Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012"

Transkript

1 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212

2

3 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213

4 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen för bealningsbalans och finansmarknadssaisik Saisics Sweden, Balance of Paymens and Financial Markes Box 243 SE Sockholm Förfrågningar Fredrik Öhrsröm, Inquiries Saffan Eriksson, De är illåe a kopiera och på anna sä mångfaldiga innehålle i denna publikaion. Om du cierar, var god uppge källan på följande sä: Källa: SCB, Bealningsbalansen. Fjärde kvarale 212. I is permied o copy and reproduce he conens in his publicaion. When quoing, please sae he source as follows: Source: Saisics Sweden, Balance of Paymens. Fourh quarer 212. Omslag/Cover: Aeljén, SCB URN:NBN:SE:SCB-213-FM4BR131_pdf Denna publikaion är endas illgänglig på This publicaion will only be published on

5 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Förord Förord Bealningsbalansen sammansälls och publiceras sedan sepember 27 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. Bealningsbalansen är en sammansällning av Sveriges reala och finansiella ransakioner med omvärlden och delas in i byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. Denna rappor omfaar ufalle av fjärde kvarale 212. Saisiska cenralbyrån, mars 213 Folke Carlsson Chrisina Ekblom

6

7 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Innehåll Innehåll Förord... 3 Sammanfaning... 6 Bealningsbalansen fjärde kvarale Byesbalansen... 9 Handel i varor och jänser... 1 Fakorinkomser Löpande ransfereringar Kapialbalansen Finansiell balans Direka inveseringar Porföljinveseringar Finansiella deriva... 2 Övriga inveseringar Valuareserven Svenska illgångar och skulder mo ulande, neo Revideringar Vad är bealningsbalansen? En härledning av bealningsbalansen Sambande med ulandssällningen Saisiska cenralbyrån 5

8 Sammanfaning Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Sammanfaning Överskoe i byesbalansen uppgick under fjärde kvarale ill 62 miljarder kronor. Byesbalansen särkes därmed jämför med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 49 miljarder kronor. Försärkningen i byesbalansen kommer främs från en minskning av underskoe i löpande ransfereringar och e öka översko i jänsebalansen. Under fjärde kvarale gav jänsebalansen e översko på 39 miljarder kronor. De var en försärkning jämför med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 35 miljarder kronor. Försärkningen kommer främs av a exporen av övriga affärsjänser öka. Löpande ransfereringar gav under fjärde kvarale e neouflöde på 15 miljarder kronor. Transfereringar brukar uppvisa säsongsvariaion med sörre uflöden under fjärde kvarale. Uflöde i posen har dock minska jämför med samma period föregående år då de uppgick ill 21 miljarder kronor. Den finansiella balansen gav e uflöde på 145 miljarder. De var främs direka inveseringar och porföljinveseringar som bidrog ill uflöde. Toal gav direka inveseringar e neouflöde på 82 miljarder kronor. Under kvarale har sora lån åerbealas ill koncernföreag i ulande vilke har medför sora uflöden inom lån. Porföljinveseringar med ulande generade e kapialuflöde om 75 miljarder kronor. Uflöde förklaras framför all av gränsöverskridande handel med uländska akier och fonder. 6 Saisiska cenralbyrån

9 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Byesbalansen försärkes fjärde kvarale och gav e översko på 62 miljarder kronor. Kapialbalansen gav e uflöde på 2 miljarder kronor och den finansiella balansen genererade e neouflöde på 145 miljarder kronor. Helåre 212 gav byesbalansen e översko på 255 miljarder kronor samidig som den finansiella balansen genererade uflöden om 132 miljarder kronor. Bealningsbalansen delas in i byes-, kapial- och den finansiella balansen och är en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Värdeförändringar orsakade av.ex. förändrade marknadsvärden och valuakursförändringar är exkluderade varför förändrade sällningsvärden ine ill fullo kan förklaras av bealningsbalansen ransakioner. Byesbalansen ger en bild av e lands reala flöden med omvärlden och besår av handel- och jänsebalansen, fakorinkomser och löpande ransfereringar såsom.ex. EU-bidrag och avgifer. Kapialbalansen besår i huvudsak av EU-bidrag/avgifer sam U-bisånd för reala inveseringar och ugör en mycke lien del av bealningsbalansen. Den finansiella balansen delas in i direkinveseringar, porföljinveseringar, övriga inveseringar, finansiella deriva och valuareserven. Den finansiella balansen visar hur e undersko i byes- och kapialbalansen finansieras eller vilka inveseringar som görs vid e översko. Relaionen mellan byes-, kapial- och den finansiella balansen gör a summan av dessa poser ska bli noll. På grund av mäfel, periodiseringar ec. uppsår dock en respos som är en residual av diskrepansen. Byesoch kapialbalansen illusrerar således om e land är neoulånare eller neolånagare. Allsedan 1994 har summan av Sveriges byes- och kapialbalans vari posiiv och Sverige har därmed illhör den grupp av länder som är neosparare. De är emellerid sora skillnader mellan länders byesbalanser vilke illusreras i diagram 1. Saisiska cenralbyrån 7

10 Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Diagram 1: Byesbalansen som andel av BNP, H1 1% 8% 6% 4% 2% % -2% -4% -6% Tyskland Sorbriannien Danmark Finland Sverige Källa: Eurosa. Uppgiferna är senas illgängliga daa. 8 Saisiska cenralbyrån

11 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Byesbalansen Byesbalansen omfaas av handel i varor och jänser, fakorinkomser och löpande ransfereringar vilke illusreras i diagram 2. Diagramme visar a merparen av överskoen genereras från handel med varor och jänser. Fakorinkomser innefaar främs kapialavkasning från finansiella illgångar och skulder sam löner och löpande ransfereringar besår främs av EU-bidrag/avgifer sam U-bisånd. Handel i varor och jänser sam fakorinkomser bidrar posiiv ill byesbalansöverskoe medan löpande ransfereringar bidrar negaiv. Diagram 2: Byesbalansen och dess ingående poser, mdr SEK Byesbalans Fakorinkomser Handel i varor och jänser Löpande ransfereringar Överskoe i byesbalansen uppgick under fjärde kvarale ill 62 miljarder kronor. Byesbalansen försärkes därmed jämför med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 49 miljarder kronor. Försärkningen i byesbalansen kommer främs från en minskning av underskoe i löpande ransfereringar men även från en försärkning i jänsebalansen. För helåre 212 försärkes överskoe i byesbalansen någo och uppgick ill 255 miljarder kronor jämför med e översko på 246 miljarder kronor under 211. Försärkningen i byesbalansen på helåre kom av e öka översko i urikeshandeln med varor och jänser medan fakorinkomserna försvagades och underskoe i löpande ransfereringar ökade. Saisiska cenralbyrån 9

12 Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Handel i varor och jänser Handel i varor och jänser beskrivs i ermer av handels- och jänsebalans. Handelsbalansen ugör neo av de varor som imporeras och exporeras ill och från Sverige och jänsebalansen är mosvarande för jänser. Diagram 3 visar a jänsebalansen sår för sörre delen av överskoe i urikeshandeln. Diagram 3: Handel uppdela på handels- och jänsebalans, neo mdr SEK Handelsbalans Tjänsebalans Handel, oal Överskoe i urikeshandeln i varor och jänser uppgick fjärde kvarale ill 53 miljarder kronor. Samma kvaral föregående år uppgick överskoe ill 48 miljarder kronor. För helåre 212 uppgick överskoe ill 219 miljarder kronor vilke var en försärkning jämför med 211 då överskoe uppgick ill 21 miljarder kronor. De är främs jänsebalansen som bidragi ill försärkningen. Diagram 4 illusrerar a överskoe i handel i varor och jänser kommer från länder uanför EU. Diagram 4: Handel, inra- exra EU, mdr SEK Handel inra EU Handel exra EU Handel, oal 1 Saisiska cenralbyrån

13 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen De har emellerid ine allid vari så a jänsebalansen har ugjor den sörsa delen av överskoe av handeln i varor och jänser vilke illusreras i diagram 5. Under perioden 22 och 212 har överskoe i jänsebalansen vuxi från 6 miljarder kronor ill 143 miljarder kronor. De var dock förs 29 som jänsebalansen kom a ugöra den sörsa delen av överskoe i urikeshandeln. Diagram 5: Handel uppdelad på handel- och jänsebalans neo mdr SEK Handelsbalans Tjänsebalans Handel, oal Handelsbalansen Överskoe i handelsbalansen var i nivå med samma period föregående år och uppgick ill 15 miljarder kronor. Både exporen och imporen har dock minska krafig. För helåre 212 uppgick överskoe i handelsbalansen ill 76 miljarder kronor. De var i nivå med överskoe för 211. Även på helåre har både varuexporen och varuimporen minska. Diagram 6: Handelsbalans, Expor, impor och neo, mdr SEK Expor (axel.v) Impor (axel.v) Neo (axel.h) Saisiska cenralbyrån 11

14 Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Handelsbalansen uppvisar undersko mo länder inom EU men översko i handeln med länder uanför EU. Underskoe i handelsbalansen mo EU-länder minskade beroende på a imporen minskade. Samidig minskade även överskoe i handelsbalansen genemo länder uanför EU då exporen minskade (Diagram 7). Tillsammans medförde de a handelsneo var i nivå med samma kvaral föregående år. Den sörsa delen av varuhandeln sker emellerid forsa genemo EU-länder. Diagram 7: Handelsbalansen, inra- exra EU, mdr SEK Handelsbalansen inra EU Handelsbalansen, oal Handelsbalansen exra EU Tjänsebalansen Under fjärde kvarale gav jänsebalansen e översko på 39 miljarder kronor. De var en försärkning jämför med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 35 miljarder kronor. Bland jänseslagen är de övriga affärsjänser, daa- och informaionsjänser sam licenser och royalies som uppvisar sörs översko. Den sörsa förändringen i jämförelse med samma period föregående år är a överskoe i posen övriga affärsjänser öka från knapp 11 miljarder kronor ill 18 miljarder kronor. Ökningen i posen beror främs på en ökning av exporen. Även på årsbasis har överskoe i jänsebalansen öka. 212 uppgick överskoe ill 143 miljarder kronor a jämföra med 126 miljarder kronor 211. Diagram 8: Tjänsebalans, Expor, impor och neo, mdr SEK Expor Impor Neo 12 Saisiska cenralbyrån

15 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Till skillnad från handelsbalansen så genererar handel med jänser översko såväl genemo EU-länder som ill övriga länder. Överskoe i jänsebalansen har vuxi beydlig under de senase 1 åren. Förklaringen ill ökningen är a exporen av jänser har mer än fördubblas medan imporen har öka med dryg 5 procen. De jänseslag som sarkas bidragi ill e öka översko i byesbalansen är övriga affärsjänser, daa- och informaionsjänser sam licenser och royalies. Saisiska cenralbyrån 13

16 Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Fakorinkomser Fakorinkomser besår av avkasning på uländska illgångar och skulder sam lön för arbee. Lön för arbee ugör en mycke lien del av fakorinkomserna vilke även illusreras i diagram 9. Under de fjärde kvarale 212 ökade inflöde i fakorinkomserna någo jämför med samma kvaral 211 och uppgick ill 23 miljarder kronor. Diagram 9: Fakorinkomser uppdela på kapialavkasning och löner Kapialavkasning Löner Fakorinkomser Kapialavkasning Kapialavkasningen i byesbalansen kommer från Sveriges illgångar och skulder genemo ulande och delas in i direkinveseringar, porföljinveseringar och övriga inveseringar. Diagram 1: Kapialavkasning uppdela på illgångsslag, neo mdr SEK Direka inveseringar Övriga inveseringar Porföljinveseringar Toal Den sörre delen av kapialavkasningen genereras från direkinveseringar som är relaiv sabil över iden. Avkasningen från porföljinveseringar är däremo säsongvarierande med sora uflöden under kvaral vå. 14 Saisiska cenralbyrån

17 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Avkasning direka inveseringar Avkasning i direkinveseringar ska illusrera rörelsevinsen i bolagen 1 och delas aningen u ill ägarna eller åerinveseras i bolage. En del av avkasningen ugörs även av räna på lån. Diagram 11 illusrerar hur samliga poser påverkar ufalle för direkinveseringar. Avkasningen på direka inveseringar uppgick under fjärde kvarale ill 21 miljarder kronor. Avkasningen på svenska direkinveseringar i ulande uppgick ill 55 miljarder kronor medan avkasningen på uländska direkinveseringar i Sverige uppgick ill 35 miljarder kronor. Avkasningen för helåre 212 har vari någo lägre än för 211 både på svenska direkinveseringar i ulande och på uländska direkinveseringar i Sverige. Diagram 11: Avkasning direka inveseringar, neo mdr SEK Udelningar Åerinveserade vinsmedel Räna Toal Avkasning porföljinveseringar Avkasning på porföljinveseringar besår av udelningar på akier sam räna på skuldpapper. Posen är relaiv säsongvarierad vilke främs beror på akieudelningarna. Generell är de under de andra kvarale som udelningar i svenska bolag realiseras vilke ger sörre uflöden under kvarale. 1 Avkasningen avser mäa rörelseresulae och beräknas som resula efer finansiella poser minus ska, där resulae efer finansiella poser rensas för nedskrivningar (neo, inklusive krediförluser), realisaionsvinser sam realisaionsförluser. Saisiska cenralbyrån 15

18 Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Diagram 12: Avkasning porföljinveseringar, neo mdr SEK Akieudelning Räna Toal Avkasningen på porföljinveseringar genererade e kapialinflöde på närmare 1 miljard kronor under åres sisa kvaral vilke är a jämföra med e uflöde om 3 miljarder för samma kvaral 211. De förklaras främs av a ränan på svenska värdepapper minska. E lägre global räneläge ill följd av de sämre konjunkurläge sam a de uländska innehave av svenska ränebärande värdepapper är sörre än mosvarande svensk innehav i ulande är förklaringar ill de minskade uflöde i ränor. Avkasning övriga inveseringar Avkasningen på övriga inveseringar besår av avkasningen på lån och deposiioner och korrelerar därför med uvecklingen på Sveriges sällningsvärden för övriga inveseringar. Efersom illgångssocken är sörre än skuldsocken bidrar avkasningen på övriga inveseringar posiiv ill byesbalansen. Neoavkasningen på övriga inveseringar uppgick under fjärde kvarale ill dryg 2 miljarder kronor. För helåre 212 uppgick avkasningen ill dryg 9 miljarder kronor, en ökning från föregående år då avkasningen uppgick ill dryg 8 miljarder kronor. Diagram 13: Avkasning övriga inveseringar, neo mdr SEK 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Saisiska cenralbyrån

19 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Löpande ransfereringar Löpande ransfereringar innefaar överlåelser av reala eller finansiella illgångar uan a liknande mopresaioner görs, dvs. huvudsakligen gåvor och bidrag. Posen omfaar främs EU-bidrag och U-bisånd och gav under fjärde kvarale e uflöde på 15 miljarder kronor. Transfereringar brukar uppvisa säsongsvariaion med sörre uflöden under fjärde kvarale. Uflöde i posen har dock minska jämför med samma period föregående år då de uppgick ill 21 miljarder kronor. Sverige är neogivare av denna yp av bidrag varför löpande ransfereringar har ge uflöden varje år sedan den publicerade idsseriens sar, 195. Kapialbalansen Kapialbalansen besår främs av EU-bidrag och U-bisånd för inveseringar (jämför med löpande ransfereringar) men omfaas även av överlåelser av räigheer (paen, copyrigh, m.m.). Kapialbalansen genererar mindre flöden jämför med löpande ransfereringar och posen har dessuom ge upphov ill inflöden under vissa år. Fjärde kvarale gav kapialbalansen e neouflöde på 2 miljarder kronor. Saisiska cenralbyrån 17

20 Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Finansiell balans Den finansiella balansen besår av direka inveseringar, porföljinveseringar, övriga inveseringar, finansiella deriva och valuareserven och gav upphov ill uflöden om 145 miljarder kronor under åres sisa kvaral. Direka inveseringar och porföljinveseringar bidrog främs ill uflöde. Diagram 14: Finansiell balans, mdr SEK I Sverige I ulande Neo Under 212 har den finansiella balansen uppvisa neouflöden på sammanlag 132 miljarder kronor. 211 gav den finansiella balansen neouflöden på 314 miljarder kronor. Övriga inveseringar och direka inveseringar låg bakom merparen av uflödena under 212 och 211 medan porföljinveseringar uppvisade beydande neoinflöden. På helåre forsäer övriga inveseringar a ge sora uflöden på illgångssidan medan porföljinveseringar forsäer ge sora inflöden på skuldsidan. Direka inveseringar Definiionen av direka inveseringar ugår från begreppe direkinveseringsförhållande vilke innebär a de finns e direk eller indirek ägande mellan vå föreag som ugör mins 1 % av akiekapial eller röser. Ägande av akiekapial om en mindre andel definieras isälle som porföljinveseringar. Toal gav direka inveseringar under de fjärde kvarale e neouflöde på 82 miljarder kronor. Svenska direkinveseringar i ulande ökade med 45 miljarder kronor medan uländska inveseringar i Sverige minskade med 37 miljarder kronor. Under de fjärde kvarale brukar många ransakioner genomföras, framförall koncerninerna, vilke också var falle under dea kvaral. Under kvarale har sora lån åerbealas ill koncernföreag i ulande vilke har medför sora uflöden inom lån. Dea beror roligen ill sor del på a yerligare begränsningar i räneavdrag rädde i kraf 213. Då lån i många fall regleras genemo ege kapial har dea samidig medför sora inflöden inom ege kapial. 18 Saisiska cenralbyrån

21 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Diagram 15: Direkinveseringar, mdr SEK I Sverige I Ulande Neo Helåre 212 inveserade svenska föreag 227 miljarder kronor i ulande inom ramen för direkinveseringar. Samidig inveserade uländska inveserare 93 miljarder kronor i Sverige. De kan jämföras med helåre 211 då svenska föreag inveserade 183 miljarder kronor i ulande medan uländska inveserare inveserade 6 miljarder kronor i Sverige. Förändringar i de uländska direkinveseringarna i Sverige har radiionell anses spegla förändringar i den ulandsägda verksamheens omfaning i Sverige medan förändringar i de svenska direkinveseringarna i ulande har anses urycka förändringar i den svenska verksamheens omfaning i ulande. Inernaionella koncerner minimerar emellerid i ökad usräckning kosnaderna på koncernnivå genom a global dra nya av skae- och finansieringsfördelar i olika länder. Dea har få som följd a en del av de kapialflöden som sker inom direkinveseringar ugör e kapialflöde genom lande och speglar således ine en förändring i den uländska verksamheens omfaning. Porföljinveseringar Porföljinveseringar besår av akier och fonder sam ränebärande värdepapper. E akieinnehav redovisas som en porföljinvesering om ägande är lägre än 1 procen av akiekapial eller röser (jämför med direka inveseringar). Porföljinveseringar med ulande generade under åres sisa kvaral e kapialuflöde om 75 miljarder kronor. Uflöde förklaras framför all av gränsöverskridande handel med uländska akier och fonder. Saisiska cenralbyrån 19

22 Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Diagram 16: Porföljinveseringar, mdr SEK I Sverige I Ulande Neo Efer den finansiella krisen 28 har porföljinveseringar se på helår generera inflöden i den finansiella balansen. Uflöde under 28 förklaras främs av a svenska banker neoamorerade på sina ulandsskulder ill följd av finanskrisen. Därefer har emissioner av såväl banker, bosadsinsiu liksom icke finansiella föreag vari den främsa förklaringen ill de inflöden som har genereras. Under 212 gav porföljinveseringar inflöden om 91 miljarder kronor vilke är beydlig mindre än 211. Inflöde berodde på a uländska inveserare under 212 köp svenska ränebärande värdepapper. Samidig har svenska inveserare köp akier och fonder i ulande vilke har bidragi med uflöden. Finansiella deriva Finansiella deriva ugörs i sörsa grad av Swapkonrak i ränor och valuor och främsa innehavare är de svenska sorbankerna. Posiiv marknadsvärderade konrak mo uländsk mopar definieras som en illgång och på samma sä definieras e konrak med e negaiv marknadsvärde som e skuldkonrak. Finansiella deriva genererade fjärde kvarale e mindre neouflöde då inflödena var i nivå med uflödena. För helåre 212 gav derivabealningar e neoinflöde på 36 miljarder kronor vilke kan jämföras med 211 då gav derivabealningar e neouflöde på 2 miljarder kronor. Liksom idigare var de swapkonraken som sod för merparen av flödena. 2 Saisiska cenralbyrån

23 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Diagram 17: Finansiella deriva, mdr SEK Tillgångskonrak Skuldkonrak Neo Till följd av den globala finanskrisen ökade marknadsvärdena i såväl skuld- som illgångskonrak vilke har ge sörre flöden i finansiella deriva under de senase åren. Övriga inveseringar Övriga inveseringar besår huvudsakligen av banksekorns lån ill och från ulande exklusive värdepapperslån då dessa omfaas av porföljinveseringar. Dea innefaar bland anna reverslån, deposiioner och repor. Diagram 18: Övriga inveseringar, mdr SEK I Sverige I Ulande Neo Övriga inveseringar gav under kvarale e neoinflöde på 6 miljarder kronor. För helåre 212 gav övriga inveseringar e neouflöde på 122 miljarder kronor. De berodde på en ökning av ulåningen med 77 miljarder kronor samidig som upplåningen minskade med 46 miljarder kronor. Liksom idigare var de främs banker och bosadsinsiu som sod för flödena. Valuareserven Valuareservens huvudsyfe är a den ska kunna användas för a Riksbanken ska kunna uppfylla sina åaganden vilke innebär a ge illfälliga likvidiessöd ill insolvena banker, a fullgöra Sveriges del i den inernaionella valuafonden (IMF) och a vid behov inervenera på valuamarknaden. Valuareserven genererade under fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 21

24 Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 inflöden på 7 miljarder kronor vilke förklaras av en minskning av uländska värdepapper. Valuareserven minskade någo och uppgick vid ugången av 212 ill 34 miljarder kronor. Diagram 19: Valuareserven, neo mdr SEK Saisiska cenralbyrån

25 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Svenska illgångar och skulder mo ulande Svenska illgångar och skulder mo ulande, neo Vid slue av 212 visar preliminära siffror över Sveriges ulandssällning en neoskuld på 512 miljarder kronor. Jämför med december 211 har skulden öka med cirka 269 miljarder kronor. Svenska skulder mo ulande har öka mer än svenska illgångar i ulande vilke medför en försvagning av ulandssällningen. Diagram 2: Ulandssällning och bealningsbalansen neo , neo 2 mdr SEK Ulandssällning Neoflöden Ulandssällningen påverkas av ransakioner i den finansiella balansen. Däruöver påverkas ulandssällningen av valuakursförändringar och förändringar i akiekurser och ränor. Den ökade neoskulden i ulandssällningen kommer främs av en ökad skuld inom porföljinveseringar där värde på uländska inveseringar i porföljakier i Sverige främs öka. Ökningen av värde på uländska inveseringar i porföljakier i Sverige beror främs på värdeförändringar då börsen seg under 212. Samidig har svenskar låna upp beydande belopp i ränebärande värdepapper vilke också bidragi ill a den svenska skulden inom porföljinveseringar mo ulande öka. På illgångssidan har svenska placerare invesera beydande belopp i uländska akier. Tillgångarna i ulande har dock ine öka i mosvarande omfaning, bland anna beroende på a kronan särkes under 212. Ulandssällningen är en sammansällning av e lands samliga finansiella illgångar och skulder genemo omvärlden. De är således e må på landes förmögenhe genemo ulande. Som kompleering preseneras också en sammansällning av ulandssällningen där e marknadsvärde har beräknas. För 212 innebär den fullsändiga marknadsvärdesberäkningen a Sverige har en neofordran på ulande som uppgår ill 22 miljarder kronor. De är vikig a noera a flera av delposerna i ulandssällningen för 212, främs direka inveseringar och porföljakier, är skaade. E mer definiiv värde redovisas när de årliga undersökningarna av porfölj- Saisiska cenralbyrån 23

26 Svenska illgångar och skulder mo ulande Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 inveseringar och direkinveseringar är genomförda. De är således vikig a olka siffrorna med viss försikighe. Definiioner och förklaringar Ulandssällningen är en sammansällning av alla inhemska sekorers samlade illgångar och skulder genemo ulande. Neo av dessa illgångar och skulder är e må på Sveriges förmögenhe genemo omvärlden. Dea ska ine förväxlas med sasskulden som är de samlade underskoen och överskoen i saens budge över iden. Revideringar Sveriges revideringspolicy för bealningsbalansen är enlig följande: Vid publicering av kvaral 1 revideras närmas föregående 4 kvaral Vid publicering av kvaral 2 revideras föregående 13 kvaral Vid publicering av kvaral 3 revideras föregående 1 kvaral Vid publicering av kvaral 4 revideras föregående 11 kvaral Undanagsvis kan yerligare perioder revideras om de ske meodändringar eller illkommi nya daa som ger en påaglig förändrad bild av bealningsbalansen. Bealningsbalansen har revideras från 21 kvaral 1 ill och med 212 kvaral 3. Under den reviderade perioden skedde revideringar om -8 miljarder neo i byesbalansen och 33 miljarder neo i den finansiella balansen. 24 Saisiska cenralbyrån

27 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Vad är bealningsbalansen? Vad är bealningsbalansen? Bealningsbalansen produceras och sammansälls sedan sepember 27 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. I en sluen ekonomi besäms nivån på inveseringarna av de samlade sparande i ekonomin. Dea innebär a om sparande av någon anledning minskar blir följden a även inveseringarna minskar. I en öppen ekonomi är sambande mellan sparande och inveseringar ine lika ydlig efersom globala finansiella marknader gör a inernaionell kapial enkel kan flöda mellan länder. Bealningsbalansen innehåller informaion om dessa flöden. De är hel enkel en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Bealningsbalansen huvudaggrega är byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. En härledning av bealningsbalansen E lands bruonaionalproduk, BNP, är de samlade värde på de varor och jänser som produceras i lande under e viss år. Produkionen används ill a illfredssälla aningen den inhemska eferfrågan i form av hushållens konsumion, C, privaa inveseringar, I, och offenliga ugifer, G, eller ill a levereras uomlands i form av expor av varor och jänser, X. Den inhemska eferfrågan kan även illgodoses av impor av varor och jänser, M. Den s.k. naionella inkomsidenieen visar a e lands produkion under e enskil år är lika med summan av den inhemska eferfrågan ( C + I + G ) och neoförsäljningen av varor och jänser ill övriga världen ( X M ): BNP = C + I + G + X M. 2 (1) Genom a addera de s.k. neofakorinkomserna, F, d.v.s. svenska fakorinkomser injänade uomlands (svenska lönagares ersäning uomlands sam avkasningen på svensk kapial uomlands) minus uländska fakorinkomser injänade i Sverige (uländska lönagares ersäning i Sverige sam avkasningen på uländsk kapial i Sverige) kan (1) skrivas om i ermer av den s.k. bruonaionalinkomsen, BNI : 3 BNI = C + I + G + X M + F. (2) En omskrivning av (2) ger: BNI C G = S = I + X M + F, (3) 2 Denna relaion kallas för en idenie efersom den definiionsmässig måse vara uppfylld i varje enskild idsperiod. 3 Dessa fakorinkomser kallas numera ofa för primära inkomser. Neofakorinkomserna besår av löner och kapialavkasning. Saisiska cenralbyrån 25

28 Vad är bealningsbalansen? Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 där S avser de samlade naionella sparande i ekonomin. De naionella sparande ugörs av den konsoliderade offenliga sekorns sparande, T G, där T är skaeinäken, och hushållens sparande, BNI T C. 4 Enlig (3) gäller: S I = X M + F. (4) Differensen mellan S och I kallas ofa för neoinveseringarna genemo ulande och differensen mellan X och M kallas för handel i varor och jänser. X M + F är byesbalansen. Ekvaion (4) visar därmed a de finns e enkel samband mellan neoinveseringarna och handeln i varor och jänser. För en given neofakorinkoms kommer allid förändringar i differensen mellan S och I a följas av mosvarande förändringar i differensen mellan X och M. Ekvaion (4) visar också a de ine går a på kor sik reducera e undersko i handeln i varor och jänser uan a samidig öka de naionella sparande eller minska de inhemska inveseringarna. 5 De är även inressan a noera a ekvaion (4) innebär a om hushållens sparande är lika sor som de inhemska inveseringarna, kommer den offenliga sekorns sparande uvecklas ungefär som neoexporen över iden. 6 På samma sä som de naionella sparande kan delas upp i den konsoliderade offenliga sekorns sparande och hushållens sparande kan de inhemska inveseringarna delas upp i den offenliga sekorns inveseringar och privaa inveseringar. Denna uppdelning ger vid handen a om den offenliga sekorns inveseringar översiger denna sekors sparande, och om dea ine full u moverkas av e sparandeöversko i den privaa sekorn, måse dea per definiion mosvaras av e undersko i byesbalansen. E växande undersko i byesbalansen kan därigenom vara e ecken bland andra på a saens ugifer är högre än inkomserna. Genom a kombinera den naionella inkomsidenieen (1) med den naionella budgeresrikionen kan bealningsbalansen härledas. Enlig budgeresrikionen är landes samlade ugifer i varje idsperiod begränsade av inkomsen i samma period och landes möjligheer a låna: BNP + r A = C + I + G + A + A ). (6) ( 1 där A är neoillgångarna genemo ulande i period och r A är räneavkasningen på dessa illgångar. Neoillgångarna besår i sin ur av kapialbalansen och den finansiella balansen. Från (1) och (6) erhålles enkel bealningsbalansen: X M + F = ( A A ) 1. (7) + 4 Dea innebär allså a de naionella sparande är idenisk med summan av den offenliga sekorns sparande och hushållens sparande. 5 Neofakorinkomserna anas vara konsana på kor sik. 6 Denna relaion innebär i själva verke a den offenliga sekorns budgebalans under vissa idsperioder kommer a samvariera med urikeshandeln i varor och jänser. 26 Saisiska cenralbyrån

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning 1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2014 Källor och meoder 2014 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän

Läs mer

BETALNINGSBALANSEN. Fjärde kvartalet 2006

BETALNINGSBALANSEN. Fjärde kvartalet 2006 BETALNINGSBALANSEN DATUM: 27-2-28 UTGIVARE: Avdelningen för penningpoliik Lars Forss 8-787 2 11, lars.forss@riksbank.se Ingvar Karlsson 8-787 2 1, ingvar.karlsson@riksbank.se Gunnar Blomberg 8-787 1 46,

Läs mer

BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:2

BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:2 BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 214:2 Bealningsbalansen Försa kvarale 214 Bealningsbalansen Försa kvarale 214 Saisiska cenralbyrån 214 Balance of Paymens. 1 s quarer 214 Saisics Sweden 214

Läs mer

BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:3

BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:3 BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 214:3 Bealningsbalansen Andra kvarale 214 Bealningsbalansen Andra kvarale 214 Saisiska cenralbyrån 214 Balance of Paymens. 2 nd quarer 214 Saisics Sweden 214

Läs mer

BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:1. Betalningsbalansen Fjärde kvartalet

BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:1. Betalningsbalansen Fjärde kvartalet BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 214:1 Bealningsbalansen Fjärde kvarale Bealningsbalansen Fjärde kvarale 213 Saisiska cenralbyrån 214 Balance of Paymens. Third quarer 213 Saisics Sweden 214

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet 1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe

Läs mer

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996 Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens

Läs mer

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2011

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2011 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2011 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2011 Saisiska cenralbyrån 2011 Balance of Paymens. Third quarer 2011 Saisics Sweden 2011 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14 1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Kreditderivat: introduktion och översikt

Kreditderivat: introduktion och översikt Kredideriva: inrodukion och översik Alexander Herbersson, Cenrum för Finans/Ins. för Naionalekonomi Alexander.Herbersson@economics.gu.se FKC seminarium, 2007-11-08 Kredideriva: inrodukion och översik p.

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll? Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-

Läs mer

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15 Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Det svenska konsumtionsbeteendet

Det svenska konsumtionsbeteendet NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund

Läs mer

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas

Läs mer

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr

Läs mer

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15 Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

Infrastruktur och tillväxt

Infrastruktur och tillväxt Infrasrukur och illväx En meaanalyisk sudie av infrasrukurinveseringars påverkan på ekonomisk illväx Infrasrucure and growh A mea-analyical sudy of he effecs of invesmens in infrasrucure on economic growh

Läs mer

FAQ. frequently asked questions

FAQ. frequently asked questions FAQ frequenly asked quesions På de följande sidorna har jag samla ihop några av de frågor jag under årens lopp få av sudener när diverse olika problem uppså i arbee med SPSS. De saisiska problemen har

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad.

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad. RÄTTNING: För a få poäng på Fråga krävs hel rä svar per deluppgif. Dvs. svare på en deluppgif måse vara hel rä för a sudenen skall få poäng ( poäng). Varje deluppgif ger en poäng. Anal deluppgifer är 2.

Läs mer

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning

Läs mer

Växelkursprognoser för 2000-talet

Växelkursprognoser för 2000-talet Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:

Läs mer

Finavia och miljön år 2007

Finavia och miljön år 2007 M I L J Ö Ö V E R S I K T 2007 Finavia och miljön år 2007 Anhängiga miljöillsånd runom i lande År 2007 gav Väsra Finlands miljöillsåndsverk e beslu om a bevilja Tammerfors-Birkala flygplas e miljöillsånd

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

Glada barnröster kan bli för höga

Glada barnröster kan bli för höga Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.

Läs mer

Damm och buller när avfall blir el

Damm och buller när avfall blir el Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

Finansiering. Föreläsning 2 Nuvärdeberäkningar BMA: Kap. 2. Jonas Råsbrant

Finansiering. Föreläsning 2 Nuvärdeberäkningar BMA: Kap. 2. Jonas Råsbrant Finansiering Föreläsning 2 Nuvärdeberäkningar BMA: Kap. 2 Jonas Råsbran jonas.rasbran@fek.uu.se Värdering av illgångar. Akier Obligaioner Fasigheer Exempel på nuvärdeberäkningar Inveseringsbedömning (bedömning

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning 1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2015 Källor och meoder 2015 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

bruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18

bruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18 18 19 En Svensk bruksor i Vienam besöker Sveriges sörsa bisåndsprojek pappersbruke Bai Bang n Pappersbruke Bai Bang i Vienam blev symbolen för misslycka svensk bisånd på 1980-ale. Sedan dess har man lyckas

Läs mer

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr.

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr. Imporera bilen från USA Den låga dollarkursen gör de lönsam för dig a köpa bilen i USA. Du kan spara 50 000 kr. Av Mikael Sjerna/virginia,usa A köpa bil i USA är den bäsa bilaffären du kan göra i dag.

Läs mer

Livförsäkringsmatematik II

Livförsäkringsmatematik II Livförsäkringsmaemaik II Hanering av översko Beng von Bahr Richard Blom 2004 1(22) Innehållsföreckning 1. Hur och var översko uppsår i en livporfölj...3 1.1. Resularäkningen...3 Ekonomisk resula i allmänhe...3

Läs mer

Inflation och penningmängd

Inflation och penningmängd EKONOMSK DEBAT BO AXELL nflaion och penningmängd Vilka är inflaionens besämningsfakorer? Dea är själva ugångspunken for flerale ariklar i dea emanummer.. Somliga hävdar a inflaionen speciell i e lie land

Läs mer

1. Geometriskt om grafer

1. Geometriskt om grafer Arbesmaerial, Signaler&Sysem I, VT04/E.P.. Geomerisk om grafer En av den här kursens syfen är a ge de vikigase maemaiska meoderna som man använder för a bearbea signaler av olika slag. Ofa är de så a den

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

Många risker när bilen mals till plåt

Många risker när bilen mals till plåt Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig.

Läs mer

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s

Läs mer

Centralbankers självständighet och hur det kan påverka ekonomin

Centralbankers självständighet och hur det kan påverka ekonomin Cenralbankers självsändighe och hur de kan påverka ekonomin Maria Nilsson C-uppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson Inlämnad den 7 augusi 004 Absrac Cenralbanker, inflaion, produkionsgape,

Läs mer

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014 Minnesaneckningar från kompeensrådsräff den 14 okober 2014 Närvarande: Se delagarföreckning. NKR 2010 2014 En backspegel och avsamp mo framiden Carin Bergsröm iade bakå på de som hän i NKR sedan saren

Läs mer

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid

Läs mer

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015 Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448

Läs mer

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svesning Examensarbee uför i Reglereknik av Andreas Pilkvis LiTH-ISY-EX-- Linköping Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen

Läs mer

Background Facts on Economic Statistics

Background Facts on Economic Statistics Background Facs on Economic Saisics 2003:12 En illämpning av TRAMO/SEATS: Den svenska urikeshandeln 1914 2003 An applicaion of TRAMO/SEATS: The Swedish Foreign Trade Series 1914 2003 Exporen år 1914-2003

Läs mer

Privata Affärer väljer ut 30 segelbåtar inför sommaren

Privata Affärer väljer ut 30 segelbåtar inför sommaren Till havs. En seglingsvåg sköljer över Sverige. Privaa Affärer väljer u 30 segelbåar inför sommaren Arcona 400 Beneeau 34.7 Bavaria 31 Brena 38 Campus 650 n Arcona n Firs 34.7 från Bénéeau är en n Bavaria

Läs mer

Texten " alt antagna leverantörer" i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår.

Texten  alt antagna leverantörer i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår. I Anal: 4 Bilaga Avalsmall Ubilning (si. 6) Föryligane önskas om vilken sors ubilning som avses i skrivningen Ubilning skall illhanahållas kosnasfri 0 :40:04 Se a sycke. "Vi leverans ubilar leveranören

Läs mer

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet?

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet? Föreagsekonomiska Magiseruppsas Insiuionen Höserminen 2004 Opimal prissäkringssraegi i e råvaruinensiv föreag Kan de ge förbärad lönsamhe? Förfaare: Marin Olsvenne Tobias Björklund Handledare: Hossein

Läs mer

En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln

En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln Bakgrundsfaka En flashesimaor för den privaa konsumionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och dealjhandeln En idsserieanalys med hjälp av saisikprogramme TRAMO 006: Ekonomisk saisik I serien Bakgrundsfaka

Läs mer

Förord: Sammanfattning:

Förord: Sammanfattning: Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare

Läs mer

Inflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin

Inflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin Inflaion och relaiva prisförändringar i den svenska ekonomin AV BENGT ASSARSSON Beng Assarsson är verksam på avdelningen för penningpoliik vid Sveriges riksbank och vid Naionalekonomiska insiuionen vid

Läs mer

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten?

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten? Rappor ill Finanspoliiska råde 2010/1 Hur varakig är en förändring i arbeslösheen? U. Michael Bergman Københavns Universie, EPRU, FRU och Finanspoliiska råde De åsiker som urycks i denna rappor är förfaarens

Läs mer

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9 ekniska högskolan vid Li Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam EAME I PPE08 PROKIOSEKOOMI för M ISAGE E 20 AGSI 203, KL 8-2 Sal: ER Provkod: E2 Anal uppgifer:

Läs mer

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden Magiseruppsas i finansiering Föreagsekonomiska insiuionen FEK 591 Lunds Universie Hedgefonder och akiefonder - En sudie av riskexponering och marke-iming på den svenska marknaden Handledare Hossein Asgharian

Läs mer

Valutamarknadens effektivitet

Valutamarknadens effektivitet Ekonomihögskolan Lunds Univerise Naionalekonomiska Insiuionen Valuamarknadens effekivie En sudie av växelkurser uifrån UIP med förvänningar Förfaare: Krisoffer Persson Handledare: Fredrik NG Andersson

Läs mer

Direktinvesteringar och risk

Direktinvesteringar och risk NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Haldén Handledare: Marin Holmén H 07 Direkinveseringar och risk Finns e samband? Sammanfaning Beslu om och var man ska genomföra

Läs mer

2009-11-20. Prognoser

2009-11-20. Prognoser 29--2 Progoser Progoser i idsserier: Gissa e framida värde i idsserie killad geemo progoser i regressio: De framida värde illhör ie daaområde. fe med e progosmodell är a göra progos, ie a förklara de hisoriska

Läs mer

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL! Exempelena 3 Anvisningar 1. Du måse lämna in skrivningsomslage innan du går (även om de ine innehåller några lösningsförslag). 2. Ange på skrivningsomslage hur många sidor du lämnar in. Om skrivningen

Läs mer

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees

Läs mer

Vi har hittat socialpolitiken!

Vi har hittat socialpolitiken! n LG Karlsson: Fas 3 är rena 1800-ale n RFHL Uppsala: Poliikerna blåse oss 3/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vad vill de, egenligen? Oberoende

Läs mer

AID:... Lisa börjar spara 1000 per månad från och med nästa månad. Hon sparar under 35 år tills hon fyller 67 år.

AID:... Lisa börjar spara 1000 per månad från och med nästa månad. Hon sparar under 35 år tills hon fyller 67 år. Lösnngar: Akedelen Tena 4-5-5 Uppgf (4 poäng) Defnera ydlg följande begrepp a) APV och skaesköld b) IRR, som bland har lösnngar, när uppsår dessa? c) Asse Bea d) Yeld curve Se exbook and web sources. Uppgf

Läs mer

El- och värmeproduktion

El- och värmeproduktion El- och värmeprodukion 2008 Blankeanvisningar Allmän Saisiken över el- och värmeprodukionen innehåller uppgifer om produkionen av el sam indusri- och fjärrvärme, förbrukningen av producerad energi, de

Läs mer

Undersökning av energibalansen i ljusbågsugnar

Undersökning av energibalansen i ljusbågsugnar Energisnål dubbel liksrömsljusbågsugn för skro av låg kvalie Den energimässig opimerade dubbla liksrömsljusbågsugnen från ABB erbjuder sålindusrin e smälaggrega som illåer konkurrenskrafig produkion av

Läs mer

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson Uveckling av porföljsraegier baserade på svag koinegrerade finansiella insrumen med AdaBoosing Helena Nilsson Februari 15, 2009 Absrac Financial analyss are consanly rying o find new rading sraegies in

Läs mer