Kreditderivat: introduktion och översikt

Transkript

1 Kredideriva: inrodukion och översik Alexander Herbersson, Cenrum för Finans/Ins. för Naionalekonomi FKC seminarium, Kredideriva: inrodukion och översik p. 1

2 Lie om mig Ekonomie Dokor (kvaniaiv finans), GU, sepember 2007 Avhandling: Pricing Porfolio Credi Derivaives. Teknologie Licenia (Indusrimaemaik), CTH, maj 2005 Avhandling: Dynamic Dependence Modelling in Credi Risk. Civilingenjör (Teknisk Fysik), CTH, okober 2001 Exjobb (Handelsbanken Markes): Implied Binomial Models. Finansrelaerad arbeserfarhenhe: Handelsbanken Markes, sepember mars 2001 Kredideriva: inrodukion och översik p. 2

3 Agenda Beskrivning av de vanligase krediderivaen. Hur fungerar marknaden för dessa deriva. Sam lie om......krediderivaens roll i Sverige...krediderivaens roll i den amerikanska "bolånekrisen" Kredideriva: inrodukion och översik p. 3

4 Definiion av kredi risk Kredi risk Risken a en mobar/gäldenär ine fullföljer sina bealningsåaganden. Exampel: E föreag har givi u obligaioner. Vi säger a föreag gör e fallissemang (defaul) om,.ex: Föreage går i konkurs. Föreage missar a beala en kupong i id, på någon av dess ugivna obligaioner. Kredideriva: inrodukion och översik p.

5 Kredideriva Kredideriva är insrumen som delvis eller hel, eliminerar kredi risk. Single-name Credi Defaul Swap (CDS) - skydd mo krediförluser på en föreagsobligaion. Firs-o-defaul swap - skydd mo den försa krediförlusen i en porfölj med flera obligaioner. Collaeralized Deb Obligaions (CDO) - mer komplicerad krediförsäkringssrukur i en porfölj med många obligaioner. Kredideriva: inrodukion och översik p. 5

6 Kredideriva, fors. Kredideriva handlas ännu ine på någon börs. De är privaa konrak mellan vå moparer, s.k OTC - deriva (over-he-couner). De finns (mycke) likvida "priser" på kredideriva, se.ex Reuers (GFI), Bloomberg, Crediex, ec. P.g.a OTC-srukuren är de svår a ge exak marknadssorlek för kredideriva. Kredideriva: inrodukion och översik p. 6

7 Krafig växande marknad Uesående volym i usen miljarder US dollar kredideriva akiederiva Källa: ISDA år ills 1 juli Tillväx i procen på årsbasis illväx kredideriva illväx akiederiva år ills 1 juli Kredideriva: inrodukion och översik p. 7

8 Single-name Credi Defaul Swap C ger u obligaioner. C defaular vid iden τ (sokasisk). A köper skydd av B, mo krediförluser från C under T år. premie kvaralsvis ills T eller τ A krediförluser från C om τ < T B C τ = defaul-idpunk för C Kredideriva: inrodukion och översik p. 8

9 Bealningsflöden i en CDS Premien är R(T)N, där N är försäkra belopp. R(T) handlas så förvänade bealningsflöden mellan A och B är samma vid = 0,R(T) beror ej på N. E exempel där C defaular i kvaral k (räknar från = 0) och τ < T. R(T)N R(T)N R(T)N R(T)N τ k 1 T A ill B B illa Nl l = förlus i % hos C Kredideriva: inrodukion och översik p. 9

10 CDS-spreaden CDS-spreaden R(T) urycks i bp på årsbasis av de försäkrade värde. Vanligas med T = 5, men finns också för T = 3,7,10 på de flesa sora föreag. 60 CDS spreadar på svenska föreag. Källa:Reuers/GFI 50 0 spread (bps) Volvo, 5y Ericsson, 5y TeliaSonera, 5y Vaenfall, 5y 0 Apr05 Jul05 Oc05 Jan06 Apr06 Jul06 Oc06 Jan07 Apr07 Jul07 Oc07 Jan08 Kredideriva: inrodukion och översik p. 10

11 CDS-er och bolånekrisen 600 Källa:Reuers/GFI spread (bps) Counrywide home, 5y 0 Jul05 Oc05 Jan06 Apr06 Jul06 Oc06 Jan07 Apr07 Jul07 Oc07 Jan Källa:Reuers/GFI spread (bps) Bear Serns & Co, 5y 0 Jul05 Oc05 Jan06 Apr06 Jul06 Oc06 Jan07 Apr07 Jul07 Oc07 Jan08 Kredideriva: inrodukion och översik p. 11

12 CDS-er och bolåne(kredi)krisen 60 Källa:Reuers/GFI 50 spread (bps) 0 30 Royal Bank of Scoland, 5y Barclays Bank, 5y Deusche Bank, 5y BNP Paribas, 5y Apr05 Jul05 Oc05 Jan06 Apr06 Jul06 Oc06 Jan07 Apr07 Jul07 Oc07 Jan08 Kredideriva: inrodukion och översik p. 12

13 CDS erm-srucure. 90 Källa:Reuers/GFI Deusche Telekom, 3y Deusche Telekom, 5y Deusche Telekom, 7y Deusche Telekom, 10y spread (bps) Jul05 Oc05 Jan06 Apr06 Jul06 Oc06 Jan07 Apr07 Jul07 Oc07 Jan08 Kredideriva: inrodukion och översik p. 13

14 E exempel på en CDS-rade A köper 5 års skydd på Ericsson AB, från B. Försäkra värde är EUR 10m. Den 6 november 2007 är CDS spreaden på Ericsson AB 5 bp. CDS-en (mellan A och B ) sarar 7 november 2007, sluar 20 december A bealar = EUR 13, 500 ill B varje kvaral (dec, mars, juni, sep) fram ill 20 Dec 2012 eller fram ill e fallisemang på Ericsson. Anag a e fallisemang på Ericsson inräffar under perioden 7 november 2007 ill 20 december Ungefär en månad efer kredihändelsen överför A ill B, obligaioner på Ericsson, som vid 7 november 2007 var värda EUR 10m. - B överför EUR 10m (cash) ill A. - CDS konrake avsluas. Kredideriva: inrodukion och översik p. 1

15 Firs-o-defaul swap C 1,..., C m har givi u obligaioner med defaul ider τ 1, τ 2,..., τ m (sokasiska) A köper skydd av B, mo den försa krediförlusen bland C 1,..., C m, under T år. Försa krediförlusen sker vid T F = min {τ 1, τ 2,..., τ m }. premie kvaralsvis ills T F eller T A krediförlusen från C i om τ i = T F < T B C 1,τ 1 C 2, τ N 2 N C m, τ m N Kredideriva: inrodukion och översik p. 15

16 Mer om Firs-o-defaul swappar En Firs-o-defaul swap-spread handlas på samma sä som en CDS-spread Finns likvida FD-swapar på sandardiserade korgar med fem föreag (m = 5) som löper över fem år (T = 5) Generell är 5 m 15. Ovanlig med fler än 10 föreag i korgen. Table 1: FD-spreadar för T = 5 (November 28 h, 2006) på korgar i olika europeiska sekorer. Varje korg besår av fem föreag i resp. sekor. SoS ("Sum of Spreads") är summan av de individuella CDS-spreadarna i varje korg. Secor bid ask mid SoS mid/sos % Auos % Energy % Indusrial % TMT % Consumers % Financial Sen % Kredideriva: inrodukion och översik p. 16

17 Collaeralized Deb Obligaions - CDO En CDO är e insrumen som har en krediförsäkringssrukur koppla ill den oala krediförlusen i en porfölj. Finns olika CDO: Syneisk CDO (vanligas), Cash CDO, CLO (lån), CBO (obligaioner) ec. ec. En syneisk CDO är definerad för en porfölj besående av m credi defaul swaps (lika vikade) på föreag med defaul-ider τ 1, τ 2...,τ m och krediförluser l 1, l 2,...,l m. Vanlig a m är 125 eller sörre. Kredideriva: inrodukion och översik p. 17

18 CDO: Krediförlus-processen Toala krediförlusen L för porföljen vid iden ges av summan av alla individuella krediförluserna som inräffa fram ill iden. E scenario där försa defaulen är firma 25, andra firma 8, redje firma 1 och där fjärde defaulen är firma 37. L l 25 + l 8 + l 1 l 25 + l 8 + l 1 + l 37 l 25 + l 8 l 25 τ 25 τ 8 τ 1 τ 37 Kredideriva: inrodukion och översik p. 18

19 Trancheförlusen L (a,b) är förlusen i ranchen [a, b] vid iden, för en porfölj med förlusen L vid iden. L L (a,b) b a = defaulhändelser där förluserna, hel eller delvis, hamnar i ranchen [a, b] Kredideriva: inrodukion och översik p. 19

20 Trancheförlusen: re scenarion L (a,b) är förlusen i ranchen [a, b] vid iden, för en porfölj med förlusen L vid iden. L (a,b) = 0 då L < a L (a,b) = L a då a L b L (a,b) = b a då L > b 100 % 100 % 100 % porföljkrediförlus porföljkrediförlus porföljkrediförlus L b% b% b% L L (a,b) L (a,b) a% a% a% L 0 % b a L (a,b) 0 % 0 % a b L Kredideriva: inrodukion och översik p. 20

21 Trancheförlusen, igen 100% krediförlus Porföljkrediförlus L (a,b) = 0 då L < a L a då a L b b a då L > b b% a% L L (a,b) 0% 0 L a b a ranche-krediförlus(i [a,b]) Kredideriva: inrodukion och översik p. 21

22 Srukuren i en CDO-ranche S (a,b) (T) (b a) L (a,b) varje kvaral = 1, 2, 3,..., T A L (a,b) T, d.v.s alla porföljkrediförluser i [a, b] fram ill T B 100% krediförlus Porföljkrediförlus L (a,b) = 0 då L < a L a då a L b b a då L > b b% (b a) L (a,b) a% L L (a,b) 0% L a b a ranche-krediförlus(i [a,b]) Kredideriva: inrodukion och översik p. 22

23 Bealningsflöden för CDO-ranche S (a,b) (T) handlas så förvänade bealningsflöden mellan A och B är lika vid = 0. E exempel där de sker vå krediförluser (firma 17 och 5) i ranchen [a, b] fram ill iden T. Förluserna sker i kvaral 11 och 16, räkna från = 0. s(b a) s(b a) s(b a) s = S (a,b) (T) s(b a l 17 ) s(b a l 17 ) s(b a l 17 l 5 ) s(b a l 17 l 5 ) τ 17 τ T A ill B B ill A l 17 l 5 l 17 = förlus i % hos föreag 17 l 5 = förlus i % hos föreag 5 Kredideriva: inrodukion och översik p. 23

24 Sandardiserade CDO-rancher Finns likvida ranche-spreadar S (a,b) (T) på sandardiserade porföljer med CDS-er Exempel: itraxx Europe serierna. - Porfölj med 125 mes likvida europeiska credi-defaul-swaps, (lika vikade). - Porföljsammansäning, defaul-händelser, m.m. besäms av 38 marke-markers - Trancherna är [a, b] = [0,3],[3,6],[6,9],[9,12] och [12,22] (index är [0,100]) - Löpid T = 3,5,7 och 10 för alla rancher. - Spreadarna urycks i bp på årsbasis av försäkra värde. - För [a, b] = [0,3] säs löpande premie ill 500 bp och spread som handlas är upfron-premie (i % av försäkra värde på årsbasis) Kredideriva: inrodukion och översik p. 2

25 Tranche-subordinaion 180 Källa:Reuers/GFI itraxx Europe, 3 6 ranche, 5y itraxx Europe, 6 9 ranche, 5y itraxx Europe, 9 12 ranche, 5y itraxx Europe, ranche, 5y spread (bps) Jul05 Oc05 Jan06 Apr06 Jul06 Oc06 Jan07 Apr07 Jul07 Oc07 Jan08 Kredideriva: inrodukion och översik p. 25

26 Term-srucure för CDO-rancher 150 Källa:Reuers/GFI spread (bps) 100 itraxx Europe, 9 12 ranche, 5y itraxx Europe, 9 12 ranche, 7y itraxx Europe, 9 12 ranche, 10y 50 0 Jul05 Oc05 Jan06 Apr06 Jul06 Oc06 Jan07 Apr07 Jul07 Oc07 Jan08 Kredideriva: inrodukion och översik p. 26

27 CDS-index CDO ranche där [a, b] = [0, 100], d.v.s skydd mo krediförluser i hela porföljen. Finns sandardiserade CDS-index på flera olika porföljer, för T = 3, 5, 7 och 10 itraxx Europe - itraxx Europe, 125 europeiska invesmen grade föreag - itraxx Non-Financials, 100 föreag. - itraxx Financials, 25 föreag. - itraxx Europe HiVol, de 30 föreag i itraxx Europe som har sörs CDS spread - itraxx Europe Crossover, 50 europeiska sub-invesmen grade föreag itraxx Asia/ Pacific - Japan, 50 föreag. - Asian-Ex-Japan, 50 föreag. - Ausralia, 25 föreag. CDX NA IG, USA, 125 nordamerikanska invesmen grade föreag Kredideriva: inrodukion och översik p. 27

28 Kredideriva i Sverige idag Basera på vice riksbankschefen Lars Nybers al, mars 2007, Handeln är idag mycke begränsad (lien marknad för föreagsobligaioner) Svenska banker har kärnverksamhe med långa kundrelaioner Svenska bankers exponeringar mo föreag som handlas akiv på krediderivamarknaden är relaiv små Svenska banker har idag små behov a säljar kredirisk (har haf go om kapial) Dominerande handel med kredideriva har ske för kunders räkning Kredideriva: inrodukion och översik p. 28

29 Kredideriva i Sverige i framiden Basera på vice riksbankschefen Lars Nybers al, mars 2007, Handeln med kredideriave i Sverige kommer roligen a öka p.g.a nya kapialäckningsrelger, Basel II - T.ex. minska branschkoncenraion i en porfölj, och därmed kapialäckning, genom a sälja av kredirisk - Är med dagans regler ej illåe, men möjligheen ökar med Basel II Krediderivamarknaden kommer roligen a uvecklas ill a omfaa även radiionella lån Lars Nyberg:"Min bedömning är a fördelarna med kredideriva översiger riskerna för samhällsekonomin. De har i vikiga avseende revoluionera handeln med kredier. De problem som har med marknadens infrasrukur a göra haneras framgångsrik och mycke alar för a riskerna på de område minskar i ak med a marknaden mognar." Kredideriva: inrodukion och översik p. 29

30 Lie om sommarens kredikris Transparens, riskhanering sam försåelse av CDO s på residenial morgage backed securiies (subprime) har förmodligen vari "låg" bland många akörer. Dea var (och är) en sor bidragade fakor ill sommarens inernaionell kredikris De förs nu diskussioner (på G7 nivå m.m.) för a - öka sandardiseringen av derivaen - öka ransparensen på marknaden - kräva bäre insyn i riskhaneringen av derivaen - säa ak för graden av "komplexie" i derivaen - bäre insyn i raingfirmornas roll - bäre insyn i s.k "off-balance" bolag, som SIV s Kredideriva: inrodukion och översik p. 30