UNIVERSEN. #3 april -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Trehundrafemtio år av nationsliv

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UNIVERSEN. #3 april -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Trehundrafemtio år av nationsliv"

Transkript

1 UNIVERSEN #3 april -10 årg 41 En idning för Uppsala universies medarbeare Merier i porföljen Sid 7 Hur alar poliiker i Almedalen? Sid 13 De kan kaasrofer Sid 4-5 Foo: STAFFAN CLAESSON Fler nyheer och nyiga länkar hiar du på Självsändighe för universie Regeringens nya proposiion En akademi i iden innebär sora förändringar, bland anna när de gäller ansällningar och frihe a välja organisaion. Vid Uppsala universie finns dock inga planer på a förändra organisaionen. Sid 6 Gäsforskare i Kalifornien Olof Peersson, dokorand i filosofi, fick ubyesplas vid UC Berkeley i Kalifornien, även kalla Silla haves Aen. För Olof är de en dröm som går i uppfyllelse, a få komma ill Berkeley för a räffa forskare som han har läs och beundra. Sid 8-11 Trehundrafemio år av naionsliv De här är ine en hyllning ill Värmlands naion uan vi vill a illfälle i ak a visa hur naionerna används av sudenerna. Vi vill visa hela bredden, säger Azul Tarazona, en av sex sudener bakom usällningen om 350- åriga Värmlands naion. Sid Forfarande är den vanligase frågan från sudenerna: Vad ska jag göra? Margarea Hübinee, chef vid enheen för sudie- och karriärvägledning. Sid 16

2 LEDARE Anders Hallberg Arbesmiljön är karlagd UNIVERSELLT FOTO: TOMMY WESTBERG Nya insiuioner vid EBC Konsisorie har, i enlighe med framlag förslag, den 14 april beslua om ändrad insiuionsindelning vid Evoluionsbiologisk cenrum (EBC). Nya insiuioner från och med 1 juli 2010 är insiuionen för organismbiologi sam insiuionen för ekologi och geneik. I och med dea upphör insiuionen för ekologi och evoluion, insiuionen för evoluion, genomik och sysemaik sam insiuionen för fysiologi och uvecklingsbiologi. Höj belopp för represenaion Rekor har beslua a höja beloppe för exern represenaion vid universiee ill maximal 650 kronor per person och illfälle för lunch, middag eller supé (inkl moms). Evenuell dricks berakas som en priva kosnad för den som svarar för represenaionen. För inern represenaion, ex personalfeser och informaionsmöen, kvarsår oförändra 445 kronor per person och illfälle (inkl moms). Värde av julgåvor får ine översiga 450 kronor för a gåvan ska vara skaefri för den ansällde. Miljön i fokus för jänseresor Tjänseresor och möen ska planeras, samordnas och genomföras med sörsa möjliga hänsyn ill säkerhe och miljö, enlig universiees riklinjer för resor, som nyligen reviderades. Telefon-, webb- eller videokonferens ska allid priorieras men i anna fall så är åg försahandsalernaive för resor på 50 mil eller korare. Vid flygresor ska man i försa hand välja ekonomiklass och lägsa illgängliga pris. Vad gäller hoellsandard så är de ine illåe a boka försa- och lyxklasshoell undanage i länder där säkerheen kräver dea. Ege kvaliesarbee blir vikigare Regeringen har nu överlämna proposiionen om e ny sysem för ubildningsuvärderingar ill riksdagen. Syseme är i huvudsak inrika på granskning av ubildningsresula. De gör vår ege kvaliesarbee vikigare än någonsin, säger universiees uvärderingschef Åsa Keis Lindblad. Förslage kommer bland anna a sälla högre krav på lärosäena a själva uveckla sina ubildningar, uan någon bedömning från Högskoleverke. UUS vann åres kårval Uppsala universies sudener (UUS) blev kårvales sora segrare. De känns fanasisk a vi få forsa förroende från sudenerna, säger Krisina Ekholm (UUS), ordförande för Uppsala sudenkår. UUS fick 23 % av röserna, Vänserns Sudenförbund blev näs sörsa pari med 15 %, och Gröna sudener fick 14,5 % av röserna. Valdelagande var rekordlåg. Endas 6,1 % av de cirka rösberäigade valde a rösa, vilke är de lägsa valdelagande någonsin i kårens hisoria. Förändringar ger möjlighe a änka ny Universiesvärlden är sadd i uveckling. Jag ycker de är posiiv a vi som arbear vid e universie sändig har möjligheen a förhålla oss ill förändringar och ill nya villkor. På så sä kan vi också växa och änka ny. E anal omfaande uredningar om universieens framid har skrivis under de senase åren. Nu ska de poliiska besluen faas. Regeringen har nyligen avlämna proposiionen En akademi i iden ökad frihe för universie och högskolor i vilken man presenerar e anal förändringar som syfar ill a förbära möjligheerna för samarbee mellan lärosäen och andra inressener, både naionell och inernaionell. Jag ror de är av sor vik a vi ges sörre frihe i dessa Jag ser med sor illförsik fram emo den nya högskolevärld som håller på a växa fram. REDAKTION frågor usiker a ingå i globala grupperingar och flexiblare möjligheer a rekryera inernaionella forskare är bara några posiiva nyheer. Andra länder genomgår eller har genomgå liknande processer, med förändrade förusäningar för högre ubildning och forskning. I Finland har de sorma kring universieens nyvunna auonomi och de ansvar denna frihe innebär. Som syrelseledamo vid Åbo Akademi kan jag följa denna diskussion på nära håll. Även Kina rapporeras så inför sora förändringar inom högskolevärlden. Bland anna vill man se över de kinesiska universieens vägar för a inleda sora inernaionella samarbeen. Vi får säker illfälle a diskuera de här frågorna även i forsäningen. En av de mer omdebaerade frågorna under senvinern har vari de kollegiala inflyandes framid. Jag ser den kollegiala modellen och sudeninflyande som garanier för a vi vid Uppsala universie även i forsäningen ska kunna säkersälla högsa möjliga kvalie i forskning och undervisning. Några planer på a förändra dagens organisaion finns ine. Uppsala universie lär ine förändras i grunden, men jag ser med sor illförsik fram emo den nya högskolevärld som håller på a växa fram. De lär bli en spännande resa. Anders Hallberg, rekor REDAKTÖR: Annica Hulh, el , E-POST: ADRESS: Universen, Uppsala universie, Box 256, , Uppsala BESÖKSADRESS: S: Olofsgaan 10b TEL: FAX: ANSVARIG UTGIVARE: Urban Lindberg LAYOUT: Mikael Mannberg, Redakörerna AB, TRYCK: v-ab, Norrälje UPPLAGA: ex ADRESSÄNDRING: meddela din personalhandläggare, övriga prenumeraner gör skriflig anmälan ill redakionen. Texer lagras elekronisk hos Universen. En del exmaerial publiceras också på Inerne. Den som sänder maerial ill Universen anses medge elekronisk lagring/publicering. För obesäll maerial ansvaras ej. ISSN Foo: Saffan Claesson Arbesmiljön vid universiee är god, men de finns uvecklingsområden. De visar en sor undersökning som pågå under perioden april 2007 ill december 2009 inom hela universiee. De är förs nu, efer re år, som man har en samlad bild av universiees arbesmiljö, men alla enskilda insiuioner och enheer har agi del av sina resula när undersökningen genomfördes. Prefeker och chefer har därmed haf möjlighe a arbea lokal med resulae. De vikigase resulae är alla de akivieer som genomförs under perioden för a förbära arbesmiljön, både lokal och för universiee som helhe, säger personaldirekör Sina Nysröm. I undersökningen beskrivs arbesmiljön som god både när de gäller den fysiska och den psykosociala arbesmiljön, men de finns områden som kan uvecklas. Till exempel visar undersökningen a rakasserier förekommer vid universiee. Hela 19 procen av de svarande har lag märke ill a någon usas för mobbing eller rakasserier på arbesplasen de senase åre. Vi har genomför flera insaser för a öka kunskapen om rakasserier. Sedan 2004 har cirka ansällda gå en särskild ubildning på dea ema, säger Sina Nysröm. Uöka söd vid kriser Nu försärks de psykologiska söde vid kriser ill chefer och ansällda i samarbee med en exern konsul. Söde ska kompleera universies krisorganisaion och föreagshälsovård. Personalavdelningens chefer och säkerheschefen har möjlighe a avropa söde dygne run, åres alla dagar. Söde kan ges via elefon, på plas i Sverige och via elefon uomlands. - Vi vill försärka vår egen roll med professionella psykologer och psykoerapeuer som ska ses som en kompleering ill våra egna resurser, säger Kaarina Göransdoer, chef vid enheen för psykosocial arbesmiljö vid personalavdelningen. När krishändelser, olyckor och incidener inräffas görs en försa bedömning om vilka ågärder som ska säas in, i samråd mellan universiees konakpersoner och konsulfirman. Hälfen får samal Undersökningen visar också a så få som 54 procen av de svarande har erbjudis medarbearsamal de senase åren. De är ine illfredssällande, anser Sina Nysröm, då medarbearsamalen är e vikig insrumen för a ge feedback på arbespresaionen och diskuera behov av vidareuveckling. Universiee har under perioden upphandla e maerial om medarbearsamal som finns illgänglig via personalavdelningens försorg och nu ska vi se ill a de blir ännu mer läillgänglig. Vi ska också göra insaser för a öka kunskapen om medarbearsamalen. Svår a jämföra Efersom undersökningen har pågå under lång id, är de svår a bedöma hur de ser u idag och om de senase årens akivieer har haf någon effek. De är också svår a göra jämförelser mellan olika delar av verksamheen då undersökningen genomförs under olika idsperioder. Däremo har undersökningen kunna användas lokal för förbäringar av FOTO: CECILIA MELLBERG de sysemaiska arbesmiljöarbee, säger Sina Nysröm. Under våren 2011 kommer en ny medarbearundersökning a upphandlas som ska kunna användas åerkommande vid universiee. Måle är a en oalundersökning ska genomföras under en kor idsperiod (några veckor) idigas hösen Den ska vara jämförbar med andra lärosäen eller sörre myndigheer. Hoa Ly är åres suden Åres Uppsalasuden 2010 är psykologsudenen Hoa Ly. Parallell med sina sudier på psykologprogramme har han läs föreagsekonomi både i Uppsala och vid Keio Universiy i Tokyo, Japan. Prise på kr fick han för si breda engagemang, bland anna i kulurprojek och i kårens läxläsningsprojek. Hoa Ly og emo prise ur Anders Walls Universiees arbesmiljö får go beyg. Enkä om arbesmiljö Arbesmiljöenkäen ufördes av Länshälsan och Meodicum. Målsäningen var a ge prefeker och ansällda en möjlighe a vidareuveckla de sysemaiska arbesmiljöarbee lokal. Dessuom fanns en målsäning a enkäen skulle kunna genomföras åerkommande och därmed ge en bild av hur arbesmiljön uvecklas. hand på Åres suden- och alumndag i universiesaulan den 21 april. För försa gången usågs också åres alumn. De prise gick ill hisorikern och förfaaren Peer Englund, sändig sekreerare i Svenska akademien och hedersledamo av Norrlands naion. FOTO: ALEX GIACOMINI Hoa Ly, suden på psykologprogramme. Foo: STAFFAN CLAESSON Sudenlive i Uppsala lockar många sökande. Rusning ill hösens ubildningar Sökrycke ill hösens ubildningar är sor. Anale sökande ill Uppsala universie har öka med 9,5 procen. I lande har personer sök högskoleubildning inför höserminen. De är en ökning med 4 procen jämför med Toal har personer sök ill Uppsala universie inför höserminen, vilke allså är en sörre ökning än lande i genomsni. Fles sökande har jurisprogramme, läkarprogramme och psykologprogramme. Mångfaldsprojek får anslag Rekor anslår medel ill Uppsala sudenkårs mångfaldsprojek Esmeralda för yerligare en reårsperiod. Esmeralda (Elev, Suden, Mångfald) är främs inrika mo skolor (åk 7-9 och gymnasienivån) i Uppsala kommun och omfaar bland anna besök av sudener från universiee och hjälp med läxor. Syfe är a bredda rekryeringen ill högskolan. Dags för anmälan ill chefsubildning Rekor Anders Hallberg inbjuder illsammans med Kompeensforum ill Uppsala universies chefsubildning. Ubildningen rikar sig ill chefer vid Uppsala universie och är obligaorisk för prefeker och sällförerädande prefeker. Chefsubildningen omfaar sammanlag 17 dagar: e sammanhängande basprogram på elva dagar sam re separaa kurser i ekonomi, juridik och arbesrä. 24 personer delar i åres basprogram och de är nu dags för näsa omgång. Ansökan ill basprogramme (11 dagar) med sar i november 2010 görs senas den 25 augusi 2010 på Kompeensforums webbplas: Ledarskap för kvinnor I hös sarar de redje ledarprogramme vid Uppsala universie som ska södja och förbereda kvinnor för ledande posiioner inom forskning, undervisning och verksamhessyrning. Programme vänder sig ill kvinnor ansällda vid Uppsala universie som dispuera och som kommi en bi på väg i karriären. Även kvinnor med erfarenhe från adminisraiva chefsbefaningar kan dela. Ansökan ill ledarprogramme görs senas den 2 juni 2010 på Kompeensforums webbplas: 2 3

3 FORSKNING I FRAMKANT Cenrum för naurkaasrofslära en av flera sraegiska forskningssasningar som drar igång under Naurkaasrofer kräver bred kunskap Vid Cenrum för naurkaasrofslära vill forskarna ine bara föruse och mildra effekerna av naurkaasrofer. De vill också förhindra dem. De ska ske med hjälp av e bre värveenskaplig samarbee. ex: Annee Wallqvis foo: Saffan Claesson Fredrik Bynander, docen i saskunskap, och Sven Halldin, professor i hydrologi, har olika ingångar ill ämne naurkaasroflära. Cenrum för naurkaasrofslära Vision: Vara e cenrum som bidrar ill a samhälle kan förebygga och mildra effeker av naurkaasrofer örs gäller de a begripa vad en naurkaasrof är. Sen försår man a de fakisk kan vara möjlig a förhindra den. Sven Halldin är professor i hydrologi och han förklarar a varje naurkaasrof besår av vå delar. Den ena delen handlar om vad naurens krafer gör, den andra om vilken effek naurkrafen har på människan och samhälle. Blir de en sor skogsbrand i Sibirien där ingen människa visas är de en sor naurhändelse, men de är ingen kaasrof, exemplifierar han. Genom a föruse var kaasrofer kan komma a äga rum och förebygga effekerna av den, kan kaasrofen mildras och i vissa fall ill och med förhindras. E lokal exempel är Vänern. I Klima- och sårbarhesuredningen har den sora sjön pekas u som e område där vaennivån kommer a siga i ak med klimaförändringarna och där de är sor risk för översvämningar. Ändå byggs de arakiva bosäder med sjönära läge för full. Och när vane siger riskerar kaasrofen a bli e fakum. De är ofa mänsklig akivie som orsakar kaasroferna. Därför är de vikig a koppla ihop den geoveenskapliga forskningen med den samhällsveenskapliga, förklarar Sven Halldin. Ingen förberedelse i Haii E anna färsk exempel är jordbävningarna i Chile och Haii. Jordbävningen i Chile var många gånger krafigare än den på Haii, ändå blev konsekvenserna på Haii så mycke mer förödande. Orsaken är a Haii är e samhälle som ine förbere sig alls för den här ypen av kaasrofer, medan Chile har arbea medvee med a mildra effekerna av jordskalv. Bland anna med hjälp av byggnormer och en beredskap för hur räddningsarbee ska haneras. Näsan varenda hus på Haii var felkonsruera. De spelar ingen roll om de är Vänern eller Por au Prince, de är e korsikig änkande som gör kaasrofen svår a hanera, säger Fredrik Bynander som är docen i sasveenskap. Han delar sin id mellan arbee vid Uppsala universie och jänsen som ämnessakkunnig vid sasrådsberedningens krishaneringskansli. I Cenrum för naurkaasrofslära samlas allså forskare inom både geoveenskap, samhällsveenskap och eknikveenskap. Tvärs över disciplinerna ska forskarna samarbea kring bland anna kommunikaion av ho och risker för naurkaasrofer, hur e effekiv samarbee kan se u, hur de går a konrollera och förebygga naurkaasrofer och hur infrasrukuren kan skyddas. Fördjupa varandras forskning Efersom alla forskare har olika ingångar ill område naurkaasrofer är de meningen a de ska kunna hjälpa ill a förbära och fördjupa varandras forskning. Bland anna genom a idenifiera behoven uifrån sina respekive perspekiv. Fredrik Bynander menar a mins lika vikig som a dokumenera och föruse naurkaasroferna, är a förbereda samhälle på eferverkningarna. Teknikerna kan a fram finkänsliga och avancerade varningssysem, men uan beredskap hos myndigheerna för a hanera varningarna räcker de ine särskil lång, säger han. Men a komma di är läare sag än gjor. De kan vara svår a få poliiker med korsikiga behov a sasa på a förbereda för någo som evenuell kommer a hända om 20 år, eller 30 år, eller De vi kan göra forskningsmässig är a visa på riskerna. En väl underbyggd forskning kan ge e bäre underlag och legiimie å poliiker som ros all vill driva de här frågorna, säger Fredrik Bynander. Forskarskola i Mellanamerika Koppla ill Cenrum för naurkaasrofslära ska de också finnas en forskarskola med dokorander både från länder i Mellanamerika och från Sverige. Av de svenska dokoranderna rekryeras vå från varje enhe som är med i projeke. Sasningen förklarar Sven Halldin så här: Forskningsledare: Sven Halldin, professor i hydrologi vid insiuionen för geoveenskaper Anslag: 45, 2 miljoner över fem år. Ingår i samarbee: Vid Uppsala universie: Insiuionen för fredsoch konflikforskning, insiuionen för geoveenskaper, sasveenskapliga insiuionen och insiuionen för eknikveenskaper Andra lärosäen: Cenrum för klima och säkerhe vid Karlsads universie, Försvarshögskolan i Sockholm De går ine a lära gamla hundar sia. De finns aiyder hos en del forskare a bara de inom deras ege ämne sysslar med veenskap. Därför vill vi involvera yngre personer med e öppe sinne. Fredrik Bynander fyller i: Vi behöver inegrera forskningen för a komma vidare. Här ska forskarna samlas i arbesgrupper kring ydliga och konkrea frågesällningar, säger han. Föruom den naurveenskapliga och samhällsveenskapliga ingången är en vikig del av projeke a också a fram känsliga insrumen som är räffsäkra både i id och rum. För a kunna göra snabbare och bäre prognoser vill vi hels mäa naurfenomen i realid, säger Sven Halldin. Efersom ambiionen är a forskningen ska vara ill nya och användbar kommer forskarna vid cenre också a sasa på nära och äa konaker med både myndigheer och näringslive. De kan bland anna handla om a samarbea med svenska föreag som vill sälja säkerheslösningar ill länder där risken för naurkaasrofer är sor. Vi har sag a cenre ska bli e av de mes välrespekerade i världen och förse myndigheer och näringsliv med välubildad personal, säger Sven Halldin. 4 5

4 FOTO: STAFFAN CLAESSON Självsändiga lärosäen vad innebär de för universiee? Vad ycker du om de nya förslage? Sharon Rider, prodekan vid hisorisk-filosofiska fakuleen: Universie är en förkorning för universias magisrorum e scholarium, samling av mäsare och lärjungar. Om e universie ska få ökad självbesämmande, innebär de allså a dess lärare och sudener ska ha mer a säga ill om verksamheen. De nuvarande förslage är mosasen. Lärarna och sudenerna ska snarare ha mindre a säga om ubildning och forskning. Genom a man ar bor krave på fakulesnämnder, ges syrelsen och rekorn uökad mak a besämma hur ubildningen och forskningen ska se u för a möa umaningarna som den globala konkurrensen innebär och anpassa verksamheen ill de omgivande samhälles behov. Vem ska avgöra vad samhälles behov är? På vilka grunder, och av vem, ska dea behov definieras? Göran Magnusson, dekan vid medicinska fakuleen: Proposiionens innehåll om läraransällningar ser jag i sor se som posiiv. Den nuvarande räen a bli befordrad från lekor ill professor as bor. Denna möjlighe är vikig a behålla, men jus räen a blir prövad för befordran gör a anale professorer blir ohanerlig för fakuleerna och på sik kommer a leda ill uppsägningar. Den nuvarande ansällningsformen som forskarassisen försvinner. Vi behöver en sådan idsbegränsad ansällningsform och de är möjlig a uppnå genom kollekivaval. Proposiionen ger rä a förändra universieens organisaion och ledningssrukur. Dea ger inressana möjligheer, men jag ror a de universie som avskaffar de kollegiala syseme på sik lider svår skada. FOTO: STAFFAN CLAESSON Ökad självsändighe för universie och högskolor är måle för regeringens nya proposiion En akademi i iden. Förslage innebär sora förändringar både när de gäller ansällningar och frihe a välja organisaion. Vid Uppsala universie är signalen från ledningen klar: De finns inga planer på a förändra organisaionen och den kollegiala modellen kommer a finnas kvar. När de gäller ansällningar blir de dock en hel del förändringar. Enlig förslage ska i forsäningen bara ansällningar som professor och lekor vara reglerade av saen. I övrig är universie och högskolor hel fria a skapa egna sysem. De säller krav på oss som universie, efersom vi måse skapa en ny ansällningsordning som ugår från den nya siuaionen. Vilka kaegorier av lärare vill vi ha och vilka bedömningsgrunder och behörighesgrunder ska vi använda? Själva ansällningsproceduren får vi också a sällning ill, säger universiesdirekör Ann Fus. Förslage ger bland anna möjlighe a kalla professorer. Om de exempelvis finns en inernaionell känd forskare som man vill ansälla av sraegiska skäl, får rekor möjlighe a göra de uan sedvanlig anmälan. De sår dock a denna möjlighe ska användas resrikiv och a samma behörighes- och bedömningsgrunder gäller som för övriga professorer. En annan nyhe är a räen ill befordran föreslås försvinna ur lagsifningen. Universiee måse därför skapa egna regler för dea, evenuell illsammans med andra lärosäen. Tidsbegränsning försvinner Adjungerade professorer och gäsprofessorer blir kvar men övriga idsbegränsningar försvinner. De gäller ill exempel ansällningar av forskarassisener. Regeringen vill ine a de ska vara så många avseg från arbesmarknaden i övrig, uan a vi ska följa de regelverk som finns. De kommer a uppså vissa problem och för vissa kaegorier får vi gemensam försöka lösa frågan kollekivavalsvägen, säger Ann Fus. Vi behöver uforma e ydlig karriärsysem och där får vi jobba ihop med andra lärosäen, men också göra egna anpassningar. Uppsala universie har hela iden uryck en posiiv insällning ill förslagen om ökad självsändighe. E universie skiljer sig mycke från andra myndigheer och därför behövs specialanpassade regler, menar Ann Fus. Vi jobbar med forskning och ubildning som rikar sig ill allmänheen, vi bedriver forskning som ska vara fri och kriisk granskande och vi har en kollegial srukur. Ibland när vi ska redovisa resulaen blir de knölig, när vi ska följa de regelverk som gäller för andra myndigheer. Förhoppningsvis blir de mer anpassa ill vår verksamhe nu. Fri organisaion Någo som väck mycke deba är a lärosäen själva får faa beslu om sin egen organisaion. De ska finnas en rekor, en sällförerädande rekor och en syrelse men de behöver ine finnas någon fakulesnämnd. Tidigare var krave mins en fakulesnämnd. De sälls dock krav på a där besluen ska faas i en grupp ska majorieen har veenskaplig kompeens och a sudeninflyande ska garaneras. Anna Eksröm, ordförande i Saco och vice ordförande i konsisorie, hör ill dem som beklagar a krave på fakulesnämnd as bor och a inge anna säs i dess sälle. De räcker ine a de finns en enda veenskaplig skolad person som faar de cenrala besluen. De som gör högskolorna ill akademier är a de finns kollegial sammansaa organ där meningar brys mo varandra och diskussionen ger nya insiker. Regeringens proposiion innebär ine a fakulesnämnderna och de särskilda organen måse försvinna uan a lärosäena själva får besämma över sin inerna organisaion. Jag hoppas a lärosäena är så kloka a de forsäer med e kollegial beslusfaande även i framiden, sammanfaar Anna Eksröm. De kommer ill exempel Uppsala universiee a göra. Vi kommer a behålla våra fakulesnämnder. Kollegiala arbesformer säkersäller a beslu faas med relevan veenskaplig experis. De är en garani för kvalie i verksamheen, säger prorekor Kersin Sahlin. Uppdragsubildning och fundraising Förslage kommer a innebära fler förändringar. Regelverke ska ill exempel ses över när de gäller möjligheerna a a emo donaioner och a bilda bolag, sifelser, föreningar eller liknande för icke kommersiell verksamhe. Den nya ordningen föreslås gälla från januari De innebär en hel del arbee a a ag i för adminisraörerna vid Uppsala universie. Nu ska vi illsäa en grupp och göra en analys i samarbee mellan näsan alla avdelningar på universiesförvalningen. Vi ska a reda på vad vi måse ändra, vilka beslu som måse faas och a fram de underlag som behövs, säger Ann Fus. Många beslu faas av konsisorie men innan dess behöver de as upp i fakulesnämnder, områdesledningar och i universiesledningen. Även om de i prakiken ine blir så sora förändringar måse all skrivas om i vår egen regi. Vi behöver skapa e ege sysem. De finns en räsäkerhesaspek i dea, säger Ann Fus. Bakgrund Proposiionen En akademi i iden lades fram av regeringen den 23 mars. I hös faas beslu av riksdagen och de nya reglerna föreslås börja gälla i januari Till grund för proposiionen ligger vå olika uredningar: Auonomiuredningen, med beänkande Självsändiga lärosäen (2008) som föreslog en hel ny myndighesform. Uppsala universie var posiiva ill dea i si remissvar. Befaningsuredningen, med beänkande Karriär för kvalie (2007), som föreslog ågärder för a ge nya karriärvägar för forskare och lärare. Ny verkyg samlar lärares merier Nu kan lärare hålla bäre koll på sina pedagogiska merier ack vare den nya webbbaserade pedagogiska meriporföljen. Måle med sasningen är a höja sausen på pedagogisk arbee och a underläa bedömningen av pedagogiska merier. När en forskares veenskapliga merier bedöms kan man ill exempel räkna anale publiceringar i idskrifer. När de gäller en lärares pedagogiska merier är de svårare a göra en så exak bedömning. De smyger sig ofa in yckande när de bedöms vilka egenskaper en bra lärare bör ha. Vi har därför som målsäning a se ill så a pedagogiska merier bedöms på e srukurera sä uan yckande, säger Karin Apelgren, chef för avdelningen för universiespedagogisk uveckling. Kan gynna sudener Hon och hennes avdelning har sedan början av 2000-ale arbea med koncepe pedagogisk meriporfölj där grundanken är a lärare ska sammansälla sina merier så a de enkel går a bedöma hans eller hennes pedagogiska skicklighe. Läraren ska ine bara redogöra för vilka pedagogiska insaser han eller hon gjor uan också hur och varför. De är denna arbesmodell som nu digialiseras genom den webbaserade pedagogiska meriporföljen. Iniiaive kom från grundubildningskommién vid medicinska fakuleen och uppdrage gavs ill enheen MedfarmDoIT. Måle var a a fram e sysem som vid ökad användning kan bidra ill a höja sausen på och öka försåelsen för pedagogiska merier. De skulle i sin ur gynna våra sudener pedagogiska lärare ger ju e bäre universie, säger Louise Rügheimer, chef vid enheen MedfarmDoIT, som jobbar med IT-lösningar i undervisningen på veenskapsområde för medicin och farmaci. Alla lärare med koppling ill Uppsala universie, Akademiska sjukhuse och Landsinge i Uppsala län kan regisrera sig i meriporföljen. Ubildningar, uvecklingsarbee, undervisning, Larma och klar med nya passerkor Universiee ska få e ny inegrera larm- och passersysem som hämar uppgifer från personalkaalogen. När all är klar gäller samma sysem inom hela universiee. Jus nu genomförs bye på Ångsrömlaboraorie och sedan sår Carolina och Geocenrum på ur. Bye har genomförs hel på förvalningen, i universieshuse, Engelska parken, Linneaum,Gamla Torge och ITCområde av Polacksbacken. I nybyggda kvarere Blåsenhus och gymme Campus 1477 finns syseme redan från början. De nya larm- och passersyseme heer Inegra. Avdelningen för IT och inköp har också agi fram e daabasera koradminisreringssysem, Sesam, som kan förse Inegra med uppgifer om individer och grupper som ska ha illräde ill olika byggnader. Sesam imporerar alla uppgifer som behövs från kaalogdaabaser; sudenkaalog och personalkaalog. Därmed behöver man ine längre sia ue på campus varje erminssar och under idspress knappa in alla uppgifer för hand, säger Marianne Lindfors, seniorprojekledare vid byggnadsavdelningen. De innebär också a de blir exra vikig a uppdaera personalkaalogen och ine dröja med regisreringen av sudener. Rekor og beslu om ram och idplan förra åre i juni. Arbee beräknas vara klar i juni l Ubildningar l Uvecklingsarbee l Undervisning l Handledning l Umärkelser handledning och umärkelser läraren fyller i sina pedagogiska merier i e webbformulär där de även går a skriva egna reflekioner ill de olika poserna. Läraren väljer sedan själv vilka fäl som ska synas i uskrifen. Silren och lähanerlig De är e silren verkyg som är eknisk lähanerlig. Uskriferna har universiees sigill och är små rapporer som visar vad lärarna är bra på. Lärarna kan använda dem vid exempelvis uvecklingssamal eller jobbansökan, säger Louise Rügheimer. Den pedagogiska meriporföljen är i dagsläge på svenska och anpassad Kaospedagogik ska ge jobb Med en ny undervisningsform, kaospedagogik, ränas civilingenjörssudener för e kommande arbesliv. Under mars fick över hundra sudener räna sig för yrkeslive vid Ångsrömlaboraorie och på Geocenrum. Tanken är a sudenerna ska arbea i projekform under realisiska former. Sudenerna preseneras för en uppgif som de ine klarar av om de arbear på radiionell sä. E försa misslyckande ger sedan den moivaion som behövs för a använda olika verkyg som lärs u. Vi ror de är posiiv a uppleva lie kaos i början. Om sudenerna ine göds med informaion kräver de ege agerande och engagemang, säger iniiaivagaren professor Torgny Fornsed, insiuionen för fysikalisk och analyisk kemi. Meodiken har uvecklas i mycke nära samarbee med represenaner Pedagogiska merier Vid jänseillsäning ska pedagogiska merier, om ine anna anges i annons makiering, värderas likvärdig med veenskapliga merier. Rekor fassällde 2008 a undervisningsuppgifens merivärde är e av fyra målområden för Uppsala universies pedagogiska program. Läs mer om och regisrera dig i den digiala pedagogiska meriporföljen på hp://doi.medfarm.uu.se/meriporfolj Mer om bedömning av pedagogisk skicklighe finns a läsa på avdelningen för universiespedagogisk uvecklings webbplas för lärare inom veenskapsområde för medicin och farmaci där de är vanlig med klinisk handledning. Men alla lärare är välkomna a regisrera sig. På sik är förhoppningen a porföljen ska vidareuvecklas så a den passar universiees samliga veenskapsområden sam översäas ill engelska. De här arbee ligger i linje med de pedagogiska handlingsprogramme vid Uppsala universie. Sakkunniga ska sysemaisk kunna jämföra pedagogiska merier och vi ska hjälpa och söa lärare som sasar på pedagogik, säger Karin Apelgren. helena edsröm från indusrin och med deras bäsa kommunikaionskonsuler. De började som e piloprojek 2007, men momene har nu inegreras i fyra civilingenjörsprogram som avsluande projekarbee. Genomförs som e rollspel Momene genomförs som e rollspel. Lärarna spelar rollen av besällare som lämnar över e uppdrag ill sudenerna där sudengrupperna spelar olika konraksföreag. Grupperna får e luddig formulera uppdrag a genomföra. Under sudenernas presenaion medverkar besällaren och en indusriförerädare, som säller uffa frågor. Efer presenaionerna får sudenerna diskuera med lärarna vad som gick fel och hur de upplevde siuaionen. Därefer får de lära sig de verkyg de behöver för a klara uppgifen bäre. anneli waara 6 7

5 ublick Gäsforskare i Silla haves Aen E Berkeley i proes de var vad som möe Olof Peersson när han kom hi som dokorand idig i hösas. Men a vara här är verkligen sor, säger han. Som forskarsuden vid filosofiska insiuionen i Uppsala söke han och fick e ubyesår i Kalifornien. ex & foo: Allan Eriksson filosofi och filosofihisoria. På Berkeley finns också e sor ubud av kurser. Olof har allid kän en dragning ill USA. För fyra år sedan gav han sig u på en kilomeer lång road rip genom hela lande. De blev en resa som gav mersmak. Amerikanare är härlig sociala, de är en av fördelarna med a vara här. De är ine personliga på låsas uan revliga på rikig. Olof Peersson uanför de sora forskningsbiblioeke. Han sorrivs på UC Berkeley, som brukar kallas för Silla haves Aen. De är e liberal universie med en sark humanisisk radiion. lof Peersson, som skriver en avhandling om Plaons dialoger och brev, har kommi ill rä sälle. De är ingen illfällighe a UC Berkeley kallas för Silla haves Aen. Den klassiska insiuionen är sor med världsnamn som Anhony Long och G.R.F Ferrari. För Olof är de en dröm som går i uppfyllelse, a få komma ill UC Berkeley för a räffa forskare som han har läs och beundra. Campusområde är sor och oöverskådlig, så vi besämmer räff uanför de sora forskningsbiblioeke. Efermiddagssolen lyser sark och de är run 20 grader i lufen. De är idig vår i Berkeley, magnolierna och körsbärsräden blommar. Här uppe har jag min sudieplas, säger Olof och pekar. Vi ar hissen upp ill redje våningen och går in i biblioeke för klassiska sudier. De är knäppys, ljuse nedona. Bokhyllorna är fyllda av klassiska verk i läderband. En skyl markerar Olof plas, och kaffemuggen med symbolen Cal (som UC Berkeley kallas för) indikerar a han ill och med har agi ill sig den amerikanska kaffelae-o-go-radiionen. Full av sudener När vi går igenom campusområde är de full av sudener som skyndar sig hem. Vi passerar Telegraph Avenue som är plasen där campuslive förenas med sadens puls, de kryllar av eniska resauranger, chica ialienska kaféer, begagnade bokaffärer och fräcka hippiesånd. Olof bor med sin fru Tova i en villa i sydväsra Berkeley, på ungefär 30 minuers avsånd från campus. A hia en veig bosad og e ag och försa iden bodde de i en sunkig, svindyr sudio. Från början var vi hel insällda på a bo i San Francisco efersom vi ycke a de var självklar a bo i en sorsad, men så hiade vi e hus med vå kaer. De var nog kaerna som charmade oss, säger Olof. De sora samalsämne på Berkeley de senase åre har vari nedskärningarna som beror på a delsaen Kalifornien har hamna i en djup ekonomisk kris. I e svep höjdes sudenavgiferna med 30 procen och lönerna sänkes med upp ill 10 procen. Demonsraioner varje dag De är demonsraioner och akioner näsan varje dag. I hösas var den en sor walk-ou som samlade personer på Sproul Plaza, de cenrala orge på campus. De är livliga diskussioner i klassrummen. Ansällda och sudener känner e ho mo Berkeleys själ, som sår för mosånd och fri änkande. Höjningen av avgiferna slår hår mo alla som ine kommer a ha råd a beala cirka kronor per läsår. Olof beräar a han ville komma ill e liberal universie med en sark humanisisk radiion. De som jag gillar här är den öppna amosfären och a få räffa andra som är bäs på vad de håller på med. Hemma är de visserligen hög nivå på forskningen, men de är ännu få som sysslar med anik Tuffare än väna Han rivs bra, även om de är mycke uffare än han hade kunna föresälla sig. De som han framför all gillar är seminarierna som håller en hög nivå, är givande och inellekuell simulerande. Under seminarieserien om Plaons dialog Faidros blev Olof posiiv överraskad över a de är så hög i ak. Inge ämne är abubelag även om samalen handlar om sex, kärlek, årå och vem som penererar vem. Både språk och förnuf får a den plas den plas de behöver. De finns ingen övergripande moralisk princip som censurerar våra samal. Men de gäller a komma väl förberedd för a hänga med. Som ur var hade jag läs grekiska i e år innan jag åke hi. Annars hade jag ine haf en chans. Är de någo som du saknar? De känns ris a ine vara med sina närmase vänner och familj, de är svår a få goda vänner på kor id. Men fördelarna överväger. Här får jag hålla på med de jag rivs med och räffa andra som håller på med ungefär samma sak. Olof, som har vå år kvar av forskarubildningen, får inga akademiska poäng i Berkeley. De finns inga kurser han måse a uan all är upp ill honom själv. De är både på go och on, medger Olof. Men fördelarna överväger. Jag får id a skriva. De vikigase är a mi arbee blir bäre och a jag blir medveen om vilken nivå som krävs. Jag har 9

6 UNIVERSELLT även presenera delar av mi avhandlingsarbee och man får vänja sig vid a få uff kriik. Min handledare Anhony Long sågade e ukas som jag hade skrivi. Han är rak och hård, de är minsann inge knussel. De innebär a jag måse skärpa mig ill de yersa för a bli ännu bäre. Spännande kraffäl Hela de filosofiska landskape håller på a förändras och Olof känner a han har mi i e spännande kraffäl mellan olika radiioner. Här på Berkeley finns en sark klassisk insiuion, miljön är inernaionell och de känns a man har kommi ill e levande universie. Berkeley är mindre radiionsbunde än andra klassisk analyiska universie. En annan skillnad är a man som dokorand i USA mer blir berakad som suden. A få e ege rum kan man glömma. Men de beyder ine a de skulle vara en sörre hierarki. Nej, amosfären är avlappnad, ungefär som hemma. Jag har en personlig relaion ill min handledare och har ill och med blivi hembjuden på drink-pary. Olof förundras över hur akiva amerikanska sudener är jämför med svenska, även i sora grupper. De säller frågor och vågar ifrågasäa på e hel anna sä än svenska sudener. De enda negaiva som han kan komma på är a de ibland är djungelns lag som råder på föreläsningarna, den som hörs mes får också a sor plas. De har ros all vari en nyig läxa, menar Olof som jobbar på a övervinna sin blyghe a ala inför folk. Jag är här för a lära mig a a plas, våga sälla frågor och hålla presenaioner. Då är USA den bäsa plasen a vara på, säger Olof som ycker de är synd a iden går så for. Nu är de bara några månader kvar. Gäsforskare i Berkeley Namn: Olof Peersson Ålder: 30 år Tiel: Dokorand i eoreisk filosofi. Ingår i en forskargrupp som heer: Filosofi med filosofihisorisk inrikning. Akuell: Gäsforskarsuden vid klassiska insiuionen vid UC Berkeley. Söke dokorandubyesplas genom de ubyesaval som finns mellan Uppsala universie och Berkeley. De bäsa med UC Berkeley: Den höga nivån, a de är så hög i ak, inensieen, de inernaionella klimae och de fanasiska läge vid väserlandes ukan. Fem bra ips! 1. Ta konak med en forskare inom di område. När de är dags gäller de a få en officiell inbjudan, vilke kan a id. 2. Ansök om ubyesplas. I november varje år uannonserar Uppsala universie fyra dokorandsudieplaser vid UC Berkeley. Den som blir anagen får bekosa resa och uppehälle själv. Mer informaion finns på: 3. Sök sipendier och medel från sifelser. För a komma ill USA krävs rä mycke pengar. Näsa seg är a ansöka om visum, vilke i USA:s fall innebär mycke pappersarbee och inyg. 4. Tänk på a boendekosnaderna i San Fransisco Bay-område är mycke höga. 5. Var ue i god id, mins 1,5 år i förväg. Huvudingången, Saher gae, är en av de mes kända plaserna på UC Berkeley. Här på de cenrala orge, Sproul plaza, har de vari demonsraioner och akioner näsan varje dag mo universiesledningens beslu a höja sudenavgiferna med 30 procen. Här på redje våningen, på biblioeke för klassiska sudier, har Olof en egen sudieplas. Men han är ine ensam, de finns e ioal dokorander som håller på med ungefär samma sak. Vid Uppsala universie finns flera olika vägar a välja på för dokorander som vill komma uomlands. De är e sä a få värdefulla merier under ubildningen som kommer ill användning sedan när de är klara och ska söka forskarassisenjänser. Till exempel kan man undervisa som en del av ubye, säger Kersin Nysröm, inernaionell handläggare vid Suderandebyrån. De vanligase är ubyen som är knuna ill en viss fakule, insiuion eller ämnesområde. Har man ur finns de kollegial ubye mellan den forskargrupp man illhör och en annan i e anna land. Men de finns också ubyesaval som gäller för alla vid universiee och flera sipendier a söka: I USA finns ubyesaval med Universiy of California a Berkeley med 4 helårsplaser (dvs 8 erminsplaser) per år. Jag är här för a lära mig a a plas, våga sälla frågor och hålla presenaioner. Då är USA den bäsa plasen a vara på Inge ämne är abubelag även om samalen handlar om sex, kärlek och årå, säger Olof om en seminarieserie om Plaons dialog Faidros. Flera vägar u i världen I Japan finns möjlighe ill masersudier med sipendium: ITO Foundaion, vilke kan vara inressan om maserkursen i fråga rör dokorandens forskningsområde. Inom Erasmus Mundus finns olika möjligheer, bland anna Lisum, inom vilke svenska forskarsuderande kan åka u ill olika delar av världen med sipendium. Lärarsipendier finns a söka, där lärare (inklusive dokorander) kan få bidrag ill a undervisa på kurser vid uländska universie. Linnaeus Palme (Sida-finansiera) erbjuder ubyesmöjligheer för lärare och sudener på alla nivåer. De kan också vara inressan för dokorander som vill undervisa inom si forskningsområde. Mer informaion: FOTO: FREDRIK SANDBERG/SCANPIX föreläsning om innovaiv lieraur Amerikansk innovaiv lieraur och poesi var ämne för åres Fulbrighföreläsning den 20 april, som hölls av Michael Joyce, professor i engelska och mediesudier vid Vassar College, New York. Under de här läsåre är han Fulbrighprofessor vid engelska insiuionen. Michael Joyce var en av de försa som skrev fikion direk för daorn, så kallade hyperexer - och dea lång innan illkomsen av Inerne. Han har publicera oaliga exer på näe. Zebrafink ger nya ledrådar Den ausraliska zebrafinken lär sig, ill skillnad från de flesa andra fåglar, a sjunga av sina föräldrar. En sor grupp forskare vid bland anna Uppsala universie har nu för försa gången analysera zebrafinkens genom, och resulaen ger nya ledrådar ill mekanismerna och evoluionen bakom kommunikaion genom läen. Sudien publiceras i idskrifen Naure. Medan zebrafinken lär sig sjunga en ny melodi kopplas hundraals gener av och på i dess hjärna, beräar Hans Ellegren, professor i evoluionsbiologi vid Uppsala universie. Beroende av ma skapar ånges Vissa individer blir läare beroende av god ma än andra. I sin avhandling visar apoekaren Johan Alsiö a de råor som blev övervikiga av ma med mycke socker och fe fick e sark sockersug och ånges när de åergick ill sin vanliga kos. Resulaen visar a vissa individer är särskil känsliga för a uveckla beroendeliknande beeenden genemo välsmakande ma. Risken för a uveckla dessa beeenden kan påverkas av ärfliga fakorer som syr belöningssysemes funkion. Poliser og del av forskningsrön Vid konferensen Polisforskning pågår i slue av mars delog 240 yrkesverksamma inom polis och räsväsende. Konferensen arrangerades av nya Cenrum för polisforskning. Marie Johansson-Meinke, poliskommissarie vid Rikspolissyrelsen, ser sora vinser med de nya cenre där eoreiker och prakiker närmar sig varandra. Jag hoppas a vi genom de äa samarbee ska få närmare och sörre illgång ill nya forskningsresula. Inom polisen brukar vi a ill oss nya resula och nya meoder, men de kan a lång id innan de når u

7 KulurellT Reoriska grepp suderas i Almedalen Vad säger poliikerna egenligen? Vilka grepp använder de för a föra fram si budskap? Under åres poliikervecka i Almedalen ges en kurs i reorik, där sudier av pariledarnas al ingår i kursupplägge. De började med möen hemma hos inspekorn och sluade med e hus full av akivieer. Värmlands naion har vari en räffpunk för uppsalasudener under 350 år. Den 4 maj sarar en usällning om naionslive, som visas hela sommaren på Museum Gusavianum. ex: Annica Hulh foo: Saffan Claesson e här är ine en hyllning ill Värmlands naion uan vi vill a illfälle i ak a visa hur naionerna används av sudenerna. Vi vill visa hela bredden, säger Azul Tarazona. Hon är masersuden på insiuionen för ABM (arkiv, biblioek och museologi) och har jobba fram usällningen illsammans med fem andra masersudener i musei- och kulurarvsveenskap. Azul Tarazona har le gruppen efersom hon har hunni jobba några år och har idigare erfarenhe av usällningar. Vi fick uppdrage av jubileumsgruppen på Värmlands naion och började redan i hösas med a forska kring, förbereda inför och bygga upp usällningen. Den sörsa umaningen har vari a på lien ya spegla en så lång och skifande hisoria. Naionen har ju fyll många olika funkioner under åren som biblioek, möesplas, feslokal och mycke mer. I naionens arkiv finns massor av dokumen, foon och filmer och även olika yper av prepara. Föru användes ju naionerna också som laboraorium, där man kunde låna prover. Värmlands naion - några nedslag i hisorien: 1600-ales början: De försa organiserade möena mellan värmländska sudener ale: Sudenerna går samman mo universiee, som de ycke var för faderlig. De blir e sudenuppror som leder ill förändringar al: De klassiska sudenlives blomsringsid. Azul Tarazona och Karoline Svensson från usällningsgruppen visar de gamla dryckeshorne som forfarande används vid högidliga illfällen på naionen. Naionslive på Värmlands genom iderna Dryckeshorn från Geijer En av dyrgriparna i samlingen är e dryckeshorn från mien av 1800-ale, som skänkes ill naionen från poeen Erik Gusaf Geijer. De används forfarande vid högidliga illfällen, men finns ill vardags på musee. Usällningsgruppen hiade också e dokumen från 1642 där universiee framför sin oro över sudenerna och hur lie konroll man har över dem. E förslag om a bilda grupper av sudener förs fram, som en försa början på naionerna. Vi har lea efer saker som symboliserar olika verksamheer och olika epoker. Vi låer föremålen ala för sig själva inspekorsklubban och dryckeshorne ill exempel, säger Azul Tarazona. Dessuom visas en film där olika personer ger sin bild av vad naionen beyder för dem. I filmen medverkar ill exempel förse kuraor Magdalena Söderlind och inspekor Lars Burman ales början: Efer sekelskife dämpades de vilda naionslive någo när sudenskorna gjorde enré. De inroducerade dock dansen, så kallade sku. Värmlands naionshus byggdes i mien av 30-ale. I början fanns roligen bara en naionskisa och sudenerna räffades hemma hos inspekorn eller hos varandra. Senare fick de e rum ill si förfogande och så småningom e hel hus. Den här uvecklingen sker parallell vid alla naioner. Vissa naioner köpe hus, andra som Värmlands byggde nya, beräar Azul Tarazona. I Uppsala finns 14 naioner. I år är de särskil akuella efersom kår- och naionsobligaorie avskaffas i juli, vilke kommer a få sora konsekvenser för naionernas finansiering. I hös planeras en programdag på musee under Kulurnaen, med en deba kring kårobligaories avskaffande al: Naionslive blev mera familjär al: Naionsradiionerna sår på opp, men sedan kommer en mer poliisk period då all fler överger radiionerna. Usällningen kallas Värmlands - e andra vardagsrum och de är e namn som passar bra genom hela hisorien. Naionen har vari en illflyksor som forma radiioner, regler, vanor som har skapas parallell vid de flesa naioner. De har blivi vanlig a gå ill naionen och fika och umgås, här finns biblioeke, de sociala live och samhörigheen med andra. Här kan man slappna av och fly bor från enor och sress. Planskola för chefer Dessuom är naionerna en plas där många sudener ränar sig för yrkeslive, får erfarenhe av a leda andra och a vara en del av e projek. Naionen 1980-al: Tradiionerna kommer illbaka, även om en del upplever naionslive som konservaiv och sroppig al: Många akivieer, bland anna har kallas en planskola för chefer, där de som engagerar sig också lär sig hur man jobbar sig upp i karriären. Därför kommer usällningen också a spegla de arbee och engagemang som ligger bakom naionernas verksamhe. Naionen vilar på dem som brinner för dess forlevnad, de är deras engagemang som gör a radiionen går vidare, säger Azul Tarazona. Vi försöker komma bor från parysämpeln och visa hela bredden. Naionen besår av så mycke mer än klubbkvällar. Man jänar ine så mycke på a jobba på naion, uan alla gör de för a de ska forsäa a fungera. I gengäld får sudenerna erfarenhe av a organisera och driva projek. klubben Rally Mone Carl och bilar, kören och idrosföreningar. Klubb 054 på fredagskvällar är populär och naionsfika lockar fler än bara sudener. Den nya kursen är e samarbee mellan Högskolan på Goland och Uppsala universie och innehåller bland anna fälsudier under poliikerveckan i Almedalen. För sudenerna blir de e unik illfälle a sudera reorik - eller konsen a överyga. De ska bli mycke spännande. Efersom de är valår kan man änka sig a de blir inensiva al och debaer. De är ju mycke som sår på spel, säger Sofi Qvarnsröm. Hon är lärare vid lieraurveenskapliga insiuionen i Uppsala och ska undervisa på kursen illsammans med professor Lars Burman. Följa olika parier Kursen ges under fem veckor och kräver inga särskilda förkunskaper. Förs får sudenerna lära sig grunderna i reorik och läsa in lierauren. Under Almedalsveckan får de sedan följa olika parier, lyssna på poliikernas al och analysera den poliiska reoriken. Kopplingen ill Almedalsveckan gör den här kursen speciell och väldig akuell. Som lärare känner jag a vi verkligen kan illföra någo med en sådan här kurs, där sudenerna får komma u på fäle. De blir så ydlig a reoriken spelar en vikig roll i poliiken, säger Sofi Qvarnsröm. 500 år av samlande Vid universiees olika insiuioner finns samlingar som länge vari undanpackade och som yers få personer kän ill. I usällningen Gömda och glömda på Museum Gusavianum beräar dessa föremål hisorier om forskning, universiee och dess ansällda genom iderna. Sofi Qvarnsröm, lärare i reorik. En kompass som Anders Celsius använ och mäurusning som Sven Hedin unyjade när han karlade Cenralasien. De är några exempel på föremål från den imponerande samlingen från avdelningen för asronomi som nu lyfs fram i ljuse. Med på usällningen finns också de skidor som meeorologen Finn Malmgren använde vid den dramaiska expediion ill Nordpolen som blev hans död Usällningen på Museum Gusavianum är en del i e pågående projek som karlägger insiuionernas samlingar. I vissa fall är de så få personer som känner ill a föremålen ens exiserar a de riskerar a hel glömmas bor. Projeke, som också ska föreslå hur samlingarna ska as omhand i framiden, har få sor draghjälp från masersudener med inrikning musei- och kulurarvsveenskap. Usällning linda koffmar Gömda och glömda år av samlande vid Uppsala universie Tid: 17 april - 31 december 2010 Plas: Museum Gusavianum FOTO: TOMMY WESTBERG 12 13

8 Namn som nämns Kersin Sahlin, prorekor vid Uppsala universie, är ny ledamo i Kungliga Ingenjörsveen- Kersin Sahlin skapsakade- mien, IVA. Vid den senase akademisammankomsen valdes 13 nya ledamöer in. IVA bildades 1919 och är världens äldsa ingenjörsveenskapsakademi. För närvarande har IVA 867 svenska och 265 uländska ledamöer i och med de nya invalen. Johan Elf, docen i molekylär bioeknik vid Uppsala universie är en av fem prisagare som få åres Göran Gusafssonpris som anses vara de mes presigefyllda prisen bland yngre svenska forskare. Johan Elf får prise inom område molekylärbiologi. De innebär 4,5 miljoner kronor i forskningsanslag, fördela på re år sam e personlig pris på kronor. Prise delas u av Kungliga Veenskapsakademien och moiveringen lyder: för hans innovaiva och banbryande sudier av inerakion mellan ensaka proeiner och DNA. Dokorspromoion 28 maj Högidligheerna omfaar promoionsaken, som börjar kl fredagen den 28 maj 2010 och promoionsmiddagen, som äger rum samma dag kl Alla ansällda vid universiee sam de personer som pensioneras från ansällning här, har möjlighe a dela i aulan. Beräffande middagen är urymme begränsa. Promoionsaken i universiesaulan Varje ansälld vid universiee liksom pensionerad från ansällning här har möjlighe a på bifogad blanke besälla biljeer ill åhörarplas i aulan. Biljeerna kosar ingening. Biljeerna skickas per pos under senare hälfen av maj. Promoionsmiddagen på Uppsala slo Ansälld eller pensionerad kan besälla högs vå middagsplaser à 650 kr på bifogad blanke. Vi underräar var och en per brev om plas finns, evenuella reservplaser ec. Om beskede är posiiv, bealas 650 kr per plas ill pg Informaion ges av Inger Sandberg, el och Eva Holmgren, el Promoionen 28 maj 2010 i Uppsala universies aula kl 12 Jag önskar kosnadsfri.. biljeer ill promoionsaken i aulan. Jag önskar: 1 middagsplas 2 middagsplaser ill promoionsmiddagen i sloe kl 18 precis. Namn och ev iel på min gäs:... Ev önskemål om placering:... Namn:... Tiel:... Adress:... Tel arb:...el bos:... Jag är ansälld vid/pensionerad från ansällning vid ins/mosv (måse uppges):... Skickas ill Promoionskonore, Uppsala universie, Box 256, Uppsala. Var god exa ydlig! FOTO: TOMMY WESTBERG Johan Svedjedal, förfaare och professor i lieraursociologi, har illdelas Övralidsprise på Johan Svedjedal kronor. Han illdelas prise För e veenskaplig och kriisk förfaarskap av sällspord vingbredd, läburen lärdom och lierär sensibilie. Prise, som är uppkalla efer Verner von Heidensams hem srax norr om Moala, delas u varje år sedan 1945, då de insifades enlig von Heidensams vilja. De delas u på Övralidsdagen den 6 juli. Lovisa Eriksson har uses ill 2009 års Torgny Segersed-prisagare av Sociologförbunde. Hon får prise för sin arikel Viruella kroppar: Presenaioner av jage i svenska dagboksbloggar som publiceras i idskrifen Sociologisk forskning. Lovisa är dokorand vid sociologiska insiuionen. Torgny Segersed var rekor för Uppsala universie i 23 år, , Sveriges försa professor i sociologi. FOTO: CATO LEIN På gång 2/5: Svensk sjuksköerskeförening 100 år 2010 en exposé av uvecklingen. Alice Rinell Hermansson presenerar sjuksköerskeyrkes hisoria kl , Medicinhisoriska musee, Eva Lagerwalls väg 8. 4/5: Tisdagslunch: Romanisk kosmopoliism i Rahel Varnhagens berlinska salong en olkning med ugångspunk i Hannah Arend poliiska fenomenologi. Kl i Lunchrumme, Cenrum för genusveenskap. 5/5: Sociala medier för dialog. Lunchseminarium vid Uppsala Learning Lab (ULL) om hur kommunen använder socialamedier. Lena W. Jansson, informaionschef vid Uppsala kommun beräar kl i ULLs lärosal, Blåsenhus. 5/5: Omöjlig a jämföra? Polska judar i Sverige efer andra världskrige i spänningsfäl av naionella och religiösa idenieer. Izabela Dahl, dokorand, vid Humbold-universie i Berlin föreläser kl i Engelska parken, sal ENG Arr: Hugo-Valenin-cenrum, hisoriska insiuionen Säsongssar i rädgårdarna Nu sarar sommarsäsongen i de linneanska rädgårdarna. Den 1:a maj öppnar re usällningar, som sedan visas under sommaren. l Närvaro i min rädgård. Mia Klin-Åbergs drömska oljemålningar visas i Café Vicoria, Boaniska rädgården fram ill 30 juni. l Linné på Hammarby. En fas usällning om Linné och hans liv på Hammarby visas fram ill 30 sepember. l Linné och hans rädgård. En fas usällning om rädgårdens hisoria och Linnés veenskapliga arbee visas i Linnérädgårdens och Forum för ysklandssudier. 6/5 7/5: Swedne (svensk näverk för pedagogisk uveckling) anordnar 2010 års konferens i Uppsala under ema Rum för lärande i Blåsenhus. 8/5: Hyllningskonser för Hugo Alfvén, idigare Direcor Musices vid Uppsala universie, kl 15 i universiesaulan. Kungliga Akademiska kapelle, La Capella, Uppsala Akademiska kammarkör, OD, Allmänna Sången och Uppsala Universiy Jazz Orchesra. Fri enré. 11/5: Offenlig föreläsning med konsnären Lars Vilks om yrandefrihe och kons rondellhunden som konsprojek kl i Ihresalen, Engelska parken. 12/5: I i skolan påverkar universiee. Lunchseminarium vid Uppsala Learning Lab (ULL) kl i ULLs lärosal, Blåsenhus. Talare: Lennar Ericsson, universiesadjunk, insiuionen för ubildning, kulur och medier, Jens Persson, enheschef IT och media, Uppsa- orangeri fram ill 30 sepember. Den 22 och 23 maj öppnar vå konsusällningar. I Linnerädgården visas skulpurer av Fredrik Wreman och foografier av Kainka Andersson, under rubriken Goarans i fjärilsland. I Barockrädgården, Boaniska rädgården, visas Biomosaik där åa konsnärer belyser FN:s inernaionella år för biologisk mångfald. De har skapa mosaikskulpurer i åervunna maerial. la kommun, sam lärare från fäle. 18/5: Vad kosar de a diskriminera? Horisonell och verikal segregering ur e föreagsekonomisk perspekiv. Anneli Häyrén Weinesål, fil. dr i föreagsekonomi, Cenrum för genussudier, föreläser kl i Engelska parken sal ENG Arr: Hugo Valenin-cenrum i samarbee med forskargruppen Modesy. 19/5: Rekorsuren sarar kl 16 från Parksnäckan i Sadsrädgården. Möjlighe a vinna priser, underhållning av Friskören, med mera. Se 22/5: Biodiversiesdagen. Lives veenskaper firar FN:s inernaionella dag för biologisk mångfald med konsperformance, forskare och usällning på Sora Torge kl Bl a medverkar konsnären Anee Wixner. FOTO: STAFFAN CLAESSON FOTO: STAFFAN CLAESSON Nya ledamöer i konsisorie Regeringen har use fyra nya ledamöer i syrelsen för Uppsala universie, från och med 1:a maj och re år framå. Nya ledamöer är fil dr Agnea Bladh, förlagschef Peer Luhersson, vd Birgia Svendén och generaldirekör Chrisina Åkerman. Hälsa & moion Turridning UIK:s ridsekion inbjuder ill urridning på islandshäsar Väserboda gård, Björklinge, vid fyra illfällen: 4 maj, 11 maj, 25 maj och 8 juni kl cirka Riduren avsluas med läare föräring. UIK subvenionerar delagaravgifen, så prise blir 100:-. OBS! Bindande anmälan. Konaka per e-pos: Bosad Byes l 2:a 78 kvm cenral i Uppsala byes mo 2:a eller 3:a cenral i Göeborg. Konaka Lars Hermanson, Önskas hyra l Gäsprofessor önskar hyra 2-3 rok fr o m 1 sep Konaka Birgia Karlsson, uu.se Chrisina Åkerman, Läkemedelsverke, är ny ledamo. Agnea Bladh är socialdemokraisk poliiker, ämbesman och sasveare. Hon är fil dr och har bland anna vari sassekreerare i Ubildningsdeparemene och rekor för Högskolan i Kalmar. Peer Luhersson är lieraurveare, kulurskriben och chef för bokförlage Alanis. Han har vari universieslekor vid Lunds universie och var fram ill 1993 kulurchef på Svenska Dagblade. Birgia Svendén är en svensk operasångerska (al/mezzosopran) och sedan 1995 hovsångerska. Sedan 2005 är hon rekor för Operahögskolan och i april illräder hon som operachef vid Kungliga Operan. Uhyres l Lägenhe i London, 2 rum, (46 kvm ) uhyres nyrenoverad och full möblerad från 1 maj 2010 för 325 pund/vecka. Arakiv cenral område. Söker pålilig hyresgäs för ca 1 år med referenser. Konaka Mona Björklund, l Hus i Gamla Uppsala, 5 r o k, 3 sovrum, cirka 160 kvm, sor rädgård, uhyres möblera eller omöblera, cirka 15 aug feb Konaka Tom Peersson, , ekhis.uu.se. Chrisina Åkerman är generaldirekör vid Läkemedelsverke i Uppsala. Hon är ubildad läkare med specialiskompeens inom klinisk farmakologi. Hon har under sörre delen av sin karriär verka inom AsraZeneca-sfären. Tre nya ledamöer har dessuom uses av lärarna. De vå ordinarie ledamöena är Krisina Edsröm, professor i oorganisk kemi och Henry Ohlsson, professor i naionalekonomi. Supplean är Kersin Thelander, universieslekor i nordiska språk. Agnea Siegbahn, professor i klinisk koagulaionsveenskap, är kvar i yerligare en period. De nya ledamöena som uses av sudenerna blir klar förs senare i vår. gunilla shyr Välkomna ill universiees jämsälldhesdag 25 maj! Kom och lyssna ill 2010 års prisagare av Jämsälldhesprise! Dessuom kommer e urval av de projek som jämsälldheskommién illdelade pengar 2009 preseneras. Daum: 25 maj 2010 Lokal: sal IX i Universieshuse Tid: : Jämsälldheskommién bjuder på lunchsmörgås Prova på skye Universiespersonalens idrosklubb erbjuder dig a prova på skye i Länna den 16 juni. Boka redan nu in dea daum, för mer informaion se www. persorg.uu.se/uik Prova på repkläring Vill du gå en nybörjarkurs i repkläring under maj på Science Park har du möjlighe a göra FOTO: LÄKEMEDELSVERKET, STAFFAN CLAESSON Anmälan: senas 17 maj ill Ann- Sofie Wigg Bodin på el eller e-pos: de ill e subvenionera pris genom Universiespersonalens idrosklubb. För mer informaion och anmälan se Bowlingmäserskap Vill du vara med i universiees bowlingmäserskap? De genomförs den 17 maj. För yerligare informaion och anmälan gå in på uu.se/uik l Cenral lägenhe, 3 rok, 90kvm, på Sysslomansgaan uhyres möblerad ill rök- och djurfri hyresgäs e år från 1:a juni med möjlig förlängning. Hyra kr/månad. Konaka homail.com l Modern vi senhus i populära Sunnersa uhyres juli juli 2011 pga posdoc. 180 kvm, 4 sovrum och 2 badrum. Insynsskyddad rädgård med sor rädäck. Nära ill skola och dagis. Konaka Fredrik, UNIVERSITY NEWS Fredrik Bynander, associae professor of poliical science, and Sven Halldin, professor of hydrology. They wan o preven naural disasers A he Cener for Naural- Disaser Science researchers no only wan o predic and miigae he effecs of naural disasers. They also wan o preven hem. This will be done hrough broad inerdisciplinary collaboraion involving researchers in earh sciences, social sciences, and engineering sciences. I s ofen human aciviies ha rigger hese disasers. Tha s why i s imporan o Changes underway Greaer independence is he goal of he governmen s new bill An Academy for Our Time. The proposal enails major changes, including greaer freedom for universiies and colleges o deermine how eachers and researchers are appoined and how he universiy is organized. A Uppsala Universiy he signal from managemen is clear: There are no plans o change he organizaion, and he collegial model will remain in place. Värmland Naion has been a meeing place for Uppsala sudens for 350 years. On May 4 an exhibiion abou life a he suden naions will open a Museum Gusavianum. This is no a ribue o Värmland Naion alone. We wan o ake his opporuniy o show how he naions are used by sudens. We wan o show bring ogeher earh science research wih poliical science research, explains research direcor Sven Halldin, professor of hydrology. Across disciplinary boundaries, hese scieniss will work ogeher on communicaion of hreas and risks of naural disasers, wha effecive collaboraion can look like, how naural disasers can be conrolled and prevened, and how infrasrucure can be proeced. The new order is proposed o ake effec as of January 2011, which means a grea deal of work for he Universiy s adminisraors. We re now appoining a group and underaking an analysis, working wih nearly all divisions of universiy adminisraion. We plan o find ou wha we need o change, wha decisions need o be aken, and wha basic informaion we need o rerieve, says Universiy Direcor Ann Fus. Gaher qualificaions on he Web Teachers will now be able o manage heir eaching qualificaions hanks o a new Web-based porfolio for eaching qualificaions. The goal of he iniiaive is o elevae he saus of eaching and o faciliae he assessmen of pedagogical qualificaions. The iniiaive came from he Commiee for Undergraduae Educaion a he Faculy of Medicine, and he assignmen wen o he MedfarmDoIT uni. All eachers wih ies o Uppsala Universiy, Uppsala Universiy Hospial, and Uppsala Couny Council can regiser in he qualificaion porfolio. Ulimaely i is hoped ha he porfolio will be expanded o sui all Disciplinary Domains a he Universiy and be ranslaed ino English. Naion life hroughou he ages he whole specrum, says Azul Tarazona, one of six sudens of museum and culural heriage sudies who creaed he exhibi. In a small space, he exhibiion reflecs he long and shifing hisory of he naion and is various funcions such as library, meeing place, pary venue, and much more. Foo: STAFFAN CLAESSON UNIVERSEN #

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra

Läs mer

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du

Läs mer

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014 Minnesaneckningar från kompeensrådsräff den 14 okober 2014 Närvarande: Se delagarföreckning. NKR 2010 2014 En backspegel och avsamp mo framiden Carin Bergsröm iade bakå på de som hän i NKR sedan saren

Läs mer

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015 Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448

Läs mer

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer

Läs mer

Glada barnröster kan bli för höga

Glada barnröster kan bli för höga Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.

Läs mer

Inbjudan och program till seminariedag i samband med Handikappförbundens kongress

Inbjudan och program till seminariedag i samband med Handikappförbundens kongress KONGRESS Inbjudan och program ill seminariedag i samband med Handikappförbundens kongress Qualiy Winn Hoell i Haninge den 20 maj kl 9.00-15.00 9.00-10.00 Kaffe och regisrering 10.00-11.00 Öppnande av kongressen

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

UNIVERSEN. VÄNSKAPSid 11 13. 20 år av. Bara upploppet kvar för rektor och prorektor Sid 4. Studenter tar plats som mentorer Sid 8

UNIVERSEN. VÄNSKAPSid 11 13. 20 år av. Bara upploppet kvar för rektor och prorektor Sid 4. Studenter tar plats som mentorer Sid 8 VÄNSKAPSid 11 13 UNIVERSEN # 7 december -11 årg 42 En idning för Uppsala universies medarbeare 20 år av Bara upploppe kvar för rekor och prorekor Sid 4 Sudener ar plas som menorer Sid 8 Han jobbar allra

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

UNIVERSEN. # 1 februari -13 årg 44 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11

UNIVERSEN. # 1 februari -13 årg 44 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11 UNIVERSEN # 1 februari -13 årg 44 En idning för Uppsala universies medarbeare Tema: Öppen illgång Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11 Åsiker går isär om slopa bidrag Sid 4 5 Klarecken för Campus Goland

Läs mer

UNIVERSEN. #8 december -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. hållas hemligt

UNIVERSEN. #8 december -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. hållas hemligt UNIVERSEN #8 december -08 årg 39 En idning för Uppsala universies medarbeare Nya professorer Sid Prisade pedagoger Sid 8 Kosvearnas julbord Sid16 5 Foo: STAFFAN CLAESSON Fler nyheer hiar du på www.universen.uu.se/.

Läs mer

UNIVERSEN. #2 mars -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Resurs för Rysslandsstudier. Sid 4 6

UNIVERSEN. #2 mars -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Resurs för Rysslandsstudier. Sid 4 6 UNIVERSEN #2 mars -10 årg 41 En idning för Uppsala universies medarbeare Snabba dopingeser Sid 9 Oellokören övar för full Sid 15 Resurs för Rysslandssudier Sid 4 6 Foo: STAFFAN CLAESSON Fler nyheer och

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån 2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 Enkäresula Enkä: Saus: Uvärdering, VeTer, HT12 öppen Daum: 2012-10-30 14:07:01 Grupp: Besvarad av: 19(60) (31%) Akiverade delagare (Veenskapseori (4,5hp) HT1 2) 1.

Läs mer

Många risker när bilen mals till plåt

Många risker när bilen mals till plåt Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig.

Läs mer

Damm och buller när avfall blir el

Damm och buller när avfall blir el Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar

Läs mer

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet 1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe

Läs mer

UNIVERSEN VÄRLDSKLASS. Studentliv i. SciLifeLab blir nationellt institut Sid 3. Flygresor i tjänsten ökar Sid 10

UNIVERSEN VÄRLDSKLASS. Studentliv i. SciLifeLab blir nationellt institut Sid 3. Flygresor i tjänsten ökar Sid 10 UNIVERSEN # 3 maj -12 årg 43 En idning för Uppsala universies medarbeare Sudenliv i VÄRLDSKLASS Sid 14 17 SciLifeLab blir naionell insiu Sid 3 Radions exper i Breivikräegången Sid 6 Flygresor i jänsen

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

#3 april -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare

#3 april -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare UNIVERSEN #3 april -08 årg 39 En idning för Uppsala universies medarbeare Träffsäker rekryering FOTO: STAFFAN CLAESSON SON Fler nyheer hiar du på www.universen.uu.se/. Nyiga länkar på www.uu.se/inern KARRIÄRVÄGAR

Läs mer

Vi har hittat socialpolitiken!

Vi har hittat socialpolitiken! n LG Karlsson: Fas 3 är rena 1800-ale n RFHL Uppsala: Poliikerna blåse oss 3/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vad vill de, egenligen? Oberoende

Läs mer

Bygget är det roligaste vi gjort

Bygget är det roligaste vi gjort d r ö m h u s1 Humlebacken. E Karlsonhus på 1,5 plan med sammanlag 218 kvadrameer. Här bor Mikael och Viveka Gulda med barnen Josefin, 17 år, och Max, 14 år, sam de vå heliga birmakaerna Beckham och Hamle.

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Vi utvecklar för framtiden. Information [EVENTYTA]

Vi utvecklar för framtiden. Information [EVENTYTA] Vi uvecklar för framiden. ker har i u b a r Vå la nder he u e p p ö ionen. a n g g y omb Informaion [EVENTYTA] Vill du synas med di föreag/förening på Eurosop? I dea dokumen hiar du regler gällande våra

Läs mer

3 Rörelse och krafter 1

3 Rörelse och krafter 1 3 Rörelse och krafer 1 Hasighe och acceleraion 1 Hur lång id ar de dig a cykla 5 m om din medelhasighe är 5, km/h? 2 En moorcykel accelererar från sillasående ill 28 m/s på 5, s. Vilken är moorcykelns

Läs mer

Västerviks Museum & Naturum Västervik -där Kultur och Natur möts SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar

Västerviks Museum & Naturum Västervik -där Kultur och Natur möts SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar Väserviks Museum & Naurum Väservik -där Kulur och Naur mös SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar Väserviks Museum www.vaserviksmuseum.se Väserviks Museum Skolprogram Smide Prova a smida en hasp eller anna enklare

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr

Läs mer

bruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18

bruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18 18 19 En Svensk bruksor i Vienam besöker Sveriges sörsa bisåndsprojek pappersbruke Bai Bang n Pappersbruke Bai Bang i Vienam blev symbolen för misslycka svensk bisånd på 1980-ale. Sedan dess har man lyckas

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

bra boende Mer än Nr 2/2006

bra boende Mer än Nr 2/2006 Mer än bra boende Nr 2/2006 Vi ska skapa Sveriges bäsa allmännyiga bosadsbolag! HFAB är e av Sveriges io sörsa allmännyiga bosadsbolag och Halmsads i särklass sörsa hyresvärd. Vi har e rekordår bakom oss

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor

Läs mer

BILAGA F och BILAGA 4 Locum AB:s Internkontrollplan 2015 (utdrag ur LOGGEN) till styrelsemöte 20150924

BILAGA F och BILAGA 4 Locum AB:s Internkontrollplan 2015 (utdrag ur LOGGEN) till styrelsemöte 20150924 () 36 Finansiella risker/redovisningsrisker Pågår () 32 Finansiella risker/redovisningsrisker Saus Konroll vid näsa inerna Ärende säng BILAGA F och BILAGA 4 Locum AB:s (udrag ur LOGGEN) ill syrelsemöe

Läs mer

Diverse 2(26) Laborationer 4(26)

Diverse 2(26) Laborationer 4(26) Diverse 2(26) (Reglereknik) Marin Enqvis Reglereknik Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie Föreläsare och examinaorer: Marin Enqvis (ISY) Simin Nadjm-Tehrani (IDA) Lekionsassisener: Jonas Callmer

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees

Läs mer

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt PROGRAMFÖRKLARING En rik friid å alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under e helår DINA MÖJLIGHETER Ta ag i di projek LOPPAN & ANDERS vå glada kulurarbeare på Friidsfesivalen akiv Kulur & Friid Espen Jensen

Läs mer

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt PROGRAMFÖRKLARING En rik friid å alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under e helår DINA MÖJLIGHETER Ta ag i di projek LOPPAN & ANDERS vå glada kulurarbeare på Friidsfesivalen akiv Kulur & Friid Espen Jensen

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera

Läs mer

Marfans Syndrom 4 / 2013. Jubileumstidning, Marfanföreningen 20 år! och andra marfanliknande tillstånd Medlemsbulletin för Svenska Marfanföreningen

Marfans Syndrom 4 / 2013. Jubileumstidning, Marfanföreningen 20 år! och andra marfanliknande tillstånd Medlemsbulletin för Svenska Marfanföreningen ISSN: 1652-7054 Marfans Syndrom och andra marfanliknande illsånd Medlemsbullein för Svenska Marfanföreningen 4 / 2013 h c o l u J! d r o Å G y N Go Jubileumsidning, Marfanföreningen 20 år! Syrelsen Hör

Läs mer

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14 1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14

Läs mer

rättspsykiatri Vi har inte jämlik vård i Sverige 100 år av rättspsyk Tema n Jan Cederborg: n Historia:

rättspsykiatri Vi har inte jämlik vård i Sverige 100 år av rättspsyk Tema n Jan Cederborg: n Historia: n Jan Cederborg: Vi har ine jämlik vård i Sverige n Hisoria: 100 år av räspsyk 4/2011 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Tema räspsykiari Dea nummer av

Läs mer

Lunds universitets magasin Nr 2 2011 Klassfrågan het igen... LU startar stiftelse i USA

Lunds universitets magasin Nr 2 2011 Klassfrågan het igen... LU startar stiftelse i USA LUM Lunds universies magasin Nr 2 2011 Klassfrågan he igen... LU sarar sifelse i USA omsvärmad En dealjskiss ill eaerridån i Medborgarhuse i Hägersen (1957). 1947 års kvinna Ovan: E idig självporrä (1943)

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9 ekniska högskolan vid Li Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam EAME I PPE08 PROKIOSEKOOMI för M ISAGE E 20 AGSI 203, KL 8-2 Sal: ER Provkod: E2 Anal uppgifer:

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

sämre & dyrare så blir vården PETER I NIO Bostödjarna utnyttjade mig Full fart med ny styrelse vägrades medicin

sämre & dyrare så blir vården PETER I NIO Bostödjarna utnyttjade mig Full fart med ny styrelse vägrades medicin n Jannes svåra id: Bosödjarna unyjade mig n Nya FRIO: Full far med ny syrelse 4/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Dokumen En kokerskas kamp mo kommunen

Läs mer

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail Tex: Mikael Simovis & Tomas Forsberg Illusraion: Jonas Englund Sor es: Wachguard Halon Cronlab Symanec Microsof Cleanmail Ren e-pos med 26 Skräppos är e sor problem för både i-avdelning och användare.

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Kvalitetsrapport Rockhammars skola

Kvalitetsrapport Rockhammars skola Kvaliesrappor Rockhammars skola 2015-2016 Innehåll 1. GRUNDFAKTA... 3 2. RESULTAT... 4 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Måluppfyllelse i arbee med kursplanernas mål... 5 2.3 Elevinflyande och demokrai (inkl

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

HUNDEN AV- & PÅ-KNAPP. Hundens. Bruks

HUNDEN AV- & PÅ-KNAPP. Hundens. Bruks Du sier i bilen på väg ill räningen. När du svänger in på vägen som leder fram ill räningsplanen reser sig din hund upp med e ryck och börjar snar fläma. Efer io sekunder piper hon och när du kör in på

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

UNIVERSEN. #7 oktober -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare

UNIVERSEN. #7 oktober -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare UNIVERSEN #7 okober -08 årg 39 En idning för Uppsala universies medarbeare Vulkanisk hea Sid 4 Foo: BÖRJE DAHRÉN Fler nyheer hiar du på www.universen.uu.se/ Nyiga länkar på www.uu.se/inern Försärkning

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15 Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus

Läs mer

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr.

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr. Imporera bilen från USA Den låga dollarkursen gör de lönsam för dig a köpa bilen i USA. Du kan spara 50 000 kr. Av Mikael Sjerna/virginia,usa A köpa bil i USA är den bäsa bilaffären du kan göra i dag.

Läs mer

ZA5773 Flash Eurobarometer 338 (Monitoring the Social Impact of the Crisis: Public Perceptions in the European Union, wave 6)

ZA5773 Flash Eurobarometer 338 (Monitoring the Social Impact of the Crisis: Public Perceptions in the European Union, wave 6) ZA77 Flash Eurobaromeer 8 (Monioring he Social Impac of he Crisis: Public Percepions in he European Union, wave ) Counry Quesionnaire Finland (Swedish) FL8 - Social Impac of he Crisis - FIS FRÅGA ALLA

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Nekas vård. Kjells mat är som medicin. RFHL reser till Istanbul. Intagen fick benen amputerade. Vården Bemötande färgat av fördomar riskerar liv

Nekas vård. Kjells mat är som medicin. RFHL reser till Istanbul. Intagen fick benen amputerade. Vården Bemötande färgat av fördomar riskerar liv n X-cons: Kjells ma är som medicin n Kvinnojour: RFHL reser ill Isanbul 3/2011 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vården Bemöande färga av fördomar riskerar

Läs mer

Nr 2 2014 Årgång 2. Vä l ko m m e n i n t i l l e t t r u m fö r h e l a l i ve t! ÄNGLAMARKEN. om att vårda Guds skapelse

Nr 2 2014 Årgång 2. Vä l ko m m e n i n t i l l e t t r u m fö r h e l a l i ve t! ÄNGLAMARKEN. om att vårda Guds skapelse Nr 2 2014 Årgång 2 Vä l ko m m e n i n i l l e r u m fö r h e l a l i ve! ÄNGLAMARKEN om a vårda Guds skapelse ÖPPNING Kalla den änglamarken eller himlajorden om du vill, jorden vi ärvde Änglamark, skona

Läs mer

Bildningsförvaltningens regler och riktlinjer för godkännande av fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Bildningsförvaltningens regler och riktlinjer för godkännande av fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Bildningsförvalningens regler och riklinjer för godkännande av frisående förskola, friidshem och pedagogisk omsorg Riklinjer för godkännande a bedriva frisående förskola, friidshem och pedagogisk omsorg

Läs mer

DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en pedagogisk studie av begrepp som beskriver miljön

DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en pedagogisk studie av begrepp som beskriver miljön DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en edagogisk sudie av begre som beskriver miljön TCO Uveckling AB, Disanslaboraorie, Raor 999: Sefan Junesrand, Inés Leal, Camilla Edvinsson & Tone Perelius "De kvaliaiva

Läs mer

Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet 12/3/2014. Bedömningskriterier. Grund rekvisiten

Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet 12/3/2014. Bedömningskriterier. Grund rekvisiten Föreläsning 2 Ingående Innehåll Upphörande LAS Kollekivaval Ansällningsaval Arbesgivare Arbesagare Arbesagarbegreppe Arbesagarbegreppe Grund rekvisien 1. Aval (frivillighe) 2. Fysisk person 3. Ena paren

Läs mer

OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN

OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN MJÄLTBRANDS VARNING! OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN Om du eller någon du känner har sympom som beskrivs i denna broschyr åk ill närmase sjukhus omedelbar! VILKA ÄR TECKNEN OCH SYMPTOMEN ATT SE

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

shetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik.

shetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik. Kap 10: sid. 1 Blanchard kapiel 10 Penninmänd, inflaion och ssselsänin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och medellån sik Tar hänsn

Läs mer

Finavia och miljön år 2007

Finavia och miljön år 2007 M I L J Ö Ö V E R S I K T 2007 Finavia och miljön år 2007 Anhängiga miljöillsånd runom i lande År 2007 gav Väsra Finlands miljöillsåndsverk e beslu om a bevilja Tammerfors-Birkala flygplas e miljöillsånd

Läs mer

Ett hem för. bokälskare

Ett hem för. bokälskare I Ravlunda har Syrbjörn och Marianne Öhman funni si perfeka hus. En fyrlängad gård med plas för många gäser, gemenskap och e hel liv med böcker. Av Pia Masson Foo Helene Toresdoer TRÅGSOFFAN. I hörnrumme

Läs mer

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport Kviors arbesmiljö Tillsysakivie 12 iom regerigsuppdrage om kviors arbesmiljö Delrappor Rappor 12:11 12-5-9 1 (9) Ehee för mäiska och omgivig Chrisia Josso, 8-73 94 18 arbesmiljoverke@av.se Delrappor Tillsysakivie

Läs mer

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996 Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens

Läs mer

bra boende Mer än Nr 3/2006

bra boende Mer än Nr 3/2006 Mer än bra boende Nr 3/2006 Vi bygger en sad Trång men rivsam i sudenlyan. Fia Johansson har flya från Sockholm ill Halmsad. Hon pluggar på Högskolan. Kaen heer Lakris. där människor växer HFAB har illdelas

Läs mer

Kapitel 1: t Sid 3 INNEHÅLL:

Kapitel 1: t Sid 3 INNEHÅLL: Kapiel 1: VÄLKOMMEN! Fanasi är vikigare än kunskap ALBERT EINSTEIN INNEHÅLL: SID 3 - VÄLKOMMEN SID 4 - POLÄR MENTAL TRÄNING En hel ny mix av kraffulla verkyg vänar på dig SID 6 - ÖVERSIKT KNACKPUNKTERNA

Läs mer

bra boende Mer än Nr 4 /2006

bra boende Mer än Nr 4 /2006 Mer än bra boende Nr /00 Trivsamma hem! den sora flyardagen Flybilar i kö, vänan på hissen. En grusbil insängd. Trång, rång. Halvfärdiga markyor, sängsel för a hålla obehöriga bora från inilliggande byggarbesplas.

Läs mer

skattjakt! Gissa politikerna! Tävling:) bästa livsplatsen 2011 Följ med på Stroke Så når du vården Dans du kan rädda liv riv ur och spara

skattjakt! Gissa politikerna! Tävling:) bästa livsplatsen 2011 Följ med på Stroke Så når du vården Dans du kan rädda liv riv ur och spara h ö s bäsa livsplasen 2011 Sroke du kan rädda liv Så når du vården riv ur och spara Dans för alla åldrar Följ med på skajak! Tävling:) En invånaridning ill dig i Halland Gissa poliikerna! Långsam farväl

Läs mer

För ett magiskt liv. Motivation för skoltrötta. Kom på Carolinas seminarium Gör din grej!

För ett magiskt liv. Motivation för skoltrötta. Kom på Carolinas seminarium Gör din grej! HÖSTEN 2013! a g n ä l r e Ef Kom på Carolinas seminarium Gör din grej! Inspiraion a hia jus din unika energikälla För e magisk liv Carolinas fina kalender och dagbok hjälper dig a skapa di drömliv Moivaion

Läs mer

Ingen medicin kan bota ett trauma 4/2009 oberoende. Hälsofrågan blev politik. Socialjouren tog mitt barn!

Ingen medicin kan bota ett trauma 4/2009 oberoende. Hälsofrågan blev politik. Socialjouren tog mitt barn! n Spruubye: Hälsofrågan blev poliik n En mors skräck: Socialjouren og mi barn! 4/2009 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Barnperspekiv Samhälle är ingen

Läs mer

SKÄRP DIG! I det nya coach-sverige sitter lösningen till allt i ditt huvud. Följ med till en arbetsförmedling där jobben ska komma med tankekraft.

SKÄRP DIG! I det nya coach-sverige sitter lösningen till allt i ditt huvud. Följ med till en arbetsförmedling där jobben ska komma med tankekraft. n Hinsehäxan: Vi är ine lika inför lagen! n Tramadol-besvär: Blev paranoid av ableerna 3/2009 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. SKÄRP DIG! I de nya coach-sverige

Läs mer

HUNDEN. ansvar TEXT: ANNA AHLGREN FOTO: ANNA PERSSON TÄVLINGSDOMARENS. Bruks. TEMA: tävlingsdomare

HUNDEN. ansvar TEXT: ANNA AHLGREN FOTO: ANNA PERSSON TÄVLINGSDOMARENS. Bruks. TEMA: tävlingsdomare TEMA: ävlingsdomare Tävla ine för X, för X är så hård. Tävla för Y isälle, Y är snäll. Känns de igen från klubbsugesnacke vilka domare som de är lä eller svår a få sin eferlängade uppflyning eller si cer

Läs mer