Lunds universitets magasin Nr Klassfrågan het igen... LU startar stiftelse i USA

Transkript

1 LUM Lunds universies magasin Nr Klassfrågan he igen... LU sarar sifelse i USA omsvärmad

2 En dealjskiss ill eaerridån i Medborgarhuse i Hägersen (1957) års kvinna Ovan: E idig självporrä (1943) som Randi Fisher gav bor i lysningspresen ill sin syser Else inför gifermåle med Ingmar Bergman. Till höger: En vävd kormaa som lånas av Askersunds församling (1955). 2 LUM nr

3 Skissernas museum åeruppäcker Randi Fisher När Linda Fagersröm var suden och läse konsveenskap i Lund fick hon lära sig a den svenska konshisorien saknar kvinnor. Ilskan när hon uppäcke a de är fel ledde ill en dokorsavhandling om Randi Fisher, en mångfaceerad konsnär och spännande kvinna som lämna många avryck och spår efer sig. Bilder och skisser av dessa finns nu samlade i en usällning på Skissernas museum. Linda Fagersröm dokorerade på Randi Fisher 2005, och är den främsa kännaren av hennes liv och konsnärskap. Hon kom henne på spåren i en magiseruppsas, då Linda Fagersröm fann a hon delog i en banbryande konsusällning i svensk modernism Ung kons i Sockholm 1947, vars delagare i konshisorien brukar beskrivas som 1947 års män. Men, nu var de bara de a i den usällningen delog även en kvinnlig konsnär, som kom a få en beydande roll inom de svenska konslive, men som konshisoriker fram ills nu val a borse från, säger Linda Fagersröm. Kvinnan var försås Randi Fisher som nu åeruppäcks med usällningen Randi Fisher 1947 års kvinna. Linda Fagersröm har vari med och producera usällningen i samarbee med Norrköpings konsmuseum där den förs saes upp. När den nu as över av Skissernas museum så är beoningen sarkare på Randi Fishers offenliga kons, som var mycke omfaande. Hur omfaande LUM nr

4 Övers ill vänser: Teaeraffisch Fan ger e anbud (1944). Mien: Lindansare olja på pannå (1940-al). Till höger: Bokomslag ill Ulla Isakssons Dödens faser (1954). Till vänser: Linda Fagersröm blev så inresserad av Randi Fisher (foo i bakgrunden) a de ledde ill en dokorsavhandling. foo: maria lindh hela hennes konsnärskap var, hade Linda Fagersröm knapp en aning om då hon inspirerad av sin uppäck av den borglömda kvinnan i konshisorian började lea efer henne under 1990-ales senare hälf. Jag söke Randi Fisher förgäves. Till slu hiade jag hennes doer, som beräade a hon dö bara en månad idigare. Dea besked minskade ine Linda Fagersröms nyfikenhe uan hon gick vidare och hiade föruom en del hel okända verk e konsnärs- och kvinnoöde som kom a inspirera ill avhandlingen Randi Fisher svensk modernis. Skissernas museum visar nu fram ill den 15 maj Randi Fishers produkion i viss kronologisk ordning, från de sökande självporräen från idig 40- al ill de sorslagna glasmålningarna i Väserås domkyrka som färdigsälldes så sen som Här finns också bokomslag ill flera 40-als förfaare liksom eaeraffischer ill uppsäningar av Ingmar Bergman som hennes syser Else var gif med under re år på 40-ale. Randi Fisher var själv gif vå gånger, andra gången med Ralph Bergholz, känd glasmålare och skulpör. Ena doern, Kaarina Gill, ärvde Glasverksaden efer Bergholz som gick bor 1988, och driver den forfarande i Arild. Under Randi Fishers sisa år, (hon dog 1997, 77 år gammal) som hon för de mesa illbringade på resande fo, arbeade hon då och då illsammans med Kaarina i Glasverksaden. Maria Lindh 4 LUM nr

5 LUM Lunds universies magasin Lunds universies magasin LUM ukom försa gången De når i dag samliga ansällda och näsan lika många uanför universiee. LUM har en upplaga på exemplar och ukommer med 10 nummer per år. Redakion: Maria Lindh, redakör och ansvarig ugivare , Maria.Lindh@rekor.lu.se Lena Björk Blix journalis naurveenskap , Lena.Bjork_Blix@kanslin.lu.se Ingela Björck, forskningsjournalis , Ingela.Bjorck@rekor.lu.se Bria Collberg, journalis , Bria.Collberg@rekor.lu.se Pera Francke, journalis och layou , Pera.Francke@rekor.lu.se Mas Nygren, journalis eknik , Mas.Nygren@kansli.lh.se Ulrika Oredsson, journalis , Ulrika.Oredsson@rekor.lu.se Caroline Runéus, kommunikaionschef , Caroline.Runeus@rekor.lu.se Ur innehålle 6 Orealisisk sysem från HSV Högskoleverke rör sig uppe i de blå när de gäller säe a mäa ubildningskvalie. De menar Åsa Lindberg-Sand vid LU som slår larm om verkes nya mäsysem som riskerar a bra ubildningar får orävisa omdömen. 18 Surr kring forskningsledare Tre av framidens forskningsledare finns vid Lunds universie. Dessa har uppmunras med bl.a. io miljoner kronor vardera av Sifelsen för sraegisk forskning. Mö Marie Dacke med en passion för småkryp. Jus nu är de humlor som gäller. 21 Klassfrågan går ny vår ill möes Romaner som Svinalängorna och Snabba cash ar upp olika delar av de svenska klassamhälle, liksom filmer som Darling och Bröllopsfoografen. Hisorikern Ulrika Holgersson har skrivi en ny bok om den moderna synen på klass. 23 Trasiga plack kan orsaka sroke Läskiga, illalukande och dessuom farliga om de är rasiga! De handlar om de plaa beläggningarna i våra blodkärl som kallas plack och som i värsa fall kan orsaka både sroke och hjärinfark. 25 Europa ännu lång efer Följ med LUM på rendspaning i Bryssel! Nu skärps ambiionerna inom högre ubildning. Måle med Lissabonfördrage a få upp Europa i nivå med USA har ine uppnås. Fler ska läsa vidare och även sudera i andra länder. EU ska bli en innovaionsunion. 30 TEMA Alumn: Dags för USA Medveenheen om viken av konak med sina gamla sudener ökar överall inom LU. USA är föregångsland och där samlar man nu idigare lundasudener som flya väseru ill alumnräffar under våren. Här har också Lund Universiy Foundaion eableras. Adress: Annonser: Prenumeraioner, Adressändring: Näsa LUM: Manussopp LUM, oma annonsbyrå, noiser: Ansällda anmäler ändringar 8 mars. Ukommer 25 mars. Lunds universie, Ansällda vid LU ill kaalogansvariga vid insiuionen Box 117, Lund el /02, får LUM grais. (mosv). Övriga skick- ISSN: Fax: , fax Enskilda abonnener 190 ar ändringsuppgifer ill LUM, Inernpos: Hs 31 e-pos PC: info@oma.se kr/10 nr. För prenumeraion gamla adressruan bifogas. Omslag: Marie Dacke E-pos: LUM@rekor.lu.se e-pos Mac: konaka Eva Andersson: 046- med sina forskningshumlor. LUM på näe: maerial@oma.se , Eva.Andersson@ Tryck: Lenanders Grafiska Foo: Gunnar Menander. LUM nr rekor.lu.se i Kalmar 5

6 Hon dömer u HSVs nya sä a mäa ubildningskvalie Bra ubildningar riskerar a få orävisa omdömen ubildningsuvärdering. Högskoleverkes nya sä a mäa ubildningskvalie döms u i en ny rappor av Åsa Lindberg-Sand, pedagogisk uvecklare vid Lunds universie. Jag kommer nog a uppfaas som illojal, men ser de som min skyldighe a slå larm. Bra ubildningar riskerar a få orävisa omdömen, universiee riskerar a förlora pengar och lärarna riskerar a få skulden. Åsa Lindberg-Sand är dokor i pedagogik och arbear på Lunds universies pedagogiska enhe, CED. Bland anna har hon arbea med a uveckla meoder för kvaliesarbee i ubildningen. På senare id har dea handla mycke om hur man kan bedöma sudenernas självsändiga arbeen eller andra examinaionsresula. Högskoleverkes nya sysem, som gäller från 2011, handlar också om a granska ubildningens resula. De kan vara veig, men de saknas en helhessyn i de nya syseme. De kommer både a kosa massor av pengar och mycke möda, uan a ge korreka och användbara svar, säger Åsa Lindberg-Sand. Hon är ine ensam om a vara kriisk. Åsa Lindberg-Sand arbear på Lunds universies pedagogiska enhe. Hon har ine mycke ill övers för Högskoleverkes nya sä a mäa ubildningskvalie. foo: gunnar menander De har vari många urer fram och illbaka innan de nya syseme klubbades srax före jul få dagar innan de började gälla i januari. Lärosäena har ros lång vänan på beslue försök förbereda sig. Åsa Lindberg-Sand blev 2009 ledare för e projek där hon illsammans med sudener och fakuleer försöke hia gemensamma meoder för a uveckla och granska kvalieen på prov och bedömningar. De bidde en umme (se fakarua). Examinaionen haneras på mycke olika sä och de finns få övergripande regler eller riklinjer. De är sora skillnader både mellan och inom fakuleerna.ex. när de gäller beygsskalor och hur man examinerar. Examinaionsprojeke Lunds universies examinaionsprojek la fram sin slurappor före jul, srax innan HSV besluade om e ny uvärderingssysem. Uppdrage var a a fram en universiesgemensam meodik för a bedöma examensarbeen. Projekgruppen bedömde de som e omfaande arbee som bara kan göras på lång sik. Dock enades man bland anna om a examinaionens uformning och väsenliga aspeker av sudenernas läranderesula ska dokumeneras digial för a vara illgängliga som underlag för kvaliesarbee. Hela rapporen: www. lu.se/projekkonore E anna skäl ill a de var svår a enas i projekgruppen är a examinaionen är exrem decenraliserad. Den har av radiion spela en undanskymd roll efersom den är inegrerad i undervisningen inom varje kurs. Mycke ansvar ligger på läraren och väldig lie dokumeneras och arkiveras. Den som vill karlägga hur examinaioner vari upplagda inom e ämne under 6 LUM nr

7 några år får e diger jobb de handlar om a roa i pärmar på insiuionerna. I dea digialiserade idevarv har vi ingen daabas där vi samlar enor och ena resula. Många lärare är dessuom skepiska ill en sådan daabas och ill a examinaioner ska ligga ill grund för en analys. De ser de som e ho mo deras inegrie de visade examinaionsprojeke, säger Åsa Lindberg-Sand, som dock är glad över a gruppen kunde enas om a man behöver uveckla beygskrierier. De är konrasen mellan hur de går ill i verkligheen när sudener examineras, och HSVs föresällningar om hur man kan konrollera ubildningens resula, som få Åsa Lindberg-Sand a a blade från munnen, säger hon. Klyfan blev ännu mer ydlig när hon anliades som exper av HSV före jul, för a jobba med krierier i de nya uvärderingssyseme. HSVs nya sysem innebär grov se re saker: För de försa a exerna experer granskar sudenernas självsändiga arbeen. De ska bedöma om sudenerna nå målen för sin examen genom a sämma av arbeena mo vissa uvalda examensmål. För de andra ska varje granskad ubildning själv skriflig värdera och visa hur väl sudenerna uppnå ubildningens examensmål, dvs. om de lär sig de som ubildningen syfa ill. För de redje får ubildningarna beyg, och de lärosäen vars ubildningar kan visa högsa kvalie får exra pengar. För en uomsående kan dea verka rimlig. Men den som är insa inser a Högskoleverke är hel verklighesfrämmande, man rör sig hög uppe i de blå, säger Åsa Lindberg-Sand. De kommer a bli mycke svår för ubildningarna a redovisa hur väl sudenerna når examensmålen. De beror på a prov och bedömningar ine uformas för a konrollera de målen uan är kopplade ill varje kurs. De kommer ine bli lä a hia underlag som kan visa hur de breda och komplicerade examensmålen uppnås. För en psykologsuden är.ex. e av examensmålen a visa förmåga ill e professionell förhållningssä genemo kliener och deras närsående. Sådan är svår a bedöma och än mer a visa dokumenerade resula på. Förmågan byggs upp genom hela psykologubildningen genom flera kurser. Självvärderingarna lär bli omfaande, menar Åsa Lindberg-Sand. Men dea har allså HSV ine agi hänsyn ill, uan framhärdar med e op-down-perspekiv, menar hon. De innebär a ubildningarna, läs lärarna, kommer a lägga ner e sor arbee på a försöka hia och sammansälla sudenernas resula från många olika kurser för a kunna svara på hur väl de mosvarar de svårfångade examensmålen, säger Åsa Lindberg-Sand. Jag blir frusrerad när jag ser a man uforma e sysem som ine ar någon hänsyn ill hur lärare i högre ubildning arbear med prov och bedömningar! Hon är också upprörd över hur sudenernas självsändiga arbeen ska bedömas. Inge arbee ska granskas av mer än en exper. Denna ska göra en slags kvaniaiv skaning av hur arbee sämmer med vissa uvalda examensmål. Vi får ingen second opinion och ingen samlad diskussion, där man kommer fram ill vad som känneecknar helheen i ubildningens examensarbeen. De nya kvaliessyseme är e naionell fullskaleexperimen, sammanfaar Åsa Lindberg-Sand. Men om uvärderingen går u på a mäa någo som få kan visa vad blir följden? A bra ubildningar faller igenom? A lärarna får skulden? De är en öppen fråga! LUM får anledning a åerkomma och följa upp hur de nya syseme as emo. BRITTA COLLBERG Fono: Åsa Lindberg-Sands rappor heer: Koloss på lerföer? och kan laddas ner på CEDs hemsida: De finns ingen gräns mellan direka och indireka kosnader indireka kosnader. SUHFmodellen i verkligheen heer en ny rappor från SUHF, Sveriges universies- och högskoleförbund. De är en analys av den s.k. fullkosnadsmodellen för a redovisa indireka kosnader som införs eller håller på a införas på samliga lärosäen i Sverige. Rapporförfaare är Lunds universies f.d. ekonomichef Ann-Krisin Masson, som även är en av arkiekerna bakom den omdiskuerade modellen. Rapporen avser enbar hur modellen illämpas när de gäller forskning. Under 2011 kommer yerligare en rappor som ska visa i vilken grad de exerna finansiärerna bidragi ill full kosnadsäckning i illdelningen av bidrag Kåre Bremer är rekor för Sockholms universie och SUHFs alesperson i frågor om full kosnadsäckning. I förorde ill rapporen skriver han: De är min förhoppning a rapporen ska överyga om a de ine finns någon gräns mellan forskningsprojekens direka och indireka kosnader, a de senare på någo sä allid sammanhänger med forskningsprojeken, och a lärosäenas och exernfinansiärernas samfinansiering av forskningsprojeken bör fokusera på de oala kosnaderna. I sammanfaningen konsaeras a analysen pekar på a lärosäena arbea med a få en effekivare södverksamhe, dvs. adminisraion, och a minska dess andel av de oala kosnaderna för lärosäena. Men a måle ine bör vara a sänka de indireka kosnaderna uan hänsyn ill kvalieen på södverksamheen. För lie indireka kosnader kan yda på a forskare och lärare får för lie adminisraiv söd och måse göra för mycke av jobbe själva, är en slusas. Rapporen kan hämas från SUHFs hemsida: www. suhf.se Läs också LUMs idigare ariklar i ämne (senas i LUM 10/2010) LUM nr

8 Färre ansökningar från uomeuropeiska sudener men Lund ligger bäs ill i lande Beydlig färre uomeuropeiska sudener har sök ill LU sedan avgiferna infördes, men de är ännu för idig a säga hur många färre som fakisk börjar sudera i Lund. foo: mikael risedal sudenubye. Lunds universie hade överlägse fles inernaionella sökande bland svenska lärosäen när ansökningsiden gick u i mien av januari. Av de närmare sjuusen uomeuropeiska sudener som söke maserkurser i Lund har dryg våusen beala den obligaoriska anmälningsavgifen. Men hur många som börjar läsa i Lund och bealar hela sudieavgifen ve man förs i juni. Hel klar är a vissa maserprogram kommer a få en mer europeisk sammansäning sudener än idigare. Och några program måse förmodligen läggas ner. Den 17 januari var sisa ansökningsdagen ill de inernaionella maserubildningarna på svenska universie och högskolor. Toal söke dryg inernaionella sudener, varav ca uomeuropeiska och allså avgifsskyldiga, ill Lund. Därmed oppar Lunds universie lisan över anale ansökningar i lande. På andra plas kom Sockholms universie, med inernaionella och uomeuropeiska ansökningar, dvs. ungefär hälfen av vad Lunds universie fick. Vi förvänade oss en redjedel av anale sökande jämför med år 2009, då beslue om a införa avgifer ogs. Resulae visar på dryg en redjedel så vi är nöjda, säger Richard Senelo, ansvarig för den inernaionella rekryeringen på Lunds universie. Under de senase halvåre har sora sasningar gjors för a profilera Lunds universie och dämpa effekerna av regeringens beslu om avgifer för uomeuropeiska sudener. I hösas åke Lunds Sipendiefond vill slå vak om de globala klassrumme sudenubye. Små och sora donaioner forsäer a komma in ill Lunds universies nya inernaionella sipendiefond Lund Universiy Global Scholarship Fund. Ur denna fond kommer Lunds universie a erbjuda sipendier som, hel eller delvis, finansierar sudieavgifen för uomeuropeiska sudener. För grundplåen sår Crafoordska sifelsen som skänk vå miljoner kronor ill fonden. Bakgrunden är a sudener från uomeuropeiska länder från och med hösen 2011 måse beala avgifer för a sudera i Sverige. De inernaionella sudenerna bidrar ill kvalieen på universiees maserubildningar. De är för a kunna behålla dea globala klassrum och arahera de mes alangfulla och moiverade sudenerna oavse finansiell eller enisk bakgrund som Lunds universie sara den globala sipendiefonden, säger universiees fundraisingchef Ulrika Nilsson. Fonden gör de möjlig för e föreag a knya nära konaker med en suden från exempelvis Kina eller en annan region i världen, genom a bidra med sipendier. Uländska sipendiaer kan prakisera på de svenska föreage, göra case sudies och i framiden kanske vara inressana personer a rekryera, säger Ulrika Nilsson. Mer info: giving-o-lund 8 LUM nr

9 universie på urné och delog i 25 ubildningsmässor i Kina, Turkie, USA, Indien och Förenade Arabemiraen. Någo som Richard Senelo ror kan vara e skäl ill a anale försahandssökande ill Lunds universie öka från 47 ill 57 procen. Och vissa program har dubbla sina ansökningar, säger han. Prorekor Eva Åkesson är försikig posiiv ill siffrorna och acksam för de arbee som lags ner för a universiee ska behålla de inernaionella sudenerna. Lunds universie anog 600 uomeuropeiska inernaionella sudener förra åre. Måle var a vi skulle klara a behålla vå redjedelar, dvs. få 400 bealande uomeuropeiska sudener ill hösen. Vi är lång ifrån i mål ännu, men de ser bra u, säger Eva Åkesson. Men ros a Lund klara sig relaiv bra naionell är de allså som förväna en rejäl nedgång i anale inernaionella sökande. Jämför med förra åre då LU hade dryg sökande har anale gå ner ill dryg 9.000, de vill säga en redjedel. ANNA KNUTSSON BRITTA COLLBERG Fakuleerna ar siffrorna med ro sudenubye. Den krafiga minskningen av anale inernaionella ansökningar var vänad och bland universiees fakuleer ar man siffrorna med ro. De är klar a de kommer bli e viss borfall, men de hade vi räkna med, säger LTHs vicerekor Per Warfvinge. Även om anale sökande ill hösens maserubildningar var beydlig färre i år jämför med idigare år, behöver de ine bli en lika påaglig minskning av anale anagna inernaionella sudener. Siffrorna över anale sökande är egenligen ganska meningslösa efersom de ine säger någo om hur många som är behöriga och som verkligen har för avsik a sudera här, menar Olle Söderman, prodekanus för grundubildningen vid Naurveenskapliga fakuleen. Förra åre og Lunds universie emo dryg inernaionella ansökningar. Av dessa anogs dock enbar dryg Med anke på a uomeuropeiska sudener nu måse beala anmälningsavgif kan en jämförelse mellan idigare års siffror och anale sökande ill hösen 2011 ge en förvrängd bild av den verkliga siuaionen. Man kan ana a de som har sök ill hösens maserprogram är mer angelägna a verkligen påbörja sin ubildning än de som sök idigare år, säger Lena Örnberg, ubildningsledare vid Samhällsveenskapliga fakuleen. Huruvida de minskade anale sökande kommer a få konsekvenser i form av färre inernaionella sudener åersår allså a se. Förs när hösens ubildningar drar igång kan man säker vea vilka effeker de införda sudieavgiferna får. En jämförelse kan göras förs i hös när vi de faco ve hur många av de sökande som verkligen påbörjar sina sudier, konsaerar Olle Söderman. Anna Knusson Populärase inernaionella ubildningarna i Lund Av de jugo mes populära inernaionella maserubildningarna i Sverige finns io vid Lunds universie. De är bra spridning mellan fakuleerna även om LTH och EHL har fles inernaionella sökande. Populäras vid LU är de eåriga maserprogramme Inernaional Markeing and Brand Managemen vid Ekonomihögskolan som fick 856 sökande. Näs därefer kommer de värveenskapliga Maser in Developmen and Managemen (LUMID) med 551 sökande, vilke innebär 14 sökande per plas. Flera maserubildningar har en bra bi mer än hundra försahandssökande,.ex. maserprogramme i enreprenörskap, hållbarhesmasern LUMES, maserprogramme i folkhälsoveenskap Public Healh liksom programmen i mänskliga räigheer och i rådlös kommunikaion. Härifrån kommer de som söker ill LU Toal har dryg inernaionella sudener sök ill högre ubildning i Sverige hösen Av dessa är dryg från länder uanför EU och därmed skyldiga a beala avgif från i hös. Av dessa har femusen sudener beala den obligaoriska anmälningsavgifen på 900 kronor. Till Lunds universie har dryg inernaionella sudener sök, varav närmare är uomeuropéer som är skyldiga a beala. Av dessa har cirka beal anmälningsavgifen. Fles uländska sökande kommer från Tyskland. Uanför EU kommer fles sökande från i nämnd ordning Eiopien, Pakisan, Kina, Bangladesh, USA, Nigeria, Indien, Iran, Turkie och Uganda. LUM nr

10 Papperslösa flykingar ine lika osynliga längre Papperslösa flykingar en grupp uan räigheer efersom de befinner sig olaglig i lande. Så skulle man kunna se de. Men är de så självklar a de ine ska ha rä a a del av välfärden? Nej, menar genusvearen Maja Sager som forskar om avvisningshoade asylsökande som har gå under jorden. För Maja Sager blev engagemange i Asylgruppen i Malmö en vändpunk. Hon hade haf sike insäll på inernaionell bisåndsarbee, gärna i Lainamerika, men vekade: vad skulle hon kunna illföra som ine folk i regionen kunde göra bäre själva? I Asylgruppen kunde hon, genom opinionsbildning och prakisk söd, a sig an globala rävisefrågor fas på hemmaplan. Sedan dess har Maja Sager ägna sina akademiska arbeen, från grundnivå ill dokorsexamen, å a sudera migraion, bland anna i en magiseruppsas som behandlade de papperslösas siuaion i Spanien. I Spanien är de papperslösa många fler än i Sverige och också mer inegrerade i samhälle, säger hon. De har rä a gå i skolan, söka sjukvård och får även söd av de spanska fackföreningarna. Ine nödvändigvis för a spanska myndigheer är mer generösa än de svenska, ror Maja Sager, uan för a de i Spanien är mer uppenbar a de papperslösa behövs, som billig arbeskraf framför all inom jordbruk och hushållsarbee. Men asylsökande som hoas av uvisning har givevis svår a organisera sig och arbea för sina räigheer. Deras möjlighe ill kollekiv poliisk handling undermineras sändig både prakisk och symbolisk, säger Maja Sager. Aningen avfärdas de som kriminella efersom de agi sig in i Europa på inofficiell väg eller så får de uppehållsillsånd av humaniära skäl och ine poliiska. På så sä undviks prejudika som skulle kunna innebära a fler flykingar från samma grupp eller geografiska område också får uppehållsillsånd. Resulae blir en avpoliisering av de papperslösas röser. Kampanjen Flykingamnesi 2005 var e försök a föra upp de gömda asylsökandes frågor på agendan. Den organiserades av Kyrkan och olika asylräsgrupper i samband med a Ulänningsnämnden skulle läggas ner. Tyvärr kom debaen om de apaiska barnen samidig. Den debaen var ju självklar livsvikig, men gjorde samidig a diskussionen förskös från a värna om samliga asylsökandes mänskliga räigheer ill a bli en humaniär fråga om specifika barn som for illa, säger Maja Sager. Kraven på amnesi ledde ill a många asylsökande fick uppehållsillsånd. Dock endas barnfamiljer. Några av de barnlösa flykingar som Maja Sager inervjua uppger a de kän sig dubbel besraffade; en kvinna som ine kunde bli gravid då hon usas för sexuell våld under Balkankrige fick föruom barnlöshe Maja Sager forskar om avvisningshoade asylsökande som har gå under jorden. som sraff, även avslag på sin asylansökan. Men ros svårigheer a organisera sig som grupp har de papperslösas synlighe som invånare i Sverige förbäras någo. Idag har de möjlighe a söka sjukvård och organisera sig facklig i Syndikaliserna och även få en del söd av några LO-förbund. I Socialsyrelsens regelbunde åerkommande Social Rappor kan man se a de papperslösa ine är lika osynliga längre. I början av 2000-ale nämndes gruppen ine med e ord. I 2010 års upplaga ägnas e ege kapiel å papperslösa som social kaegori. E anna, mycke konkre exempel, på förbäringar som snar kan bli verklighe är de arbee som drivs av kampanjen Ain I a Woman i Göeborg; de arbear för a kvinnofridslagen ska så över ulänningslagen så a en papperslös kvinna som usas för våldäk eller misshandel ine ska bli avvisad om hon söker vård eller gör en polisanmälan. Deras arbee har resulera i a Göeborgs kommun nu ger resurser även ill kvinnojourer som inkluderar papperslösa kvinnor i si arbee. En liknande förändring är på gång i Malmö efer påryckningar från Vänserparie i kommunen. ex & foo: ulrika oredsson 10 LUM nr

11 Genom projeke Mero ska unnlar och andra anläggningar under marken göras säkrare samidig som själva infrasrukuren skyddas. foo: marchcale Forskar för säkrare järnvägsunnlar riskhanering. Vi ska elda upp vå åg. Därefer spränger vi dem, säger Daniel Nilsson. Han är birädande universieslekor vid Avdelningen för brandeknik och riskhanering på LTH och arbear med e projek som ska öka säkerheen i unnelbanor och järnvägsunnlar. Genom projeke, som kallas för Mero, ska unnlar och andra anläggningar under marken göras säkrare samidig som själva infrasrukuren skyddas. Daniel Nilsson är birädande projekledare och är speciell inrikad mo den del som handlar om urymning. Projeke är reårig och sarade för e år sedan. Budgeen är dryg 14 miljoner kronor och huvudfinansiär är Sorsockholms Lokalrafik, SL. I projekes försa del as underlag fram som ska göra saioner, unnlar och åg säkrare. Näsa seg är inrika på a göra själva urymningen säker. Toal ingår sju olika delar i projeke (se fakarua). I labbe i V-huse på LTH finns jus nu delar av en unnelbanevagn uppbyggd, Daniel Nilsson undersöker hur människor beer sig vid brand- och urymningslarm. Blinkande gröna lampor ihop med ydliga skylar är e effekiv sä a leda folk rä. foo: anders frick där olika yper av experimen och försök uförs. Bland anna finns en avsas som resenärerna ska a sig ner från vid urymning. Konsrukionen liknar i sor usräckning förhållandena i Sockholms unnelbanesysem och flera lärdomar har redan hunni dras. Vi har se a 1,4 meer är allför hög för a äldre människor ska hoppa, speciell när underlage nedanför besår av makadam, säger Daniel Nilsson. Andra saker som hiills observeras är a de ar lång id a urymma och a de är vikig a uforma nödugångar så a de ydlig framgår a de är illgängliga och illåna a använda. Gruppen har bl.a. genomför urymningsförsök på e Ikeavaruhus och Göaunneln i Göeborg. Då såg vi a folk ofa ine använder nödugångarna uan isälle ordinarie inoch ugångar. Om de ill exempel sår endas personal på en dörr så finns de en risk a den ine används av kunder ens i en urymningssiuaion, säger han. De bäsa säe a syra folk ill a använda nödugångar är a säa gröna blinkande lampor di man vill få folk a gå. Röda eller gula blinkande lampor fungerar däremo ine så bra. Projeke är värveenskaplig och leds av LTH illsammans med Mälardalens högskola, Sveriges Tekniska Forskningsinsiu och sju andra organisaioner är också involverade. Till sommaren ska e sörre försök genomföras. Då kommer e rikig åg a eldas upp i en unnel, under överinseende av forskarna. Därefer sprängs åge. Förhoppningen är a forskarna genom försöke får bäre kunskap om brand- och explosionsrisker. Anders Frick Projeke Mero Projeke Mero syfar ill a skydda infrasrukur i undermarksanläggningar för spårrafik. I projeke ingår sju olika delar: designbränder, urymning, inegrera brandskydd, brandgaskonroll, exraordinära påfresningar, räddningsinsaser och projekledning. E av målen är a även äldre och personer med funkionsnedsäning ska kunna urymma säker från unnelbanan. LUM nr

12 LU visar översko på 405 miljoner ekonomi. Lunds universie visar e översko på 405 miljoner kronor för verksamhesåre Överskoe fördelar sig med 110 miljoner inom ubildning och 295 miljoner inom forskning. Universiee har under senare år vari mycke framgångsrik i konkurrensen om anslag och exerna medel. Inäkerna har därigenom öka krafig och uppgår för 2010 ill 6,4 miljarder. Kosnaderna har ine öka i samma ak efersom de ar id a ansälla professorer, lärare och forskare. Därav de sora överskoe inom forskningen. Överskoe inom ubildningen förklaras med a de råder sor försikighe inom organisaionen vilke visar sig i många små översko som sammanage blir sor. Projek karlägger sudenernas väg ubildning. Lunds universie ska bli bäre på a följa sudenernas väg genom sudierna. De är anken med de nya EU-projeke Tracki! Tracking Learners and Graduaes Progression Pahs. Tanken med projeke, som iniierades av European Universiy Associaion (EUA), är a hia den bäs lämpade meoden för a följa upp sudenerna under deras sudieid. Genom a karlägga sudenernas id på universiee och deras väg u på marknaden, hoppas man kunna få bäre kunskap om hur kurser och sudensöd successiv kan förbäras. Nya bud om sraegiska planen Sraegi. Medicinska fakuleens dekan Bo Ahrén lämnar projekledarskape för den sraegiska planen. Han ersäs av vicerekor Sven Srömqvis som nu har uppdrage a förnya den nuvarande planen och ge förslag ill långsikig visions- och förändringsarbee. Indusridesign e all vikigare konkurrensmedel Indusridesign. I ak med a produker blir all mer lika varandra, får föreagen a ill andra meoder för a posiionera sig genemo konkurrenerna. Indusridesign är e sä. Numera designas också sådan som moorljud, komforupplevelse och dofer. En produk upplevs ju med flera sinnen. Produker skapar också känslor. Många föreag jobbar sraegisk med a se ill a designen förmedlar de känslor och budskap som produken eller föreage vill så för, beräar Anders Warell, som sedan 2008 arbear som forskare i indusridesign vid LTH. Han exemplifierar med fronen på en bil som ine sällan påminner om e kadjur, med lamporna som sneda ögon och sidolinjerna som breda skuldror. Hos berakaren förmedlas, ofa undermedvee, en känsla av syrka och snabbhe, eller kanske smidighe, beroende på hur de olika formelemenen ser u och ineragerar med varandra. Uöver orde emoionell använder Anders Warell ofa gärna begreppen inuiiv och inerakiv för a beskriva dagens indusridesign. En ipad, ill exempel, avslöjar ine Smara elefoner och läsplaor är designade så a användaren inuiiv ska förså hur de fungerar. foo: shuersock Anders Warell, forskare i indusridesign. vad den kan göra. Men den är ändå uformad så a användaren inuiiv ve hur man ska använda den. Nu när all fler produker digialiseras blir inerakionen vikig. Samidig blir vi användare allmer skickliga på a avläsa och använda ny eknik, anser Anders Warell. Samspele mellan produkens form och föreagsidenie är någo av Anders Warells ege forskningsområde. Men så mycke egen forskning hinner han ine med numera. Mesadels ägnar han sig å a handleda yngre forskare. Sammansäningen av hans dokorandgrupp speglar ämnes spännvid och a indusridesign handlar om mer än a designa grejer : Exempelvis suderar Elin Olander hur man bör designa för handikappade personer, uan a de känner sig upekade eller sigmaiserade. Despina Chrisoforidou forskar om hur design kan försärka en subkulurs idenie med bling bling-designen som fallsudie. Två andra projek handlar om design managemen: hur föreag ska kunna köpa in designjänser på e sraegisk sä, och hur designbyråns jänser fakisk försås och realiseras av de köpande föreage. Krisina Lindgärde Läs en längre inervju med Anders Warell på 12 LUM nr

13 universiessyrelsen lars LJUNGÄLV Träna mer, spela mindre mach universiessyrelsen. I näringslive, liksom i en lagspor, är de vikig a ha rä person på rä plas och a alla följer e gemensam regelverk. Vi borde också ägna mer id å a änka efer och analysera innan vi handlar, allså räna mer och spela mindre mach. De säger Lars Ljungälv, som sedan 2007 är chef för Swedbank, Södra regionen. Sedan våren 2010 är han också ledamo i universiessyrelsen. Han ycker de är simulerande a följa universiee med nya ögon, efer flera års erfarenhe i näringslive. Som gammal lundasuden vill jag gärna bidra ill a uveckla universiee och universiees roll i samhälle. Jag minns min egen sudenid på Ekonomihögskolan vid Lunds universie med glädje. Och hade jag ine få jobb direk, är de mycke möjlig a jag hade sanna kvar för a forska. De är spännande med gränslande mellan akademi och näringsliv. Lars Ljungälv ycker a de är självklar a universiee behöver e väluveckla innovaionssysem, som kan fungera som en länk mellan närings lives inveserare och forskarnas idéer. Man kan ha olika åsiker om hur innovaionssyseme ska se u, men vad Lars Ljungälv är chef för Swedbank, Södra regionen, sam ledamo i universiessyrelsen. man än ycker så måse universiee dra ill sig kapial för a vikig forskning ska kunna komma samhälle ill del. Här ror jag a vi har en beydande poenial som vi behöver uveckla yerligare inom Lunds universie. Universiees kreaiva miljöer ska leda ill såväl föreagande som nobelpris. Lars Ljungälv är väl insa. Han är även vice ordförande och har vari ordinarie ordförande i Lunds universies uvecklingsbolag som syfar ill a hjälpa universiees forskare a få u sina forskningsresula och idéer på marknaden. Redan idig inresserade Lars Ljungälv sig för ekonomi och hade sommarjobb på banken hemma i Höör. Sommarjobbe ledde ill exrajobb under universiessudierna och när han hade e år kvar fick han jobbe som chef för Färs & Frosa Sparbanks konor i Höör. Därefer följde olika chefsposiioner inom banken och 1999 blev han, som en av landes yngsa, VD i Färs & Frosa Sparbank. När han var yngre var han en lovande ishockeyspelare i Tyringe. Hockeyn har han lag på hyllan, men forfarande sporar han mycke, nu i form av ennis, skidor och golf. ex & foo: Linda Viberg Lars Ljungälv Bor i Bjärred med fru och vå dörar Har även följande syrelseuppdrag: Vice ordförande, LUIS Ledamo i Bergendahls Food AB Ordförande i Malmöhus Inves AB Ordförande i Swedbank S.A, Luxemburg Ledamo i Swedbank Jurisbyrå Ledamo i Rosengård Inves Miljoner ska kora processen från labbe ill paienen innovaion. Lund är förs i lande med Innovaion Officer e samverkansprogram mellan Lunds universies diabeescener och universiees innovaionssysem, LUIS. Programme har få 9,5 miljoner av Tillväxverke vilke löser finansieringen för de närmase re åren. Syfe är a förkora iden mellan forskningsresulaen och nya innovaioner. Programme ska göra de läare för oss forskare a komma ill konkre nya, både för samhälle och för personer med diabees, säger Erik Rensröm, professor i experimenell endokrinologi. Finansieringen från Tillväxverke innebär a en projekledare med kommersiell bakgrund från läkemedelsindusrin, nu på helid arbear med diabeesforskarna. Uvecklingsiderna inom life science-projek är ofa över io år och myndigheernas krav är sora, konsaerar innovaionsdirekör Ashkan Pouya. Dea skapar sor osäkerhe och hög risk för forskare som vill kommersialisera sina resula. Här behövs söd och programme sarade jus för a fylla dea behov, säger han. LUM nr

14 Enzymer från rädgårdskompos kan ge mer bioeanol Mikrobiologi. Idag görs bioeanol främs från sockeraren glukos. Om man också kan hia bra sä a göra eanol från xylos, som finns bl.a. i halm, sälg och andra snabbväxande arer, så kan eanolprodukionen öka krafig. En forskare i eknisk mikrobiologi är på god väg med dea. Forskaren är Nadia Skorupa Parachin och hemligheen med hennes eknik är enzymer som hon vaska fram ur den egna rädgårdsjorden. Lyckas man göra eanol från xylos så kan eanolprodukionen öka med mer än jugo procen ill gagn för billigare miljövänlig bränsle. Eanol illverkas genom jäsning av socker från växmaerial. Idag används ine sockeraren xylos, ros a de är den näs vanligase sockeraren i nauren. För a lyckas med xylos krävs bra och snabba enzymer som kan få jäsen a vilja a sig an också den mindre apiliga xylosen. Nadia Skorupa Parachin har nu esa sina enzymer och enlig de försa resulaen binder hennes enzymer xylosen mer effekiv jämför med dem som hiills esas. För a kolhydraer i skog, växer och avfallsproduker ska kunna jäsa ill eanol krävs enzymer i jäsen som äer upp sockre och omvandlar de ill eanol. Om man nöjer sig med a bara illvaraa glukosen räcker de med vanlig bagerijäs. Men om också xylosen ska bli eanol behöver jäsen ändras geneisk, förklarar hon, som nyligen paenera sina nyuppäcka enzymer. Nadia Skorupa Parachin började med a plocka u DNA från e jordprov, varpå hon klippe ner de i små biar. Efer hand byggde hon upp e DNA-biblioek. Därefer idenifierade hon vilka gener som via sina mosvarande enzymer var bra på a rigga igång xylos-illväx. Nadia Skorupa Parachin, forskare i eknisk mikrobiologi, har kommi på e sä a öka eanolprodukionen. A Nadia Skorupa Parachin valde jord beror hel enkel på a jordens humus är den mes arrika livsformen på jorden. E gram jord innehåller io miljarder bakerier! Enzymer och andra proeiner finns i näsan obegränsa anal och kan näsan se u hur som hels. Jordprove hämade jag från en rädgård i Höör, men de går bra med vilken jord som hels, framhåller hon. Anledningen ill a inga forskare idigare har plocka fram nya enzymer för xylos på de här säe är hel enkel a de ine är speciell lä. Marie Gorwa- Grauslund, som är Nadia Skorupa Parachins handledare, var den som förs fick upp ögonen för a denna geneknik skulle kunna fungera i i jus dea sammanhang. Tekniken, som kallas meagenomik, har ursprungligen använs för mer renodla naurveenskapliga illlämpningar. Så de allra mes inressana är egenligen meoden i sig. Vi har änk hel ny här, fakisk. De har agi flera månader a uveckla meoden för de här användningsområde, beräar Marie Gorwa-Grauslund. Lundaforskarna ska nu också passa på och använda sin modifierade meanogenom-eknik för andra illämpningar. Exempelvis för a a fram enzymer som kan samverka med mikroorganismer som klarar av svåra produkionsförhållanden, såsom krafig värme och höga syrakoncenraioner. Tåliga mikroorganismer är jäevikiga för a biologisk framsällning ska bli ekonomisk lönsam, poängerar Marie Gorwa-Grauslund. Nadia Skorupa Parachin har nu åk illbaka ill si hemland Brasilien. Men vå eller re andra unga forskare kommer a arbea vidare med ekniken. Senare i vår har man hunni uvärdera de nyvunna enzymerna lie bäre. De finns forfarande flera pusselbiar som måse lösas om framsällning av eanol från xylos ska bli ekonomisk lönsam. Hasigheen måse förbäras. Men förhoppningsvis kan vår meod på sik bidra ill en effekivare bioeanolprodukion, säger Marie Gorwa-Grauslund. Krisina Lindgärde Enzym och xylos Enzym: Proein som säer i gång eller påskyndar en viss kemisk reakion uan a själv förbrukas under reakionen. Xylos: Kallas även räsocker, och är särskil vanlig i halm, salix och sockerrörsavfall. Lignocellulosa, som är huvudingrediensen i räd, gräs och andra växer, besår ill procen av xylos. 14 LUM nr

15 Bäre lokaler för sudener på BMC lokaler. Sudenerna på Medicinska fakuleen får snar nya bäre sudie- och uppehållsurymmen genom en ombyggnad av delar av BMC. De delar som berörs är de som veer å Sölvegaan: I-huse, recepionen och Olles Fik med kringliggande lokaler. I-huse är en gammal laboraoriebyggnad som blivi onödig när fakuleen få moderna labblokaler i de nya delarna av BMC. Den har därför så om i e par år, förklarar lokalplaneraren Joanna Oberda på LU Byggnad. De nya sudencenre i I-huse kommer enlig dagens planer a rymma ubildningslokaler, penry, uppehållsrum och Medicinska Föreningens expediion på boenplane, sam servicedesk, biblioek, sudierum, uppehållsyor och läsesal en rappa upp. Fakuleens inernaionella avdelning ska flya in på boenvåningen, där recepionen också får en sörre ya. På de vå högsa våningarna blir de nya konorslokaler. Bredvid BMCs enré mo Sölvegaan illkommer en glasad ubyggnad. Den ska fungera bland anna som vän- och pausrum i samband med föreläsningar i de vå föreläsningssalarna GK-salen och Grubbsalen. Olles Fik är namne på serveringen i den del av BMC som binder samman de äldre byggnaderna å Sölvegaan ill, och de nyare byggnaderna på sjukhussidan av komplexe. Även denna servering ska få en uppfräschning. Här blir de en avskärmad resaurangdel på de nedre plane och en kafédel på de övre Olles fik på BMC får ny skepnad. ill: fojab plane. Resaurangen ska bli mer öppen mo innergården och få en glasad illbyggnad, vars akerrass blir illgänglig från kafée. Förhoppningen är a serveringen i framiden ska kunna locka fler gäser än bara forskare och sudener på BMC, och på så sä bli en del av hela LUs campusuveckling. Ombyggnaden sarade i slue av hösen. Sudencenrum ska bli klar i augusi, ombyggnaden av Olles Fik blir klar under hösen och de nya konorslokalerna blir inflyningsklara näsa årsskife. INGELA BJÖRCK Medicinhisoriska musee får ny liv medicinhisoria. När man på 60-ale ine längre behövde skicka paiener på röngen från södra ill norra sjukhuse sängdes Valve vid Allhelgona Kyrkogaa. Om knapp e år öppnar de igen, med e hel anna syfe. Lagom ill näsa jul åeruppräas Medicinhisoriska musee i den klassiska Lundabyggnaden. För fem år sedan avvecklades Lunds medicinhisoriska museum av besparingsskäl. Från lokalerna på S: Larsområde packades samlingarna ner och magasinerades. Sedan dess har bara en lien del kunna visas i Blockes enréhall. Men nu åeruppräas musee på ny och renoveringen av den nya, re meer breda och 130 meer långa, lokalen i Valve är i full gång. Genom ny eknik och hisoriska föremål ska besökarna få en ökad försåelse för hur den mänskliga kroppen och den medicinska ekniken fungerar. Med hjälp av knappar och simulaorer kom- mer besökarna bland anna kunna uppleva hur de är a sicka, borra och skära i en paien. Den kommande basusällningen kommer a ha sju olika saioner som var och en handlar om olika delar av människokroppen. Bakom projeke sår Sydsvenska medicinhisoriska sällskape, som illsammans med Kuluren på uppdrag av Region Skåne ska svara för de nya musee. Se vidare Gäskrönikan av Bernd Ehinger på sidan 41. LUM nr

16 Självreflekion inom ramen för EQ11: Hur gör vi och vad vill vi med undervisningen? EQ11 är e sor, bra och vikig projek. De har funnis e behov av a uveckla ubildningen, sa represenaner för Naurvearkåren, fr v Chrisopher Duries, Paul Birch och Johan Svanesson Sjöberg. pedagogik. Kan man vara en excellen forskare och en excellen pedagog samidig? Och på e excellen sä se ill a ens kunskaper kommer ill nya i övriga samhälle? Eller behöver man specialisera sig? Sådana frågor har lärare och sudener diskuera inom universiees områden den senase iden. Jus nu läggs sisa handen vid den självreflekion som alla områden ska göra kring den ubildning de erbjuder. De är en del av EQ11 Lunds universies särskilda projek för a uveckla undervisningen och främja en universiesgemensam pedagogisk kulur. I början av februari samlades represenaner för områdena, både lärare och sudener, ill möe på Designcenrum. EQ11s projekledare, professor Sefan Lindgren, svarade på frågor om den självreflekion som ska lämnas in 31 mars. EQ11 fokuserar på fakulesnivån. De är områdena som engageras och ska enas om vad de ycker är god ubildning och undervisning, genom a svara på frågor som.ex. i vilken usräckning sudenerna förbereds för arbeslive och om lärarna uppmunras ill pedagogisk kunskapsuveckling. EQ11s projekledare, professor Sefan Lindgren, svarade på frågor om den självreflekion som ska lämnas in 31 mars. Syfe är a frågorna ska väcka diskussion. De inressana är de samal ni har kring de olika begreppen. Fler hade engagera sig i EQ11 om man samla alla områden ill möe i e idig skede och spåna fram olika sä a öka delakigheen, menade Helene Lahi Edmark från Socialhögskolan. Nu riskerar de yvärr a bli mycke op-down. Självreflekionen ska göras i nära samarbee med lärare och sudener. Tanken är a de ska skapas pedagogiska näverk som kan forleva efer projeke. Områdena har gå illväga på lie olika sä. Vissa har låi diskussionerna börja ue på insiuionerna. Andra har låi mindre grupper på fakulesnivå a fram e ukas ill självreflekion, som 16 LUM nr

17 sedan lärare och sudener får ha synpunker på. De finns en ubredd röhe när de gäller uvärderingar och kvaliessäkring. Tros de har EQ11 le ill bra, engagerade diskussioner, enlig flera möesdelagare på Designcenrum. Och de är, menar man, för a EQ11 ine är e konrollerande projek, ingen uvärdering. Syfe är a driva uvecklingen framå. Varje område ska i dialog med lärare och sudener ringa in exempelvis några goda ubildningsmiljöer men också sådana där man har problem. Prorekor Eva Åkesson har ulova exra anslag ill uvecklingsprojek framöver. Ursprungligen kommer förslage ill EQ11 från sudenerna. De ycke de var lämplig a efer forskningsuvärderingen RQ08 göra mosvarande genomlysning av ubildningen. Liknande projek pågår också i Göeborg och Uppsala och Lunds universie samarbear med dessa. Områdena har e omfaande frågebaeri ill hjälp i självreflekionen. Samliga frågor är ine relevana för alla områden. Syfe är a de ska väcka diskussion. De inressana är de samal ni har kring de olika begreppen. Vi behöver få e gemensam språk för a ala om undervisning, menade Sefan Lindgren. Våra sudener har yck a vissa frågor är ganska ledande, beräade Naoko Tojo, lekor på Inernaionella miljöinsiue. Hon är redakör för den självreflekion som ska lämnas gemensam av universiees särskilda områden, USV. Vad vill ni uppnå? undrade Naoko Tojo. Vi vill ine syra era svar, svarade Sefan Lindgren. De är vikig a ni svarar ärlig. Frågorna är sällda så här för a se om de finns en skillnad mellan vad ni vill och vad ni gör. Tycker ni a undervisningen borde ha mer konak med arbeslive men ni ine jobbar så i dag, är de värdefull a beräa. Er svar blir ju en viljeyring, en önskan a uvecklas å e viss håll. Eller ine man kan försås också ycka a universiee ska vara en egen, mer avgränsad värld, sa Sefan Lindgren. Begrepp som innovaion, managemen och forskningsbaserad ubildning har väck diskussioner och olkas olika av områdena, framgick av möe. De behöver ine vara fel, diskussionen är värdefull, ycke Sefan Lindgren. A självreflekionen ska skrivas eller översäas ill engelska upplevdes som en komplikaion, ine mins på grund av idsbris. Vi lever i en globaliserad värld. De vi får fram ska delas med andra och får ine vara en lokal angelägenhe, sa Sefan Lindgren. De är också för a säa in undervisningen i e inernaionell perspekiv som EQ11 bjudi in kriiska vänner a komma med synpunker. Dessa inernaionella rådgivare är experer ine bara på forskning och undervisning, uan också på innovaion/samverkan och ledarskap. De flesa är uvalda på förslag från områdena. Under våren ska de läsa självreflekionerna och en del andra dokumen.ex. e urval av examensarbeen. De kommer ill Lund en vecka i maj för a möa lärare och sudener. BRITTA COLLBERG Mer info på EQ11s hemsida: Dela med dig av dina pedagogiska arbeen! pedagogik. Lägg in dina pedagogiska arbeen i universiees gemensamma publikaionsdaabas! De kan hjälpa andra, men också vara en meri i din egen karriär, säger Lena Landgren med hälsning ill lärarna vid Lunds universie. Lena Landgren är pedagogisk uvecklare på Biblioeksdirekionen. Hon har samla in de mer än 400 konferensbidrag och sammanfaningar av högskolepedagogisk uvecklingsarbee som LUs lärare producera de senase fem åren. De finns nu lä åkomliga i Lunds universies publikaionsdaabas, LUP. De gör de läare för universiees lärare a lära av varandras pedagogiska erfarenheer. Men alla har ine vari självklar inresserade av a lagra den här ypen av arbeen i daabasen. De är forskningen man vill göra illgänglig i försa hand, säger Lena Landgren. Men precis som när de gäller populärveenskapliga exer i LUP så kommer även de pedagogiska alsren inom kor samlas under en särskild rubrik och ine blandas med forskningsilarna. Vill man skriva u si CV uan de pedagogiska och populärveenskapliga arbeena går de allså umärk. Insamlingen har Lena Landgren gjor på uppdrag av universiees pedagogiska uvecklingsprojek EQ11. Hon och en kollega har nu få e ny uppdrag av EQ11 a analysera maeriales innehåll. De är näsan uesluande konferensbidrag, näsan inga veenskapliga ariklar. Frågan är varför som är vanlig med forskning man ine går vidare med e konferenspaper och skriver en hel arikel? De är sådan vi ska fundera på och ureda vidare, säger Lena Landgren. BRITTA COLLBERG LUM nr

18 Humlor är perfeka man köper dem i en papplåda som kommer med posen och de är läa a hålla inne på labbe, ycker Marie Dacke. foo: gunnar menander Framidens Forskningsledare Av aron unga framida forskningsledare finns re av dem i Lund. Åminsone enlig Sifelsen för Sraegisk Forskning, SSF, som val u dem bland 160 sökande. De uvalda får io miljoner kronor vardera i forskningsbidrag, och en ledarskapsubildning som ska skapa förusäningar för a leda framida forskning. Läs om de re lundaforskarna Johan Malmsröm, Johan Maurisson och Marie Dacke. 18 LUM nr

19 Biologisk exper med inresse för småkryp Marie Dacke är forskaren som kan överala planearie i Johannesburg a härbärgera 50 dyngbaggar med illhörande dynga. Hon drar sig ine heller för a imiera spindlarnas uppvakningsdans i SVTs naurprogram. Och nu har hon få en flygande sar för sina sudier på humlor. Hon är i Indien när hon får e samal från Sverige. Linjen är mycke dålig och hon hör bara orde glädjande. Hon hänger u genom fönsre för a få bäre moagning. Till slu försår hon: hon är en av dem som få umärkelsen Framidens Forskningsledare. De hade vari en nervös vänan på beskede, beräar Marie Dacke, forskarassisen vid Biologiska insiuionen, Lunds universie. Hennes ledarkvalieer märks direk. Hon känns närvarande och fokuserad och hon usrålar posiiv energi. Glädje i de man gör är vikig för Marie Dacke, och e av hennes mål är a få dela med sig av glädjen. Jag vill inressera fler för de som jag själv ycker är inressan. Jag vill få andra a bli fascinerade och exempelvis änka a flugan man jus skulle slå ihjäl fakisk kan göra häfiga saker. Häfiga saker får hon nu visa på Lunds universies biologishow. Som ledare för showen har hon fyll den med upplevelser med hjälp av mulimedia. Där får hon nu ulopp för både sin fanasi och si inresse för ekniska prylar samidig som publiken låer sig fascineras. Popularisera och visualisera naurveenskap gör hon även som biologisk exper i Kunskapskanalens program Sudio naur. Vi är re experer som svarar på iarfrågor och demonsrerar djurens beeenden i olika experimen. En gång dansade jag spindlarnas uppvakningsdans! Spindlarnas dans blev hon inresserad av när hon gjorde si examensarbee för Dan Nilsson i Syngruppen i Lund. Hon skulle sudera hur spindlar navigerar. De var lie jobbig, minns Marie Dacke, spindlar är nervösa djur och de blev så lä sörda. Examensarbee blev dock så lycka a de gav henne en arikel i den presigefyllda idskrifen Naure. En andra arikel i Naure följde snabb när hennes inresse för hur smådjur hiar rä väg förde henne ill Sydafrika. Där suderade hon hur de naakiva sydafrikanska dyngbaggarna navigerar efer polarisera ljus från månen. Dyngbaggarna är lugna och revliga djur a arbea med så jag forsae a arbea med dem under hela min dokorandid. Efer dispuaionen, när Marie Dacke skulle iväg på en pos doc, ville hon dock prova på a arbea med andra djur och andra frågesällningar. Därför og hon med hela familjen ill Ausralien för a sudera bin. Under viselsen lärde hon sig all om hur man ränar dessa inseker och hur man filmar dem med höghasigheskameror. När hon åke hem visse hon a hon ville forsäa sudera både navigering och flygkonroll hos flygande inseker. Idag suderar Marie Dacke bland anna hur humlor och geingar kan navigera i lufen uan a krocka med saker. Humlor är perfeka man köper dem i en papplåda som kommer med posen, de är läa a hålla inne på labbe och de är ine så känsliga för sörningar som spindlarna. Geingarna däremo får vi sudera i fäl. Marie Dacke är biologisk exper i Kunskapskanalens program Sudio naur. Marie Dacke har sudera hur de naakiva sydafrikanska dyngbaggarna (nedan) navigerar. Ovan uför hon sudier på planearie i Johannesburg, där hon flyade in med 50 baggar och massor av dynga! LUM nr

20 På sik är måle a skapa små flygande roboar som ska kunna ersäa pakebilar i våra hår rafikerade sorsäder. Denna forskning ingår i e spännande samarbee med ingenjörsinrikade forskare i Indien. På sik är måle a skapa små flygande roboar som ska kunna ersäa pakebilar i våra hår rafikerade sorsäder. De lär nog dröja många år innan de blir verklighe, ror Marie Dacke. Andra, ovänade uppäcker som rör dyngbaggarna i Sydafrika är däremo på gång redan nu. Vi var hel säkra på a dyngbaggarna behövde månljus för a navigera, de hade vi visa redan 2003, beräar hon. Men så när vi nu esade igen kun- de baggarna plöslig navigera hel rak även i mörker! Skillnaden visade sig vara a denna na synes Vinergaan som e vi lysande band över himlen. Bekräfelsen på a dyngbaggarna fakisk kan navigera med hjälp av Vinergaan fick de genom a göra försök i planearie i Johannesburg. På planearie var alla fanasisk illmöesgående. De gjorde plas för vår sora försöksuppsällning och vi fick flya in med 50 baggar och massor av dynga. Föresäll dig hur de lukade den veckan vi var där! E fullspäcka arbesliv med spännande forskning, många resdagar, shower och v-inspelningar. En friid med husrenoveringar och umgänge med man och vå barn. Hur hinner och orkar hon? Jag sier aldrig ner, säger Marie Dacke med e skra. När jag ycker de jag gör är rolig ger de mig mer energi. En man som ine jobbar helid är dock en förusäning för a hinna med så mycke. E sor ack ill honom. Tacksam är hon även för de io miljoner kronor som följer med umärkelsen från SSF. Nu kan hon forsäa a bygga upp sin egen forskargrupp och forska på de hon ycker är rolig. Jag blev jäeglad för umärkelsen för de innebär a jag kan vara kvar i Lund, säger Marie Dacke. Pia Romare Lovande forskningsledare ska uvidga sina forskargrupper Immuneknologen Johan Malmsröm och aomfysikern Johan Maurisson blev gla överraskade av umärkelsen ill Framidens Forskningsledare och ska nu uvidga sina forskargrupper. Johan Malmsröm forskar kring den rä så vanliga bakerien Srepococcus pyogenes som i normala fall ger halsfluss. För de mesa är bakerien ofarlig, men ibland kan den orsaka allvarliga sjukdomar som ill exempel blodförgifning och vi vill ha svar på varför så a vi kan hjälpa ill a a fram läkemedel som hämmar den uvecklingen, säger han. Johan Malmsröm har precis eablera sin forskargrupp och är nu glad över möjligheen a kunna rekryera fler forskare. Immuneknologen Johan Malmsröm en av framidens forskningsledare. Han vill också bredda sin forskning över fakulesgränserna. A jobba värveenskaplig är vikig. Framgången sår och faller med a man jobbar med andra kompeensområden än sina egna, säger han. Aomfysikern Johan Maurisson sysslar med grundforskning, vilke han menar är Aomfysikern Johan Maurisson en av framidens forskningsledare. ovanlig när de gäller umärkelser av de här slage. De kanske beror på a vi håller på med e ny ämne som är he och vi har redan få fram spännande resula. Jus nu rider vi på en framgångsvåg och har få in flera bidrag och umärkelser. Johan Maurisson och hans grupp forskar kring kora ljuspulser och hur dessa kan användas ill a sudera elekroner. Vi vill se elekronernas rörelse, mäa dem och gärna försöka syra dem, säger han. Marie Whie 20 LUM nr