensk industri 1972-1996
Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens
Läs merIngen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning
Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra
Läs merBetalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012
Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merBetalningsbalansen. Andra kvartalet 2012
Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merSkuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys
Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen
Läs mershetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik.
Kap 10: sid. 1 Blanchard kapiel 10 Penninmänd, inflaion och ssselsänin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och medellån sik Tar hänsn
Läs merPersonlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet
Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars
Läs merAtt studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merJämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15
Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus
Läs merTjänsteprisindex för varulagring och magasinering
Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005
Läs merOm antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation
1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara
Läs mer2 Laboration 2. Positionsmätning
2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni
Läs merStrategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet
1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merDiskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?
Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-
Läs merfluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna
Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53
Läs merD-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000
D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell
Läs merPensionsåldern och individens konsumtion och sparande
Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson
Läs merHur varaktig är en förändring i arbetslösheten?
Rappor ill Finanspoliiska råde 2010/1 Hur varakig är en förändring i arbeslösheen? U. Michael Bergman Københavns Universie, EPRU, FRU och Finanspoliiska råde De åsiker som urycks i denna rappor är förfaarens
Läs merHåkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14
1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14
Läs merTjänsteprisindex för Rengöring och sotning
Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken
Läs merFörslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna
Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer
Läs merDags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI
SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras
Läs merTjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer
Läs merHar Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik?
Har Sveriges Riksbank blivi mer flexibel i sin penningpoliik? En analys av rekursiv skaade Taylorregler baserade på realidsdaa Henrik Siverbo Kandidauppsas Lunds Universie, Naionalekonomiska insiuionen
Läs merLektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM
ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller
Läs merInfrastruktur och tillväxt
Infrasrukur och illväx En meaanalyisk sudie av infrasrukurinveseringars påverkan på ekonomisk illväx Infrasrucure and growh A mea-analyical sudy of he effecs of invesmens in infrasrucure on economic growh
Läs merPenningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver
NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr
Läs merVäxelkursprognoser för 2000-talet
Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:
Läs merKvalitativ analys av differentialekvationer
Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok Kvaliaiv analys av differenialekvaioner Anders Källén MaemaikCenrum LTH anderskallen@gmail.com Kvaliaiv analys av differenialekvaioner 1 (10) Inrodukion De
Läs merModeller och projektioner för dödlighetsintensitet
Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller
Läs merLösningar till Matematisk analys IV,
Lösningar ill Maemaisk anals IV, 85. Vi börjar med kurvinegralen 5 5 dx + 5 x5 + x d. Sä P x, = 5 5 och Qx, = 5 x5 + x. Vi använder Greens formel för a beräkna den givna kurvinegralen. Efersom ine är en
Läs merEn modell för optimal tobaksbeskattning
En modell för opimal obaksbeskaning under idsinkonsisena preferenser och imperfek informaion Krisofer Törner* 1 Engelsk iel: A model for opimal obacco excise axaion under imeinconsisen preferences and
Läs mer5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt
5 VÄaxelkurser, in aion och räanor vid exibla priser {e eker pºa lºang sik Som vi idigare noera anar vi a den reala väaxelkursen pºa lºang sik Äar oberoende av penningmäangden och väaxelkursen beror dºa
Läs merVäxjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering
Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees
Läs merVälkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom
Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar
Läs merDet svenska konsumtionsbeteendet
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund
Läs merDet svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System
De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas
Läs merAktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån
2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 Enkäresula Enkä: Saus: Uvärdering, VeTer, HT12 öppen Daum: 2012-10-30 14:07:01 Grupp: Besvarad av: 19(60) (31%) Akiverade delagare (Veenskapseori (4,5hp) HT1 2) 1.
Läs merFREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30
Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:
Läs merMonetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning
Läs merAnsökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015
Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448
Läs merVA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning
VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s
Läs merInformationsteknologi
Föreläsning 2 och 3 Informaionseknologi Några vikiga yper av maemaiska modeller Blockschemamodeller Konsaner, variabler, paramerar Dynamiska modeller Tillsåndsmodeller en inrodkion Saiska samband Kor översik
Läs merLaboration 3: Växelström och komponenter
TSTE20 Elekronik Laboraion 3: Växelsröm och komponener v0.2 Ken Palmkvis, ISY, LiU Laboraner Namn Personnummer Godkänd 1 Översik I denna labb kommer ni undersöka beeende när växelspänningar av olika frekvens
Läs merDemodulering av digitalt modulerade signaler
Kompleeringsmaeriel ill TSEI67 Telekommunikaion Demodulering av digial modulerade signaler Mikael Olofsson Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie, 581 83 Linköping Februari 27 No: Denna uppsas
Läs merBÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Shubila Balaile och Rober Rajnak Handledare: Nils Gofries V 2005 BÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN? -En illämpning av aylorregeln
Läs merHedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden
Magiseruppsas i finansiering Föreagsekonomiska insiuionen FEK 591 Lunds Universie Hedgefonder och akiefonder - En sudie av riskexponering och marke-iming på den svenska marknaden Handledare Hossein Asgharian
Läs merMinnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014
Minnesaneckningar från kompeensrådsräff den 14 okober 2014 Närvarande: Se delagarföreckning. NKR 2010 2014 En backspegel och avsamp mo framiden Carin Bergsröm iade bakå på de som hän i NKR sedan saren
Läs merUTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG
UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG SPECIALIST NURSING PROGRAMME IN INTENSIVE CARE 60 CREDITS Dnr LiU-2014 00389 Fassälld av fakulessyrelsen
Läs merTunga lyft och lite skäll för den som fixar felen
Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda
Läs merGlada barnröster kan bli för höga
Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.
Läs merOm exponentialfunktioner och logaritmer
Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. Den änka gången är som följer: a) Läs igenom huvudeens
Läs merLaboration D158. Sekvenskretsar. Namn: Datum: Kurs:
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Lars Wållberg/Håkan Joëlson 2001-02-28 v 3.1 ELEKTRONIK Digialeknik Laboraion D158 Sekvenskresar Namn: Daum: Eposadr: Kurs: Sudieprogram: Innehåll
Läs merRegelstyrd penningpolitik i realtid
Naionalekonomiska Insiuionen Regelsyrd penningpoliik i realid En konrafakisk simulering med realidsdaa Magiseruppsas 4 juni 2008 Handledare: Klas Freger Förfaare: Marin Henriksson Handledare: Jesper Hansson
Läs merFörvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att anta handlingsplanen mot
TJÄSTESKRIVELSE Kommunsyrelsen nnemari Klaric Säkerheschef Telefon 08 555 010 81 annemari.klaric@nykvarn.se andlingsplan mo våldsbejakande exremism för ykvarns kommun KS/2017:395 Förvalningens förslag
Läs merDifferentialekvationssystem
3227 Differenialekvaionssysem Behållaren A innehåller 2 lier, behållaren B innehäller 3 lier och behållaren C 4 lier salvaen Vid idpunken är salhalen i behållaren A 4 g, i behållaren B 2 g och i behållaren
Läs merOptimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet?
Föreagsekonomiska Magiseruppsas Insiuionen Höserminen 2004 Opimal prissäkringssraegi i e råvaruinensiv föreag Kan de ge förbärad lönsamhe? Förfaare: Marin Olsvenne Tobias Björklund Handledare: Hossein
Läs merUTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT ANESTESISJUKVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG
UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT ANESTESISJUKVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG SPECIALIST NURSING PROGRAMME ANESTHESIA CARE 60 CREDITS Dnr LiU-2014-00388 Fassälld av fakulessyrelsen
Läs merInflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin
Inflaion och relaiva prisförändringar i den svenska ekonomin AV BENGT ASSARSSON Beng Assarsson är verksam på avdelningen för penningpoliik vid Sveriges riksbank och vid Naionalekonomiska insiuionen vid
Läs merBetalningsbalans och utlandsställning
1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2014 Källor och meoder 2014 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän
Läs mer1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad.
RÄTTNING: För a få poäng på Fråga krävs hel rä svar per deluppgif. Dvs. svare på en deluppgif måse vara hel rä för a sudenen skall få poäng ( poäng). Varje deluppgif ger en poäng. Anal deluppgifer är 2.
Läs merByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn
ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har
Läs merLektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2
Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer
Läs merUpphandlingar inom Sundsvalls kommun
Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du
Läs merFundamentala faktorer och den amerikanska dollarn
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Uppsas forsäningskurs D Förfaare: Michael Bohlin Handledare: Nils Gofries Höserminen 006 Fundamenala fakorer och den amerikanska dollarn Sammanfaning
Läs mer3 Rörelse och krafter 1
3 Rörelse och krafer 1 Hasighe och acceleraion 1 Hur lång id ar de dig a cykla 5 m om din medelhasighe är 5, km/h? 2 En moorcykel accelererar från sillasående ill 28 m/s på 5, s. Vilken är moorcykelns
Läs merDIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Håkan Joëlson 2006-01-19 v 1.3 DIGITALTEKNIK Laboraion D171 Grindar och vippor Innehåll Uppgif 1...Grundläggande logiska grindar Uppgif 2...NAND-grindens
Läs merValutamarknadens effektivitet
Ekonomihögskolan Lunds Univerise Naionalekonomiska Insiuionen Valuamarknadens effekivie En sudie av växelkurser uifrån UIP med förvänningar Förfaare: Krisoffer Persson Handledare: Fredrik NG Andersson
Läs merSkattning av respirationshastighet (R) och syreöverföring (K LA ) i en aktivslamprocess Projektförslag
Beng Carlsson I ins, Avd f sysemeknik Uppsala universie Empirisk modellering, 009 Skaning av respiraionshasighe R och syreöverföring LA i en akivslamprocess rojekförslag Foo: Björn Halvarsson . Inledning
Läs merTjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15
Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,
Läs merAMatematiska institutionen avd matematisk statistik
Kungl Tekniska Högskolan AMaemaiska insiuionen avd maemaisk saisik TENTAMEN I 5B86 STOKASTISK KALKYL OCH KAPITALMARKNADSTE- ORI FÖR F4 OCH MMT4 LÖRDAGEN DEN 5 AUGUSTI KL 8. 3. Examinaor : Lars Hols, el.
Läs merÄr terminspriserna på Nord Pool snedvridna?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Handledare: Pär Holmberg och Erik Glans Termin och år: Höserminen 2007 Är erminspriserna på Nord Pool snedvridna? En sudie av
Läs merFörord: Sammanfattning:
Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare
Läs merInnehållsförteckning
Ds 2000:9 3 Förord Den 15 maj 1998 besluade riksdagen om riklinjer för en reformering av reglerna om ersäning vid varakig medicinsk grundad arbesoförmåga (prop. 1997/98:111 Reformerad föridspension, m.m.
Läs merVINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25
VINDKRAFTSPOLICY för Hallsahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Köpings kommun 2013-03-25, 14 Hallsahammars kommun, 2013-04-29 48 Besällning: Hallsahammars kommun Arbesgrupp:
Läs merInflation och penningmängd
EKONOMSK DEBAT BO AXELL nflaion och penningmängd Vilka är inflaionens besämningsfakorer? Dea är själva ugångspunken for flerale ariklar i dea emanummer.. Somliga hävdar a inflaionen speciell i e lie land
Läs merEmpiriska aspekter av automatiska stabilisatorer
Empiriska aspeker av auomaiska sabilisaorer "En sudie över auomaiska sabilisaorers effekivie inför e framida EMU medlemskap" AV Lars-Johan Blom Magiseruppsas i naionalekonomi, april 004 Handledare: Ponus
Läs merTruckar och trafik farligt för förare
De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,
Läs merRealtidsuppdaterad fristation
Realidsuppdaerad frisaion Korrelaionsanalys Juni Milan Horemuz Kungliga Tekniska högskolan, Insiuion för Samhällsplanering och miljö Avdelningen för Geodesi och geoinformaik Teknikringen 7, SE 44 Sockholm
Läs merFAQ. frequently asked questions
FAQ frequenly asked quesions På de följande sidorna har jag samla ihop några av de frågor jag under årens lopp få av sudener när diverse olika problem uppså i arbee med SPSS. De saisiska problemen har
Läs merFrån kap. 25: Man får alltid ett spänningsfall i strömmens riktning i ett motstånd.
Från kap. 5: Ohm s lag Hög poenial på den sida där srömmen går in Låg poenial på den sida där srömmen går u Man får allid e spänningsfall i srömmens rikning i e mosånd. Från kap. 5: Poenialskillnaden över
Läs merDiverse 2(26) Laborationer 4(26)
Diverse 2(26) (Reglereknik) Marin Enqvis Reglereknik Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie Föreläsare och examinaorer: Marin Enqvis (ISY) Simin Nadjm-Tehrani (IDA) Lekionsassisener: Jonas Callmer
Läs merHar finanspolitik omvända effekter under omfattande budgetsaneringar? Den svenska budgetsaneringen
Rappor ill Finanspoliiska råde 2010/2 Har finanspoliik omvända effeker under omfaande budgesaneringar? Den svenska budgesaneringen 1994-1997 U. Michael Bergman 2 Københavns Universie, EPRU, FRU och Finanspoliiska
Läs mer