El- och värmeproduktion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "El- och värmeproduktion"

Transkript

1 El- och värmeprodukion 2008 Blankeanvisningar

2 Allmän Saisiken över el- och värmeprodukionen innehåller uppgifer om produkionen av el sam indusri- och fjärrvärme, förbrukningen av producerad energi, de bränslen som använs för energiprodukion och uppgifer om oljelager. Daainsamlingen äcker produkionen av el eller värme i krafverk och i separaa värmepannor. Enkäen omfaas av producener av separa värme efersom uppgifer om elproducener fås från Finsk Energiindusri rf:s elenkä. I forsäningen kommer vi a ureda möjligheerna ill samarbee i fråga om saisikföring av fjärrvärme. Krafverksområde Med krafverksområde avses en energiprodukionshelhe, som är belägen på en och samma om eller inom samma kommuns område. Produkionsenheer som finns i olika kommuner anges på separaa blankeer. Ange på enkäens pärmblad namnen på resp. produkionsenhe, om de ine klar framgår av krafverksområdes namn, som finns i adressfäle. De är också möjlig a föreslå e namn som är enklare a idenifiera. Som saisikperiod används e kalenderår. Också i samband med ägarskifen skall uppgiferna om krafverksområde anges för hela åre. Om de rapporerade uppgiferna bara gäller en del av åre, skall de klar och ydlig anges på enkäens pärmblad eller meddelas separa per e-pos/elefon. Enkäen besvaras på en Excel-blanke som finns på inerne på adressen De är också möjlig a be om blankeen per e-pos från energia@ilasokeskus.fi Den ifyllda Excel-blankeen åersänds som bilaga med kryperad e-pos. Saisikcenralen använder Sasrådes kryperingsjäns för e-pos för a sända konfideniella meddelanden. Tjänsen finns på Saisikcenralens inernesida på adressen hps://secur .ilasokeskus.fi ( Yheysiedo Suojaun sähköposin läheys) Tjänsen fungerar på finska. Ange som moagare (vasaanoaja) energia@ilasokeskus.fi. Blankeen är idenisk med föregående års blanke och därför kan också de gamla Excel-blankeunderlage användas. By dock u årale övers på enkäens försa sida så a de hänför sig ill rä saisikår. Så som idigare kan man också besvara enkäen på pappersblankeen som ingår i frågepakee. Blankeen åersänds i de bifogade kuvere. Föregående års uppgifer är förifyllda på blankeen. Vi ber Er konrollera de förifyllda uppgiferna och korrigera dem vid behov. Hur snabb saisiken färdigsälls beror i avgörande grad på när primäruppgiferna erhålls. Därför önskar vi också a Ni besvarar enkäen så snabb som möjlig, dock senas Föreagens uppgifsskyldighe grundar sig på saisiklagen (280/2004). Enlig förordningen om energisaisik (2008/1099/EG) ska uppgifer där saisik över el- och värmeprodukionen är en vikig del rapporeras ill EU. Uppgiferna om samprodukionen av el och värme ska lämnas med söd av de s.k. CHP-direkive (2004/8/EG) och uppgiferna om el som produceras med förnybara energikällor med söd av de s.k. RES-E-direkive (2001/77/EG). Uppgiferna om enskilda föreag och krafverksområden är konfideniella. De används enbar för sammansällande av saisik. Uppgifer om enskilda svar lämnas ine u ill uomsående och ine heller ill andra myndigheer. Förändringar i enkäen De har ine ske förändringar i enkäblankeen eller i bränsleklassificeringens koder jämför med de idigare enkäåre. Blankeer De definiioner som gäller elprodukionen ingår ine längre i anvisningarna efersom Saisikcenralen ine längre frågar efer eluppgifer. Ifall Ni behöver definiioner om el, finns de i blankeanvisningarna för år Ni kan också be a få dem per e-pos. Pärmblad Pärmblade omfaar krafverksområdes idenifierings- och konakuppgifer, som bör konrolleras. De är också möjlig a aneckna annan illäggsinformaion på pärmblade. Blanke 1: Anskaffningen av el och värme Egen värmeprodukion (A) uppges fördelad på produkionsformer. På blanke 1 uppges dessuom moagning av elekricie och värme (B), som omfaar köp och erhållen energi (inkl. delägarenergi). Produkionen av ånga/värme uppges som neoprodukion. Med de avses den värmevolym, som kan unyjas som värmeenergi på anna håll än i själva krafverke eller i pannan (omfaar ine färsk ånga som maas in i urbinen). Åervinning av sekundärvärme beakas ine. Ånga/värme indelas efer användningsändamål enlig följande:

3 3 Indusriånga/värme Indusriånga/värme som produceras i krafverk eller värmepanna, och som används vid indusriell produkion (såsom orkning eller uppvärmning). Värme som produceras för uppvärmning av egna indusribyggnader ingår också i den här gruppen. Fjärrvärme Värme som produceras i krafverk, värmepanna eller värmecenral och som via näe överförs ill uppvärmning av byggnader och framsällning av varm bruksvaen. Förklaringar ill de koder för produkionsformer som syns på blankeen finns under punken Produkionsformer. Blanke 2: Förbrukning och leverans av energi Förbrukningen av energi i elekricie, indusriånga/värme och fjärrvärme uppges som neo (exkl. krafverkes egenförbrukning). Energiförbrukning vid de egna föreages/den egna koncernens olika arbessällen uppges bara om arbessällena ligger inom samma krafverksområde. Energileveranser (försäljning eller överlåelse) ill andra föreag inom samma fabriksområde uppges föreagsvis. Också leveranser (försäljning eller överlåelse) ill arbessällen uanför fabriksområde skall uppges på blankeen, liksom näverks- och mäningssvinn. Summorna under 'Förbrukning och leveranser oal' (D) skall sämma överens med summorna under 'Anskaffning oal (C) på blanke 1. Blanke 3: Bränslen i energiprodukion Bränslen som använs i energiprodukion specificeras efer produkionsform med hjälp av koderna för produkionsform (på blanke 1) sam beeckningarna och koderna för de olika bränslena ( Bränsleklassificering eller Om de har använs flera olika bränslen i energiprodukionen inom en och samma produkionsform skall varje bränsle anecknas på en egen rad. Bränslemängderna uppges i den måenhe och energi (MWh) som anges i bränsleklassificeringen. Som värmevärde anges de effekiva värmevärde för varje bränsle, dvs. de lägre värmevärde. Om andra måenheer av någo undanag används, skall enheen anges ydlig. Råmaerialen för produkgas (324) uppges i en separa abell. OBS! Mängden producerad energi och förbrukade bränslen skall mosvara varandra enlig e realisisk nyoförhållande efer produkionsform. Om Ni unyjar värmeenergi som uvinns ur rökgaser och som ine ingår i bränsles effekiva värmevärde, skall skillnaden mellan de lägre och de högre värmevärde uppges som redukionsvärme inom indusrin (492). Benämningen Inköp ånga (495) finns för de krafverksområden som i produkionen av elekricie och värme som energikälla använder ånga som köps av uomsående och som ine kan uppge dess bränsle. Aneckna också varifrån ångan erhålls. Den som köper ångan anecknar ine ångan på blankeerna 1 och 2. Ångproducenen skall å sin sida aneckna ångan som normal indusriånga som produceras och såls. Som bränsle för värme som uvinns ur indusriprocesser (produkionsform L2) skall endera uppges reakionsvärme inom indusrin (492) eller sekundärvärme inom indusrin (493). Se definiionerna i slue av anvisningarna. Båda energiinsaserna uppges av den uvunna värmen med e nyoförhållande på 100 procen. Som illäggsuppgif skall anges vilken värmeproducerande process de är frågan om. Blanke 4: Bränslelager I lageruppgiferna uppges lagervolymen av lä och ung brännolja i början av saisikåre, lagerökningen under åre, användningen av lagra bränsle under åre och lagervolymen i slue av saisikåre. Summorna skall sämma. Bränslemängderna anges i on, men om mängderna uppges i kubikmeer eller lier används omräkningskoefficienerna i publikaionen Energisaisik. I blankeen i Excel-forma finns beräkningarna som färdiga formler. Lageruppgiferna om brännoljorna behöver ine uppges efer krafverksområde, uan de kan uppges sammanage på en blanke. Ange i så fall enydig vilken helhe uppgifen gäller. Säkerheslager för brännoljor behöver ine uppges. Konakinformaion Mera informaion ges av följande personer: Anmälningar och allmän rådgivning: Mirja Piso fn Uppgifsinnehåll: Minna Niininen fn Kirsi-Marja Aalo fn E-posadress: energia@ilasokeskus.fi Sändning av kryperad e-pos: hps://secur .ilasokeskus.fi (hias också så här:

4 4 Yheysiedo Suojaun sähköposin läheys) Tjänsen fungerar på finska. De är enkel a sända e krypera e-posmeddelande: 1) avsändare är den egna e-posadressen och moagare energia@ilasokeskus.fi 2) meddelande skrivs på normal sä och den ifyllda Excel-blankeen, som sparas på den egna daorn, bifogas meddelande Bränsleklassificering (inkl. de genomsniliga sandardvärmevärden och definiioner): (på finska) Enkämaeriale i sin helhe: Enkäens resula publiceras årligen: Produkionsformer Definiionerna på olika former av elprodukion har raderas. Separa värmeprodukion Värmepannor (L1) Separa värmeprodukion i indusri-, energi- och fjärrvärmebolags pannor sam i fasa och flybara värmecenraler. Värme som uvinns ur indusriella processer (L2) Värme/ånga som uvinns ur indusriella processer och som används endera som indusrivärme eller fjärrvärme (.ex. illvaraagande av värme från TMP-anläggningar eller ur kaalyisk process). Om den värme som uvinns ur indusriprocesser unyjas i krafverksprocesser i form av förvärmning e.d., uppges den ine som produkion, uan som "använd energiinsas på blanke 3 'Bränslen i energiprodukionen' (reakionsvärme inom indusrin (492) eller sekundärvärme inom indusrin (493)). Elpannor (L3) Värme som produceras i elpannor uppges som sådan. Elekricie som använs i elpannor (494) uppges på mosvarande sä på blanke 3 'Bränslen i energiprodukionen'. På blanke 2 'Förbrukning och leverans av energi' inkluderas elekricie som används i elpannor i arbessälles egen elförbrukning. Värmepumpar (L4) Värme som produceras med värmepumpar uppges som sådan i en punk för sig uan a den mängd energi som använs i kompressorn dras av. Elekricie som använs i värmepumpar uppges på blanke 3 'Bränslen i energiprodukion' (494). Den elekricie som används i värmepumpar uppges i samband med egen elförbrukning på blanke 2 'Förbrukning och leverans av energi'. Bränsleklassificering Kod Beeckning Bränsleenhe 1 Fossila bränslen 11 Oljor 111 Gaser 1111 Raffinerigas 1112 Gasol, flygas 112 Tunna oljor 1121 Indusribensin 1122 Moorbensin 1123 Flygbensin 113 Mellanjocka oljor 1131 Flygfoogen 1132 Anna foogen, peroleum 1133 Dieselolja 1134 Lä brännolja, unn eldningsolja 1135 Moorbrännolja 1139 Andra mellanjocka oljor 114 Tjocka oljor 1141 Tung brännolja, jockolja, svavelhal < 1 % 1142 Tung brännolja, jockolja, svavelhal > 1 % 1143 Andra jocka oljor 115 Peroleumkoks 116 Reur- och spilloljor 119 Andra oljeproduker 12 Kol 121 Senkol 1211 Anraci 1212 Senkol, biuminös 122 Anna kol 1221 Halvbiuminös kol, brunkol, ligni 1222 Kolbrikeer 1228 Koljära 1229 Anna kol, ospecificera 123 Koks 124 Koksgas 1000 m Masugnsgas 1000 m 3 13 Naurgas 131 Naurgas 1000 m 3 2 Torv 21 Torv 211 Fräsorv 212 Syckeorv 213 Torvpellear och -brikeer

5 5 Kod Beeckning Bränsleenhe 3 Förnybara och blandbränslen 31 Biomassa 311 Skogsbränsle, rä 3111 Vedrän, långved och småved 3112 Helräds- eller slanflis 3113 Flis eller kross av hyggesreser 312 Träresproduker från indusrin 3121 Bark 3122 Sågspån, kuerspån o.a. spån 3123 Flis eller kross av räreser 3128 Träresproduker från indusrin, ospecificerade 3129 Övriga resproduker av rä 313 Avluar från räförädlingsindusrin ka 314 Övriga bi- och avfallsproduker från räförädlingsindusrin 315 Åervinningsrä 316 Träpellear och -brikeer 317 Vegeabiliska bränslen 318 Animaliska bränslen 32 Övriga bio- eller blandbränslen 321 Biogas 3211 Biogas från avsjälpningsplas 1000 m Biogas i avloppsrening 1000 m Biogas från indusrin 1000 m Övrig biogas 1000 m Flyande biobränslen 323 Blandbränslen 3231 Åervinningsbränslen 3232 Rivningsrä 3233 Impregnera rä 3239 Övriga blandbränslen 324 Produkgas 1000 m 3 Kod Beeckning Bränsleenhe 4 Övriga energikällor 41 Kärnenergi 411 Kärnenergi TJ 49 Övrig 491 Övriga bi- och resproduker som används som bränsle 4911 Plasavfall 4912 Gummiavfall 4913 Problemavfall 4919 Övrig avfall 492 Indusriell reakionsvärme TJ 493 Indusriell sekundärvärme TJ 494 Elekricie (i värmepumpar och elpannor) MWh 495 Ånga (inköp ånga för energiprodukion) MWh 498 Väe 1000 m Övriga energikällor, ospecificerade TJ Använda måenheer on ka on (orrsubsans) 1000 m (usen) kubikmeer MWh megawaimme = 1000 kwh TJ erajoule ENERGISLAG Oljor Gaser 1111 Raffinerigas Gas som åervunnis ur oljeraffineringsprocessen och används som energikälla. Omfaar också de förbränningsgaser som åervunnis ur den perokemiska indusrin Gasol, flygas Flygas är propan, buan eller en blandning av dem. Tunna oljor 1121 Indusribensin Indusribensin är e lä desilla, som används endas i lien omfaning som energikälla. Den används ofas som lösningsmedel eller insasvara för den kemiska indusrin Moorbensin 1123 Flygbensin Flygbensin är en specialproduk som planeras för små flygplan Mellanjocka oljor 1131 Flygfoogen Flygfoogen används som bränsle i flygplans srålurbiner Anna foogen, peroleum Omfaar bl.a. moorfoogen, lysfoogen och eldningsfoogen Dieselolja Dieselolja är e bränsle för dieselmoorer. Den används främs i lasbilar, bussar och pakebilar sam i en del personbilar.

6 Lä brännolja, unn eldningsolja Lä brännolja är e mellandesilla, som används särskil för oljeeldning av egnahemshus och andra småfasigheer, i ork-, smäl- och brännugnar inom indusrin och som bränsle i olika värmeanordningar och orkar. Lä brännolja säljs i flera olika kvalieer med olika produknamn. Dieselolja, lä brännolja hör ill gasoljorna och eknisk är de frågan om näsan samma produk. I Finland har man i den läa brännoljan lag ill deekeringsämnen (bl.a. röd färg) för a kunna skilja den från dieselolja Moorbrännolja Moorbrännolja är bränsle som lämpar sig för användning i dieselmoorer i rörliga arbesmaskiner. De är fråga om en dieselolja, som genom färgning märks som en lägre beskaad olja. I moorbrännoljorna är gränsen för svavelhalen 50 mg/kg Andra mellanjocka oljor Till andra mellanjocka oljor räknas specialproduker som mosvarar lä brännolja. Tjocka oljor Tung brännolja framsälls av odesillerad frakion av råolja och används som bränsle i sora oljevärmeanläggningar och krafverk, i smäl- och brännugnar inom indusrin sam som bränsle för faryg och dieselkrafverk 1141 Tung brännolja, jockolja, svavelhal < 1 % 1142 Tung brännolja, jockolja, svavelhal > 1 % 1143 Andra jocka oljor Till andra jocka oljor förs specialproduker såsom exra jock boenolja och övriga boenoljor. 115 Peroleumkoks Innehåller koks som illverkas genom desillaion av olja sam kaalyisk FCC- och TCC-koks som uppså vid krackning 116 Reur- och spilloljor Använda oljemängder som åervunnis efer evenuell rening och som unyjas som energikälla. 119 Andra oljeproduker Till denna klass förs oljeproduker som ine hör ill någon annan klass, bl.a. processgas som produceras av ung brännolja. Uppge vilka andra oljeproduker som har rapporeras inom denna grupp. Kol Senkol Med senkol avses fas organisk fossil bränsle med e värmevärde på över 24 MJ/kg i askfri ämne. Senkolskvalieerna klassificeras huvudsakligen på basis av mängden avdunsande ämnen och värmevärde Anraci Anraci är geologisk den äldsa och längs uvecklade senkolskvalieen med den lägsa halen avdunsande ämnen. Anraci har de högsa effekiva värmevärde, ungefär 33 MJ/kg Senkol, biuminös Omfaar kolkvalieer med e värmevärde på mins 24 MJ/kg exklusive anraci. Anna kol 1221 Halvbiuminös kol, brunkol, ligni Brunkol är geologisk e ung kol. De är mindre förkolna än senkol, men innehåller mera avdunsande komponener, såsom väe och syre. Värmevärde för brunkol är under 24 MJ/kg 1222 Kolbrikeer Biar av besämd sorlek, som illverkas av senkol genom a bindeämnen illsäs Koljära Tjära som bildas av senkol i samband med framsällning av koks Anna kol, ospecificera Anna kol än sådan som förs ill någon av klasserna ovan. Uppge vilken kolproduk som använs som bränsle. 123 Koks Koks är e bränsle som illverkas genom orrdesillaion av senkol. I klassen ingår också halvkoks. 124 Koksgas En gas som uppsår som biproduk vid koksframsällning och som innehåller väe och läa kolväen. Gasen används som energikälla i koksverk sam inom järn- och sålindusrin. 125 Masugnsgas I en masugn uppsår masugnsgas, som efer rening används som bränsle för uppvärmning och energiprodukion. Till denna klass förs också CO-gas, som kan jämsällas med masugnsgas. Naurgas 131 Naurgas Gas som huvudsakligen innehåller mean och en del andra läa kolväen. Naurgas används som energikälla inom indusrin och energiprodukionen. Naurgas kan också användas som rafikbränsle och som råämne vid produkion av väe.

7 7 Torv Torv är en brisfällig sönderfallen organisk jordar som uppså som en följd av a kärrväxer förmulna långsam och som lagras på växplasen i mycke vå omgivning. Efer a orven orkas kan den brännas. Lågor bland orven räknas som en del av orven. Om orven har kompleeras med rä eller anna bränsle, uppges varje bränsle skil för sig. 211 Fräsorv Fräsorv framsälls genom a orv på yan av en orkad mosse fräses ill e fin mjöl. 212 Syckeorv Syckeorv är orv som avskiljs från mossens ya och pressas ill biar. 213 Torvpellear och -brikeer Torvpellear och -brikeer är bränsle som framsälls genom a orka orvmjöl komprimeras. Biomassa Skogsbränsle, rä Omfaar rämaerial, som avverkas och samlas in i skogar, på pakeåkrar, energivedsodlingar osv. och som används för energi Vedrän, långved och småved Vedrän (i allmänhe 1 meer långa) som använs som råmaerial för småved eller kvisad långved. Småveden är kapad och kluven brännved, färdig a användas i ugn. Används i vedeldade anordningar i hushållen, bl.a. i spisar, öppna spisar och cenralvärmesysem Helräds- eller slanflis Flis som framsälls av kvisade rädsammar eller av biomassan av hela den del av räde som är ovanför markyan (sammen, kvisarna, barren) Flis eller kross av hyggesreser Flis eller kross som görs av kvisar och oppar inklusive grönmassa efer a gagnvirke skördas. Omfaar också flis eller kross av rissockar eller sockar. Träresproduker från indusrin Omfaar resproduker av rä som uppkommer inom räförädlingsindusrin eller annan indusri och som används som energikälla Bark Barkavfall som görs av gagnvirke med hjälp av olika slag av barkningseknik Sågspån, kuerspån o.a. spån Avfall som uppsår vid sågning och hyvling eller slipning av rävirke. Omfaar också rädamm Flis eller kross av räreser Flis eller kross som görs av indusriell räavfall (ribbor, sumpar, skivindusrins faner, plywoodkaner m.m.) och flis eller kross, med eller uan bark, som uppsår som biproduk inom sågindusrin och som ine innehåller halogeniserande, organiska föreningar, ungmealler eller plaser Träresproduker från indusrin, ospecificerade Omfaar de räresproduker från indusrin som besår av mins vå av klasserna ovan (.ex. bark och sågspån) och som ine kan separeras ens approximaiv Övriga resproduker av rä Här ingår räavfall (.ex. från byggnadsmaerialsindusrin), som klassificeras som övriga biobränslen och som ine innehåller halogeniserande, organiska föreningar, ungmealler o.d. föroreningar. 313 Avluar från räförädlingsindusrin Omfaar svarlu och sulfibaserad kemisk avlu. 314 Övriga bi- och avfallsproduker från räförädlingsindusrin Omfaar andra räbaserade bi- och avfallsproduker från räförädlingsindusrin,.ex. all- och björkolja, erpenin, meanol, beck, jära, såpa, fiberhalig avfallsslam (bl.a. 0-fiber), svaga och sarka lukgaser sam icke-åervinningsbar pappersspill som uppkommer vid pappersprodukion eller anna brännbar papper, karong, papp eller viskosavfall. 315 Åervinningrä Ren räavfall som klassificeras som biobränsle eller rämaerial eller räproduk som agis ur bruk och som ine innehåller plaslamina eller halogeniserande föreningar eller ungmealler,.ex. räreser vid nybyggande, rä- eller laspallar. 316 Träpellear och -brikeer Besår av sammanpressa sågspån, hyvelspån och slipdamm. 317 Vegeabiliska bränslen Till vegeabiliska bränslen förs åkerbiomassa sam skörda maerial och avfall av andra växer än sådana som har räsam. Till vegeabiliska bränslen hör bl.a. säd, rörflen, halm, vass, ryps och lin. Uppge vilka produker som använs som bränsle. 318 Animaliska bränslen Till animaliska bränslen hör bl.a. kö- och benmjöl sam djurfeer. Klassen omfaar också gödsel och srö. Uppge vilka produker som använs som bränsle. Övriga bio- eller blandbränslen Biogas Biogas är produken av en mikrobiologisk process, där organisk avfall förmulnar i syrefri illsånd som en följd av bakerieverksamhe Biogas från avsjälpningsplas Den biogas som illvaraas från avsjälpningsplaser. Meanhalen ca %.

8 Biogas i avloppsrening Den biogas som produceras vid avloppsreningsverk. Meanhalen ca % Biogas från indusrin Den biogas som illvaraas vid indusriprocesser (bl.a. livsmedels- och skogsindusri). Meanhalen ca % Övrig biogas Innehåller biogas som produceras bl.a. ur jordbruksavfall. Meanhalen ca % 322 Flyande biobränslen Till flyande biobränslen hör bränslen som illverkas av biobränsle och annan biomassa,.ex. biodiesel och bränsleeanol. Blandbränslen Med blandbränslen avses bränslen som innehåller både fossil och förnybar (biologisk nedbrybar) kol Åervinningsbränslen Bränsle som illverkas av sorera avfall från samhällen, föreag eller indusrin, såsom REF, RDF, energiavfall eller orravfall. Till klassen hör också osorera kommunal avfall Rivningsrä Träavfall som uppkommer vid rivning av byggnader och konsrukioner och anna blandavfall som innehåller plaslamina eller andra föroreningar, och som därför ine hör ill åervinningsrä (315) Impregnera rä Impregnerade räproduker.ex. järnvägssyllar Övriga blandbränslen Övriga blandbränslen och -gaser som ine ingår i klasserna ovan, såsom osorera indusriavfall och avfall som uppkommer vid avsvärning. 324 Produkgas Bränslegas som illverkas av fasa råmaerial i en ermisk förgasningsprocess. Kärnenergi 411 Kärnenergi Övriga energikällor Övriga bi- och resproduker som används som bränsle Fasa och flyande avfalls- eller biproduker som unyjas som energikällor och som ine hör ill någon av de andra klasserna Plasavfall Omfaar olika plasavfall,.ex. mobilelefonskal Gummiavfall Omfaar olika gummiavfall, såsom bildäck och anna gummiskro Problemavfall 4919 Övrig avfall Övrig avfall som ine kan föras ill någon av klasserna ovan. 492 Indusriell reakionsvärme Med indusriell reakionsvärme avses värme som uppsår som biproduk vid den exoerma värmeavgivande kemiska reakionen inom en indusriell process (.ex. rosning, kaalyisk process). Energiinnehålle i värmen har ine i någon form idigare vari energikälla. Reakionsvärme unyjas för el- och/eller värmeprodukion och den ersäer annan primärenergi. Klassen omfaar dessuom värme som ine ingår i de effekiva värmevärde i bränslen, uan som uvinns ur rökgaser och som minskar behove av annan primärenergi. 493 Indusriell sekundärvärme Sekundärvärme/energi som uvinns från indusrin och används för produkion av elekricie och/eller värme (.ex. värme som uppsår vid sliperier eller avdelningar för raffinörmassa inom skogsindusrin). Sekundärvärmen skall ingå som "insas" i produkion av elekricie och värme, för a nyoförhållande ine på anläggningsnivå skall siga över 100 procen. 494 Elekricie Den elekricie som använs i värmepumpar och elpannor. 495 Ånga Inköp ånga för energiprodukion. 498 Väe 499 Övriga energikällor, ospecificerade Övrig fossil bränsle som ine kan föras ill någon av klasserna ovan. Uppge vilka produker som använs som bränsle.

Bränsleklassificering 2011

Bränsleklassificering 2011 01.01.2011 1(6) Bränsleklassificering 2011 Definitioner på bränslebeteckningar och andra energikällor Oljor 111 Gaser 1111 Raffinerigas Gas som återvunnits ur oljeraffineringsprocessen och används som

Läs mer

Bränsleklassificering 2014

Bränsleklassificering 2014 31.1.2014 1(8) Bränsleklassificering 2014 Definitioner på bränslebeteckningar och andra energikällor 2014 Oljor 111 Gaser 1111 Raffinerigas Gas som återvunnits ur oljeraffineringsprocessen och används

Läs mer

Bränsleklassificering 2010

Bränsleklassificering 2010 01.01.2011 1(6) Bränsleklassificering 2010 Definitioner på bränslebeteckningar och andra energikällor Oljor 111 Gaser 1111 Raffinerigas Gas som återvunnits ur oljeraffineringsprocessen och används som

Läs mer

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet 1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe

Läs mer

Finavia och miljön år 2007

Finavia och miljön år 2007 M I L J Ö Ö V E R S I K T 2007 Finavia och miljön år 2007 Anhängiga miljöillsånd runom i lande År 2007 gav Väsra Finlands miljöillsåndsverk e beslu om a bevilja Tammerfors-Birkala flygplas e miljöillsånd

Läs mer

UPPFÖLJNINGSUPPGIFTER FÖR AVFALL SOM UTGÖRS AV ELLER INNEHÅLLER ELEKT- RISKA OCH ELEKTRONISKA PRODUKTER

UPPFÖLJNINGSUPPGIFTER FÖR AVFALL SOM UTGÖRS AV ELLER INNEHÅLLER ELEKT- RISKA OCH ELEKTRONISKA PRODUKTER UPPFÖLJNINGSUPPGIFTER FÖR AVFALL SOM UTGÖRS AV ELLER INNEHÅLLER ELEKT- RISKA OCH ELEKTRONISKA PRODUKTER Föreag som omfaas av producenansvar (producen) Producensammansluning Operaör RAPPORTERINGSÅR Verksamhesåre

Läs mer

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid

Läs mer

Miljörapport 2014. Marma Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun

Miljörapport 2014. Marma Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun Miljörappor 2014 Marma Avloppsreningsverk Söderhamns Kommun Miljörappor 2014 Marma Avloppsreningsverk 2 (19) Innehållsföreckning Grunddel... 3 Texdel... 4 1. Verksamhesbeskrivning... 4 2. Tillsånd... 4

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra

Läs mer

Introduktion till Reglertekniken. Styr och Reglerteknik. Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Önskat värde Börvärde

Introduktion till Reglertekniken. Styr och Reglerteknik. Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Önskat värde Börvärde Syr och Reglereknik FR: Syr- och reglereknik H Adam Lagerberg Syr- och reglereknik H Adam Lagerberg Vad är Reglereknik? Behov av syrning Vad är Reglereknik? Läran om Åerkopplade Sysem Blockschema Syr-

Läs mer

Bränsleklassificering 2015

Bränsleklassificering 2015 26.5.2015 1(8) Bränsleklassificering 2015 Definitioner på bränslebeteckningar och andra energikällor 2015 Oljor 111 Gaser 1111 Raffinerigas Gas som återvunnits ur oljeraffineringsprocessen och används

Läs mer

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator Tryckoberoende elekronisk flödesregulaor Beskrivning är en komple produk som besår av e ryckoberoende A-spjäll med mäenhe som är ansluen ill en elekronisk flödesregulaor innehållande en dynamisk differensryckgivare.

Läs mer

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL! Exempelena 3 Anvisningar 1. Du måse lämna in skrivningsomslage innan du går (även om de ine innehåller några lösningsförslag). 2. Ange på skrivningsomslage hur många sidor du lämnar in. Om skrivningen

Läs mer

Tentamen: Miljö och Matematisk Modellering (MVE345) för TM Åk 3, VÖ13 klockan 14.00 den 27:e augusti.

Tentamen: Miljö och Matematisk Modellering (MVE345) för TM Åk 3, VÖ13 klockan 14.00 den 27:e augusti. Tenamen: Miljö och Maemaisk Modellering MVE345) för TM Åk 3, VÖ3 klockan 4.00 den 27:e augusi. För uppgifer som kräver en numerisk lösning så skriv ned di svar och hur ni gick ill väga för a lösa uppgifen

Läs mer

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik Kungl Tekniska Högskolan AMaemaiska insiuionen avd maemaisk saisik TENTAMEN I 5B86 STOKASTISK KALKYL OCH KAPITALMARKNADSTE- ORI FÖR F4 OCH MMT4 LÖRDAGEN DEN 5 AUGUSTI KL 8. 3. Examinaor : Lars Hols, el.

Läs mer

BETONGRÖR - EN PRISVÄRD OCH LÅNGSIKTIG LÖSNING

BETONGRÖR - EN PRISVÄRD OCH LÅNGSIKTIG LÖSNING LAGT RÖR LIGGER S: Eriks rörsysem är en både prisvärd och ångsikig ösning och rörsysem i beong är dessuom överägse bäs ur mijösynpunk. Beong besår nämigen huvudsakigen av väkända naurmaeria som kaksen,

Läs mer

2014 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Uppsala

2014 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Uppsala 2014 DoA Fjärrvärme Vattenfall AB Uppsala 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Uppsala Ort/orter FVD20012 Uppsala Prisområdesnamn FVD20013 Uppsala Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer

Läs mer

2014 DoA Fjärrvärme. Alingsås Energi Nät AB

2014 DoA Fjärrvärme. Alingsås Energi Nät AB 2014 DoA Fjärrvärme Alingsås Energi Nät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Alingsås Energi Nät AB Ort/orter FVD20012 Alingsås Prisområdesnamn FVD20013 Alingsås Kontaktperson

Läs mer

Programvara. Dimmer KNX: 1, 3 och 4 utgångar Elektriska/mekaniska egenskaper: se produktens användarhandbok. TP-anordning Radioanordning

Programvara. Dimmer KNX: 1, 3 och 4 utgångar Elektriska/mekaniska egenskaper: se produktens användarhandbok. TP-anordning Radioanordning Programvara Dimmer KNX: 1, 3 och 4 ugångar Elekriska/mekaniska egenskaper: se produkens användarhandbok Produkreferens Produkbeskrivning Programvarans ref TP-anordning Radioanordning TXA661A TXA661B Dimakor

Läs mer

Energiförbrukningen inom industrin 2011. Anvisningar

Energiförbrukningen inom industrin 2011. Anvisningar Energiförbrukningen inom industrin 2011 Anvisningar Enkäten om energiförbrukningen inom industrin (TEK-2011) insamlas Enkäten gäller kalenderåret 2011. Den är lagstadgad och ska besvaras före 27.3.2012.

Läs mer

2014 DoA Fjärrvärme. Varberg Energi AB. Centrala nätet

2014 DoA Fjärrvärme. Varberg Energi AB. Centrala nätet 2014 DoA Fjärrvärme Varberg Energi AB Centrala nätet 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Centrala nätet Ort/orter FVD20012 Varberg Prisområdesnamn FVD20013 Centrala nätet Kontaktperson

Läs mer

2014 DoA Fjärrvärme. Bionär Närvärme AB. Gavle fastigheter

2014 DoA Fjärrvärme. Bionär Närvärme AB. Gavle fastigheter 2014 DoA Fjärrvärme Bionär Närvärme AB Gavle fastigheter 1 / 7 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001,,,,, och Ort/orter FVD20012 Gävle Prisområdesnamn FVD20013 Gavle Fastigheter Kontaktperson

Läs mer

2014 DoA Fjärrvärme. Rättviks Teknik AB. Rättvik + Vikarbyn + Boda

2014 DoA Fjärrvärme. Rättviks Teknik AB. Rättvik + Vikarbyn + Boda 2014 DoA Fjärrvärme Rättviks Teknik AB Rättvik + Vikarbyn + Boda 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Rättviks Teknik AB Fjärrvärme Ort/orter FVD20012 Rättvik, Boda, Vikarbyn Prisområdesnamn

Läs mer

2014 DoA Fjärrvärme. Statkraft Värme AB. Åmål

2014 DoA Fjärrvärme. Statkraft Värme AB. Åmål 2014 DoA Fjärrvärme Statkraft Värme AB Åmål 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Åmål fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Åmål Prisområdesnamn FVD20013 FJV_Åmål Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

2014 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby

2014 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby 2014 DoA Fjärrvärme Sala-Heby Energi AB Sala Heby 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Sala och Heby Ort/orter FVD20012 Sala och Heby Prisområdesnamn FVD20013 Sala och Heby Kontaktperson

Läs mer

Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet 12/3/2014. Bedömningskriterier. Grund rekvisiten

Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet 12/3/2014. Bedömningskriterier. Grund rekvisiten Föreläsning 2 Ingående Innehåll Upphörande LAS Kollekivaval Ansällningsaval Arbesgivare Arbesagare Arbesagarbegreppe Arbesagarbegreppe Grund rekvisien 1. Aval (frivillighe) 2. Fysisk person 3. Ena paren

Läs mer

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14 1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14

Läs mer

Statistik över industrins energianvändning 2010

Statistik över industrins energianvändning 2010 Energi 2011 Statistik över industrins energianvändning 2010 Återhämtningen av industriproduktionen ökade också energiförbrukningen inom industrin år 2010 Enligt Statistikcentralen ökade energiförbrukningen

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

FÖRSVARETS MATERIELVERK FÖRSVARSSTANDARD FSD 5153

FÖRSVARETS MATERIELVERK FÖRSVARSSTANDARD FSD 5153 2001-02-09 3 1 (29) Grupp M04-T SMÄLTSVETSNING SAMT HÅRD- OCH SVETSLÖDNING PÅ LUFTVÄRDIGHETSPÅVERKANDE FÖRSVARSMATERIEL Innehållsföreckning Huvudrubrik DEFINITIONER OCH BETECKNINGAR 1-2 1 ALLMÄNT 2 2 KVALITETSSYSTEM

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Toleranser varmvalsat stångstål. Toleranser rundstång enligt SS 212502 Diameter. Toleranser varmvalsat stångstål.

Toleranser varmvalsat stångstål. Toleranser rundstång enligt SS 212502 Diameter. Toleranser varmvalsat stångstål. Längdoleranser enlig SS 212001. Följande abell gäller endas sänger 2500. Toleransklass Gränsavmå Anmärkning Övre Undre L0 (1) +10% 10% Cirkalängd L1 +100 100 L2 (2) +100 0 L3 (3) +40 0 L4 (4) +20 0 L5

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

El- och värmeproduktion

El- och värmeproduktion El- och värmeprodukion 2009 Blankeanvisningar Allmän Saisiken över el- och värmeprodukionen innehåller uppgifer om produkionen av el sam indusri- och fjärrvärme, förbrukningen av producerad energi, de

Läs mer

Industrins energianvändning 2015

Industrins energianvändning 2015 Energi 2016 Industrins energianvändning 2015 Industrins energianvändning sjönk med 3 procent år 2015 Enligt Statistikcentralen sjönk industrins energianvändning år 2015 med 3 procent från året innan Inom

Läs mer

Statistik över industrins energianvändning 2013

Statistik över industrins energianvändning 2013 Energi 2014 Statistik över industrins energianvändning 2013 Energianvändningen inom industrin på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var energiförbrukningen inom industrin år 2013 på

Läs mer

PUBLIKATION 2009:5 MB 801. Bestämning av brottsegheten hos konstruktionsstål

PUBLIKATION 2009:5 MB 801. Bestämning av brottsegheten hos konstruktionsstål PUBLIKATION 2009:5 MB 801 Besämning av brosegheen hos konsrukionssål 2009-06 Tiel: MB 801 Besämning av brosegheen hos konsrukionssål Publikaion: 2009:5 Ansvarig: Mas Karlsson Konakperson: Yngve Thorén

Läs mer

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9 ekniska högskolan vid Li Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam EAME I PPE08 PROKIOSEKOOMI för M ISAGE E 20 AGSI 203, KL 8-2 Sal: ER Provkod: E2 Anal uppgifer:

Läs mer

UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövarens namn Hemort FO-nummer. Verksamhetsutövarens postadress Postnummer Postanstalt

UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövarens namn Hemort FO-nummer. Verksamhetsutövarens postadress Postnummer Postanstalt ANSÖKAN om godkännande av verksamhet för anteckning i avfallshanteringsregistret (Avfallslagen 94 ) Yrkesmässig avfallstransport Avfallsmäklare Ny verksamhet Ändring av verksamheten Ansökan om godkännande

Läs mer

Texten " alt antagna leverantörer" i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår.

Texten  alt antagna leverantörer i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår. I Anal: 4 Bilaga Avalsmall Ubilning (si. 6) Föryligane önskas om vilken sors ubilning som avses i skrivningen Ubilning skall illhanahållas kosnasfri 0 :40:04 Se a sycke. "Vi leverans ubilar leveranören

Läs mer

Skatteverket 1(7) INFORMATION 2010-12-17. Förändringar avseende beskattning av bränsle och elektrisk kraft som träder i kraft den 1 januari 2011

Skatteverket 1(7) INFORMATION 2010-12-17. Förändringar avseende beskattning av bränsle och elektrisk kraft som träder i kraft den 1 januari 2011 Skatteverket 1(7) Förändringar avseende beskattning av bränsle och elektrisk kraft som träder i kraft den 1 januari 2011 Nedan följer en sammanställning över de förändringar av lagen (1994:1776) om skatt

Läs mer

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015 Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna Utfärdare Grontmij AB Datum Beskrivning 2010-08-17 Samrådsunderlag Växjö Energi AB Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna UNDERLAG FÖR SAMRÅD 7 SEPTEMBER 2010

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk

Läs mer

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996 Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens

Läs mer

Farliga ämnen som innebär en miljöfarlig hantering som skall tillståndsprövas enligt 9 kap. 6 miljöbalken

Farliga ämnen som innebär en miljöfarlig hantering som skall tillståndsprövas enligt 9 kap. 6 miljöbalken Farliga ämnen som innebär en miljöfarlig hanering som skall illsåndsprövas enlig 9 kap. 6 miljöbalken för en fullsändig föreckning se avsni 1 och 2 i avdelning 4 i bilagan ill förordningen (1998:899) om

Läs mer

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. För restauranger och storkök Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. Matavfallet blir biogas och ny näring Varje år slängs tusentals ton bröd, potatisskal,

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

El- och värmeproduktion 2013

El- och värmeproduktion 2013 Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.

Läs mer

Miljöaffärsverksamhet 2010 Blankettanvisningar

Miljöaffärsverksamhet 2010 Blankettanvisningar Miljöaffärsverksamhet 2010 Blankettanvisningar Denna enkät gäller Ert företags miljöaffärsverksamhet år 2010. Produktionen inom miljöaffärsverksamhet omfattar de produkter och den teknik inom miljöaffärsverksamhet

Läs mer

Förvaltningens förslag till beslut. Tunga fordon (totalvikt över 3,5 ton) a) Enbart drivmedel el. Denna kategori omfattar elfordon.

Förvaltningens förslag till beslut. Tunga fordon (totalvikt över 3,5 ton) a) Enbart drivmedel el. Denna kategori omfattar elfordon. Miljöförvaltningen Miljöbilar i Stockholm Bilaga Tjänsteutlåtande Dnr 2015-8376 Sida 1 (8) 2015-06-02 Handläggare Per Erik Österlund Telefon: 08-508 28 819 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-06-16

Läs mer

EKOAVGIFTER 01.05.2013

EKOAVGIFTER 01.05.2013 EKOAVGIFTER Avfallsavgiftstabell nr 1 /år /år Alv 0 % Alv 24 % Bostäder med en person inskriven 20,00 24,8 Bostäder med 2 personer inskrivna 33,00 40,92 Bostäder med 3 eller flera personer inskrivna 38,00

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Spiskåpa Orion. Spiskåpa Orion Datablad. För synligt montage utan kökslucka. Spiskåpa Orion

Spiskåpa Orion. Spiskåpa Orion Datablad. För synligt montage utan kökslucka. Spiskåpa Orion Spiskåpa Orion Daablad 17-02-14 Spiskåpa Orion För synlig monage uan kökslucka Kräver lie lufflöde ack vare sor volym; är enkel a sköa, ys och lä a monera. Sängd Öppen Spiskåpa Orion För synlig monage

Läs mer

Övervakning av Utsläpp

Övervakning av Utsläpp Övervakning av Utsläpp 1. Anläggningar 2. Växthusgaser 3. Branscher 4. Undantag 5. Tillståndsplikt 6. Övervakningsmetod och nivåer Lagstiftning och förkortningar Handelsdirektivet: EU-direktiv 2003/87/EG

Läs mer

SÄKERHETSMEDDELANDE FÖR HANAHOLMENS KRAFTVERK

SÄKERHETSMEDDELANDE FÖR HANAHOLMENS KRAFTVERK 1 (5) FÖR HANAHOLMENS KRAFTVERK Helen Ab Hanaholmens kraftverk Bjälkgatan 1-3 00540 Helsingfors 2 (5) I detta säkerhetsmeddelande beskrivs kraftverkets verksamhet och de risker som är förknippade med verksamheten.

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2016-02- 19 REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Europeiska kommissionens förslag COM(2015)614/2

Läs mer

El- och värmeproduktion 2010

El- och värmeproduktion 2010 Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme

Läs mer

Har ditt företag producerat, importerat eller exporterat sönderdelat trädbränsle (flis, kross, spån, bark och brännved) under 2014?

Har ditt företag producerat, importerat eller exporterat sönderdelat trädbränsle (flis, kross, spån, bark och brännved) under 2014? Uppgiftsskyldighet föreligger enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken samt Energymyndighetens föreskrift STEMFS 2014:1. Uppgifter som lämnats till SCB skyddas enligt 24 kap. 8 offentlighets-

Läs mer

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Energiförbrukning 2009

Energiförbrukning 2009 Energi 2010 Energiförbrukning 2009 Totalförbrukningen av energi sjönk med nästan 6 procent år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över energiförbrukning var totalförbrukningen av energi i Finland

Läs mer

Förbättringsrapportering enligt art 69, MRR

Förbättringsrapportering enligt art 69, MRR Förbättringsrapportering enligt art 69, MRR Amanda Hagerman Naturvårdsverket 2014-11-27 Innehåll 1. Vad är förbättringsrapportering? 2. Förbättringsrapportering 2014; hur går det? 3. Inför 2015 års förbättringsrapportering

Läs mer

Perspektiv på produktionsekonomi - en introduktion till ämnet

Perspektiv på produktionsekonomi - en introduktion till ämnet Perspekiv på produkionsekonomi - en inrodukion ill ämne Fredrik Olsson (fredrik.olsson@iml.lh.se) Ins. för Teknisk ekonomi och logisik LTH, Lunds universie Vad är produkionsekonomi? (eng. ~ Producion &

Läs mer

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 2016-03-29 Jonas Lindros Innehållsförteckning ENERGIBALANSER FÖR UPPSALA LÄN OCH KOMMUNER ÅR 2013... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND... 5 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

43.036/1 NRT 107 F031 8...38 P, PI, P-PI 110...230 V~ 0.28 NRT 107 F041 8...38 P, PI, P-PI 24 V~ 0.28

43.036/1 NRT 107 F031 8...38 P, PI, P-PI 110...230 V~ 0.28 NRT 107 F041 8...38 P, PI, P-PI 24 V~ 0.28 43.036/1 NR 10: Regulaor för lufkondiionering (värme/kyla) Kompak regulaor för lufkondiionering med pulsade ugångar för 2- och 4-rörs sysem för värme och kyla i separaa rum. Lämplig för alla yper av byggnader.

Läs mer

Diarienummer KF2016-101. Miljörapport 2015

Diarienummer KF2016-101. Miljörapport 2015 Diarienummer KF2016-101 Miljörappor 2015 Käppalaförbunde 2 (20) Innehåll 1. Verksamhesbeskrivning 3 1.1. Miljöaspeker och miljöpåverkan... 3 1.2. Ny rökammare och anläggning för högflödesrening... 4 1.3.

Läs mer

KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD VFALLSHANTERING. hos verksamheter

KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD VFALLSHANTERING. hos verksamheter KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD AVF VFALLSHANTERING hos verksamheter INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANERA RÄTT FRÅN BÖRJAN...SID 1 LAGSTIFTNING...SID 2 SORTERING AV AVFALL...SID 3 HUSHÅLLSAVFALL...SID 4 FARLIGT AVFALL...SID

Läs mer

ANMÄLAN AV MILJÖFARLIG VERKSAMHET

ANMÄLAN AV MILJÖFARLIG VERKSAMHET ANMÄLAN AV MILJÖFARLIG VERKSAMHET 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt 10-11 miljöprövningsförordningen (2013:251) Om ni ska starta miljöfarlig verksamhet måste ni lämna in en anmälan till samhällsnämnden.

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15 Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Ange med ett kryss vilka bilagor som medföljer anmälan Om någon av bilagorna 1-5 ej bifogas skall orsaken till detta bifogas anmälan

Ange med ett kryss vilka bilagor som medföljer anmälan Om någon av bilagorna 1-5 ej bifogas skall orsaken till detta bifogas anmälan Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken (1998:808) 9 kap 6 och förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 Ansökan skickas till: Vingåkers kommun Samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Kraftvärme. - Powered by Swebo.

Kraftvärme. - Powered by Swebo. Kraftvärme - Powered by Swebo. Kraftvärme UNICONFORT har arbetat i 60 år inom tekniksektorn av energiomvandling med hjälp av fast bio- massa. Främst från skogen, träindustrin, jordbruk, livsmedelsindustrin,

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

DIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor

DIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Håkan Joëlson 2006-01-19 v 1.3 DIGITALTEKNIK Laboraion D171 Grindar och vippor Innehåll Uppgif 1...Grundläggande logiska grindar Uppgif 2...NAND-grindens

Läs mer

Fjärrvärmepriser 2011

Fjärrvärmepriser 2011 Svensk Fjärrvärme AB Sonya Trad 2011-09-13 Fjärrvärmepriser 2011 Volymviktade medelpriser och medelpris per kommun inkl. moms för prisnivå, öre/ kwh, 2009-2011 80,00 70,00 70,27 74,64 72,90 76,42 77,05

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Föreskrifter och AR om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) Ersätter NFS 2001:17 Hantering av brännbart avfall

Föreskrifter och AR om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) Ersätter NFS 2001:17 Hantering av brännbart avfall Föreskrifter och AR om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) Ersätter NFS 2001:17 Hantering av brännbart avfall Sortering av brännbart avfall Undantag Dispenser 04-12-03 1 Undantag

Läs mer

Dokumentation av Miljöräkenskapernas bränsleberäkningar

Dokumentation av Miljöräkenskapernas bränsleberäkningar Dokumentation av Miljöräkenskapernas bränsleberäkningar Fredrik Kanlén Martin Villner Producent Förfrågningar SCB, MR/REN Miljö- och regionalstatistik Box 24300 104 51 Stockholm Fredrik Kanlén, Miljöräkenskaper

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp

Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp Kristin Gunnarsson Naturvårdsverket 2014-11-27 Innehåll del 1 Del 1 Tillståndsplikt anläggningar Verksamheter som ingår Definition av en anläggning Uppstart respektive

Läs mer

Fjärrvärmeleverantören Övergripande information om fjärrvärmeleverantörens ägarsituation, finansiella ställning, storlek och kundstruktur.

Fjärrvärmeleverantören Övergripande information om fjärrvärmeleverantörens ägarsituation, finansiella ställning, storlek och kundstruktur. BILAGA VERKSAMHETSGENOMLYSNING Publicerad: SKELLEFTEÅ KRAFT AB Syftet med verksamhetsgenomlysningen är att den ska utgöra ett verktyg för att öka kundernas möjlighet till insyn i fjärrvärmeverksamheten

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

Elektroniska skydd Micrologic A 2.0, 5.0, 6.0, 7.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual

Elektroniska skydd Micrologic A 2.0, 5.0, 6.0, 7.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual Elekroniska skydd Micrologic.0, 5.0, 6.0, 7.0 Lågspänningsurusning nvändarmanual Building a Newavancer Elecricl'élecricié World Qui fai auan? Elekroniska skydd Micrologic.0, 5.0, 6.0 och 7.0 Inrodukion

Läs mer

Biogaskunskaper på stan

Biogaskunskaper på stan Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer

Läs mer

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster 2 3 Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster renar avloppsvattnet för de 1,2 miljoner invånarna i Helsingforsregionen

Läs mer

Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål

Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål Att kunna återanvända och återvinna avfall som anläggningsmaterial är positivt ur miljösynpunkt. Det kan röra sig om schaktmassor, en

Läs mer

12. Rekreation. Nationella mål Kapitlet om rekreation berör de nationella folhälsomålens nionde målområde om fysisk aktivitet.

12. Rekreation. Nationella mål Kapitlet om rekreation berör de nationella folhälsomålens nionde målområde om fysisk aktivitet. 12. Naionella mål Kapile om rekreaion berör de naionella folhälomålen nionde målområde om fyik akivie. Kommunen övergripande mål Kommunen ka ge goda föruäningar för e variera ubud av friid- och kulurliv.

Läs mer