Övervakning av Utsläpp

Transkript

1 Övervakning av Utsläpp 1. Anläggningar 2. Växthusgaser 3. Branscher 4. Undantag 5. Tillståndsplikt 6. Övervakningsmetod och nivåer

2 Lagstiftning och förkortningar Handelsdirektivet: EU-direktiv 2003/87/EG Lagstiftning som genomför direktivet i Sverige HL: Lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter HF: Förordningen (2004:1205) om handel med utsläppsrätter Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2012:9 EU-lagstiftning som gäller som svensk lag MRR: Förordning (EU) nr. 601/2012 om övervakning och rapportering AVR: Förordning (EU) nr. 600/2012 om ackreditering och verifiering

3 Vilka anläggningar ingår? Krav på tillstånd (17 a första stycket HF): 27 verksamhetskategorier kräver tillstånd. Beskrivs i bilaga 2. Förbränningsanläggningar som 1.enskilt har en installerad tillförd kapacitet över 20 MW. 2. kopplade till ett fjärrvärmenät med över 20 MW (s.k. Opt-In) Andra exempel Mobila Pannor Pannor som är stationära under drift ska ska anses vara stationära. Pappers- och massabruk Tillverkning av baskemikalier

4 Vilka gaser ingår? Koldioxid, CO 2 N 2 O och PFC gäller bara specifika branscher Bransch Växthusgas (förutom CO 2 ) Produktion av primäraluminium Perfluorkolväten Produktion av salpetersyra Lustgas (N 2 O) Produktion av adipinsyra Lustgas (N 2 O) Produktion av glyoxal och glyoxalsyra Lustgas (N 2 O) Produktion av kaprolaktam Lustgas (N 2 O) Alla branscher ska övervaka CO 2 också GWP, global warming potential: Mått på gasernas klimatpåverkan Alla gaser räknas om till CO 2 -ekvivalenter

5 Uppföljning av rapportering av 2014 års utsläpp

6 Uppföljning av rapportering av 2014 års utsläpp Anläggningarnas rapportering av utsläpp

7 Undantag i vissa fall Fall 1: Ren biomassaanläggning som inte är kopplad till ett fjärrvärmenät INGÅR INTE i handelssystemet. (17 a andra stycket 2 HF) Fall 2: Ren biomassaanläggning som är kopplad till ett fjärrvärmenät som är över 20 MW INGÅR i handelssystemet. (17 a tredje stycket HF) Fall 2 absolut vanligast i Sverige. Förbränning av farligt avfall och hushållsavfall: Ingår inte såvida det inte är en samförbränningsanläggning Svenska anläggningar bedriver i princip samförbränning (finns något undantag)

8 Uppstart av ny anläggning När infaller tillståndsplikt? När ny anläggning tas i drift. Vid Opt-In: När anläggningen kopplas in på fjärrvärmenätet. Tillståndet måste sökas innan driften påbörjas och ska finnas på plats när tillståndsplikten infaller. När infaller rapporteringsskyldighet? Utsläppsrapport krävs för första gången för det år då de första utsläppen skett. Konsekvens: Ny anläggning kan få tillstånd innan den blir rapporteringsskyldig. Vanlig fråga: Är även provdrift av anläggning tillståndspliktig? Svar: Ja. Provdrift och underhållsdrift, osv., räknas som drift enligt handelslagen. Därmed är den även tillståndspliktig och VU ska rapportera utsläppen.

9 Nedläggning av anläggning När slutar en anläggning vara tillståndspliktig respektive rapporteringsskyldig? Svar: När den är slutgiltigt nedlagd. När är anläggningen nedlagd? Generellt: Anläggningen måste vara nedmonterad för att tillståndet ska återkallas det räcker inte att VU meddelat att man avser avveckla driften. Opt-In-anläggning: Kopplingen till fjärrvärmenätet har tagits bort. Bevisning ska begäras som visar att anläggningen lagts ned samt vilket datum detta skett. Både Naturvårdsverket och Energimyndigheten efterfrågar ett tydligt nedläggningsdatum.

10 Övervakning & Övervakningsplan Val av övervakningsmetod Val av korrekt övervakningsnivå När kan undantag göras? Hur beräknas orimliga kostnader? Ren biomassa och blandade bränslen Samförbränning Lagrum: Artikel MRR + bilagorna

11 Val av övervakningsmetod Artikel 21: Får använda beräkning eller mätning. Kan välja mellan beräkningsmetoderna nedan Artikel 24: Standardmetod (förbränning/process) Artikel 25: Massbalansmetod Artikel 40: Kontinuerlig mätning i skorsten - Verksamhetsspecifika regler finns i Bilaga IV - Alternativ metod (art 22) om särskilda kriterier uppfylls - Konservativ uppskattning (artikel 26.3) för små bränsle- /materialmängder.

12 Val av övervakningsmetod Artikel 24(1): Standardmetod förbränning Aktivitetsdata (ton bränsle) x värmevärde (TJ/ton bränsle) x emissionsfaktor (ton CO 2 /TJ) x oxidationsfaktor Artikel 24(2): Standardmetod för processutsläpp Aktivitetsdata (ton material) x emissionsfaktor (ton CO 2 /ton material) x omvandlingsfaktor

13 Val av övervakningsmetod Artikel 25: Massbalansmetoden Princip: Flöde in = flöde ut Aktivitetsdata = Bränsle/materialmängd som lämnar eller går in i systemet Aktivitetsdata x kolinnehåll x 3,664 (ton CO 2 /ton C) CO räknas som CO 2 Utsläpp = Summan av utsläpp från alla massbalansflöden inom anläggningen

14 Övervakningsnivåer vid beräkning Nivåer vid beräkning av utsläpp (enl art 24 eller 25) Definieras i bilaga 2 i MRR och fastställer: 1. Högsta tillåtna osäkerhet vid bestämningen av mängden bränsle eller material 2. Hur beräkningsfaktorer ska fastställas Exempel, förbränning av kommersiella standardbränslen: Osäkerheter vid bestämning av mängden bränsle: Nivå 1: ±7,5 % Nivå 3: ± 2,5 % Nivå 2: ± 5 % Nivå 4: ± 1,5 % Emissionsfaktorer kan väljas som standardfaktorer (nivå 2a, s.k. NIR) eller analysvärden (nivå 3)

15 Övervakningsnivåer vid beräkning Utgångspunkt: 1. Vilken kategori har anläggningen och dess bränsle- /materialmängd? 2. Vilken nivå motsvarar det enligt artikel 26? Artikel 19.2: Anläggningskategorisering A: Utsläpp ton CO 2 -ekv B: ton < utsläpp ton C: > ton Utgår från verifierade utsläpp eller konservativ uppskattning.

16 Övervakningsnivåer vid beräkning 19.3: Bränsle-/materialmängder a) Mindre omfattning: < 5000 ton per år eller max 10 % av anläggningens totala utsläpp, dock högst ton per år b) Liten omfattning: < 1000 ton per år eller max 2 % av anläggningens totala utsläpp, dock högst ton per år c) Mängder i större omfattning Utgår från verifierade utsläpp eller konservativ uppskattning. Det är summan av utsläppen som ska understiga tröskelvärdet. Exempel: Eo1: 900 ton CO2/år Liten omfattning Naturgas: 600 ton CO2 Mindre omfattning

17 Övervakningsnivåer vid beräkning Artikel 26: Fastställer nivå som ska väljas 26.1 a) Minst nivåer enligt bilaga V vid: - Kategori A-anläggning (dvs. liten) - Förbränning av kommersiella standardbränslen och utsläppet beräknas utifrån standardfaktorer 26.1 b) Annars: Högsta nivå enligt bilaga II Viktigt att tänka på: Lägre nivåer får bara väljas vid korrekt motivering av tekniskt omöjlighet (art 17) eller orimliga kostnader (art 18) Om VU kan gå upp i nivå utan ytterligare ansträngning så ska inte en lägre nivå godkännas Tabellen med minimi-nivåer i bilaga V får bara användas om artikel 26 uttryckligen anger det

18 Övervakningsnivåer vid beräkning - undantag Nivålös? Artikel 47: Kan tillämpas av anläggningar med utsläpp < ton CO 2 per år Lägre krav vid beräkning av utsläpp Får bestämma aktivitetsdata baserat på fakturor (nivålöst) Får tillämpa nivå 1 om högre nivå inte kan uppnås utan ytterligare ansträngning Vid fastställande av beräkningsfaktorer via analys: Ackrediterat labb krävs ej (men labbet ska ha teknisk kompetens) Innebär också nivålös övervakning: Alternativ metod (art 22) om särskilda kriterier uppfylls Konservativ uppskattning (art 26.3) mängder av liten omfattning

19 Teknisk genomförbarhet och orimliga kostnader Artikel 17: Om VU hävdar att övervakningen ej är tekniskt genomförbar ska Lst göra en bedömning om det stämmer eller ej Det ska i princip vara omöjligt att hitta en teknisk lösning Artikel 18: Om VU hävdar att en övervakningsmetod innebär orimliga kostnader ska Lst granska VU:s motivering och bedöma om den är rimlig VU ska lämna in beräkningsunderlag (mer om hur beräkningen görs visas i kommande bilder)

20 Hur beräknas orimliga kostnader? VU ska göra en Cost-Benefit-analys: Orimlig kostnad = Kostnaden att uppnå en viss övervakningsnivå eller att vidta en viss åtgärd > förbättring som uppnås - VU ska visa för myndigheten att kostnaden är orimlig - Bara de kostnader som överstiger kostnaderna för ett alternativt scenario ska räknas. - Den totala kostnaden för en utrustning ska slås ut på de antal år som är utrustningens beräknade livstid

21 Hur beräknas orimliga kostnader? Exempel beräkning av åtgärdskostnad: Två olika utrustningar: A: Euro, osäkerhet 2,8% dvs nivå 2 (+- 5%) B: Euro, osäkerhet 2,1%, dvs nivå 3 (+-2,5%) (5 års livstid) Kostnad som ska jämföras mot uppnådd förbättring: ( )/ 5 = Euro

22 Hur beräknas orimliga kostnader? Exempel beräkning av uppnådd förbättring: A: Euro, osäkerhet 2,8% dvs nivå 2 (+- 5%) B: Euro, osäkerhet 2,1%, dvs nivå 3 (+-2,5%) Bränslet/materialets utsläpp (medel på 3 år): ton CO2/år En förbättringsfaktor beräknas. Den förhöjda säkerhet som uppnås gångras med det årliga utsläppet för den aktuella bränsle- /materialmängden. Förbättringsfaktorn: (0,028-0,025) x = 360 Utsläppet räknas om till utsläppsrätter (1 utsläppsrätt=20 Euro). Värdet uppnådd förbättring: 360 x 20 Euro = Euro Kostnaderna är 6000 Euro, alltså mindre än uppnådd förbättring.

23 Hur beräknas orimliga kostnader? Observera! - När ingen förhöjd säkerhet kan beräknas ska denna sättas till 1 % (ex. ändra från standardvärde till analys) - En kostnad < 2000 Euro/år ses alltid som rimlig - För anläggningar med låga utsläpp (art 47) motsvarar denna gräns < 500 Euro/år

24 Hur beräknas orimliga kostnader? Länkar: Kommissionens Guidance No. 1 (se sid. 35): _installations_en.pdf Kommissionens verktyg för att beräkna orimliga kostnader: _costs_tool_en.xlsx

25 Biomassa och blandade bränslen Ren biomassa artikel 38 Vad är biomassa/fossilt? (torv, xylit och fossila fraktioner av blandade bränslen betraktas inte som biomassa) Nivålös metod får användas om biomassa garanterat ej är förorenad med fossilt material Emissionsfaktor för biomassa ska vara noll Obs! Ren biomassa ska redovisas under flik C och E i ÖP som alla andra material/bränslen.

26 Biomassa och blandade bränslen Blandade bränslen artikel 38 och 39 Generellt: Preliminär emissionsfaktor ska tillämpas dvs. emissionsfaktor som inkluderar både fossil och biogen fraktion Den preliminära emissionsfaktor multipliceras med fossil fraktion Nivålös metod får användas om: VU kan visa att minst 97 % utgör biomassa eller, Den fossila delen av utsläppet utgör en bränsle-/materialmängd av liten omfattning Artikel 39: Bestämning av fossil fraktion

27 Samförbränning Ingår förbränning av avfall inom EU ETS? Svar: Ja, men bara om huvudsyftet med förbränningen är utvinning av energi. I så fall definieras avfallsförbränningen som samförbränning, vilken ingår i handelssystemet. De flesta anläggningar som förbränner avfall i Sverige klassas som samförbränningsanläggningar. Följande ingår inte: - Förbränning av farligt avfall. - Förbränning av avfall där huvudsyftet är att bortskaffa avfallet. Bildkälla: Wikipedia ( media/file:h%c3%b6gdalsverket_2009.jpg)

28 Samförbränning - Vägledning Vad som har publicerats av NV tidigare Naturvårdsverket publicerade hösten 2012 en vägledning samt hänvisningsvärden. Kategori A: Standardberäkning och hänvisningsvärden. Kategori B-C: Kan också beräkna, men bara om teknisk ogenomförbarhet eller orimliga kostnader föreligger. Samtliga kategorier kan även välja kontinuerlig mätning. Alla anläggningar kan tillämpa artikel MRR och gå ned i nivå MEN man måste motivera detta på ett tillfredställande sätt.

29 Samförbränning - Utredning Naturvårdsverket utreder Hur övervakar svenska samförbrännare? Fler anläggningar än förväntat beräknar i dagsläget. Motiveras orimliga kostnader korrekt? Uppdatering av hänvisningsvärden? Uppdatering av vägledningsdokumentet. Dessutom Möten med andra EU-länder (framförallt Norge och Danmark). Samarbete med Avfall Sverige gällande data från anläggningar som mäter.

30 Godkännande av ÖP MRR fastslår: Innehåll i en ÖP + vad som ska bifogas ansökan Att godkännande av ÖP krävs När har VU en skyldighet att anmäla ändring? Vad är betydande ändring av ÖP Lagrum: Artikel 11-16

31 Godkännande av ÖP Artikel 12, punkt 1: - ÖP Ska godkännas av behörig myndighet - ÖP ska minst innehålla uppgifter enligt bilaga I, MRR (dvs de uppgifter som finns i ÖP-mallen) - Följande styrkande handlingar ska lämnas ihop med ÖP: 1) Bevis på att osäkerhetsströsklarna följs 2) Riskanalys som visar att övervakningen håller måttet Artikel 12, punkt 2: - Förfarande/rutiner ska fasställas, dokumenteras och uppdateras - Vid hänvisning till skriftliga förfaranden/rutiner ska rutinerna sammanfattas i ÖP - VU ska på begäran lämna ut dessa rutiner

32 Anmälan om ändring i ÖP Art 14.2: VU ska anmäla ändring i ÖP om a) Nya utsläppskällor tillkommer b) Ny information framkommer som möjliggör större noggrannhet i övervakningen c) Nuvarande övervakningsmetod är felaktig d) Det är tekniskt genomförbart att öka noggrannheten utan att det leder till orimliga kostnader e) ÖP uppfyller ej MRR och NV kräver ändring f) Nödvändigt uppdatera ÖP pga. förbättringsförslag i verifieringsrapporten OBS! MRR behandlar ej tillstånd, därför nämns ej byte av VU.

33 Godkännande av ändringar i ÖP Artikel 15.1: VU ska underrätta Lst om förslag till ändring utan onödigt dröjsmål. Lst får tillåta att VU väntar med att anmäla ändringar till 31 dec (om de ej är betydande) Obs! Det är Lst som bedömer om det är en betydande ändring! Artikel 15.2: Alla betydande ändringar (enl 15.3) ska godkännas av Lst. Om ändring ej nödvändig ska VU underrättas utan onödigt dröjsmål.

34 Betydande ändringar (art 16) För anläggningar ändring av: - Anläggningskategori - Utsläppskälla - Tillämpad nivå - Bränslen/materialmängder (nya) - Kategori för bränsle/materialmängder - Metod (mätning/beräkning) - Utsläpp så att anläggningen inte längre kan betraktas ha låga - Ändring av beräkningsfaktor (om värdet ska fastställas) - Förfaranden för provtagning, analys eller kalibrering

35 Anmälan om ändring i tillstånd/öp När krävs nytt tillståndsbeslut? Lagrum: 8 och 9 lagen (2004:1199) Ändringar av: Anläggningens eller verksamhetens art, funktion eller kapacitet och ändringen i mer än ringa omfattning kan påverka utsläppen som omfattas av tillståndet Byte av verksamhetsutövare Om Lst finner att ändringen kräver ändrade eller nya villkor i tillståndet krävs nytt tillståndsbeslut. T.ex.: Nya utsläppskällor, nya bränslen.

36 Administration av tillstånd och ÖP Naturvårdsverket har tagit fram 2 mallar för tillståndsbeslut: - En generell mall. - En för byte av VU (och övertagande av befintlig ÖP). Obs: Vi tror inte att det är aktuellt för den gamla VUn att ta över ÖP i de flesta fall. Detta eftersom ny VU oftast medför ändringar i rutiner osv. vilket kräver ny ÖP.

37 Administration av tillstånd och ÖP Mall för ansökan om tillstånd och ÖP: Naturvårdsverket anvisar att Kommissionens mall för ÖP ska användas (på svenska). Mallen är kompletterad med formulär för tillståndsansökan. Anvisningarna avseende ansökan om tillstånd (första fliken) i mallen är gamla Frågor till er: Hur hanterar ni inkommande ansökningar idag? (krävs papperskopior t.ex.) Vad vill ni ska stå i anvisningarna i mallen? Förenklad ÖP-mall får publiceras enligt art 13 för anläggningar med låga utsläpp. Ser ni ett behov av detta?

38 Administration av tillstånd och ÖP När ni skickar kopior av beslut Kopior av tillståndsbeslut och ÖP ska skickas till Naturvårdsverket och Energimyndigheten via e-post till; - tillstand2013@naturvardsverket.se - utslappshandel@energimyndigheten.se OBS! NV behöver ha ÖP i Excel-format.

39 Förbättringsrapportering Maria Smith Naturvårdsverket

40 Förbättringsrapportering Förbättringsrapporter enligt artikel 69 (601/2012) 2 typer av förbättringsrapporter. Typ 1: Artikel Verifieraren påpekar kvarstående avvikelser och/eller förbättringsförslag i verifieringsrapporten. - VU skyldig lämna förbättringsrapport senast 30:e juni samma år. Typ 2: Artikel Anläggning tillämpar alternativ övervakning. - Anläggning tillämpar lägre nivåer än vad som är tillåtet enligt MRR. - VU skyldig lämna förbättringsrapport 30:e juni med viss periodicitet (beroende på anläggningskategori).

41 Förbättringsrapportering Förbättringsrapporter enligt artikel 69 (601/2012) Lämnas av VU till Naturvårdsverket. Typ 1 (art. 69.4) VU ska klargöra; 1. Att avvikelserna har åtgärdats och/eller förbättringarna införts. 2. Alternativt: - Tidplan för när det ska ske. - Motivering om att det inte skulle leda till förbättring. - Motivering/underlag om orimliga kostnader (art.18). Tillsynsmyndigheten (NV) avgör om skälen är godtagbara. Kan leda till anmälan om ändring av ÖP.

42 Förbättringsrapportering Förbättringsförslag Verifieraren ska ge förbättringsförslag på: a) VU:s riskbedömning. b) Datahanteringssystem, kontrollverksamheter och kontrollsystem (avseende utformning, dokumentation, genomförande, underhåll och regelbunden utvärdering). c) Skriftliga förfaranden (avseende utformning, dokumentation, genomförande och underhåll). d) Metod för övervakning och rapportering av utsläpp, inkl. att bedöma om VU kan uppnå högre nivåer, minska riskerna eller öka övervakningen och rapporteringens effektivitet.

43 Förbättringsrapportering 2015 NV fick in ca 80 rapporter i år 20% behövde inte förbättringsrapportera, fick brev om det. Antal rapporter pga. avvikelser i verifieringsrapport: 40st Nivåändringar eller förbättringar enligt artikel : 27st Avvikelse/förbättring i verifieringsrapport. VU förbättringsrapporterar enligt artikel i olika periodicitet beroende på A/B/C anläggning. VU skickar förbättringsrapport till NV. NV tar beslut. VU uppdaterar förbättringsrapport. Godkänns Godkänns ej Länsstyrelsen får kännedom om NVs beslut via . VU måste ibland skicka en uppdaterad övervakningsplan för godkännande till länsstyrelsen.

44 Verifierarens skyldigheter Art. 7.6 (AVR) Situationer då verifieraren ska begära att VU anmäler ändringar i ÖP under verifieringen: - ÖP har inte godkänts av Lst. - ÖP är inte fullständig. - Förändringar har skett som inte har godkänts av Lst. - Förändring krävs för att ÖP ska vara i enlighet med MRR. Verifieringen ska anpassa verifieringsprocessen utifrån Lst:s beslut. Om godkännande inte kommer i tid ska det anges i verifieringsrapporten.

45 Tack för er uppmärksamhet! Frågor eller funderingar? Kontaktuppgifter: