bruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18

Transkript

1 18 19 En Svensk bruksor i Vienam besöker Sveriges sörsa bisåndsprojek pappersbruke Bai Bang n Pappersbruke Bai Bang i Vienam blev symbolen för misslycka svensk bisånd på 1980-ale. Sedan dess har man lyckas vända den negaiva renden. Nu sår man inför nya umaningar för a möa framiden. har res ill Bai Bang för a a reda på hur pappersbruke mår idag. TEXT: Andreas Masson BILD: Quinn Ryan Maingly

2 20 21 Spåren av Sverige syns i fordonsparken. Volvo och Scania-fordon dominerar men börjar bli ill åren. Vi hoppas de håller e bra ag ill, säger Nguyen Ngoc. Vägen mo Bai Bang från Hanoi växer. De som var en skumpig grusväg håller på a förvandlas ill en fyrfilig moorväg. Vi är på väg ill de sörsa svenska bisåndsprojeke någonsin. Här, io mil nordväs om Hanoi i norra Vienam, besämde sig den svenska regeringen 1970 för a bygga e pappersbruk. Syfe var a simulera åeruppbyggnaden i de krigsdrabbade lande. Men förs under 1980-ale var anläggningen klar. Då hade den kosa nära re miljarder kronor. Riksdagsledamoen Carl Bild (M) kriiserade Socialdemokraerna för a ha felbedöm uvecklingen i Vienam. De rodde a lande skulle uvecklas ill en halvhyfsad demokrai. Isälle blev de yranni och oalfiasko med Bai Bang, sade han i riksdagen På vägarna har cyklar bys u mo moorcyklar, bilarna har blivi sörre och vienameserna använder mobilelefoner och läsplaor. Förra åre publicerade Sida en oberoende uredning som visade a de svenska bisånde ill Vienam lyf miljoner ur faigdom on papper om åre Tran Xuan Nghiep är en av pappersbrukes veeraner. Han har arbea här sedan slue av 1970-ale, de senase åren på ledningskonore. Ni var de försa som rodde på vår land efer krige. Pappersbruke är en symbol för vänskapen mellan våra länder, säger han när han ar emo oss i recepionen. De dröjde fram ill 1996 innan pappersbruke klarade av a leverera enlig den ursprungliga planen, on papper om åre. Tio år senare sprängde man drömgränsen on per år. Tran Xuan Nghiep beräar a opimismen var sor. Åre därpå blev Vienam den 150:e medlemmen i världshandelsorganisaionen WTO. Expormarknaden var plöslig vidöppen. Men isälle ökade försäljningen av uländsk papper i Vienam. I affärerna finns nu skrivarpapper, aneckningsblock och oalepapper från Thailand och Kina. Vi har få svårare a sälja våra produker sedan vi gick med i WTO, säger Tran Xuan Nghiep. Idag producerar de dryg ansällda run on papper och on pappersmassa om åre. De kan översäas ill a 40 procen av all kopieringspapper i Vienam kommer härifrån. Därill är man en av landes sörsa illverkare av oalepapper. Men vi har ine kunna exporera så mycke som vi vela på grund av finanskrisen, säger Tran Xuan Nghiep. Vi ar en promenad run fabriken med Tran Xuan Nghiep och kollegan Nguyen Ngoc. Bäs om vi börsnoerades Överall syns spåren av den svenska närvaron. Vi får flya på oss när en hjullasare från Volvo ska lasa flis på en lasbil från Scania av äldre modell. ABB:s röda logga syns på de flesa elskåpen. I e hörn bredvid e konrollrum sår en gammal svensk förbandslåda. De är ine bara den som börjar bli ill åren. Jag frågar Tran Xuan Nghiep om hur de ska göra för a modernisera fabriken. De måse vi göra. Men jag ve ine rikig hur, jag anar a vi får bya u saker eferhand. Lyckligvis fungerar de svenska lasbilarna uan problem, säger han och ler. Klar är a man snar blir vungen a invesera

3 22 23 Pappersrullarna sämplas för hand av en konrollan för a säkersälla pappres kvalie. Förs sämplas dagens daum, sedan konrollanens namn. för a kunna hänga med i den nya inernaionella konkurrensen. Men vem ska göra de? Nguyen Ngoc konsaerar a de är svår a konkurrera så länge man är e salig föreag. De bäsa vore ifall vi börsnoerades. Vi behöver mer kapial för framida inveseringar, säger han. Inne i maskinhallen pågår arbee för full. De flesa arbearna jobbar i reskif, morgon, efermiddag och kväll. Enlig Tran Xuan Nghiep är de sällan någon som klagar. Alla bor ju ändå i Bai Bang och ofa arbear hela familjen på pappersbruke, säger han. Till skillnad från på många andra fabriker i Vienam, är man ledig vå dagar i veckan och arbear bara åa immar per dag. Vid e bord i maskinhallen äer Cao Van Huu, 35, sin lunchlåda. De senase olv åren har han arbea som maskinis. Hans lön på run kronor i månaden ligger srax över genomsnie på fabriken. Jag suderade på fabrikens gymnasieskola och fick jobb här. Om Bai Bang bara forsäer a producera papper på en sabil nivå kan jag änka mig a sanna här ills jag går i pension, säger han. Ljudvolymen är hög i maskinhallen och enlig svenska arbesmiljöregler hade hörselskydd vari e obligaorium. Mycke av de unga arbee sker förhand. Sveen rinner på både oss och arbearna. Tidigare ansälldes kvinnor för a barka av de unnase räden som ine maskinen klarade av. För de fick de åa kronor i daglön. Nu har de ersas av en maskin som sår och uggar bark på gårdsplanen. På våningen under maskinhallen sår en grupp kvinnor och konrollerar pappersrullarna innan de skickas iväg. På varje rulle sämplas konrollanens namn sam daum. De är för a inyga vår höga kvaliesnivå, förklarar Nguyen Ngoc. Packa papper i 10 år Ingen av konrollanerna har id a praa med oss. En kvinna i 30-årsåldern sämplar med van hand pappersrullarna efer en snabb översyn. På sämpeln går de a läsa a hon heer Phuong. En bi bor sker pakeeringen av kopieringspapper. Den sker också förhand med hjälp av en maskin som spoar u 500 A4-ark i varje bun. Pakeeraren Bich förklarar a hon arbea med a packa papper i dryg 10 år. Jag rivs med a arbea skif. Priva spelar de ine så sor roll efersom min man också arbear här som reparaör, säger hon samidig som hon ejpar ihop e pake kopieringspapper. Föroreningar och nedskräpning Miljöproblemen är e daglig samalsämne i de vienamesiska säderna. Probleme med lufföroreningar De bäsa vore ifall vi börsnoerades. Vi behöver mer kapial för framida inveseringar. och nedskräpning är också sor. Gemene man slänger si skräp på gaan där de plockas upp av sophämare sen på kvällen. Sedan körs de u ill så kallade sopbyar uanför säderna där invånarna jänar pengar på a sorera soporna. E ine hel ofarlig jobb, men som ibland kan ge ganska höga inkomser beroende på vad som slängs under dagen. De säljer sedan plas, mealler och papper vidare ill indusrier.

4 24 25 All kopieringspapper packas för hand. En maskin maar u 500 papper å gången och sedan slår pakeerarna in pappre med en ejpbi på baksidan. Arbearna arbear i reskif enlig modellen 06-14:30, 14:30-23 och Pakeeraren Bich beräar a hon har arbea i mer än 10 år på fabriken. När besöker Bai Bang arbear hon morgonskif och ser fram emo a gå hem redan klockan 14:30. Vu Manh Thang, Bui Ngoc Hai och Ngo Duy Thien ar en ras i maskinhallen. De arbear som maskinoperaörer. De vå äldre (på borre sidan) har båda arbea mer än 30 år på fabriken och håller på a lära upp Ngo Duy Thien som nyss börja. Cao Van Huu, 35, har arbea i olv år på pappersbruke. Han jänar kronor i månaden som maskinis. De är en hel okej lön, men den kan bli bäre, säger han. Många av arbearna har jobba länge på fabriken. Lönen är bra och de känns lie lyxig a bara arbea 40 immar i veckan. Med denna veskap om vienamesisk sophanering frågar jag exporchefen Khanh Chu om hur de änker kring a använda källsorera papper i produkionen. Efersom sopsoreringen ine fungerar illfredssällande i Vienam skulle vi bli vungna a imporera gammal papper. Jag försår ine rikig varför vi skulle göra de när vi har vår råmaerial på nära avsånd här i Vienam, säger hon. Sabil och hyfsa bra beal På en bänk i skuggan sier 53-årige Son och ar igen sig. I 23 år var floden hans arbesplas. Hans uppgif var a hålla ordning på saker och ing i samband med immerransporerna. De se Akaciaräden och eukalypusräden som används behöver sju år på sig efer planeringen innan de är redo för pappersprodukionen. Under åren som har gå har man lär sig a åerplanera räd på samma sälle där man huggi ner dem. Träden sår i sex provinser run om i norra Vienam och skeppas på floden ill bruke i Bai Bang. De skapar i sin ur vikiga arbesillfällen. Skulle vi använda källsorera papper skulle många bli arbeslösa, säger Khanh Chu. En annan umaning för miljön är energiförsörjningen. De finns inge alernaiv ill a elda med kol efersom anläggningen är byggd för de. Jag hoppas a vi hiar e alernaiv snar. Kol är dyr och leder ill lufföroreningar, säger Nguyen Ngoc. Men kollegan Khanh Chu ycker ine a de är den vikigase frågan. Vi måse fokusera mer på a öka vår kapacie för a kunna konkurrera med pappre som kommer från Thailand och Indonesien. I södra Vienam har vi i princip förlora hela vår marknadsandel. Idag bor vi i egna hus, de kunde vi knapp drömma om i iden. förr nase sju åren har han dock illbringa i en hjullasare. Jag rivs med jobbe. De är sabil och hyfsa bra beal, säger han. Med sina re decennier i brukes jäns har han se uvecklingen på nära håll. Ine bara i fråga om produkionskapacie uan också vad gäller lande Vienam och i saden Bai Bang. De har hän så mycke under de här åren. Levnadssandarden i saden har gå upp. Idag bor vi i egna hus, de kunde vi knapp drömma om förr i iden, säger Son. Handlade bara om poliik Under krige arbeade han i armén och live var all anna än lugn och silla. Än idag, säger han, kan han sundals njua av lugne i sin hjullasare medan han lasar flis och immer. Även Tran Xuan Nghiep har minnen från krige. På den iden arbeade han som arméofficer. Jag rese run i sora delar av södra Vienam och befriade vår land, säger han. Foografen Quinn Ryan Maingly, som kommer från USA, frågar honom om han ycker illa om amerikaner. Nej, nej, nej, ubriser Tran Xuan Nghiep och illägger: Krige handlade bara om poliik, ine om oss vanliga människor. Idag är vi goda vänner, lå oss lägga de bakom oss. Han flinar när han drar

5 26 27 Tran Xuan Nghiep och Nguyen Ngoc symboliserar generaionsskife vid Bai Bang. Den äldre ser fram emo a lämna över ill den yngre generaionen. De är dags a de visar vad de går för, säger han. FAKTA Bai Bang då n Urikesminiser Torsen Nilsson (S) besluade 1969 a skjua ill pengar för humaniära ågärder och åeruppbyggnadsarbee i Nordvienam. Åre därpå inleddes projeke a bygga e ny massa- och pappersbruk i Bai Bang, 10 mil nordväs om Hanoi för a öka levnadssandarden hos befolkningen och illgodose pappersbehove. De var de försa projeke som genomfördes med väserländska finansmedel i kommunissaen Vienam. Projeke pågick i hela 25 år och slunoan landade på 2,8 miljarder kronor mo den ursprungliga budgeen på 770 miljoner kronor. Bai Bang blev symbolen för misslyckade bisåndsprojek ill dikaurer. n I en oberoende rappor som Sida publicerade förra åre konsaerade man a, föruom a leverera papper ill folke och ge lande exporinkomser, har de också jäna som en mjuk övergång ill kapialism i Vienam. sig ill minnes hur de var försa gången han räffade svenskarna i Bai Bang. De var långa, via och blev lä solbrända. Då ycke jag a de såg u som amerikanerna som jag slogs mo under krige. Men svenskarna var ju mycke revligare, säger han. Dags för den unga generaionen Många av arbearna vi räffar har jobba länge på fabriken. När vi frågar varför, svarar de a lönen är bra, a de forfarande känns lie lyxig a bara arbea 40 immar i veckan och a de egenligen ine finns några alernaiv i Bai Bang. Här bor cirka invånare varav en dryg iondel arbear på fabriken. Här ligger den egna gymnasieskolan, brukshoelle och resaurangen. Man kan se flera likheer mellan saden Bai Bang och svenska bruksorer där live har kresa kring fabriken. Klockan är mi på dagen och många ar en paus i arbee för a äa lunch. Vi ar oss ill en närbelägen resaurang och äer grillad kyckling och ris med Tran Xuan Nghiep och Nguyen Ngoc. Den äldre konsaerar nöj a han snar går i pension. Han kommer a få 75 procen av lönen i salig pension efersom pappersbruke drivs i salig regi. De är dags för den unga generaionen a visa vad de går för, säger Tran Xuan Nghiep och ler. Men de kanske är läare sag än gjor. De är svår a Vi lär behöva er hjälp även i framiden. Ni får gärna komma illbaka. ersäa medarbeare med 30- års erfarenhe av pappersoch massaprodukion. Många av dem vi ansäller idag har sudera på universie i Hanoi. De flesa kommer härifrån och åervänder när de har agi sin examen, säger Tran Xuan Nghiep. Assisenen Nguyen Ngoc är e exempel på generaionsskife. Han är dryg 30 år och flyade för några år sedan illbaka ill Bai Bang från Hanoi där han arbeade i urisbranschen. Nu bor han med sin fru och son hos sina föräldrar. Jag ror a min son kommer a flya ill Hanoi för a sudera i framiden. Om han kommer illbaka? Jag ve ine, de beror på vilka möjligheer som finns här då, säger Nguyen Ngoc. Bisånde fasas u under 2013 Vi ar en sväng i saden Bai Bang. Nguyen Ngoc pekar u byggnader som Sverige vari med och finansiera. Tack vare svenskarna fick fler möjlighe a bo i egna hus, säger han. Under 2013 fasas de svenska bilaerala bisånde ill Vienam u. Fyra decenniers samarbee avsluas vid årsskife. Innan vi lämnar Bai Bang vill Nguyen Ngoc skicka med en hälsning ill de svenska folke. Vi lär behöva er hjälp även i framiden. Ni får gärna komma illbaka, säger Nguyen Ngoc. n Bai Bang idag n Pappersbruke Bai Bang ägs av de saliga föreage Vienam Paper Corporaion (VINAPACO) som bildades 1995 och besår av 28 olika enheer, varav 19 skogsbolag sam vå doerbolag. Bai Bang är de sörsa pappersbruke inom VINAPACO. Källa: Sida.se Sveriges bisånd ill Vienam fasas u n Vienam har sedan 1967 vari e prioriera bisåndsland. Sammanlag har Sverige beala över 14 miljarder kronor ill infrasrukur, reformer och faigdomsbekämpning uppgick bisånde ill 85 miljoner kronor. I år fasas de bilaerala samarbee u för a avsluas vid årsskife. Källa: Sida.se