Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram"

Transkript

1 Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET

2 KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning i ansluning ill dea. Konjunkurinsiue är en salig myndighe under Finansdeparemene och finansieras ill sörsa delen med sasanslag. I likhe med andra myndigheer har Konjunkurinsiue en självsändig sällning och svarar själv för bedömningar som redovisas. Konjunkurläge innehåller analyser och prognoser över svensk och inernaionell ekonomi. The Swedish Economy sammanfaar rapporen på engelska. Analysunderlag besår av e omfaande sifferunderlag i abellform och publiceras i ansluning ill Konjunkurläge. Analysunderlage publiceras endas på KI:s hemsida i samband med Konjunkurläge i juni. Lönebildningsrapporen ger analyser av de samhällsekonomiska förusäningarna för svensk lönebildning. Rapporen är årlig och sammanfaningen översäs ill engelska. I serien Specialsudier publiceras rapporer som härrör från uredningar eller andra uppdrag. Forskningsresula publiceras i serien Working Paper. Flerale publikaioner kan laddas ner från Konjunkurinsiues hemsida, KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN 12-14, BOX 3116, SE STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: KI@KONJ.SE HEMSIDA: ISSN X

3 Förord Denna rappor beskriver hur Konjunkurinsiue gör finanspoliiska bedömningar, bland anna i avvägning mellan sabilisering och offenligfinansiella mål. Rapporen innehåller även en eoreisk och empirisk genomgång av den finanspoliiska lierauren. Den här rapporen kan revideras vid nya eoreiska, empiriska och prakiska insiker. Nya versioner publiceras på hemsidan. E sor ack ill Torben Andersen, Jesper Hansson, Yngve Lindh sam seminariedelagare vid Finansdeparemene och Finanspoliiska Råde för konsrukiva kommenarer på idigare ukas. Rapporen har förfaas av Göran Hjelm. Mas Dillén Generaldirekör Sockholm i mars 2008

4 .

5 Innehåll kapiel 1 Inledning Definiioner Ugångspunker för finanspoliik vid rörlig växelkurs Finanspoliik svårigheer och möjligheer Finanspoliisk reakionsfunkion: avvägning mellan överskosmål och resursunyjande Appendix Referenser

6 Innhåll kapiel och avsni 1 Inledning Disposiion och läsips Avgränsningar Definiioner Fakisk och konjunkurjusera offenligfinansiell sparande Överskosmåle Finanspoliik Expansiv och åsramande finanspoliik Tidsdimensionen spelar roll Akiv och passiv finanspoliik Finanspoliik och resursunyjande: Några umregler Vilka ekonomiska effeker har nivån respekive förändringen av reporäna och offenlig sparande? Pro- och konracyklisk finanspoliik Permanen och emporär finanspoliik Konjunkurcykler Begrepp Orsaker Ugångspunker för finanspoliik vid rörlig växelkurs Penningpoliisk respons på finanspoliik Auomaiska sabilisaorer Finanspoliik svårigheer och möjligheer Argumen mo finanspoliik Beslusfördröjning på grund av idskrävande beslusprocess

7 4.1.2 Asymmeri i poliisk beslusfaande Tidsinkonsisensproblem Modeller för opimal penning- och finanspoliik Osäkerhe kring resursunyjande och sparande i realid Argumen för finanspoliik Penningpoliisk impoens Snabb effek på eferfrågan Många medel Finanspoliiska mål kräver finanspoliik Regelbaserad och ransparen finanspoliik Mål- och regelbaserad finanspoliik Transparens Inciamensrukur som främjar uppfyllande av mål Hur änker andra länder och organisaioner kring finanspoliik? Makroekonomiska effeker av finanspoliik: Muliplikaoranalys Teori Empiriska resula Kalibreringsbeslu i makromodeller Konjunkurinsiues syn på den finanspoliiska muliplikaorn Finanspoliisk reakionsfunkion: avvägning mellan överskosmål och resursunyjande De fundamenala målkonflikerna: fyrfälsdiagram Finanspoliisk reakionsfunkion: meod och resula Val av variabler i reakionsfunkionen Reakionsfunkion eller förlusfunkion?

8 5.2.3 Val av paramerar i reakionsfunkionen Skäl för a avvika från reakionsfunkionens finanspoliik Onormala konjunkurella siuaioner Små målavvikelser Undvika finanspoliik av små och sora magniuder Applicering av reakionsfunkion i verkliga ekonomiska siuaioner Appendix Finanspoliik och resursunyjande: Exempel och umregler Ex. 1: Finanspoliik som påverkar fakisk men ine poeniell BNP Ex.2: Finanspoliik som påverkar fakisk och poeniell BNP Konjunkurella variaioner och välfärd Finanspoliisk reakionsfunkion: försa ieraionen Finanspoliisk modell: effeker på sparande och resursunyjande Resursunyjande och sparande exklusive finanspoliik Lämplig finanspoliik enlig reakionsfunkion Referenser

9 1 Inledning Konjunkurinsiue kommenerar finanspoliikens inrikning regelbunde i den kvaralsvisa publikaionen Konjunkurläge. Från och med publikaionen i januari 2008 görs prognoser på framida finanspoliik i syfe a förbära såväl de realekonomiska som de offenligfinansiella prognoserna. För de år i prognosperioden de ine finns någon besluad (eller föreslagen) sasbudge ugörs den prognosiserade finanspoliiken i normalfalle av Konjunkurinsiues bedömning om vad som är en lämplig finanspoliisk inrikning med beakande av de finans- och sabiliseringspoliiska mål som regeringen har. 1 I syfe a Konjunkurinsiues bedömning ska präglas av konsisens, ransparens och god pedagogik beskriver föreliggande Specialsudie den grund vilken Konjunkurinsiues bedömningar kring finanspoliik baseras på. Medan penningpoliiken endas har e sabiliserande syfe kan finanspoliik bedrivas av flera olika orsaker. En möjlig uppdelning är (i) fördelningspoliik, (ii) effekivie, (iii) sabilisering av resursunyjande och (iv) budgepoliiska mål (.ex de s.k. överskosmåle och ugifsaken). När Konjunkurinsiue gör en bedömning av lämplig finanspoliisk inrikning fokuseras på avvägningen mellan (iii) sabilisering och/eller (iv) de offenligfinansiella sparande i relaion ill överskosmåle. Avvägningen är dock ine allid oproblemaisk efersom målkonfliker ofa uppsår. Nedansående fyrfälsdiagram belyser principiell de fyra möjliga kombinaionerna som kan uppså. 1 För de år för vilke de finns en föreslagen (eller besluad) sasbudge syr innehålle i denna den finanspoliiska prognosen. Konjunkurinsiue kan dock för dea år ge en rekommendaion om a finanspoliiken bör läggas om i en viss rikning i de fall sasbudgeen avviker markan från vad Konjunkurinsiue bedömer som en lämplig finanspoliik. Tros en evenuell rekommendaion kommer i normalfalle den föreslagna (eller besluade) sasbudgeen ugöra Konjunkurinsiues prognos. Som nämns i huvudexen ugörs den finanspoliiska prognosen i normalfalle av Konjunkurinsiues bedömning om lämplig finanspoliisk inrikning för de år en föreslagen (eller besluad) sasbudge ine finns. De sisnämnda innebär e anagande om a regeringen så småningom kommer a göra samma bedömning av lämplig finanspoliisk inrikning som Konjunkurinsiue för dessa år. Se fördjupningen Konjunkurinsiues finanspoliiska prognoser i Konjunkurläge, januari 2008, för en uförlig beskrivning av den prakiska illämpningen. 5

10 Sparande Hög Låg Resurs- Hög Målkonflik höj skaer / sänk ugifer unyjande Låg sänk skaer / höj ugifer Målkonflik Om ugifsake så illåer. I vå av kombinaionerna ger allså resursunyjande och sparande samma finanspoliiska signal, vilke förenklar den finanspoliiska bedömningen även om denna enkla signal i sig ine ger någon vägledning beräffande med vilken magniud finanspoliiken bör förändras. Beydlig svårare är de fall då målkonflik föreligger efersom ågärder som förbärar läge för exempelvis resursunyjande försämrar läge för sparande i relaion ill överskosmåle. De är dock vikig a undersryka a efersom överskosmåle är uryck som e genomsni över en konjunkurcykel, minskar anale poeniella målkonfliker jämför med om överskosmåle skulle vara uryck som e årlig mål. 2 Föreliggande Specialsudie mynnar u i en explici finanspoliisk reakionsfunkion som i genomsni avspeglar Konjunkurinsiues preferenser för den finanspoliiska inrikningen i olika offenligfinansiella och konjunkurella siuaioner. 3 De bör dock 2 Den genomsniliga uformningen av överskosmåle ökar möjligheen a vida finanspoliiska ågärder vid rä idpunk. Anag a resursunyjande i period (.ex. innevarande år) bedöms vara balansera medan a de i period +1 bedöms vara ansräng. Om genomsnilig sparande vid oförändrad finanspoliik bedöms ligga under överskosmåle för båda dessa perioder finns skäl a väna med a genomföra budgeförsärkande ågärder ill +1. Dea efersom båda målen (full resursunyjande och överskosmåle) i period +1 påkallar en åsramande poliik, dvs. ingen målkonflik finns mellan målen denna period. 3 Denna ansas har inspireras av Svenssons (2007) förslag a exrahera och formalisera penningpoliiska preferenser från penningpoliiska beslusfaare (direkionen i Sverige), dvs. främs kring avvägningen mellan inflaionsmål och e balansera resursunyjande i olika konjunkurella siuaioner. 6

11 beonas a denna reakionsfunkion endas är e hjälpmedel i Konjunkurinsiues bedömning kring den finanspoliiska inrikningen. Dea efersom varje ekonomisk siuaion är unik vilke kräver siuaionsspecifika överväganden som ine kan fångas i en modell. Däremo syfar den finanspoliiska reakionsfunkionen a fungera som en vikig syråra i processen a a fram en bedömning kring den lämpliga finanspoliiska inrikningen ine mins för a bedömningarna ska bli konsisena över id. Reakionsfunkionen främjar även ransparens och pedagogik, bland anna genom a avseg från reakionsfunkionens föreslagna finanspoliik i normalfalle bör moiveras. 1.1 Disposiion och läsips I kapiel 5 preseneras den finanspoliiska reakionsfunkionen, dvs. hur Konjunkurinsiue gör avvägningen mellan överskosmåle och full resursunyjande i olika offenligfinansiella och konjunkurella siuaioner. Denna avvägning (dvs. Konjunkurinsiues preferenser) baseras på den finanspoliiska analys som preseneras i kapiel 2 4. Mer specifik så definieras förs e anal vikiga finanspoliiska begrepp i kapiel 2 som sedan genomgående används i Specialsudien sam i Konjunkurinsiues övriga publikaioner. I kapiel 3 diskueras vilken roll finanspoliik kan spela i en ekonomi med rörlig växelkurs och inflaionsmål. Där kommeneras också relaionen mellan penning- och finanspoliik och hur denna påverkar Konjunkurinsiues finanspoliiska bedömningar. I kapiel 4 analyseras för- och nackdelar med finanspoliik 4 illsammans med en diskussion kring finanspoliiska regler och ransparens. Dessuom ges en kor översik av hur andra länder och inernaionella organisaioner änker kring finanspoliik. Till sis preseneras en eoreisk och empirisk genomgång av finanspoliikens effeker på ekonomin (s.k. muliplikaoranalys). Erfarenheerna från kapiel 2 4 används sedan i kapiel 5 där reakionsfunkionen konkreiseras. E anal Appendix avsluar Specialsudien i kapiel 6. 4 Som framgår i avsni 2.2 avser begreppe finanspoliik förändringar i de offenligfinansiella sparande som kvarsår då effeker från auomaiska sabilisaorer rensas bor. I lierauren brukar dea beecknas som akiv/diskreionär/srukurell finanspoliik. Som diskueras i avsni 2.4 delas begreppe finanspoliik vidare upp i en akiv och en passiv del, där skillnaden besår av i vilken grad poliiska beslu kan härledas ill den uppmäa finanspoliiska inrikningen. 7

12 Till sis några läsips. Målgruppen för Specialsudien är ekonomer och ekonomijournaliser som ar del av Konjunkurinsiues finanspoliiska bedömningar. Även om läsning av hela Specialsudien rekommenderas kan möjligen den mer insae läsaren hoppa över kapiel 3 4. Definiionskapile (kapiel 2) bör dock samliga läsa, dels efersom finanspoliiska begrepp ibland används fel i den ekonomiska debaen, dels för a Konjunkurinsiue definierar några cenrala begrepp annorlunda än vad som är bruklig i lierauren. 1.2 Avgränsningar Förhållningssäe i ankeramen är genomgående pragmaisk. Med de menas a de analysverkyg som används är framagna i syfe a fungera i den siuaion som Konjunkurinsiue befinner sig i vilken bland anna karakäriseras av ofullsändig informaion och begränsad id mellan daabearbening, analys och publicering. Ingen, ur välfärdssynpunk, opimal finanspoliik härleds i Specialsudien (se exempelvis Benigno och Woodford, 2005, för e sådan angreppssä när de gäller penning- och finanspoliik). Som diskueras i avsni är lierauren kring opimal penning- och finanspoliik, jämför med övrig finanspoliisk eori, relaiv ny och de är forfarande en öppen fråga vilka policy-relevana slusaser den landar i. Isälle appliceras en s.k. revealed preference-approach där ledande personer vid Konjunkurinsiue få avge sina preferenser angående avvägningen mellan full resursunyjande och uppfyllande av överskosmåle i fikiva och verkliga experimen. I dessa experimen har relaionen mellan penning- och finanspoliik beakas på flera sä. Dels genom a kalibreringen av den finanspoliiska muliplikaorn har anpassas med hänsyn ill penningpoliiska responser på finanspoliiken. Dessuom beräknades effekerna av finanspoliiken på resursunyjande vid framagande av reakionsfunkionen vilke vingade delagarna a (implici) beaka finanspoliikens effeker på inflaionsrycke. Resulae av dea angreppssä mynnar u i en finanspoliisk reakionsfunkion (se kapiel 5). 5 5 De bör noeras a evenuell avvikelse från de s.k. ugifsaken ine beakas i föreliggande sudie. Analysen av lämplig finanspoliisk inrikning beakar resursunyjande, nivån på de offenliga sparande i relaion ill överskosmåle sam nivån på de konjunkurjuserade sparande (se kapiel 5). 8

13 2 Definiioner Enkel uryck förs penningpoliik med e sabiliseringspoliisk syfe, där målen i Sverige är 2 procens inflaion och e sabil resursunyjande. Inom finanspoliiken finns fler syfen och de är därför vikig a slå fas vilken yp av finanspoliik som avses i föreliggande Specialsudie. En möjlig indelning av olika syfen med finanspoliiska ågärder är följande: 1. Fördelningspoliik Syrs av värderingar. 2. Effekiviessrävanden Öka ekonomins långsikiga produkionsförmåga,.ex. genom infrasrukur, ubildning och uformningen av skae- och bidragssysemen. 3. Sabiliseringspoliik Uppnå e hög och sabil resursunyjande. 4. Offenligfinansiell siuaion Överskosmåle ska nås (kan olkas som fördelningspoliik mellan generaioner). 6 Ugifsaken får ej överskridas. Punkerna 1 och 2 kräver en specificering över vilka skaesaser och ugifsslag som bör ändras vilke ine ligger i Konjunkurinsiues uppdrag. 7 När Konjunkurinsi- 6 Efersom överskosmåle är uryck som e genomsni över en konjunkurcykel kan de sägas vara e inermedier mål som syfar ill a skuldkvoen ska uvecklas på e önskvär se; se även avsni nedan. 7 Beräffande punk 2 bedömer Konjunkurinsiue naurligvis koninuerlig om finanspoliiska ågärder har effekivieseffeker. För de år som de ine finns någon föreslagen eller besluad sasbudge, dvs. de år då Konjunkurinsiues bedömning av lämplig finanspoliisk inrikning ugör prognosen (se fono 1), fördelar även Konjunkurinsiue u den föreslagna förändringen i de offenliga sparande på ugifer och inkomser; se fördjupningen Konjunkurinsiues finanspoliiska prognoser i Konjunkurläge, januari

14 ue urycker en uppfaning kring den finanspoliiska inrikningen i denna och andra publikaioner är de punkera 3 och 4 som avses, dvs. dels sabiliseringspoliiska överväganden, dels den finanspoliiska inrikningen i förhållande ill besluade mål för de offenliga finanserna (såsom överskosmåle och ugifsaken). 8 De bör redan här noeras a Konjunkurinsiue berakar såväl resursunyjande som överskosmåle symmerisk. De innebär a de principiell se är lika angeläge a sabiliseringspoliiken förs i syfe a dämpa såväl hög- som lågkonjunkurer. På samma sä bör finanspoliiken principiell juseras så överskosmåle varken överskrids eller underskrids över en konjunkurcykel. Den främsa förklaringen ill Konjunkurinsiues symmeriska förhållningssä är a regeringens mål om full resursunyjande och översko i de offenliga finanserna är urycka symmerisk. Konjunkurinsiue bedömer därmed ej i föreliggande sudie om målen i sig är opimal uformade. 2.1 Fakisk och konjunkurjusera offenligfinansiell sparande De fakiska sparande ( FS ) delas vanligen upp en konjunkurberoende del (s.k. auomaiska sabilisaorer, AS, se uförligare diskussion i avsni 3.2) och en del som är oberoende av konjunkuren (s.k. konjunkurjusera sparande, KS ), dvs: Ofa urycks poeniell BNP ( FS = KS + AS. (1) FS i relaion ill (nominell) BNP ( Y ) och Y ) vilke gör a ekvaion (1) kan uryckas enlig: FS KS Y AS Y Y Y Y =. + Förändringen i de offenligfinansiella sparande, Δ ( FS / Y ) KS i relaion ill (nominell), delas vidare upp i de som i lierauren benämns som diskreionär, srukurell eller akiv finanspoliik, (2) 8 Konjunkurinsiue gör normal ingen bedömning av lämplig nivå på ugifsaken. I prognosen av den framida finanspoliiken ugör dock uppsaa ugifsak en resrikion vid fördelningen av förändringar av de konjunkurjuserade sparande på ugifer respekive inkomser. 10

15 (( KS )( ) ( / Y Y / Y KS / Y / )) 1 Y 1 Y 1 1 9, sam förändring av bidrage från de auomaiska sabilisaorerna, Δ ( AS / Y ), dvs: FS FS 1 KS Y KS 1 Y 1 AS AS 1 = + Y Y 1 Y Y Y 1 Y 1 Y Y 1 FS KS Y KS 1 Y 1 AS Δ =. +Δ Y Y Y Y 1 Y 1 Y (3) Som diskueras i näsa avsni är förändringen i de konjunkurjuserade sparande som andel av poeniell BNP en vikig indikaor för a bedöma om finanspoliiken har en expansiv eller åsramande effek på ekonomin. För a underläa denna analys visas Konjunkurinsiues definiion på KS / Y nedan i ekvaion (4): 10 N U Ti, Bi, + = i= 1, i KS G U G r D. (4) Y B Y Y U Y Ti, / B i, är den implicia skaesasen för ska i, ( B ) i, / Y är jämviksvärde för skaebasen B i, som andel av nominell BNP 11 U, G är arbeslöshesersäning, U, U är arbeslöshe respekive jämviksarbeslöshe, G är offenliga ugifer (uöver arbeslöshesersäning) och rd är ränekosnader Överskosmåle Sedan 2000 gäller de s.k. överskosmåle inom finanspoliiken. De innebär a överskoe i de offenliga finanserna i genomsni ska uppgå ill 1 procen av BNP över en konjunkurcykel. 12 Överskosmåle spelar en cenral roll i Konjunkurinsiues 9 Som diskueras i avsni 2.2 har Konjunkurinsiue val a kalla denna del av finanspoliiken, dvs. de som åersår sedan auomaiska sabilisaorer har rensas bor, jus för finanspoliik. 10 Se Braconier och Forsfäl (2004) för en dealjerad beskrivning. 11 E konkre exempel kan förydliga yerligare; lå T i, vara inkomsskaebealningar, B i, vara den illhörande skaebasen löneinkomser. De innebär a ( Ti, / B i, ) är den implicia B Y är löneinkomsernas andel av BNP. inkomsskaesasen och ( i, / ) 12 Överskosmåle var 2 procen av BNP under perioden Som en följd av beslu i EU:s saisikorgan Eurosa redovisas premiepensionssyseme (PPM) fr.o.m i den privaa sekorn isälle för som idigare i den offenliga sekorn. PPM-sparande mosvarar ca 1 procen av BNP varför överskosmåle har ändras ill 1 procen. 11

16 finanspoliiska ankeram efersom de illsammans med full resursunyjande ugör de vå vikigase målen inom finanspoliiken som Konjunkurinsiue uvärderar. Hur avvägningen mellan överskosmåle och full resursunyjande enlig Konjunkurinsiue bör göras i olika offenligfinansiella och konjunkurella siuaioner redovisas i kapiel 5. I 2007 års ekonomiska vårproposiion (Prop. 2006/07:100, bilaga 1) preciserade regeringen hur den avser a olka överskosmåle i planeringen av finanspoliiken. Tre indikaorer avser regeringen a använda: (i) e cenrera glidande medelvärde över sju år, där hänsyn as re år bakå, re år framå sam innevarande år, (ii) de konjunkurjuserade sparande (se ekvaion (4)) enskilda år sam (iii) hisorisk genomsnilig offenligfinansiell sparande sedan måle infördes Konjunkurinsiue anser a indikaorerna (i) och (ii) är mes relevana 13 och dessa ingår därför explici i den finanspoliiska reakionsfunkionen som as fram i kapiel Finanspoliik Konjunkurinsiue har val begreppe finanspoliik för a beskriva förändringar i de offenligfinansiella sparande som ine beror av förändringar i bidrage från de s.k. auomaiska sabilisaorerna. De sisnämnda fångar upp förändringar i skaeinäker och ugifer som beror av den ekonomiska akivieen (se avsni 3.2 för en mer uförlig beskrivning). Begreppe finanspoliik används därmed för fakorer som medför a de konjunkurjuserade sparande som andel av poeniell BNP föränd- ras, dvs. ( KS Y ) Δ / Som diskueras i avsni 2.4 nedan kan dessa fakorer vara av såväl akiv och passiv karakär, där de försnämnda.ex. mosvaras av a ändra en skaesas medan de sisnämnda.ex. mosvaras av a ine öka de offenliga ugiferna i ak med poeniell BNP. Båda yperna av fakorer är vikiga a ana- 13 De genomsniliga sparande från och med år 2000 kommer allefersom a i mindre grad spegla de genomsniliga sparande under innevarande konjunkurcykel och i högre usräckning spegla avvikelser från överskosmåle i idigare konjunkurcykler. Sådana hisoriska avvikelser från uppsaa mål fångas i de siuaionsspecifika överväganden (se avsni 5.3) som görs vid sidan av Konjunkurinsiues reakionsfunkion. 14 Olika begrepp används i den inernaionella lierauren. Tre av de vanligase är discreionary/srucural/acive fiscal policy. 12

17 lysera efersom Konjunkurinsiue bedömer finanspoliikens inrikning (dvs. om en viss finanspoliik är expansiv eller åsramande) med avseende på resursunyjande (ine BNP-illväxen); se avsni 2.3. A dela upp de offenliga sparande i auomaiska sabilisaorer (dvs. den del som beror av uvecklingen av den ekonomiska akivieen) och resen (dvs. den del som beror på andra fakorer än ekonomisk akivie,.ex. poliiska beslu) är dock ine enkel. I prakiken används olika meoder för a separera u auomaiska sabilisaorer från de offenliga sparande. 15 De råder en samsämmighe bland organisaioner såsom EU, IMF och OECD a definiera de som Konjunkurinsiue kallar finanspoliik som förändringen i de s.k. primära konjunkurjuserade sparande som andel av poeniell BNP. 16 De konjunkurjuserade sparande är de offenligfinansiella sparande som skulle uppkommi om ekonomin var i konjunkurell balans, dvs. vid full resursunyjande. Konjunkurinsiue inkluderar dock räneinäker och ränekosnader i de konjunkurjuserade sparande, se ekvaion (4). Den främsa orsaken ill dea är a räneeffeker ingår i uvärderingen av överskosmåle och därmed måse e förändra räneneo beakas då andra finanspoliiska beslu as för a måle ska uppnås. 2.3 Expansiv och åsramande finanspoliik Konjunkurinsiue har val a definiera om en viss finanspoliik är expansiv eller åsramande finanspoliik med avseende på hur resursunyjande (ine BNPillväxen) påverkas 17, dvs: Definiion: Expansiv (åsramande) finanspoliik föreligger då finanspoliiken medför a resursunyjande ökar (minskar). 15 Se Blinder och Solow (1974) för en idig men rigorös genomgång av olika sä a idenifiera finanspoliik. Där diskueras även avvägningen mellan måens enkelhe och relevans. 16 Den vanligase engelska ermen är primary cyclically-adjused budge balance, CAB, där primary syfar på a inäker/kosnader från ränor exkluderas. I Konjunkurinsiues må ingår dock räneinäker och ränekosnader (se ekvaion (4) i avsni 2.1). 17 Effeker på resursunyjande av s.k. auomaiska sabilisaorer (se avsni 3.2) beakas därmed ine i bedömningen av om finanspoliiken är expansiv eller åsramande. 13

18 Konjunkurinsiue har idigare, liksom inernaionella organisaioner och läroböcker forfarande i sor usräckning gör, definiera expansiv och åsramande finanspoliik uifrån dess effek på BNP-illväxen. De visar sig dock a de sammanagna språkbruke för beskrivningen av finans- och penningpoliik blir mer inuiiv med Konjunkurinsiues definiion i de fall finanspoliiken även påverkar poeniell BNP. E illusrerande exempel följer. 18 Anag a en finanspoliisk ågärd, eller e pake av ågärder, bedöms öka poeniell BNP mer än fakisk BNP på kor sik (och därmed minskar resursunyjande och inflaionsrycke). Anag vidare a läroboksdefiniionen skulle användas och därmed beeckna denna finanspoliiska ågärd som expansiv på grund av den högre BNPillväxen. Konjunkurinsiue skulle då i sin kommunikaion hävda a en expansiv finanspoliik ska möas med en expansiv penningpoliik; de sisnämnda efersom resursunyjande de faco bedömdes minska som e resula av finanspoliiken i dea ankeexperimen, ros högre BNP-illväx. Om isälle Konjunkurinsiues definiion appliceras blir beskrivningen a den åsramande finanspoliiken (på grund av a poeniell BNP ökar mer än fakisk BNP på kor sik) ska möas med en mer expansiv penningpoliik. Konjunkurinsiue har därför funni de mer pedagogisk a fokusera på resursunyjande i bedömningen av finanspoliiska ågärders expansiva/åsramande effek på ekonomin. En alernaiv moivering för användande av resursunyjande som måsock på finanspoliikens expansivie är a sabiliseringspoliik, och därmed hur inflaionsaken uvecklas, är i fokus i Konjunkurinsiues analys. Kopplingen mellan resursunyjande och inflaionsak är sarkare både i eori och empiri än kopplingen mellan BNP-illväx och inflaionsak. Med ovansående definiion blir expansiv finanspoliik någo som, all anna lika, hänger samman med högre resursunyjande och högre inflaionsak. Konjunkurinsiue använder förändringen i de konjunkurjuserade sparande som andel av poeniell BNP, Δ ( KS / Y ), som en vikig indikaor på hur finanspoliiken e viss år påverkar resursunyjande. I normalfalle innebär en förbäring av de- a sparande, ( KS Y ) Δ / > 0 (.ex. på grund av lägre offenliga ugifer och/eller högre skaesaser), a resursunyjande minskar; se avsni 2.5 och Appendix 6.1. De 18 Se fördjupningen Effeker av den nya regeringens ekonomiska poliik i Konjunkurläge, december 2006, för en verklighesbaserad analys av finanspoliikens effeker på fakisk och poeniell BNP. 14

19 beror på anagande om en keynesiansk muliplikaor på kor sik. Omvän gäller a resursunyjande i normalfalle ökar vid ( KS Y ) Δ / < 0. De fakum a en finanspoliisk ågärd kan öka (minska) BNP-illväxen, dvs. de som i läroböcker kallas för expansiv (åsramande) poliik, benämner Konjunkurinsiue på flera olika sä, exempelvis a finanspoliiken driver på (bromsar) eferfrågeillväxen eller finanspoliiken ger e posiiv (negaiv) bidrag ill BNPillväxen. Till sis bör nämnas a i de fall finanspoliiken ine bedöms påverka poeniell BNP sammanfaller Konjunkurinsiues definiion med den som vanligen används i lierauren Tidsdimensionen spelar roll Konjunkurinsiues benämning av finanspoliikens expansiva eller åsramande effek på ekonomin syfar i försa hand på hur förändringen i de konjunkurjuserade sparande som andel av poeniell BNP bedöms påverka resursunyjande innevarande år. Vilken idsperiod man väljer är beroende på vilken analys som ska göras av finanspoliikens effeker. I diagram 1 används e fikiv exempel för a exemplifiera dea. Diagram 1 Bedömning av finanspoliikens grad av expansivie/åsramning: Fikiv exempel Procen av BNP respekive poeniell BNP Konjunkurjusera sparande BNP-gap Källa: Konjunkurinsiue I diagram 1 exemplifieras en ekonomi som haf e konsan konjunkurjusera sparande på 1 procen mellan period 1 och 13 (se heldragen linje). BNP-gape har under perioden vari noll, bland anna ack vare penningpoliikens sabiliserande funkion (se avsni 2.6 för en diskussion om kopplingen mellan finans- och penningpoliik). Under period genomförs ågärder som försämrar sparande 15

20 med 0,5 procenenheer per år (.ex. successiv högre offenliga ugifer) medan ågärder för a förbära sparande med 0,5 procenenheer genomförs period 17. Finanspoliikens grad av expansivie resp. åsramning under perioden kan beskrivas på åminsone re olika sä: 1. Den samlade finanspoliiken har sammanage haf en expansiv effek på ekonomin under perioden efersom resursunyjande (se sreckad linje) i genomsni blev högre än vad som hade vari falle uan förändringar i de konjunkurjuserade sparande. 2. Den samlade finanspoliiken period har i princip neural effek på resursunyjande period 17 efersom resursunyjande inklusive finanspoliik i princip är de samma som resursunyjande exklusive finanspoliik. De beror delvis på a effekerna av den förda finanspoliiken har ebba u på grund av avagande muliplikaor (vilke i sin ur bland anna beror på penningpoliiken; se avsni 2.6) och delvis på a den expansiva finanspoliiken period moverkas av den åsramande poliiken period Finanspoliiken period 17 (dvs. förbäringen av de konjunkurjuserade sparande dea år) har åsramande effek på resursunyjande period 17 efersom resursunyjande exklusive effekerna av ökningen i de konjunkurjuserade sparande denna period hade vari högre. Konjunkurinsiues användning av begreppen expansiv och åsramande finanspoliik (se avsni 2.3 ovan) avser i allmänhe punk 3 ovan, dvs. fokus ligger på hur finanspoliiken e viss år bedöms påverka resursunyjande innevarande år sam under den kommande prognosperioden. Orsaken ill dea är a den gamla finanspoliiken (dvs. den förd i period i diagram 1) redan är inkorporerad i bedömningen av resursunyjande och sparande framöver (period 17 och framå i diagram 1). 19 När Konjunkurinsiue gör en bedömning av vilken finanspoliik som 19 De kan naurligvis vara så a gamla finanspoliiska beslu är uformade så a den påverkar förändringen i de konjunkurjuserade sparande under prognosperioden. I dea fikiva exempel anas dock a de finanspoliiska besluen endas påverkar förändringen av de konjunkurjuserade sparande innevarande år. Nivån på de konjunkurjuserade sparande är naurligvis beroende av förändringar före prognosperioden. 16

21 är lämplig under en prognosperiod görs den med hänsyn agen ill effekerna av den finanspoliik som bedrivis fram ill åre innan prognosperioden börjar och som har effek under prognosperioden. Uöver dea kan Konjunkurinsiue naurligvis göra en analys av finanspoliikens samlade effek på resursunyjande under en viss hisorisk period när behov av en sådan finns (dvs. alernaiv 1 ovan). Vale av språkbruk är dock ine självklar. Den, enlig punk 3 ovan, åsramande poliiken skulle också kunna beskrivas som a finanspoliiken läggs om i en mindre expansiv rikning (eller nära neural rikning) efersom den samlade effeken av finanspoliiken period är svag expansiv eller neural period 17. Dea språkbruk kan vara speciell vikig a beaka vid vändpunker i resursunyjande och finanspoliiken; se vidare diskussion i avsni 2.7 där pro- och konracyklisk poliik definieras. 2.4 Akiv och passiv finanspoliik De fakum a Konjunkurinsiue använder resursunyjande som måsock innebär a såväl akiv som passiv finanspoliik behöver beakas för a bedöma om finanspoliiken är expansiv eller åsramande. Som nämndes ovan använder Konjunkurinsiue förändringen i de konjunkurjuserade sparande som andel av poeniell BNP som en indikaor på om en viss finanspoliik är expansiv e viss år. Genom a använda ekvaion (3) erhålls: 20 KS FS AS Y Δ Δ Δ Y Y Y Y. (5) Akiva finanspoliiska beslu, såsom förändringar i skaesaser och ugifer ( Ti, / B i, respekive G i ekvaion (4)) påverkar naurligvis KS / Y. Men även avsaknad av finanspoliiska beslu, passiv poliik, påverkar KS / Y. En analys av ek- 20 Approximaionen gäller om ( Y 1 Y 1) ( Y Y ) / / / 1. 17

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera

Läs mer

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996 Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens

Läs mer

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

shetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik.

shetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik. Kap 10: sid. 1 Blanchard kapiel 10 Penninmänd, inflaion och ssselsänin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och medellån sik Tar hänsn

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15 Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet 1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll? Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-

Läs mer

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson

Läs mer

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten?

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten? Rappor ill Finanspoliiska råde 2010/1 Hur varakig är en förändring i arbeslösheen? U. Michael Bergman Københavns Universie, EPRU, FRU och Finanspoliiska råde De åsiker som urycks i denna rappor är förfaarens

Läs mer

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14 1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik?

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik? Har Sveriges Riksbank blivi mer flexibel i sin penningpoliik? En analys av rekursiv skaade Taylorregler baserade på realidsdaa Henrik Siverbo Kandidauppsas Lunds Universie, Naionalekonomiska insiuionen

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Infrastruktur och tillväxt

Infrastruktur och tillväxt Infrasrukur och illväx En meaanalyisk sudie av infrasrukurinveseringars påverkan på ekonomisk illväx Infrasrucure and growh A mea-analyical sudy of he effecs of invesmens in infrasrucure on economic growh

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr

Läs mer

Växelkursprognoser för 2000-talet

Växelkursprognoser för 2000-talet Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:

Läs mer

Kvalitativ analys av differentialekvationer

Kvalitativ analys av differentialekvationer Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok Kvaliaiv analys av differenialekvaioner Anders Källén MaemaikCenrum LTH anderskallen@gmail.com Kvaliaiv analys av differenialekvaioner 1 (10) Inrodukion De

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

Lösningar till Matematisk analys IV,

Lösningar till Matematisk analys IV, Lösningar ill Maemaisk anals IV, 85. Vi börjar med kurvinegralen 5 5 dx + 5 x5 + x d. Sä P x, = 5 5 och Qx, = 5 x5 + x. Vi använder Greens formel för a beräkna den givna kurvinegralen. Efersom ine är en

Läs mer

En modell för optimal tobaksbeskattning

En modell för optimal tobaksbeskattning En modell för opimal obaksbeskaning under idsinkonsisena preferenser och imperfek informaion Krisofer Törner* 1 Engelsk iel: A model for opimal obacco excise axaion under imeinconsisen preferences and

Läs mer

5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt

5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt 5 VÄaxelkurser, in aion och räanor vid exibla priser {e eker pºa lºang sik Som vi idigare noera anar vi a den reala väaxelkursen pºa lºang sik Äar oberoende av penningmäangden och väaxelkursen beror dºa

Läs mer

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees

Läs mer

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar

Läs mer

Det svenska konsumtionsbeteendet

Det svenska konsumtionsbeteendet NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund

Läs mer

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas

Läs mer

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån 2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 Enkäresula Enkä: Saus: Uvärdering, VeTer, HT12 öppen Daum: 2012-10-30 14:07:01 Grupp: Besvarad av: 19(60) (31%) Akiverade delagare (Veenskapseori (4,5hp) HT1 2) 1.

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning

Läs mer

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015 Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448

Läs mer

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s

Läs mer

Informationsteknologi

Informationsteknologi Föreläsning 2 och 3 Informaionseknologi Några vikiga yper av maemaiska modeller Blockschemamodeller Konsaner, variabler, paramerar Dynamiska modeller Tillsåndsmodeller en inrodkion Saiska samband Kor översik

Läs mer

Laboration 3: Växelström och komponenter

Laboration 3: Växelström och komponenter TSTE20 Elekronik Laboraion 3: Växelsröm och komponener v0.2 Ken Palmkvis, ISY, LiU Laboraner Namn Personnummer Godkänd 1 Översik I denna labb kommer ni undersöka beeende när växelspänningar av olika frekvens

Läs mer

Demodulering av digitalt modulerade signaler

Demodulering av digitalt modulerade signaler Kompleeringsmaeriel ill TSEI67 Telekommunikaion Demodulering av digial modulerade signaler Mikael Olofsson Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie, 581 83 Linköping Februari 27 No: Denna uppsas

Läs mer

BÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN?

BÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Shubila Balaile och Rober Rajnak Handledare: Nils Gofries V 2005 BÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN? -En illämpning av aylorregeln

Läs mer

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden Magiseruppsas i finansiering Föreagsekonomiska insiuionen FEK 591 Lunds Universie Hedgefonder och akiefonder - En sudie av riskexponering och marke-iming på den svenska marknaden Handledare Hossein Asgharian

Läs mer

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014 Minnesaneckningar från kompeensrådsräff den 14 okober 2014 Närvarande: Se delagarföreckning. NKR 2010 2014 En backspegel och avsamp mo framiden Carin Bergsröm iade bakå på de som hän i NKR sedan saren

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG SPECIALIST NURSING PROGRAMME IN INTENSIVE CARE 60 CREDITS Dnr LiU-2014 00389 Fassälld av fakulessyrelsen

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

Glada barnröster kan bli för höga

Glada barnröster kan bli för höga Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.

Läs mer

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Om exponentialfunktioner och logaritmer Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. Den änka gången är som följer: a) Läs igenom huvudeens

Läs mer

Laboration D158. Sekvenskretsar. Namn: Datum: Kurs:

Laboration D158. Sekvenskretsar. Namn: Datum: Kurs: UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Lars Wållberg/Håkan Joëlson 2001-02-28 v 3.1 ELEKTRONIK Digialeknik Laboraion D158 Sekvenskresar Namn: Daum: Eposadr: Kurs: Sudieprogram: Innehåll

Läs mer

Regelstyrd penningpolitik i realtid

Regelstyrd penningpolitik i realtid Naionalekonomiska Insiuionen Regelsyrd penningpoliik i realid En konrafakisk simulering med realidsdaa Magiseruppsas 4 juni 2008 Handledare: Klas Freger Förfaare: Marin Henriksson Handledare: Jesper Hansson

Läs mer

Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att anta handlingsplanen mot

Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att anta handlingsplanen mot TJÄSTESKRIVELSE Kommunsyrelsen nnemari Klaric Säkerheschef Telefon 08 555 010 81 annemari.klaric@nykvarn.se andlingsplan mo våldsbejakande exremism för ykvarns kommun KS/2017:395 Förvalningens förslag

Läs mer

Differentialekvationssystem

Differentialekvationssystem 3227 Differenialekvaionssysem Behållaren A innehåller 2 lier, behållaren B innehäller 3 lier och behållaren C 4 lier salvaen Vid idpunken är salhalen i behållaren A 4 g, i behållaren B 2 g och i behållaren

Läs mer

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet?

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet? Föreagsekonomiska Magiseruppsas Insiuionen Höserminen 2004 Opimal prissäkringssraegi i e råvaruinensiv föreag Kan de ge förbärad lönsamhe? Förfaare: Marin Olsvenne Tobias Björklund Handledare: Hossein

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT ANESTESISJUKVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT ANESTESISJUKVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT ANESTESISJUKVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG SPECIALIST NURSING PROGRAMME ANESTHESIA CARE 60 CREDITS Dnr LiU-2014-00388 Fassälld av fakulessyrelsen

Läs mer

Inflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin

Inflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin Inflaion och relaiva prisförändringar i den svenska ekonomin AV BENGT ASSARSSON Beng Assarsson är verksam på avdelningen för penningpoliik vid Sveriges riksbank och vid Naionalekonomiska insiuionen vid

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning 1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2014 Källor och meoder 2014 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän

Läs mer

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad.

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad. RÄTTNING: För a få poäng på Fråga krävs hel rä svar per deluppgif. Dvs. svare på en deluppgif måse vara hel rä för a sudenen skall få poäng ( poäng). Varje deluppgif ger en poäng. Anal deluppgifer är 2.

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du

Läs mer

Fundamentala faktorer och den amerikanska dollarn

Fundamentala faktorer och den amerikanska dollarn NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Uppsas forsäningskurs D Förfaare: Michael Bohlin Handledare: Nils Gofries Höserminen 006 Fundamenala fakorer och den amerikanska dollarn Sammanfaning

Läs mer

3 Rörelse och krafter 1

3 Rörelse och krafter 1 3 Rörelse och krafer 1 Hasighe och acceleraion 1 Hur lång id ar de dig a cykla 5 m om din medelhasighe är 5, km/h? 2 En moorcykel accelererar från sillasående ill 28 m/s på 5, s. Vilken är moorcykelns

Läs mer

DIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor

DIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Håkan Joëlson 2006-01-19 v 1.3 DIGITALTEKNIK Laboraion D171 Grindar och vippor Innehåll Uppgif 1...Grundläggande logiska grindar Uppgif 2...NAND-grindens

Läs mer

Valutamarknadens effektivitet

Valutamarknadens effektivitet Ekonomihögskolan Lunds Univerise Naionalekonomiska Insiuionen Valuamarknadens effekivie En sudie av växelkurser uifrån UIP med förvänningar Förfaare: Krisoffer Persson Handledare: Fredrik NG Andersson

Läs mer

Skattning av respirationshastighet (R) och syreöverföring (K LA ) i en aktivslamprocess Projektförslag

Skattning av respirationshastighet (R) och syreöverföring (K LA ) i en aktivslamprocess Projektförslag Beng Carlsson I ins, Avd f sysemeknik Uppsala universie Empirisk modellering, 009 Skaning av respiraionshasighe R och syreöverföring LA i en akivslamprocess rojekförslag Foo: Björn Halvarsson . Inledning

Läs mer

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15 Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,

Läs mer

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik Kungl Tekniska Högskolan AMaemaiska insiuionen avd maemaisk saisik TENTAMEN I 5B86 STOKASTISK KALKYL OCH KAPITALMARKNADSTE- ORI FÖR F4 OCH MMT4 LÖRDAGEN DEN 5 AUGUSTI KL 8. 3. Examinaor : Lars Hols, el.

Läs mer

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna?

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Handledare: Pär Holmberg och Erik Glans Termin och år: Höserminen 2007 Är erminspriserna på Nord Pool snedvridna? En sudie av

Läs mer

Förord: Sammanfattning:

Förord: Sammanfattning: Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Ds 2000:9 3 Förord Den 15 maj 1998 besluade riksdagen om riklinjer för en reformering av reglerna om ersäning vid varakig medicinsk grundad arbesoförmåga (prop. 1997/98:111 Reformerad föridspension, m.m.

Läs mer

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 VINDKRAFTSPOLICY för Hallsahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Köpings kommun 2013-03-25, 14 Hallsahammars kommun, 2013-04-29 48 Besällning: Hallsahammars kommun Arbesgrupp:

Läs mer

Inflation och penningmängd

Inflation och penningmängd EKONOMSK DEBAT BO AXELL nflaion och penningmängd Vilka är inflaionens besämningsfakorer? Dea är själva ugångspunken for flerale ariklar i dea emanummer.. Somliga hävdar a inflaionen speciell i e lie land

Läs mer

Empiriska aspekter av automatiska stabilisatorer

Empiriska aspekter av automatiska stabilisatorer Empiriska aspeker av auomaiska sabilisaorer "En sudie över auomaiska sabilisaorers effekivie inför e framida EMU medlemskap" AV Lars-Johan Blom Magiseruppsas i naionalekonomi, april 004 Handledare: Ponus

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

Realtidsuppdaterad fristation

Realtidsuppdaterad fristation Realidsuppdaerad frisaion Korrelaionsanalys Juni Milan Horemuz Kungliga Tekniska högskolan, Insiuion för Samhällsplanering och miljö Avdelningen för Geodesi och geoinformaik Teknikringen 7, SE 44 Sockholm

Läs mer

FAQ. frequently asked questions

FAQ. frequently asked questions FAQ frequenly asked quesions På de följande sidorna har jag samla ihop några av de frågor jag under årens lopp få av sudener när diverse olika problem uppså i arbee med SPSS. De saisiska problemen har

Läs mer

Från kap. 25: Man får alltid ett spänningsfall i strömmens riktning i ett motstånd.

Från kap. 25: Man får alltid ett spänningsfall i strömmens riktning i ett motstånd. Från kap. 5: Ohm s lag Hög poenial på den sida där srömmen går in Låg poenial på den sida där srömmen går u Man får allid e spänningsfall i srömmens rikning i e mosånd. Från kap. 5: Poenialskillnaden över

Läs mer

Diverse 2(26) Laborationer 4(26)

Diverse 2(26) Laborationer 4(26) Diverse 2(26) (Reglereknik) Marin Enqvis Reglereknik Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie Föreläsare och examinaorer: Marin Enqvis (ISY) Simin Nadjm-Tehrani (IDA) Lekionsassisener: Jonas Callmer

Läs mer

Har finanspolitik omvända effekter under omfattande budgetsaneringar? Den svenska budgetsaneringen

Har finanspolitik omvända effekter under omfattande budgetsaneringar? Den svenska budgetsaneringen Rappor ill Finanspoliiska råde 2010/2 Har finanspoliik omvända effeker under omfaande budgesaneringar? Den svenska budgesaneringen 1994-1997 U. Michael Bergman 2 Københavns Universie, EPRU, FRU och Finanspoliiska

Läs mer