Lunds universitets magasin Nr Klassfrågan het igen... LU startar stiftelse i USA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lunds universitets magasin Nr 2 2011 Klassfrågan het igen... LU startar stiftelse i USA"

Transkript

1 LUM Lunds universies magasin Nr Klassfrågan he igen... LU sarar sifelse i USA omsvärmad

2 En dealjskiss ill eaerridån i Medborgarhuse i Hägersen (1957) års kvinna Ovan: E idig självporrä (1943) som Randi Fisher gav bor i lysningspresen ill sin syser Else inför gifermåle med Ingmar Bergman. Till höger: En vävd kormaa som lånas av Askersunds församling (1955). 2 LUM nr

3 Skissernas museum åeruppäcker Randi Fisher När Linda Fagersröm var suden och läse konsveenskap i Lund fick hon lära sig a den svenska konshisorien saknar kvinnor. Ilskan när hon uppäcke a de är fel ledde ill en dokorsavhandling om Randi Fisher, en mångfaceerad konsnär och spännande kvinna som lämna många avryck och spår efer sig. Bilder och skisser av dessa finns nu samlade i en usällning på Skissernas museum. Linda Fagersröm dokorerade på Randi Fisher 2005, och är den främsa kännaren av hennes liv och konsnärskap. Hon kom henne på spåren i en magiseruppsas, då Linda Fagersröm fann a hon delog i en banbryande konsusällning i svensk modernism Ung kons i Sockholm 1947, vars delagare i konshisorien brukar beskrivas som 1947 års män. Men, nu var de bara de a i den usällningen delog även en kvinnlig konsnär, som kom a få en beydande roll inom de svenska konslive, men som konshisoriker fram ills nu val a borse från, säger Linda Fagersröm. Kvinnan var försås Randi Fisher som nu åeruppäcks med usällningen Randi Fisher 1947 års kvinna. Linda Fagersröm har vari med och producera usällningen i samarbee med Norrköpings konsmuseum där den förs saes upp. När den nu as över av Skissernas museum så är beoningen sarkare på Randi Fishers offenliga kons, som var mycke omfaande. Hur omfaande LUM nr

4 Övers ill vänser: Teaeraffisch Fan ger e anbud (1944). Mien: Lindansare olja på pannå (1940-al). Till höger: Bokomslag ill Ulla Isakssons Dödens faser (1954). Till vänser: Linda Fagersröm blev så inresserad av Randi Fisher (foo i bakgrunden) a de ledde ill en dokorsavhandling. foo: maria lindh hela hennes konsnärskap var, hade Linda Fagersröm knapp en aning om då hon inspirerad av sin uppäck av den borglömda kvinnan i konshisorian började lea efer henne under 1990-ales senare hälf. Jag söke Randi Fisher förgäves. Till slu hiade jag hennes doer, som beräade a hon dö bara en månad idigare. Dea besked minskade ine Linda Fagersröms nyfikenhe uan hon gick vidare och hiade föruom en del hel okända verk e konsnärs- och kvinnoöde som kom a inspirera ill avhandlingen Randi Fisher svensk modernis. Skissernas museum visar nu fram ill den 15 maj Randi Fishers produkion i viss kronologisk ordning, från de sökande självporräen från idig 40- al ill de sorslagna glasmålningarna i Väserås domkyrka som färdigsälldes så sen som Här finns också bokomslag ill flera 40-als förfaare liksom eaeraffischer ill uppsäningar av Ingmar Bergman som hennes syser Else var gif med under re år på 40-ale. Randi Fisher var själv gif vå gånger, andra gången med Ralph Bergholz, känd glasmålare och skulpör. Ena doern, Kaarina Gill, ärvde Glasverksaden efer Bergholz som gick bor 1988, och driver den forfarande i Arild. Under Randi Fishers sisa år, (hon dog 1997, 77 år gammal) som hon för de mesa illbringade på resande fo, arbeade hon då och då illsammans med Kaarina i Glasverksaden. Maria Lindh 4 LUM nr

5 LUM Lunds universies magasin Lunds universies magasin LUM ukom försa gången De når i dag samliga ansällda och näsan lika många uanför universiee. LUM har en upplaga på exemplar och ukommer med 10 nummer per år. Redakion: Maria Lindh, redakör och ansvarig ugivare , Lena Björk Blix journalis naurveenskap , Ingela Björck, forskningsjournalis , Bria Collberg, journalis , Pera Francke, journalis och layou , Mas Nygren, journalis eknik , Ulrika Oredsson, journalis , Caroline Runéus, kommunikaionschef , Ur innehålle 6 Orealisisk sysem från HSV Högskoleverke rör sig uppe i de blå när de gäller säe a mäa ubildningskvalie. De menar Åsa Lindberg-Sand vid LU som slår larm om verkes nya mäsysem som riskerar a bra ubildningar får orävisa omdömen. 18 Surr kring forskningsledare Tre av framidens forskningsledare finns vid Lunds universie. Dessa har uppmunras med bl.a. io miljoner kronor vardera av Sifelsen för sraegisk forskning. Mö Marie Dacke med en passion för småkryp. Jus nu är de humlor som gäller. 21 Klassfrågan går ny vår ill möes Romaner som Svinalängorna och Snabba cash ar upp olika delar av de svenska klassamhälle, liksom filmer som Darling och Bröllopsfoografen. Hisorikern Ulrika Holgersson har skrivi en ny bok om den moderna synen på klass. 23 Trasiga plack kan orsaka sroke Läskiga, illalukande och dessuom farliga om de är rasiga! De handlar om de plaa beläggningarna i våra blodkärl som kallas plack och som i värsa fall kan orsaka både sroke och hjärinfark. 25 Europa ännu lång efer Följ med LUM på rendspaning i Bryssel! Nu skärps ambiionerna inom högre ubildning. Måle med Lissabonfördrage a få upp Europa i nivå med USA har ine uppnås. Fler ska läsa vidare och även sudera i andra länder. EU ska bli en innovaionsunion. 30 TEMA Alumn: Dags för USA Medveenheen om viken av konak med sina gamla sudener ökar överall inom LU. USA är föregångsland och där samlar man nu idigare lundasudener som flya väseru ill alumnräffar under våren. Här har också Lund Universiy Foundaion eableras. Adress: Annonser: Prenumeraioner, Adressändring: Näsa LUM: Manussopp LUM, oma annonsbyrå, noiser: Ansällda anmäler ändringar 8 mars. Ukommer 25 mars. Lunds universie, Ansällda vid LU ill kaalogansvariga vid insiuionen Box 117, Lund el /02, får LUM grais. (mosv). Övriga skick- ISSN: Fax: , fax Enskilda abonnener 190 ar ändringsuppgifer ill LUM, Inernpos: Hs 31 e-pos PC: kr/10 nr. För prenumeraion gamla adressruan bifogas. Omslag: Marie Dacke E-pos: e-pos Mac: konaka Eva Andersson: 046- med sina forskningshumlor. LUM på näe: , Tryck: Lenanders Grafiska Foo: Gunnar Menander. LUM nr rekor.lu.se i Kalmar 5

6 Hon dömer u HSVs nya sä a mäa ubildningskvalie Bra ubildningar riskerar a få orävisa omdömen ubildningsuvärdering. Högskoleverkes nya sä a mäa ubildningskvalie döms u i en ny rappor av Åsa Lindberg-Sand, pedagogisk uvecklare vid Lunds universie. Jag kommer nog a uppfaas som illojal, men ser de som min skyldighe a slå larm. Bra ubildningar riskerar a få orävisa omdömen, universiee riskerar a förlora pengar och lärarna riskerar a få skulden. Åsa Lindberg-Sand är dokor i pedagogik och arbear på Lunds universies pedagogiska enhe, CED. Bland anna har hon arbea med a uveckla meoder för kvaliesarbee i ubildningen. På senare id har dea handla mycke om hur man kan bedöma sudenernas självsändiga arbeen eller andra examinaionsresula. Högskoleverkes nya sysem, som gäller från 2011, handlar också om a granska ubildningens resula. De kan vara veig, men de saknas en helhessyn i de nya syseme. De kommer både a kosa massor av pengar och mycke möda, uan a ge korreka och användbara svar, säger Åsa Lindberg-Sand. Hon är ine ensam om a vara kriisk. Åsa Lindberg-Sand arbear på Lunds universies pedagogiska enhe. Hon har ine mycke ill övers för Högskoleverkes nya sä a mäa ubildningskvalie. foo: gunnar menander De har vari många urer fram och illbaka innan de nya syseme klubbades srax före jul få dagar innan de började gälla i januari. Lärosäena har ros lång vänan på beslue försök förbereda sig. Åsa Lindberg-Sand blev 2009 ledare för e projek där hon illsammans med sudener och fakuleer försöke hia gemensamma meoder för a uveckla och granska kvalieen på prov och bedömningar. De bidde en umme (se fakarua). Examinaionen haneras på mycke olika sä och de finns få övergripande regler eller riklinjer. De är sora skillnader både mellan och inom fakuleerna.ex. när de gäller beygsskalor och hur man examinerar. Examinaionsprojeke Lunds universies examinaionsprojek la fram sin slurappor före jul, srax innan HSV besluade om e ny uvärderingssysem. Uppdrage var a a fram en universiesgemensam meodik för a bedöma examensarbeen. Projekgruppen bedömde de som e omfaande arbee som bara kan göras på lång sik. Dock enades man bland anna om a examinaionens uformning och väsenliga aspeker av sudenernas läranderesula ska dokumeneras digial för a vara illgängliga som underlag för kvaliesarbee. Hela rapporen: www. lu.se/projekkonore E anna skäl ill a de var svår a enas i projekgruppen är a examinaionen är exrem decenraliserad. Den har av radiion spela en undanskymd roll efersom den är inegrerad i undervisningen inom varje kurs. Mycke ansvar ligger på läraren och väldig lie dokumeneras och arkiveras. Den som vill karlägga hur examinaioner vari upplagda inom e ämne under 6 LUM nr

7 några år får e diger jobb de handlar om a roa i pärmar på insiuionerna. I dea digialiserade idevarv har vi ingen daabas där vi samlar enor och ena resula. Många lärare är dessuom skepiska ill en sådan daabas och ill a examinaioner ska ligga ill grund för en analys. De ser de som e ho mo deras inegrie de visade examinaionsprojeke, säger Åsa Lindberg-Sand, som dock är glad över a gruppen kunde enas om a man behöver uveckla beygskrierier. De är konrasen mellan hur de går ill i verkligheen när sudener examineras, och HSVs föresällningar om hur man kan konrollera ubildningens resula, som få Åsa Lindberg-Sand a a blade från munnen, säger hon. Klyfan blev ännu mer ydlig när hon anliades som exper av HSV före jul, för a jobba med krierier i de nya uvärderingssyseme. HSVs nya sysem innebär grov se re saker: För de försa a exerna experer granskar sudenernas självsändiga arbeen. De ska bedöma om sudenerna nå målen för sin examen genom a sämma av arbeena mo vissa uvalda examensmål. För de andra ska varje granskad ubildning själv skriflig värdera och visa hur väl sudenerna uppnå ubildningens examensmål, dvs. om de lär sig de som ubildningen syfa ill. För de redje får ubildningarna beyg, och de lärosäen vars ubildningar kan visa högsa kvalie får exra pengar. För en uomsående kan dea verka rimlig. Men den som är insa inser a Högskoleverke är hel verklighesfrämmande, man rör sig hög uppe i de blå, säger Åsa Lindberg-Sand. De kommer a bli mycke svår för ubildningarna a redovisa hur väl sudenerna når examensmålen. De beror på a prov och bedömningar ine uformas för a konrollera de målen uan är kopplade ill varje kurs. De kommer ine bli lä a hia underlag som kan visa hur de breda och komplicerade examensmålen uppnås. För en psykologsuden är.ex. e av examensmålen a visa förmåga ill e professionell förhållningssä genemo kliener och deras närsående. Sådan är svår a bedöma och än mer a visa dokumenerade resula på. Förmågan byggs upp genom hela psykologubildningen genom flera kurser. Självvärderingarna lär bli omfaande, menar Åsa Lindberg-Sand. Men dea har allså HSV ine agi hänsyn ill, uan framhärdar med e op-down-perspekiv, menar hon. De innebär a ubildningarna, läs lärarna, kommer a lägga ner e sor arbee på a försöka hia och sammansälla sudenernas resula från många olika kurser för a kunna svara på hur väl de mosvarar de svårfångade examensmålen, säger Åsa Lindberg-Sand. Jag blir frusrerad när jag ser a man uforma e sysem som ine ar någon hänsyn ill hur lärare i högre ubildning arbear med prov och bedömningar! Hon är också upprörd över hur sudenernas självsändiga arbeen ska bedömas. Inge arbee ska granskas av mer än en exper. Denna ska göra en slags kvaniaiv skaning av hur arbee sämmer med vissa uvalda examensmål. Vi får ingen second opinion och ingen samlad diskussion, där man kommer fram ill vad som känneecknar helheen i ubildningens examensarbeen. De nya kvaliessyseme är e naionell fullskaleexperimen, sammanfaar Åsa Lindberg-Sand. Men om uvärderingen går u på a mäa någo som få kan visa vad blir följden? A bra ubildningar faller igenom? A lärarna får skulden? De är en öppen fråga! LUM får anledning a åerkomma och följa upp hur de nya syseme as emo. BRITTA COLLBERG Fono: Åsa Lindberg-Sands rappor heer: Koloss på lerföer? och kan laddas ner på CEDs hemsida: De finns ingen gräns mellan direka och indireka kosnader indireka kosnader. SUHFmodellen i verkligheen heer en ny rappor från SUHF, Sveriges universies- och högskoleförbund. De är en analys av den s.k. fullkosnadsmodellen för a redovisa indireka kosnader som införs eller håller på a införas på samliga lärosäen i Sverige. Rapporförfaare är Lunds universies f.d. ekonomichef Ann-Krisin Masson, som även är en av arkiekerna bakom den omdiskuerade modellen. Rapporen avser enbar hur modellen illämpas när de gäller forskning. Under 2011 kommer yerligare en rappor som ska visa i vilken grad de exerna finansiärerna bidragi ill full kosnadsäckning i illdelningen av bidrag Kåre Bremer är rekor för Sockholms universie och SUHFs alesperson i frågor om full kosnadsäckning. I förorde ill rapporen skriver han: De är min förhoppning a rapporen ska överyga om a de ine finns någon gräns mellan forskningsprojekens direka och indireka kosnader, a de senare på någo sä allid sammanhänger med forskningsprojeken, och a lärosäenas och exernfinansiärernas samfinansiering av forskningsprojeken bör fokusera på de oala kosnaderna. I sammanfaningen konsaeras a analysen pekar på a lärosäena arbea med a få en effekivare södverksamhe, dvs. adminisraion, och a minska dess andel av de oala kosnaderna för lärosäena. Men a måle ine bör vara a sänka de indireka kosnaderna uan hänsyn ill kvalieen på södverksamheen. För lie indireka kosnader kan yda på a forskare och lärare får för lie adminisraiv söd och måse göra för mycke av jobbe själva, är en slusas. Rapporen kan hämas från SUHFs hemsida: www. suhf.se Läs också LUMs idigare ariklar i ämne (senas i LUM 10/2010) LUM nr

8 Färre ansökningar från uomeuropeiska sudener men Lund ligger bäs ill i lande Beydlig färre uomeuropeiska sudener har sök ill LU sedan avgiferna infördes, men de är ännu för idig a säga hur många färre som fakisk börjar sudera i Lund. foo: mikael risedal sudenubye. Lunds universie hade överlägse fles inernaionella sökande bland svenska lärosäen när ansökningsiden gick u i mien av januari. Av de närmare sjuusen uomeuropeiska sudener som söke maserkurser i Lund har dryg våusen beala den obligaoriska anmälningsavgifen. Men hur många som börjar läsa i Lund och bealar hela sudieavgifen ve man förs i juni. Hel klar är a vissa maserprogram kommer a få en mer europeisk sammansäning sudener än idigare. Och några program måse förmodligen läggas ner. Den 17 januari var sisa ansökningsdagen ill de inernaionella maserubildningarna på svenska universie och högskolor. Toal söke dryg inernaionella sudener, varav ca uomeuropeiska och allså avgifsskyldiga, ill Lund. Därmed oppar Lunds universie lisan över anale ansökningar i lande. På andra plas kom Sockholms universie, med inernaionella och uomeuropeiska ansökningar, dvs. ungefär hälfen av vad Lunds universie fick. Vi förvänade oss en redjedel av anale sökande jämför med år 2009, då beslue om a införa avgifer ogs. Resulae visar på dryg en redjedel så vi är nöjda, säger Richard Senelo, ansvarig för den inernaionella rekryeringen på Lunds universie. Under de senase halvåre har sora sasningar gjors för a profilera Lunds universie och dämpa effekerna av regeringens beslu om avgifer för uomeuropeiska sudener. I hösas åke Lunds Sipendiefond vill slå vak om de globala klassrumme sudenubye. Små och sora donaioner forsäer a komma in ill Lunds universies nya inernaionella sipendiefond Lund Universiy Global Scholarship Fund. Ur denna fond kommer Lunds universie a erbjuda sipendier som, hel eller delvis, finansierar sudieavgifen för uomeuropeiska sudener. För grundplåen sår Crafoordska sifelsen som skänk vå miljoner kronor ill fonden. Bakgrunden är a sudener från uomeuropeiska länder från och med hösen 2011 måse beala avgifer för a sudera i Sverige. De inernaionella sudenerna bidrar ill kvalieen på universiees maserubildningar. De är för a kunna behålla dea globala klassrum och arahera de mes alangfulla och moiverade sudenerna oavse finansiell eller enisk bakgrund som Lunds universie sara den globala sipendiefonden, säger universiees fundraisingchef Ulrika Nilsson. Fonden gör de möjlig för e föreag a knya nära konaker med en suden från exempelvis Kina eller en annan region i världen, genom a bidra med sipendier. Uländska sipendiaer kan prakisera på de svenska föreage, göra case sudies och i framiden kanske vara inressana personer a rekryera, säger Ulrika Nilsson. Mer info: giving-o-lund 8 LUM nr

9 universie på urné och delog i 25 ubildningsmässor i Kina, Turkie, USA, Indien och Förenade Arabemiraen. Någo som Richard Senelo ror kan vara e skäl ill a anale försahandssökande ill Lunds universie öka från 47 ill 57 procen. Och vissa program har dubbla sina ansökningar, säger han. Prorekor Eva Åkesson är försikig posiiv ill siffrorna och acksam för de arbee som lags ner för a universiee ska behålla de inernaionella sudenerna. Lunds universie anog 600 uomeuropeiska inernaionella sudener förra åre. Måle var a vi skulle klara a behålla vå redjedelar, dvs. få 400 bealande uomeuropeiska sudener ill hösen. Vi är lång ifrån i mål ännu, men de ser bra u, säger Eva Åkesson. Men ros a Lund klara sig relaiv bra naionell är de allså som förväna en rejäl nedgång i anale inernaionella sökande. Jämför med förra åre då LU hade dryg sökande har anale gå ner ill dryg 9.000, de vill säga en redjedel. ANNA KNUTSSON BRITTA COLLBERG Fakuleerna ar siffrorna med ro sudenubye. Den krafiga minskningen av anale inernaionella ansökningar var vänad och bland universiees fakuleer ar man siffrorna med ro. De är klar a de kommer bli e viss borfall, men de hade vi räkna med, säger LTHs vicerekor Per Warfvinge. Även om anale sökande ill hösens maserubildningar var beydlig färre i år jämför med idigare år, behöver de ine bli en lika påaglig minskning av anale anagna inernaionella sudener. Siffrorna över anale sökande är egenligen ganska meningslösa efersom de ine säger någo om hur många som är behöriga och som verkligen har för avsik a sudera här, menar Olle Söderman, prodekanus för grundubildningen vid Naurveenskapliga fakuleen. Förra åre og Lunds universie emo dryg inernaionella ansökningar. Av dessa anogs dock enbar dryg Med anke på a uomeuropeiska sudener nu måse beala anmälningsavgif kan en jämförelse mellan idigare års siffror och anale sökande ill hösen 2011 ge en förvrängd bild av den verkliga siuaionen. Man kan ana a de som har sök ill hösens maserprogram är mer angelägna a verkligen påbörja sin ubildning än de som sök idigare år, säger Lena Örnberg, ubildningsledare vid Samhällsveenskapliga fakuleen. Huruvida de minskade anale sökande kommer a få konsekvenser i form av färre inernaionella sudener åersår allså a se. Förs när hösens ubildningar drar igång kan man säker vea vilka effeker de införda sudieavgiferna får. En jämförelse kan göras förs i hös när vi de faco ve hur många av de sökande som verkligen påbörjar sina sudier, konsaerar Olle Söderman. Anna Knusson Populärase inernaionella ubildningarna i Lund Av de jugo mes populära inernaionella maserubildningarna i Sverige finns io vid Lunds universie. De är bra spridning mellan fakuleerna även om LTH och EHL har fles inernaionella sökande. Populäras vid LU är de eåriga maserprogramme Inernaional Markeing and Brand Managemen vid Ekonomihögskolan som fick 856 sökande. Näs därefer kommer de värveenskapliga Maser in Developmen and Managemen (LUMID) med 551 sökande, vilke innebär 14 sökande per plas. Flera maserubildningar har en bra bi mer än hundra försahandssökande,.ex. maserprogramme i enreprenörskap, hållbarhesmasern LUMES, maserprogramme i folkhälsoveenskap Public Healh liksom programmen i mänskliga räigheer och i rådlös kommunikaion. Härifrån kommer de som söker ill LU Toal har dryg inernaionella sudener sök ill högre ubildning i Sverige hösen Av dessa är dryg från länder uanför EU och därmed skyldiga a beala avgif från i hös. Av dessa har femusen sudener beala den obligaoriska anmälningsavgifen på 900 kronor. Till Lunds universie har dryg inernaionella sudener sök, varav närmare är uomeuropéer som är skyldiga a beala. Av dessa har cirka beal anmälningsavgifen. Fles uländska sökande kommer från Tyskland. Uanför EU kommer fles sökande från i nämnd ordning Eiopien, Pakisan, Kina, Bangladesh, USA, Nigeria, Indien, Iran, Turkie och Uganda. LUM nr

10 Papperslösa flykingar ine lika osynliga längre Papperslösa flykingar en grupp uan räigheer efersom de befinner sig olaglig i lande. Så skulle man kunna se de. Men är de så självklar a de ine ska ha rä a a del av välfärden? Nej, menar genusvearen Maja Sager som forskar om avvisningshoade asylsökande som har gå under jorden. För Maja Sager blev engagemange i Asylgruppen i Malmö en vändpunk. Hon hade haf sike insäll på inernaionell bisåndsarbee, gärna i Lainamerika, men vekade: vad skulle hon kunna illföra som ine folk i regionen kunde göra bäre själva? I Asylgruppen kunde hon, genom opinionsbildning och prakisk söd, a sig an globala rävisefrågor fas på hemmaplan. Sedan dess har Maja Sager ägna sina akademiska arbeen, från grundnivå ill dokorsexamen, å a sudera migraion, bland anna i en magiseruppsas som behandlade de papperslösas siuaion i Spanien. I Spanien är de papperslösa många fler än i Sverige och också mer inegrerade i samhälle, säger hon. De har rä a gå i skolan, söka sjukvård och får även söd av de spanska fackföreningarna. Ine nödvändigvis för a spanska myndigheer är mer generösa än de svenska, ror Maja Sager, uan för a de i Spanien är mer uppenbar a de papperslösa behövs, som billig arbeskraf framför all inom jordbruk och hushållsarbee. Men asylsökande som hoas av uvisning har givevis svår a organisera sig och arbea för sina räigheer. Deras möjlighe ill kollekiv poliisk handling undermineras sändig både prakisk och symbolisk, säger Maja Sager. Aningen avfärdas de som kriminella efersom de agi sig in i Europa på inofficiell väg eller så får de uppehållsillsånd av humaniära skäl och ine poliiska. På så sä undviks prejudika som skulle kunna innebära a fler flykingar från samma grupp eller geografiska område också får uppehållsillsånd. Resulae blir en avpoliisering av de papperslösas röser. Kampanjen Flykingamnesi 2005 var e försök a föra upp de gömda asylsökandes frågor på agendan. Den organiserades av Kyrkan och olika asylräsgrupper i samband med a Ulänningsnämnden skulle läggas ner. Tyvärr kom debaen om de apaiska barnen samidig. Den debaen var ju självklar livsvikig, men gjorde samidig a diskussionen förskös från a värna om samliga asylsökandes mänskliga räigheer ill a bli en humaniär fråga om specifika barn som for illa, säger Maja Sager. Kraven på amnesi ledde ill a många asylsökande fick uppehållsillsånd. Dock endas barnfamiljer. Några av de barnlösa flykingar som Maja Sager inervjua uppger a de kän sig dubbel besraffade; en kvinna som ine kunde bli gravid då hon usas för sexuell våld under Balkankrige fick föruom barnlöshe Maja Sager forskar om avvisningshoade asylsökande som har gå under jorden. som sraff, även avslag på sin asylansökan. Men ros svårigheer a organisera sig som grupp har de papperslösas synlighe som invånare i Sverige förbäras någo. Idag har de möjlighe a söka sjukvård och organisera sig facklig i Syndikaliserna och även få en del söd av några LO-förbund. I Socialsyrelsens regelbunde åerkommande Social Rappor kan man se a de papperslösa ine är lika osynliga längre. I början av 2000-ale nämndes gruppen ine med e ord. I 2010 års upplaga ägnas e ege kapiel å papperslösa som social kaegori. E anna, mycke konkre exempel, på förbäringar som snar kan bli verklighe är de arbee som drivs av kampanjen Ain I a Woman i Göeborg; de arbear för a kvinnofridslagen ska så över ulänningslagen så a en papperslös kvinna som usas för våldäk eller misshandel ine ska bli avvisad om hon söker vård eller gör en polisanmälan. Deras arbee har resulera i a Göeborgs kommun nu ger resurser även ill kvinnojourer som inkluderar papperslösa kvinnor i si arbee. En liknande förändring är på gång i Malmö efer påryckningar från Vänserparie i kommunen. ex & foo: ulrika oredsson 10 LUM nr

11 Genom projeke Mero ska unnlar och andra anläggningar under marken göras säkrare samidig som själva infrasrukuren skyddas. foo: marchcale Forskar för säkrare järnvägsunnlar riskhanering. Vi ska elda upp vå åg. Därefer spränger vi dem, säger Daniel Nilsson. Han är birädande universieslekor vid Avdelningen för brandeknik och riskhanering på LTH och arbear med e projek som ska öka säkerheen i unnelbanor och järnvägsunnlar. Genom projeke, som kallas för Mero, ska unnlar och andra anläggningar under marken göras säkrare samidig som själva infrasrukuren skyddas. Daniel Nilsson är birädande projekledare och är speciell inrikad mo den del som handlar om urymning. Projeke är reårig och sarade för e år sedan. Budgeen är dryg 14 miljoner kronor och huvudfinansiär är Sorsockholms Lokalrafik, SL. I projekes försa del as underlag fram som ska göra saioner, unnlar och åg säkrare. Näsa seg är inrika på a göra själva urymningen säker. Toal ingår sju olika delar i projeke (se fakarua). I labbe i V-huse på LTH finns jus nu delar av en unnelbanevagn uppbyggd, Daniel Nilsson undersöker hur människor beer sig vid brand- och urymningslarm. Blinkande gröna lampor ihop med ydliga skylar är e effekiv sä a leda folk rä. foo: anders frick där olika yper av experimen och försök uförs. Bland anna finns en avsas som resenärerna ska a sig ner från vid urymning. Konsrukionen liknar i sor usräckning förhållandena i Sockholms unnelbanesysem och flera lärdomar har redan hunni dras. Vi har se a 1,4 meer är allför hög för a äldre människor ska hoppa, speciell när underlage nedanför besår av makadam, säger Daniel Nilsson. Andra saker som hiills observeras är a de ar lång id a urymma och a de är vikig a uforma nödugångar så a de ydlig framgår a de är illgängliga och illåna a använda. Gruppen har bl.a. genomför urymningsförsök på e Ikeavaruhus och Göaunneln i Göeborg. Då såg vi a folk ofa ine använder nödugångarna uan isälle ordinarie inoch ugångar. Om de ill exempel sår endas personal på en dörr så finns de en risk a den ine används av kunder ens i en urymningssiuaion, säger han. De bäsa säe a syra folk ill a använda nödugångar är a säa gröna blinkande lampor di man vill få folk a gå. Röda eller gula blinkande lampor fungerar däremo ine så bra. Projeke är värveenskaplig och leds av LTH illsammans med Mälardalens högskola, Sveriges Tekniska Forskningsinsiu och sju andra organisaioner är också involverade. Till sommaren ska e sörre försök genomföras. Då kommer e rikig åg a eldas upp i en unnel, under överinseende av forskarna. Därefer sprängs åge. Förhoppningen är a forskarna genom försöke får bäre kunskap om brand- och explosionsrisker. Anders Frick Projeke Mero Projeke Mero syfar ill a skydda infrasrukur i undermarksanläggningar för spårrafik. I projeke ingår sju olika delar: designbränder, urymning, inegrera brandskydd, brandgaskonroll, exraordinära påfresningar, räddningsinsaser och projekledning. E av målen är a även äldre och personer med funkionsnedsäning ska kunna urymma säker från unnelbanan. LUM nr

12 LU visar översko på 405 miljoner ekonomi. Lunds universie visar e översko på 405 miljoner kronor för verksamhesåre Överskoe fördelar sig med 110 miljoner inom ubildning och 295 miljoner inom forskning. Universiee har under senare år vari mycke framgångsrik i konkurrensen om anslag och exerna medel. Inäkerna har därigenom öka krafig och uppgår för 2010 ill 6,4 miljarder. Kosnaderna har ine öka i samma ak efersom de ar id a ansälla professorer, lärare och forskare. Därav de sora överskoe inom forskningen. Överskoe inom ubildningen förklaras med a de råder sor försikighe inom organisaionen vilke visar sig i många små översko som sammanage blir sor. Projek karlägger sudenernas väg ubildning. Lunds universie ska bli bäre på a följa sudenernas väg genom sudierna. De är anken med de nya EU-projeke Tracki! Tracking Learners and Graduaes Progression Pahs. Tanken med projeke, som iniierades av European Universiy Associaion (EUA), är a hia den bäs lämpade meoden för a följa upp sudenerna under deras sudieid. Genom a karlägga sudenernas id på universiee och deras väg u på marknaden, hoppas man kunna få bäre kunskap om hur kurser och sudensöd successiv kan förbäras. Nya bud om sraegiska planen Sraegi. Medicinska fakuleens dekan Bo Ahrén lämnar projekledarskape för den sraegiska planen. Han ersäs av vicerekor Sven Srömqvis som nu har uppdrage a förnya den nuvarande planen och ge förslag ill långsikig visions- och förändringsarbee. Indusridesign e all vikigare konkurrensmedel Indusridesign. I ak med a produker blir all mer lika varandra, får föreagen a ill andra meoder för a posiionera sig genemo konkurrenerna. Indusridesign är e sä. Numera designas också sådan som moorljud, komforupplevelse och dofer. En produk upplevs ju med flera sinnen. Produker skapar också känslor. Många föreag jobbar sraegisk med a se ill a designen förmedlar de känslor och budskap som produken eller föreage vill så för, beräar Anders Warell, som sedan 2008 arbear som forskare i indusridesign vid LTH. Han exemplifierar med fronen på en bil som ine sällan påminner om e kadjur, med lamporna som sneda ögon och sidolinjerna som breda skuldror. Hos berakaren förmedlas, ofa undermedvee, en känsla av syrka och snabbhe, eller kanske smidighe, beroende på hur de olika formelemenen ser u och ineragerar med varandra. Uöver orde emoionell använder Anders Warell ofa gärna begreppen inuiiv och inerakiv för a beskriva dagens indusridesign. En ipad, ill exempel, avslöjar ine Smara elefoner och läsplaor är designade så a användaren inuiiv ska förså hur de fungerar. foo: shuersock Anders Warell, forskare i indusridesign. vad den kan göra. Men den är ändå uformad så a användaren inuiiv ve hur man ska använda den. Nu när all fler produker digialiseras blir inerakionen vikig. Samidig blir vi användare allmer skickliga på a avläsa och använda ny eknik, anser Anders Warell. Samspele mellan produkens form och föreagsidenie är någo av Anders Warells ege forskningsområde. Men så mycke egen forskning hinner han ine med numera. Mesadels ägnar han sig å a handleda yngre forskare. Sammansäningen av hans dokorandgrupp speglar ämnes spännvid och a indusridesign handlar om mer än a designa grejer : Exempelvis suderar Elin Olander hur man bör designa för handikappade personer, uan a de känner sig upekade eller sigmaiserade. Despina Chrisoforidou forskar om hur design kan försärka en subkulurs idenie med bling bling-designen som fallsudie. Två andra projek handlar om design managemen: hur föreag ska kunna köpa in designjänser på e sraegisk sä, och hur designbyråns jänser fakisk försås och realiseras av de köpande föreage. Krisina Lindgärde Läs en längre inervju med Anders Warell på 12 LUM nr

13 universiessyrelsen lars LJUNGÄLV Träna mer, spela mindre mach universiessyrelsen. I näringslive, liksom i en lagspor, är de vikig a ha rä person på rä plas och a alla följer e gemensam regelverk. Vi borde också ägna mer id å a änka efer och analysera innan vi handlar, allså räna mer och spela mindre mach. De säger Lars Ljungälv, som sedan 2007 är chef för Swedbank, Södra regionen. Sedan våren 2010 är han också ledamo i universiessyrelsen. Han ycker de är simulerande a följa universiee med nya ögon, efer flera års erfarenhe i näringslive. Som gammal lundasuden vill jag gärna bidra ill a uveckla universiee och universiees roll i samhälle. Jag minns min egen sudenid på Ekonomihögskolan vid Lunds universie med glädje. Och hade jag ine få jobb direk, är de mycke möjlig a jag hade sanna kvar för a forska. De är spännande med gränslande mellan akademi och näringsliv. Lars Ljungälv ycker a de är självklar a universiee behöver e väluveckla innovaionssysem, som kan fungera som en länk mellan närings lives inveserare och forskarnas idéer. Man kan ha olika åsiker om hur innovaionssyseme ska se u, men vad Lars Ljungälv är chef för Swedbank, Södra regionen, sam ledamo i universiessyrelsen. man än ycker så måse universiee dra ill sig kapial för a vikig forskning ska kunna komma samhälle ill del. Här ror jag a vi har en beydande poenial som vi behöver uveckla yerligare inom Lunds universie. Universiees kreaiva miljöer ska leda ill såväl föreagande som nobelpris. Lars Ljungälv är väl insa. Han är även vice ordförande och har vari ordinarie ordförande i Lunds universies uvecklingsbolag som syfar ill a hjälpa universiees forskare a få u sina forskningsresula och idéer på marknaden. Redan idig inresserade Lars Ljungälv sig för ekonomi och hade sommarjobb på banken hemma i Höör. Sommarjobbe ledde ill exrajobb under universiessudierna och när han hade e år kvar fick han jobbe som chef för Färs & Frosa Sparbanks konor i Höör. Därefer följde olika chefsposiioner inom banken och 1999 blev han, som en av landes yngsa, VD i Färs & Frosa Sparbank. När han var yngre var han en lovande ishockeyspelare i Tyringe. Hockeyn har han lag på hyllan, men forfarande sporar han mycke, nu i form av ennis, skidor och golf. ex & foo: Linda Viberg Lars Ljungälv Bor i Bjärred med fru och vå dörar Har även följande syrelseuppdrag: Vice ordförande, LUIS Ledamo i Bergendahls Food AB Ordförande i Malmöhus Inves AB Ordförande i Swedbank S.A, Luxemburg Ledamo i Swedbank Jurisbyrå Ledamo i Rosengård Inves Miljoner ska kora processen från labbe ill paienen innovaion. Lund är förs i lande med Innovaion Officer e samverkansprogram mellan Lunds universies diabeescener och universiees innovaionssysem, LUIS. Programme har få 9,5 miljoner av Tillväxverke vilke löser finansieringen för de närmase re åren. Syfe är a förkora iden mellan forskningsresulaen och nya innovaioner. Programme ska göra de läare för oss forskare a komma ill konkre nya, både för samhälle och för personer med diabees, säger Erik Rensröm, professor i experimenell endokrinologi. Finansieringen från Tillväxverke innebär a en projekledare med kommersiell bakgrund från läkemedelsindusrin, nu på helid arbear med diabeesforskarna. Uvecklingsiderna inom life science-projek är ofa över io år och myndigheernas krav är sora, konsaerar innovaionsdirekör Ashkan Pouya. Dea skapar sor osäkerhe och hög risk för forskare som vill kommersialisera sina resula. Här behövs söd och programme sarade jus för a fylla dea behov, säger han. LUM nr

14 Enzymer från rädgårdskompos kan ge mer bioeanol Mikrobiologi. Idag görs bioeanol främs från sockeraren glukos. Om man också kan hia bra sä a göra eanol från xylos, som finns bl.a. i halm, sälg och andra snabbväxande arer, så kan eanolprodukionen öka krafig. En forskare i eknisk mikrobiologi är på god väg med dea. Forskaren är Nadia Skorupa Parachin och hemligheen med hennes eknik är enzymer som hon vaska fram ur den egna rädgårdsjorden. Lyckas man göra eanol från xylos så kan eanolprodukionen öka med mer än jugo procen ill gagn för billigare miljövänlig bränsle. Eanol illverkas genom jäsning av socker från växmaerial. Idag används ine sockeraren xylos, ros a de är den näs vanligase sockeraren i nauren. För a lyckas med xylos krävs bra och snabba enzymer som kan få jäsen a vilja a sig an också den mindre apiliga xylosen. Nadia Skorupa Parachin har nu esa sina enzymer och enlig de försa resulaen binder hennes enzymer xylosen mer effekiv jämför med dem som hiills esas. För a kolhydraer i skog, växer och avfallsproduker ska kunna jäsa ill eanol krävs enzymer i jäsen som äer upp sockre och omvandlar de ill eanol. Om man nöjer sig med a bara illvaraa glukosen räcker de med vanlig bagerijäs. Men om också xylosen ska bli eanol behöver jäsen ändras geneisk, förklarar hon, som nyligen paenera sina nyuppäcka enzymer. Nadia Skorupa Parachin började med a plocka u DNA från e jordprov, varpå hon klippe ner de i små biar. Efer hand byggde hon upp e DNA-biblioek. Därefer idenifierade hon vilka gener som via sina mosvarande enzymer var bra på a rigga igång xylos-illväx. Nadia Skorupa Parachin, forskare i eknisk mikrobiologi, har kommi på e sä a öka eanolprodukionen. A Nadia Skorupa Parachin valde jord beror hel enkel på a jordens humus är den mes arrika livsformen på jorden. E gram jord innehåller io miljarder bakerier! Enzymer och andra proeiner finns i näsan obegränsa anal och kan näsan se u hur som hels. Jordprove hämade jag från en rädgård i Höör, men de går bra med vilken jord som hels, framhåller hon. Anledningen ill a inga forskare idigare har plocka fram nya enzymer för xylos på de här säe är hel enkel a de ine är speciell lä. Marie Gorwa- Grauslund, som är Nadia Skorupa Parachins handledare, var den som förs fick upp ögonen för a denna geneknik skulle kunna fungera i i jus dea sammanhang. Tekniken, som kallas meagenomik, har ursprungligen använs för mer renodla naurveenskapliga illlämpningar. Så de allra mes inressana är egenligen meoden i sig. Vi har änk hel ny här, fakisk. De har agi flera månader a uveckla meoden för de här användningsområde, beräar Marie Gorwa-Grauslund. Lundaforskarna ska nu också passa på och använda sin modifierade meanogenom-eknik för andra illämpningar. Exempelvis för a a fram enzymer som kan samverka med mikroorganismer som klarar av svåra produkionsförhållanden, såsom krafig värme och höga syrakoncenraioner. Tåliga mikroorganismer är jäevikiga för a biologisk framsällning ska bli ekonomisk lönsam, poängerar Marie Gorwa-Grauslund. Nadia Skorupa Parachin har nu åk illbaka ill si hemland Brasilien. Men vå eller re andra unga forskare kommer a arbea vidare med ekniken. Senare i vår har man hunni uvärdera de nyvunna enzymerna lie bäre. De finns forfarande flera pusselbiar som måse lösas om framsällning av eanol från xylos ska bli ekonomisk lönsam. Hasigheen måse förbäras. Men förhoppningsvis kan vår meod på sik bidra ill en effekivare bioeanolprodukion, säger Marie Gorwa-Grauslund. Krisina Lindgärde Enzym och xylos Enzym: Proein som säer i gång eller påskyndar en viss kemisk reakion uan a själv förbrukas under reakionen. Xylos: Kallas även räsocker, och är särskil vanlig i halm, salix och sockerrörsavfall. Lignocellulosa, som är huvudingrediensen i räd, gräs och andra växer, besår ill procen av xylos. 14 LUM nr

15 Bäre lokaler för sudener på BMC lokaler. Sudenerna på Medicinska fakuleen får snar nya bäre sudie- och uppehållsurymmen genom en ombyggnad av delar av BMC. De delar som berörs är de som veer å Sölvegaan: I-huse, recepionen och Olles Fik med kringliggande lokaler. I-huse är en gammal laboraoriebyggnad som blivi onödig när fakuleen få moderna labblokaler i de nya delarna av BMC. Den har därför så om i e par år, förklarar lokalplaneraren Joanna Oberda på LU Byggnad. De nya sudencenre i I-huse kommer enlig dagens planer a rymma ubildningslokaler, penry, uppehållsrum och Medicinska Föreningens expediion på boenplane, sam servicedesk, biblioek, sudierum, uppehållsyor och läsesal en rappa upp. Fakuleens inernaionella avdelning ska flya in på boenvåningen, där recepionen också får en sörre ya. På de vå högsa våningarna blir de nya konorslokaler. Bredvid BMCs enré mo Sölvegaan illkommer en glasad ubyggnad. Den ska fungera bland anna som vän- och pausrum i samband med föreläsningar i de vå föreläsningssalarna GK-salen och Grubbsalen. Olles Fik är namne på serveringen i den del av BMC som binder samman de äldre byggnaderna å Sölvegaan ill, och de nyare byggnaderna på sjukhussidan av komplexe. Även denna servering ska få en uppfräschning. Här blir de en avskärmad resaurangdel på de nedre plane och en kafédel på de övre Olles fik på BMC får ny skepnad. ill: fojab plane. Resaurangen ska bli mer öppen mo innergården och få en glasad illbyggnad, vars akerrass blir illgänglig från kafée. Förhoppningen är a serveringen i framiden ska kunna locka fler gäser än bara forskare och sudener på BMC, och på så sä bli en del av hela LUs campusuveckling. Ombyggnaden sarade i slue av hösen. Sudencenrum ska bli klar i augusi, ombyggnaden av Olles Fik blir klar under hösen och de nya konorslokalerna blir inflyningsklara näsa årsskife. INGELA BJÖRCK Medicinhisoriska musee får ny liv medicinhisoria. När man på 60-ale ine längre behövde skicka paiener på röngen från södra ill norra sjukhuse sängdes Valve vid Allhelgona Kyrkogaa. Om knapp e år öppnar de igen, med e hel anna syfe. Lagom ill näsa jul åeruppräas Medicinhisoriska musee i den klassiska Lundabyggnaden. För fem år sedan avvecklades Lunds medicinhisoriska museum av besparingsskäl. Från lokalerna på S: Larsområde packades samlingarna ner och magasinerades. Sedan dess har bara en lien del kunna visas i Blockes enréhall. Men nu åeruppräas musee på ny och renoveringen av den nya, re meer breda och 130 meer långa, lokalen i Valve är i full gång. Genom ny eknik och hisoriska föremål ska besökarna få en ökad försåelse för hur den mänskliga kroppen och den medicinska ekniken fungerar. Med hjälp av knappar och simulaorer kom- mer besökarna bland anna kunna uppleva hur de är a sicka, borra och skära i en paien. Den kommande basusällningen kommer a ha sju olika saioner som var och en handlar om olika delar av människokroppen. Bakom projeke sår Sydsvenska medicinhisoriska sällskape, som illsammans med Kuluren på uppdrag av Region Skåne ska svara för de nya musee. Se vidare Gäskrönikan av Bernd Ehinger på sidan 41. LUM nr

16 Självreflekion inom ramen för EQ11: Hur gör vi och vad vill vi med undervisningen? EQ11 är e sor, bra och vikig projek. De har funnis e behov av a uveckla ubildningen, sa represenaner för Naurvearkåren, fr v Chrisopher Duries, Paul Birch och Johan Svanesson Sjöberg. pedagogik. Kan man vara en excellen forskare och en excellen pedagog samidig? Och på e excellen sä se ill a ens kunskaper kommer ill nya i övriga samhälle? Eller behöver man specialisera sig? Sådana frågor har lärare och sudener diskuera inom universiees områden den senase iden. Jus nu läggs sisa handen vid den självreflekion som alla områden ska göra kring den ubildning de erbjuder. De är en del av EQ11 Lunds universies särskilda projek för a uveckla undervisningen och främja en universiesgemensam pedagogisk kulur. I början av februari samlades represenaner för områdena, både lärare och sudener, ill möe på Designcenrum. EQ11s projekledare, professor Sefan Lindgren, svarade på frågor om den självreflekion som ska lämnas in 31 mars. EQ11 fokuserar på fakulesnivån. De är områdena som engageras och ska enas om vad de ycker är god ubildning och undervisning, genom a svara på frågor som.ex. i vilken usräckning sudenerna förbereds för arbeslive och om lärarna uppmunras ill pedagogisk kunskapsuveckling. EQ11s projekledare, professor Sefan Lindgren, svarade på frågor om den självreflekion som ska lämnas in 31 mars. Syfe är a frågorna ska väcka diskussion. De inressana är de samal ni har kring de olika begreppen. Fler hade engagera sig i EQ11 om man samla alla områden ill möe i e idig skede och spåna fram olika sä a öka delakigheen, menade Helene Lahi Edmark från Socialhögskolan. Nu riskerar de yvärr a bli mycke op-down. Självreflekionen ska göras i nära samarbee med lärare och sudener. Tanken är a de ska skapas pedagogiska näverk som kan forleva efer projeke. Områdena har gå illväga på lie olika sä. Vissa har låi diskussionerna börja ue på insiuionerna. Andra har låi mindre grupper på fakulesnivå a fram e ukas ill självreflekion, som 16 LUM nr

17 sedan lärare och sudener får ha synpunker på. De finns en ubredd röhe när de gäller uvärderingar och kvaliessäkring. Tros de har EQ11 le ill bra, engagerade diskussioner, enlig flera möesdelagare på Designcenrum. Och de är, menar man, för a EQ11 ine är e konrollerande projek, ingen uvärdering. Syfe är a driva uvecklingen framå. Varje område ska i dialog med lärare och sudener ringa in exempelvis några goda ubildningsmiljöer men också sådana där man har problem. Prorekor Eva Åkesson har ulova exra anslag ill uvecklingsprojek framöver. Ursprungligen kommer förslage ill EQ11 från sudenerna. De ycke de var lämplig a efer forskningsuvärderingen RQ08 göra mosvarande genomlysning av ubildningen. Liknande projek pågår också i Göeborg och Uppsala och Lunds universie samarbear med dessa. Områdena har e omfaande frågebaeri ill hjälp i självreflekionen. Samliga frågor är ine relevana för alla områden. Syfe är a de ska väcka diskussion. De inressana är de samal ni har kring de olika begreppen. Vi behöver få e gemensam språk för a ala om undervisning, menade Sefan Lindgren. Våra sudener har yck a vissa frågor är ganska ledande, beräade Naoko Tojo, lekor på Inernaionella miljöinsiue. Hon är redakör för den självreflekion som ska lämnas gemensam av universiees särskilda områden, USV. Vad vill ni uppnå? undrade Naoko Tojo. Vi vill ine syra era svar, svarade Sefan Lindgren. De är vikig a ni svarar ärlig. Frågorna är sällda så här för a se om de finns en skillnad mellan vad ni vill och vad ni gör. Tycker ni a undervisningen borde ha mer konak med arbeslive men ni ine jobbar så i dag, är de värdefull a beräa. Er svar blir ju en viljeyring, en önskan a uvecklas å e viss håll. Eller ine man kan försås också ycka a universiee ska vara en egen, mer avgränsad värld, sa Sefan Lindgren. Begrepp som innovaion, managemen och forskningsbaserad ubildning har väck diskussioner och olkas olika av områdena, framgick av möe. De behöver ine vara fel, diskussionen är värdefull, ycke Sefan Lindgren. A självreflekionen ska skrivas eller översäas ill engelska upplevdes som en komplikaion, ine mins på grund av idsbris. Vi lever i en globaliserad värld. De vi får fram ska delas med andra och får ine vara en lokal angelägenhe, sa Sefan Lindgren. De är också för a säa in undervisningen i e inernaionell perspekiv som EQ11 bjudi in kriiska vänner a komma med synpunker. Dessa inernaionella rådgivare är experer ine bara på forskning och undervisning, uan också på innovaion/samverkan och ledarskap. De flesa är uvalda på förslag från områdena. Under våren ska de läsa självreflekionerna och en del andra dokumen.ex. e urval av examensarbeen. De kommer ill Lund en vecka i maj för a möa lärare och sudener. BRITTA COLLBERG Mer info på EQ11s hemsida: Dela med dig av dina pedagogiska arbeen! pedagogik. Lägg in dina pedagogiska arbeen i universiees gemensamma publikaionsdaabas! De kan hjälpa andra, men också vara en meri i din egen karriär, säger Lena Landgren med hälsning ill lärarna vid Lunds universie. Lena Landgren är pedagogisk uvecklare på Biblioeksdirekionen. Hon har samla in de mer än 400 konferensbidrag och sammanfaningar av högskolepedagogisk uvecklingsarbee som LUs lärare producera de senase fem åren. De finns nu lä åkomliga i Lunds universies publikaionsdaabas, LUP. De gör de läare för universiees lärare a lära av varandras pedagogiska erfarenheer. Men alla har ine vari självklar inresserade av a lagra den här ypen av arbeen i daabasen. De är forskningen man vill göra illgänglig i försa hand, säger Lena Landgren. Men precis som när de gäller populärveenskapliga exer i LUP så kommer även de pedagogiska alsren inom kor samlas under en särskild rubrik och ine blandas med forskningsilarna. Vill man skriva u si CV uan de pedagogiska och populärveenskapliga arbeena går de allså umärk. Insamlingen har Lena Landgren gjor på uppdrag av universiees pedagogiska uvecklingsprojek EQ11. Hon och en kollega har nu få e ny uppdrag av EQ11 a analysera maeriales innehåll. De är näsan uesluande konferensbidrag, näsan inga veenskapliga ariklar. Frågan är varför som är vanlig med forskning man ine går vidare med e konferenspaper och skriver en hel arikel? De är sådan vi ska fundera på och ureda vidare, säger Lena Landgren. BRITTA COLLBERG LUM nr

18 Humlor är perfeka man köper dem i en papplåda som kommer med posen och de är läa a hålla inne på labbe, ycker Marie Dacke. foo: gunnar menander Framidens Forskningsledare Av aron unga framida forskningsledare finns re av dem i Lund. Åminsone enlig Sifelsen för Sraegisk Forskning, SSF, som val u dem bland 160 sökande. De uvalda får io miljoner kronor vardera i forskningsbidrag, och en ledarskapsubildning som ska skapa förusäningar för a leda framida forskning. Läs om de re lundaforskarna Johan Malmsröm, Johan Maurisson och Marie Dacke. 18 LUM nr

19 Biologisk exper med inresse för småkryp Marie Dacke är forskaren som kan överala planearie i Johannesburg a härbärgera 50 dyngbaggar med illhörande dynga. Hon drar sig ine heller för a imiera spindlarnas uppvakningsdans i SVTs naurprogram. Och nu har hon få en flygande sar för sina sudier på humlor. Hon är i Indien när hon får e samal från Sverige. Linjen är mycke dålig och hon hör bara orde glädjande. Hon hänger u genom fönsre för a få bäre moagning. Till slu försår hon: hon är en av dem som få umärkelsen Framidens Forskningsledare. De hade vari en nervös vänan på beskede, beräar Marie Dacke, forskarassisen vid Biologiska insiuionen, Lunds universie. Hennes ledarkvalieer märks direk. Hon känns närvarande och fokuserad och hon usrålar posiiv energi. Glädje i de man gör är vikig för Marie Dacke, och e av hennes mål är a få dela med sig av glädjen. Jag vill inressera fler för de som jag själv ycker är inressan. Jag vill få andra a bli fascinerade och exempelvis änka a flugan man jus skulle slå ihjäl fakisk kan göra häfiga saker. Häfiga saker får hon nu visa på Lunds universies biologishow. Som ledare för showen har hon fyll den med upplevelser med hjälp av mulimedia. Där får hon nu ulopp för både sin fanasi och si inresse för ekniska prylar samidig som publiken låer sig fascineras. Popularisera och visualisera naurveenskap gör hon även som biologisk exper i Kunskapskanalens program Sudio naur. Vi är re experer som svarar på iarfrågor och demonsrerar djurens beeenden i olika experimen. En gång dansade jag spindlarnas uppvakningsdans! Spindlarnas dans blev hon inresserad av när hon gjorde si examensarbee för Dan Nilsson i Syngruppen i Lund. Hon skulle sudera hur spindlar navigerar. De var lie jobbig, minns Marie Dacke, spindlar är nervösa djur och de blev så lä sörda. Examensarbee blev dock så lycka a de gav henne en arikel i den presigefyllda idskrifen Naure. En andra arikel i Naure följde snabb när hennes inresse för hur smådjur hiar rä väg förde henne ill Sydafrika. Där suderade hon hur de naakiva sydafrikanska dyngbaggarna navigerar efer polarisera ljus från månen. Dyngbaggarna är lugna och revliga djur a arbea med så jag forsae a arbea med dem under hela min dokorandid. Efer dispuaionen, när Marie Dacke skulle iväg på en pos doc, ville hon dock prova på a arbea med andra djur och andra frågesällningar. Därför og hon med hela familjen ill Ausralien för a sudera bin. Under viselsen lärde hon sig all om hur man ränar dessa inseker och hur man filmar dem med höghasigheskameror. När hon åke hem visse hon a hon ville forsäa sudera både navigering och flygkonroll hos flygande inseker. Idag suderar Marie Dacke bland anna hur humlor och geingar kan navigera i lufen uan a krocka med saker. Humlor är perfeka man köper dem i en papplåda som kommer med posen, de är läa a hålla inne på labbe och de är ine så känsliga för sörningar som spindlarna. Geingarna däremo får vi sudera i fäl. Marie Dacke är biologisk exper i Kunskapskanalens program Sudio naur. Marie Dacke har sudera hur de naakiva sydafrikanska dyngbaggarna (nedan) navigerar. Ovan uför hon sudier på planearie i Johannesburg, där hon flyade in med 50 baggar och massor av dynga! LUM nr

20 På sik är måle a skapa små flygande roboar som ska kunna ersäa pakebilar i våra hår rafikerade sorsäder. Denna forskning ingår i e spännande samarbee med ingenjörsinrikade forskare i Indien. På sik är måle a skapa små flygande roboar som ska kunna ersäa pakebilar i våra hår rafikerade sorsäder. De lär nog dröja många år innan de blir verklighe, ror Marie Dacke. Andra, ovänade uppäcker som rör dyngbaggarna i Sydafrika är däremo på gång redan nu. Vi var hel säkra på a dyngbaggarna behövde månljus för a navigera, de hade vi visa redan 2003, beräar hon. Men så när vi nu esade igen kun- de baggarna plöslig navigera hel rak även i mörker! Skillnaden visade sig vara a denna na synes Vinergaan som e vi lysande band över himlen. Bekräfelsen på a dyngbaggarna fakisk kan navigera med hjälp av Vinergaan fick de genom a göra försök i planearie i Johannesburg. På planearie var alla fanasisk illmöesgående. De gjorde plas för vår sora försöksuppsällning och vi fick flya in med 50 baggar och massor av dynga. Föresäll dig hur de lukade den veckan vi var där! E fullspäcka arbesliv med spännande forskning, många resdagar, shower och v-inspelningar. En friid med husrenoveringar och umgänge med man och vå barn. Hur hinner och orkar hon? Jag sier aldrig ner, säger Marie Dacke med e skra. När jag ycker de jag gör är rolig ger de mig mer energi. En man som ine jobbar helid är dock en förusäning för a hinna med så mycke. E sor ack ill honom. Tacksam är hon även för de io miljoner kronor som följer med umärkelsen från SSF. Nu kan hon forsäa a bygga upp sin egen forskargrupp och forska på de hon ycker är rolig. Jag blev jäeglad för umärkelsen för de innebär a jag kan vara kvar i Lund, säger Marie Dacke. Pia Romare Lovande forskningsledare ska uvidga sina forskargrupper Immuneknologen Johan Malmsröm och aomfysikern Johan Maurisson blev gla överraskade av umärkelsen ill Framidens Forskningsledare och ska nu uvidga sina forskargrupper. Johan Malmsröm forskar kring den rä så vanliga bakerien Srepococcus pyogenes som i normala fall ger halsfluss. För de mesa är bakerien ofarlig, men ibland kan den orsaka allvarliga sjukdomar som ill exempel blodförgifning och vi vill ha svar på varför så a vi kan hjälpa ill a a fram läkemedel som hämmar den uvecklingen, säger han. Johan Malmsröm har precis eablera sin forskargrupp och är nu glad över möjligheen a kunna rekryera fler forskare. Immuneknologen Johan Malmsröm en av framidens forskningsledare. Han vill också bredda sin forskning över fakulesgränserna. A jobba värveenskaplig är vikig. Framgången sår och faller med a man jobbar med andra kompeensområden än sina egna, säger han. Aomfysikern Johan Maurisson sysslar med grundforskning, vilke han menar är Aomfysikern Johan Maurisson en av framidens forskningsledare. ovanlig när de gäller umärkelser av de här slage. De kanske beror på a vi håller på med e ny ämne som är he och vi har redan få fram spännande resula. Jus nu rider vi på en framgångsvåg och har få in flera bidrag och umärkelser. Johan Maurisson och hans grupp forskar kring kora ljuspulser och hur dessa kan användas ill a sudera elekroner. Vi vill se elekronernas rörelse, mäa dem och gärna försöka syra dem, säger han. Marie Whie 20 LUM nr

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du

Läs mer

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån 2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 Enkäresula Enkä: Saus: Uvärdering, VeTer, HT12 öppen Daum: 2012-10-30 14:07:01 Grupp: Besvarad av: 19(60) (31%) Akiverade delagare (Veenskapseori (4,5hp) HT1 2) 1.

Läs mer

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014 Minnesaneckningar från kompeensrådsräff den 14 okober 2014 Närvarande: Se delagarföreckning. NKR 2010 2014 En backspegel och avsamp mo framiden Carin Bergsröm iade bakå på de som hän i NKR sedan saren

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet 1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015 Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Många risker när bilen mals till plåt

Många risker när bilen mals till plåt Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig.

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

UNIVERSEN. VÄNSKAPSid 11 13. 20 år av. Bara upploppet kvar för rektor och prorektor Sid 4. Studenter tar plats som mentorer Sid 8

UNIVERSEN. VÄNSKAPSid 11 13. 20 år av. Bara upploppet kvar för rektor och prorektor Sid 4. Studenter tar plats som mentorer Sid 8 VÄNSKAPSid 11 13 UNIVERSEN # 7 december -11 årg 42 En idning för Uppsala universies medarbeare 20 år av Bara upploppe kvar för rekor och prorekor Sid 4 Sudener ar plas som menorer Sid 8 Han jobbar allra

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

Bygget är det roligaste vi gjort

Bygget är det roligaste vi gjort d r ö m h u s1 Humlebacken. E Karlsonhus på 1,5 plan med sammanlag 218 kvadrameer. Här bor Mikael och Viveka Gulda med barnen Josefin, 17 år, och Max, 14 år, sam de vå heliga birmakaerna Beckham och Hamle.

Läs mer

3 Rörelse och krafter 1

3 Rörelse och krafter 1 3 Rörelse och krafer 1 Hasighe och acceleraion 1 Hur lång id ar de dig a cykla 5 m om din medelhasighe är 5, km/h? 2 En moorcykel accelererar från sillasående ill 28 m/s på 5, s. Vilken är moorcykelns

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Glada barnröster kan bli för höga

Glada barnröster kan bli för höga Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.

Läs mer

bruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18

bruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18 18 19 En Svensk bruksor i Vienam besöker Sveriges sörsa bisåndsprojek pappersbruke Bai Bang n Pappersbruke Bai Bang i Vienam blev symbolen för misslycka svensk bisånd på 1980-ale. Sedan dess har man lyckas

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

UNIVERSEN. # 1 februari -13 årg 44 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11

UNIVERSEN. # 1 februari -13 årg 44 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11 UNIVERSEN # 1 februari -13 årg 44 En idning för Uppsala universies medarbeare Tema: Öppen illgång Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11 Åsiker går isär om slopa bidrag Sid 4 5 Klarecken för Campus Goland

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

UNIVERSEN. #8 december -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. hållas hemligt

UNIVERSEN. #8 december -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. hållas hemligt UNIVERSEN #8 december -08 årg 39 En idning för Uppsala universies medarbeare Nya professorer Sid Prisade pedagoger Sid 8 Kosvearnas julbord Sid16 5 Foo: STAFFAN CLAESSON Fler nyheer hiar du på www.universen.uu.se/.

Läs mer

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid

Läs mer

UNIVERSEN VÄRLDSKLASS. Studentliv i. SciLifeLab blir nationellt institut Sid 3. Flygresor i tjänsten ökar Sid 10

UNIVERSEN VÄRLDSKLASS. Studentliv i. SciLifeLab blir nationellt institut Sid 3. Flygresor i tjänsten ökar Sid 10 UNIVERSEN # 3 maj -12 årg 43 En idning för Uppsala universies medarbeare Sudenliv i VÄRLDSKLASS Sid 14 17 SciLifeLab blir naionell insiu Sid 3 Radions exper i Breivikräegången Sid 6 Flygresor i jänsen

Läs mer

Damm och buller när avfall blir el

Damm och buller när avfall blir el Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor

Läs mer

Inbjudan och program till seminariedag i samband med Handikappförbundens kongress

Inbjudan och program till seminariedag i samband med Handikappförbundens kongress KONGRESS Inbjudan och program ill seminariedag i samband med Handikappförbundens kongress Qualiy Winn Hoell i Haninge den 20 maj kl 9.00-15.00 9.00-10.00 Kaffe och regisrering 10.00-11.00 Öppnande av kongressen

Läs mer

Västerviks Museum & Naturum Västervik -där Kultur och Natur möts SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar

Västerviks Museum & Naturum Västervik -där Kultur och Natur möts SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar Väserviks Museum & Naurum Väservik -där Kulur och Naur mös SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar Väserviks Museum www.vaserviksmuseum.se Väserviks Museum Skolprogram Smide Prova a smida en hasp eller anna enklare

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Ett hem för. bokälskare

Ett hem för. bokälskare I Ravlunda har Syrbjörn och Marianne Öhman funni si perfeka hus. En fyrlängad gård med plas för många gäser, gemenskap och e hel liv med böcker. Av Pia Masson Foo Helene Toresdoer TRÅGSOFFAN. I hörnrumme

Läs mer

Naturens skatter blir julens pynt

Naturens skatter blir julens pynt Naurens skaer blir julens pyn Hos Karen: 1. Fransk vinage 2. Fruk & grön som julpyn 3. Speglar i alla rum 18 drömhem & rädgård F 14/2016 drömhem 1 Karen lockar fram julkänslan med fynd från sin egen rädgård,

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

UNIVERSEN. #2 mars -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Resurs för Rysslandsstudier. Sid 4 6

UNIVERSEN. #2 mars -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Resurs för Rysslandsstudier. Sid 4 6 UNIVERSEN #2 mars -10 årg 41 En idning för Uppsala universies medarbeare Snabba dopingeser Sid 9 Oellokören övar för full Sid 15 Resurs för Rysslandssudier Sid 4 6 Foo: STAFFAN CLAESSON Fler nyheer och

Läs mer

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport Kviors arbesmiljö Tillsysakivie 12 iom regerigsuppdrage om kviors arbesmiljö Delrappor Rappor 12:11 12-5-9 1 (9) Ehee för mäiska och omgivig Chrisia Josso, 8-73 94 18 arbesmiljoverke@av.se Delrappor Tillsysakivie

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Vi har hittat socialpolitiken!

Vi har hittat socialpolitiken! n LG Karlsson: Fas 3 är rena 1800-ale n RFHL Uppsala: Poliikerna blåse oss 3/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vad vill de, egenligen? Oberoende

Läs mer

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr.

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr. Imporera bilen från USA Den låga dollarkursen gör de lönsam för dig a köpa bilen i USA. Du kan spara 50 000 kr. Av Mikael Sjerna/virginia,usa A köpa bil i USA är den bäsa bilaffären du kan göra i dag.

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Vi utvecklar för framtiden. Information [EVENTYTA]

Vi utvecklar för framtiden. Information [EVENTYTA] Vi uvecklar för framiden. ker har i u b a r Vå la nder he u e p p ö ionen. a n g g y omb Informaion [EVENTYTA] Vill du synas med di föreag/förening på Eurosop? I dea dokumen hiar du regler gällande våra

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr

Läs mer

#3 april -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare

#3 april -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare UNIVERSEN #3 april -08 årg 39 En idning för Uppsala universies medarbeare Träffsäker rekryering FOTO: STAFFAN CLAESSON SON Fler nyheer hiar du på www.universen.uu.se/. Nyiga länkar på www.uu.se/inern KARRIÄRVÄGAR

Läs mer

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14 1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14

Läs mer

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9 ekniska högskolan vid Li Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam EAME I PPE08 PROKIOSEKOOMI för M ISAGE E 20 AGSI 203, KL 8-2 Sal: ER Provkod: E2 Anal uppgifer:

Läs mer

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees

Läs mer

Texten " alt antagna leverantörer" i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår.

Texten  alt antagna leverantörer i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår. I Anal: 4 Bilaga Avalsmall Ubilning (si. 6) Föryligane önskas om vilken sors ubilning som avses i skrivningen Ubilning skall illhanahållas kosnasfri 0 :40:04 Se a sycke. "Vi leverans ubilar leveranören

Läs mer

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15 Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Marfans Syndrom 4 / 2013. Jubileumstidning, Marfanföreningen 20 år! och andra marfanliknande tillstånd Medlemsbulletin för Svenska Marfanföreningen

Marfans Syndrom 4 / 2013. Jubileumstidning, Marfanföreningen 20 år! och andra marfanliknande tillstånd Medlemsbulletin för Svenska Marfanföreningen ISSN: 1652-7054 Marfans Syndrom och andra marfanliknande illsånd Medlemsbullein för Svenska Marfanföreningen 4 / 2013 h c o l u J! d r o Å G y N Go Jubileumsidning, Marfanföreningen 20 år! Syrelsen Hör

Läs mer

rättspsykiatri Vi har inte jämlik vård i Sverige 100 år av rättspsyk Tema n Jan Cederborg: n Historia:

rättspsykiatri Vi har inte jämlik vård i Sverige 100 år av rättspsyk Tema n Jan Cederborg: n Historia: n Jan Cederborg: Vi har ine jämlik vård i Sverige n Hisoria: 100 år av räspsyk 4/2011 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Tema räspsykiari Dea nummer av

Läs mer

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s

Läs mer

bra boende Mer än Nr 2/2006

bra boende Mer än Nr 2/2006 Mer än bra boende Nr 2/2006 Vi ska skapa Sveriges bäsa allmännyiga bosadsbolag! HFAB är e av Sveriges io sörsa allmännyiga bosadsbolag och Halmsads i särklass sörsa hyresvärd. Vi har e rekordår bakom oss

Läs mer

Sebastian det är jag det! eller Hut Hut den Ovala bollen

Sebastian det är jag det! eller Hut Hut den Ovala bollen i y n io a ä m S som info s a d n e (.! ) e ck ll läa I boken Sebasian de ä jag de! elle Hu Hu den Ovala bollen följe vi Sebasian fån ban ill ungdom. Han gö efaenhee som få honom a fundea. Vad eflekea

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail Tex: Mikael Simovis & Tomas Forsberg Illusraion: Jonas Englund Sor es: Wachguard Halon Cronlab Symanec Microsof Cleanmail Ren e-pos med 26 Skräppos är e sor problem för både i-avdelning och användare.

Läs mer

REVISIONSMYNDIGHETEN. Kontroll av den förvaltande myndighetens efterlevnad av artikel 125.4 c rörande

REVISIONSMYNDIGHETEN. Kontroll av den förvaltande myndighetens efterlevnad av artikel 125.4 c rörande REVISIONSMYNDIGHETEN Konroll av den förvalande myndigheens eferlevnad av arikel 125.4 c rörande bedömning av risken för bedrägerier och effekiva och proporionella besämmelser om bedrägeribekämpning för

Läs mer

OLJA TILL VARJE PRIS. Text & Bild: Linus Karlsson & Emelie Rosén ETC 18 ETC REPORTAGE REPORTAGE

OLJA TILL VARJE PRIS. Text & Bild: Linus Karlsson & Emelie Rosén ETC 18 ETC REPORTAGE REPORTAGE 18 Rörmokaren Joseph Baromgo kommer från en by nära oljefälen. Han säger a de som bor här är förlorarna, men han ror a Uganda som land kommer a bli rikare. 19 OLJA TILL VARJE PRIS Tex & Bild: Linus Karlsson

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN

OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN MJÄLTBRANDS VARNING! OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN Om du eller någon du känner har sympom som beskrivs i denna broschyr åk ill närmase sjukhus omedelbar! VILKA ÄR TECKNEN OCH SYMPTOMEN ATT SE

Läs mer

hennes minne Inger Forsgren ny ordförande En dåres dagbok miljoner Tips & trix Så fixar du en cold turkey på buprenorfin Värdig vård

hennes minne Inger Forsgren ny ordförande En dåres dagbok miljoner Tips & trix Så fixar du en cold turkey på buprenorfin Värdig vård n RFHL-kongressen: Inger Forsgren ny ordförande n Psykvård: En dåres dagbok 2/2012 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för Räigheer, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling, RFHL. Tips & rix Så fixar du en

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt PROGRAMFÖRKLARING En rik friid å alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under e helår DINA MÖJLIGHETER Ta ag i di projek LOPPAN & ANDERS vå glada kulurarbeare på Friidsfesivalen akiv Kulur & Friid Espen Jensen

Läs mer

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt PROGRAMFÖRKLARING En rik friid å alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under e helår DINA MÖJLIGHETER Ta ag i di projek LOPPAN & ANDERS vå glada kulurarbeare på Friidsfesivalen akiv Kulur & Friid Espen Jensen

Läs mer

UNIVERSEN. #3 april -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Trehundrafemtio år av nationsliv

UNIVERSEN. #3 april -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Trehundrafemtio år av nationsliv UNIVERSEN #3 april -10 årg 41 En idning för Uppsala universies medarbeare Merier i porföljen Sid 7 Hur alar poliiker i Almedalen? Sid 13 De kan kaasrofer Sid 4-5 Foo: STAFFAN CLAESSON Fler nyheer och nyiga

Läs mer

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL! Exempelena 3 Anvisningar 1. Du måse lämna in skrivningsomslage innan du går (även om de ine innehåller några lösningsförslag). 2. Ange på skrivningsomslage hur många sidor du lämnar in. Om skrivningen

Läs mer

sjuka av medicinen TEMAnummer Trappa upp livet istället Detta händer i kroppen Allt om läkemedelsberoende!

sjuka av medicinen TEMAnummer Trappa upp livet istället Detta händer i kroppen Allt om läkemedelsberoende! n Nedrappning: Trappa upp live isälle n Biverkningar: Dea händer i kroppen 2/2011 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. TEMAnummer All om läkemedelsberoende!

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson

Läs mer

DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en pedagogisk studie av begrepp som beskriver miljön

DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en pedagogisk studie av begrepp som beskriver miljön DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en edagogisk sudie av begre som beskriver miljön TCO Uveckling AB, Disanslaboraorie, Raor 999: Sefan Junesrand, Inés Leal, Camilla Edvinsson & Tone Perelius "De kvaliaiva

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

HUNDEN. ansvar TEXT: ANNA AHLGREN FOTO: ANNA PERSSON TÄVLINGSDOMARENS. Bruks. TEMA: tävlingsdomare

HUNDEN. ansvar TEXT: ANNA AHLGREN FOTO: ANNA PERSSON TÄVLINGSDOMARENS. Bruks. TEMA: tävlingsdomare TEMA: ävlingsdomare Tävla ine för X, för X är så hård. Tävla för Y isälle, Y är snäll. Känns de igen från klubbsugesnacke vilka domare som de är lä eller svår a få sin eferlängade uppflyning eller si cer

Läs mer

Privata Affärer väljer ut 30 segelbåtar inför sommaren

Privata Affärer väljer ut 30 segelbåtar inför sommaren Till havs. En seglingsvåg sköljer över Sverige. Privaa Affärer väljer u 30 segelbåar inför sommaren Arcona 400 Beneeau 34.7 Bavaria 31 Brena 38 Campus 650 n Arcona n Firs 34.7 från Bénéeau är en n Bavaria

Läs mer

Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet 12/3/2014. Bedömningskriterier. Grund rekvisiten

Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet 12/3/2014. Bedömningskriterier. Grund rekvisiten Föreläsning 2 Ingående Innehåll Upphörande LAS Kollekivaval Ansällningsaval Arbesgivare Arbesagare Arbesagarbegreppe Arbesagarbegreppe Grund rekvisien 1. Aval (frivillighe) 2. Fysisk person 3. Ena paren

Läs mer

FAQ. frequently asked questions

FAQ. frequently asked questions FAQ frequenly asked quesions På de följande sidorna har jag samla ihop några av de frågor jag under årens lopp få av sudener när diverse olika problem uppså i arbee med SPSS. De saisiska problemen har

Läs mer

Diverse 2(26) Laborationer 4(26)

Diverse 2(26) Laborationer 4(26) Diverse 2(26) (Reglereknik) Marin Enqvis Reglereknik Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie Föreläsare och examinaorer: Marin Enqvis (ISY) Simin Nadjm-Tehrani (IDA) Lekionsassisener: Jonas Callmer

Läs mer

Kapitel 1: t Sid 3 INNEHÅLL:

Kapitel 1: t Sid 3 INNEHÅLL: Kapiel 1: VÄLKOMMEN! Fanasi är vikigare än kunskap ALBERT EINSTEIN INNEHÅLL: SID 3 - VÄLKOMMEN SID 4 - POLÄR MENTAL TRÄNING En hel ny mix av kraffulla verkyg vänar på dig SID 6 - ÖVERSIKT KNACKPUNKTERNA

Läs mer

För ett magiskt liv. Motivation för skoltrötta. Kom på Carolinas seminarium Gör din grej!

För ett magiskt liv. Motivation för skoltrötta. Kom på Carolinas seminarium Gör din grej! HÖSTEN 2013! a g n ä l r e Ef Kom på Carolinas seminarium Gör din grej! Inspiraion a hia jus din unika energikälla För e magisk liv Carolinas fina kalender och dagbok hjälper dig a skapa di drömliv Moivaion

Läs mer

Nekas vård. Kjells mat är som medicin. RFHL reser till Istanbul. Intagen fick benen amputerade. Vården Bemötande färgat av fördomar riskerar liv

Nekas vård. Kjells mat är som medicin. RFHL reser till Istanbul. Intagen fick benen amputerade. Vården Bemötande färgat av fördomar riskerar liv n X-cons: Kjells ma är som medicin n Kvinnojour: RFHL reser ill Isanbul 3/2011 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vården Bemöande färga av fördomar riskerar

Läs mer

sämre & dyrare så blir vården PETER I NIO Bostödjarna utnyttjade mig Full fart med ny styrelse vägrades medicin

sämre & dyrare så blir vården PETER I NIO Bostödjarna utnyttjade mig Full fart med ny styrelse vägrades medicin n Jannes svåra id: Bosödjarna unyjade mig n Nya FRIO: Full far med ny syrelse 4/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Dokumen En kokerskas kamp mo kommunen

Läs mer

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Om exponentialfunktioner och logaritmer Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. Den änka gången är som följer: a) Läs igenom huvudeens

Läs mer

bra boende Mer än Nr 4 /2006

bra boende Mer än Nr 4 /2006 Mer än bra boende Nr /00 Trivsamma hem! den sora flyardagen Flybilar i kö, vänan på hissen. En grusbil insängd. Trång, rång. Halvfärdiga markyor, sängsel för a hålla obehöriga bora från inilliggande byggarbesplas.

Läs mer

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996 Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens

Läs mer

Pingsteld över Maramba, Zambia

Pingsteld över Maramba, Zambia Nyhesbrev Nr 10 2014 Jesus är desamme i går och idag och i evighe. (Hebr. 13:8) Pigseld över Maramba, Zambia Maramba är e kåksad srax uaför sade Livigsoe i Zambia. I dea yhesbrev vill jag rapporera frå

Läs mer

Ingen medicin kan bota ett trauma 4/2009 oberoende. Hälsofrågan blev politik. Socialjouren tog mitt barn!

Ingen medicin kan bota ett trauma 4/2009 oberoende. Hälsofrågan blev politik. Socialjouren tog mitt barn! n Spruubye: Hälsofrågan blev poliik n En mors skräck: Socialjouren og mi barn! 4/2009 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Barnperspekiv Samhälle är ingen

Läs mer

Inbyggd radio-styrenhet 1-10 V Bruksanvisning

Inbyggd radio-styrenhet 1-10 V Bruksanvisning Version: R 2.1 Ar. r.: 0865 00 Funkion Radio-syrenheen möjliggör en radiosyrd ändning/ släckning och ljusdämpning av en belysning. Inkopplingsljussyrkan kan sparas i apparaen som memory-värde. Bejäning

Läs mer