Jobbflöden i svensk industri

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jobbflöden i svensk industri 1972-1996"

Transkript

1 Jobbflöden i svensk induri av Fredrik Andersson Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens sysselsäningsufall, d v s a jobb skapas och försvinner samidig, under perioden 1972 ill Under varje år har jobb skapas och försvunni i en omfaning som ine kan moiveras av de neosysselsäningsförändringar vi observerar i indurin. Även under 90-ales djupgående kris skapades jobb i en icke försumbar omfaning. Dea är en vikig observaion mo bakgrund av arbesmarknadspoliikens uformning; flöden av jobb äller höga krav på arbeskrafens rörlighe; även i den djupae lågkonjunkur kan de löna sig a söka jobb. När vi uderar hur jobbflödena har uvecklas över iden, finner vi a kraven på arbeskrafens rörlighe sannolik har öka. Dea är en konsekvens av a jobbflödena: har öka i omfaning, i högre uräckning är koncenrerade ill arbesällen som förändrar sin sysselsäning mycke, och är mindre varakiga. När vi äller oss frågan om vad som känneecknar de arbesällen där jobben skapas och försvinner, är de med speciell inresse vi noerar vilken roll de mindre arbesällena har spela för sysselsäningens uveckling. Vi konaerar a flera aiiska villor ligger bakom uppfaningen a jobben främ skapas i de mindre arbesällena. Vi finner a i svensk induri har de mindre arbesällena fakisk i högre uräckning än de örre bidragi ill den negaiva sysselsäningrenden och a majorieen av jobb fakisk har illkommi i de örre arbesällena. Arbee bygger i hög grad på resula publicerade i Andersson (1999). Förfaaren ackar framför all Anders Forslund (IFAU) för värdefulla kommenarer. Iniue för Arbesmarknadspoliisk Uvärdering (IFAU), Box 513, Uppsala. E-po:

2 1. INLEDNING E uala mål med arbesmarknadspoliiken är a öka rörligheen i arbeskrafen, för a därigenom kunna öka sysselsäningen och minska arbeslösheen, uan a för den skull inflaionsuppdrivande flaskhalsar och brisiuaioner uppår. 1 A en hög rörlighe på arbesmarknaden är önskvärd, är i hög uräckning beinga av den process med vilken jobb skapas och försvinner. Sysselsäningsförändringar är resulae av a jobb skapas i befinliga och nya arbesällen och av a jobb försvinner i arbesällen som minskar sin sysselsäning och i arbesällen som lägger ned sin verksamhe. För a möa dessa flöden av jobb flyas individer i arbeskrafen run mellan olika jobb och mellan jobb och icke-sysselsäning. Är rörligheen i arbeskrafen begränsad, innefaar konsekvenserna för de berörda individerna på lokala arbesmarknader där jobben försvinner långa ider av arbeslöshe och permanen eller emporär uräde ur arbeskrafen. Samidig bidrar en begränsad rörlighe i arbeskrafen ill a inflaionsuppdrivande flaskhalsar kan uppå på andra lokala arbesmarknader där jobben skapas eller poeniell hade kunna skapas. Hur väl machningsprocessen mellan å ena sidan heerogena jobb och å andra sidan heerogena individer fungerar, är därför nära sammanhängande med de ekonomiska ufalle i ermer av bland anna arbeslöshe, sysselsäningsgrad och illväx. E grundläggande problem med arbesmarknaden i Sverige anses emellerid vara a de finns för få jobb a söka, varför de arbesmarknadspoliiska medlen skulle spela en mindre avgörande roll för a lösa sysselsänings- och arbeslöshesproblemen. Uppfaningen a de finns få jobb a söka har sannolik si ursprung i hur sysselsäningen har uvecklas. Exempelvis minskade sysselsäningen i svensk induri med hela personer mellan åren 1990 och De kan möjligen förefalla orimlig a dea krafiga sysselsäningsfall skulle kunna vara resulae av anna än en relaiv bred nedgång i sysselsäningen över i princip samliga arbesällen. Iälle för arbesmarknadspoliik menar många a lösningen på problemen på den svenska arbesmarknaden åerfinns i en illväxpoliik inrikad på a få ekonomin a växa. 2 Den näringspoliiska debaen har i Sverige, i likhe med i många andra länder, 1 Se exempelvis vårproposiion (Prop. 1998/99:100, bilaga 2, s. 11). 2 Rosengren och Lundby-Wedin framför dea argumen i DN Deba den 24 februari

3 kommi a präglas av en ark illi ill de mindre föreagens förmåga a agera moor i denna illväxpoliik. 3 A de nya jobben illkommer i de mindre arbesällen ycks vara en orubblig sanning. En sund näringspoliisk raegi kan därför förefalla vara a ödja de mindre föreagen för a därigenom snabb kunna expandera ekonomin, öka sysselsäningen och minska arbeslösheen. Syfe är här a, basera på erfarenheerna från indurin, bidra med insiker om hur jobbomallokeringsprocessen fakisk har se u, d v s hur, var och med vilken omfaning skapas och försvinner jobb? De årliga daa som ligger ill grund för analyserna är hämade från Induriaiiken (IS) mellan åren 1972 och Toal inkluderar IS för denna period ungefär årliga observaioner fördelade över knapp olika arbesällen. I princip ugör dessa samliga exierande anläggningar inom indurin för perioden. 5 Fördelen med dessa daa genemo många andra daakällor är möjligheen a med hög precision udera bruoflöden av jobb över en lång idsperiod. Yerligare en fördel i IS är de rika variabelförråde vad gäller arbesälles karakäriika. Dea är avgörande för a besvara frågor om vad som evenuell kan förklara flöden av jobb. Prise för dessa fördelar är emellerid a daa begränsas ill en allmindre beydelsefull sekor av ekonomin, nämligen indurin som idag svarar för cirka 20 procen av den oala sysselsäningen. För a få perspekiv på flödena av jobb i den svenska indurin, jämförs resulaen här med resula från den amerikanska indurin. I idiga amerikanska udier har man som e ilisera fakum funni a omfaande flöden av jobb är någo som känneecknar även snäv definierade sekorer av ekonomin i så go som alla ider. 6 I eferföljande europeiska udier fann man a jobbflödenas omfaning var i or se densamma eller ill och med högre än vad man funni i de amerikanska udierna. 7 Emellerid finns de arka skäl a ifrågasäa en del av dessa någo förvånande resula, efersom jämförbar 3 Exempelvis har regeringen, i enlighe med direkiv 1996:70, illsa en delegaion med särskild uppgif a förbära illväxförusäningarna för små föreag den s k Småföreagsdelegaionen. 4 De använda daa beskrivs närmare i appendix och är mer uförlig beskrivna i Andersson (1999). 5 Smärre begränsningar i populaionen, som rör de allra mina arbesällena, är åergivna i appendix. 6 Tidiga amerikanska udier inkluderar Dunne, Robers & Samualson (1989) och Davis & Haliwanger (1990). 7 OECD (1994, 1996) har sammanäll inernaionella resula. Svenska udier inkluderar Person (1988) och Arai & Heyman (1999). 2

4 heen undermineras av skillnader i daa vad gäller definiioner och kvalie. 8 Som IS är konruerad finns de däremo goda skäl ill a ro a jämförbarheen skulle vara någorlunda god med amerikanska resula i en serie udier av Davis & Haliwanger, sammanfaade i Davis & Haliwanger & Schuh (1996). Texen är disponerad på följande vis: I näa avsni beskrivs kor de definiioner och begrepp som är nödvändiga för a analysera jobbflöden. Avsni 3 presenerar grundläggande faka om jobbflödena i ermer av omfaning, varakighe och ill vilka arbesällen flödena är koncenrerade. Efer a ha konkludera a de skapas och försvinner jobb i en icke-försumbar omfaning i alla ider, ägnas följande avsni å a karakärisera de arbesällen där jobb skapas respekive försvinner, med fokus huvudsakligen på de små arbesällenas beydelse. Sluligen sammanfaas resulaen. I syfe a öka läsvänligheen åerfinns en mer uförlig beskrivning av daa och formella definiioner av flödesmåen i appendix. 2. BEGREPP & DEFINITIONER E jobb är här definiera som en illsa posiion och jobbflöden mäs i ermer av sysselsäningsförändringar på arbesällenivå. Arbesälle, som sålunda är analysens grundläggande enhe, är definiera uifrån verksamheens inrikning och geografiska lokalisering. A definiera jobbflöden uifrån arbesälle snarare än föreage är naurlig. De främa moive är naurligvis a de förekommer beydande flöden av jobb mellan arbesällen inom e föreag, som enbar daa över arbesällena kan fånga. Jobben inom e arbesälle är per definiion också mer homogena än jobben inom föreage, efersom föreagsbegreppe är juridisk och kan innehålla jobb i vi skilda verksamheer i vi skilda regioner. 9 Denna ill synes enkla ansas a mäa jobbflöden kan verka oproblemaisk, men de är i sammanhange på sin plas a förydliga vad som mäs sam a poängera vissa be- 8 Resulaen kan anses som förvånande mo bakgrund av en uppfaning om generell högre anpassningskonader i de mindre flexibla europeiska ekonomierna. Emellerid skulle en möjlig förklaring ill ora flöden av jobb även i europeiska ekonomier kunna vara en sammanpressad lönerukur, e argumen som framförs av exempelvis Berola & Rogerson (1997). Kvaliesskillnader i daa är roligen dock en vikigare förklaring. Oförmågan a korrek kunna följa arbesällen över iden leder nämligen ofrånkomligen ill a jobbflöden överskaas. 9 Dessuom är de normal problemaisk a följa föreage över iden, efersom exempelvis dess idenie kan upphöra av orsaker såsom namnbye. Dea skulle i daa avspegla sig som falska flöden, d v s inrycke av a jobb har skapas och försvunni i en högre omfaning än den fakiska. 3

5 gränsningar och bakomliggande anaganden. För de föra olkas sysselsäningsförändringar i arbesälle som förändringar i de önskade anale jobb. Vi kan emellerid ine ueslua a sysselsäningsförändringar i arbesälle även åerspeglar förändringar i anale ueående vakanser. 10 En andra begränsning är a ingen hänsyn as ill arbeid. Såväl e halvids- som e helidsjobb bidrar med e jobb vardera ill den oala ocken av jobb. Dessuom är de jobbflöden vi observerar minimiskaningar av de fakiska jobbflödena, vilke är sammanhängande med a vi ine kan observera arbesällena koninuerlig. A vi observera en oförändrad sysselsäningsnivå i arbesälle behöver ine beyda a jobb ine har skapas eller förörs. De kan mycke väl förekomma e beydande inslag av subiuion mellan olika yper av jobb/posiioner inom arbesällena inom mäinervalle som daa ine avspeglar. 11 Mycke av diskussionen här avser kraven på arbeskrafens rörlighe och mo bakgrund av ovan nämnda begränsningar innebär dea a rörlighe enda är definierad i generella ermer. Daa ger oss allså ine möjligheen a avgöra huruvida rörlighe avser rörlighe i inkomer, geografisk rörlighe och/eller rörlighe i kvalifikaioner. Med ovanående anmärkningar över vad som mäs och ine mäs i minne, definierar vi e anal jobbflödesmå som är applicerbara på hela indurin eller delar av den. Nya jobb under period, C är summan av alla sysselsäningsförändringar över de arbesällen som aningen expanderar eller illkommer mellan 1 och. Förlorade jobb under period, D, är den absolua summan av alla sysselsäningsförändringar över de arbesällen som aningen krymper eller läggs ned mellan 1 och. Som må på oal omfaning av jobbflöden definierar vi jobbomallokering, R, som summan av nya och förlorade jobb, d v s R = C + D. Differensen mellan nya och förlorade jobb är naurligvis neosysselsäningsförändringen, NET, d v s NET = C - D. 10 Denna hypoes kan emellerid undersökas genom a analysera jobbflödenas varakighe. Om sysselsäningsförändringar i arbesälle rör sig om förändringar i ocken av ueående vakanser snarare än förändringar i ocken av jobb, orde de jobbflöden vi observera i hög grad vara emporära fenomen. 11 Observera diinkionen mellan jobb- och individflöden. Om varenda anälld inom e arbesälle är uby mellan vå perioder så behöver de för den skull ine ha förekommi några jobbflöden, efersom e jobb ine är någo anna en illsa posiion. A vi riskerar a underskaa jobbflödena hänger samman med a en del av den arbeskrafsomsäning som äg rum i arbesällen kan ha vari orsakad av a nya posiioner med andra krav har skapas samidig som gamla posiioner har försvunni. 4

6 Som e må på heerogenie, d v s förekomen av a jobb skapas och förörs samidig, är jobbomallokering e oillfredsällande må, efersom dea må ökar med den absolua neosysselsäningsförändringen. Därför inroducerar vi e må för heerogenie som mäer hur mycke av den oala jobbomallokeringen som ine kan moiveras av neosysselsäningsförändringen. Periodens överskosjobbomallokering, ER, är differensen mellan omallokeringen av jobb och den absolua neojobbförändringen, d v s ER = R - abs(net ). 12 Inledningsvis nämndes a konsekvenserna för individen är e naurlig moiv för a udera jobbflöden, varför de är på sin plas a reda u hur flöden av jobb och individer är relaerade ill varandra. Arbeskrafsomsäning är summan av alla individer som byer jobb eller arbesmarknadsaus under perioden. En del av den arbeskrafsomsäning vi observerar är de direka resulae av a jobb skapas och försvinner. De maximala anale individer som direk berörs av jobbflöden sammanfaller med de oala anale jobb som skapas och försvinner, d v s jobbomallokeringen. Emellerid riskerar vi a dubbelräkna de individer som under perioden lämnar e krympande för e växande arbesälle. Därför är den minimala arbeskrafsomsäningen som jobbflöden direk inducerar lika med maximum av nya och förlorade jobb. Jobbflödesinducerad arbeskrafsomsäning under perioden, IWR, är således begränsad a ligga inom inervalle max( C, D ) och R. De är vikig a ha i åanke a yerligare arbeskrafsomsäning kan vara resulae av jobbflöden, men på e mer indirek sä. Om exempelvis e ny jobb illsäs med en individ sysselsa i e anna induriell arbesälle uppår en vakans som i sin ur evenuell för med sig yerligare arbeskrafsomsäning, uan a för den skull yerligare nya jobb behöver ha uppå. 13 För a göra måen jämförbara över åren, vid olika sysselsäningsnivåer, urycker vi ovan beskrivna flöden under period som inensieer genom a dividera respekive 12 Vi kan illurerar varför jobbomallokering är e oillfredsällande må på heerogenie med följande exempel: Jämför fall I) inga jobb skapas och 200 jobb försvinner med II) 100 jobb skapas och 100 jobb försvinner. I båda fallen har 200 jobb omallokeras, men medan all jobbomallokering var nödvändig för a illgodose neojobbförändringen i de föra falle var ingen jobbomallokering nödvändig för a illgodose neojobbförändringen i de andra falle. Överskosjobbomallokeringen är således 0 i fall I och 200 i fall II. 13 Dessuom är måe för jobbflödesinducerad arbeskrafsomsäning miniminivåer, efersom de observerade jobbflödena också har karakären av minimimå av de skäl som idigare angavs. 5

7 flödesmå med den genomsniliga ocken av jobb under perioden, X. 14 Inensieer är hädanefer urycka med små bokäver. Exempelvis är jobbomallokeringsinensieen under period, r, definierad som R r =, X och på mosvarande vis är inensieerna för nya jobb, c, förlorade jobb, d, neosysselsäningsförändringen, ne, jobbflödesinducerad arbeskrafsomsäning, iwr, och överskosjobbomallokering, er, definierade. Arbesälles illväxak, sluligen, definieras som arbesälles sysselsäningsförändring över arbesälles genomsniliga orlek i de vå perioderna. A sysselsäningsförändringarna normeras med den genomsniliga orleken, snarare än sysselsäningen i föregående period, innebär a illväxaken för arbesälle g e behandlar illkom och nedläggning av e arbesälle som symmeriska händelser. Tillväxaken är symmerisk kring noll och anar värden inom inervalle 2 ill + 2. En illväxak på 2 innebär a arbesälle har lags ned under åre och en illväxak på + 2 innebär a arbesälle har illkommi under åre. 15 g e ne ne 1 = 0.5*( n + n 1) e e 3. BRUTTOFLÖDEN AV JOBB I SVENSK INDUSTRI 3.1 Neobilden För a få perspekiv på bruoflödena av jobb, inleder vi med a presenera hur neobilden har se u. Figur 1 visar hur sysselsäningen har uvecklas i svensk induri 14 Give våra daa är den bäa approximaionen av den genomsniliga ocken av jobb under period genomsnie av sysselsäningen i period och period Jobbflödesinensieerna kan, vilke framgår i appendix, skrivas om som summor över den implici definierade illväxaken för arbesällena, g e,, väg med arbesälles bidrag ill den genomsniliga ocken av jobb. 6

8 mellan 1972 och 1996 enlig Induriaiiken. 16 Från a 1975 ha vari lie dryg , föll sysselsäningen rendmässig fram ill omkring 1984 då sysselsäningen abiliserades omkring personer. Den för indurin så dramaiska krisen i början av 90-ale syns i a periodens re öra negaiva neosysselsäningsförändringar inräffade re år i rad mellan 1990 och 1993, och fördela på de re åren minskade neosysselsäningen med hela ill knapp år Därefer kan en ine försumbar ökning i sysselsäningen noeras ökade neosysselsäningen i indurin med mer än , vilke fakisk är periodens öra ökning. Figur 1 Mo bakgrund av hur sysselsäningen har uvecklas kan man möjligen få inrycke av a få nya jobb skapas, efersom all anna än en bred nedgång i sysselsäningen över i princip samliga arbesällen kanske vore svår a änka sig. Uppfaningen a arbesmarknaden i dea avseende skulle vara död, mosägs emellerid av de enkla fakum a neoförändringar i sysselsäningen är resulae av a jobb skapas i vissa arbesällen samidig som jobb försvinner i andra arbesällen. A Figur 1 döljer mycke av dynamiken i jobben inser vi genom följande enkla faka: Under perioden har fakisk dryg jobb i genomsni aningen illkommi eller försvunni per år. Varken anale nya eller förlorade jobb har under någo år under- 16 Uppgången i sysselsäningen 1990 är sannolik en daaarefak orsakad av en delvis förändrad populaion i IS. 7

9 igi Inressan a noera är också a 90-ales kris ingalunda är associerad med en ydlig minskning i anale nya jobb; fakum är a näan jobb skapades mellan 1990 och Denna omfaande heerogenie, d v s a jobb skapas och försvinner samidig, är en vikig observaion efersom den indikerar a arbeskrafens rörlighe och därmed uformningen av arbesmarknadspoliiken har en poeniell vikig roll a spela i alla ider, även i kriider. 3.1 Omfaning av bruoflöden Tabell 1 sammanfaar de årliga jobbflödesinensieerna för svensk induri mellan åren 1972 och Den genomsniliga jobbomallokeringsinensieen på 11.8 procen urycker a under e genomsnilig år har lie dryg 1 av 10 jobb aningen illkommi eller försvunni. När vi delar upp jobbomallokeringsinensieen i bidrage från nyskapade och förlorade jobb finner vi a i genomsni har 5.1 procen av jobben illkommi och 6.8 procen av jobben försvunni under åre. Differensen reflekerar den negaiva sysselsäningsuveckling om i genomsni 1.7 procen per år som indurin har haf under perioden. Överskosjobbomallokeringsinensieen på i genomsni 9.0 procen vinar om a merparen av dessa jobbflöden ine har vari nödvändiga för a illgodose neosysselsäningsförändringar i indurin. De årliga sysselsäningsförändringarna har allså vari resulae av e hög heerogen ufall i arbesällenas sysselsäningsufall. Med reservaion för svårigheer a göra inernaionella jämförelser, förmedlar Tabell 1 ändå bilden av förhållandevis små flöden av jobb i den svensk indurin i jämförelse med hur de ser u i den amerikansk indurin. 17 Den feme kolumnen i Tabell 1 åerger genomsniliga inensieer i amerikansk induri enlig resula från Davis, Haliwanger & Schuh (1996). Någo grov skulle man kunna karakärisera skillnaden med a för varje jobb som omallokeras i svensk induri, omallokeras vå i den amerikanska 17 P g a vissa begränsningar i IS vad gäller de allra mina arbesällena riskerar jobbomallokeringsmåe a vara någo underskaa i jämförelse med den fakiska, induriella, jobbomallokeringen. Effeken är dock begränsad, enlig beräkningar i appendix är jobbomallokeringsinensieen ine underskaa med mer än omkring 6 procen, vilke skulle beyda a den fakiska genomsniliga omallokeringsinensieen ine överiger Mo bakgrund av a resulaen här jämförs med amerikanska resula, vill jag beona a samma problem åerfinns i amerikanska daa. 8

10 örre i amerikansk induri. 18 Tabell 1 och a heerogenieen mä som överskosjobbomallokering är en och halv gånger Årliga bruojobbflöden i svensk induri, Flödesmå Genomsni Min Max USA (Sandardavvikelse) c (Nya jobb) 5.1 (1.6) d (Förlorade jobb) 6.8 (3.1) r (Jobbomallokering) 11.8 (3.3) ne (Neojobbförändring) -1.7 (3.8) er (Överskosjobbomallokering) 9.0 (2.1) iwr min (Jobbflödesinducerad arbeskrafsomsäning) 7.3 (2.9) (3.3) iwr max Bruojobbflödena är urycka som inensieer. Under avsni 2 är flödesmåen definierade. Amerikanska daa är hämade från Davis, Haliwanger & Schuh (1996, able 2:1) och avser amerikanska indurin under perioden E förändra möner Genomsnien i föregående bild döljer dock e över iden förändra möner i jobbbomallokeringsprocessen. I Figur 2 visas hur inensieerna med vilka jobb skapas, försvinner och omallokeras har uvecklas över perioden. Efer a ha pendla relaiv abil kring 10 procen, började jobbomallokeringsinensieen a öka kring 1987 för a kulminera under 1992 med 20.4 procen, d v s under 1992 illkom eller försvann dryg 1 av 5 jobb i indurin. De krafiga falle i sysselsäningen i samband med 90-ales krisår var således främ resulae av a jobb förördes i en högre omfaning och ine på 18 En hypoes om varför jobbflödena är högre i den amerikanska indurin är a anpassningskonaderna är lägre, vilke föranleder a sysselsäningen anpassas ill den opimala med en högre frekvens. 9

11 grund av a jobb skapades i en mindre omfaning. 19 Inensieen med vilken jobb skapades har aldrig vari så hög som under periodens re sia år. Figur 2 Figuren visar hur inensieerna med vilken jobb skapas, försvinner och omallokeras har uvecklas över perioden. Inledningsvis nämndes a jobbflöden är koncepuell relaerade ill arbeskrafsomsäning genom a arbeskrafsomsäning är nödvändig för a illgodose jobbflöden. Enlig Tabell 1 har jobbflöden i genomsni inducera en direk arbeskrafsomsäning inom inervalle 7.3 ill 11.9 procen. De ökade kraven på arbeskrafens rörlighe kan illureras genom a säa jobbflödesinducerad arbeskrafsomsäning i relaion ill den oala arbeskrafsomsäningen. Figur 3 visar kvoen mellan jobbflödesinducerad och oal arbeskrafsomsäning, de år arbeskrafsomsäningen vari möjlig a beräkna. 20 Denna kvo kan olkas som andelen av den oala arbeskrafsomsäningen som direk 19 A omfaningen av jobbflöden är konracyklisk, d v s a jobbflöden enderar a öka när sysselsäningen minskar yrar sig i Tabell 1 genom a variabilieen i förörda jobb är högre än variabilieen i skapade jobb samidig som dessa må samvarierar negaiv. Dea är e ilisera fakum som man har funni i många idigare udier, vike bl a är uppmärksamma i OECD (1994). En eoreisk ankegång som skulle förklara fenomene är a lågkonjunkurer känneecknas av a alernaivkonaden för a experimenera med nya eknologier minskar. Se exempelvis Caballero & Hammour (1995). 20 Kvoen är sannolik krafig underskaad som e resula av a kvalieen i använda individdaa (ÅRSYS) för a beräkna arbeskrafsomsäning är brifällig i så mån a de är problemaisk a följa arbesällen över iden. Föruom mäfel är kvoen också avhängig de fakum a observerade jobbflöden är, av skäl som angavs i avsni 2, minimiskaningar av fakiska jobbflöden. Sannolik är därför kvoen krafig underskaad, vilke ärker de fakum a en or andel av den arbeskrafsomsäning vi observerar är de direka resulae av jobbflöden. (Minns också a yerligare arbeskrafsomsäning kan vara de indireka resulae av jobbflöden). 10

12 går a hänföra ill flöden av jobb. Under 1986 var ungefär procen av arbeskrafsomsäningen nödvändig för a illgodose flödena av jobb. Denna kvo har vari beydlig högre under åren på 90-ale, och mosvarande siffror för 1992 var dryg 40 ill dryg 50 procen. Mäer vi jobbflöden på dea sä, vilke kan vara naurlig om vi är inresserade av vissa ekonomiska implikaioner av jobbflöden, är omfaningen av jobbflödena i svensk induri i parie med eller ill och med högre än i den amerikanska. 21 Figur 3 Figuren anger hur or andel av den oala arbeskrafsomsäningen som har vari de direka resulae av jobbflöden. 3.3 Varakighe En vikig aspek av jobbflöden, vid sidan av omfaningen, är varakigheen i nya och förlorade jobb. Minns a flödesmåen är konruerade uifrån anagande om a sysselsäningsförändringar i arbesälle represenerar förändringar i ocken av jobb snarare än förändringar i arbesälles ueående vakanser. Mo bakgrund av dea är 21 Jobbflöden som kan illgodoses av normal rörlighe i arbeskrafen är ine lika nära relaerade ill arbeslöshe och flaskhalsproblem, varför de är vikig a sä jobbflödena i relaion ill arbeskrafsomsäningen. Mosvarande kvo för den amerikanska indurin har enlig Davis, Haliwanger & Schuh (1996) i genomsni vari begränsad i inervalle under perioden

13 de vikig a kunna ueslua a jobbflödena ine bara är korvariga fenomen. Vidare, skulle jobbflöden vara obeändiga ill sin naur kan sannolik merparen av flödena illgodoses av permieringar/åeranällningar och mer lösa anällningsformer. Budskape från Tabell 2 är emellerid a jobbflöden, speciell vad gäller förörda jobb, i hög grad är varakiga fenomen. Den N-åriga varakighesinensieen i Tabell 2 är definierad som hur or andel av i idpunk nya (förlorade) jobb som vid varje mäillfälle ill och med + N ine har förörs (åeröppnas). Enlig Tabell 2 är i genomsni 74 av 100 nya jobb ine förörda e år senare och 86 av 100 nyligen förlorade jobb är ine åeröppnade e år senare. Varakigheen i såväl nya som förlorade jobb är i svensk induri någo högre än i amerikansk induri, vilke skulle kunna vara resulae av a användande av emporära konrak är vanligare i USA än i Sverige. 22 Tabell 2 Genomsnilig varakighe i årliga jobbflöden Tidshorison i år Nya jobb Förlorade jobb Tabellen åerspeglar varakigheen i jobbflödena. De N-åriga varakighesinensieerna i Tabell 2 är definierade som hur or andel av nya (förlorade) jobb i period som vid varje mäillfälle ill och med + N ine har förörs (åeröppnas). Den diskrepans vi kan noera mellan varakigheen i nya och förlorade jobb är förenlig med a sysselsäningsminskningar är en mer udragen process än sysselsäningsökningar. 23 Anmärkningsvär är hur hög ill och med den 5-åriga varakigheen i förörda jobb är. Även om Tabell 2 förmedlar bilden av jobbflöden som relaiv varakiga fenomen, kan vi noera a varakigheen i nya jobb är beydlig lägre än varakigheen i den befinliga ocken av jobb. Enlig Tabell 1 har inensieen med vilken jobb förörs i genomsni vari 6.7 procen, vilke låer sig översäas ill en eårig varakighe på 0.93 i 22 Enlig Davis & Haliwanger (1996, able 2:3) är mosvarande 1-åriga och 2-åriga varakighe 0.70 och 0.61 för nya jobb respekive 0.82 och 0.74 för förlorade jobb. 23 A sysselsäningsminskningar kan förvänas vara en udragen process beror på a de i många fall kan vara mer kosam a säga upp personal än a låa naurlig avgång ackommodera den önskade minskningen. Diskrepansen är också förenlig med den negaiva renden i sysselsäningen. 12

14 den befinliga ocken av jobb a jämföra med 0.74 bland nya jobb. 24 För cirka 5 år efer a e jobb har skapas, är sannolikheen a jobbe går förlora ungefärligen densamma som för de genomsniliga jobbe. Figur 4 visar hur de eåriga varakighesinensieerna har uvecklas över iden. Vi konaerade idigare a omfaningen av nya jobb ökade i början av 1990-ale, med vad som också framgår av Figur 4 är a varakigheen i nya jobb föll dramaisk. Give a urordningsregler eferlevs, innebär den lägre varakigheen i de nya jobben i början av 90-ale a konsekvensen för den arbeslöse individen förvärrades yerligare. Figur 4 Figuren visar uvecklingen av de 1-åriga varakighesinensieerna, d v s hur or andel av nyskapade (nyligen förlorade) jobb som ine har gå förlorade (åeröppnas) e år senare. 3.4 Koncenraion Yerligare en vikig dimension i analysen av jobbflöden är koncenraionen, d v s ill vilka arbesällen jobbflöden är koncenrerade i ermer av sysselsäningsförändringens orlek. För individen är de or skillnad på om många arbesällen förändrar sysselsäningen lie, eller om få arbesällen förändrar sysselsäningen mycke. I de förra falle orde en hög andel av de jobbflöden vi observerar kunna illgodoses av naurlig rörlighe i arbeskrafen, medan vi i de senare falle kan förväna oss a inensi- 24 Den eåriga varakigheen i den befinliga ocken av jobb beräknas som 1 d. 13

15 een med vilken jobb förörs är hög korrelerad med inflöde ill arbeslöshe. I dea fall orde också inensieen med vilken jobb skapas vara nära relaerad ill flaskhalsar i ekonomin. Tabell 3 sammanfaar fördelningarna av nya och förlorade jobb över arbesällenas illväxaker från Figur Enlig Tabell 3 har ungefär 40 procen av jobben som försvunni gå förlorade i anläggningar som har krymp med mindre än 20 procen, medan 48 procen av alla nya jobb har kommi ill i arbesällen som expandera med mindre än 20 procen. Fakum är a hela 66 procen av massan i fördelningen av jobbflöden är koncenrerade ill illväxinervalle (-0.5,0.5). I jämförelse med amerikanska resula, har jobbflödena i genomsni vari beydlig mer koncenrerade ill arbesällen som krymper och expanderar relaiv lie. 26 Tabell 3 Koncenraionen i jobbflödena. Procen av nya och förlorade jobb som kommi ill ånd i arbesällen inom respekive illväxinervall Land Period [-2,-1) [-1,-0.2) [-0.2,0) (0,0.2] (0.2,1] (1,2] Sverige Tabellen avspeglar koncenraionen i jobbflöden ill arbesällenas illväxaker. Tolkningen av exempelvis siffran 24.7 (Sverige, , [-2,-1)) är a 24.7 procen av alla jobben som gick förlorade under perioden 1973 ill 1996, försvann i arbesällen som under e år hade en illväxak på mellan 2 och 1. Minns a en illväxak på minus 2 indikerar a arbesällen har lags ner under åre och a en illväxak på plus 2 indikerar a arbesälle har illkommi under åre. Daa för vå perioder i Tabell 3 åskådliggör igen hur jobbomallokeringsprocessen på e dramaisk sä har förändras i svensk induri. Förändringen är än ydligare illurerad i Figur 5 och Figur 6. Emedan nära 80 procen av alla jobbflöden ägde rum i anläggningar inom illväxinervalle (-.5,.5) under den idigare perioden, uppkom nära 25 Observera a medan Figur 5 har full fördelning över jobbomallokering, har Tabell 3 full fördelning över nya respekive förlorade jobb. 26 Enlig Davis & Haliwanger (1998, able 3:7) har över 75 procen av de förörda jobben gå förlorade i arbesällen som under åren krymp med mer än 20 procen och nära 70 procen av de skapade jobben har illkommi i arbesällen som under åre väx med mer än 20 procen. 14

16 70 procen av alla jobbflöden i anläggningar som krympe eller växe med mer än 20 procen under den senare perioden. Dea förändrade möner är dramaisk och har givevis haf konsekvenser för de ekonomiska ufalle, efersom sannolik en mindre andel av de ökande jobbflöden kan möas av normal rörlighe i arbeskrafen. Figur 5 och Figur 6 Figur 5 och Figur 6 åskådliggör skillnaden i koncenraionen av jobbflödena i vå perioder. Noera a i den senare perioden jämför med den idigare är en beydlig örre andel av jobbflödena koncenrerade ill arbesällen som under åre förändrar sin sysselsäning mycke. Saplarnas höjd mäer hur or andel av jobbflödena som har äg rum inom respekive illväxinervall, där varje apel spänner över e illväxinervall om 0.1. En annan inressan fråga i sammanhange är vilken roll förändringar i anläggningsocken har spela för jobbflödena, d v s beydelsen av nya arbesällen och arbesällen som lägger ned verksamheen. En föränderlig ock av arbesällen ge upphov ill ca 15 procen av de jobbflöden vi observerar. I genomsni har 14 procen av jobben som skapas illkommi i nya arbesällen och 17 procen av jobben som försvunni har försvunni i arbesällen som lag ned sin verksamhe. Då färre jobb har skapas än vad som har förörs innebär dea a även jobbflöden orsakade av en förändrad anläggningsock har bidragi ill den negaiva sysselsäningsuvecklingen. 27 De flea nya och förlorade jobben, skapas och försvinner allså i överlevande arbesällen snarare än i nya och nedlagda arbesällen. Sammanfaar vi resulaen så här lång har vi kunna koaera a de, oavse konjunkurläge, har förekommi beydande jobbflöden uöver vad som kan moiveras av 27 A neobidrage från en föränderlig ock av arbesällen är negaiv, är resulae av a fler arbesällen har försvunni än illkommi och ine a arbesällen enderar a ara upp i mindre skala än de dör. Under krisåren i början av 1990-ale ökade andelen flöden orsakade av en förändrad anläggningsock, vilke var resulae av både fler illkomna anläggningar och fler anläggningar som försvann. 15

17 sysselsäningens neoförändringar. De finns arka skäl a ro a processen med vilken jobb skapas och försvinner äller höga krav på arbeskrafens rörlighe och är nära sammanhängande med fenomen såsom arbeslöshe, uräde ur arbeskrafen och illväx. Denna uppfaning är baserad på följande resula: Av den oala arbeskrafsomsäning vi noerar ugör sådan arbeskrafsomsäning som är inducerad av jobbflöden en beydande andel. Dessuom har vi kunna konaera a jobbflöden är ark koncenrerade ill arbesällen som krymper eller expanderar mycke. Dessa observaioner indikerar a jobbflödena ine kan implemeneras med hjälp av normal rörlighe i arbeskrafen, mer än i en hög begränsad omfaning. Vi fann även a jobbflödena var av en varakig naur, vilke indikerar a jobbflödena ine heller kan illgodoses av permieringar, åeranällningar och andra, mer illfälliga, anällningsformer. 4. VAR SKAPAS OCH FÖRSVINNER JOBBEN? 4.1 Heerogenieen E ilisera fakum som väx fram under föregående avsni är a under varje period skapas och försvinner jobb samidig i en ine försumbar omfaning. Enlig Tabell 1 har den jobbomallokering som ine är moiverad av neosysselsäningsförändringar, överskosjobbomallokeringen, i genomsni vari på 9.3 procen och har aldrig under någo år underigi 5.3 procen. En naurlig frågeällning i sammanhange är vad som evenuell kan förklara dea fenomen och vad som känneecknar de arbesällen där jobben skapas respekive försvinner. En naurlig invändning mo a olka förekomen av a jobb skapas och försvinner samidig som heerogenie är den höga aggregeringsnivån. D v s de skulle mycke väl kunna vara så a olika sekorer av indurin uvecklar sin sysselsäning olika, men a flerale arbesällen inom respekive sekor uvecklar sin sysselsäning ungefär i samma rikning. I syfe a kunna pröva hypoesen a heerogenieen ine är resulae av sekorala skillnader genomför vi en enkel dekomponeringsövning. 28 Överskosjobbom- 28 Dekomponeringsmeodologin åerfinns i Davis & Haliwanger (1992) och är mer uförlig presenerad i appendix. 16

18 allokeringen, måe för heerogenie, kan delas upp i bidrage från vå komponener, där den föra ermen s Neosysselsäningsförändiring i sekor s Toal neosysselsäningsförändring mäer hur or andel av den induriella överskosjobbomallokeringen som kan förklaras av sysselsäningsskif mellan olika sekorer av indurin och där den andra ermen ( Jobbomallokering i sekor s Neosysslesäningsförändring i sekor s ) s mäer hur mycke som kan förklaras av överskosjobbomallokering (heerogenie) inom sekorerna. Resulaen från en dylik dekomponering är presenerade i Tabell 4. Enlig abellens andra kolumn kan enda 8 procen av heerogenieen i arbesällenas sysselsäningsufall förklaras av a branscher uvecklar sin sysselsäning olika. Ine heller regionala skillnader eller skillnader mellan e- och flerarbesällen har någo örre förklaringsvärde. När vi delar in indurin i 864 sekorer med avseende på såväl bransch, region och yp av arbesälle förklarar dessa sekorala skillnader samidig enda 35 procen. 29 Dea innebär givevis ine a de ine fanns andra indelningar av indurin som skulle illerkänna sekorala asymmerier högre förklaringsvärde. Andersson (1999) visar a jobbflöden samvarierar med en rad observerbar karakäriika hos arbesälle, såsom produkivie, orlek, ålder och lönekonader. 30 Emellerid är dessa egenskapers simulana förklaringsvärde låg för a förklara den heerogenie vi observerar. Den fjärde kolumnen visar resulae när vi delar in ekonomin i 18 branscher, 8 orleksklasser och 6 åldersklasser. A ine mer än av heerogenieen kan förklaras är anmärkningsvär mo bakgrund av hur snäv indelad indurin är. 31 Budskape från denna dekomponeringsövning är således a sekorala asymmerier vad gäller sysselsäningens uveckling har e låg förklaringsvärde för a förklara den heerogenie vi observerar. Jobb skapas och försvinner samidig inom snäv definierade sekorer av indurin. Sanningen är allså ine så enkel a jobben exempelvis skulle 29 Typ av arbesälle avser huruvida arbesälle ugör e föreag (earbesälle) eller om arbesälle ugör en del av e föreag (flerarbesälle). 30 Neosysselsäningsförändringen samvarierar posiiv med produkivie, orlek och negaiv med ålder och lönekonader. 31 Observera a om indurin delas in så a varje arbesälle koniuerar en egen sekor skulle all heerogenie förklaras av sekorala skillnader per definiion. I de finare indelningarna innehåller de icke-omma cellerna i genomsni ine mer än knappa 25 arbesällen. 17

19 skapas huvudsakligen bland de yngre, mindre arbesällen inom vissa branscher, samidig som jobben huvudsakligen skulle försvinna bland de örre, äldre arbesällena inom andra branscher; inga lä observerbara egenskaper hos arbesälle kan förklara de fakum a jobb skapas och försvinner samidig. Tabell 4 Dekomponering av överskosjobbomallokeringen Sekorsindelning Bransch Bransch, region, Bransch, ägaryp orlek, ålder Anal sekorer Andel av överskosjobbomallokering som kan hänföras ill: (a) Omallokering mellan sekorerna (b) Omallokering inom sekorerna Dekomponeringen av överskosjobbomallokeringen, som är beskriven i appendix, mäer hur mycke av den observerade heerogenieen i arbesällenas sysselsäningsufall som kvarår efer de a vi har agi hänsyn ill sekorala asymmerier. Enlig abellens andra kolumn kan exempelvis branschskillnader ine förklara mer än 8 procen av den heerogenie vi observerar. Branschindelningen avser 18 delbranscher av indurin, regionindelningen avser 24 regioner (län), ägaryp avser huruvida arbesälle ugör hela föreage eller är en del av föreage, orlek avser 8 orleksklasser (se Tabell 8) och ålder, sluligen, avser 6 ålderskaegorier. Anale sekorer i de finare indelningarna av indurin (kolumn 2 och 3) inkluderar även omma celler, d v s kombinaioner som ine har någon sysselsäning. 4.2 Vilken roll har de mindre arbesällena spela? En sekorsindelning av ekonomin som få mycke uppmärksamhe i debaen är den mellan ora och små arbesällen. Den dominerande uppfaningen är uan vivel a jobben skapas huvudsakligen bland de mindre arbesällen. Basera på denna uppfaning, menar många a en vikig näringspoliisk raegi bör vara a uppmunra småföreagande för a därigenom kunna öka sysselsäningen och illväxen. Emellerid är uppfaningen a jobben huvudsakligen illkommer i de mindre arbesällena i mång och mycke en my, men en my som svårligen låer sig avlivas ros upprepade försök. 32 Föregående avsnis dekomponeringsövning visade med all ydlighe a arbesälles orlek ine kan förklara varför jobb skapas och försvinner samidig (och därmed kan 32 I den amerikanska debaen ekonomer såsom Friedman (1992) och Davis & Haliwanger (1996) m. fl. vid upprepade illfällen försök a överyga allmänheen och beslusfaare om a myen om de mindre arbesällenas jobbskapande förmåga ine är anna än en my. 18

20 de ine vara falle a jobben huvudsakligen skapas i de mindre arbesällen och försvinner i de örre). På grund av den uppmärksamhe denna fråga har få i debaen, är de moivera a reda u varifrån missuppfaningarna kring de mindre arbesällena hörrör. Av åminone re orsaker kan den aiisk naive komma ill falska slusaser angående de små arbesällenas sanna roll för sysselsäningens uveckling. 33 För de föra, a sysselsäningen i högre grad har kommi a koncenreras ill de mindre arbesällena har ibland agis som inäk för de mindre arbesällenas jobbskapande förmåga. Om vi exempelvis definierar små arbesällen som arbesällen med färre än 100 sysselsaa har sysselsäningsandelen i de små arbesällena öka med cirka 5 procenenheer från ca 26 ill 31 procen i indurin mellan 1980 ill Är dea då öd för de mindre arbesällenas jobbskapande förmåga? Lå oss illurera probleme med dea resonemang med e enkel exempel (Tabell 5), där vi låer arbesällen med färre än 100 sysselsaa beecknas som små. Enlig de feila siffrorna, som anger neosysselsäningsförändringen i respekive orleksklass, skulle således 100 procen av sysselsäningsökningen gå a hänföra ill de mindre arbesällena. Följer vi de enskilda arbesällenas sysselsäningsuveckling inser vi emellerid a denna bild är grov missvisande. Den enda sysselsäningsökning som har äg rum i exemple är i arbesälle C, som klassificeras som or i båda perioderna. Villfarelsen uppkommer p g a a när vi jämför hur sysselsäningsandelen uvecklas i respekive orleksklass ine ar hänsyn ill a arbesällen kan migrera mellan olika orleksklasser (arbesälle B). Hur sysselsäningen är fördelad mellan ora och små arbesällen säger allså ingening om var någonans jobben skapas och försvinner. 33 De aiiska villorna associerade med a kvanifiera de mindre arbesällenas roll i jobbomallokeringsprocessen är uppmärksammade bl a i Davis & Haliwanger (1996). 19

21 sysselsäning period i Arbesälle A Arbesälle B Tabell 5 Arbesälle C Små arbesällen Sora arbesällen Neoförändring Samliga Exemple illurerar faran med a olka en förändrad orleksfördelning i ermer av små arbesälles jobbskapade förmåga. Enlig de feila siffrorna har sysselsäningen i de mindre arbesällena öka medan sysselsäningen i de ora arbesällena har vari konan. A dea ine beyder a jobben skapas i de mindre arbesällena inser vi genom a följa varje enskil arbesälles uveckling. En andra villfarelse hänger samman med de sä som daa ofa preseneras. Mellan 1983 och 1984 ökade exempelvis sysselsäningen i arbesällen med färre än i genomsni 100 anällda med nära enlig IS. Samidig ökade sysselsäningen oal med lie dryg Uifrån denna informaion kan man få inrycke av a de mindre arbesällena skapade näan alla jobb. Emellerid är sanningen den a i de mindre arbesällena skapades de knapp jobb medan de i de örre arbesällena skapades nära jobb, d v s de mindre arbesällena od ine för mer än ungefär 35 procen av alla nyskapade jobb. Exemple illurerar nödvändigheen a kunna särskilja neo- och bruoförändringar. I syfe a uröna vilken roll de små arbesällena fakisk har spela för sysselsäningens uveckling måe varje arbesälle klassificeras enlig någo orleksmå. Dea är ine e full så rivial problem som de må förefalla vara och är en redje fakor som har bidragi ill a hållen myen om småföreagen vid liv. Om vi är inresserade av sysselsäningsförändringen mellan period 1 och så har arbesälle vanligen klassificera som or eller lie basera på dess sysselsäning i period - 1. Give förekomen av emporära sysselsäningsflukuaioner och/eller mäfel i daa, kommer varje sådan förfarande a föranleda a de små arbesällenas jobbskapande förmåga kommer a överskaas. Dea är resulae av a de arbesälle som klassificeras som små ofare enderar a ha drabbas av en emporär negaiv sysselsäningsförändring, medan de arbesälle som klassificeras som ora ofare enderar a ha drabbas av en emporär posiiv sysselsäningsförändring. Probleme illureras läa med yerligare e exempel. I Tabell 6 är de små och ora arbesällenas sysselsäningillväxaker beräknade med varje arbesälle klas- 20

22 sificera som or eller lie basera på dess sysselsäning i föregående period. Vad de feila sysselsäningillväxakerna förmedlar är bilden av a de små arbesällenas sysselsäning ökar mer än de örre arbesällenas under båda perioderna. Dea ros a exemple är konruera så a andelen små och ora arbesällen är densamma i varje period och så a varje enskild arbesälle har samma sysselsäning i period som i period + 2. Vi inser a även dea beräkningsförfarande kan vara grov missvisande vad gäller vilken roll de små arbesällena har spela för sysselsäningens uveckling. Villfarelsen följer av a vi i varje period omklassificerar arbesälles orlek samidig som de förekommer emporära sysselsäningsflukuaioner. Arbesälle A och B klassificeras som små när sysselsäningen ökar, medan de klassificeras som ora när de minskar sysselsäningen. Tabell 6 sysselsäning Arbesälle Arbesälle Arbesälle Små arbesällebesällen Sora ar- Samliga i period A B C illväx i illväx i Noerar a varje enskil arbesälle har samma sysselsäning i period som i period +2. Tros dea förleds vi a ro a de är i de mindre arbesällen jobben har skapas. Villfarelsen är en konsekvens av a vi i varje period omklassificerar arbesälles orlek samidig som de förekommer emporära sysselsäningsflukuaioner. För a korrek kunna uvärdera vilken roll de små arbesällena har spela för sysselsäningens uveckling måe vi således dels kunna följa arbesällena över iden, dels kunna klassificera arbesällena som små eller ora på e neural sä. Tabell 7 visar genomsniliga jobbflöden i svensk induri med avseende på arbesällenas orlek. I syfe a kringgå ovan beskrivna problem med användande av sysselsäningen i föregående period för a orleksklassificera arbesällena, är orleksklassificeringen iälle baserad på genomsnilig sysselsäning över arbesälles livid. 21

23 Dea orleksmå är änk a mäa arbesälle illänka orlek. E alernaiv må hade kunna vara den genomsniliga orleken vid de vå mäillfällena. 34 Uan a göra anspråk på a definiera gränsen mellan e lie och e or arbesälle kan vi i Tabell 7 noera a de fakisk finns e enydig samband mellan arbesällenas orlek och dess jobbskapande förmåga, så illvida a inensieen med vilken jobb skapas är högre i de mindre arbesällena än i de örre. Dea ill ros, kan vi noera a de mindre arbesällena fakisk i högre uräckning än de örre har bidragi ill den negaiva sysselsäningsuveckling som känneeckna indurin under örre delen av perioden. 35 Dea hänger givevis samman med a de, precis som med jobbskapande, finns e enydig samband mellan arbesällenas orlek och inensieen med vilken jobb förörs. Av någon anledning har de fakum a små arbesällen också förör oproporionell många jobb dock ine få lika mycke uppmärksamhe. Sorleksklass Tabell 7 Flöden av jobb med avseende på arbesälles orlek. Nya jobb Förlorade jobb Neoförändring c d ne Sysselsäningsandel > Jobbflödena avser årliga genomsni i arbesällen illhörande respekive orleksklasserna. Varje arbesälle är klassificera ill en orleksklass basera på dess genomsniliga sysselsäning över de år arbesälle har exiera. 34 Ufalle med dea orleksmå redovisas ine, efersom resulaen är kvaliaiv desamma. 35 Resulaen för de allra mina arbesällena (0-10 anällda) är osäkra p g a urvalsproblem. Noera a de kvaliaiva resulaen ine är avhängiga resulaen för denna kaegori. 22

24 De är också vikig a ha i minne a de mindre arbesällena ros all sysselsäer en begränsad andel av arbeskrafen, vilke kanske är speciell san i den induriella sekorn. Dea har implikaionen a även om små arbesällen är mer dynamiska än örre arbesällen i ermer av jobbflödesinensieer, så är de ändå så a merparen av jobben både illkommer, och för den delen förloras, i de örre arbesällena. Enlig Tabell 8 har över 60 procen av jobben som har skapas under e genomsnilig år har fakisk skapas i arbesällen vars genomsniliga orlek överiger 100 sysselsaa. Tabell 8 Nya och förlorade jobb per arbesälleorlek. (Uryck i procen av oal anal nya/förlorade jobb) Genomsnilig orlek Nya jobb Förlorade jobb summa Tabellen visar hur or andel av de nya och förlorade jobben arbesällen inom respekive orleksklass har å för. Vad som framgår av abellen är a, ros a jobb skapas och försvinner med en hög inensie i de mindre arbesällena (se Tabell 7), så är de ändå så a majorieen av jobben skapas och försvinner i arbesällen som ine kan klassificeras som anna än ora. Dea är resulae av a de mindre arbesällena sysselsäer en begränsad del av arbeskrafen. 5. SAMMANFATTNING Vi har kunna konaera a neobilden av sysselsäningens uveckling i svensk induri döljer väsenliga aspeker av arbesmarknadens dynamik. Även om jobbflödena i svensk induri förefaller vara mindre omfaande än i den amerikanska indurin, åerår ändå som e iliserande fakum a ine försumbara bruoflöden av jobb är någo som har känneeckna indurin under hela perioden. Vi har kunna konaera a dessa 23

25 flöden av jobb i hög grad är beändiga fenomen och i hög uräckning är koncenrerade ill arbesällen som förändrar sin sysselsäning relaiv mycke. I svensk induri har dessuom jobbflödenas omfaning öka över iden, samidig som jobbflödena har kommi a bli mer koncenrerade ill arbesällen som förändrar sin sysselsäning mycke. I syfe a illgodose dessa flöden av jobb flyas individer i arbeskrafen run mellan olika arbesällen och olika aus på arbesmarknaden. Hur väl machningsprocessen mellan individer och jobb fungerar är nära sammanhängande med fenomen som arbeslöshe, sysselsäning och illväx. Mä som andel av oal arbeskrafsomsäning som är de direka resulae av jobbflöden, har kraven på arbeskrafens rörlighe öka och är i dea avseende jämförbara eller ill och med högre än i den amerikanska indurin. Även om arbesmarknadspoliik ine ugör hela lösningen på arbesmarknadens problem, är dessa grundläggande observaioner vikiga för arbesmarknadspoliikens uformning, efersom de indikerar a arbeskrafens förmåga och vilja ill rörlighe har en poeniell vikig roll a spela i alla ider, även i kriider. Jobbflöden uöver dem som är moiverade av neosysselsäningsförändringar är e ilisera fakum som åerår även när vi konrollerar för arbesälles observerbara egenskaper. Inga lä observerbara egenskaper hos arbesällena kan således förklara var jobben skapas respekive försvinner. En egenskap som rön speciell mycke uppmärksamhe i debaen är arbesälles orlek. Den någo mer nyanserade bild av de små arbesällenas roll i skapande av sysselsäning som här har väx fram omkullkaar myen om a jobben huvudsakligen illkommer i de mindre arbesällena. Sammanfaar vi dessa resula kan vi konaera a även om oproporionell många jobb skapas i de små arbesällena så är de också så a oproporionell många jobb förörs i de mindre arbesällena; i svensk induri har fakisk de mindre arbesällen i högre uräckning än de örre arbesällena bidragi ill a sysselsäningen har haf en negaiv uveckling. Efersom en begränsad andel av sysselsäningen är koncenrerad ill de mindre arbesällena, är de dessuom fakisk så a de flea jobben skapas i de örre arbesällena. 24

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet 1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe

Läs mer

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid

Läs mer

Växelkursprognoser för 2000-talet

Växelkursprognoser för 2000-talet Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik Kungl Tekniska Högskolan AMaemaiska insiuionen avd maemaisk saisik TENTAMEN I 5B86 STOKASTISK KALKYL OCH KAPITALMARKNADSTE- ORI FÖR F4 OCH MMT4 LÖRDAGEN DEN 5 AUGUSTI KL 8. 3. Examinaor : Lars Hols, el.

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15 Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus

Läs mer

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14 1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Finavia och miljön år 2007

Finavia och miljön år 2007 M I L J Ö Ö V E R S I K T 2007 Finavia och miljön år 2007 Anhängiga miljöillsånd runom i lande År 2007 gav Väsra Finlands miljöillsåndsverk e beslu om a bevilja Tammerfors-Birkala flygplas e miljöillsånd

Läs mer

Texten " alt antagna leverantörer" i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår.

Texten  alt antagna leverantörer i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår. I Anal: 4 Bilaga Avalsmall Ubilning (si. 6) Föryligane önskas om vilken sors ubilning som avses i skrivningen Ubilning skall illhanahållas kosnasfri 0 :40:04 Se a sycke. "Vi leverans ubilar leveranören

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Icke förväntad korrelation på den svenska aktiebörsen. Carl-Henrik Lindkvist Handledare: Johan Lyhagen

Icke förväntad korrelation på den svenska aktiebörsen. Carl-Henrik Lindkvist Handledare: Johan Lyhagen Icke förvänad korrelaion på den svenska akiebörsen Carl-Henrik Lindkvis Handledare: Johan Lyhagen Sammanfaning Denna uppsas avser a undersöka och, i den mån de går, förklara icke förvänad korrelaion mellan

Läs mer

Tentamen: Miljö och Matematisk Modellering (MVE345) för TM Åk 3, VÖ13 klockan 14.00 den 27:e augusti.

Tentamen: Miljö och Matematisk Modellering (MVE345) för TM Åk 3, VÖ13 klockan 14.00 den 27:e augusti. Tenamen: Miljö och Maemaisk Modellering MVE345) för TM Åk 3, VÖ3 klockan 4.00 den 27:e augusi. För uppgifer som kräver en numerisk lösning så skriv ned di svar och hur ni gick ill väga för a lösa uppgifen

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet 12/3/2014. Bedömningskriterier. Grund rekvisiten

Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet 12/3/2014. Bedömningskriterier. Grund rekvisiten Föreläsning 2 Ingående Innehåll Upphörande LAS Kollekivaval Ansällningsaval Arbesgivare Arbesagare Arbesagarbegreppe Arbesagarbegreppe Grund rekvisien 1. Aval (frivillighe) 2. Fysisk person 3. Ena paren

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet?

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet? Föreagsekonomiska Magiseruppsas Insiuionen Höserminen 2004 Opimal prissäkringssraegi i e råvaruinensiv föreag Kan de ge förbärad lönsamhe? Förfaare: Marin Olsvenne Tobias Björklund Handledare: Hossein

Läs mer

Background Facts on Economic Statistics

Background Facts on Economic Statistics Background Facs on Economic Saisics 2003:12 En illämpning av TRAMO/SEATS: Den svenska urikeshandeln 1914 2003 An applicaion of TRAMO/SEATS: The Swedish Foreign Trade Series 1914 2003 Exporen år 1914-2003

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL! Exempelena 3 Anvisningar 1. Du måse lämna in skrivningsomslage innan du går (även om de ine innehåller några lösningsförslag). 2. Ange på skrivningsomslage hur många sidor du lämnar in. Om skrivningen

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Infrastruktur och tillväxt

Infrastruktur och tillväxt Infrasrukur och illväx En meaanalyisk sudie av infrasrukurinveseringars påverkan på ekonomisk illväx Infrasrucure and growh A mea-analyical sudy of he effecs of invesmens in infrasrucure on economic growh

Läs mer

3. Matematisk modellering

3. Matematisk modellering 3. Maemaisk modellering 3. Modelleringsprinciper 3. Maemaisk modellering 3. Modelleringsprinciper 3.. Modellyper För design oc analys av reglersysem beöver man en maemaisk modell, som beskriver sysemes

Läs mer

Miljörapport 2014. Marma Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun

Miljörapport 2014. Marma Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun Miljörappor 2014 Marma Avloppsreningsverk Söderhamns Kommun Miljörappor 2014 Marma Avloppsreningsverk 2 (19) Innehållsföreckning Grunddel... 3 Texdel... 4 1. Verksamhesbeskrivning... 4 2. Tillsånd... 4

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll? Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten?

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten? Rappor ill Finanspoliiska råde 2010/1 Hur varakig är en förändring i arbeslösheen? U. Michael Bergman Københavns Universie, EPRU, FRU och Finanspoliiska råde De åsiker som urycks i denna rappor är förfaarens

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera

Läs mer

Funktionen som inte är en funktion

Funktionen som inte är en funktion Funkionen som ine är en funkion Impuls En kraf f som under e viss idsinervall T verkar på en s.k. punkmassa, säer punkmassan i rörelse om den var i vila innan. Och om punkmassan är i rörelse när krafen

Läs mer

BÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN?

BÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Shubila Balaile och Rober Rajnak Handledare: Nils Gofries V 2005 BÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN? -En illämpning av aylorregeln

Läs mer

För de två linjerna, 1 och 2, i figuren bredvid gäller att deras vinkelpositioner, θ 1 och θ 2, kopplas ihop av ekvationen

För de två linjerna, 1 och 2, i figuren bredvid gäller att deras vinkelpositioner, θ 1 och θ 2, kopplas ihop av ekvationen Knemak vd roaon av sela kroppar Inledande knemak för sela kroppar. För de vå lnjerna, och, fguren bredvd gäller a deras vnkelposoner, θ och θ, kopplas hop av ekvaonen Θ Θ + β Efersom vnkeln β är konsan

Läs mer

Är valutamarknader effektiva? En kointegrationsanalys av spot- och forwardkurser

Är valutamarknader effektiva? En kointegrationsanalys av spot- och forwardkurser NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee C Förfaare: Per Haldén och Jonas Rydén Handledare: Annika Alexius och Chrisian Nilsson H 06 Är valuamarknader effekiva? En koinegraionsanalys

Läs mer

Inflation och penningmängd

Inflation och penningmängd EKONOMSK DEBAT BO AXELL nflaion och penningmängd Vilka är inflaionens besämningsfakorer? Dea är själva ugångspunken for flerale ariklar i dea emanummer.. Somliga hävdar a inflaionen speciell i e lie land

Läs mer

Valutamarknadens effektivitet

Valutamarknadens effektivitet Ekonomihögskolan Lunds Univerise Naionalekonomiska Insiuionen Valuamarknadens effekivie En sudie av växelkurser uifrån UIP med förvänningar Förfaare: Krisoffer Persson Handledare: Fredrik NG Andersson

Läs mer

3D vattenanimering Joakim Julin Department of Computer Science Åbo Akademi University, FIN-20520 Åbo, Finland e-mail: jjulin@nojunk.abo.

3D vattenanimering Joakim Julin Department of Computer Science Åbo Akademi University, FIN-20520 Åbo, Finland e-mail: jjulin@nojunk.abo. 3D vaenanimering Joakim Julin Deparmen of Compuer Science Åbo Akademi Universiy, FIN-20520 Åbo, Finland e-mail: jjulin@nojunk.abo.fi Absrak Denna arikel kommer a presenera e anal olika algorimer för a

Läs mer

Det svenska konsumtionsbeteendet

Det svenska konsumtionsbeteendet NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund

Läs mer

Realtidsuppdaterad fristation

Realtidsuppdaterad fristation Realidsuppdaerad frisaion Korrelaionsanalys Juni Milan Horemuz Kungliga Tekniska högskolan, Insiuion för Samhällsplanering och miljö Avdelningen för Geodesi och geoinformaik Teknikringen 7, SE 44 Sockholm

Läs mer

En modell för optimal tobaksbeskattning

En modell för optimal tobaksbeskattning En modell för opimal obaksbeskaning under idsinkonsisena preferenser och imperfek informaion Krisofer Törner* 1 Engelsk iel: A model for opimal obacco excise axaion under imeinconsisen preferences and

Läs mer

En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln

En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln Bakgrundsfaka En flashesimaor för den privaa konsumionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och dealjhandeln En idsserieanalys med hjälp av saisikprogramme TRAMO 006: Ekonomisk saisik I serien Bakgrundsfaka

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr

Läs mer

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Ds 2000:9 3 Förord Den 15 maj 1998 besluade riksdagen om riklinjer för en reformering av reglerna om ersäning vid varakig medicinsk grundad arbesoförmåga (prop. 1997/98:111 Reformerad föridspension, m.m.

Läs mer

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar

Läs mer

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson

Läs mer

Är staten löneledande? En ekonometrisk studie av löneutvecklingen för statligt anställda och privata tjänstemän 1970 2002

Är staten löneledande? En ekonometrisk studie av löneutvecklingen för statligt anställda och privata tjänstemän 1970 2002 Är saen löneledande? En ekonomerisk sudie av löneuvecklingen för salig ansällda och privaa jänsemän 1970 2002 Innehåll Förord 5 Inrodukion 6 Tidigare sudier 8 Den saliga lönebildningens uveckling 10 Daa

Läs mer

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15 Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån 2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 Enkäresula Enkä: Saus: Uvärdering, VeTer, HT12 öppen Daum: 2012-10-30 14:07:01 Grupp: Besvarad av: 19(60) (31%) Akiverade delagare (Veenskapseori (4,5hp) HT1 2) 1.

Läs mer

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator Tryckoberoende elekronisk flödesregulaor Beskrivning är en komple produk som besår av e ryckoberoende A-spjäll med mäenhe som är ansluen ill en elekronisk flödesregulaor innehållande en dynamisk differensryckgivare.

Läs mer

Diarienummer KF2016-101. Miljörapport 2015

Diarienummer KF2016-101. Miljörapport 2015 Diarienummer KF2016-101 Miljörappor 2015 Käppalaförbunde 2 (20) Innehåll 1. Verksamhesbeskrivning 3 1.1. Miljöaspeker och miljöpåverkan... 3 1.2. Ny rökammare och anläggning för högflödesrening... 4 1.3.

Läs mer

5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt

5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt 5 VÄaxelkurser, in aion och räanor vid exibla priser {e eker pºa lºang sik Som vi idigare noera anar vi a den reala väaxelkursen pºa lºang sik Äar oberoende av penningmäangden och väaxelkursen beror dºa

Läs mer

Förord: Sammanfattning:

Förord: Sammanfattning: Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning

Läs mer

FÖRSVARETS MATERIELVERK FÖRSVARSSTANDARD FSD 5153

FÖRSVARETS MATERIELVERK FÖRSVARSSTANDARD FSD 5153 2001-02-09 3 1 (29) Grupp M04-T SMÄLTSVETSNING SAMT HÅRD- OCH SVETSLÖDNING PÅ LUFTVÄRDIGHETSPÅVERKANDE FÖRSVARSMATERIEL Innehållsföreckning Huvudrubrik DEFINITIONER OCH BETECKNINGAR 1-2 1 ALLMÄNT 2 2 KVALITETSSYSTEM

Läs mer

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Om exponentialfunktioner och logaritmer Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. Den änka gången är som följer: a) Läs igenom huvudeens

Läs mer

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual Elekoniska skydd Lågspänningsuusning Användarmanual Building a Newavancer Elecicl'élecicié World Qui fai auan? Elekoniska skydd Inodukion ill de elekoniska skydde Lära känna de elekoniska skydde Funkionsöversik

Läs mer

El- och värmeproduktion

El- och värmeproduktion El- och värmeprodukion 2008 Blankeanvisningar Allmän Saisiken över el- och värmeprodukionen innehåller uppgifer om produkionen av el sam indusri- och fjärrvärme, förbrukningen av producerad energi, de

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2 Föreläsning 8 Kap 7,1 7,2 1 Kap 7: Klassisk komponenuppdelning: Denna meod fungerar bra om idsserien uppvisar e saisk mönser. De är fyra komponener i modellen: Muliplikaiv modell: Addiiv modell: där y

Läs mer

Oljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprisets inverkan på aktiemarknaden

Oljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprisets inverkan på aktiemarknaden NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Rober Fredriksson Handledare: Beng Assarsson HT 2007 Oljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprises inverkan på akiemarknaden

Läs mer

BETONGRÖR - EN PRISVÄRD OCH LÅNGSIKTIG LÖSNING

BETONGRÖR - EN PRISVÄRD OCH LÅNGSIKTIG LÖSNING LAGT RÖR LIGGER S: Eriks rörsysem är en både prisvärd och ångsikig ösning och rörsysem i beong är dessuom överägse bäs ur mijösynpunk. Beong besår nämigen huvudsakigen av väkända naurmaeria som kaksen,

Läs mer

Elektroniska skydd Micrologic A 2.0, 5.0, 6.0, 7.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual

Elektroniska skydd Micrologic A 2.0, 5.0, 6.0, 7.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual Elekroniska skydd Micrologic.0, 5.0, 6.0, 7.0 Lågspänningsurusning nvändarmanual Building a Newavancer Elecricl'élecricié World Qui fai auan? Elekroniska skydd Micrologic.0, 5.0, 6.0 och 7.0 Inrodukion

Läs mer

Regelstyrd penningpolitik i realtid

Regelstyrd penningpolitik i realtid Naionalekonomiska Insiuionen Regelsyrd penningpoliik i realid En konrafakisk simulering med realidsdaa Magiseruppsas 4 juni 2008 Handledare: Klas Freger Förfaare: Marin Henriksson Handledare: Jesper Hansson

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden Magiseruppsas i finansiering Föreagsekonomiska insiuionen FEK 591 Lunds Universie Hedgefonder och akiefonder - En sudie av riskexponering och marke-iming på den svenska marknaden Handledare Hossein Asgharian

Läs mer

12. Rekreation. Nationella mål Kapitlet om rekreation berör de nationella folhälsomålens nionde målområde om fysisk aktivitet.

12. Rekreation. Nationella mål Kapitlet om rekreation berör de nationella folhälsomålens nionde målområde om fysisk aktivitet. 12. Naionella mål Kapile om rekreaion berör de naionella folhälomålen nionde målområde om fyik akivie. Kommunen övergripande mål Kommunen ka ge goda föruäningar för e variera ubud av friid- och kulurliv.

Läs mer

UNIVERSEN. #8 december -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. hållas hemligt

UNIVERSEN. #8 december -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. hållas hemligt UNIVERSEN #8 december -08 årg 39 En idning för Uppsala universies medarbeare Nya professorer Sid Prisade pedagoger Sid 8 Kosvearnas julbord Sid16 5 Foo: STAFFAN CLAESSON Fler nyheer hiar du på www.universen.uu.se/.

Läs mer

2009-11-20. Prognoser

2009-11-20. Prognoser 29--2 Progoser Progoser i idsserier: Gissa e framida värde i idsserie killad geemo progoser i regressio: De framida värde illhör ie daaområde. fe med e progosmodell är a göra progos, ie a förklara de hisoriska

Läs mer

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees

Läs mer

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik Kungl Tekniska Högskolan AMaemaiska insiuionen avd maemaisk saisik TENTAMEN I 5B1862 STOKASTISK KALKYL OCH KAPITALMARKNADSTE- ORI FÖR F4 OCH MMT4 FREDAGEN DEN 1 JUNI 21 KL 8. 13. Examinaor : Lars Hols,

Läs mer

Inflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin

Inflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin Inflaion och relaiva prisförändringar i den svenska ekonomin AV BENGT ASSARSSON Beng Assarsson är verksam på avdelningen för penningpoliik vid Sveriges riksbank och vid Naionalekonomiska insiuionen vid

Läs mer

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer

Läs mer

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

Uppgift 1 (max 5p) Uppgift 2 (max 5p) Exempeltenta nr 6

Uppgift 1 (max 5p) Uppgift 2 (max 5p) Exempeltenta nr 6 ppgf (max 5p) Exempelena nr 6 ppgfen går u på a förklara några cenrala begrepp nom kursen. Svara korfaa men kärnfull och ange en förklarng på e fåal menngar som ydlg beskrver var och e av de fem begreppen.

Läs mer