Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012"

Transkript

1 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212

2

3 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213

4 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen för bealningsbalans och finansmarknadssaisik Saisics Sweden, Balance of Paymens and Financial Markes Box 243 SE Sockholm Förfrågningar Fredrik Öhrsröm, Inquiries Saffan Eriksson, De är illåe a kopiera och på anna sä mångfaldiga innehålle i denna publikaion. Om du cierar, var god uppge källan på följande sä: Källa: SCB, Bealningsbalansen. Fjärde kvarale 212. I is permied o copy and reproduce he conens in his publicaion. When quoing, please sae he source as follows: Source: Saisics Sweden, Balance of Paymens. Fourh quarer 212. Omslag/Cover: Aeljén, SCB URN:NBN:SE:SCB-213-FM4BR131_pdf Denna publikaion är endas illgänglig på This publicaion will only be published on

5 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Förord Förord Bealningsbalansen sammansälls och publiceras sedan sepember 27 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. Bealningsbalansen är en sammansällning av Sveriges reala och finansiella ransakioner med omvärlden och delas in i byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. Denna rappor omfaar ufalle av fjärde kvarale 212. Saisiska cenralbyrån, mars 213 Folke Carlsson Chrisina Ekblom

6

7 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Innehåll Innehåll Förord... 3 Sammanfaning... 6 Bealningsbalansen fjärde kvarale Byesbalansen... 9 Handel i varor och jänser... 1 Fakorinkomser Löpande ransfereringar Kapialbalansen Finansiell balans Direka inveseringar Porföljinveseringar Finansiella deriva... 2 Övriga inveseringar Valuareserven Svenska illgångar och skulder mo ulande, neo Revideringar Vad är bealningsbalansen? En härledning av bealningsbalansen Sambande med ulandssällningen Saisiska cenralbyrån 5

8 Sammanfaning Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Sammanfaning Överskoe i byesbalansen uppgick under fjärde kvarale ill 62 miljarder kronor. Byesbalansen särkes därmed jämför med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 49 miljarder kronor. Försärkningen i byesbalansen kommer främs från en minskning av underskoe i löpande ransfereringar och e öka översko i jänsebalansen. Under fjärde kvarale gav jänsebalansen e översko på 39 miljarder kronor. De var en försärkning jämför med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 35 miljarder kronor. Försärkningen kommer främs av a exporen av övriga affärsjänser öka. Löpande ransfereringar gav under fjärde kvarale e neouflöde på 15 miljarder kronor. Transfereringar brukar uppvisa säsongsvariaion med sörre uflöden under fjärde kvarale. Uflöde i posen har dock minska jämför med samma period föregående år då de uppgick ill 21 miljarder kronor. Den finansiella balansen gav e uflöde på 145 miljarder. De var främs direka inveseringar och porföljinveseringar som bidrog ill uflöde. Toal gav direka inveseringar e neouflöde på 82 miljarder kronor. Under kvarale har sora lån åerbealas ill koncernföreag i ulande vilke har medför sora uflöden inom lån. Porföljinveseringar med ulande generade e kapialuflöde om 75 miljarder kronor. Uflöde förklaras framför all av gränsöverskridande handel med uländska akier och fonder. 6 Saisiska cenralbyrån

9 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Byesbalansen försärkes fjärde kvarale och gav e översko på 62 miljarder kronor. Kapialbalansen gav e uflöde på 2 miljarder kronor och den finansiella balansen genererade e neouflöde på 145 miljarder kronor. Helåre 212 gav byesbalansen e översko på 255 miljarder kronor samidig som den finansiella balansen genererade uflöden om 132 miljarder kronor. Bealningsbalansen delas in i byes-, kapial- och den finansiella balansen och är en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Värdeförändringar orsakade av.ex. förändrade marknadsvärden och valuakursförändringar är exkluderade varför förändrade sällningsvärden ine ill fullo kan förklaras av bealningsbalansen ransakioner. Byesbalansen ger en bild av e lands reala flöden med omvärlden och besår av handel- och jänsebalansen, fakorinkomser och löpande ransfereringar såsom.ex. EU-bidrag och avgifer. Kapialbalansen besår i huvudsak av EU-bidrag/avgifer sam U-bisånd för reala inveseringar och ugör en mycke lien del av bealningsbalansen. Den finansiella balansen delas in i direkinveseringar, porföljinveseringar, övriga inveseringar, finansiella deriva och valuareserven. Den finansiella balansen visar hur e undersko i byes- och kapialbalansen finansieras eller vilka inveseringar som görs vid e översko. Relaionen mellan byes-, kapial- och den finansiella balansen gör a summan av dessa poser ska bli noll. På grund av mäfel, periodiseringar ec. uppsår dock en respos som är en residual av diskrepansen. Byesoch kapialbalansen illusrerar således om e land är neoulånare eller neolånagare. Allsedan 1994 har summan av Sveriges byes- och kapialbalans vari posiiv och Sverige har därmed illhör den grupp av länder som är neosparare. De är emellerid sora skillnader mellan länders byesbalanser vilke illusreras i diagram 1. Saisiska cenralbyrån 7

10 Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Diagram 1: Byesbalansen som andel av BNP, H1 1% 8% 6% 4% 2% % -2% -4% -6% Tyskland Sorbriannien Danmark Finland Sverige Källa: Eurosa. Uppgiferna är senas illgängliga daa. 8 Saisiska cenralbyrån

11 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Byesbalansen Byesbalansen omfaas av handel i varor och jänser, fakorinkomser och löpande ransfereringar vilke illusreras i diagram 2. Diagramme visar a merparen av överskoen genereras från handel med varor och jänser. Fakorinkomser innefaar främs kapialavkasning från finansiella illgångar och skulder sam löner och löpande ransfereringar besår främs av EU-bidrag/avgifer sam U-bisånd. Handel i varor och jänser sam fakorinkomser bidrar posiiv ill byesbalansöverskoe medan löpande ransfereringar bidrar negaiv. Diagram 2: Byesbalansen och dess ingående poser, mdr SEK Byesbalans Fakorinkomser Handel i varor och jänser Löpande ransfereringar Överskoe i byesbalansen uppgick under fjärde kvarale ill 62 miljarder kronor. Byesbalansen försärkes därmed jämför med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 49 miljarder kronor. Försärkningen i byesbalansen kommer främs från en minskning av underskoe i löpande ransfereringar men även från en försärkning i jänsebalansen. För helåre 212 försärkes överskoe i byesbalansen någo och uppgick ill 255 miljarder kronor jämför med e översko på 246 miljarder kronor under 211. Försärkningen i byesbalansen på helåre kom av e öka översko i urikeshandeln med varor och jänser medan fakorinkomserna försvagades och underskoe i löpande ransfereringar ökade. Saisiska cenralbyrån 9

12 Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Handel i varor och jänser Handel i varor och jänser beskrivs i ermer av handels- och jänsebalans. Handelsbalansen ugör neo av de varor som imporeras och exporeras ill och från Sverige och jänsebalansen är mosvarande för jänser. Diagram 3 visar a jänsebalansen sår för sörre delen av överskoe i urikeshandeln. Diagram 3: Handel uppdela på handels- och jänsebalans, neo mdr SEK Handelsbalans Tjänsebalans Handel, oal Överskoe i urikeshandeln i varor och jänser uppgick fjärde kvarale ill 53 miljarder kronor. Samma kvaral föregående år uppgick överskoe ill 48 miljarder kronor. För helåre 212 uppgick överskoe ill 219 miljarder kronor vilke var en försärkning jämför med 211 då överskoe uppgick ill 21 miljarder kronor. De är främs jänsebalansen som bidragi ill försärkningen. Diagram 4 illusrerar a överskoe i handel i varor och jänser kommer från länder uanför EU. Diagram 4: Handel, inra- exra EU, mdr SEK Handel inra EU Handel exra EU Handel, oal 1 Saisiska cenralbyrån

13 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen De har emellerid ine allid vari så a jänsebalansen har ugjor den sörsa delen av överskoe av handeln i varor och jänser vilke illusreras i diagram 5. Under perioden 22 och 212 har överskoe i jänsebalansen vuxi från 6 miljarder kronor ill 143 miljarder kronor. De var dock förs 29 som jänsebalansen kom a ugöra den sörsa delen av överskoe i urikeshandeln. Diagram 5: Handel uppdelad på handel- och jänsebalans neo mdr SEK Handelsbalans Tjänsebalans Handel, oal Handelsbalansen Överskoe i handelsbalansen var i nivå med samma period föregående år och uppgick ill 15 miljarder kronor. Både exporen och imporen har dock minska krafig. För helåre 212 uppgick överskoe i handelsbalansen ill 76 miljarder kronor. De var i nivå med överskoe för 211. Även på helåre har både varuexporen och varuimporen minska. Diagram 6: Handelsbalans, Expor, impor och neo, mdr SEK Expor (axel.v) Impor (axel.v) Neo (axel.h) Saisiska cenralbyrån 11

14 Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Handelsbalansen uppvisar undersko mo länder inom EU men översko i handeln med länder uanför EU. Underskoe i handelsbalansen mo EU-länder minskade beroende på a imporen minskade. Samidig minskade även överskoe i handelsbalansen genemo länder uanför EU då exporen minskade (Diagram 7). Tillsammans medförde de a handelsneo var i nivå med samma kvaral föregående år. Den sörsa delen av varuhandeln sker emellerid forsa genemo EU-länder. Diagram 7: Handelsbalansen, inra- exra EU, mdr SEK Handelsbalansen inra EU Handelsbalansen, oal Handelsbalansen exra EU Tjänsebalansen Under fjärde kvarale gav jänsebalansen e översko på 39 miljarder kronor. De var en försärkning jämför med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 35 miljarder kronor. Bland jänseslagen är de övriga affärsjänser, daa- och informaionsjänser sam licenser och royalies som uppvisar sörs översko. Den sörsa förändringen i jämförelse med samma period föregående år är a överskoe i posen övriga affärsjänser öka från knapp 11 miljarder kronor ill 18 miljarder kronor. Ökningen i posen beror främs på en ökning av exporen. Även på årsbasis har överskoe i jänsebalansen öka. 212 uppgick överskoe ill 143 miljarder kronor a jämföra med 126 miljarder kronor 211. Diagram 8: Tjänsebalans, Expor, impor och neo, mdr SEK Expor Impor Neo 12 Saisiska cenralbyrån

15 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Till skillnad från handelsbalansen så genererar handel med jänser översko såväl genemo EU-länder som ill övriga länder. Överskoe i jänsebalansen har vuxi beydlig under de senase 1 åren. Förklaringen ill ökningen är a exporen av jänser har mer än fördubblas medan imporen har öka med dryg 5 procen. De jänseslag som sarkas bidragi ill e öka översko i byesbalansen är övriga affärsjänser, daa- och informaionsjänser sam licenser och royalies. Saisiska cenralbyrån 13

16 Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Fakorinkomser Fakorinkomser besår av avkasning på uländska illgångar och skulder sam lön för arbee. Lön för arbee ugör en mycke lien del av fakorinkomserna vilke även illusreras i diagram 9. Under de fjärde kvarale 212 ökade inflöde i fakorinkomserna någo jämför med samma kvaral 211 och uppgick ill 23 miljarder kronor. Diagram 9: Fakorinkomser uppdela på kapialavkasning och löner Kapialavkasning Löner Fakorinkomser Kapialavkasning Kapialavkasningen i byesbalansen kommer från Sveriges illgångar och skulder genemo ulande och delas in i direkinveseringar, porföljinveseringar och övriga inveseringar. Diagram 1: Kapialavkasning uppdela på illgångsslag, neo mdr SEK Direka inveseringar Övriga inveseringar Porföljinveseringar Toal Den sörre delen av kapialavkasningen genereras från direkinveseringar som är relaiv sabil över iden. Avkasningen från porföljinveseringar är däremo säsongvarierande med sora uflöden under kvaral vå. 14 Saisiska cenralbyrån

17 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Avkasning direka inveseringar Avkasning i direkinveseringar ska illusrera rörelsevinsen i bolagen 1 och delas aningen u ill ägarna eller åerinveseras i bolage. En del av avkasningen ugörs även av räna på lån. Diagram 11 illusrerar hur samliga poser påverkar ufalle för direkinveseringar. Avkasningen på direka inveseringar uppgick under fjärde kvarale ill 21 miljarder kronor. Avkasningen på svenska direkinveseringar i ulande uppgick ill 55 miljarder kronor medan avkasningen på uländska direkinveseringar i Sverige uppgick ill 35 miljarder kronor. Avkasningen för helåre 212 har vari någo lägre än för 211 både på svenska direkinveseringar i ulande och på uländska direkinveseringar i Sverige. Diagram 11: Avkasning direka inveseringar, neo mdr SEK Udelningar Åerinveserade vinsmedel Räna Toal Avkasning porföljinveseringar Avkasning på porföljinveseringar besår av udelningar på akier sam räna på skuldpapper. Posen är relaiv säsongvarierad vilke främs beror på akieudelningarna. Generell är de under de andra kvarale som udelningar i svenska bolag realiseras vilke ger sörre uflöden under kvarale. 1 Avkasningen avser mäa rörelseresulae och beräknas som resula efer finansiella poser minus ska, där resulae efer finansiella poser rensas för nedskrivningar (neo, inklusive krediförluser), realisaionsvinser sam realisaionsförluser. Saisiska cenralbyrån 15

18 Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Diagram 12: Avkasning porföljinveseringar, neo mdr SEK Akieudelning Räna Toal Avkasningen på porföljinveseringar genererade e kapialinflöde på närmare 1 miljard kronor under åres sisa kvaral vilke är a jämföra med e uflöde om 3 miljarder för samma kvaral 211. De förklaras främs av a ränan på svenska värdepapper minska. E lägre global räneläge ill följd av de sämre konjunkurläge sam a de uländska innehave av svenska ränebärande värdepapper är sörre än mosvarande svensk innehav i ulande är förklaringar ill de minskade uflöde i ränor. Avkasning övriga inveseringar Avkasningen på övriga inveseringar besår av avkasningen på lån och deposiioner och korrelerar därför med uvecklingen på Sveriges sällningsvärden för övriga inveseringar. Efersom illgångssocken är sörre än skuldsocken bidrar avkasningen på övriga inveseringar posiiv ill byesbalansen. Neoavkasningen på övriga inveseringar uppgick under fjärde kvarale ill dryg 2 miljarder kronor. För helåre 212 uppgick avkasningen ill dryg 9 miljarder kronor, en ökning från föregående år då avkasningen uppgick ill dryg 8 miljarder kronor. Diagram 13: Avkasning övriga inveseringar, neo mdr SEK 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Saisiska cenralbyrån

19 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Löpande ransfereringar Löpande ransfereringar innefaar överlåelser av reala eller finansiella illgångar uan a liknande mopresaioner görs, dvs. huvudsakligen gåvor och bidrag. Posen omfaar främs EU-bidrag och U-bisånd och gav under fjärde kvarale e uflöde på 15 miljarder kronor. Transfereringar brukar uppvisa säsongsvariaion med sörre uflöden under fjärde kvarale. Uflöde i posen har dock minska jämför med samma period föregående år då de uppgick ill 21 miljarder kronor. Sverige är neogivare av denna yp av bidrag varför löpande ransfereringar har ge uflöden varje år sedan den publicerade idsseriens sar, 195. Kapialbalansen Kapialbalansen besår främs av EU-bidrag och U-bisånd för inveseringar (jämför med löpande ransfereringar) men omfaas även av överlåelser av räigheer (paen, copyrigh, m.m.). Kapialbalansen genererar mindre flöden jämför med löpande ransfereringar och posen har dessuom ge upphov ill inflöden under vissa år. Fjärde kvarale gav kapialbalansen e neouflöde på 2 miljarder kronor. Saisiska cenralbyrån 17

20 Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Finansiell balans Den finansiella balansen besår av direka inveseringar, porföljinveseringar, övriga inveseringar, finansiella deriva och valuareserven och gav upphov ill uflöden om 145 miljarder kronor under åres sisa kvaral. Direka inveseringar och porföljinveseringar bidrog främs ill uflöde. Diagram 14: Finansiell balans, mdr SEK I Sverige I ulande Neo Under 212 har den finansiella balansen uppvisa neouflöden på sammanlag 132 miljarder kronor. 211 gav den finansiella balansen neouflöden på 314 miljarder kronor. Övriga inveseringar och direka inveseringar låg bakom merparen av uflödena under 212 och 211 medan porföljinveseringar uppvisade beydande neoinflöden. På helåre forsäer övriga inveseringar a ge sora uflöden på illgångssidan medan porföljinveseringar forsäer ge sora inflöden på skuldsidan. Direka inveseringar Definiionen av direka inveseringar ugår från begreppe direkinveseringsförhållande vilke innebär a de finns e direk eller indirek ägande mellan vå föreag som ugör mins 1 % av akiekapial eller röser. Ägande av akiekapial om en mindre andel definieras isälle som porföljinveseringar. Toal gav direka inveseringar under de fjärde kvarale e neouflöde på 82 miljarder kronor. Svenska direkinveseringar i ulande ökade med 45 miljarder kronor medan uländska inveseringar i Sverige minskade med 37 miljarder kronor. Under de fjärde kvarale brukar många ransakioner genomföras, framförall koncerninerna, vilke också var falle under dea kvaral. Under kvarale har sora lån åerbealas ill koncernföreag i ulande vilke har medför sora uflöden inom lån. Dea beror roligen ill sor del på a yerligare begränsningar i räneavdrag rädde i kraf 213. Då lån i många fall regleras genemo ege kapial har dea samidig medför sora inflöden inom ege kapial. 18 Saisiska cenralbyrån

21 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Diagram 15: Direkinveseringar, mdr SEK I Sverige I Ulande Neo Helåre 212 inveserade svenska föreag 227 miljarder kronor i ulande inom ramen för direkinveseringar. Samidig inveserade uländska inveserare 93 miljarder kronor i Sverige. De kan jämföras med helåre 211 då svenska föreag inveserade 183 miljarder kronor i ulande medan uländska inveserare inveserade 6 miljarder kronor i Sverige. Förändringar i de uländska direkinveseringarna i Sverige har radiionell anses spegla förändringar i den ulandsägda verksamheens omfaning i Sverige medan förändringar i de svenska direkinveseringarna i ulande har anses urycka förändringar i den svenska verksamheens omfaning i ulande. Inernaionella koncerner minimerar emellerid i ökad usräckning kosnaderna på koncernnivå genom a global dra nya av skae- och finansieringsfördelar i olika länder. Dea har få som följd a en del av de kapialflöden som sker inom direkinveseringar ugör e kapialflöde genom lande och speglar således ine en förändring i den uländska verksamheens omfaning. Porföljinveseringar Porföljinveseringar besår av akier och fonder sam ränebärande värdepapper. E akieinnehav redovisas som en porföljinvesering om ägande är lägre än 1 procen av akiekapial eller röser (jämför med direka inveseringar). Porföljinveseringar med ulande generade under åres sisa kvaral e kapialuflöde om 75 miljarder kronor. Uflöde förklaras framför all av gränsöverskridande handel med uländska akier och fonder. Saisiska cenralbyrån 19

22 Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Diagram 16: Porföljinveseringar, mdr SEK I Sverige I Ulande Neo Efer den finansiella krisen 28 har porföljinveseringar se på helår generera inflöden i den finansiella balansen. Uflöde under 28 förklaras främs av a svenska banker neoamorerade på sina ulandsskulder ill följd av finanskrisen. Därefer har emissioner av såväl banker, bosadsinsiu liksom icke finansiella föreag vari den främsa förklaringen ill de inflöden som har genereras. Under 212 gav porföljinveseringar inflöden om 91 miljarder kronor vilke är beydlig mindre än 211. Inflöde berodde på a uländska inveserare under 212 köp svenska ränebärande värdepapper. Samidig har svenska inveserare köp akier och fonder i ulande vilke har bidragi med uflöden. Finansiella deriva Finansiella deriva ugörs i sörsa grad av Swapkonrak i ränor och valuor och främsa innehavare är de svenska sorbankerna. Posiiv marknadsvärderade konrak mo uländsk mopar definieras som en illgång och på samma sä definieras e konrak med e negaiv marknadsvärde som e skuldkonrak. Finansiella deriva genererade fjärde kvarale e mindre neouflöde då inflödena var i nivå med uflödena. För helåre 212 gav derivabealningar e neoinflöde på 36 miljarder kronor vilke kan jämföras med 211 då gav derivabealningar e neouflöde på 2 miljarder kronor. Liksom idigare var de swapkonraken som sod för merparen av flödena. 2 Saisiska cenralbyrån

23 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Diagram 17: Finansiella deriva, mdr SEK Tillgångskonrak Skuldkonrak Neo Till följd av den globala finanskrisen ökade marknadsvärdena i såväl skuld- som illgångskonrak vilke har ge sörre flöden i finansiella deriva under de senase åren. Övriga inveseringar Övriga inveseringar besår huvudsakligen av banksekorns lån ill och från ulande exklusive värdepapperslån då dessa omfaas av porföljinveseringar. Dea innefaar bland anna reverslån, deposiioner och repor. Diagram 18: Övriga inveseringar, mdr SEK I Sverige I Ulande Neo Övriga inveseringar gav under kvarale e neoinflöde på 6 miljarder kronor. För helåre 212 gav övriga inveseringar e neouflöde på 122 miljarder kronor. De berodde på en ökning av ulåningen med 77 miljarder kronor samidig som upplåningen minskade med 46 miljarder kronor. Liksom idigare var de främs banker och bosadsinsiu som sod för flödena. Valuareserven Valuareservens huvudsyfe är a den ska kunna användas för a Riksbanken ska kunna uppfylla sina åaganden vilke innebär a ge illfälliga likvidiessöd ill insolvena banker, a fullgöra Sveriges del i den inernaionella valuafonden (IMF) och a vid behov inervenera på valuamarknaden. Valuareserven genererade under fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 21

24 Bealningsbalansen Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 inflöden på 7 miljarder kronor vilke förklaras av en minskning av uländska värdepapper. Valuareserven minskade någo och uppgick vid ugången av 212 ill 34 miljarder kronor. Diagram 19: Valuareserven, neo mdr SEK Saisiska cenralbyrån

25 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Svenska illgångar och skulder mo ulande Svenska illgångar och skulder mo ulande, neo Vid slue av 212 visar preliminära siffror över Sveriges ulandssällning en neoskuld på 512 miljarder kronor. Jämför med december 211 har skulden öka med cirka 269 miljarder kronor. Svenska skulder mo ulande har öka mer än svenska illgångar i ulande vilke medför en försvagning av ulandssällningen. Diagram 2: Ulandssällning och bealningsbalansen neo , neo 2 mdr SEK Ulandssällning Neoflöden Ulandssällningen påverkas av ransakioner i den finansiella balansen. Däruöver påverkas ulandssällningen av valuakursförändringar och förändringar i akiekurser och ränor. Den ökade neoskulden i ulandssällningen kommer främs av en ökad skuld inom porföljinveseringar där värde på uländska inveseringar i porföljakier i Sverige främs öka. Ökningen av värde på uländska inveseringar i porföljakier i Sverige beror främs på värdeförändringar då börsen seg under 212. Samidig har svenskar låna upp beydande belopp i ränebärande värdepapper vilke också bidragi ill a den svenska skulden inom porföljinveseringar mo ulande öka. På illgångssidan har svenska placerare invesera beydande belopp i uländska akier. Tillgångarna i ulande har dock ine öka i mosvarande omfaning, bland anna beroende på a kronan särkes under 212. Ulandssällningen är en sammansällning av e lands samliga finansiella illgångar och skulder genemo omvärlden. De är således e må på landes förmögenhe genemo ulande. Som kompleering preseneras också en sammansällning av ulandssällningen där e marknadsvärde har beräknas. För 212 innebär den fullsändiga marknadsvärdesberäkningen a Sverige har en neofordran på ulande som uppgår ill 22 miljarder kronor. De är vikig a noera a flera av delposerna i ulandssällningen för 212, främs direka inveseringar och porföljakier, är skaade. E mer definiiv värde redovisas när de årliga undersökningarna av porfölj- Saisiska cenralbyrån 23

26 Svenska illgångar och skulder mo ulande Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 inveseringar och direkinveseringar är genomförda. De är således vikig a olka siffrorna med viss försikighe. Definiioner och förklaringar Ulandssällningen är en sammansällning av alla inhemska sekorers samlade illgångar och skulder genemo ulande. Neo av dessa illgångar och skulder är e må på Sveriges förmögenhe genemo omvärlden. Dea ska ine förväxlas med sasskulden som är de samlade underskoen och överskoen i saens budge över iden. Revideringar Sveriges revideringspolicy för bealningsbalansen är enlig följande: Vid publicering av kvaral 1 revideras närmas föregående 4 kvaral Vid publicering av kvaral 2 revideras föregående 13 kvaral Vid publicering av kvaral 3 revideras föregående 1 kvaral Vid publicering av kvaral 4 revideras föregående 11 kvaral Undanagsvis kan yerligare perioder revideras om de ske meodändringar eller illkommi nya daa som ger en påaglig förändrad bild av bealningsbalansen. Bealningsbalansen har revideras från 21 kvaral 1 ill och med 212 kvaral 3. Under den reviderade perioden skedde revideringar om -8 miljarder neo i byesbalansen och 33 miljarder neo i den finansiella balansen. 24 Saisiska cenralbyrån

27 Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 Vad är bealningsbalansen? Vad är bealningsbalansen? Bealningsbalansen produceras och sammansälls sedan sepember 27 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. I en sluen ekonomi besäms nivån på inveseringarna av de samlade sparande i ekonomin. Dea innebär a om sparande av någon anledning minskar blir följden a även inveseringarna minskar. I en öppen ekonomi är sambande mellan sparande och inveseringar ine lika ydlig efersom globala finansiella marknader gör a inernaionell kapial enkel kan flöda mellan länder. Bealningsbalansen innehåller informaion om dessa flöden. De är hel enkel en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Bealningsbalansen huvudaggrega är byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. En härledning av bealningsbalansen E lands bruonaionalproduk, BNP, är de samlade värde på de varor och jänser som produceras i lande under e viss år. Produkionen används ill a illfredssälla aningen den inhemska eferfrågan i form av hushållens konsumion, C, privaa inveseringar, I, och offenliga ugifer, G, eller ill a levereras uomlands i form av expor av varor och jänser, X. Den inhemska eferfrågan kan även illgodoses av impor av varor och jänser, M. Den s.k. naionella inkomsidenieen visar a e lands produkion under e enskil år är lika med summan av den inhemska eferfrågan ( C + I + G ) och neoförsäljningen av varor och jänser ill övriga världen ( X M ): BNP = C + I + G + X M. 2 (1) Genom a addera de s.k. neofakorinkomserna, F, d.v.s. svenska fakorinkomser injänade uomlands (svenska lönagares ersäning uomlands sam avkasningen på svensk kapial uomlands) minus uländska fakorinkomser injänade i Sverige (uländska lönagares ersäning i Sverige sam avkasningen på uländsk kapial i Sverige) kan (1) skrivas om i ermer av den s.k. bruonaionalinkomsen, BNI : 3 BNI = C + I + G + X M + F. (2) En omskrivning av (2) ger: BNI C G = S = I + X M + F, (3) 2 Denna relaion kallas för en idenie efersom den definiionsmässig måse vara uppfylld i varje enskild idsperiod. 3 Dessa fakorinkomser kallas numera ofa för primära inkomser. Neofakorinkomserna besår av löner och kapialavkasning. Saisiska cenralbyrån 25

28 Vad är bealningsbalansen? Bealningsbalansen fjärde kvarale 212 där S avser de samlade naionella sparande i ekonomin. De naionella sparande ugörs av den konsoliderade offenliga sekorns sparande, T G, där T är skaeinäken, och hushållens sparande, BNI T C. 4 Enlig (3) gäller: S I = X M + F. (4) Differensen mellan S och I kallas ofa för neoinveseringarna genemo ulande och differensen mellan X och M kallas för handel i varor och jänser. X M + F är byesbalansen. Ekvaion (4) visar därmed a de finns e enkel samband mellan neoinveseringarna och handeln i varor och jänser. För en given neofakorinkoms kommer allid förändringar i differensen mellan S och I a följas av mosvarande förändringar i differensen mellan X och M. Ekvaion (4) visar också a de ine går a på kor sik reducera e undersko i handeln i varor och jänser uan a samidig öka de naionella sparande eller minska de inhemska inveseringarna. 5 De är även inressan a noera a ekvaion (4) innebär a om hushållens sparande är lika sor som de inhemska inveseringarna, kommer den offenliga sekorns sparande uvecklas ungefär som neoexporen över iden. 6 På samma sä som de naionella sparande kan delas upp i den konsoliderade offenliga sekorns sparande och hushållens sparande kan de inhemska inveseringarna delas upp i den offenliga sekorns inveseringar och privaa inveseringar. Denna uppdelning ger vid handen a om den offenliga sekorns inveseringar översiger denna sekors sparande, och om dea ine full u moverkas av e sparandeöversko i den privaa sekorn, måse dea per definiion mosvaras av e undersko i byesbalansen. E växande undersko i byesbalansen kan därigenom vara e ecken bland andra på a saens ugifer är högre än inkomserna. Genom a kombinera den naionella inkomsidenieen (1) med den naionella budgeresrikionen kan bealningsbalansen härledas. Enlig budgeresrikionen är landes samlade ugifer i varje idsperiod begränsade av inkomsen i samma period och landes möjligheer a låna: BNP + r A = C + I + G + A + A ). (6) ( 1 där A är neoillgångarna genemo ulande i period och r A är räneavkasningen på dessa illgångar. Neoillgångarna besår i sin ur av kapialbalansen och den finansiella balansen. Från (1) och (6) erhålles enkel bealningsbalansen: X M + F = ( A A ) 1. (7) + 4 Dea innebär allså a de naionella sparande är idenisk med summan av den offenliga sekorns sparande och hushållens sparande. 5 Neofakorinkomserna anas vara konsana på kor sik. 6 Denna relaion innebär i själva verke a den offenliga sekorns budgebalans under vissa idsperioder kommer a samvariera med urikeshandeln i varor och jänser. 26 Saisiska cenralbyrån

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning 1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2014 Källor och meoder 2014 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

Kreditderivat: introduktion och översikt

Kreditderivat: introduktion och översikt Kredideriva: inrodukion och översik Alexander Herbersson, Cenrum för Finans/Ins. för Naionalekonomi Alexander.Herbersson@economics.gu.se FKC seminarium, 2007-11-08 Kredideriva: inrodukion och översik p.

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Det svenska konsumtionsbeteendet

Det svenska konsumtionsbeteendet NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund

Läs mer

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15 Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning

Läs mer

Damm och buller när avfall blir el

Damm och buller när avfall blir el Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar

Läs mer

Glada barnröster kan bli för höga

Glada barnröster kan bli för höga Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr.

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr. Imporera bilen från USA Den låga dollarkursen gör de lönsam för dig a köpa bilen i USA. Du kan spara 50 000 kr. Av Mikael Sjerna/virginia,usa A köpa bil i USA är den bäsa bilaffären du kan göra i dag.

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

Många risker när bilen mals till plåt

Många risker när bilen mals till plåt Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig.

Läs mer

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svesning Examensarbee uför i Reglereknik av Andreas Pilkvis LiTH-ISY-EX-- Linköping Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen

Läs mer

Förord: Sammanfattning:

Förord: Sammanfattning: Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare

Läs mer

Vi har hittat socialpolitiken!

Vi har hittat socialpolitiken! n LG Karlsson: Fas 3 är rena 1800-ale n RFHL Uppsala: Poliikerna blåse oss 3/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vad vill de, egenligen? Oberoende

Läs mer

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna?

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Handledare: Pär Holmberg och Erik Glans Termin och år: Höserminen 2007 Är erminspriserna på Nord Pool snedvridna? En sudie av

Läs mer

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden Magiseruppsas i finansiering Föreagsekonomiska insiuionen FEK 591 Lunds Universie Hedgefonder och akiefonder - En sudie av riskexponering och marke-iming på den svenska marknaden Handledare Hossein Asgharian

Läs mer

AID:... Lisa börjar spara 1000 per månad från och med nästa månad. Hon sparar under 35 år tills hon fyller 67 år.

AID:... Lisa börjar spara 1000 per månad från och med nästa månad. Hon sparar under 35 år tills hon fyller 67 år. Lösnngar: Akedelen Tena 4-5-5 Uppgf (4 poäng) Defnera ydlg följande begrepp a) APV och skaesköld b) IRR, som bland har lösnngar, när uppsår dessa? c) Asse Bea d) Yeld curve Se exbook and web sources. Uppgf

Läs mer

En jämförelse av levnadskostnader för en tvåbarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun

En jämförelse av levnadskostnader för en tvåbarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun Fakuleen för ekonomi, kommunikaion och IT Marin Karlsson En jämförelse av levnadskosnader för en våarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun A comarison of cos of living for a family wih wo children

Läs mer

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees

Läs mer

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson Uveckling av porföljsraegier baserade på svag koinegrerade finansiella insrumen med AdaBoosing Helena Nilsson Februari 15, 2009 Absrac Financial analyss are consanly rying o find new rading sraegies in

Läs mer

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail Tex: Mikael Simovis & Tomas Forsberg Illusraion: Jonas Englund Sor es: Wachguard Halon Cronlab Symanec Microsof Cleanmail Ren e-pos med 26 Skräppos är e sor problem för både i-avdelning och användare.

Läs mer

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar

Läs mer

SCB:s modell för befolkningsprognoser

SCB:s modell för befolkningsprognoser BAKGRUNDSMATERIAL OM DEMOGRAFI, BARN OCH FAMILJ 2005:1 SCB:s modell för befolkningsprognoser En dokumenaion Saisiska cenralbyrån 2005 Background maerial abou demography, children and family 2005:1 SCB

Läs mer

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 VINDKRAFTSPOLICY för Hallsahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Köpings kommun 2013-03-25, 14 Hallsahammars kommun, 2013-04-29 48 Besällning: Hallsahammars kommun Arbesgrupp:

Läs mer

sjuka av medicinen TEMAnummer Trappa upp livet istället Detta händer i kroppen Allt om läkemedelsberoende!

sjuka av medicinen TEMAnummer Trappa upp livet istället Detta händer i kroppen Allt om läkemedelsberoende! n Nedrappning: Trappa upp live isälle n Biverkningar: Dea händer i kroppen 2/2011 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. TEMAnummer All om läkemedelsberoende!

Läs mer

OLJA TILL VARJE PRIS. Text & Bild: Linus Karlsson & Emelie Rosén ETC 18 ETC REPORTAGE REPORTAGE

OLJA TILL VARJE PRIS. Text & Bild: Linus Karlsson & Emelie Rosén ETC 18 ETC REPORTAGE REPORTAGE 18 Rörmokaren Joseph Baromgo kommer från en by nära oljefälen. Han säger a de som bor här är förlorarna, men han ror a Uganda som land kommer a bli rikare. 19 OLJA TILL VARJE PRIS Tex & Bild: Linus Karlsson

Läs mer

Finansmarknaden; En översikt av instrument och värderingsmodeller

Finansmarknaden; En översikt av instrument och värderingsmodeller Finansmarknaden; En översik av insrumen och värderingsmodeller Jan R. M. Röman Deparmen of Mahemaics and Physics Mälardalen Universiy, weden Mälardalen Universiy INLEDNING... Akieopionens villkor... Akieerminens

Läs mer

DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en pedagogisk studie av begrepp som beskriver miljön

DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en pedagogisk studie av begrepp som beskriver miljön DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en edagogisk sudie av begre som beskriver miljön TCO Uveckling AB, Disanslaboraorie, Raor 999: Sefan Junesrand, Inés Leal, Camilla Edvinsson & Tone Perelius "De kvaliaiva

Läs mer

Är staten löneledande? En ekonometrisk studie av löneutvecklingen för statligt anställda och privata tjänstemän 1970 2002

Är staten löneledande? En ekonometrisk studie av löneutvecklingen för statligt anställda och privata tjänstemän 1970 2002 Är saen löneledande? En ekonomerisk sudie av löneuvecklingen för salig ansällda och privaa jänsemän 1970 2002 Innehåll Förord 5 Inrodukion 6 Tidigare sudier 8 Den saliga lönebildningens uveckling 10 Daa

Läs mer

UNIVERSEN. #2 mars -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Resurs för Rysslandsstudier. Sid 4 6

UNIVERSEN. #2 mars -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Resurs för Rysslandsstudier. Sid 4 6 UNIVERSEN #2 mars -10 årg 41 En idning för Uppsala universies medarbeare Snabba dopingeser Sid 9 Oellokören övar för full Sid 15 Resurs för Rysslandssudier Sid 4 6 Foo: STAFFAN CLAESSON Fler nyheer och

Läs mer

bra boende Mer än Nr 2/2006

bra boende Mer än Nr 2/2006 Mer än bra boende Nr 2/2006 Vi ska skapa Sveriges bäsa allmännyiga bosadsbolag! HFAB är e av Sveriges io sörsa allmännyiga bosadsbolag och Halmsads i särklass sörsa hyresvärd. Vi har e rekordår bakom oss

Läs mer

För ett magiskt liv. Motivation för skoltrötta. Kom på Carolinas seminarium Gör din grej!

För ett magiskt liv. Motivation för skoltrötta. Kom på Carolinas seminarium Gör din grej! HÖSTEN 2013! a g n ä l r e Ef Kom på Carolinas seminarium Gör din grej! Inspiraion a hia jus din unika energikälla För e magisk liv Carolinas fina kalender och dagbok hjälper dig a skapa di drömliv Moivaion

Läs mer

sämre & dyrare så blir vården PETER I NIO Bostödjarna utnyttjade mig Full fart med ny styrelse vägrades medicin

sämre & dyrare så blir vården PETER I NIO Bostödjarna utnyttjade mig Full fart med ny styrelse vägrades medicin n Jannes svåra id: Bosödjarna unyjade mig n Nya FRIO: Full far med ny syrelse 4/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Dokumen En kokerskas kamp mo kommunen

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Repetitionsuppgifter

Repetitionsuppgifter MVE5 H6 MATEMATIK Chalmers Repeiionsuppgifer Inegraler och illämpningar av inegraler. (a) Beräkna Avgör om den generaliserade inegralen arcan(x) ( + x) dx. dx x x är konvergen eller divergen. Beräkna den

Läs mer

Massivträ som väggmaterial - en jämförande studie av energiförbrukning och termisk komfort

Massivträ som väggmaterial - en jämförande studie av energiförbrukning och termisk komfort Massivrä som väggmaerial - en jämförande sudie av energiförbrukning och ermisk komfor Examensarbee inom civilingenjörsprogramme Väg- och vaenbyggnad L E N A G O L L V I K Insiuionen för bygg- och miljöeknik

Läs mer

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual Elekoniska skydd Lågspänningsuusning Användarmanual Building a Newavancer Elecicl'élecicié World Qui fai auan? Elekoniska skydd Inodukion ill de elekoniska skydde Lära känna de elekoniska skydde Funkionsöversik

Läs mer

Inbyggd radio-styrenhet 1-10 V Bruksanvisning

Inbyggd radio-styrenhet 1-10 V Bruksanvisning Version: R 2.1 Ar. r.: 0865 00 Funkion Radio-syrenheen möjliggör en radiosyrd ändning/ släckning och ljusdämpning av en belysning. Inkopplingsljussyrkan kan sparas i apparaen som memory-värde. Bejäning

Läs mer

hennes minne Inger Forsgren ny ordförande En dåres dagbok miljoner Tips & trix Så fixar du en cold turkey på buprenorfin Värdig vård

hennes minne Inger Forsgren ny ordförande En dåres dagbok miljoner Tips & trix Så fixar du en cold turkey på buprenorfin Värdig vård n RFHL-kongressen: Inger Forsgren ny ordförande n Psykvård: En dåres dagbok 2/2012 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för Räigheer, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling, RFHL. Tips & rix Så fixar du en

Läs mer

familjen Sverige Nr 1/12 Nytt kontor i Vetlanda Setra sätter trenderna Euro 6-motor i Setra

familjen Sverige Nr 1/12 Nytt kontor i Vetlanda Setra sätter trenderna Euro 6-motor i Setra Sverige Nr 1/12 Informaion från Sera i Sverige familjen Sera säer renderna Nya Sera S 515 HD och S 516 HD Pärlor i ComforClass Sidan 2 Euro 6-moor i Sera Nu går de a få Sera med Euro 6-moor och ny växellåda

Läs mer

Nekas vård. Kjells mat är som medicin. RFHL reser till Istanbul. Intagen fick benen amputerade. Vården Bemötande färgat av fördomar riskerar liv

Nekas vård. Kjells mat är som medicin. RFHL reser till Istanbul. Intagen fick benen amputerade. Vården Bemötande färgat av fördomar riskerar liv n X-cons: Kjells ma är som medicin n Kvinnojour: RFHL reser ill Isanbul 3/2011 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vården Bemöande färga av fördomar riskerar

Läs mer

Vi betygsätter årets skatteprogram

Vi betygsätter årets skatteprogram Vi beygsäer åres skaeprogram Tycker du a de är svår a deklarera? Då ka du få hjälp. Här graskar och beygsäer Privaa Affärer markades samliga skaeprogram. För de flesa sveskar är deklaraioe umera e lä mach.

Läs mer

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt PROGRAMFÖRKLARING En rik friid å alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under e helår DINA MÖJLIGHETER Ta ag i di projek LOPPAN & ANDERS vå glada kulurarbeare på Friidsfesivalen akiv Kulur & Friid Espen Jensen

Läs mer

Shoppinghelg. Lördag 27/10 kl.10-15 Söndag 28/10 kl. 12-16. Gallerian lördag kl. 10-16 söndag kl. 12-16. i Varberg

Shoppinghelg. Lördag 27/10 kl.10-15 Söndag 28/10 kl. 12-16. Gallerian lördag kl. 10-16 söndag kl. 12-16. i Varberg i Varberg Lördag 7/1 kl.1-15 Söndag 8/1 kl. 1-16 Gallerian lördag kl. 1-16 söndag kl. 1-16 Foo: Annelie Billing/Raja for you Ränderna går aldrig ur på Polarn O. Pyre! sid 4 All från sopunnor ill klassiska

Läs mer

Nr 2 2014 Årgång 2. Vä l ko m m e n i n t i l l e t t r u m fö r h e l a l i ve t! ÄNGLAMARKEN. om att vårda Guds skapelse

Nr 2 2014 Årgång 2. Vä l ko m m e n i n t i l l e t t r u m fö r h e l a l i ve t! ÄNGLAMARKEN. om att vårda Guds skapelse Nr 2 2014 Årgång 2 Vä l ko m m e n i n i l l e r u m fö r h e l a l i ve! ÄNGLAMARKEN om a vårda Guds skapelse ÖPPNING Kalla den änglamarken eller himlajorden om du vill, jorden vi ärvde Änglamark, skona

Läs mer

Mät upp- och urladdning av kondensatorer

Mät upp- och urladdning av kondensatorer elab011a Namn Daum Handledarens sign. Laboraion Mä upp- och urladdning av kondensaorer Varför denna laboraion? Oscilloskope är e vikig insrumen för a sudera kurvformer. Avsiken med den här laboraionen

Läs mer

Brandklassad vägg med trästomme

Brandklassad vägg med trästomme Brandklassad vägg med räsomme Brandkrav och uförande Examensarbee inom högskoleingenjörsprogramme Byggingenjör TOBIAS PERSSON Insiuionen för bygg- och miljöeknik Avdelningen för byggnadseknologi CHALMERS

Läs mer

UNIVERSEN. VÄNSKAPSid 11 13. 20 år av. Bara upploppet kvar för rektor och prorektor Sid 4. Studenter tar plats som mentorer Sid 8

UNIVERSEN. VÄNSKAPSid 11 13. 20 år av. Bara upploppet kvar för rektor och prorektor Sid 4. Studenter tar plats som mentorer Sid 8 VÄNSKAPSid 11 13 UNIVERSEN # 7 december -11 årg 42 En idning för Uppsala universies medarbeare 20 år av Bara upploppe kvar för rekor och prorekor Sid 4 Sudener ar plas som menorer Sid 8 Han jobbar allra

Läs mer

Bengt Assarsson. Hemsida. www.bassarsson.com. Litteratur m m

Bengt Assarsson. Hemsida. www.bassarsson.com. Litteratur m m Bng Assarsson Forskning Makro, konomri Skar, EMU, frfrågsysm Finansdparmn Svrigs Riksbank Sora konomriska modllr Svnsk modll BASMOD Modll för världskonomin Modll för kors prognosr Inflaion/rlaiva prisr

Läs mer

Instruktion till Balansstatistik mot utlandet:

Instruktion till Balansstatistik mot utlandet: 1(16) Instruktion till Balansstatistik mot utlandet: specifikation till Balansstatistiken BANKTILLGODOHAVANDEN (FRÅN RAD 101)... 2 Utlandet... 2 Landfördelning... 2 Tusental svenska kronor... 2 Ställningsvärden...

Läs mer

Övergripande. Titel. Övergripande. ADHD - Definition. ADHD-Definition. ADHD Kategori eller Dimension. Cecilia Wåhlstedt

Övergripande. Titel. Övergripande. ADHD - Definition. ADHD-Definition. ADHD Kategori eller Dimension. Cecilia Wåhlstedt Heerogenie hos Barn med : Symomdomän, neuropsykologiska processer och komorbidie Tiel Cecilia Wåhlsed cecilia.wahlsed@psyk.uu.se Övergripande Barn med är de så lika? symom, Kogniiva briser och samidiga

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Portföljinvesteringarna i utlandet ökade under andra kvartalet 2014 Korrigering Siffrorna i offentliggörandet har korrigerats 1892014 De korrigerade

Läs mer

UNIVERSEN. # 1 februari -13 årg 44 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11

UNIVERSEN. # 1 februari -13 årg 44 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11 UNIVERSEN # 1 februari -13 årg 44 En idning för Uppsala universies medarbeare Tema: Öppen illgång Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11 Åsiker går isär om slopa bidrag Sid 4 5 Klarecken för Campus Goland

Läs mer

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/12 2014. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar

Sida 1 av 11. Innan du börjar. Sida 2 av 11. A1 Finansiella tillgångar, per den 31/12 2014. A1 Finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar KTS Test 4:e kvartalet 2014 Testmyndighet nr 1 TEST Landstingens finansiella tillgångar och skulder Påbörjad, skicka in senast 2014-12-31 Myndighet 1a Sida 1 av 11 Innan du börjar Sidor och frågor i blanketten

Läs mer

Programmering Emme-makro rvinst_ic.mac version 2

Programmering Emme-makro rvinst_ic.mac version 2 Uppdragsr: 10109320 2008-08-27 Seh Svalgård PM Programmerig Emme-makro rvis_ic.mac versio 2 Iehållsföreckig Förusäigar...2 Beräkigsuryck...2 Daabaser...4 Marisplaser...4 Aropsparamerar...6 Udaa...6 L:\705x\_SAMSAM\3_Dokume\36_PM\PM

Läs mer

Generell dimensionering av ett grundelement i Sandwich

Generell dimensionering av ett grundelement i Sandwich Projeknummer Kund Rappornummer D4.089.00 Läa karossmoduler TR08-006 Daum Referens Revision 008-0-7 Regisrerad Ufärdad av Granskad av Godkänd av Klassificering Open Generell dimensionering av e grundelemen

Läs mer

Temablad 2008:3. Tema: Utbildning. Svenska företags utbildningspolicy. Utbildning och forskning

Temablad 2008:3. Tema: Utbildning. Svenska företags utbildningspolicy. Utbildning och forskning Temablad 2008:3 Tema: Utbildning Svenska företags utbildningspolicy Utbildning och forskning Temablad 2008:3 Tema: Utbildning Svenska företags utbildningspolicy Statistiska centralbyrån 2008 Themed papers

Läs mer

Riksbankens nya indikatorprocedurer

Riksbankens nya indikatorprocedurer Riksbankens nya inikaorproceurer MICHAEL K. ANDERSSON OCH MÅRTEN LÖF Förfaarna har okorera i ekonomeri och är verksamma vi Riksbankens prognosenhe. De senase åren har cenralbanker värlen över inressera

Läs mer

Utveckling av testrigg för mätning av däckfriktion mot vinterväglag

Utveckling av testrigg för mätning av däckfriktion mot vinterväglag Förord Förord Dea examensarbee ugör en del i e sörre forskningsprojek för a öka kunskapen inom ämnesområde vinerväglag. Syfe med examensarbee är a konsruera en esrigg som en sar på forskningsprojeke. Tesriggen

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Finlands nettoställning mot utlandet minskade år 2013 Till minskningen av Finlands nettoställning mot utlandet år 2013 bidrog mest ökningen

Läs mer

SKÄRP DIG! I det nya coach-sverige sitter lösningen till allt i ditt huvud. Följ med till en arbetsförmedling där jobben ska komma med tankekraft.

SKÄRP DIG! I det nya coach-sverige sitter lösningen till allt i ditt huvud. Följ med till en arbetsförmedling där jobben ska komma med tankekraft. n Hinsehäxan: Vi är ine lika inför lagen! n Tramadol-besvär: Blev paranoid av ableerna 3/2009 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. SKÄRP DIG! I de nya coach-sverige

Läs mer

Thomas Gull Kinds Järn ordförande 0706-09 36 64. Sture Björk Vianor kassör 0730-39 44 64 STYRELSEN. Preem Per Bynander ICA Kvantum suppleant

Thomas Gull Kinds Järn ordförande 0706-09 36 64. Sture Björk Vianor kassör 0730-39 44 64 STYRELSEN. Preem Per Bynander ICA Kvantum suppleant Svenlju nga pa k Svenlju nga Kö pin de l ee gh an & e ic rv Se Hos oss är de läare a sara föreag Thomas Gull Kinds Järn ordförande 0706-09 36 64 Sure Björk Vianor kassör 0730-39 44 64 STYRELSEN Carlén

Läs mer

Restposten i betalningsbalansen

Restposten i betalningsbalansen Restposten i betalningsbalansen ett problem? AV GUNNAR BLOMBERG, LARS FORSS OCH INGVAR KARLSSON Författarna arbetar på avdelningen för penningpolitik. Betalningsbalansen är en statistisk redogörelse för

Läs mer

Roparören Norrhagen 8.6 MARK. Husbacka Nässelöt. 1118 Gravfält. 8.6.1 Förutsättningar (figur 77) Hanneberg. Hällvret Långängen Markasjön.

Roparören Norrhagen 8.6 MARK. Husbacka Nässelöt. 1118 Gravfält. 8.6.1 Förutsättningar (figur 77) Hanneberg. Hällvret Långängen Markasjön. MARK Kapiel 8 - Miljöer Björkvreen Norsdike Barköbro Askholmen Naurres. Adolfsdal Tackmyren Skogsborg Mon Brudgrind Barkö Rörmar 95 9 Husbacka Nässelö Mariedal 1 Lillsjön Granlund Norrängen Roparören Norrhagen

Läs mer

Diverse 2(26) Laborationer 4(26)

Diverse 2(26) Laborationer 4(26) Diverse 2(26) (Reglereknik) Marin Enqvis Reglereknik Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie Föreläsare och examinaorer: Marin Enqvis (ISY) Simin Nadjm-Tehrani (IDA) Lekionsassisener: Jonas Callmer

Läs mer

OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN

OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN MJÄLTBRANDS VARNING! OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN Om du eller någon du känner har sympom som beskrivs i denna broschyr åk ill närmase sjukhus omedelbar! VILKA ÄR TECKNEN OCH SYMPTOMEN ATT SE

Läs mer