Håkan Pramsten, Länsförsäkringar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14"

Transkript

1 1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar

2 2 Innehållsföreckning 1 Inledning Syfe och begränsningar Om ermerna affärs- och drifsredovisning Syfe med drifsredovisningen Drifsredovisning i prakiken i dag En modell för drifsredovisning sambande mellan FTR, budge, löpande uppföljning, prognoser och årsresulae Premieinkoms, injän premie och avsäning för ej injän premie och kvardröjande risk Beeckningar Premieinkomsen Avsäning för ej injän premie och kvardröjande risker Föreskrifer och allmänna råd Avsäning för ej injän premie i de falle då risken är jämn fördelad över iden Avsäning för kvardröjande risker Avsäning för ej injän premie då pro raa emporis ine är illämpbar Kapialkrav, skuldäckningskrav och premieredovisning enlig ÅRFL Injän premie och premieinäk Övningsuppgifer Kalkylräna (Kapialavskasning överförd från finansrörelsen) Inledning Kapialavkasningens fördelning mellan eknisk- och icke-eknisk resula Övningsuppgifer Försäkringsersäningar, avsäning för oreglerade skador, avsäning för skadereglering och avvecklingsresula...26

3 3 5.1 Inledning Kända och okända skador Definiion av skadereserv i en enskild skada Definiion av avsäning för oreglerade skador Principer för bokning av reserv för okända skador i periodbokslu Avvecklingsresula Försäkringsersäningar Övningsuppgifer Åerförsäkring Avgiven åerförsäkring Syfe med avgiven åerförsäkring Om åerförsäkring Proporionella åerförsäkringsformer Icke-proporionella åerförsäkringsformer Fakulaiv åerförsäkring Redovisning av avgiven åerförsäkring Moagen åerförsäkring Övningsuppgifer Drifskosnader Drifskosnader - specifikaion av posen Akivering av förubealda anskaffningskosnader Akiverbara anskaffningskosnader Akivering förusäer lönsamma aval Av- och nedskrivning av förubealda anskaffningskosnader E exempel Nyckelal Övningsexempel Obeskaade reserver Övningsuppgifer EU:s solvensregler Solvenssyrning med nyckelal Solvenssysem eller riskbaserad solvenssyrning EU:s solvensregler - e försa seg mo riskbaserad solvenssyrning...52

4 Fassällande av fullgod solvensmarginal (FFFS 2003:3) Diversifierbar försäkringsrisk - e försök a eoreisk moivera EU:s solvensmarginal Fördelningen för en summa av sokasiska variabler Fördelningen för summan av e sokasisk anal sokasiska variabler Skadefördelningens koppling ill premieinkoms och skadekosnad Varför både premieindex och skadeindex? Kapialbas Deklaraion av kapialbas och solvensmarginal Redovisning av kapialbas och solvensmarginal Hur fullgod är den fullgoda solvensmarginalen? Bokföringen Övningsuppgifer Årsredovisningen Övningsexempel...62 Appendix: Lie försäkringsjargong...63

5 5 1 Inledning 1.1 Syfe och begränsningar Syfe med dea kursavsni är a ge en inblick i den ekonomiska redovisning som förekommer i e skadeförsäkringsbolag vid sidan om den i lag och föreskrifer påbjudna s.k. affärsredovisningen. Avsnie är upplag så a vi försöker besvara frågorna: - Varför? och - Hur? De är ypisk för försäkringsredovisningen a den innehåller en mängd uppskaade sorheer, de s.k. försäkringsekniska avsäningarna. Med e undanag, avsäningen för ej injän premie och kvardröjande risk, som behandlas relaiv ingående, ingår ine i de här kursavsnie någon genomgång av de meoder som används för a uppskaa, eller värdera, dessa sorheer, eller skulder, som de kallas i redovisningssammanhang. 1 Kunskap om sådana meoder förmedlas i andra kurser inom ramen för akuarieprogramme. I den mån redovisningen redovisar e resula beror dea på avalade och influna premier. Hur dessa premier fassälls behandlas också i andra kurser inom akuarieprogramme och berörs ine i de här kursavsnie. Prognosmeoder behandlas ine heller, även om bokslusprognoserna, enlig mi se a se saken, är en vikig form av redovisning vid sidan av affärsredovisningen. Ämne för dagen, drifsredovisningen, är en i högsa grad prakisk angelägenhe. Den engagerar en hoper medarbeare: redovisningspersonal, conrollers, akuarier och affärsansvariga, på olika nivåer och i olika delar av verksamheen. Var och en bricka i e komplicera, och - för en uomsående - lä förvirra, pussel. De involverade göder varandra med uppgifer och underlag av olika slag. De disribueras, eller levereras, på olika sä - ibland elekronisk, ibland på papper, ibland i form av sandardiserade rapporer, ibland i a forma av små lappar med vikiga noeringar på - för vidare bearbening. Ingen kan rikig garanera kvalieen i helheen. Man gör rimlighesbedömningar, men liar ofas på varandra. De är uff. De kan vara förvivla. De är en verklighe som varje gång - i bildlig mening - riskerar kosa både blod, sve och årar. Förhoppningsvis skall denna ex ge en viss menal förberedelse för vad som komma kan, och frågesällningar och föreeelser man då förvänas kunna hanera. 1 Skäle a avsäning för ej injän premie behandlas relaiv ingående, är a den vanligvis ine ägnas samma uppmärksamhe som avsäning för oreglerade skador i kurser som behandlar reservsäning. Avsäningen för skadebehandlingsreserv brukar röna samma öde. Den borde - av samma skäl - därför också få en mer ingående behandling i de här sammanhange, än den får.

6 6 1.2 Om ermerna affärs- och drifsredovisning Till a börja med känns de vikig för en icke-ekonom a bli införsådd med hur begreppen affärs-, års- och drifsredovisning används inom försäkring av fackekonomer. Efer a ha beraka e par exempel kan man fråga sig: Vad sår begreppen egenligen för? Affärs- och drifsredovisning enlig Palmgren I vår kursbok inleds kapile Drifsredovisning på följande sä: 2 Affärsredovisningen och den därmed sammanhängande årsredovisningen skall ge informaion ill omvärlden beräffande bolages sällning. Drifsredovisningen däremo är enbar avsedd för inern bruk och skräddarsydd för den organisaion den skall jäna. Den bygger på grunddaa från affärsredovisningen och skall ge löpande informaion ill beslusfaarna inom bolage på olika nivåer beräffande inäks- och kosnadsuvecklingen. Här får man inrycke a i Palmgrens värld beecknar begreppe affärsredovisning den löpande bokföringen av ekonomiska ransakioner som bolage är skyldig a föra enlig bokf öringslagen. Uppgiferna i affärsredovisningen kan sedan redovisas på olika sä, dels i form av en årsredovisning, dels i form av en drifsredovisning. Årsredovisningen är e sä a sammansälla informaionen i affärsredovisningen; e sä som ill form och innehåll är sark reglera genom lagen om årsredovisning i försäkringsföreag (ÅRFL) och genom Finansinspekion föreskrifer och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföreag, FFFS 2003:6. Drifsredovisning är å andra sidan e samlingsbegrepp för i princip varje anna försök a sammansälla daa ur affärsredovisningen på e för användarna meningsfull sä. Den är obunden av offenliga föreskrifer och kan uformas på olika sä i olika föreag beroende på bl.a. föreages sorlek, inrikning och organisaion. Palmgren forsäer därefer i näsa sycke med a jämföra affärsredovisning och drifsredovisning ur e anal aspeker. Jag cierar åerigen: En jämförelse mellan affärsredovisning och drifsredovisning ger följande bild: Affärsredovisning Drifsredovisning Visar bolages sällning uå Avsedd för inern bruk avpassad efer yp av föreag syrs av offenliga föreskrifer görs på dealjnivå ger en mycke grov bild av rörelsen periodisering av premier och skador uan hänsyn ill olika disposiioner (.ex. försärkning av ersäningar) informaion i efersko en gång per kalenderår löpande informaion 2 Palmgren, B., Försäkringsekonomi, Ifu, 2000, 5:e upplagan, sid. 61

7 7 Här sker en lien glidning i språkbruke: begreppe affärsredovisning får här ina den roll begreppe årsredovisning hade i sycke idigare. Aningen är dea ofrivillig, eller också har begreppe affärsredovisning för Palmgren vå innebörder: den löpande bokföringen av ekonomiska ransakioner i sig, som bolage är skyldig a föra enlig bokföringslagen (huvudbok, dagbok och reskonror) e sä a sammansälla den löpande bokföringen av ekonomiska ransakioner på given form och give innehåll (årsredovisningen) Affärs- och drifsredovisning enlig 1963 års Drifsredovisningskommién 1963 illsae Svenska Försäkringsföreningen illsammans med Folksam en kommié, Drifsredovisningskommién, med uppgif a uarbea riklinjer för drifsredovisning i försäkringsföreag publicerades kommiéns slubeänkande i vilke behove av en särskild drifsredovisning kommenerades på följande sä: 4 Försäkringsföreagens exerna redovisning, affärsredovisningen, regleras av dealjerade offenliga föreskrifer. Syfe härmed är a främs rygga föreagens solidie med hänsyn ill förplikelser mo försäkringsagare och borgenärer. Balansräkningens poser värderas försikig, som regel innebärande undervärdering av illgångar och övervärdering av skulder. Möjligheerna a uifrån affärsredovisningen bedöma de uppnådda resulae blir härigenom begränsade. Affärsredovisningen är e allför grov insrumen för resulaanalys, premiesäning och kosnadskonroll. Som underlag för dea erfordras en parallell löpande inern redovisning. Föreliggande skrif behandlar sådan inern redovisning av drifen och presenerar en konkre, dealjerad uformning av drifsredovisningen i försäkringsföreag. Drifsredovisningskommién använder således begreppe affärsredovisning annorlunda än Palmgren. I deras värld beecknar ine begreppe affärsredovisning de bokförda ransakionerna i sig, uan den dealjreglerade exerna redovisningen, d.v.s. i försa hand den officiella årsredovisningen. Affärs- och drifsredovisning enlig Naionalencyklopedin Enlig Naionalencyklopedin gäller hel enkel följande, se figur 1: affärsredovisning, den del av e föreags bokföring som vid en uppdelning avser ransakioner med föreages omgivning, affärshändelser drifredovisning, den andra delen av bokföringen som omfaar ransakioner inom e föreag eller inerna koder för ransakioner med omgivningen. Enlig denna definiion är varken affärs- eller drifredovisningen i e föreag a beraka som en formaliserad rappor, uan ransakioner av vå olika slag i bokföringen. 3 Tidigare exempel på arbeen med inrikning mo drifsredovisning i försäkringsföreag är, Möller, B., Principer för ekonomisk förvalningskonroll i försäkringsföreag, Sockholm, 1959, och Hansson, S., Förvalningskosnaderna i den ekonomiska bedömningen, Sockholm, Drifsredovisningskommién, Försäkringsekonomi Drifsredovisning för försäkringsföreag, Försäkringsbolagens Serviceakiebolag, 1969, sid. 3

8 8 Huvudbok Transakioner med omgivningen (Affärsredovisning) Transakioner inom föreage (Drifsredovisning) Årsredovisning Drifsredovisning Figur Syfe med drifsredovisningen De vå cierade källorna är inressana också i e anna avseende, nämligen vad gäller drifsredovisningens syfe. I Palmgrens jämförelse ovan finns inge som pekar på a syfe med en drifsredovisning skulle vara a uppnå e anna, mer rävisande resula, än de som uppkommer i den obligaoriska årsredovisningen. Palmgrens erfarenhe ycks isälle vara a framsällningen av redovisning vid sidan av årsredovisningen i sälle beror på a bolage inern vill följa upp verksamheen ofare än en (eller vå) gånger om åre, och på en annan dealjnivå än på försäkringsgren som årsredovisningslagen föreskriver, och a dea är så vikig a de.o.m. kan illåas ske på bekosnad av uppgifernas validie. 5 Drifsredovisningskommién beonar isälle jus viken av a åsadkomma ine bara en mera frekven och dealjerad redovisning, uan en annan, ill årsredovisning parallell redovisning, med de ualade syfe a erhålla e anna, mera rävisande, resula. 5 I den ovan cierade jämförelsen av affärs- och drifsredovisning, anger Palmgren a periodiseringen av premier och skador sker uan hänsyn ill olika disposiioner (.ex. försärkning av ersäningar).

9 9 1.4 Drifsredovisning i prakiken i dag Vår inledande försök ill begreppsanalys visar a ur en icke -fackekonoms synvinkel kan i försäkringsföreag begreppe drifsredovisning användas i lie olika beydelser. Dess syfe är ine heller enydig fassäll. Med hänvisning ill min erfarenhe av hur affärs- och drifsredovisning illgår i prakiken, kommer jag a använda de ovan diskuerade begreppen på följande sä: med affärsredovisning avses alla bokförda ransakioner i bolages bokföringssysem de i affärsredovisningens ransakioner kan sammansällas och redovisas på olika sä om redovisningen sker enlig ÅRFL och FFFS 2003:6, så uppräas en årsredovisning om redovisningen sker på en annan form eller med anna innehåll, så uppräas en drifsredovisning drifsredovisningens syfe är uppföljning och syrning av såväl försäkringsrörelse som kapialförvalning, så som den kommer a redovisas i årsredovisningen en vikig syrparameer är bolages solidie mä som konsolideringsgrad i drifsredovisningen inräknas därför också planeringsinsrumen som åres budge och de prognoser för åres ufall som successiv uppräas under räkenskapsåre drifsredovisningen har formen av månads- eller kvaralsbokslu innehållande såväl resularäkningar på produknivå, sam resularäkning för kapialförvalningen och balansräkning och nyckelal. 2 En modell för drifsredovisning sambande mellan FTR, budge, löpande uppföljning, prognoser och årsresulae 6 1. Enlig Försäkringsrörelselagen (FRL), 7 kap. 3, åligger de e försäkringsbolag a uppräa och följa försäkringsekniska riklinjer (FTR). Riklinjerna skall innehålla principer för - hur premierna besäms - beräkning av försäkringsekniska avsäningar - åerköp och belåning av försäkringar - fördelning av åerbäring - avgivande och moagen åerförsäkring - hur solidieen skall illgodoses 2. E syfe med den budge flerale försäkringsbolag framsäller under mödosam arbee under e anal hösmånader varje år är a klä föreagspoliiken i siffror. Yers umynnar den i en sammansällning som visar hur bolages resula och ekonomiska 6 Bolagens rapporeringsskyldighe ill Finansinspekionen medför a vissa poser i årsredovisningen skall värderas och rapporeras äare än årsvis. Hi hör.ex. den kvaralsvisa redovisningen av försäkringsekniska avsäningar i samband med rapporering av illgångar för skuldäckning, FFFS: Om dessa uppdaeras inom ramen för drifsredovisning innebär denna rapporering ingen exra arbesbörda.

10 10 sällning kan komma a redovisas i näsa års bokslu. I denna sark koncenrerade formulering avser den a ge en samlad bild av övergripande mål, och därpå uarbeade dealjplaner och dealjmål i e föreags olika verksamhesgrenar. 3. E sark och naurlig samband mellan FTR och åres budge är hur de långsikiga solidiesmåle i FTR skall illgodoses under de närmas kommande verksamhesåre, då de långsikiga solidiesmåle måse vägas samman med andra mål som.ex. marknadsmål. 4. Måle för solidieen säer sedan ramar för bolages handlingsurymme inför de kommande verksamhesåre, bl.a. vad gäller bolages pris-, placerings -, udelnings- och åerbäringspoliik. 5. En förusäning för a bolage successiv skall kunna följa den budgeerade uvecklingen är a verksamheen koninuerlig,.ex. en gång i månaden, lämnar rapporer som är uppsällda på samma sä som budgeen. 6. Då de uppkommer avvikelser följer ofa frågor var i verksamheen avvikelserna finns, vilke innebär a rapporerna bör vara nedbruna på en sådan nivå a man kan följa uvecklingen inom olika affärsområden och kanske ända ner på produknivå. 7. Mins lika vikig som jämförelsen periodiserad budge mo periodens ackumulerade ufall, är en jämförelse av prognosisera resula för hela åre mo budge. 8. För a följa solidiesmåle krävs också uppföljning av bolages balansräkning. 9. För a uppnå jämförbarhe mellan den löpande redovisningen och årsredovisningen krävs a de i redovisningarna ingående poserna värderas på i princip samma sä. Sammanage innebär dea a man idag i flerale av bolagen med viss periodicie, kvarals-, erials- eller månadsvis, sammansäller rapporer som innehållsmässig i all väsenlig mosvarar årsredovisningarna, föruom a de är på en sörre dealjnivå. För a en så omfaande, regelbunde åerkommande, uppföljningsmodell, dessuom med krave a leverera konsisena resula mellan rapporidpunkerna, ine fullsändig skall suga musen ur den back office-verksamhe, som förvänas leverera maeriale, krävs de a bolage uarbea effekiva värderings- och rapporeringsruiner, bl.a. premie-, skade-, åerförsäkrings- och provisionsredovisningssysem, som enkel kan köras mo e välfyll, ändamålsenlig och mo huvudboken avsäm daalager. 7 7 Av bilaga 1 framgår hur ufalle på lägsa nivå skulle kunna redovisas i e vanlig, men ambiiös upplag, kvaralsbokslu. I e ännu ambiiösare kvaralsbokslu kan man också änka sig uppföljning av yerligare nyckelal som skadefrekvens och medelskada.

11 11 3 Premieinkoms, injän premie och avsäning för ej injän premie och kvardröjande risk 3.1 Beeckningar f i e i l i a i π Den dag, på formen ÅÅÅÅ-MM-DD, då aval i förfaller ill bealning Försäkringsperiodens begynnelsedag, på formen, ÅÅÅÅ-MM-DD, för aval i (den dag då bolage börjar exponera sig för skada) Löpid i dagar för aval i (Uppskaad) avalad premie för hela försäkringsperioden för aval i Balansdag Premieinkoms för perioden fram.o.m. X + Den skadekosnad som kommer a räffa bolage genom skador inräffade efer, på de på balansdagen ugående besånde av försäkringar ˆ Avsäning för ej injän premie och kvardröjande risk på balansdagen X + P + Avsäning för ej injän premie på balansdagen N + Avsäning för kvardröjande risk på balansdagen. 8 P ~ P x p n Injän premie för perioden fram.o.m. Premieinäk för perioden fram.o.m. Förändring i avsäningen för ej injän premie och kvardröjande risk för perioden fram.o.m. Förändring i avsäningen för ej injän premie för perioden fram.o.m. Förändring i avsäningen för kvardröjande risk för perioden fram.o.m. Genom yerligare, lämplig indicering,.ex. e överindex, kan man där ydligheen så kräver, skilja på om uppgiferna avser bruosiffror, B, åerförsäkrares andel, Å, eller neosiffror, N. 8 Tidigare kallades denna avsäning för nivåillägg.

12 Premieinkomsen 9 De finns förmodligen få branscher som kan uppvisa samma konsana inflöde av pengar i e bolag jämför med skadeförsäkringsbolag. Långsikig siger premieinkomsen sadig med inflaion och vad som följer däröver med anledning av höjda värden och sigande välsånd. Dea medför i sin ur a man inom skadeförsäkring har en unik möjlighe a prognosisera och syra drifskosnadsprocenen. Inom andra branscher, inklusive livförsäkring, är inkomser och inäker ofa beydlig mer konjunkurkänsliga. Vad gäller kassaflöde är möjligheen ill posiiv kassaflöde uomordenlig sora, efersom premierna i allmänhe bealas i försko och därefer förflyer en viss id från skadefall och ubealning av försäkringsersäning. 10 För skadeförsäkringsbolag skall enlig FFFS 2003:6, bilaga 4, 1, som premieinkoms, π, i årsredovisningens resularäkning redovisas den oala bruopremien avseende direk försäkring och moagen åerförsäkring som inbeals eller kan illgodoföras försäkringsföreage med anledning av försäkringsaval där försäkringsperioden påbörjas före räkenskapsåres ugång. 11 Som premieinkoms inräknas även premier för försäkringsperioder som påbörjas förs efer räkenskapsåres ugång om de enlig aval förfaller ill bealning under räkenskapsåre. Föreskrifen innebär således a premieinkomsen skall redovisas uifrån åagande, d.v.s. i regel den avalade årspremien, oavse hur och när den bealas, och ine enlig kassaflödesmeoden. 12 I e av föreskrifens allmänna råd heer de: Belopp som kan illgodoföras räkenskapsåre besäms av respekive avalsinnehåll oavse om premierna vid bokslusillfälle aviseras eller ej." Såsom premieinkoms uppas samliga premier för vilka bolages ansvarighe inrä. Enlig försa och andra syckena föreligger ansvarighe när försäkringsperioden börja löpa eller premien förfalli ill bealning. E exempel på de senare är vissa konsumenförsäkringar (TV/radio och vivaror) som ecknas och inbeals vid inköpsillfälle ros a försäkringsskydde förs inräder efer de a sedvanlig garani löp u. 13,14 9 De sä a beräkna premieinkoms som redovisas här mosvarar de sä som skall illämpas enlig ÅRFL. Enlig läroboken beräknas däremo i drifsredovisningen premieinkomsen enlig kassaflödesmeoden, (Palmgen, ibid.ci., sid 63). Vad gäller drifsredovisningen finns de ur illsynssynpunk inge som är rä eller fel, men enlig min erfarenhe gäller a bolagen också i den löpande uppföljningen illämpar ÅRFL:s definiion av premieinkoms. Ine mins för a få jämförbarhe med budge och års redovisning. 10 Se avsni För försäkringsföreag som meddelar livförsäkring används en annan definiion som sikar in sig enbar på beald premie, exklusive förvänade framida premieinbealningar med anledning av ecknade aval. 12 Vi skall i avsnie om avsäning för ej injän premie och kvardröjande risk ureda hur dea sä a redovisa premieinkoms påverkar de försäkringsekniska avsäningarna, de egna kapiale, kapialbasen, solvensmarginalen och skuldäckningen. 13 FFFS 2003:6, Bilaga 4, sid. 61.

13 13 Föreskrifens definiion av bruopremie innebär också a premieinkomsen ine allid är hel känd. Den innehåller nämligen uppskaningar av olika slag, y med bruopremie avses enlig föreskrifen den i aval besämda premien för hela försäkringsperioden efer avdrag för sedvanliga kundrabaer och omfaar bl.a. a. ej aviserade premier där premien kan beräknas förs i eferhand, b. erminspremier vid halvårsvisa, kvaralsvisa eller månadsvisa premieinbealningar, sam ersäningar från försäkringsagare för ugifer som försäkringsföreage haf i samband med ecknande, c. vid koassurans, föreages andel av oal premiebelopp, d. ersäningar från andra försäkringsföreag avseende försäkringsekniska avsäningar enlig FFFS 2003:6 2 kap. 9, som ine redovisas över balansräkningen, e. åerförsäkringspremier från cedenen och rerocedenen, inklusive porföljpremier, efer avdrag för, f. åerförsäkringspremier som åerbeals ill, eller goskrivis cedenen och rerocede n- en vid porföljöverföring, eller förändring av andelen i åerförsäkringsavalen, g. annullaioner. Ine nog med dea: förnyelsepremier där bekräfelse från försäkringsagaren saknas, sam premier för nyecknade försäkringsaval skall inräknas med belopp varmed de beräknas inflya annullaioner skall reducera premieinkomsen så snar beloppe är kän och illäggspremier ska räknas in med de belopp som de beräknas inflya med. posen skall redovisas exklusive skaer och andra offenliga avgifer som ugår på försäkringspremien. Punken a) ovan är i försa hand illämplig på föreagsförsäkringar där årspremien kan vara relaerad ill.ex. föreages omsäning under försäkringsperioden, på sjö- och ransporförsäkring där premien kan vara knuen ill den mängd gods som kommer a frakas under försäkringsiden, eller s.k. flyande försäkring inom moorförsä kring. 15 Vad gäller de erminspremier som skall ingå enlig punken b) ingår de oavse om bealningen sker genom auogiro eller uppdelad avisering. 3.3 Avsäning för ej injän premie och kvardröjande risker Ugångspunken för avsäning för ej injän premie och kvardröjande risker är den besämmelse i FRL 7 kap. 1, som säger a e försäkr ingsbolags försäkringsekniska avsäningar skall mosvara belopp som erfordras för a bolage vid varje idpunk skall 14 Mosvarande yp av garanier förekommer också inom föreagsförsäkring i form av byggfels - och byggaraniförsäkring, akpappsgaranier, m.m. 15 Exempel på sådana produker är deklaraionsförsäkring, generalpolis, flyande försäkring och pauschalförsäkring. För en förklaring av försäkringsformerna, se Svenska Försäkringsföreningen, Försäkringsermer, Svenska Försäkringsföreningen, 1987.

14 14 kunna uppfylla sina åaganden som skäligen förvänas uppkomma med anledning av ingångna försäkringsaval. Lagexen skiljer därefer på kosnader för försäkringsfall som kommer a inräffa framå i iden, försäkringsfall, förvalningskosnader och andra kosnader under resen av iden för löpande försäkringar i skadeförsäkringsrörelse (ej injänade premier och kvardröjande risker), och kosnad för redan inräffade skador, inräffade oreglerade försäkringsfall, kosnader för reglering av dessa sam åerbäring som förfalli ill bealning men ine bealas u (oreglerade skador). Den för bolage okända skadekosnaden som kommer a uppkomma som en följd av framida, på kommande perioder inräffade skador, på de på balansdagen löpande avalen, beecknar vi med X +. X + är då en sokasisk variabel, vars ufall blir kän förs när alla dessa skador inräffa, rapporeras och sluregleras. Dea ufall är omöjlig a föruse exak. Möjligvis skulle vi kunna ange e predikionsinervall, e inervall inom vilke de framida ufalle kommer a ligga, med sörre eller mindre sannolikhe. Ju bredare inervall, ju sörre sannolikhe a vi i eferhand kan konsaera vår inervall fakisk kom a innehålla ufalle. Bolages uppgif är emellerid a i sin redovisning värdera skulden med e enda al. Dea al beecknar vi med ˆ, vilke i sin ur besår av de vå X + komponenerna ej injän premie och kvardröjande risk, d.v.s. med våra beeckningar ˆ X + = P + + N Föreskrifer och allmänna råd Föreskrifer och allmänna råd om avsäning för ej injän premie och kvardröjande risker åerfinns i FFFS 2003:6, 4 kap, 17. Där framgår a för försäkringar med erminsbeald premie ska vid beräkning av avsäning för ej injänad premie medräknas också ansvarighe för sådana erminer av den åersående löpiden som ligger efer balansdagen. förubealda anskaffningskosnader får ine dras av från avsäningen för ej injänade premier. Den förra föreskrifen är konsisen med premieinkomsens definiion. Den senare kan däremo i försone synas ologisk, efersom den medför en sysemaisk överskaning av kosnaden för löpande försäkringar om premienivån är illräcklig, d.v.s. så sor a den i genomsni äcker alla kosnader som uppsår med anledning av avalen. Vi skall eme l- lerid i de följande se a de ros all finns en logik i föreskrifen, när man ar hänsyn ill hur avsäningen beräknas i prakiken Avsäning för ej injän premie i de falle då risken är jämn fördelad över iden Vid beräkning av avsäning för ej injän premie och kvardröjande risker så som den beskrivs i föreskrifen FFFS 2003:6, 4 kap.15, behandlas ej injän premie och kva r- dröjande risker som vå separaa komponener, medan lagexen i princip bara alar om en avsäning. Skäle ill uppdelningen är av prakisk naur. Enlig föreskrifen får nämli- 16 Avsnien och 7.2.

15 15 gen avsäningen för ej injänad premie uppskaas med den andel av premien för löpande försäkringar som mosvarar den andel av de löpande försäkringarnas löpid som infaller efer balansdagen. Dea sä a beräkna ej injän premie kallas pro raa emporis. Om premienivån är precis illräcklig för a äcka den förvänade kosnaden med anledning av ingångna aval, och om risken är jämn fördelad över åre, så borde en sådan avsäning spegla den förvänade kosnaden på de löpande avalen. Om premienivån däremo bedöms som mer än illräcklig, eller oillräcklig, följer a avsäningen, se över iden, enderar ill a bli för sor i de förra falle, och för lien i de senare. Den på balansdagen,, ej injäna premien, P +, inom en försäkringsgren beräknas pro raa emporis för de på balansdagen N löpande avalen på följande sä: 17,18 N = + i= 1 P där k i k i a 0, = 1, li max 0; i ( ( ) ( )) dagnr om dagnr dagnr ei l i ( ) < min ( dagnr( fi ), dagnr( ei )) om dagnr( f ) dagnr( ) < dagnr( e ) 1, om dagnr i ( e ) dagnr( ) Den ej injäna premien kan också enlig föreskriferna beräknas med kollekiva meoder. Exempel på sådana meoder är bråkdels-, och en block- eller pauschalmeod. 19 De förusäer a försäkringsbesånde enbar innehåller eårsaval. En block- eller pauschalmeoden är en ill yerlighe förenklad varian för värdering av den ej injäna premien. Den bygger på a försäkringsbesåndes fördelning över förfallomånader ändras endas långsam över iden och a därför premiereserven som andel av premieinkomsen under den senase 12-månadersperioden är samma fasa andel som mosvarande period e år idigare. Vad gäller illämpning av meoden i årsredovisningen säger föreskriferna a meoden får illämpas om den fasa andelen värderas på ny var redje år eller vid en idigare idpunk om så är påkalla. i i 17 Dea sä a beräkna fakorerna { k i, i 1,2, K, N} = för alla på balansdagen löpande försäkringar genom a esa på när premien förfaller ill bealning, när bolage går på risk och på balansdag, sam a formeln illåer godycklig löpid på avale, innebär en anpassning ill ÅRFL som ine allid har söd i bolagens premie- och skaderedovisningssysem. 18 Minusean i urycke för k i förusäer a den ej injäna premien beräknas vid dagens slu, vilke är de vanliga. Om man isälle vill ia på balansdagens ingående balans skall ill k i läggas den del av premien som kommer a injänas under dagen, d.v.s. a då skall minusean bor ur urycke. 19 Bråkdelsmeoden beskrivs i övningsuppgif 2.

16 Avsäning för kvardröjande risker 20 I samband med årsbokslue kräver föreskriferna a bolage gör en bedömning a premienivån för löpande försäkringar är illräcklig. Om den är oillräcklig skall bolage uöver avsäning för ej injän premie dessuom göra en avsäning för kvardröjande risker. 21 Föreskrifen innehåller ine någon meod som grund för bedömning av om den ej injäna premien är illräcklig eller ej. Däremo framgår de av e allmän råd a bolage behöver uppskaa de förvänade kosnaderna för skador som kan komma a inräffa under dessa försäkringars åersående löpid sam förvalningskosnaderna under denna id. Råde forsäer: Dessa kosnadsuppskaningar bör bygga på bolages erfarenhe men bör också a hänsyn ill observerad och prognosiserad uveckling av relevana kosnader. Med våra beeckningar åligger de bolage a uppskaa ˆ, a beräkna P +, och där- efer beräkna N +, som ( 0, X P ) N + max + + = ˆ X + Vid ingen annan idpunk under åre borde bolagen ha bäre en överblick över sina pr e- mienivåer, porföljernas lönsamhe och evenuella premieförändringsbehov, än i samband med hösens budgearbee och alla beslu om den framida inrikningen som faas i samband med denna. Exempel Anag a e bolag under budgearbee i sepember-okober iar på en porfölj och då blir medvena om a för a i förvänan nå break even på porföljen under näskommande räkenskapsår så borde premien på varje under räkenskapsåre gällande försäkring vara i genomsni 10 % högre jämför med dagens ariff. På bolage ve man då a den i dag ej injäna premien, är oillräcklig och a den bör kompleeras med en avsäning för kvardröjande risk mosvarande 10% av den ej injäna premien inill dess en premieanpassning genomförs. Anag nu a man i bolage från exempel i samband med budgearbee beslö a höja premien med 10 % på försäkringarna i porföljen från och med den 1 januari åre 20 Den följande, av mig beskrivna, mycke sysemaiska och målmedvena ansasen a jobba med oillfredssällande premienivåer i affärs- och drifsredovisningen är enlig min erfarenhe ine så vanlig föreko m- mande. Ofas använder man isälle schablonmässiga kalkylmodeller av olika slag. 21 Om bolage bedömer a premien är mer än illräcklig leder beräkning av ej injän premie med en schablonmeod som pro raa emporis eller bråkdelsmeod ill en avsäning som i förvänan är mer än illräcklig. Om riklinjerna för åerbealning av premie för försäkring där försäkringsbehove upphör i bolages FTR ine säger anna, är bolage ändå skyldig a redovisa den mer än illräckliga ej injäna premien, efersom försäkringsagarna då har mosvarande fordran på bolage om försäkringsbehove skulle upphöra. Dea framgår ine ydlig av föreskriferna. De är däremo ydliga vad gäller den möjlighe a akivera förubealda anskaffningskosnader som är illåen enlig FRL, 4 kap. 8 ; den får göras endas för försäkringsaval, eller homogena och och uppföljningsbara grupper av aval, vilka bedöms generera en marginal som mins äcker anskaffningskosnaderna som skall akiveras (FFFS 2003 :6, 4 kap. 13, redje sycke).

17 17 därpå. 22 Under de påföljande räkenskapsåre kommer då porföljen a innehålla en blandning av försäkringar, en delmängd där den ej injäna premien ine förvänas vara illräcklig, och en annan där den förvänas vara de. Förhållande dem emellan kommer a förändras sysemaisk under räkenskapsåre; i början av åre kommer exponeringen a domineras av underprissaa försäkringar, men mo slue av åre kommer exponeringen isälle a domineras av försäkringar på den nya, illräckliga premienivån. För a kunna göra avsäning för kvardröjande risk löpande under åre är de således önskvär a bolages premieredovisningssysem innehåller en möjlighe a fördela den ej injäna premien på den ariffversion som låg ill grund för premieberäkningen Avsäning för ej injän premie då pro raa emporis ine är illämpbar Garaniåaganden Enlig FFFS 2003:6, 4 kap, 17, skall, för försäkringar med flerårsbeald premie [ ] avsäningen för ej injänade premier beräknas på grundval av en noggrann uppskaning av bolages ansvarighe för löpande aval och de förvänade ubealningsmönsre. I avsni 3.2 exemplifierades i samband med definiionen av premieinkoms e anal sådana försäkringsproduker där pro raa emporis förmodligen ger e missvisande resula Premiereserv för allframidsförsäkring Premiereserven för denna försäkringsform skall redovisas i posen avsäning för ej injänade premier och kvardröjande risker. Försäkringsformen förmedlads emellerid enlig särskilda regler, godkända av finansinspekionen, som bolage är skyldig a illämpa. Dessa regler omfaar också säe a beräkna premiereserv Premiereserv för livränor Tros benämningen skall premiereserven för livränor redovisas i posen avsäning för oreglerade skador Kapialkrav, skuldäckningskrav och premieredovisning enlig ÅRFL Före räkenskapsåre 1996 och före ÅRFL redovisade flerale skadeförsäkringsbolag premieinkoms och premiereserv enlig kassaflödesmeoden. 25 Den innebar a varje premieinbealning bokades som premieinkoms den period då premien kom bolage illhan- 22 E full änkbar alernaiv är a genomföra förändringen med omedelbar verkan för alla nyeckningar. 23 Under vissa urbulena perioder,.ex. vid krafig skadeinflaion, kan den ena premiehöjningen följa ä på den andra. För en korrek hanering av avsäningen för kvarvarande risk bör premieredovisningssyseme kunna hanera siuaionen a premien för de löpande försäkringarna grundas på e anal olika ariffer. 24 Dea framgår bl.a. av den s.k. S-blankeen, eller Redogörelse S, vilken är framagen för a skadeförsäkringsbolagen skall kunna fullgöra sin skyldighe a lämna redogörelse för balansräkning, resularedovisning, m.m. 25 Den pos i balansräkningen som i dag kallas Avsäning för ej injän premie och kvardröjande risk kallades idigare Premiereserv. Den besod av komponenerna Ej injän premie och Nivåillägg.

18 18 da. På den iden innehöll således den på räkenskapsåre redovisade premieinkomsen åres in- och ubealningar av premie avseende: 26 föregående års försäkringar, d.v.s. premier härrörande från försäkringar som ecknas idigare år, inbealda premier för åres försäkringar, d.v.s. i år nyecknade eller förnyade försäkringar. Vad gäller bealningar som avser föregående års försäkringar kan dessa delas upp i: sena inbealningar (aviseringar som förföll ill bealning redan föregående år) reserande erminsbealningar. Å andra sidan ingick ine all premie för de aval som ingås under räkenskapsåre. De ueblivna premierna var av vå slag: ueblivna, aviserade och ill bealning förfallna, premier erminsbealningar på reserande framida försäkringsperioder. Vad gäller redovisningen av premieinkoms blir resulae relaiv likara för mogna försäkringsbesånd, oberoende av redovisningsmeod. 27 För sådana besånd gäller ju i princip, a den del av premien som man ine fick med i åres inkoms med den gamla meoden, borde ha vari ungefär densamma år från år. D.v.s. den premie som ine kom med, mosvarades då av den premie från idigare år som då ingick i premieinkomsen. Bolages erforderliga solvensmarginal besäms ju som max [garanikapial, försa resulae (= premieindex), andra resulae (=skadeindex)]. Här ingår premieinkomsen i försa resulae. För bolag med mogna besånd, förvänar vi oss således ingen effek på den erforderliga solvensmarginalen. För bolag med ökande besånd innebär dock ÅRFL e högre värde på premieindex. Den förvänade ringa effeken premieinkomsen vid övergång ill ÅRFL, gäller emellerid ine avsäningen för ej injän premie och kvardröjande risk. 28 Av symmeriskäl eller machningsskäl grundades denna före ÅRFL på samma bealningar som de som genererade premieinkomsen. Men en del av dessa premier avsåg ju, som vi se ovan, premier för idigare år. Den genomsniliga åersående löpiden på balansdagen på de försäkringar som generera dessa bealningar är ju väsenlig mindre än den förvänade åersående 26 Premier som kommi bolage illhanda före förfallodagen, berakas som försko och inkomsförs ej. Inill förfallodagen är de en skuld ill försäkringsagarna. På förfallodagen inkomsförs premien och mobokas på kono för ej injän premie. 27 Med e moge försäkringsbesånd, menas e relaiv saisisk besånd, där nyeckningar och annullaioner är av samma sorleksordning. Mogna besånd åerfinner man bland eablerade produker i bolag som vari verksamma under lång id. Däremo gör de olika redovisningsmeoderna en skillnad vid inrodukion av nya, eller avveckling av gamla produker, eller om bolage i sig själv är nyeablera. 28 Eller, premiereserven, som den kallades då.

19 19 löpiden på framida ännu ej aviserade försäkringsperioder. Den gamla premiereserven var därför sysemaisk för låg i förhållande ill ansvare för ingångna aval. 29 Som vi se ovan, föreskriver ÅRFL, a avsäningen för ej injän premie och kvardröjande risk skall spegla de oala åagande på löpande aval. Genomförande av ÅRFL medförde således a värde på denna avsäning höjdes i e slag. De egna kapiale förblev dock orör, efersom posen Fordran på försäkringsagarna på balansräkningens illgångssida ökade med samma belopp, och därmed den oala balansomsluningen. Av samma anledning påverkades ine heller kapialbasens sorlek. Däremo medförde den högre avsäningen a värde på de försäkringsekniska avsä - ningarna seg med mosvarande belopp. Dessa omfaas i sin ur av skuldäckningskarv och skuldäckninsregler. I sluändan har således ÅRFL inneburi a bolagen skall skuldäcka e sörre värde än idigare Injän premie och premieinäk Som redovisningsbegrepp åerfinns begreppen injän premie och premieinäk i resularäkningen. I likhe med premieinkomsen är de exempel på flödesmå. De skall i någon mening mosvara den del av periodens och idigare perioders premieinkomser som beräknas bli förbrukad under jus den period vi suderar. I redovisningssammanhang beräknas de med hjälp av de idigare redovisningsekniska begreppen, premieinkoms, avsäning för ej injän premie och avsäning för kvardröjande risk. 31 Med beeckningarna från avsni 3.1 erhålles den injäna premien för perioden.o.m. som ~ P P + P = π + P P = π + p och premieinäken som eller, efersom de gäller a ( 1 ) ( 1 ) ( + ) = π 1 + ( ) ( 1 ) ( Xˆ Xˆ + 1 ) = π x P Xˆ + π Xˆ = π + + =, 1 + ( p n ) P = π Rikigheen i dea inses av enkel ankeexperimen. Anag a alla premier bealdes i efersko. Om premieinkoms och ej injän premie då beräknas enlig kassaflödesmeoden, så skulle den ej injäna premien bli noll, efersom de ine finns någon inbeald premie på de löpande avalen. 30 I prakiken har dock dea ine så sor beydelse, efersom fordran på försäkringsagare anses vara skuldäckningsgill illgång. 31 Den injäna premien kan alernaiv beräknas direk från försäkringssysemes uppgifer. De är dock ine rolig a man kommer fram ill rikig samma svar, som om man använder de i huvudboken bokade uppgiferna. För de försa är de ine säker a försäkringssyseme och huvudbok är avsämda. För de andra kan de vara en grannlaga uppgif, efersom man måse behandla alla under perioden gällande försäkringar och ine enbar de på balansdagen gällande försäkringarna. (Kolumnen Version i övningsuppgif 3.5:1 ger en anydan om probleme.)

20 20 ( P( 1 ) N ( 1) + 1) ( P + + N + ) = P( 1) ( + 1 P + ) + ( N ( 1) + N ) = p n x + = 1 + Den injäna premien under perioden ( 1, ] är således periodens premieinkoms plus den under perioden uppkomna förändringen på skuldkono ej injän premie. Premieinäken under samma period är premieinkomsen plus den under perioden uppkomna förändringen på skuldkonona ej injän premie och kvardröjande risk. Sambande mellan premieinäk och premieinkoms är således följande: P < π, om x < 0, P = π, om x = 0, P > π, om x > 0, ( = skulden ökar) ( = skulden oförändrad ) ( = skulden minskar ) 3.5 Övningsuppgifer 1. I e bolag lisar man alla på balansdagen den 31 augusi 2002 gällande försäkringar i besånde. Man erhåller då följande uppgifer för de 10 försa försäkringsversionerna. Försäkrings- Version Försäkringsperiod Premie nummer Fr.o.m Inill Annullerad Avalad pr e- Förfallodag Beal mie Beräkna ej injän premie, evenuell skuld ill eller premiefordran på försäkringsagarna på balansdagen. Ange dessuom på vilke år premieinkomsen i princip bör vara inboka delsmeoden (Bråkdelsmeod): För e bolag gäller a på balansdagen, den sisa i månaden, är den avalade premien för alla på balansdagen löpande försäkringar b, fördelade förfallomånadsvis med beloppen b, b 1, K, b 11 på åres olv månader. Anag a förfallodagarna och de avalade premierna är jämn fördelade över respekive förfallomånad. a) Visa a den ej injäna premien på balansdagen då är 11 1 P = ( ( i) ) b i 24 i= 0 b) Vad blir den ej injäna premien om alla b i = b / 12, i = 0,1, K, 11? c) Gör om uppgiferna a) och b) för de falle då huvudförfallodagarna bara inräffar den försa i varje månad och sä e lämplig namn på den så uppkomna bråkdelsmeoden.

21 21 3. För e bolag gäller a den avalade premien i de per den 30 sepember för de ugående försäkringsbesånde fördelade sig på följande sä efer förfallomånad: Månad Inkoms Januari 116 Februari 99 Mars 102 April 105 Maj 97 Juni 95 Juli 96 Augusi 111 Sepember 104 Okober 98 November 107 December 103 I samband med budgearbee för näskommande år har bolage i sina premiekalkyler funni a premien bör höjas med 10 % för a uppnå e förväna försäkringseknisk nollresula. Bolage har också beslua om en sådan per den 1/1 åre därpå för alla aval, såväl nyecknade som förnyelser. De bedöms som sannolik a konkurrenerna genomför en liknande ågärd. Premiehöjningen bör därför under de påföljande räkenskapsåre ha en försumbar effek på besåndes analsmässiga sorlek och fördelning. Redovisa de ugående balanserna på konona Ej injän premie och Kvardröjande risk på porföljen i en månadsvis periodiserad budge. 4. I e lie bolag med så lien balansomsluning a bolage ine behöver uppräa ha l- vårsbokslu redovisar i årsbokslue ej injän premie enlig en bloc-meoden. Vid senase årsbokslue fördelade sig den avalade premien förfallomånadsvis på följande sä för de ugående försäkringsbesånde: Månad Inkoms Januari 157 Februari 84 Mars 42 April 76 Maj 57 Juni 53 Juli 105 Augusi 42 Sepember 77 Okober 84 November 61 December 63

22 22 Bolage bedömer i sin budge a premieinkomsen under påföljande år kommer a öka med 10 %. a) Vilken ugående premiereserv budgeerar bolage då med näskommande årsskife, om bolage avser a hålla fas vid fas vid en bloc-meoden uan omprövning av en bloc-fakorn? b) Hur länge kan bolage längs illämpa fakorn uan omprövning? 5. E bolag har ufärda en försäkring för iden 1 år från och med den 1 sepember innevarande år för en s.k. helkund, d.v.s. en kund med flera försäkringar i bolage. Den avalade premien för hela försäkringsperioden är kronor, men ill dea kommer en helkundsraba på 5 %. Bealningen på 950 kronor är bolage illhanda och bokför den 28 augusi. Hur påverkar denna ransakion bolages ege kapial och dess resula- och balansräkning per den 31 augusi samma år? 6. E bolag har ufärda en försäkring för iden 1 år från och med den 1 juni innevarande år. Den avalade premien för hela försäkringsperioden är kronor. Avale sipulerar a premien skall erläggas månadsvis, vå dagar efer varje månadsskife under avalsiden, med början den 2 juni, genom auogiro. Av avale framgår a årspremien skall belasas med e påslag om oal yerligare 5 %. Hur påverkar dea aval, och de ransakioner dea givi upphov ill, bolages ege kapial och dess resula- och balansräkning per den 31 augusi samma år? (Anmärkning: Premieillägge skall kompensera bolage för adminisraiva kosnader och för idsvärde av den uppdelade premieinbealningen.) 7. Vid ugången av försa kvarale har Skadeförsäkringar AB e gällande försäkringsbesånd fördela på förfallomånad och bealningssä enlig följande: Förfallo- Försko Kono Toal månad (mnkr) (mnkr) (mnkr) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Ok Nov Dec Toal

23 23 De i abellen redovisade alen är summan av årspremierna för samliga gällande försäkringar med förfallodag respekive förfallomånad. Förfallodagen är allid den försa i månaden. I kolumnen Försko redovisas summan av årspremierna i miljoner kronor för försäkringar som bealas i försko på förfallodagen. I kolumnen Kono redovisas på mosvarande sä summan av årspremierna för försäkringar som bealas med en olfedel månadsvis genom konodragning den försa i varje månad. Beräkna den i kvaralsbokslue ugående ej injäna premien sam premiefordran. 4 Kalkylräna (Kapialavskasning överförd från finansröre l- sen) 4.1 Inledning Vi har idigare konsaera a skadeförsäkring enderar ill a skapa e posiiv kassaflöde beroende på a premierna i allmänhe bealas i försko och de därefer förflyer en viss id från skadefall och ubealning av försäkringsersäning. Graden av fördröjning beror delvis på vad som menas med skadeillfälle i försäkringsavale. Försäkrin gen kan nämligen ersäa skada som orsakas, inräffar, uppäcks, eller anmäls under försäkringsiden. Om försäkringen.ex. ersäer skador som orsakas under försäkringsperioden, kan de ju dröja flera år innan den uppäcks och anmäls. Skadan räffar då en försäkring för vilken bolage erhöll premie för flera år sedan. När väl en skada är anmäld och känd för bolage, kan de beroende på skadans ar a korare eller längre id a reglera den: sakskador brukar uppäckas, anmälas och regleras snabb personskador (inom såväl grenarna sjuk- och olycksfallsförsäkring, ansvarsförsäkring och rafikansvarsförsäkring) brukar uppäckas snabb, anmälas relaiv snabb, men de ar längre id a reglera och ibland.o.m. exrem lång id, upp ill år. för sakskador i sådan ansvarsförsäkring som ersäer skador som orsakades eller uppäckes under försäkringsiden, kan de dröja lång id innan de anmäls och de kan a relaiv lång id innan uppkomna viser avsluas aningen genom förlikning eller i domsol. Dessuom har bolage illgångar av olika slag som mosvarar bl.a. insa kapial, försäkringsekniska avsäningar och andra obeskaade reserver. Sammanage innebär dea a de i skadeförsäkringsbolagen finns en kapialförvalningsverksamhe som skapar avkasning på kapiale. Av FRL, ÅRFL och Finansinspekionens föreskrifer framgår a i årsredovisningen skall denna avkasning dels redovisas under försäkringseknisk resula, dels under de icke ekniska resulae i årsredovisningen. Föreskriferna säger i de här sammanhange

24 24 a den kapialavkasning som redovisas i de ekniska resulae (= den från finansrörelsen överförda kapialavkasningen) skall vara rimlig, a den skall fördelas på respekive försäkringsgren så a den så nära som möjlig mosvara grenens bidrag. Kapialavkasningens fördelning mellan eknisk och icke-eknisk resula är e av de mes subila problemen inom resularedovisningen. De finns inge självklar rä eller fel. Därför ågår mycke energi i bolagen, i syrelser, ledningsgrupper och på jänsema n- nanivå, a åerkommande diskuera meodiken och lämplig kalkylränefo Kapialavkasningens fördelning mellan eknisk- och icke-eknisk resula En exrem såndpunk är a hävda a alla illgångar i bolage kommer från försäkringsrörelsen och a därför all kapialavkasning skall gogöras de försäkringsekniska resulae. En annan, mindre exrem, men ur prakisk synvinkel exrem mer komplex, är a hävda a de försäkringsekniska resulae skall illgodogöra sig idsvärde av förväna penningflöde med anledning av ingångna aval. I prakiken är de vanlig a man gör någoning mi emellan. En vanlig ansas är nämligen a illgångarna fördelas på försäkringsrörelse och kapialförvalning på e förubesäm sä. Vanligen så a försäkringsrörelsens del av illgångarna beloppsmässig får mosvara de försäkringsekniska avsäningarna. 33 Åersoden av illgångarna anses illhöra finansförvalningen. Kalkylränan i de försäkringsekniska resulae beräknas således sedan som periodens avkasning på e belopp mosvarande de försäkringsekniska avsäningarna. I prakiken illgår de på de säe a bolage fassäller en kalkylränesas som appliceras på de försäkringsekniska avsäningarna, definierade på lämplig sä. Lå A ˆ = försäkring sekniska K = kalkylrän a på perioden avsäning ar, definierad e på lämplig sä k = eårig kalkylrän efo q = andel av årsränan som avser perioden all vid en period fram.o.m Ibland sker verklig omprövning av meodiken. Dea enderar a sammanfalla med börsuvecklingen. 33 Jag ror a uppdelningen är godycklig. Därmed ine sag a de ine är ändamålsenlig. Synsäe har också acceperas av illsynsmyndigheen. Uppdelningen moiveras ibland med a de försäkringsekniska avsäningarna är försäkringsagarnas fordran på bolage. De är således deras pengar och därför skall de goskrivas en räna på kapiale. I ömsesidiga bolag är argumene rimlig om reglerna för åerbäring är knuna ill de försäkringsekniska resulae. Är de däremo knuna ill åres resula eller konsolideringen, så är moiveringen ine rikig relevan. 34 Index beonar a alla sorheer i formeln varierar med.

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996 Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens

Läs mer

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15 Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Texten " alt antagna leverantörer" i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår.

Texten  alt antagna leverantörer i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår. I Anal: 4 Bilaga Avalsmall Ubilning (si. 6) Föryligane önskas om vilken sors ubilning som avses i skrivningen Ubilning skall illhanahållas kosnasfri 0 :40:04 Se a sycke. "Vi leverans ubilar leveranören

Läs mer

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet 1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Växelkursprognoser för 2000-talet

Växelkursprognoser för 2000-talet Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet 12/3/2014. Bedömningskriterier. Grund rekvisiten

Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet 12/3/2014. Bedömningskriterier. Grund rekvisiten Föreläsning 2 Ingående Innehåll Upphörande LAS Kollekivaval Ansällningsaval Arbesgivare Arbesagare Arbesagarbegreppe Arbesagarbegreppe Grund rekvisien 1. Aval (frivillighe) 2. Fysisk person 3. Ena paren

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL! Exempelena 3 Anvisningar 1. Du måse lämna in skrivningsomslage innan du går (även om de ine innehåller några lösningsförslag). 2. Ange på skrivningsomslage hur många sidor du lämnar in. Om skrivningen

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du

Läs mer

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet?

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet? Föreagsekonomiska Magiseruppsas Insiuionen Höserminen 2004 Opimal prissäkringssraegi i e råvaruinensiv föreag Kan de ge förbärad lönsamhe? Förfaare: Marin Olsvenne Tobias Björklund Handledare: Hossein

Läs mer

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator Tryckoberoende elekronisk flödesregulaor Beskrivning är en komple produk som besår av e ryckoberoende A-spjäll med mäenhe som är ansluen ill en elekronisk flödesregulaor innehållande en dynamisk differensryckgivare.

Läs mer

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15 Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning 1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2014 Källor och meoder 2014 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Glada barnröster kan bli för höga

Glada barnröster kan bli för höga Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik Kungl Tekniska Högskolan AMaemaiska insiuionen avd maemaisk saisik TENTAMEN I 5B86 STOKASTISK KALKYL OCH KAPITALMARKNADSTE- ORI FÖR F4 OCH MMT4 LÖRDAGEN DEN 5 AUGUSTI KL 8. 3. Examinaor : Lars Hols, el.

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

Finavia och miljön år 2007

Finavia och miljön år 2007 M I L J Ö Ö V E R S I K T 2007 Finavia och miljön år 2007 Anhängiga miljöillsånd runom i lande År 2007 gav Väsra Finlands miljöillsåndsverk e beslu om a bevilja Tammerfors-Birkala flygplas e miljöillsånd

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

Tentamen: Miljö och Matematisk Modellering (MVE345) för TM Åk 3, VÖ13 klockan 14.00 den 27:e augusti.

Tentamen: Miljö och Matematisk Modellering (MVE345) för TM Åk 3, VÖ13 klockan 14.00 den 27:e augusti. Tenamen: Miljö och Maemaisk Modellering MVE345) för TM Åk 3, VÖ3 klockan 4.00 den 27:e augusi. För uppgifer som kräver en numerisk lösning så skriv ned di svar och hur ni gick ill väga för a lösa uppgifen

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

Infrastruktur och tillväxt

Infrastruktur och tillväxt Infrasrukur och illväx En meaanalyisk sudie av infrasrukurinveseringars påverkan på ekonomisk illväx Infrasrucure and growh A mea-analyical sudy of he effecs of invesmens in infrasrucure on economic growh

Läs mer

El- och värmeproduktion

El- och värmeproduktion El- och värmeprodukion 2008 Blankeanvisningar Allmän Saisiken över el- och värmeprodukionen innehåller uppgifer om produkionen av el sam indusri- och fjärrvärme, förbrukningen av producerad energi, de

Läs mer

Miljörapport 2014. Marma Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun

Miljörapport 2014. Marma Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun Miljörappor 2014 Marma Avloppsreningsverk Söderhamns Kommun Miljörappor 2014 Marma Avloppsreningsverk 2 (19) Innehållsföreckning Grunddel... 3 Texdel... 4 1. Verksamhesbeskrivning... 4 2. Tillsånd... 4

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll? Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Om exponentialfunktioner och logaritmer Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. Den änka gången är som följer: a) Läs igenom huvudeens

Läs mer

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån 2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 Enkäresula Enkä: Saus: Uvärdering, VeTer, HT12 öppen Daum: 2012-10-30 14:07:01 Grupp: Besvarad av: 19(60) (31%) Akiverade delagare (Veenskapseori (4,5hp) HT1 2) 1.

Läs mer

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson

Läs mer

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer

Läs mer

Damm och buller när avfall blir el

Damm och buller när avfall blir el Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

3. Matematisk modellering

3. Matematisk modellering 3. Maemaisk modellering 3. Modelleringsprinciper 3. Maemaisk modellering 3. Modelleringsprinciper 3.. Modellyper För design oc analys av reglersysem beöver man en maemaisk modell, som beskriver sysemes

Läs mer

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s

Läs mer

Uppgift 1 (max 5p) Uppgift 2 (max 5p) Exempeltenta nr 6

Uppgift 1 (max 5p) Uppgift 2 (max 5p) Exempeltenta nr 6 ppgf (max 5p) Exempelena nr 6 ppgfen går u på a förklara några cenrala begrepp nom kursen. Svara korfaa men kärnfull och ange en förklarng på e fåal menngar som ydlg beskrver var och e av de fem begreppen.

Läs mer

För de två linjerna, 1 och 2, i figuren bredvid gäller att deras vinkelpositioner, θ 1 och θ 2, kopplas ihop av ekvationen

För de två linjerna, 1 och 2, i figuren bredvid gäller att deras vinkelpositioner, θ 1 och θ 2, kopplas ihop av ekvationen Knemak vd roaon av sela kroppar Inledande knemak för sela kroppar. För de vå lnjerna, och, fguren bredvd gäller a deras vnkelposoner, θ och θ, kopplas hop av ekvaonen Θ Θ + β Efersom vnkeln β är konsan

Läs mer

Valutamarknadens effektivitet

Valutamarknadens effektivitet Ekonomihögskolan Lunds Univerise Naionalekonomiska Insiuionen Valuamarknadens effekivie En sudie av växelkurser uifrån UIP med förvänningar Förfaare: Krisoffer Persson Handledare: Fredrik NG Andersson

Läs mer

Många risker när bilen mals till plåt

Många risker när bilen mals till plåt Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig.

Läs mer

Kreditderivat: introduktion och översikt

Kreditderivat: introduktion och översikt Kredideriva: inrodukion och översik Alexander Herbersson, Cenrum för Finans/Ins. för Naionalekonomi Alexander.Herbersson@economics.gu.se FKC seminarium, 2007-11-08 Kredideriva: inrodukion och översik p.

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr

Läs mer

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014 Minnesaneckningar från kompeensrådsräff den 14 okober 2014 Närvarande: Se delagarföreckning. NKR 2010 2014 En backspegel och avsamp mo framiden Carin Bergsröm iade bakå på de som hän i NKR sedan saren

Läs mer

Är valutamarknader effektiva? En kointegrationsanalys av spot- och forwardkurser

Är valutamarknader effektiva? En kointegrationsanalys av spot- och forwardkurser NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee C Förfaare: Per Haldén och Jonas Rydén Handledare: Annika Alexius och Chrisian Nilsson H 06 Är valuamarknader effekiva? En koinegraionsanalys

Läs mer

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2 Föreläsning 8 Kap 7,1 7,2 1 Kap 7: Klassisk komponenuppdelning: Denna meod fungerar bra om idsserien uppvisar e saisk mönser. De är fyra komponener i modellen: Muliplikaiv modell: Addiiv modell: där y

Läs mer

2009-11-20. Prognoser

2009-11-20. Prognoser 29--2 Progoser Progoser i idsserier: Gissa e framida värde i idsserie killad geemo progoser i regressio: De framida värde illhör ie daaområde. fe med e progosmodell är a göra progos, ie a förklara de hisoriska

Läs mer

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

Diarienummer KF2016-101. Miljörapport 2015

Diarienummer KF2016-101. Miljörapport 2015 Diarienummer KF2016-101 Miljörappor 2015 Käppalaförbunde 2 (20) Innehåll 1. Verksamhesbeskrivning 3 1.1. Miljöaspeker och miljöpåverkan... 3 1.2. Ny rökammare och anläggning för högflödesrening... 4 1.3.

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten?

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten? Rappor ill Finanspoliiska råde 2010/1 Hur varakig är en förändring i arbeslösheen? U. Michael Bergman Københavns Universie, EPRU, FRU och Finanspoliiska råde De åsiker som urycks i denna rappor är förfaarens

Läs mer

En modell för optimal tobaksbeskattning

En modell för optimal tobaksbeskattning En modell för opimal obaksbeskaning under idsinkonsisena preferenser och imperfek informaion Krisofer Törner* 1 Engelsk iel: A model for opimal obacco excise axaion under imeinconsisen preferences and

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2013 BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN GREVSÅGEN I TROLLHÄTTAN. Organisationsnummer 763000-1415

ÅRSREDOVISNING 2013 BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN GREVSÅGEN I TROLLHÄTTAN. Organisationsnummer 763000-1415 ÅRSREDOVISNING 213 BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN GREVSÅGEN I TROLLHÄTTAN Organisaionsnummer 763-1415 Ordisa AVSKRIVNINGAR: Här redovisas åres kosnad årsredovisningen som i ex förk verksam- för nyjande av föreningens

Läs mer

Informationsteknologi

Informationsteknologi Föreläsning 2 och 3 Informaionseknologi Några vikiga yper av maemaiska modeller Blockschemamodeller Konsaner, variabler, paramerar Dynamiska modeller Tillsåndsmodeller en inrodkion Saiska samband Kor översik

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

Livförsäkringsmatematik II

Livförsäkringsmatematik II Livförsäkringsmaemaik II iskrea kommuaionsfunkioner Erik Alm, Hannover Re Sockholm 2013 iskre eknik Premier och annuieer bealas diskre ödligheen definieras ofas i en diskre abell (Undanag: de Nordiska

Läs mer

Realtidsuppdaterad fristation

Realtidsuppdaterad fristation Realidsuppdaerad frisaion Korrelaionsanalys Juni Milan Horemuz Kungliga Tekniska högskolan, Insiuion för Samhällsplanering och miljö Avdelningen för Geodesi och geoinformaik Teknikringen 7, SE 44 Sockholm

Läs mer

Programvara. Dimmer KNX: 1, 3 och 4 utgångar Elektriska/mekaniska egenskaper: se produktens användarhandbok. TP-anordning Radioanordning

Programvara. Dimmer KNX: 1, 3 och 4 utgångar Elektriska/mekaniska egenskaper: se produktens användarhandbok. TP-anordning Radioanordning Programvara Dimmer KNX: 1, 3 och 4 ugångar Elekriska/mekaniska egenskaper: se produkens användarhandbok Produkreferens Produkbeskrivning Programvarans ref TP-anordning Radioanordning TXA661A TXA661B Dimakor

Läs mer

Background Facts on Economic Statistics

Background Facts on Economic Statistics Background Facs on Economic Saisics 2003:12 En illämpning av TRAMO/SEATS: Den svenska urikeshandeln 1914 2003 An applicaion of TRAMO/SEATS: The Swedish Foreign Trade Series 1914 2003 Exporen år 1914-2003

Läs mer

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9 ekniska högskolan vid Li Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam EAME I PPE08 PROKIOSEKOOMI för M ISAGE E 20 AGSI 203, KL 8-2 Sal: ER Provkod: E2 Anal uppgifer:

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Ds 2000:9 3 Förord Den 15 maj 1998 besluade riksdagen om riklinjer för en reformering av reglerna om ersäning vid varakig medicinsk grundad arbesoförmåga (prop. 1997/98:111 Reformerad föridspension, m.m.

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

Förord: Sammanfattning:

Förord: Sammanfattning: Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare

Läs mer

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas

Läs mer

En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln

En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln Bakgrundsfaka En flashesimaor för den privaa konsumionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och dealjhandeln En idsserieanalys med hjälp av saisikprogramme TRAMO 006: Ekonomisk saisik I serien Bakgrundsfaka

Läs mer

Det svenska konsumtionsbeteendet

Det svenska konsumtionsbeteendet NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund

Läs mer

UNIVERSEN. #8 december -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. hållas hemligt

UNIVERSEN. #8 december -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. hållas hemligt UNIVERSEN #8 december -08 årg 39 En idning för Uppsala universies medarbeare Nya professorer Sid Prisade pedagoger Sid 8 Kosvearnas julbord Sid16 5 Foo: STAFFAN CLAESSON Fler nyheer hiar du på www.universen.uu.se/.

Läs mer

FÖRSVARETS MATERIELVERK FÖRSVARSSTANDARD FSD 5153

FÖRSVARETS MATERIELVERK FÖRSVARSSTANDARD FSD 5153 2001-02-09 3 1 (29) Grupp M04-T SMÄLTSVETSNING SAMT HÅRD- OCH SVETSLÖDNING PÅ LUFTVÄRDIGHETSPÅVERKANDE FÖRSVARSMATERIEL Innehållsföreckning Huvudrubrik DEFINITIONER OCH BETECKNINGAR 1-2 1 ALLMÄNT 2 2 KVALITETSSYSTEM

Läs mer

bra boende Mer än Nr 4 /2006

bra boende Mer än Nr 4 /2006 Mer än bra boende Nr /00 Trivsamma hem! den sora flyardagen Flybilar i kö, vänan på hissen. En grusbil insängd. Trång, rång. Halvfärdiga markyor, sängsel för a hålla obehöriga bora från inilliggande byggarbesplas.

Läs mer

Inbjudan och program till seminariedag i samband med Handikappförbundens kongress

Inbjudan och program till seminariedag i samband med Handikappförbundens kongress KONGRESS Inbjudan och program ill seminariedag i samband med Handikappförbundens kongress Qualiy Winn Hoell i Haninge den 20 maj kl 9.00-15.00 9.00-10.00 Kaffe och regisrering 10.00-11.00 Öppnande av kongressen

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor

Läs mer

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr.

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr. Imporera bilen från USA Den låga dollarkursen gör de lönsam för dig a köpa bilen i USA. Du kan spara 50 000 kr. Av Mikael Sjerna/virginia,usa A köpa bil i USA är den bäsa bilaffären du kan göra i dag.

Läs mer

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik?

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik? Har Sveriges Riksbank blivi mer flexibel i sin penningpoliik? En analys av rekursiv skaade Taylorregler baserade på realidsdaa Henrik Siverbo Kandidauppsas Lunds Universie, Naionalekonomiska insiuionen

Läs mer

rapport ÅRSKOSTNADER BYGGNADSSTYRELSEN: UTREDANDE PROJEKTERANDE B Y G G A N D E O C H F Ö R V A L T A N D E V E R K S A M H E T

rapport ÅRSKOSTNADER BYGGNADSSTYRELSEN: UTREDANDE PROJEKTERANDE B Y G G A N D E O C H F Ö R V A L T A N D E V E R K S A M H E T BYGGNADSSTYRELSEN: UTREDANDE PROJEKTERANDE B Y G G A N D E O C H F Ö R V A L T A N D E V E R K S A M H E T rappor ÅRSKOSTNADER NUMMER 79 KOD Aal.920 APRIL 97 ERS - KBS-ANVISNINGAR NR DATUM ANM Regler för

Läs mer

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar

Läs mer

Elektroniska skydd Micrologic A 2.0, 5.0, 6.0, 7.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual

Elektroniska skydd Micrologic A 2.0, 5.0, 6.0, 7.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual Elekroniska skydd Micrologic.0, 5.0, 6.0, 7.0 Lågspänningsurusning nvändarmanual Building a Newavancer Elecricl'élecricié World Qui fai auan? Elekroniska skydd Micrologic.0, 5.0, 6.0 och 7.0 Inrodukion

Läs mer