UNIVERSEN. # 1 februari -13 årg 44 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11

Transkript

1 UNIVERSEN # 1 februari -13 årg 44 En idning för Uppsala universies medarbeare Tema: Öppen illgång Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11 Åsiker går isär om slopa bidrag Sid 4 5 Klarecken för Campus Goland Sid 6 Risk för ho och våld ska minska Sid 14 Han kämpar mo pseudoveenskapen Sid Fler nyheer och nyiga länkar hiar du på

2 Ledare Nykomlingar välkomnades ill universiee universell Innehåll 12 akuell 4 Ubildningsbidrage fasas u 5 Delade meningar om slopa bidrag 6 Klarecken för Campus Goland 7 Hia din ulysning på webben Tema: öppen illgång 8 Forskningsdaa ska offenliggöras 9 De delar forskningsdaa med andra 11 Ny umaning för universiesbiblioeke forskning 12 Flugsnappare skvallrar om evoluionen 13 Daaprogram mäer segregaion omvärld 15 Sudener är ambassadörer i hemländer 16 Han går i närkamp med pseudoveenskapen Till sis 18 Brandskyddsubildning under april 19 Vårens räningsider för ansällda När forskare ine längre vågar eller kan gå sin egen väg riskerar arve efer upplysningen a eroderas. Ylva Hasselberg, professor vid ekonomiskhisoriska insiuionen Välkomna, kära receniorer! Lev väl, hög lysande dokorer! ea skrivs mellan reccemoagningen och vinerpromoionen, i den smällkalla vinervecka när hösen avsluas och våren inleds vid Uppsala universie. En fredag har vi förmånen a hälsa de sorögda och spän förvänansfulla receniorerna välkomna. Veckan därpå ser vi i samma aula de sola och självmedvena nya dokorerna moa haar, kransar och diplom. De vå ceremonierna sammanfaar i koncenra universiees uppgif: a få människor Om vi känner oss rygga och säkra i vår egen roll skapas förusäningar för god växelverkan med andra. a växa genom a illägna sig kunskaper, kriisk änkande och veenskaplig hanverk, för a sedan med egen forskning bidra ill a flya kunskapsfronen framå. När promoor ar farväl av den nypromoverade dokorn med orden Vale! Praeclarissime Docor! är de en uppmaning: Använd dina kunskaper och färdigheer väl; genom dem är du rusad för framidens umaningar och redo a gå u och göra vikiga insaser i samhälle. För de är ju universiees yersa mål a bidra ill en bäre värld. Som inernaionell ledande forskningsuniversie värnar vi vår auonomi, akademiska frihe och veenskapliga inegrie. De gör vi ine bara för a de är principiell vikig. Vi gör de för a vi är överygade om de är så vår forskning och ubildning uvecklas bäs. De skapar urymme för de oförusedda och ibland hel oplanerade möen, förlopp och kombinaioner som skapar veenskapliga genombro, nya insiker och radikala innovaioner och på så sä blir också vår samhällsnya långsikig sörs. Auonomi och inegrie handlar dock ine om a vi skall avskärma oss från omvärlden. Tvärom är oberoende en ugångspunk för vår samverkan med näringsliv och samhälle. Good fences make good neighbours, brukar man ju säga. Om vi känner oss rygga och säkra i vår egen roll skapas förusäningar för god växelverkan med andra. Relevansen och kvalieen i både ubildning och forskning ökar ju mer vi exponerar oss för omvärldens umaningar. Därför ska vi bejaka alla former av nydanande, gränsöverskridande samverkan, samidig som vi avvisar alla försök ill klåfingrig poliisk syrning av forskning och ubildning. Anders Malmberg, prorekor redakion REDAKTÖR: Helena Edsröm E-POST: universen@uadm.uu.se ADRESS: Universen, Uppsala universie, Box 256, , Uppsala BESÖKSADRESS: S: Olofsgaan 10b TEL: ANSVARIG UTGIVARE: Urban Lindberg LAYOUT: Mikael Mannberg, Redakörerna AB, TRYCK: V-ab UPPLAGA: ex Papper: Munken Plus 70 gram. V-ab är cerifiera enlig ISO 14001:2004 respekive ISO 9001:2000 sam Svanenmärk. ADRESSÄNDRING: meddela din personalhandläggare, övriga prenumeraner gör skriflig anmälan ill redakionen. Texer lagras elekronisk hos Universen. En del exmaerial publiceras också på Inerne. Den som sänder maerial ill Universen anses medge elekronisk lagring/ publicering. För obesäll maerial ansvaras ej. ISSN Foo: Mikael Wallersed Foo: Mikael Wallersed Fler än sudener är anagna ill kurser och program vid Uppsala universie denna vårermin, dryg av dem är nya sudener. Under slue av januari sasade universiee som vanlig lie exra på a välkomna nykomlingarna. Ända sedan 2002 finns en radiion vid Uppsala universie a sudener som plugga några år ringer ill nya sudener och hälsar dem välkomna. Vid denna vårermins sar sa sammanlag 30 sudener på kvällsid och ringde ill ungefär 80 sudener var. Sammanlag kan allså fler än nya sudener inom grundubildningen ha få sig e välkomnande samal under slue av januari. Och de så kallade välkomsringningarna är vikigare än man kanske ror, konsaerar en av ringarna. Hon blev själv uppringd inför sin programsar för några år sedan. När jag blev uppringd så blev jag oerhör glad, för jag hade aldrig vari i Uppsala och kände inga personer här. Så även om jag visse a jag ville gå programme i Uppsala så blev jag exra glad när någon ringde och välkomnade mig och sa a här ska du vara de försa dagarna och så vidare. En rygg rös som peppade mig, säger Jennie Beijar som pluggar jurisprogramme. När Universen räffar henne har hon A4-lisor fulla med namn a pricka av framför sig. Hur man fixar boende och billig kurslieraur, vad som skiljer de olika naionerna och kårerna å, vilka sudenrabaer man ine får missa och vad som händer på en inspark de är alla vanliga frågor hos de nya sudenerna. Personlig ouch vikig Men även om man ine har några frågor kan samale spela sor roll, ror en annan av ringarna. Ny rekorsråd för kulur vid Uppsala universie är Bri- Inger Johansson, professor i konsveenskap. Uppdrage är a låa kulur och kulurarv bidra ill en försklassig universiesmiljö. Terminssar Dryg personer har sök ill Uppsala universie vårerminen Ungefär personer har anagis ill kurser och program. Mes populära är jurisprogramme och psykologprogramme, ä följda av läkarprogramme och ekonomprogramme. Dryg av sudenerna är så kallade receniorer allså hel nya vid universiee. Fredagen den 18 januari anordandes en välkomsmoagning för receniorerna där komikern Mikael Tornving var konferencier. Konsveare ny rekorsråd Bri-Inger Johansson har koll på kulur. ÖVERTYGANDE. Johanna Bergman välkomnar nya sudener ill kandidaprogramme i biologi. Jag ar emo uppdrage med sor glädje. De är e spännande uppdrag inom e område där de finns goda möjligheer a verka för de breda universiee och bygga broar mellan universie och samhälle, säger Bri-Inger Johansson. Cenral i uppdrage som rekorsråd för kulur är a verka för a kulur och kulurarv unyjas som hävsång i arbee för en försklassig universiesmiljö, främja inerakion med forskning och ubildning sam skapa mervärden för sudener och ansällda. Rekorsråde represenerar rekor i olika sammanhang. Rekorsråde är också ordförande i Uppsala universies musei- och musikråd sam i rädgårdsdirekionen vid Uppsala linneanska rädgårdar. Kuluren spelar en vikig roll för a upprähålla och uveckla en dynamisk bildnings- och universiesmiljö. Jag minns samale som jag fick som ny suden väldig väl. Jag sa med någo hel anna och hade egenligen inga frågor, jag hade koll på de mesa. Men ändå blev jag väldig glad och peppad, säger Johanna Bergman, som pluggar kandidaprogramme i biologi. Måle med samalen är försås a få nya sudener a känna sig välkomna och rygga inför kurssar. Men de handlar också om a göra inryck. Nya sudener är en vikig målgrupp för universie och högskolor och inför kurssar får sudenerna sora mängder informaion hemskickad. I all den informaionsmängden kan e elefonsamal från en suden kanske vara de som gör skillnaden. Oavse om de nya sudenerna är veksamma, har frågor, ine ve vad de ska förväna sig eller har full koll så ror vi a den här personliga konaken är vikig, säger Ninni Holmlund, sudieinformaör vid sudenavdelningen som arrangerar välkomsringningarna. helena edsröm Bri-Inger Johansson kommer, med sin konakya in mo de professionella kulurlive, a yerligare kunna särka relaionerna mellan Uppsala universie och omvärlden och bidra ill e kvalificera veenskaplig samal i de här frågorna, säger rekor Eva Åkesson. Bri-Inger Johansson har medverka i flera sora forskningsprojek som i huvudsak rör kyrkor och slo. För närvarande arbear hon med en sudie som belyser hus sadsmiljöer och byggnader används i lierära sammanhang, med Isanbul som exempel. Hon är också veenskaplig ledare vid SALT, Forum for Advanced Sudies in Ar, Languages and Theology vid Uppsala universie. anneli waara Foo: Mikael Wallersed Foo: Mikael Wallersed Vinerpromoion med prisudelning 75 nya dokorer och 18 hedersdokorer promoverades och flera priser delades u vid vinerpromoionen den 25 januari i universieshuses aula. På programme sod föruom själva ceremonin också en föreläsning av medicinska fakuleens promoor, professor Kjell Öberg, om målsyrd cancerbehandling. De bjöds också på sång av operasångerskan Åsa Thyllman och musik framförd av Kungliga Akademiska kapelle. Nominera ill pedagogiska prise Uppsala universie delar u pedagogiska priser för framsående insaser inom ubildning på grund- och avancerad nivå. Fem pris, på vardera kronor, delas u årligen i november. Fyra av priserna är rikade mo lärare inom olika veenskapsområden. De feme prise rikas ill e för åre prioriera område och kallas för de fria prise. År 2013 är de område Akiv sudenmedverkan. Alla ansällda och sudener vid universiee kan nominera, senas den 25 mars. Läs mer och nominera: hp://uadm.uu.se/ pu/pedagogiska_prise Universiesbiblioeke inför ny söksysem I slue av januari lanserade Uppsala universiesbiblioek e ny söksysem, vilke innebär a innehålle i biblioekskaalogen DISA och de flesa av de elekroniska resurserna kan sökas via samma sökrua på biblioekens webbplas. På resulasidan kan sökningen filreras efer exempelvis publikaionsyp. De går också a begränsa sökningen ill e viss biblioek. Tesa och läs mer: Två nya myndigheer ar över I december 2012 lades de re myndigheerna Högskoleverke, Inernaionella programkonore och Verke för högskoleservice ner. Verksamheen flyades den 1 januari 2013 ill vå nya myndigheer: Universieskanslersämbee (UK-ämbee) och Universies- och högskoleråde. Läs mer om de nya myndigheerna: Ny vänförening bildad I mien av januari bildades en ny vänförening Uppsala universies vänner. Bland grundarna finns bland anna universies fyra föruvarande universiesrekorer. Vänföreningen har ill ändamål a akiv medverka ill a angelägna projek, som gagnar universiee och dess verksamhe, kan genomföras vid universiee. 2 UNIVERSEN # 1-13 UNIVERSEN #

3 akuell Slopa bidrag bäre villkor Ubildningsbidrage fasas u från och med 2015, enlig e konsisoriebeslu i december. Därmed följer Uppsala universie en rad andra svenska lärosäens exempel i arbee för bäre arbesvillkor för dokorander. Ubildningsbidrage är e skaeplikig bidrag på kronor i månaden som varken är sjukpenning- eller pensionsgrundande för de dokorander som ar emo de. Universieen i Lund, Göeborg, Umeå, Linköping och Sockholm, sam de ekniska högskolorna Chalmers och KTH, har sedan idigare faa beslu om a avskaffa bidrage. Och enlig rekor Eva Åkesson är konsisoriebeslue en vikig markering för Uppsala universie som arbesgivare. Vi måse erbjuda arakiva villkor för a naionell och inernaionell kunna konkurrera om forskarsuderande. De är också en fråga om likabehandling av våra dokorander inom universiee, säger hon. Universiees insiuioner får enlig rådande inern regelverk finansiera dokorander med ubildningsbidrag under max olv månader och idag förekommer bidrage på sju av nio fakuleer. Om ubildningsbidrage l Skaeplikig bidrag för forskarsuderande. Fassälls av regeringen och är idag kr/mån. Bidrage är ine sjukpenningsgrundande och grundar ine för salig jänsepension. l Den som finansieras av ubildningsbidrag är ine ansälld och har ine rä ill avalsenliga förmåner som försäkringsskydd, semeser och föräldraledighe. l Universieen i Lund, Göeborg, Umeå, Linköping och Sockholm, Chalmers och KTH, har sedan idigare faa beslu om a avskaffa ubildningsbidrage. l kronor skulle de uppskaningsvis kosa årligen a upprähålla anale dokorander på universiee om dokorandansällning hel ersae ubildningsbidragen. Källa: personalavdelningens HR-guide på näe och remissen om ufasning av ubildningsbidrage, UFV 2012/841 Kriiska remissvar Elva procen av Uppsala universies dokorander finansierades hel eller delvis av ubildningsbidrag förra åre. Samliga re veenskapsområden var under remissrundan kriiska ill a avskaffa ubildningsbidrage, med hänvisning ill ökade kosnader och minska anal dokorander. Vi og inryck från och inspirerades av områdenas svar och funderingar och införde en möjlighe ill dispens, säger Eva Åkesson. För a skydda små och ekonomisk sårbara veenskapliga miljöer kommer fakuleerna a kunna ge dispens för ubildningsbidrag efer januari Men då måse synnerliga skäl anges och konsisorie kommer a göra årliga uppföljningar så a dispens ine ges för vidlyfig. Konsisorie har agi e ansvarsfull beslu som ger områdena id ill 2015 a förbereda sig och dispensmöjlighe, säger Eva Åkesson. På sik är de enlig henne ändå full rimlig a universiee lämnar bidrage bakom sig. De är svår a försvara orygga villkor för dokorander när universiee har oförbrukade anslag på över en miljard. Nu har vi även sänk lönebikosnaden för ansällda under 26 år, vilke minskar insiuionernas kosnader för dokorander med jäns. helena edsröm Finansierar dokorander Andelen dokorander som finansierades hel eller delvis av ubildningsbidrag vid Uppsala universie har minska någo de senase fyra åren: procen procen procen procen Källa: planeringsavdelningen Vägen mo avskaffande Naionell krav på a anagna dokorander ska ha ordnad sudiefinansiering, som dokorandjäns eller ubildningsbidrag Maxgränsen för hur länge dokorander vid Uppsala universie får ha ubildningsbidrag sänks från 24 ill 12 månaders neosudieid och framå Dokorander vid Uppsala universie ska ine finansieras av ubildningsbidrag. Vid synnerliga skäl kan dispens beviljas. Delade meningar vid universiee Från dokorandhåll välkomnas beslue a fasa u ubildningsbidrage. Men fakulesförerädare varnar för ökade kosander, färre dokorander och förselnade forskningsmiljöer. Dokoranden Jenny Ehnberg har bra koll på sakfrågan. Som ordförande i dokorandnämnden vid Uppsala sudenkår och supplean i konsisorie har hon delagi under både beredning och beslu om a fasa u ubildningsbidrage vid universiee. Dokoranderna bedriver en sor del av forskningen och borde belönas med rygga ansällningsvillkor på lika villkor, så vi ser posiiv på beslue, säger hon. Fakum är a samliga suden- och dokorandorganisaioner som yra sig i remissrundan inför beslue välkomnar reformen. I yrandena påpekas a de flesa ledande lärosäena i Sverige redan faa e sådan beslu. De är uff a leva på ubildningsbidrag, efer ska ligger månadsinkomsen på dryg kronor. Och på sik skulle de bli svår för universiee a med sådana villkor konkurrera om de mes moiverade dokoranderna, säger Jenny Ehnberg som själv är dokorand i eik vid eologiska insiuionen en av de insiuioner där ubildningsbidrag används i dagsläge. Inom universiee går åsikerna om beslue a fasa u ubildningsbidrage isär. I remissrundan avvisade samliga re veenskapsområden förslage ill beslu. Framförall varnades de för kosnadsökningar, färre dokorander och veenskapliga miljöer i räda. Vill ha mer id Forskargrupperna inom vår veenskapsområde har en viss mängd kronor i sin budge och om de omfördelar pengarna blir någon annan del av forskningen lidande, säger Sen Rubersson, prodekan med ansvar för forskarubildningen inom medicin och farmaci. Enlig hans beräkningar skulle de uan ubildningsbidrage kosa mellan 12 och 15 miljoner kronor mer per år a upprähålla de anal dokorander som veenskapsområde har idag. Uan bidrage kommer forskargrupper a få svårare a finansiera dokorander. Produkivieen kan komma Foo: Mikael Wallersed Vad ycker du? Torbjörn Andersson, dekan vid juridiska fakuleen: Från e dokorandperspekiv är beslue jäebra, men för fakuleerna kommer de a innebära ekonomiska konsekvenser som kan leda ill färre dokorander och en förselnad forskningsverksamhe. Lösningen är a våga prioriera dokorandansällningar, även om de sker på bekosnad av anna. a minska, framförall inom farmaceuisk och preklinisk forskning, säger Sen Rubersson. Jag försår a universiee behöver harmonisera ansällningsvillkoren med de omgivande samhälle, men vi hade behöv mer id ill omsällningen. De Foo: Cecilia Mellberg GLAD. De var på iden a universiee besluar a avskaffa ubildningsbidrage, säger Jenny Ehnberg, ordförande i dokorandnämnden vid Uppsala sudenkår. Samidig oroas hon över möjligheen ill dispens. Margareha Fahlgren, vicerekor vid veenskapsområde för humaniora och samhällsveenskap: För vissa delar av veenskapsområde kommer de här a bli en problemaisk siuaion. Små forskningsmiljöer uan möjlighe ill exern finansiering av forskarubildningen kommer a få de svår uan ubildningsbidrag. Därför välkomnar vi möjligheen ill dispens. Foo: Mikael Wallersed Foo: Mikael Wallersed Forskningsmiljöer bör säkersällas med hjälp av ekonomiska syrmedel, ine genom a låa ansändiga ansällningsvillkor sryka på foen. är ur a de kommer a finnas möjlighe ill dispens. Dessuom, illägger han, finns de fler frågor som borde belysas om universiee på rikig vill ge rävisa villkor för dokorander. Nivåer och förekoms av sipendier är en mins lika vikig fråga. De finns exempelvis forskarsuderande som har med sig sipendier från hemlande och där vi ine har full koll på om de blir åerbealningsskyldiga, säger Sen Rubersson. Måse omprioriera Två fakuleer, den ubildningsveenskapliga och den juridiska, har redan avskaffa ubildningsbidrage. På juridiska fakuleen gjorde man de redan i slue av 1990-ale. En juris kan få väldig bra villkor och lön direk efer ubildningen som advoka, i domsolar eller inom näringslive. Vi behövde rimliga ansällningsvillkor om vi skulle kunna rekryera dokorander, säger Torbjörn Andersson, dekan vid juridiska fakuleen. Men förändringen fick konsekvenser. Sen Rubersson, prodekan vid veenskapsområde för medicin och farmaci: Vi är bekymrade efersom de här kommer a leda ill kosandsökningar framför all för forskargrupper inom preklin och farmaci vilke kan leda ill färre dokorander. Samidig är de bra a universiee harmoniserar ansällningsvillkoren så a de sämmer överens med de omgivande samhälle. Vi hade behöv mer id ill omsällningen, så möjligheen ill dispens är vikig. Foo: Mikael Wallersed Kosnadsökningen och ansrängd ekonomi i början av 2000-ale gjorde a fakuleen kunde finansiera all färre dokorander. Forskningen blev, som Torbjörn Andersson beskriver de, förselnad. Uvecklingen moarbeades genom a fakuleen ompriorierade forskningsmedel och sasade på dokorander. För lävindig Förr eller senare måse man rekryera dokorander för a forskningen ska överleva. Även om de sker på bekosnad av någon annan del av forskningskedjan, säger Torbjörn Andersson. Under en övergångsperiod efer januari 2015 ska insiuioner vid synnerliga skäl kunna ansöka om dispens för ubildningsbidrag. Vid Uppsala sudenkårs dokorandnämnd hyser man nu en viss oro för a dispensmöjligheen kommer a användas för lävindig. Forskningsmiljöer bör säkersällas med hjälp av ekonomiska syrmedel, ine genom a låa ansändiga ansällningsvillkor sryka på foen, säger Jenny Ehnberg. helena edsröm Jenny Ehnberg, Ordförande i Uppsala sudenkårs dokorandnämnd: Vi ser posiiv på a vi vid Uppsala universiee gör de som många andra lärosäen i Sverige redan gjor och avskaffar ubildningsbidrage. På så sä möjliggörs rygga ansällningar på lika villkor för dokorander. Vi hoppas nu a möjligheen ill dispens ine kommer a användas för lävindig. helena edsröm 4 UNIVERSEN # 1-13 UNIVERSEN #

4 akuell akuell Rekorsråd vill a Goland ska locka När Högskolan på Goland och Uppsala universie slås samman den försa juli illräder också de nyusedda rekorsråde Olle Jansson. Han blir en vikig kugge i hjule när universiee sarar verksamhe på nya Campus Goland. På rekors uppdrag ska jag samordna, kommunicera och iniiera uveckling av Uppsala universies verksamhe på Goland. De känns spännande och umananande, men de är också en ny roll som måse få id a uvecklas, säger Olle Jansson som idag är illförordnad prorekor vid Högskolan på Goland. Jag ser fram emo go samarbee. Olle Jansson är rä person för de här Olle Jansson är sedan i hösas illförordnad prorekor vid Högskolan på Goland. Han var idigare prefek för insiuionen för humaniora och samhällsveenskap vid samma lärosäe. Dessförinnan var han rekor för Teaerhögskolan. Olle Jansson är också ubildad skådespelare. Under 2011 ledde han en genomlysning av Högskolan på Golands verksamhe. Fokus på Kina och judiska sudier Två nya forum vid universiee ska främja ubildning, forskning och samverkan inom kinasudier respekive judiska sudier. I januari invigdes forum för kinasudier vid den språkveenskapliga fakuleen och forum för judiska sudier vid eologiska fakuleen. Inresse för Kina ökar i världen och de gäller även inom forsknings- och ubildningsområde. Vid Uppsala universie finns redan bra verksamhe och dessuom fanasiska möjligheer ill värveenskaplig kinarelaerad forskning, säger Joakim Enwall, professor i kinesiska och föresåndare vid nya Forum för kinasudier. Uppsala universie har under senare år inräa en rad värveenskapliga forum för sudier om Afrika, Lainamerika, Ryssland och Tyskland. De nyinräade spännande och komplexa uppdrage som både innebär a samordna inå och föreräda Uppsala universie uå, säger rekor Eva Åkesson. Som väna faade riksdagen i december beslu om a säga ja ill a Högskolan på Goland går samman med Uppsala universie den försa juli i år. I uppdrage som rekorsråd vid Campus Goland ingår också a samordna den dagliga drifen och a föreräda Uppsala universie och dess nya campus i regionen. Jag vill bidra ill a de här blir en plas man vill vara på oavse om du är lärare, suden, forskare, ansälld inom adminisraionen eller besökare. De ska vara rolig och uvecklande a vara på Campus Goland om man så kommer för en dag, en vecka, e halvår eller arbear som illsvidareansälld, säger Olle Jansson. Nav i have Förberedelserna inför samgående mellan de vå lärosäena är sedan länge i full gång. Ubildningsubude för hösen 2013 är klar och innebär bland anna forume för kinasudier blir e vikig illsko. Ambiionen är a på sik verka universiesövergripande. Verksamheen ska bland anna uveckla nya excellena forsknings- och ubildningssamarbeen, inom universiee och i samarbee med Kina. Uppsala universies kompeens om Kina ska också synliggöras för inerna och exerna akörer. När de gäller judiska sudier pågår i dag forskning inom en mängd veenskapliga perspekiv vid universiee och rör discipliner som eologi, filosofi, hisoria, konsveenskap, lingvisik, sociologi och anropologi. De finns e behov av a samla och samordna den specifika kompeens som finns om judiska sudier vid olika fakuleer och insiuioner vid Uppsala universie, säger Kaarina Weserlund, ubildningsledare vid eologiska fakuleen. helena edsröm Högskolan på Goland blir i juli Campus Goland a e ny så kalla Liberal Ars-program införs på Goland. Till en början sker bara små förändringar av ubildningsubude. Men inom några år ska ubildningar som vilar på universiees bredd uvecklas och då är målsäningen a fler sudener och lärare ska lockas ill Visby. När de gäller forskningen, som planeras årsvis, fördelas anslagen för 2013 genom beslu vid Högskolan på Goland. Vid samgående kommer de goländska verksamheerna a inordnas i passande insiuioner vid Uppsala universie. E område som saknar uppenbar hemvis är speldesign. En uredning av ubildnings- och forskningsverksamheen inom område har saras och i vänan på resulae inräas en insiuion för speldesign med placering på Goland. I mien av december skrevs e ny aval under av universiesdirekörerna och IT-cheferna gällande videokonferensjänser. Avale innebär a Uppsala universie kan boka och hyra videokonferensurusning, inklusive suppor, av SLU. Behove av videokonferenser ökar. Ine mins med anke på miljön, men också av idsbesparingsskäl, bör resande minska och då är de både enklare och billigare a använda sig av elekroniska jänser för möen. Oavse om de är vå eller flera personer som ska dela i videokonferensen har SLU rä urusning. Idag finns de offerer på cirka io olika De nya rekorsråde hoppas a Campus Goland ska få en ydlig Ösersjöprofil inom forskning och ubildning. Goland är placera som e nav i have och kan vara en vikig möesplas för akademi, organisaioner, föreag och poliik när de gäller Ösersjö- och hållbarhesfrågor, säger Olle Jansson som nu lägger mycke fokus på arbee med mål och sraegier för verksamheen på universiees framida Campus Goland. A särprägla campus som en unik del av Uppsala universie är jäevikig. Men lika vikig är de a få dea ö- belägna campus a upplevas, och a uppleva sig själv, som en naurlig del av universiee. Den kombinaionen är nog de jag ser som den sörsa umaningen, säger Olle Jansson. helena edsröm Ny videokonferensaval mellan SLU och universiee sysem, från mobila enheer ill sörre inbyggda sysem med möjlighe ill, bland anna, inspelning och inkoppling av elefonsamal. Kan börja direk En av fördelarna med avale är a Uppsala universie ine behöver göra en upphandling uan direk kan börja använda syseme. En annan fördel är a de finns en välfungerande suppor besående av fyra personer som regelbunde konrollerar och uppdaerar urusningen. Supporen finns ill hands under konorsid, per elefon, e-pos eller via webben. Läs mer: videokonferens/ birgia sinder wilén Foo: Jesper Hammarlund Vikig a förså Vinnovas roll Vinnovas generaldirekör Charloe Brogren har åk run och besök olika lärosäen. Vid Uppsala universie räffade hon både universiesledningen och forskare och höll e lunchseminarium på Ångsrömlaboraorie. Vad har du få för inryck av Uppsala universie? De är jäespännande a vara här. Fasän de finns sor onvik på grundforskning i Uppsala ycker jag a man märker en klar mer posiiv insällning ill a ine bara skapa kunskap för kunskapens skull uan också bidra ill förändringar i samhälle. Från ledningens sida verkar man värdesäa innovaioner för a de särker uvecklingen både inom forskning och ubildning. Akuella ulysningar Di bäsa ips ill forskare som söker medel hos er? De är vikig a förså Vinnovas roll. Till oss kan man ine komma med e ren forskningsprojek uan de gäller a göra någo mer än a bara skapa ny kunskap. Tiar man på hela kakan av offenlig forskningsfinansiering så är de bara vi och Energimyndigheen som har e specifik uppdrag för a kunskapen kommer u i samhälle. Därför måse vi fokusera på de. Normbryares erfarenheer eferlyses De finns en mångfald inom universiee som ine allid syns. Nu planeras för en usällning som ska belysa erfarenheer av a brya mo normer på Uppsala universie. Beräa! Fram ill slue av april går de a hel anonym lämna sin beräelse via webben: l Vinnovas ulysningar sker inom ramen för olika program och kan vara aningen idsbegränsade ulysningar eller koninuerlig öppna under den id som programme gäller. l Forskningsråde för arbesliv och socialveenskap, FAS, erbjuder olika yper av bidragsformer som söks en gång om åre eller löpande. l Formas årliga öppna ulysning inom miljö, areella näringar och samhällsbyggande pågår mellan den 25 februari och den 16 april. Under hösen öppnar även e anal rikade sasningar inom avgränsade emaiska områden. l EU:s program BONUS Innovaion för ekniska och innovaiva lösningar för en god ekologisk saus i Ösersjön, uveckling av meoder för provagning av fysikaliska, kemiska, biologiska och geologiska paramerar och användarvänliga lösningar för olika yper av miljöövervakning. Regisrering av konsorie senas 12/2, deadline för ansökan är 12/3. l Veenskapsrådes sora ulysning öppnar under februari. Bland anna ulyses projekbidrag inom olika ämnesområden. Daum för sisa ansökningsdag: 26/3 humaniora, samhällsveenskap, ubildningsveenskap, infrasrukur, konsnärlig forskning och uveckling. 4/4 medicin och hälsa 11/4 naurveenskap och eknikveenskap 17/4 rambidrag och forskarskola inom SIMSAM, värveenskaplig och innovaiv regiserbaserad forskning Fler ulysningar på webben: hp://uadm.uu.se/forskningsfinansiering/ Bemöer vi varandra annorlunda beroende på kön och enisk bakgrund? Kan ansällda och sudener vara öppna med e funkionshinder eller med en sexuell läggning som ine hör ill normen? Finns de exempel på föreläsningar som är normkriiska och inkluderande? Eller hur är de a vara på en föreläsning om religioner, uan a den egna religionen nämns? De är exempel på normbryande upplevelser som enheen för lika villkor vill skildra och göra en usällning av. De unika är a visningen ska bygga på beräelser som kommer från ansällda och sudener på Uppsala universie. Vi ve a de finns många på universiee som bryer mo normer på olika sä. De är deras erfarenheer vi Hur främjar man samarbee mellan forskare och föreag? Generell gäller de a ine bara skapa nya paen och föreag uan a öppna dörrarna, så de blir e flöde av ankar, idéer och människor mellan akademin och de övriga samhälle. Ibland blir e samverkansprojek ingening, men konaker knys och de kanske leder ill någo anna, ill exempel e exjobb eller en ansällning. Vi får ihop parer som annars ine skulle ha mös. De vi gör handlar väldig mycke om konaker mellan människor, därför brukar vi skämsam kalla oss en dejingsaj. Ni sasar mycke på inernaionalisering? Varför de? Näsan alla projek idag behöver förhålla sig ill de som händer i världen. De räcker ine a vara bäs i Uppsala eller i Sockholmsregionen. Ibland är vi för inrovera i Sverige, vi behöver samverka mer mellan olika lärosäen. Ska vi ha en chans, ill exempel inom EU, räcker de ine med a Hia ulysningen på webben! är inresserade av, säger Ann-Sofie Wigg Bodin, samordnare på enheen för lika villkor på personalavdelningen. Mångfalden på universie är sor, men kanske ine allid så påfallande. De kan handla om a vara i minorie på grund av exempelvis kön, sexuell läggning, enisk bakgrund, religion eller funkionsnedsäning. Alla är anonyma Vi vill få del av alla erfarenheer, goda som dåliga. De är väldig spännande efersom vi ine har en aning om vad som kommer in, säger hon. Från och med slue av januari fram ill slue av april går de a hel anonym lämna sin beräelse via webben. Anonymie är en förusäning för usällningen. Ingen ska behöva hängas Charloe Brogren, Vinnovas generaldirekör, brukar kalla Vinnova för en dejingsaj. vara en solospelare. Om vi vill vara med och leda de projek som skapar bäs resula måse vi säkersälla och unyja de syrkor som Sverige har. annica hulh Vinnova är en av många sora och små, svenska och inernaionella forskningsfinansiärer. Men hur ska en forskare kunna hålla koll på vilka forskningsanslag som finns a söka? Universiees forskningssekreerare och EU-projekkoordinaorer håller konak med de sora svenska forskningsfinansiärerna och ger informaion om akuella ulysningar ill universiees forskare och adminisraörer. De arbear också med forskningsansökningar inom EU:s ramprogram och med ansökningar som kräver cenral hanering, exempelvis Wallenbergsifelserna, Naional Insiues of Healh och universiesgemensamma ansökningar. Konaker, informaion om exern forskningsfinansiering och akuella ulysningar hiar du här: hp://uadm. uu.se/forskningsfinansiering helena edsröm u. Vi är ju inresserade av erfarenheer som kanske ine kommer fram så mycke annars, säger Ann-Sofi Wigg Bodin. De hisorier som väljs u ska anonymiseras, redigeras och läsas in av en beräarrös. Sedan ska de kompleeras med e bildspel som synliggör både normer och normbryare. Under hösen ska usällningen visas på universieshuse och på olika campusområden. Förhoppningen är a usällningen ska bidra ill a människor blir medveandegjorda om hur de är a gå emo srömmen, a de ska bli inresserade och söka mer kunskap. De finns ju ill exempel möjlighe a bjuda in oss och få ubildning i de här frågorna, säger Ann-Sofie Wigg Bodin. annee u wallqvis FOTO: VINNOVA 6 UNIVERSEN # 1-13 UNIVERSEN #

5 ema: öppen illgång Forskningens allemansrä Open Access eller öppen illgång bygger på principen a offenlig finansierad forskning ska vara grais a läsa, kopiera och sprida. Så är de redan idag med publikaioner. All fler avhandlingar och ariklar går a läsa fri på näe. Nu alas allmer om öppen illgång även ill forskningsdaa. Allså: forskningsdaa får ine fasna på diskeer eller usb-minnen i forskarnas skrivbordslådor, uan ska kunna åeranvändas av andra. Men hur ska de här gå ill och vad innebär de för forskarna? Universen har räffa experer på område och forskare med erfarenhe av a dela daa. Forskningsdaa ska offenliggöras Veenskapsråde driver akiv frågan om öppen illgång ill forskningsdaa och kräver redan idag en daapubliceringsplan av projek som får anslag. De handlar om a kunna åeranvända forskningsdaa som är insamlade med saliga medel, men också om a leva upp ill lagsifningen. Tex: Annica Hulh i delar u ungefär fem miljarder kronor per år ill forskning i Sverige och de mesa går ill a samla in daa på e eller anna vis. Vanliga frågor från forskare När Magnus Friberg åker run och räffar forskare får han ofa dessa frågor: Ska andra kunna a mina daa? Mina daa finns ine, de är universiee eller högskolan som äger forskningsdaa. Enlig lärarundanage äger forskaren sina forskningsresula, men de gäller bara paenerbara daa. All anna är offenlig handling. Mina daa är så känsliga, jag kan ine lämna u dem. Forskningsdaa är offenliga uppgifer och får därför ine hemlighållas. Däremo finns lagsifning som skyddar individers inegrie. Innan någon annan forskare kan använda De är en enorm invesering och de är vikig a den kommer ill användning ine bara i de akuella projeke uan också i framida forskning. Allför mycke daa förvaras på diskeer eller usb-minnen i skrivbordslådor, säger Magnus Friberg, forskningssekreerare på Veenskapsråde. När regeringens forskningsproposiion kom i hösas var en av punkerna Bäre illgång ill forskningsresula och forskningsdaa. Veenskapsråde fick i uppgif a a fram en naionell policy. De arbee har jus sa igång, men VR har drivi frågan i flera år. Plan för daa Sedan 2011 kräver de a forskningsprojek som får anslag lämnar in en daapubliceringsplan allså en plan för hur insamlade daa ska bevaras och offenliggöras. dina daa, behövs illsånd från daainspekionen och dessuom en forskningseisk prövning. Mina daa är så speciella a bara jag försår dem. Då behövs meadaa, illsammans med dina forskningsdaa måse du fylla på med informaion om förusäningarna run omkring eller analysen. De är ofa de som är mes idskrävande och ar mes daorresurser i anspråk. Hur länge kan jag väna med a släppa daa? De ska offenliggöras inom skälig id, men de är än så länge en olkningsfråga och varierar inom olika forskningsfäl. Du ska kunna analysera daa i lugn och ro, samidig som du ine får sia på forskningsdaa för länge. De enda vi kräver är egenligen a de ska uppräa en plan och sedan följa de som sår i planen. Våra krav är mycke snällare än lagsifningen på område, säger Magnus Friberg. Enlig ryckfriheslagen är nämligen forskningsdaa offenlig handling och ska lämnas u på begäran. Och de är myndigheen, ine forskaren, som äger forskningsresulaen. Vi har en uff lagsifning, men de finns också personuppgifslagen och lagen om eikprövning a a sällning ill, säger Magnus Friberg. Idag är de vanlig a göra publikaioner fri illgängliga via näe, men så enkel som med publikaioner kan de aldrig bli med forskningsdaa. De gäller ill exempel inervjuer med privapersoner där känsliga uppgifer ingår och där de blivi lovade anonymie. Eller kliniska daa från paiener på e sjukhus. För a få illgång ill sådana daa krävs illsånd både från daainspekionen och från eikprövningsnämnden. De kommer aldrig a bli så a känslig informaion kan laddas ned på näe eller a en privaperson kan häma u dem, säger Magnus Friberg. Inom skälig id De VR kräver är a rådaa ska bevaras säker och a forskarna ska ala om a de finns. De ska också offenliggöras inom skälig id. Än så länge är de en olkningsfråga vad som är skälig och de kan variera inom olika forskningsfäl, menar Magnus Friberg. Som exempel finns de projek inom klima- och miljöforskning där daa från insrumenen går direk u på inerne. Inom andra projek kan forskningsdaa behöva analyseras i lugn och ro innan de kan lämnas u och görs illgängliga för andra. l SAMARBETE. De är lie av e nål i hösacksprojek, men när man är 15 personer kan man ge sig i kas med de här, säger professor Maria Ågren, som leder arbee med daabasen Gender and Work. Mycke a vinna men de finns hinder på vägen Trenden mo sörre öppenhe sprider sig i forskarvärlden. De gäller ine bara forskningsresula i form av ariklar och publikaioner. All fler forskare ser också ill a deras forskningsdaa kan användas av andra. Två av dem är Maria Ågren, professor vid hisoriska insiuionen, och Ola Spjuh, forskare vid insiuionen för farmaceuisk bioveenskap. Tex: Annica Hulh FOTO: Mikael Wallersed ilden av den ensamma forskaren som håller hår i sina forskningsdaa har förändras. Numera jobbar många forskare i sora näverk och delar forskningsdaa med varandra. Principen är enkel: om flera forskare hjälps å med a samla in daa, skapas hel nya möjligheer. Med daoreknikens hjälp går de a a sig an projek som idigare vari alldeles för ungrodda. E exempel är daabasen Gender and Work (GaW) som byggs upp vid hisoriska insiuionen under ledning av professor Maria Ågren. Måle är a samla kunskap om mäns och kvinnors arbee från 1550-ale fram ill 1800-ale. Vi ve ine så mycke om hur folk försörjde sig på den iden, bland anna efersom de ine fördes någon yrkessaisik. Isälle får vi lea efer uppgifer i olika exer, ill exempel domsolsprookoll där försörjningskällor nämns, beräar Maria Ågren. Tidskrävande arbee Över 15 personer är med och fyller daabasen med innehåll e idskrävande arbee. De skrifliga källorna förvaras ofa i olika arkiv och behöver skrivas av och analyseras innan daa kan läggas in. Nu börjar slie ge resula. Efer fem års arbee innehåller daabasen uppgifer varav cirka verbfraser som beskriver försörjningsakivieer. De är lie av e nål i hösacksprojek, men när man är 15 personer kan man ge sig i kas med de här. A vi lyckas beror dels på a vi fick e sor forskningsanslag från Knu och Alice Wallenbergs sifelse och Veenskapsråde, dels på a vi samarbea med Demografiska daabasen vid Umeå universie, säger Maria Ågren. Daabasen GaW är skräddarsydd för a samla jus de faka som behövs: uppgifer om personer och arbesuppgifer som sedan kan länkas ihop på olika sä. Alla daa kommer också a göras illgängliga för andra forskare, via SND (Swedish Naional Daaservice), som är en serviceorganisaion för svenska universie och högskolor. SND har hjälp ill med dokumenaionen kring daabasen så a den ska vara möjlig a förså och åeranvändas av andra. Vi samarbear ju ine bara med varandra i projeke uan också med framida forskare. På SND går de a sluförvara daabasen när projeke avsluas. Men Maria Ågren hoppas a daabasen kommer a drivas vidare vid Uppsala universie även efer forskningsprojekes slu Vi planerar för fas vå. Nu har vi lag ned så myck- 8 UNIVERSEN # 1-13 UNIVERSEN #

6 ema: öppen illgång e resurser och än har vi ine uöm alla möjligheer. Forskningsmässig har vi mycke mer a göra och vi kommer också a göra daabasen mer illgänglig för andra. Många delar daa Ola Spjuh är forskare vid insiuionen för farmaceuisk bioveenskap och gruppchef inom SciLifeLab (Science for Life Laboraory). Inom hans forskningsfäl, bioveenskapen, har delning av forskningsdaa blivi e måse. Den ekniska uvecklingen har ge forskarna illgång ill massor av geneisk informaion som nu analyseras. De är komplexa processer som vi suderar på väldig många olika nivåer. Till skillnad från högenergifysik, där forskare samlar massor av daa kring e experimen är vår forskning mycke mera uspridd. Varje forskargrupp samlar in sina egna forskningsdaa och de säller sora krav på a kunna samarbea. Han har själv vari med och bygg upp verkyge Bioclipse som används inom läkemedelsforskningen. Tanken är a de ska vara enkel a använda så a ekniken ine blir e hinder. Vi försöker följa öppna sandarder så a informaion och daa blir läsbar för alla. Då kan Bioclipse användas både för a dela daa och använda sig av öppen daa från daabaser run om i världen. I dag finns de många olika inernaionella konsorier som samlar in forskningsdaa och alla har sin egen sandard för hur de ska gå ill. De kan bli komplicera för forskarna när de uvecklas en sandard för varje specifik domän och de blir särskil svår med mulidisciplinära samarbeen. Enkla verkyg är yvärr en brisvara även om de har blivi bäre, säger Ola Spjuh. EFFEKTIVT. Maria Ågren vill gärna se mer samarbeen. Infrasrukur för forskningsdaa Här kan forskare få hjälp a lagra och offenliggöra forskningsdaa: l ECDS en poral för klima- och miljödaa. l Svensk naionell daajäns (SND) lagrar och dokumenerar daabaser inom humaniora, samhällsveenskap och medicin. l The Nordic escience Globalisaion Iniiaive (NeGI) e-veenskap med fokus på klimaförändringar och hälsa. l Life Wach daa om arer från forskare, miljöövervakare och enskilda personer. l ELIXIR (European Life Sciences Infrasrucure for Biological Informaion) daa inom bioinformaik. l BBMRI (Biobanking and Biomolecular Resources Research Infrasrucure) daa från 225 olika organisaioner (mesadels biobanker) från över 30 länder i Europa. l Swesore (SNIC) servar områden som kräver sora daorresurser, såsom högenergifysik, klimamodellering och bioinformaik. Ska ge merier Han ser en annan sor umaning på vägen mo ökad öppenhe. Hur uppmunrar man forskare a dela med sig av forskningsdaa, ros a de ine leder ill a de merierar sig som forskare? Vissa idskrifer har börja med mikro-ciering, där man ine bara cierar daabasen uan de personer som har bidragi med forskningsdaa ill en sudie. De har visa sig fungera bra. Själv gillar han renden mo all sörre öppenhe och jobbar själv enlig den devisen. Han lägger in forskningsdaa i publika daabaser och publicerar sig så lång de är möjlig i Open access -idskrifer. Även Maria Ågren vill uppmunra fler forskare a dela forskningsdaa. Inom humaniora är de än så länge ovanlig. De är så orolig krävande a samla in daa a de kan kännas som om de är mina egna daa som jag ine direk vill låa vem som hels använda. Men ur e övergripande perspekiv är de ganska ineffekiv a jobba så. Jag skulle gärna se mer samarbeen. Avskräcker forskare A Veenskapsråde och EU driver på uvecklingen ycker hon är bra, men reglerna får ine vara så hårda a de avskräcker forskare från a ill exempel bygga upp sora daabaser. De är vikig a de finns en försåelse för a de här är en kulurförändring som kan göra forskare oroliga. De är idsödande a jobba på de här säe och forskare som är pressade kanske ine ycker a de har id a vara oegennyiga. Därför är de bra a man inom EU vill införa embargoregler för när innehålle i en daabas ska göras illgänglig, efer e år inom humaniora och efer sex månader inom andra områden. Forskningsdaabaser är en vikig och värdefull resurs inom universiee, som bör vårdas väl för framiden, ycker Maria Ågren. Jag ycker de vore bra om Uppsala universie skapade en egen eknisk plaform för våra humanisiska och samhällsveenskapliga daabaser. De har ju e lika sor värde för forskningen som dyrbar apparaur och eknik. l FORSKARSTÖD. Aina Svensson på DiVAs helpdesk hjälper forskare a sprida publikaioner på näe. Nu ökar fokus på forskningsdaa. Från publikaioner ill forskningsdaa Uppsala universie har i flera år gjor forskningspublikaioner fri illgängliga via näe, men än så länge ine forskningsdaa. Vi på biblioeke vill gärna bidra här, säger Aina Svensson, chef för Open Access och DiVAs helpdesk vid universiesbiblioeke. Tex: Annica Hulh foo: Mikael Wallersed on och hennes kolleger vid enheen för digial publicering har bygg upp plaformen DiVA för a publicera avhandlingar, ariklar och andra publikaioner på näe, fri illgängliga för alla. Nu märks e öka fokus på forskningsdaa. När Urikesdeparemene, Veenskapsråde och EU praar om Open Access säer de ofa likhesecken mellan publikaioner och forskningsdaa. Därför är de vikig för oss a ia på forskningsdaa som en förlängning av publikaionen, säger Aina Svensson. I okober arrangerade de e halvdagsseminarium om öppen illgång ill forskningsdaa, med föreläsningar av Veenskapsråde, SND och andra akörer på naionell nivå. Forskare från olika ämnesområden kom di och fick svar på sina frågor. Vi vill väcka den här frågan vid universiee. Vilken hjälp finns a få för forskarna? Hur ska universiee hanera frågan om öppen illgång och vilken är biblioekes roll? Förusäningarna finns där. När man publicerar en arikel eller bok i DiVA går de a länka ill forskningsdaa. I mars insallerades också e e-arkiv vid Uppsala universie. De innebär a de går a långidsbevara även digiala handlingar i universiesarkive. Uppsaser arkiveras Redan nu har e-arkive börja häma C- och D-uppsaser från DiVA, där e 20-al insiuioner lagrar sina uppsaser. Uppsaserna illgängliggörs och blir sökbara via DiVA, medan de långidsbevaras i e-arkive. E-arkive ska ill a börja med lagra adminisraiva handlingar, ill exempel diarieföringssyseme, beräar universiesarkivarie Håkan Svensson. Men förs måse handlingarna migreras och konvereras så a de är läsbara i all framid, så de krävs en hel del arbee. Innan e-arkive kan användas för a lagra forskningsdaa finns många frågor a lösa, ill exempel vad som kan lagras i universiees ege arkiv och vad som kräver sörre daorresurser och bör lagras i e naionell eller inernaionell e-arkiv. De här är en komplex fråga som berör såväl forskare som IT-folk, arkivarier och biblioekarier, säger Håkan Svensson. l Frågor om öppen illgång?bb Vänd dig ill DiVAs helpdesk. Här kan du få hjälp om du vill parallellpublicera en arikel i DiVA så a den blir illgänglig för alla. DiVAs helpdesk ar också emo frågor om hur forskningsdaa kan lagras och illgängliggöras. hp:// 10 UNIVERSEN # 1-13 UNIVERSEN #

7 Forskning forskningsny Flugsnapparen i fokus Vi ve mer om flugsnapparen än någonsin idigare, ack vare forskare på Evoluionsbiologisk cenrum (EBC). De har karlag flugsnapparens arvsmassa, vilke kan lära oss mer om evoluionen ill exempel hur nya arer bildas. Fågeln är unik efersom den kan suderas av forskarna i vil illsånd, i skogsdungar på Öland. Tex: Annica Hulh foo: Mikael Wallersed Träffsäker mäning av segregaion Kulurgeografen John Ösh har uveckla e ny daaprogram som mäer segregaion med sörre räffsäkerhe. Nu leder han e ny inernaionell projek som bland anna ska besvara frågor om hur segregerade olika plaser run om i världen är och hur uvecklingen se u över id. INDIVIDNIVÅ. Nu kan segregaion mäas uifrån enskilda individer i e område. FOTO: MATTON Sorslam ill forskning om solenergi Tre forskargrupper vid Uppsala universie har få 80 miljoner av oal 108 miljoner kronor av Energimyndigheen för forskning om solenergi. De är den sörsa svenska sasningen någonsin inom dea område. Av dessa går 34 miljoner ill område arificiell foosynes för solbränslen, 29 miljoner ill forskning om nanosolceller (Gräzelsolceller) och 17 miljoner ill forskning om unnfilmssolceller (s k CIGS). De är den sörsa samlade sasningen på solenergi någonsin i Sverige. (Se även arikel här inill.) Posiiv aiyd ill välfärdsjänser Svenskar är övervägande posiiva ill a ideella eller kommersiella akörer erbjuder välfärdsjänser, särskil om de rikar sig ill hemlösa, arbeslösa, sjuka och äldre. De visar en aiydundersökning som genomförs av Cenrum för forskning om religion och samhälle vid Uppsala universie på uppdrag av Svenska kyrkan. Sudien omfaar enkäsvar från svenskar mellan år och genomfördes i okober om a lägga färdig e pussel med en miljard biar. Ungefär så kändes de för professor Hans Ellegren och hans forskargrupp när de blev klara med karläggningen av flugsnapparens arvsmassa i hösas. Resulaen, som presenerades i idningen Naure, fick sor inernaionell uppmärksamhe. Vi är den försa forskargrupp uanför de sora insiuen som har sluför avläsningen av e ryggradsdjurs DNA, beräar Hans Ellegren. Hur har de lyckas med de? En del av förklaringen är a forskarna idig hakade på den snabba eknikuvecklingen inom biologin. Plöslig blev de möjlig a analysera sora mängder daa mycke snabbare och billigare. Beredskapen fanns här vid EBC. Karlagd fågelar bbb Forskarna har karlag den geneiska koden för svarvi flugsnappare och halsbandsflugsnappare. De har avläs ordningsföljden för de DNA-byggsenar som ugör riningen för en flugsnappare. Dea ack vare e meodologisk genombro som gjor a DNA-avläsning nu kan ske med flera iopoensers ökad hasighe och ill lägre kosnad. Forskningen visar a de kan vara skilda kromosomsrukurer snarare än skilda anpassningar i enskilda gener som ligger bakom arernas separaion. Olika perspekiv En annan del av förklaringen är de långa samarbee mellan ekologer och geneiker som suderar samma fågelar fas ur olika perspekiv. När EBC byggdes på 90-ale, var de en sraegisk sasning från fakuleen a flya ihop biologer från olika håll. Tanken var a få ihop olika yper av kompeenser och de kan vi skörda frukerna av nu, säger Hans Ellegren. En vikig samarbesparner är Anna Qvarnsröm, professor i zooekologi. Hon och hennes grupp suderar flugsnapparnas liv på Öland. Hon började forska om flugsnappare redan som dokorand. Sedan dess har arbessä och meoder ändras mycke, beräar hon. Teknikuvecklingen har gå så for. När jag var dokorand kunde jag göra alla seg själv, men de går ine längre. Man måse ha många olika kompeenser i gruppen annars går de ine a bedriva oppforskning. De behövs ekologisk kompeens, geneisk kompeens, de behövs daorkraf och kunskap om sekvenseringsekniken. Flugsnapparen är en så kallad modellar, som har suderas från 80-ale och framå av Uppsalaforskare. Till skillnad från möss och bananflugor går de a få precisa må på deras överlevnad och reprodukion i vil illsånd någo som är omöjlig med 99, 9 procen av alla djurarer, enlig Hans Ellegren. De är svår a följa vilda djur, se hur många ungar de får och hur många som överlever. Men med flugsnapparna kan ekologerna mäa e skogspari med holkar och räkna hur många ägg som läggs. De är e unik sysem för biologer a sudera. Fördelen med flugsnappare är a de är hemkära och gärna åervänder ill samma holk år efer år. Över hela Öland, men framför all i Löorp på norra delen av ön, har fågelholkar sas upp i skogsdungarna och befolkas av svarvia flugsnappare och halsbandsflugsnappare. När man har sudera en ar så länge går de a sälla allmer avancerade frågor, ill exempel hur nya arer bildas. De händer ofa a svarvia flugsnappare och halsbandsflugsnappare parar sig och får hybridavkommor. Genom a a reda på varför hybriderna ine klarar sig så bra kan vi a reda på vad de är som gör halsbands- och svarvi flugsnappare ill vå skilda arer, säger Anna Qvarnsröm. Förklarar arbildning Forskarna kunde visa a även om genome var väldig lik, näsan idenisk, i de båda arerna fanns de vissa regioner i kromosomerna som skilde sig å. Kanske är de ine bara gener som är inressana för GRUPPARBETE. Längs fram: Hans Ellegren. Fr v: Takeshi Kawakami, Krysyna Nadachowska, Niclas Backsröm, Severin Uebbing och Reo Burri. På bilden saknas Linnea Smeds. arbildningen uan även hur kromosomerna delar sig. Där skiljer sig de här vå arerna. De är en generell process, som ine bara gäller flugsnappare uan som kan förklara arbildning hos andra djurarer, säger Hans Ellegren. Även om de har lag pussle med en miljard biar har de mycke kvar a uforska. De här är grundforskning, men med vikiga illämpningar i samhälle, menar Hans Ellegren. Med mer kunskap om biologisk variaion och hur nya arer bildas kan vi bygga e samhälle som bäre kan bevara biologisk mångfald, säger Hans Ellegren. l FOTO: Per Wesergård iills har forskare som vill mäa segregaion haf rubbiga insrumen ill si förfogande. Resulaen har ofa ugå från hur de ser u i en kommun, en sad eller e område och ill sor del bero på hur mäningen gjors och därför ine vari särskil pricksäkra. Men nu har John Ösh, lekor i kulurgeografi, uveckla e ny daaprogram, Equipop, som isälle ugår från varje enskild individ i e område. Genom a sudera hur en persons närmase grannar ser u och skala upp anale personer kring varje individ går de a få fram den småskaliga soreringen av människor hon omger sig med, i rappuppgången, i kvarere, på den lokala livsmedelsbuiken eller i skolklassen. När Energimyndigheen delade u anslag ill solenergiforskning, gick de sörsa anslage ill konsorie för arificiell foosynes vid Uppsala universie. Professor Senbjörn Syring leder konsorie, som forskar om hur man illverkar bränsle direk från sol och vaen. 1. Hur känns de? Väldig revlig och samidig e erkännande. De gör a vi kan forsäa vår verksamhe med full syrka. De här är forsäningen på en sasning från Energimyndigheen som sarade redan i slue av 90-ale. Vi har få sora anslag idigare, förra åre fick vi de sörsa naionella anslage från Wallenbergsifelsen. 2. Varför är vi så bra på solenergi här i Uppsala? Därför a några av de ledande forskarna i världen inom solbränsleforskningen finns vid Uppsala universie, som sasade sor på a samla oss år Konsorie är en naionell sasning där de flesa forskarna finns i Uppsala, men vi De är ju ine bara min allra närmase omgivning som avgör hur segregaionen run omkring mig ser u, säger John Ösh. Inom ramen för e femårig inernaionell forskningsprojek ska John Ösh i samarbee med forskare från bland anna kulurgeografiska insiuionen i Sockholm och forskare från USA och Nordirland a hjälp av Equipop för a få fram jämförbar saisik om segregaion i olika delar av världen. På de vise blir de läare a förså hur de olika mekanismerna bakom segregaion kan se u och a bedriva komparaiv forskning, säger John Ösh. annee u wallqvis 4 frågor ill Senbjörn Syring: Sor illsko ill solbränsleforskning Senbjörn Syring, professor vid insiuionen för kemi- Ångsröm. har även framsående grupperingar på KTH och Lunds universie. I dag är vi näsan 60 personer och e av världens sörsa samlade cenrum inom område. 3. Vad ska ni använda forskningsanslage ill? Den närmase perioden kommer vi a försöka uveckla laboraorieapparaer för a framsälla bränsle. Tidigare har vi näsan enbar ägna oss å grundforskning men nu är vi mogna för a a näsa seg. Dels ska vi arbea med biologiska organismer, cyanobakerier, och framsälla bränsle i bioreakorer. Dels ska vi bygga hel konsgjorda sysem med arificiell foosynes. 4. Hur ser de u i e längre perspekiv när kan vi börja använda solenergi som bränsle? Vi ror a vi de närmase fyra åren ska kunna göra de sörsa laboraorieapparaerna men därifrån ill a vi ser dem på den indusriella marknaden är de en lång resa. Vi befinner oss vid forskningsfronen, efersom Sverige och Uppsala universie var idiga med a sasa på forskning för a framsälla solbränslen. Nu byggs liknande cenrum upp i andra delar av världen. Forskningen är vikig efersom bränsle ugör mer än åio procen av världens samlade energiförbrukning, medan el fakisk bara ugör 17 procen. annica hulh ILL: JULIA MOLNAR Ryggraden hos de idigase ryggradslanddjuren var sammansaa av flera ben. Ny ljus över ryggradsdjur Genom a bombardera 360 miljoner år gamla fossil med högenergeisk synkroronsrålning har e inernaionell forskaream för försa gången lyckas dokumenera ryggradens komplexa srukur hos de idigase ryggradslanddjuren, erapoderna. I mosas ill nu levande landryggradsdjur (ill exempel människor), som har koor bildade av e enda ben, hade de idiga erapoderna ryggkoor som var sammansaa av flera ben. Resulaen av den här sudien vingar oss a skriva om läroböckerna om ryggradens evoluion hos de idigase landryggradsdjuren, säger Per Erik Ahlberg, professor vid insiuionen för organismbiologi. Riskgrupp: Gravida med uvecklingssörning De finns e behov av a öka kunskapen om och förbära gravidies- och förlossningsvård för kvinnor med uvecklingssörning och deras nyfödda barn. De visar Beri Höglund vid isiuionen för kvinnors och barns hälsa i en ny avhandling. I sina sudier har hon funni a kvinnor med uvecklingssörning och deras barn bland anna har mer medicinska komplikaioner och därför bör berakas som en riskgrupp. Deras barn var ofare lågvikiga vid födseln och de var mer än fyra gånger så sor risk a barne dog i ansluning ill födseln. 12 UNIVERSEN # 1-13 UNIVERSEN #