Diarienummer KF Miljörapport 2015

Transkript

1 Diarienummer KF Miljörappor 2015

2 Käppalaförbunde 2 (20) Innehåll 1. Verksamhesbeskrivning Miljöaspeker och miljöpåverkan Ny rökammare och anläggning för högflödesrening Ny illsånd söks för verksamheen Tillsånd 5 3. Anmälningsärenden besluade under åre 5 4. Andra gällande beslu 6 5. Tillsynsmyndighe 6 6. Tillsåndsgiven och fakisk produkion 7 7. Gällande villkor i illsåndsbeslu och anmälningsärenden 7 8. Kommenerad sammanfaning av mäningar, beräkningar m.m Naurvårdsverkes föreskrifer SNFS 1990:14 och SNFS1994: Naurvårdsverkes föreskrifer NFS 2002:26 och NFS 2002:28 sam förordningarna 2013:252, 2013:253 och 2013: Ågärder som vidagis under åre för a säkra drif och konrollfunkioner Underhållsarbee i Käppalaverkes inloppskanal Renovering av pumpsaioner Övriga ågärder under åre Ågärder som genomförs med anledning av evenuella drifsörningar, avbro, olyckor mm Ågärder som genomförs under åre med syfe a minska verksamheens förbrukning av råvaror och energi Ersäning av kemiska produker mm Avfall från verksamheen och avfalles miljöfarlighe Ågärder för a minska sådana risker som kan ge upphov ill olägenheer för miljön eller människors hälsa Miljöpåverkan vid användning och omhänderagande av de varor som verksamheen illverkar Bilageföreckning 20

3 Käppalaförbunde 3 (20) 1. Verksamhesbeskrivning 4 1. Korfaad beskrivning av verksamheen sam en översiklig beskrivning av verksamheens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som ske under åre ska anges. Kommenar: De bör vara illräcklig a beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom a.ex. ange a påverkan ugörs av usläpp ill luf, usläpp ill vaen, buller, luk, avfall, påverkan genom produker eller genom illverkade produker eller genom a produkionen kräver en sor insas av energi, råvaror eller omfaande ransporer. Käppalaförbunde renar avloppsvaen från mer än en halv miljon människor i elva medlemskommuner norr och öser om Sockholm. Reningen sker i Käppalaverke som är e modern och effekiv avloppsreningsverk. Käppalaförbundes uppdrag är a rena medlemskommunernas avloppsvaen inom ramen för en ekonomisk och miljömässig hållbar uveckling. De innebär a förbundes fokus har vari, föruom rening av avloppsvaen, a få ill e resurseffekiv kreslopp med minimal negaiv miljöpåverkan och en ökad andel av förnybar energi. Käppalaförbunde ar illvara på den näring och energi som finns i avloppsvane och åerför slam och biogas ill samhälles kreslopp. År 2015 var e av de blöase åren hiills i Käppalaförbundes hisoria. 61,0 miljoner m 3 (54,5 miljoner m 3 år 2014) avloppsvaen renades. Vid flera illfällen uppsod mycke höga flöden och vå gånger var flödena så sora a bräddningar ufördes. Under åre bräddades 0,4 procen av den oala mängden inkommande avloppsvaen. I övrig var drifen sabil. Förbunde höll sig väl inom de illsåndsvärden för usläpp som gäller för verksamheen. Käppalaförbunde forsae a vara en neoleveranör av energi. Under 2015 producerade förbunde 7 GWh mer energi än vad som konsumerades (5 GWh år 2014). Förbunde uppfyller sedan år 1999 kraven för cerifiering enlig miljöledningssandarden ISO Laboraorie är ackrediera sedan 1991 enlig sandarden ISO och senare uppgradera enlig ISO Käppalaförbunde är dessuom Revaq-cerifiera sedan Miljöaspeker och miljöpåverkan Miljöaspeker kan vara båda posiiva och negaiva. Käppalaförbundes verksamhe har överlag en posiiv påverkan på miljön. Näringsämnen såsom fosfor och kväve renas i Käppalaverke och en sor del av fosforn och en del av kväve fångas upp i slamme. Näringen åerförs sedan ill kresloppe när slamme sprids i jordbruke. Kvalieen på slamme garaneras ack vare a Käppalaförbunde är Revaq-cerifiera. Ämnen i inkommande avloppsvaen som kan medverka ill syrebris i recipienen brys ner under reningsprocessen.

4 Käppalaförbunde 4 (20) Verksamheen är energikrävande. Mes energikrävande är de biologiska reningssege i och med inblåsning av luf i bassängerna. Andra energikrävande poser är venilaion, pumpning av avloppsvaen och slam sam en mindre del ill belysning. Tack vare illvaraagande av biogasen åerförs energi ill kresloppe och förbärar energibalansen. Merparen av biogasen förädlas ill fordonsgas. Verksamheen är delvis självförsörjande beräffande de egna värmebehove, vilke bland anna möjliggörs genom värmeväxling av avloppsvaen och slam. Uppsrömsarbee i form av ä samarbee med medlemskommuner och ansluna indusrier sam informaion ill allmänheen minskar de inkommande avloppsvanes innehåll av mealler och organiska föroreningar. Dea bidrar sark ill a Käppalaförbunde kan släppa u e renare vaen och producera slam av hög kvalie Ny rökammare och anläggning för högflödesrening Två nya anläggningsdelar kommer a byggas under perioden Dels en redje rökammare som ska säkersälla en forsa sabil drif och process när de gäller slambehandling och fordonsgasprodukion, dels en anläggning för högflödesrening där avloppsvaen kan snabbrenas i samband med sora flöden in ill verke. Under åre pågick projekering och upphandling och förberedande arbeen genomfördes inför byggsaren som sker i början av Närliggande fasigheer besikigades och närboende och närliggande verksamheer informerades via uskick och informaionsmöen efersom byggarbeena kommer a innebära sörningar. Byggprojeke inleds med en lång period av sprängningsarbeen och därefer ar byggfasen vid. Toal kommer ungefär kubikmeer bergmassor a sprängas bor och ransporeras iväg från område. Bergmassorna kommer ransporeras ill en bergkross för a maerialåervinnas Ny illsånd söks för verksamheen Käppalaförbunde fick si nuvarande illsånd En ny illsåndsansökan lämnades in ill Länssyrelsen i januari Den gäller en uökning av nuvarande illsånd från dagens personekvivalener (pe) ill personekvivalener. Dea är nödvändig med anke på den befolkningsillväx som sker i medlemskommunerna och med anledning av a yerligare kommuner förvänas anslua sig ill förbunde. Tillsåndsansökan innefaar även en ökad biogasprodukion från dagens 6 ill 10 miljoner Nm3 per år och möjligheen a med hjälp av värmepumpar kunna öka leveransen av värme ill Lidingös fjärrvärmenä.

5 Käppalaförbunde 5 (20) 2. Tillsånd 4 2. Daum och illsåndsgivande myndighe för gällande illsåndsbeslu enlig 9 kap. 6 miljöbalken eller mosvarande i miljöskyddslagen sam en kor beskrivning av vad beslue eller besluen avser. Kommenar: Beslusmeningen i beslue om illsånd kan.ex. anges. Villkor för verksamheen bör endas redovisas under punk 7. Daum Beslusmyndighe Beslue avser Koncessionsnämnden Tillsånd ill behandling och usläpp av avloppsvaen från personekvivalener Koncessionsnämnden Tillsånd a vid Karby gård, Täby kommun, anlägga en venilaionsanläggning för unnelsyseme för Käppala reningsverk Regeringen Beslu om uppförande av en 150 m hög skorsen för venilaionslufen från berganläggningen Koncessionsnämnden Beslu om ändrad höjd av skorsen ill 149,5 m Miljödomsolen Fassällande av sluliga villkor för usläpp ill vaen Dom miljööverdomsolen Fassällande av sluliga villkor för usläpp ill vaen Länssyrelsen Tillsånd a uppföra en uppgraderingsanläggning för biogasen Länssyrelsen Villkorsändring i gällande illsånd, villkor nr 10, lukrening Mark- och miljödomsolen Tillsånd a a emo och behandla avloppsvaen från Öseråker och Vaxholm. En ansluning innebär a avloppsvaen från yerligare cirka personer kommer a renas i Käppalaverke och a förbunde i framiden kommer a beså av reon kommuner, jämför med dagens elva. 3. Anmälningsärenden besluade under åre 4 3. Daum och besluande myndighe för evenuella andra beslu under åre med anledning av anmälningsplikiga ändringar enlig 1 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) sam en kor redovisning av vad beslue eller besluen avser. Daum Beslusmyndighe Beslue avser Länssyrelsen Underräelse om kommande drifsörning i samband med renovering av inkommande ledning från Värmdö.

6 Käppalaförbunde 6 (20) Länssyrelsen Uökning av befinlig rökammarvolym ill oal m Andra gällande beslu 4 4. Daum och besluande myndighe för evenuella andra gällande beslu enlig miljöbalken sam en kor redovisning av vad beslue eller besluen avser. I fråga om verksamheer som enlig 1 kap. 2 andra sycke indusriusläppsförordningen (2013:251) är indusriusläppsverksamheer redovisas beslu om alernaivvärde, dispens och sausrappor enlig 4 a. Kommenar: Kan.ex. vara anmälningsärenden som är besluade idigare år och som forfarande är akuella, förelägganden mm. Daum Beslusmyndighe Beslue avser Länssyrelsen Anmälan om ändringar av slamavvaningen Länssyrelsen Moagning av sepicslam Länssyrelsen Ansluning av delar av Värmdö kommuns avloppsvaen Länssyrelsen Moagning och behandling av sepicslam Länssyrelsen Medgivande a illfällig ransporera slam naeid Länssyrelsen Medgivande a bya urusning för rening av venilaionslufen från Käppalaverke Länssyrelsen Vacuumbehandling i de biologiska reningssege Länssyrelsen Ökning av befinlig rökammarvolym Länssyrelsen Tillsånd för illfällig moagning av avloppsvaen från Järfälla kommun Länssyrelsen Avslua ärende beräffande srömavbroe i okober 2011 vid Käppalaverke Länssyrelsen Medgivande ill anläggande av förbärad bräddvaenrening Länssyrelsen Medgivande a ine längre använda kemicondprocessen för behandling av röa slam. 5. Tillsynsmyndighe 4 5. Tillsynsmyndighe enlig miljöbalken. Namn: Länssyrelsen i Sockholms län

7 Käppalaförbunde 7 (20) 6. Tillsåndsgiven och fakisk produkion 4 6. Tillsåndsgiven och fakisk produkion eller anna må på verksamheens omfaning. Tillsåndsgiven mängd /anna må Avloppsvaenrening för personekvivalener (pe) Kommenar: Fakisk produkion/annan uppföljning pe Den ovan angivna ansluna personekvivalener räknas u uifrån a varje person anas generera 70 g BOD7 per dygn. Vid flödesbaserad beräkning är den fakiska produkionen pe. 7. Gällande villkor i illsåndsbeslu och anmälningsärenden 4 9. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheen sam hur var och e av dessa villkor har uppfylls. Villkor Kommenar Beslu Koncessionsnämnden 1 Om ine anna framgår av dea beslu, skall verksamheen - inbegripe ågärder för a minska vaen- och lufföroreningar, avfall och andra sörningar för omgivningen - bedrivas i huvudsaklig överenssämmelse med vad förbunde uppge eller åagi sig i ärende. 2 Ubyggnaden av Käppalaverke skall vara sluförd senas den 31 december Nya äorsområden som ligger uom förbundes medlemskommuner får ine ansluas ill Käppalaverke uan godkännande från länssyrelsen. Som förusäning för länssyrelsens godkännande gäller a ansluningen ill Käppalaverke i de ombyggnadsskede verke befinner sig i skall vara av fördel från miljösynpunk jämför med de alernaiva omhänderaganden av avloppsvane som sår ill buds. Om länssyrelsen och förbunde ine kommer överens får frågan hänskjuas ill Koncessionsnämnden. 4 Val och bye av fällningskemikalie får ske endas efer godkännande av illsynsmyndigheen. 5 Förbunde skall vida reglering av avrinningen från unnelsyseme ill reningsverke i syfe a ujämna flöde och begränsa omfaningen av bräddning. Regleringen skall ske genom unyjande av e magasin av mins m3, såvida hinder härför ine möer på grund av annan lagsifning. Regleringen skall ske enlig plan som godkäns av illsynsmyndigheen. Verksamheen har i huvudsak bedrivis på de sä som beskrevs i förbundes ansökan ill koncessionsnämnden och vad som i senare ärenden redovisas. Den ombyggda gamla delen ogs i drif i januari Inga nya områden har ansluis under åre. Någo bye av fällningskemikalie har ine ske. Unyjande av Lidingöunneln som regleringsmagasin har under åre ske på samma sä som idigare år.

8 Käppalaförbunde 8 (20) 6 Bräddning på grund av hög illrinning av avloppsvaen får ske endas genom därför avsedd uloppsledning vid reningsverke. Bräddning i övrig vid bräddoch nödsopp i förbundes unnel- och ledningssysem får ske endas i samband med haverier eller reparaioner i överföringssyseme eller av därmed jämförlig anledning. Bräddning i samband med reparaioner eller i andra siuaioner som är påverkbara skall om möjlig ske i samråd med illsynsmyndigheen 7 Förbunde skall verka för a de ill förbunde ansluna kommunerna dels förbärar sina ledningssysem i syfe a begränsa illflöde av anna vaen än spillvaen, dels meddelar noggranna anvisningar och uför erforderlig konroll beräffande indusriell avloppsvaen som illförs ledningssyseme. Under 2015 förekom re bräddningar. Den försa inräffade , då släppes 0,09 miljoner m 3 mekanisk rena avloppsvaen p.g.a. hydraulisk överbelasning uppmärksammades e glapp mellan äning och bräddlucka innan sisa reningssege, sandfilren, vilke innebar e läckage av 0,05 miljoner m 3 näsan färdigrena vaen. Händelsen berakas som e haveri och rapporerades separa ill illsynsmyndigheen bräddades ill följd av hydraulisk överbelasning. De bräddade vane hade genomgå mekanisk rening. Toal 0,1 miljoner m 3 bräddades vid dea illfälle. I övrig var drifen sabil. Förbunde höll sig väl inom de illsåndsvärden för usläpp som gäller för verksamheen. 25 priorierade ansluande illflöden ill unnelsyseme mäs, följs upp och säms av med medlemskommunerna. Flödesmäningen ligger ill grund för debieringen av avgiferna som de har a beala. Forlöpande konroll av kvalieen på avloppsvaen som illförs unnelsyseme genomförs, genom illsyn av indusrier och andra verksamheer som kan ha e avloppsvaen som skiljer sig från normal hushållsspillvaen. Försöker påverka den kemikalieanvändning som sker i samhälle och som kan påverka kvalieen på inkommande avloppsvaen sam drifen av förbundes anläggningar. Dea sker genom informaionsverksamhe, delagande i olika näverk och projek, årliga besök hos länssyrelsens miljöskyddsenhe, medlemskommunernas miljökonor m.m. Genomför provagning i unnelsyseme och i de lokala avloppsnäen för a lokalisera källor ill oönskade föroreningar vid sidan av den konroll som sker vid Käppalaverke.

9 Käppalaförbunde 9 (20) 8 Vid drifsörningar i reningsverke eller i avloppsanläggningen i övrig eller om del av anläggningen as ur drif för underhåll, reparaion o dyl skall förbunde vida lämpliga ågärder ill moverkande av vaenförorening och andra olägenheer för omgivningen. Tillsynsmyndigheen skall vid sådana illfällen underräas snaras möjlig. Uppkommer i övrig olägenheer i samband med reningsanläggningens drif eller ill följd av avloppsusläpp i recipienen, skall förbunde vida ågärder för a i möjligase mån begränsa sörningarna. 9 Slamme från reningsverke skall omhänderas på sådan sä a olägenhe för omgivningen ine uppkommer. Avvana slam skall borransporeras med fordon. Transporer naeid ( ) får, anna än undanagsvis, ske förs efer godkännande av illsynsmyndighe. 10 Förbunde skall senas från och med den 1 juli 1995 behandla de mes lukande lufsrömmarna från reningsverke i en skrubber. Villkore ersa i beslu från länssyrelsen den 17 december 2010 med följande ex: Förbunde ska behandla de mes lukande lufsrömmarna från reningsverke i en anläggning för effekiv lukrening. 11 Förbunde skall senas från och med den 31 december 1994 behandla lufen från avloppsnäes venilaionspunker i Anuna, Rinkebyskogen och Spisen i biofiler eller ågärda luken på anna sä som i samråd med illsynsmyndigheen bedöms ge mins lika god effek. Om de behövs för a besämma vilka ågärder som skall vidas eller för a genomföra erforderliga arbeen för de fall a andra meoder än biofiler blir akuella, får illsynsmyndigheen förlänga genomförandeiden med högs e halv år. 12 All uvunnen biogas som ine nyiggörs för produkion av fordonsbränsle, eller på anna sä, ska samlas upp och förbrännas. Vid haverier eller underhållsarbeen av gasklocka, gasfackla och värme- eller elprodukionssysem ska Förbunde vida ågärder för a minimera usläppen. 13 Usläppen av kväveoxider vid förbränning av rögaser får som rikvärde ej översiga 0,10 g NOx/MJ. 14 Sprängning, borrning och uranspor av bergmassor skall ske så a onödig buller ine uppsår. Samråd skall ske med illsynsmyndigheen, innan arbeena påbörjas. Buller från arbeena får ine överskrida följande ekvivalena ljudnivåer vid bosäder. 65 db(a) dagid (kl 07-18) 55 db(a) kvällsid (kl 182) 45 db(a) naeid (kl 22-07) Den momenana ljudnivån naeid (kl 22-07) får ine översiga 55 db(a) vid bosäder. Om sörningar genom buller ändå uppkommer, skall förbunde i samråd med illsynsmyndighe vida skäliga ågärder för a minska bullre. Sprängning, borrning och borranspor av bergmassor under lördagar och söndagar och andra helgdagar får endas ske efer godkännande av illsynsmyndigheen E sörre underhållsarbee i Käppalaverkes inloppskanal genomfördes. Dea inkluderade beongrenovering, omläggning av inloppsledningar sam coaing med syrabesändig polymer. Tillsynsmyndigheen informerades innan arbees sar och bjöds även in ill möe hos Käppalaförbunde där de planerade arbee presenerades. Se vidare i avsni 11. Slamme har ransporeras av förbundes enreprenör, Ragn Sells AB, vardagar under dagid, kl Transpor på helg sker endas undanagsvis, vid.ex. drifproblem. De mes lukande venilaionssrömmarna behandlas i en lukreningsanläggning. Se nedan kommenar över koncessionsnämndens beslu från den 14 december All meangas har förbräns eller uppgraderas ill fordonsbränsle. Konroll av halen kväveoxider uförs varje år. Mängden som har släpps u har ine översigi 0,10 g NOx/MJ enlig konroll uförd 25 november För villkor gällande kommande projek för ubyggnad av redje rökammare och högflödesrening, se punk 3 nedan under Beslu anmälningsärende om uökning av befinlig rökammarvolym.

10 Käppalaförbunde 10 (20) 15 Bullerbidrage från den ubyggda anläggningen får ine överskrida följande ekvivalena ljudnivåer uomhus vid bosäder. 50 db(a) dagid (kl 07-18) 45 db(a) kvällsid (kl 182) 40 db(a) naeid (kl 22-07) Den momenana ljudnivån naeid (kl 22-07) får ine översiga 55 db(a) vid bosäder. En bullermäning genomfördes den 17 februari 2015 av Ramböll Sverige AB och visade a bullernivåerna innehölls. E klagomål beräffande buller har inkommi under Bullre orsakades av illfällig arbee a ömma kolfiler från lufreningsanläggningen. Klagomåle hanerades enlig ruin. Beslu Koncessionsnämnden 16 Koncessionsnämnden överlåer enlig 20 miljöskyddslagen å illsynsmyndigheen a fassälla de villkor som kan erfordras beräffande begränsning av sörningar från den illsåndsgivna krossverksamheen inui de usprängda berge. En 149,5 meer hög skorsen har vari i drif sedan Beslu Miljödomsolen i viss mån ändrade av Miljööverdomsolen i dom Reshalerna av föroreningar i de behandlade avloppsvane får som rikvärde respekive gränsvärde ine översiga följande: Rikvärde* Gränsvärde BOD7 8 mg/l (månadsmedelvärde) 8 mg/l (kvaralsmedelvärde) P-o 0,3 mg/l (kvaralsmedelvärde) 0,3 mg/l (årsmedelvärde) N-o NH4-N 10 mg/l (årsmedelvärde) 3 mg/l (medelvärde under juli okober) Samliga usläppsvillkor har innehållis. Usläppshaler och mängder redovisas separa i bilaga 1, emissionsdeklaraionen. Årsusläppe av BOD7 får som rikvärde* ine översiga 700 on (inklusive bräddning) Årsusläppe av kväve får som rikvärde* ine översiga 700 on (inklusive bräddning) *) Med rikvärde avses e värde som om de överskrids medför en skyldighe för illsåndshavaren a vida sådana ågärder a värde kan innehållas. 18 Käppalaförbunde skall genom akiva insaser genemo indusrier och samhälle i övrig verka för a begränsa illförseln av ämnen som kan skada processerna i reningsverke eller som kan negaiv påverka slamkvalieen eller recipienen. En rappor över vidagna ågärder skall årligen inges ill illsynsmyndigheen. Se kommenar ill villkor 7 ovan. Årligen skickas en rappor ill Svensk Vaens Revaqgrupp med deadline sisa april. I den rapporeringen sammansälls alla vidagna ågärder uppsröms sam vilke ufall de ge.

11 Käppalaförbunde 11 (20) Beslu Miljööverdomsolen Käppalaförbunde överklagade en dom från Miljödomsolen av den 10 januari 2002 ill Miljööverdomsolen. I dea avsni kommeneras bara de sluliga villkor som fassälldes av Miljööverdomsolen. Av nedansående abell framgår a usläppsvillkoren i ovan angivna beslu innehålls. Usläppsvärden Käppalaförbunde 2015 kvaral och år Parameer Kvaral Kvaral Kvaral Kvaral Åre Rikvärde Gränsvärde mg/l on mg/l on mg/l BOD 7 <2 <2 <2 <2 < Toalfosfor 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 11 0,3-0,3 3 Toalkväve 8,0 7,9 8,8 8,9 8, Ammoniumkväve 2 <1 < Beslu Koncessionsnämnden A Koncessionsnämnden lämnar Käppalaförbunde illsånd enlig miljöskyddslagen a vid Karby gård i Täby kommun anlägga en venilaionsanläggning för unnelsyseme för Käppala reningsverk. Anläggningen skall ha agis i drif senas den 30 juni Anläggningen - inbegripe ågärder för a begränsa usläppen ill luf och andra sörningar - skall uföras och drivas i huvudsaklig överenssämmelse med vad förbunde uppge eller åagi sig i ärende. 2. Venilaionsluf från anläggningen skall genomgå behandling i e biofiler. Om olägenheer genom luk ändå uppsår får illsynsmyndigheen enlig 20 miljöskyddslagen meddela de yerligare föreskrifer som kan behövas. B Koncessionsnämnden förordnar enlig 27 miljöskyddslagen, med ändring av vad som föreskrivis i villkor 11 i nämndens beslu nr 174/93, a e biofiler vid venilaionsanläggningen i Rinkebyskogen i Danderyds kommun skall as i drif senas den 30 juni Beslu om fordonsgasanläggning A och B: Markfiler har uppförs och agis i drif under försa halvåre 1995 vid Anuna (Upplands Väsby kommun), Karby (Täby kommun) och Rinkebyskogen (Danderyds kommun). A B C D Om ine anna framgår av nedan angivna villkor ska verksamheen bedrivas i överenssämmelse med vad Förbunde har uppge i ansökan eller i övrig åagi sig i ärende. Usläppe av mean ill luf från uppgraderingsanläggningen får som rikvärde ine överskrida 0,5 % av den oala mängden mean i ingående rögas. Processvaen från fordonsgasuvinningen ska ledas ill Käppala avloppsreningsanläggning för rening Hanering av rögas och fordonsgas ska ske på e sådan sä a risk för damning, luk, förorening och andra olägenheer förebyggs Anläggningen är byggd enlig vad som anges. Meangas mäs online i syrsyseme. Mängden som har släpps u från uppgraderingsanläggningen har ine överskridi 0,5 % av den oala mängden mean i ingående rögas. Processvane leds ill inkommande avloppsvaen ill reningsverke. Inga avvikelser eller klagomål avseende hanering av rögas och fordonsgas har rapporeras under Medelvärde juli - okober 2 kvaralsmedelvärde 3 årsmedelvärde

12 Käppalaförbunde 12 (20) E F G H I J K Uppkommer besvärande luk, damning eller nedskräpning från verksamheen ska effekiva moågärder omedelbar vidas. Villkor 15 i Koncessionsnämndens beslu, daera , ska gälla även denna del av verksamheen, nämligen: Bullerbidrage från anläggningen får ine överskrida följande ekvivalena ljudnivåer uomhus vid bosäder. 50 db (A) dagid (kl 07-18) 45 db (A) kvällsid (kl 182) 40 db (A) naeid (kl 22-07) Den momenana ljudnivån naeid (kl 22-07) får ine översiga 55 db (A) vid bosäder. Om bullre från uppgraderingen av biogas innehåller impulsljud eller hörbara onkomponener ska de i villkor F angivna värdena sänkas med 5 dba-enheer. Kemiska produker sam farlig avfall ska förvaras och haneras så a evenuell läckage och spill ine förorenar mark, grundvaen, yvaen eller luf. Förbunde ska karlägga sin energianvändning och koninuerlig arbea för a effekivisera den. Arbee ska redovisas årligen i miljörapporen. Om verksamheen för fordonsgasuvinning i sin helhe eller i någon del upphör skall dea senas sex månader före nedläggning anmälas ill illsynsmyndigheen. Evenuella kemiska produker och evenuell farlig avfall ska as om hand på e sådan sä som illsynsmyndigheen besämmer. För verksamheen ska finnas en insrukion för konroll som möjliggör en bedömning av om villkoren följs. I insrukionen ska anges mämeoder, mäfrekvens och uvärderingsmeoder. Dea program får inegreras med egenkonrollerna för den övriga verksamheen. Beslu anmälningsärende om uökning av befinlig rökammarvolym 1 Den illkommande rökammarvolymen ska uföras i huvudsaklig överenssämmelse med vad förbunde har uppge eller åagi sig i anmälan (dnr sam ) 2 Drifsbuller från den nu anmälda verksamheen ska rymmas i villkor 15 i Koncessionsnämndens beslu, daera 30 december Vid lukklagomål haneras dessa via avvikelsehaneringen som vidarebefordrar ill Produkionsavdelningen som vidar nödvändiga ågärder för a eliminiera eller minimera orsaken ill klagomåle. Informaionsansvarig har konak med klagande ills probleme är lös. En bullermäning genomfördes den 17 februari 2015 av Ramböll Sverige AB och visade a bullernivåerna innehölls. Några impulsljud uppkommer ine i anläggningen. Till den renade biogasen illsäs lukämne Terahydroiofen i syfe a kunna spåra läckage. De haneras enlig ruin så a läckage ine uppsår. Kommenar under avsni 8 här i miljörapporen. Ine akuell Käppalaförbunde har e egenkonrollprogram kalla Drifbasprogram, som anger mämeoder, mäfrekvens och uvärderingsmeoder för de olika paramerarna.

13 Käppalaförbunde 13 (20) 3 Sprängning och borranspor av bergmassor ska ske så a onödig buller ine uppsår. Buller från arbeena får ine överskrida följande ekvivalena ljudnivåer vid bosäder. Bullervärdena för ekvivalen ljudnivå är angivna som frifälsvärden under dag, kväll respekive na. Vid klagomål ska ågärder snaras vidas om värdena överskrids. Villkore gäller även för byggande av högflödesreningen. Bulleralsrande arbeen är ej påbörjade under db (A) helgfri måndag - fredag, dagid (kl 07-18) 50 db (A) helgfri måndag fredag, kvällsid (kl 182) sam lör-, sön- och helgdag dagid (kl 07-19) 45 db (A) naeid (kl 22-07) sam lör- sön- och helgdag kvällsid (kl 192) Den momenana ljudnivån naeid (kl 22-07) får ine översiga 55 db (A) vid bosäder. 4 Sprängning ovan mark får endas ske dagid mellan kl Sprängning under mark och borranspor av bergmassor ska i huvudsak ske dagid, Om sprängning under mark eller borranspor av bergmassor behöver ske på annan id, ska de anmälas ill illsynsmyndigheen senas io dagar innan akivieen påbörjas. 6 Förbunde ska informera Länssyrelsen sam miljö- och sadsbyggnadskonore i Lidingö om: (i) när byggnadsarbeena sarar, (ii) vid evenuella drifsörningar i samband med anläggande sam när den nya rökammaren as i drif. Villkore gäller även för byggande av högflödesreningen. Byggsar är anmäl ill Länssyrelsen och miljö- och sadsbyggnadskonore i Lidingö, daera Kommenerad sammanfaning av mäningar, beräkningar m.m En kommenerad sammanfaning av resulaen av mäningar, beräkningar eller andra undersökningar som uförs under åre för a bedöma verksamheens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjlig ska värden ill följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommenar: Här bör redovisas de mäningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av.ex. villkor för verksamheen, föreläggande och de föreskrifer som ine omfaas av punk och kan gälla.ex. usläpp, energi och råvaruförbrukning, produkion av avfall sam ransporer ill och från anläggningen. En vikig parameer som förbunde avser a fokusera på i framiden är vår samlade koldioxidfoavryck. Koldioxidfoavrycke är den oala mängd växhusgaser (koldioxid, lusgas och mean) som genereras av en verksamhe. Förbundes samlade neoresula för 2015 blev on CO 2e. Den sörsa enskilda delen av koldioxidfoavrycke ugörs av elförbrukningen.

14 Energianvändning Slamhanering Avloppsvaenrening Kemikalier Recipien Transporer Rens- och sandhanering Biogasanvändning Toal klimapåverkan on CO 2e /år Käppalaförbunde 14 (20) Käppalaförbundes koldioxidfoavryck per kaegori. För dealjer om: Usläpp ill vaen, luf och slam, se Emissionsdeklaraionen. Förbrukning av processkemikalier, se bilaga 2. Energisammansällning, se bilaga Naurvårdsverkes föreskrifer SNFS 1990:14 och SNFS1994: En kommenerad sammanfaning av de uppgifer som behövs för a kunna bedöma eferlevnaden av Naurvårdsverkes föreskrifer SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Där så är möjlig ska uppgifer redovisas i SMP:s emissionsdel. Konroll av usläpp ill vaen- och markrecipien från anläggningar för behandling av avloppsvaen från äbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskil marken, när avloppsslam används i jordbruke, SNFS 1994:2 Akuell x x Ej akuell Kommenarer av eferlevnaden av akuella föreskrifer: SNFS 1990:14 Förbunde har e egenkonrollprogram som verifieras genom de revisioner, exerna och inerna, som följer av ISO14001 och ISO17025-cerifieringen. Ruiner för underhåll av mäurusning och rapporering ill illsynsmyndigheen finns. SNFS 1994:2 Förbunde är cerifiera enlig REVAQ och därigenom sker revisioner av förbundes egenkonroll gällande haneringen av all slam.

15 Käppalaförbunde 15 (20) 10. Naurvårdsverkes föreskrifer NFS 2002:26 och NFS 2002:28 sam förordningarna 2013:252, 2013:253 och 2013: En kommenerad sammanfaning av de uppgifer som behövs för a kunna bedöma eferlevnaden av Naurvårdsverkes föreskrifer NFS 2002:26 och NFS 2002:28 sam förordningen (2013:252) om sora förbränningsanläggningar, förordningen (2013:253) om förbränning av avfall och förordningen (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel. Usläpp ill luf av svaveldioxid, kväveoxider och sof från förbränningsanläggningar med insallerad illförd effek på 50 MW eller mer, NFS 2002:26. Avfallsförbränning, NFS 2002:28. Förordningen (2013:252) om sora förbränningsanläggningar. Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. Förordningen (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel. Kommenarer av eferlevnaden av akuella föreskrifer: Ej akuell under Akuell Ej akuell x x x x x 11. Ågärder som vidagis under åre för a säkra drif och konrollfunkioner Redovisning av de beydande ågärder som vidagis under åre för a säkra drif och konrollfunkioner sam för a förbära skösel och underhåll av ekniska insallaioner. Kommenar: Här bör redovisas de ågärder som genomförs som en följd av verksamhesuövarens egenkonrollansvar Underhållsarbee i Käppalaverkes inloppskanal E projek för a uppföra en högflödesrening som kan hanera oppflöden har påbörjas. Som en del i de förberedande arbee har inloppskanalen från Nacka och Värmdö, FT11, renoveras då de vid besikning uppmärksammades a beongbjälklage var försvaga. Bärigheen i beongbjälklage i inloppskanalen FT11 är nu åersälld. Konsrukionen är förbärad för a moverka aerosolbildning vid uloppe från inkommande ledningar från Nacka och Värmdö och beongen är behandlad med syrabesändig polymer för öka skydd. Arbee genomfördes i samverkan med Nacka och Värmdö kommuns VA-drif. Under renoveringen insallerades 9 emporära plasledningar, oal 2 km plasledning, med en oal kapacie på 1300 L/s. Plasledningarna har en lägre drifsäkerhe än de reguljära syrabesändiga sålrören, därför insallerades 30 läckagevaker som kopplades upp mo A-

16 Käppalaförbunde 16 (20) larm som går direk ill jourhavande vak. Även kameraövervakning användes. Hela renoveringen lyckades genomföras uan bräddning. E projek för a bygga en redje rökammare har påbörjas och genomförs parallell med projeke för högflödesreningen. Syfe är a öka redundansen för slamhaneringen Renovering av pumpsaioner Renovering av förbundes pumpsaioner Anuna och Långängssrand är påbörjad för a säkersälla långsikig drif och underhåll. I Anuna kommer bland anna fasad och all mekanisk urusning a byas u och vissa funkioner uppgraderas och moderniseras. Ansluningen mellan förbundes avloppsunnel och pumpsaionen Anuna kommer a byggas om för a läare kunna flödesujämna vid höga flöden. Beräknad sar för renoveringsarbee är i augusi 2016 och därefer pågår arbee i cirka e och e halv år Övriga ågärder under åre Ombyggnad av delar av gasuppgraderingsanläggningen för a säkersälla hög illgänglighe och förbärad kapacie. Processvaenpumpar, värmeväxlare sam ny syrning infördes. Nya recirkulaionspumpar ill rökammare för ökad kapacie och moverkande av igensäningar. 12. Ågärder som genomförs med anledning av evenuella drifsörningar, avbro, olyckor mm Redovisning av de beydande ågärder som genomförs med anledning av evenuella drifsörningar, avbro, olyckor eller liknande händelser som har inräffa under åre och som medför eller hade kunna medföra olägenhe för miljön eller människors hälsa. Kommenar: Här bör redovisas de ågärder som genomförs som en följd av verksamhesuövarens egenkonrollansvar. Auomaisk övervakning av flödesbalans från överordna syrsysem har insalleras med syfe a uppäcka evenuella läckage i bräddningsluckor eller felvisande flödesmäare. En ågärd som vidagis ill följd av e läckage som uppäckes i samband med åerkommande rondering, se avsni 7 punk 6.

17 Käppalaförbunde 17 (20) 13. Ågärder som genomförs under åre med syfe a minska verksamheens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de beydande ågärder som genomförs under åre med syfe a minska verksamheens förbrukning av råvaror och energi. Kommenar: Här bör redovisas de ågärder som genomförs som en följd av verksamhesuövarens egenkonrollansvar. Insallaion av nya värmesysem basera på värmeåervinning av ugående avloppsvaen. Har sänk oljeförbrukningen för uppvärmning väsenlig (från ca 700 on/år ill 20 on/år). 14. Ersäning av kemiska produker mm De kemiska produker och bioekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under åre ersas med sådana som kan anas vara mindre farliga. Kommenar: Här bör redovisas de ågärder som genomförs som en följd av verksamhesuövarens egenkonrollansvar. Kemikalieföreckning finns uppräad i webverkyge Eco Archive. Där bevakas kemikalierna avseende användningens omfaning, risker, ufasning, ugångna produker. Under 2015 har laboraorie, illsammans med vå andra laboraorier, Gryaab (Göeborg) och Komlab (Örnsköldsvik), delagi i e upphandlingsprojek som gick u på a finna nya innovaiva, kvicksilverfria analysmeoder för besämning av COD. På Käppalaverke uformades också e examensarbee för validering av de re meoder som inkommi via anbud. Två av meoderna var fria från kvicksilver och en meod var fri från både kvicksilver och dikroma. Projeke avsluades vid årsskife 2015/2016 och rapporen med illhörande resula kommer a preseneras under försa kvarale Avfall från verksamheen och avfalles miljöfarlighe Redovisning av de beydande ågärder som genomförs under åre i syfe a minska volymen avfall från verksamheen och avfalles miljöfarlighe. Kommenar: Här bör redovisas de ågärder som genomförs som en följd av verksamhesuövarens egenkonrollansvar. Käppalaförbunde producerar slam vilke går under avfallsförordningen (2001:927). Under 2015 producerades 8000 on slam, angive som orrsubsans (slam uan vaen). Av de spreds 4000 on på åkermark (för fördelning av reserande mängd se emissionsdeklaraionen).

18 Käppalaförbunde 18 (20) Käppalaförbunde anser a slamspridning på åkermark är den mes effekiva meoden för a illvaraa växnäring och organisk maerial ur de inkommande avloppsvane och målsäningen är a mins 90 % av slamme ska spridas på åkermark. Av försikighesskäl ska sasningen på slamspridning på åkermark kompleeras med e uöka uvecklingsarbee för a a fram alernaiv ill slamspridning på åkermark. Under 2015 har Käppala arbea i de SVU finansierade projeke Livscykelanalys av slambehandling med fosforåerföring i samarbee med yerligare fem reningsverk och Chalmers. Projeke syfar ill a ureda alernaiva slamanvändningars påverkan på miljön. Käppala iniierade 2013 e regionsamarbee med Sockholm Vaen och SYVAB med syfe a undersöka möjliga samarbeen kring alernaiva slamanvändningar. Under 2015 har även Uppsala Vaen illkommi gruppen. Alernaiv som undersöks är bland anna förbränning av slam. Käppalaförbunde sprider endas Revaqcerifiera slam på åkermark. Revaq är e cerifieringssysem som arbear för a minska flöde av miljöfarliga ämnen ill avloppsreningsverk genom uppsrömsarbee och på så sä skapa hållbar åerföring av växnäring. Revaqcerifieringen säller srikare krav än svensk lagsifning på ill exempel spårbarhesrapporering, gränsvärden och hygienisering och skärper kraven för varje år. År 2013 kom e förslag på en ny slamförordning med srikare gränsvärden för mealler och organiska föreningar och krav på hygienisering, än idigare lagsifning. Förordningen har ännu ine besluas. I dagsläge klarar Käppalaförbunde alla krav men på sik kan vi få problem på grund av för höga koppar- och kadmiumhaler i slamme. Den deba som pågår i media om slamspridning riskerar också a försvåra spridning på åkermark. Koppar- och kadmiumhalen i slamme är direk beroende av halen i inkommande vaen. Käppalaförbundes uppsrömsavdelning arbear sysemaisk med a förbära kvalién på inkommande vaen ill Käppalaverke. I uppsrömsarbee ingår bland anna ågärder för a minska usläppen av koppar och kadmium ill spillvane. Under 2015 har Käppalaförbunde säll krav på flera verksamheer a minska sina usläpp av kadmium och andra priorierade mealler. Uppsrömsavdelningen bedriver bland anna e samarbee med Swedavia för a årligen minska kadmiumusläppen från Arlanda flygplas. Under 2015 ufördes även en grundlig uredning av källorna ill koppar i inkommande vaen som kommer följas upp under En sor del av inkommande kadmium och koppar kommer i dagsläge från hushållen. Dessa usläpp är svåra för Käppalaförbunde a påverka men förbunde jobbar akiv med informaionsågärder för a minska hushållens belasning. Käppalaförbundes uppsrömsavdelning jobbar koninuerlig med kravsällande mo verksamheer, idenifiering av källor ill oönskade ämnen i spillvane, kemikalieinvenering, handläggning av planärenden, informaionsågärder, provagningar i ledningsnäe, uformning av riklinjer, uredningar och omvärldsbevakning. All för a minska illförseln av mealler, svårnedbrybara organiska ämnen och andra oönskade ämnen ill spillvaennäe.

19 Käppalaförbunde 19 (20) 16. Ågärder för a minska sådana risker som kan ge upphov ill olägenheer för miljön eller människors hälsa Redovisning av de beydande ågärder som genomförs under åre med syfe a minska sådana risker som kan ge upphov ill olägenheer för miljön eller människors hälsa. Kommenar: Här bör redovisas de ågärder som genomförs som en följd av verksamhesuövarens egenkonrollansvar. Renovering av lufreningsanläggningen i Spisen på Lidingö för a moverka usläpp av svavelväe och andra illalukande föreningar från unnelsyseme har genomförs. E kolfiler i kombinaion med UV-ljus renar nu venilaionslufen innan den släpps u. Även lufreningsanläggningen i Anuna (Upplands Väsby) kommer a uppgraderas och effekiviseras under , dea i samband med övrig renovering av Anuna pumpsaion. Se avsni Miljöpåverkan vid användning och omhänderagande av de varor som verksamheen illverkar 4 22 En sammanfaning av resulaen av de undersökningar som genomförs under åre för a klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhänderagande av de varor som verksamheen illverkar sam vilka ågärder dea evenuell har resulera i. Kommenar: Här bör redovisas de ågärder som genomförs som en följd av verksamhesuövarens egenkonrollansvar. Käppalaförbunde uvinner biogas ur de slam som bildas i reningsprocessen. Biogasen förädlas ill fordonsgas, som används som bränsle i SL:s bussar. Under 2015 producerade Käppalaförbunde dryg 4,2 miljoner Nm 3 varav dryg 4,1 miljoner gick ill SL. Knapp Nm 3 användes för ege uppvärmningsbehov. Käppalaförbunde innehar hållbarhesbesked (HBK) och rapporerar årligen enlig hållbarheslagen ill Energimyndigheen. Käppalaförbunde har i december 2015 få e så kalla anläggningsbesked och man gör även sassödsrapporering årligen ill Energimyndigheen. De renade avloppsvane unyjas idag i mindre skala för egen uppvärmning, egna processer och leverans ill Forums värmepumpsprodukion och disribuion på Gåshaga. Under 2015 har vi illsammans med Forum gjor en försudie för en evenuell produkion från de renade avloppsvane i sörre skala på cirka MW. Sudien visar a de är eknisk genomförbar.

20 Käppalaförbunde 20 (20) 18. Bilageföreckning Bilaga 1: Emissionsdeklaraion Bilaga 2: Förbrukning processkemikalier Bilaga 3: Energisammansällning Bilaga 4: Exerna avloppsfrakioner Bilaga 5: Avfallssaisik Bilaga 6: Köldmedierappor

21 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För KÄPPALAVERKET( ) år: 2015 version: 1 Ref Moagare Parameer Ev.anm. Värde Enhe Meo d Meodkod Meodbes krivning Prod.Enhe UsläppsPunk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnlFskr 0 Luf N2O 22000, kg/år E - Toal U 1 Luf NH3 2300, kg/år E - Toal U 2 Luf NMVOC 24000, kg/år E - Toal U 3 Luf NOx 65, kg/år M PER - Toal U 4 Vaen Ag 15,4 kg/år M OTH ICP-MS x - Toal U 5 Vaen Ag 0,1 kg/år M OTH ICP-MS x BräddAnl Del U 6 Vaen AOX 2400, kg/år M OTH EN ISO x - Toal U Vaen As 15,7 kg/år M OTH SS x - Toal U 8 Vaen BOD , kg/år M OTH SS-EN x 9 Vaen BOD , kg/år M OTH x SS-EN Vaen Cd 0,6 kg/år M OTH ICP-MS x 11 Vaen Cd 0,02 kg/år M OTH ICP-MS x 12 Vaen Cl-o , kg/år M OTH S Meh x 4500-CI/K one 13 Vaen COD-Cr , kg/år M OTH LANGE x 14 Vaen COD-Cr 46000, kg/år M OTH LANGE x 15 Vaen Cr 19,7 kg/år M OTH ICP-MS x 16 Vaen Cr 1,2 kg/år M OTH ICP-MS x - Toal U BräddAnl Del U - Toal U BräddAnl Del U - Toal U - Toal U BräddAnl Del U - Toal U BräddAnl Del U Version: 1 1 / 11

22 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För KÄPPALAVERKET( ) år: 2015 version: 1 Ref Moagare Parameer Ev.anm. Värde Enhe Meo d Meodkod Meodbes krivning 17 Vaen Cu 395,8 kg/år M OTH ICP-MS x 18 Vaen Cu 7,6 kg/år M OTH ICP-MS x 19 Vaen DEHP 3, kg/år M OTH SS-EN x ISO 18856: Vaen F-o 18000, kg/år M OTH S Meh 4500-F/Ko ne Prod.Enhe UsläppsPunk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnlFskr x 21 Vaen Hg 0,66 kg/år M OTH ICP-MS x 22 Vaen Hg 0,01 kg/år M OTH ICP-MS x 23 Vaen NH4-N 71000, kg/år M OTH ISO/DSI x Vaen NH4-N 1900, kg/år M OTH ISO/DSI x Vaen Ni 190, kg/år M OTH ICP-MS x 26 Vaen Ni 1,3 kg/år M OTH ICP-MS x 27 Vaen NO2+NO , kg/år M OTH ISO x -N Vaen NO2+NO3 208, kg/år M OTH ISO x -N Toal U Forsa uppföljning för a undersöka om ihållande rend. BräddAnl Del U - Toal U - Toal U - Toal U Forsa uppföljning för a undersöka om ihållande rend. BräddAnl Del U - Toal U BräddAnl Del U - Toal U BräddAnl Del U - Toal U BräddAnl Del U Version: 1 2 / 11

23 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För KÄPPALAVERKET( ) år: 2015 version: 1 Ref Moagare Parameer Ev.anm. Värde Enhe Meo d Meodkod Meodbes krivning 29 Vaen N-o , kg/år M OTH Lange LCK 138, LCK Vaen N-o 3800, kg/år M OTH Lange LCK 138, LCK 338 Prod.Enhe UsläppsPunk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnlFskr x x 31 Vaen Pb 13, kg/år M OTH ICP-MS x 32 Vaen Pb 0,8 kg/år M OTH ICP-MS x 33 Vaen P-o 10700, kg/år M OTH SS-EN x ISO 6878: Vaen P-o 510, kg/år M OTH SS-EN ISO 6878: Vaen QV 61000, 1000m 3/år 36 Vaen QV 250, 1000m 3/år M M ALT ALT Magneisk flödesmäa re Magneisk flödesmäa re 37 Vaen TOC , kg/år M OTH LANGE LCK 385, LCK Vaen TOC 11500, kg/år M OTH LANGE LCK 385, LCK x x x x x 39 Vaen Zn 1500, kg/år M OTH ICP-MS x - Toal U BräddAnl Del U - Toal U BräddAnl Del U - Toal U BräddAnl Del U - Toal U BräddAnl Del U - Toal U BräddAnl Del U - Toal U Version: 1 3 / 11

24 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För KÄPPALAVERKET( ) år: 2015 version: 1 Ref Moagare Parameer Ev.anm. Värde Enhe Meo d Meodkod Meodbes krivning 40 Vaen Zn 18, kg/år M OTH ICP-MS x 41 Vaen QVBräddN 0, 1000m M ALT x ä 3/år Magneisk flödesmäa re 42 Vaen-Hal 43 Vaen-Hal 44 Vaen-Hal 45 Vaen-Hal 46 Vaen-Hal 47 Vaen-Hal 48 Vaen-Hal 49 Vaen-Hal 50 Vaen-Hal Ag 0,0005 mg/l M OTH ICP-MS /AFS Ag 0,0005 mg/l M OTH ICP-MS /AFS Ag 0,0005 mg/l M OTH ICP-MS /AFS As 0,0005 mg/l M OTH BOD7 2, mg/l M OTH SS-EN189 9 BOD7 2, mg/l M OTH SS-EN189 9 BOD7 54, mg/l M OTH SS-EN189 9 Cd 0,00002 mg/l M OTH ICP-MS Cd 0,00002 mg/l M OTH ICP-MS Prod.Enhe UsläppsPunk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnlFskr BräddAnl Del U - Toal U - Toal U Mindre än Från ARV Del U Mindre än BräddAnl Del U Mindre än - Toal U Mindre än - Toal U Mindre än Uppfyller årsmedelshal 15 mg/l Från ARV Del U Mindre än BräddAnl Del U - Toal U Mindre än Från ARV Del U Mindre än Version: 1 4 / 11

25 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För KÄPPALAVERKET( ) år: 2015 version: 1 Ref Moagare Parameer Ev.anm. 51 Vaen-Hal 52 Vaen-Hal 53 Vaen-Hal 54 Vaen-Hal 55 Vaen-Hal 56 Vaen-Hal 57 Vaen-Hal 58 Vaen-Hal 59 Vaen-Hal 60 Vaen-Hal 61 Vaen-Hal Värde Enhe Meo d Meodkod Meodbes krivning Cd 0,00002 mg/l M OTH ICP-MS COD-Cr 31, mg/l M OTH LANGE 114 COD-Cr 30, mg/l M OTH LANGE 114 COD-Cr 186, mg/l M OTH LANGE 114 Cr 0,0005 mg/l M OTH ICP-MS Cr 0,0005 mg/l M OTH ICP-MS Cr 0,005 mg/l M OTH ICP-MS Cu 0,0065 mg/l M OTH ICP-MS Cu 0,0064 mg/l M OTH ICP-MS Cu 0,03 mg/l M OTH ICP-MS Hg 0,00001 mg/l M OTH ICP-MS Prod.Enhe UsläppsPunk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnlFskr BräddAnl Del U Mindre än - Toal U Uppfyller årsmedelshal 70 mg/l Från ARV Del U BräddAnl Del U - Toal U Mindre än Från ARV Del U Mindre än BräddAnl Del U - Toal U Från ARV Del U BräddAnl Del U - Toal U Version: 1 5 / 11

26 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För KÄPPALAVERKET( ) år: 2015 version: 1 Ref Moagare Parameer Ev.anm. 62 Vaen-Hal 63 Vaen-Hal 64 Vaen-Hal 65 Vaen-Hal 66 Vaen-Hal 67 Vaen-Hal 68 Vaen-Hal 69 Vaen-Hal 70 Vaen-Hal 71 Vaen-Hal 72 Vaen-Hal 73 Vaen-Hal 74 Vaen-Hal Värde Enhe Meo d Meodkod Meodbes krivning Hg 0,00001 mg/l M OTH ICP-MS Hg 0,00004 mg/l M OTH ICP-MS NH4-N 1,11 mg/l M OTH ISO/DSI NH4-N 1,07 mg/l M OTH ISO/DSI NH4-N 7,7 mg/l M OTH ISO/DSI Ni 0,004 mg/l M OTH ICP-MS Ni 0,003 mg/l M OTH ICP-MS Ni 0,005 mg/l M OTH ICP-MS NO2+NO3 6,8 mg/l M OTH ISO -N NO2+NO3 6,8 mg/l M OTH ISO -N NO2+NO3 1, mg/l M OTH ISO -N N-o 8,4 mg/l M OTH LANGE, LCK 138, LCK 338 N-o 8,3 mg/l M OTH LANGE, LCK 138, LCK 338 Prod.Enhe UsläppsPunk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnlFskr Från ARV Del U BräddAnl Del U - Toal U Från ARV Del U BräddAnl Del U - Toal U Från ARV Del U BräddAnl Del U - Toal U Från ARV Del U BräddAnl Del U Mindre än - Toal U Uppfyller årsmedelshal 10 mg/l Från ARV Del U Version: 1 6 / 11

27 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För KÄPPALAVERKET( ) år: 2015 version: 1 Ref Moagare Parameer Ev.anm. 75 Vaen-Hal 76 Vaen-Hal 77 Vaen-Hal 78 Vaen-Hal 79 Vaen-Hal 80 Vaen-Hal 81 Vaen-Hal 82 Vaen-Hal 83 Vaen-Hal 84 Vaen-Hal 85 Vaen-Hal Värde Enhe Meo d Meodkod Meodbes krivning N-o 15,2 mg/l M OTH LANGE, LCK 138, LCK 338 Pb 0,0005 mg/l M OTH ICP-MS Pb 0,0005 mg/l M OTH ICP-MS Pb 0,003 mg/l M OTH ICP-MS P-o 0,18 mg/l M OTH SS-EN ISO6878:2 005 P-o 0,17 mg/l M OTH SS-EN ISO6878:2 005 P-o 2, mg/l M OTH SS-EN ISO6878:2 005 TOC 10,15 mg/l M OTH LANGE LCK 385, LCK 386 TOC 9,95 mg/l M OTH LANGE LCK 385, LCK 386 TOC 46, mg/l M OTH LANGE LCK 385, LCK 386 Zn 0,03 mg/l M OTH ICP-MS Prod.Enhe UsläppsPunk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnlFskr BräddAnl Del U - Toal U Mindre än Från ARV Del U Mindre än BräddAnl Del U - Toal U Från ARV Del U BräddAnl Del U - Toal U Från ARV Del U BräddAnl Del U - Toal U Version: 1 7 / 11

28 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För KÄPPALAVERKET( ) år: 2015 version: 1 Ref Moagare Parameer Ev.anm. 86 Vaen-Hal 87 Vaen-Hal Värde Enhe Meo d Meodkod Meodbes krivning Prod.Enhe UsläppsPunk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnlFskr Zn 0,03 mg/l M OTH ICP-MS Från ARV Del U Zn 0,07 mg/l M OTH ICP-MS BräddAnl Del U FA 4, /år M WEIGH - Toal U 88 Åervinnin g-exern 89 Åervinnin Avfall, ej 256, /år M WEIGH - Toal U g-exern FA 90 ER Ansl.pe-in , pe M OTH Beräkna - Toal In d på flöde 91 ER Ansl.pers , s M OTH Beräkna - Toal In på flöde 92 ER Ansl.pe-o , pe C OTH Räkna - Toal In på 70 g BOD7/dyg n, pe 93 ER Ansl.-ill , pe E - Toal In 94 ER BOD , kg/år M OTH OTH - Toal In SS-EN ER COD-Cr , kg/år M OTH LCK Toal In 96 ER El.energi 37, GWh/å M OTH - Toal In r Energimä ning 97 ER NH4-N , kg/år M OTH ISO/DSI - Toal In ER N-o , kg/år M OTH LANGE - Toal In LCK 138, LCK 338 Version: 1 8 / 11

29 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För KÄPPALAVERKET( ) år: 2015 version: 1 Ref Moagare Parameer Ev.anm. Värde Enhe Meo d Meodkod Meodbes krivning 99 ER P-o , kg/år M OTH SS-EN ISO 6878: ER Maxgvb , pe C OTH Kalkylerad från BOD7 Prod.Enhe UsläppsPunk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnlFskr - Toal In - Toal In Normal variaion 101 Slam SlamT-arv 8000, TS/år M WEIGH - Toal Inom 102 Slam TS-o 26,2 % M OTH - Toal Inom SS Slam-Hal Ag 2,6 mg/kg TS M OTH ICP-MS /AFS - Toal U 104 Slam-Hal As 5,1 mg/kg TS 105 Slam-Hal Cd 0,78 mg/kg TS 106 Slam-Hal Cr 18,7 mg/kg TS 107 Slam-Hal Cu 465, mg/kg TS 108 Slam-Hal GF-o 72,9 % M OTH 109 Slam-Hal Hg 0,55 mg/kg TS M OTH ICP-MS M OTH ICP-MS M OTH ICP-MS M OTH ICP-MS SS modifierad M OTH ICP-MS /AFS - Toal U - Toal U - Toal U - Toal U - Toal U - Toal U Version: 1 9 / 11

30 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaraion För KÄPPALAVERKET( ) år: 2015 version: 1 Ref Moagare Parameer Ev.anm. Värde Enhe 110 Slam-Hal NH4-N 16000, mg/kg TS 111 Slam-Hal Ni 18,5 mg/kg TS 112 Slam-Hal Nonylfenol 12, mg/kg TS 113 Slam-Hal N-o 58380, mg/kg TS 114 Slam-Hal PAH 0,89 mg/kg TS 115 Slam-Hal Pb 19,7 mg/kg TS Meo d Meodkod Meodbes krivning Prod.Enhe UsläppsPunk Ursprung Typ Flöde Kommenar RedovEnlFskr M OTH S Mehods 18h 4500 mod - Toal U M OTH ICP-MS - Toal U M OTH SNV - Toal U 3829/4199 M OTH SS-EN - Toal U M OTH SNV Toal U M OTH ICP-MS M OTH SNV 3829/ Slam-Hal PCB 0,04 mg/kg TS 117 Slam-Hal ph 7,6 ph M OTH SS-EN ISO 15933:201 - Toal U - Toal U - Toal U Slam-Hal P-o 31700, mg/kg M OTH SS-EN - Toal U TS 6878: Slam-Hal Zn 606, mg/kg M OTH ICP-MS - Toal U TS 120 Åkermark SlamT-arv 4246, TS/år M WEIGH - Toal U 121 Anl.jord-no SlamT-arv 0, TS/år M WEIGH - Toal U rmal P 122 Anl.jord-hö SlamT-arv 1748, TS/år M WEIGH - Toal U g P Version: 1 10 / 11