HUNDEN. ansvar TEXT: ANNA AHLGREN FOTO: ANNA PERSSON TÄVLINGSDOMARENS. Bruks. TEMA: tävlingsdomare
|
|
- Ingegerd Fransson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TEMA: ävlingsdomare Tävla ine för X, för X är så hård. Tävla för Y isälle, Y är snäll. Känns de igen från klubbsugesnacke vilka domare som de är lä eller svår a få sin eferlängade uppflyning eller si cer från? I början av min egen ävlingskarriär påsods de a med illräcklig kora shors och djup urringning fick man allid sina nödvändiga poäng av en viss domare. Men de måse naurligvis ha vari en skröna. En domare ska varken vara snäll eller hård, uan vara korrek och ugå ifrån bedömningskrierierna för de enskilda momenen, övriga regler i regelboken och de särskilda uolkningar som gjors i form av anvisningar, och övriga syrdokumen. TÄVLINGSDOMARENS Anna Ahlgren bruksdomare och akiv ävlande i spår och sök. ansvar TEXT: ANNA AHLGREN FOTO: ANNA PERSSON Foo: Ken Eriksson FÖR VEM ÄR VI DOMARE? Man kan sälla frågan på e anna sä varför har vi prov? Vi har prov bland anna för a: Vi som enskilda medlemmar vill mäa vår uveckling, nå uppsaa mål, meriera våra hundar, vinna ävlingen eller hel enkel är ärelysna. Här ser vi emaförfaaren Anna Ahlgren själv bedömas av e domaream vid ävling. En domare ska faa snabba beslu och de finns ingen möjlighe ill repris, så de gäller a vara uppmärksam. Vi vill uveckla räningsmeoder och prova om de fungerar. Vi som delagare, publik och arrangörer ycker ävlingsmomene är spännande. Vi ycker de är rolig och umanande a arrangera prov. Främja avel av menal och fysisk sunda, bruksmässig och exeriör fullgoda hundar. Meriera hundar inför kommande avel. Uveckla och bevara specifika egenskaper som vi ror vi har nya och glädje av. Vi vill leva e akiv och inressan liv illsammans med våra hundar. Mycke av dea kan vi uläsa av de övergripande måle i Svenska brukshundklubbens (SBK) grundsadga och som SBK:s definierade grunduppgif. De kan vara vär a fundera över ibland. proven arrangeras av lokalklubb eller rasklubb på uppdrag av förbundssyrelsen. Vi ar de ofa för give uan a fundera så mycke på de arbee som de enskilda klubbarna lägger ner. E enkel appellspår med io sarande kräver mer förberedelser och mer funkionärer än många ror. Inför prove ska mark rekognoseras och markägare konakas, priser och ma inhandlas, anmälningar as emo och loas, kallelse ska skickas u, spåren förberedas, spårapporer inhandlas, sågas upp, färgas och märkas upp. På provdagen finns de bland anna mins en ävlingsledare, en eller e par spårläggare, mins en ävlingssekreerare, vå skrivare, budföringsmoagare och kökspersonal. Även om någon eller några kan göra flera saker, 8
2 TEMA: ävlingsdomare blir de snabb ganska många inblandade funkionärer. Ibland är de fler funkionärer inblandade för e prov än de finns provdelagare. Funkionärer som alla säller upp ideell på sin friid för a de ycker de är kul a arrangera prov. Vi som kommer ill de färdiga prove, som delagare eller domare, uppskaar och försår kanske ine allid de arbee som arrangören har lag ner, men de är nog någo vi bör änka lie mer på. Som domare är vi SBK-funkionärer och vi är bland anna domare för SBK, för alla medlemmar, för de ävlande, för publiken, och ine mins för arrangerande klubbs skull. Men naurligvis är vi domare också för vår egen skull, för a vi ycker de är rolig, uvecklande och lärorik, för a vi ycker de är inressan med hundarnas presaioner, för a vi vill beala illbaka ill SBK eller för a vi hel enkel rivs i domarrollen. REGELVERK I OLIKA DELAR Som domare måse jag naurligvis vara påläs på reglerna i regelboken, men har du någon gång fundera på hur reglerna är uppbyggda? Regelboken besår av olika delar. Den försa delen är Allmänna besämmelser och gäller för alla klubbar ansluna ill Svenska kennelklubben (SKK), allså även SBK. De allmänna besämmelserna kompleeras av evenuella ändringar som påkallas av svensk lag eller Fédéraion Cynologique Inernaionale (FCI) och dessa hiar man på SKK:s hemsida. Inledningen ill de allmänna besämmelserna ydliggör även a SKK:s sadga i illämpliga delar sam besämmelser som ufärdas av myndighe gäller. I SKK:s sadga finner vi bland anna måle a koninuerlig skapa goda förusäningar för hunden, hundägaren och hundägande genom a ill exempel främja och uveckla goda former av hundspor. Bland besämmelser som myndigheer ufärdar har vi ill exempel Jordbruksverkes regler om hur hund får hållas och länssyrelsernas dispens för lösa hundar i markerna under den så kallade hundförbudsiden. Näsa del i regelboken är de särskilda besämmelserna för bruksprov. Den redje delen handlar om lydnadsmomenen och de olika specialmomenen. Hela regelboken kompleeras dessuom av Regelguiden för bruksprov en uolkning och förydligande av regelboken från UG den grupp som under Uskoe för prov och ävling ansvarar för bruksreglerna. BEDÖMNING OCH BETYGSÄTTNING De kan vara vär a fundera e ögonblick på hur bedömningskrierierna fakisk är uformade. I regelbokens redje del beskrivs de olika momenen, både lydnadsmomenen och specialmomenen. I lydnadsmomenen har vi förs en beskrivning av hur momene ska uföras. Under rubriken Bedömning anges när momene börjar respekive sluar, med andra ord när domaren ska bedöma uförande, och därefer vissa angivna felakiga uföranden och beygsanvisningar för dessa. De är vikig a komma ihåg a dessa beygsanvisningar ine är fullsändiga, uan avvikelser från momenes uförande enlig den inledande beskrivningen medför avdrag. Där de saknas angivna avdrag spelar domarens fria skön in i bedömningen, de vill säga hur domaren bedömer uförande genemo e ideal uförande. Specialmomenen innehåller på samma sä en beskrivning av momenes uförande och bedömning. Beygssyseme är uforma så a alla ekipage börjar på högsa beyg i varje momen. Domaren bedömer sedan uförande mo e änk ideal uförande där avvikelser medför avdrag. De innebär a domaren allid ska kunna moivera sina avdrag. Domaren ser ill helheen i varje momen, och väger ihop olika avdrag. De handlar allså ine om a summera ihop alla avdrag och sedan dra av den summan från beyg 10. Inom de olika beygen finns de e viss urymme för olika uföranden, men urymme är snävare inom beyg 10 än inom beyg 5. Femman uppfaas ofa som ganska rymlig. Den kan innebära e maxbeyg för e uförande, vara resulae av flera olika avdrag eller balansera på gränsen ill underkän. Skiljelinjen mellan underkän och godkän är ine allid enkel. Om ekipage lyckas uföra e momen, men med sor besvär, vad krävs för a uförande ändå ska ligga kvar på godkän? Om momene uförs med flera olika yper av fel som var och e medför avdrag, när balanserar de sammanlagda felen å fem eller noll? De är ine allid hel lä a avgöra var skiljelinjen går och de finns en gråzon mellan beygen fem eller noll. De är lika vikig a domaren graderar och särskiljer olika uföranden i början som i slue av beygsskalan, de vill säga sege från 10 ill 9,5 ska värderas lika noggran som sege mellan 5,5 och 5. Bra uföranden ska premieras och särskiljas från de näsan lika bra, precis som de som är godkän ska DOMAREN SKA KUNNA MOTIVERA SINA AVDRAG. 9
3 TEMA: ävlingsdomare särskiljas från de som är lie bäre. Domaren bedömer varje momen för sig så uförande i e momen ska ine påverka beyge i e anna momen. Domaren måse naurligvis värdera uföranden mellan försa och sisa hund på e prov på samma sä, men de gäller även mellan ävlingar. De går ine an a vara mer generös vid vissa arrangemang uan domaren ska hålla sig ill sin värderingsskala och reglerna vid varje illfälle. Domarens ambiion måse vara a samma uförande av e momen allid ska ge samma beyg. Reglerna har olika sä a ala om vad e uförande är vär som mes. I momen apporering säger regeln Hund som ine håller fas föremåle ända fram ill avlämnande uan släpper ner de på marken bredvid föraren ges högs beyg 7. De är enkel a avgöra, domarna konsaerar vad som hän och säer högs beyg 7. Om hunden släpper föremåle på väg in ill föraren borde domaren göra en analog olkning och säa samma beyg. Om vi jämför för samma momen Vid uggningar sänks beyge, ihållande krafiga uggningar bör ges högs beyg 6 finns däremo e urymme för domarens egen bedömning. Förs konsaerar domaren a hunden uggar på apporen, sedan ska domaren dessuom avgöra vad som är ihållande och krafiga uggningar och om de är så i de akuella uförande. Domarens sammanlagda bedömning kan sedan leda ill a högs beyge 6 kan ges. E maxbeyg, som ill exempel beyge för släppande av appor ovan, innebär a beyge aldrig kan blir högre, men de kan naurligvis bli lägre. Om hunden dessuom vekar vid uppage, bollar med apporen i munnen och masar sig in ill föraren räcker de ine ill för a hålla maxbeyge 7 uan beyge sjunker naurligvis yerligare. E maxbeyg kan anges på olika sä, ill exempel kan högre beyg än X ej ges, kan illdelas högs beyg X, eller högs beyg X. När domare måse värdera de inräffande, som vid krafig ihållande ugg ovan, används formuleringen bör högre beyg än X ej ges. Beyg kan även uryckas som en gräns för godkännande, exempelvis om spåriden är för lång eller om en hund missar mer än en figuran kan den ine godkännas och beyge säs ill noll. Andra beyg är av aningen-eller-karakär, som bakspår eller blindmarkering. Domaren konsaerar vad som hän uan a värdera eller gradera fele. De finns även icke-fel, uförande som ine ger avdrag. En hund som bakspårar i uppagsruan gör i sig inge fel, uan fel blir de förs när ekipage går ur ruan i bakspårsrikning (när föraren passerar uppagsruans gräns). Bedömningskrierierna kompleeras dessuom av uolkningar i Regelguiden som fyller u eller förydligar hur bedömningen ska gå ill. Bedömningskrierierna för linförighe och fri följ åerfinns i appellklass i momene linförighe. Regelguiden kompleerar genom a förydliga a om hunden gör e genomgående fel, exempelvis vid halerna, kan avdrag i beyge ine göras varje gång fele upprepas men e upprepa fel belasar beyge mer än om fele endas görs en gång. Till momene kryp förydligar Regelguiden a beyge ine ska påverkas om hunden under momene byer eknik, under förusäning a den håller låg sällning och är förig. ETISK POLICY Föruom reglerna i regelboken ska domare, men även andra funkionärskaegorier som ävlingsledaren, förhålla sig ill reglerna i SBK:s eiska policy. Den eiska policyn handlar om a prove ska vara och uppfaas som rävis och likvärdig för alla delagare. De innebär bland anna a när domare faar e beslu, aningen de handlar om beyge för e uförande eller a rapporera en hund för oaccepabel beeende ska ine domares opariskhe rimligen kunna ifrågasäas. De är därför vikig a uppräda på e sä som inger rovärdighe, vilke ibland i vissa fall innebär a avså från a jänsgöra. De är egenligen ine så konsig. Var och en vill dela under rävisa förhållanden och med samma chans ill resula, eller hur? Den eiska policyn ar i försa hand sike på olika yper av aukoriserade funkionärer, som domare och ävlingsledare, men varje funkionär som kan påverka resulae bör förhålla sig ill den. Den eiska policyn räknar upp olika siuaioner där de ine är illåe för en funkionär a jänsgöra, uppdelade på hundrelaerade siuaioner eller personrelaerade siuaioner. Man får ex ine jänsgöra som funkionär för hund: som funkionären äger eller har äg som funkionären ävla med För dessa siuaioner finns en karensid om sex månader, därefer är de illåe men kanske forfarande ine allid lämplig. A jänsgöra som funkionär för hund av egen uppfödning bör undvikas vid ill exempel bruksprov och är ine alls illåe vid MH/MT. Man får ine heller jänsgöra som funkionär då delagaren är funkionärens parner förälder eller barn person i funkionärens hushåll oavse relaion i övrig. Den eiska policyn säer en miniminivå, men de finns naurligvis även andra siuaioner än de uppräknade då de är olämplig a vara funkionär. Även om de ine allid är lä för arrangerande klubb a hia funkionärer ill proven är de bäre a illämpa försikighesprincipen en gång för mycke hellre än en gång för lie. Självklar vill vi a vår verksamhe ska uppfaas som rävis, ingen vill a delagarna ska uppfaa arrangemange som rigga och ingen funkionär vill bli upekad för a ha påverka resulae. Vill du läsa mer så finner du policydokumenen med bilagor på: Jus nu pågår en översyn av eiska policyn som kommer a bli klar näsa år. VAD HÄNDE EGENTLIGEN? Domarna ska faa e beslu omgående oavse förhållanden (väder, bakgrundsljud, ljusförhållanden osv) och samidig olka reglerna. De finns ingen möjlighe ill repris. Ibland blir de naurligvis fel, men domarnas ubildning, ruin och erfarenhe gör förhoppningsvis a de ofas blir rä. I bruks har vi dessuom e vådomarsysem som också ska bidra ill a 10
4 TEMA: ävlingsdomare DOMAREN KAN BARA DÖMA DET HON/HAN SER OCH UPPFATTAR. SÅ HÄR BLIR DU BRUKSDOMARE Domarubildning arrangeras av de olika disriken och du ska rekommenderas av din lokalklubb ill ubildningen. Domarubildningen är uppdelad i vå kaegorier, en för B-domare och en för A-domare. För a bli B-domare är de formella kraven a du är medlem i SBK, har ävla själv och blivi godkänd i lägre klass och a du sedan idigare är aukoriserad B-ävlingsledare. Efer genomgången ubildning ska du klara e eoreisk prov och e prakisk prov sam ha hunni fylla 21 år. För a bli A-domare är kraven i huvudsak desamma men de krävs a du är aukoriserad A-ävlingsledare. minska risken för felakiga beslu. Ibland är de ändå ine lä a hinna uppmärksamma vad de är som händer och om domaren är veksam så kan domaren ine belasa ekipage. Ta ill exempel en klassisk svår siuaion plasliggning. Som domare hör man ibland a en hund gnäller men den håller masken samidig, de vill säga de går ine genom hundarnas beeende a avgöra vilken hund de är som gnäller. Då kan de ibland vara omöjlig för domaren a avgöra vilken hund de är som låer och följakligen kan domaren ine låa gnälle påverka bedömningen. E anna momen där de relaiv ofa kan skilja mellan domarna är hopp över hinder. Den ena domaren hörde den där lilla klangen av en klo som slog i och drar ill beyg 8 medan den andra ine hörde någo och ger e högre beyg. Ibland kan publiken uppfaa de som ine domarna ser och domaren hör de som ine publiken kan höra. Då kan domarens bedömning verka märklig. E exempel ur verkligheen är föraren som säller upp inför näsa momen och blixsnabb daskar ill sin hund på huvude. Domaren, som jus gav sin skrivare en insrukion, såg ur ögonvrån a hunden duckar ill, men ine varför även om domaren anade orsaken. Hela publiken såg vad som hände och de blev en snackis på ävlingen, men vad skulle domaren göra? DET SKA VARA LIKA FÖR ALLA De är ju bara en minu! A gå run e spår med alla spårapporer och en ynka minu för mycke på iden är ine kul. Jag har själv vari i den siuaionen och kän besvikelsen, men överskrider man maxiden så blir spåre underkän. Som domare är de ine allid lä a försöka förklara för en upprörd och besviken förare a vi ine kan bjuda på den exra minuen. Samma ska gälla för alla även om de är nära. De handlar ine om a vara snäll eller hård i bedömningen, uan a vara rävis och korrek. Give a de yre omsändigheerna som skog, mark, appellplaner, väder och årsider varierar från ävling ill ävling har vi genom reglerna försök se ill a alla ävlar på så lika villkor som möjlig. De innebär exempelvis a alla lägrespår är ca 1000 meer långa, ca minuer gamla och innehåller 7 spårapporer och en sluappor med en given maxid. Eller a en hund som sara efer a hjälpföraren klappa den, men före hjälpförarens kommando i momene budföring ine får högre beyg än 6. Vid varje ävling, från norr ill söder och under hela åre. På så sä försöker vi åsadkomma så likarade förhållanden som de är möjlig för a resulaen ska kunna värderas mo varandra. Ine mins vikig för de som exempelvis önskar mäa sina hundars merier mo andras eller önskar kvala in ill SM. DET HANDLAR INTE BARA OM ATT SÄTTA BETYG Alldeles i början av min domarkarriär dömde jag e appellspår illsammans med en mycke mer ruinerad kollega. De var på den iden förarna själva lade u sina spår. Vi konrollerade ruinmässig alla funna apporer men en förare var mindre villig a visa upp sina. När vi fick dem försod vi varför alla re var inkleade med köbullar. Jag var hel oförberedd på de och när jag samla ankarna och praa med min domarkollega fanns de bara en sak a göra, ros a föraren hävdade a de på hemmaklubben sags a de är så här man gör. De är aldrig rolig a behöva faa råkiga beslu, oavse om de härleds ill e medvee eller omedvee fusk eller olyckliga omsändigheer. Vi fick naurligvis diskvalificera ekipage och en mycke ledsen ävlingsdebuan fick åka hem. Som domare vingas man ibland faa beslu som ine har med beygsäande eller momenens uförande a göra. Isälle konsaerar domaren vad som händer i vissa givna siuaioner. De kan handla om a rapporera en hund för sörande upprädande i momene plasliggning. Domarna är ansvariga för a rapporera en hund som ill exempel försöker få med sig hunden bredvid i en yser lek isälle för a ligga sill. Hunden får ävla vidare under dagen men får naurligvis beyg noll 11
5 TEMA: ävlingsdomare i momene och SBK ar cenral sällning ill rapporen. Läs här hur de går ill: VET DU VAD DE OLIKA prov-avling/lydnadsprov/sorande-hund-vid-gruppmomen/ DOMARKATEGORIERNA BETYDER? Oj hoppsan, de var ine meningen säger föraren när hela Som domare i bruksprov kan man vara B- eller A-domare. Som B-domare är du aukoriserad a döma of- godispåsen ramlar u på söksigen. Med re figuraner funna och hopp om en uppflyning blev hon lie väl glad och änke ficiella bruksprov (undanag skyddshundsgruppens sig ine för eller, o hemska anke var de medvee? De huvudmomen, dvs själva skydde). Som A-domare behöver ine domaren a sällning ill, uan de räcker a är du aukoriserad a döma officiella bruksprov av domaren konsaerar vad som sker och illämpar regelverke alla yper, även skydds. därefer. De är ine illåe a använda godis och leksak som Som domare kan man även vara försaklass-domare belöning på gemensam mark, exempelvis söksig eller baslinjen eller andraklass-domare. De har inge med rankning vid uppleande. De leder ill diskvalificering och de kan ine av domare a göra uan handlar om vilka klasser domarna se mellan fingrarna på oavse om resulae var bra man får döma. En försaklass-domare får döma från eller dålig. Regeln finns ine i de enskilda momenen uan åerfinns i de särskilda besämmelserna för bruksprov. Där finns döma appellklass ill högreklass sam uppleande i appellklass ill eliklass och en andraklass-domare får också regeln om a en förare som i övrig uppräder olämplig eliklass. kan uesluas från prove, och i de allmänna besämmelserna En domare kan naurligvis ha kombinaioner av a exempelvis regeln om a aga av hund är förbjuden. Båda aukorisaioner, ill exempel en domare vara 1B/2A, reglerna kunde domaren ha överväg om domaren uppfaa dvs. får döma upp ill eliklass i spår, sök och rappor dasken i hundens huvud i exemple ovan. men bara upp ill högre klass i skydd. En annan siuaion som diskueras mycke de senase åren är en hund som uppvisar e oaccepabel beeende genom a visa aggressivie, göra ufall eller på anna sä uppräda hofull mo människor och/eller andra hundar. För domare och andra aukoriserade funkionärer råder en rapporeringsskyldighe. De är e nödvändig beslu a faa och de ingår i uppdrage. De är ine e alernaiv a underlåa a rapporera en hund för oaccepabel och de är definiiv ine a vara snäll. A ingen blev skadad, a de känns ris, ill och med obehaglig eller är klubbkamraens hund är ine e skäl a låa bli. A hjälpa hund och förare a undkomma en evenuell mycke värre framida siuaion, och framför all, a skydda andra ävlande, hundar och publik, de är a både följa regelns inenion och a si ansvar. De om någo är väl a vara snäll? n Som domare gäller de a placera sig sraegisk för a kunna se alla dealjerna i ävlingsmomenes uförande. A få se 10:an i lufen är vad varje ävlande hoppas på. FÖRSTAKLASS ANDRAKLASS B-DOMARE Appellklass ill eliklass för spår, sök, rappor Appellklass ill högreklass för spår, sök, rappor* A-DOMARE Appellklass ill eliklass för spår, sök, rappor och skydd** Appellklass ill eliklass för spår, sök, rappor och skydd** KONTAKTA DIN KLUBB OM DU VILL UTBILDA DIG. *Även uppleande i eliklass (från 2017 även plasliggning) **Skydd finns ine i appellklass 12
Truckar och trafik farligt för förare
De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,
Läs merIngen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning
Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra
Läs merHa kul på jobbet är också arbetsmiljö
Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö
Läs merGlada barnröster kan bli för höga
Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.
Läs merFÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén
FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av
Läs merTunga lyft och lite skäll för den som fixar felen
Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda
Läs merbättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!
Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com
Läs merVälkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom
Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar
Läs merMånga risker när bilen mals till plåt
Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig.
Läs merByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn
ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har
Läs merDamm och buller när avfall blir el
Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar
Läs merUpphandlingar inom Sundsvalls kommun
Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du
Läs merFAQ. frequently asked questions
FAQ frequenly asked quesions På de följande sidorna har jag samla ihop några av de frågor jag under årens lopp få av sudener när diverse olika problem uppså i arbee med SPSS. De saisiska problemen har
Läs merOm antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation
1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara
Läs merLektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM
ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller
Läs merSkillnaden mellan KPI och KPIX
Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas
Läs merLösningar till Matematisk analys IV,
Lösningar ill Maemaisk anals IV, 85. Vi börjar med kurvinegralen 5 5 dx + 5 x5 + x d. Sä P x, = 5 5 och Qx, = 5 x5 + x. Vi använder Greens formel för a beräkna den givna kurvinegralen. Efersom ine är en
Läs merDagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:
Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och
Läs mer2 Laboration 2. Positionsmätning
2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni
Läs merHUNDEN. Vad är NORDIC STYLE? Bruks. För rapport-, spår- och sökhundar ligger huvudmomentet NORDIC STYLE
NORDIC STYLE Vad är NORDIC STYLE? Nordic syle blev anage som officiell inernaionell bruksprov (IPO Nordic syle/ IPO NS) år 2012. Tävlingen går över vå dagar och kan genomföras med fyra olika huvudmomen;
Läs merLaboration D158. Sekvenskretsar. Namn: Datum: Kurs:
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Lars Wållberg/Håkan Joëlson 2001-02-28 v 3.1 ELEKTRONIK Digialeknik Laboraion D158 Sekvenskresar Namn: Daum: Eposadr: Kurs: Sudieprogram: Innehåll
Läs mer3 Rörelse och krafter 1
3 Rörelse och krafer 1 Hasighe och acceleraion 1 Hur lång id ar de dig a cykla 5 m om din medelhasighe är 5, km/h? 2 En moorcykel accelererar från sillasående ill 28 m/s på 5, s. Vilken är moorcykelns
Läs merLektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2
Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer
Läs merUTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT ANESTESISJUKVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG
UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT ANESTESISJUKVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG SPECIALIST NURSING PROGRAMME ANESTHESIA CARE 60 CREDITS Dnr LiU-2014-00388 Fassälld av fakulessyrelsen
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera
Läs merUTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG
UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG SPECIALIST NURSING PROGRAMME IN INTENSIVE CARE 60 CREDITS Dnr LiU-2014 00389 Fassälld av fakulessyrelsen
Läs merAktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån
2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 Enkäresula Enkä: Saus: Uvärdering, VeTer, HT12 öppen Daum: 2012-10-30 14:07:01 Grupp: Besvarad av: 19(60) (31%) Akiverade delagare (Veenskapseori (4,5hp) HT1 2) 1.
Läs merImportera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr.
Imporera bilen från USA Den låga dollarkursen gör de lönsam för dig a köpa bilen i USA. Du kan spara 50 000 kr. Av Mikael Sjerna/virginia,usa A köpa bil i USA är den bäsa bilaffären du kan göra i dag.
Läs merSkyddsjakt på varg i Fensbol och Utteryn Torsby kommun, Värmlands län
BESLUT 1(5) Daum 2012-02-07 218-966-2012 Länssyrelsen Värmland Djurskydd & Vil Lars Furuholm Skyddsjak på varg i Fensbol och Ueryn Torsby kommun, Värmlands län Beslu Länssyrelsen i Värmlands län besluar
Läs merStrategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet
1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe
Läs merVA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning
VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s
Läs merKOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?
KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid
Läs merArbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet 12/3/2014. Bedömningskriterier. Grund rekvisiten
Föreläsning 2 Ingående Innehåll Upphörande LAS Kollekivaval Ansällningsaval Arbesgivare Arbesagare Arbesagarbegreppe Arbesagarbegreppe Grund rekvisien 1. Aval (frivillighe) 2. Fysisk person 3. Ena paren
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merVi utvecklar för framtiden. Information [EVENTYTA]
Vi uvecklar för framiden. ker har i u b a r Vå la nder he u e p p ö ionen. a n g g y omb Informaion [EVENTYTA] Vill du synas med di föreag/förening på Eurosop? I dea dokumen hiar du regler gällande våra
Läs merBetalningsbalansen. Andra kvartalet 2012
Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs mern Ekonomiska kommentarer
n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.
Läs merTentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor
Läs merKapitel 1: t Sid 3 INNEHÅLL:
Kapiel 1: VÄLKOMMEN! Fanasi är vikigare än kunskap ALBERT EINSTEIN INNEHÅLL: SID 3 - VÄLKOMMEN SID 4 - POLÄR MENTAL TRÄNING En hel ny mix av kraffulla verkyg vänar på dig SID 6 - ÖVERSIKT KNACKPUNKTERNA
Läs merKonjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram
Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning
Läs mershetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik.
Kap 10: sid. 1 Blanchard kapiel 10 Penninmänd, inflaion och ssselsänin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och medellån sik Tar hänsn
Läs merTjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster
Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,
Läs merHUNDEN AV- & PÅ-KNAPP. Hundens. Bruks
Du sier i bilen på väg ill räningen. När du svänger in på vägen som leder fram ill räningsplanen reser sig din hund upp med e ryck och börjar snar fläma. Efer io sekunder piper hon och när du kör in på
Läs merTjänsteprisindex för varulagring och magasinering
Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005
Läs merSkuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys
Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen
Läs merTISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9
ekniska högskolan vid Li Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam EAME I PPE08 PROKIOSEKOOMI för M ISAGE E 20 AGSI 203, KL 8-2 Sal: ER Provkod: E2 Anal uppgifer:
Läs merDIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Håkan Joëlson 2006-01-19 v 1.3 DIGITALTEKNIK Laboraion D171 Grindar och vippor Innehåll Uppgif 1...Grundläggande logiska grindar Uppgif 2...NAND-grindens
Läs merTjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer
Läs merbra boende Mer än Nr 2/2006
Mer än bra boende Nr 2/2006 Vi ska skapa Sveriges bäsa allmännyiga bosadsbolag! HFAB är e av Sveriges io sörsa allmännyiga bosadsbolag och Halmsads i särklass sörsa hyresvärd. Vi har e rekordår bakom oss
Läs merPromotion universella insatser. Ett spädbarn behöver. Prevention riktade insatser
Inervenioner för späda barn ill föräldrar som broas med missbruk/psykisk ohälsa Kersin Neander socionom/fil dr Universiessjukvårdens forskningscenrum Universiessjukvårdens forskningscenrum Region Örebro
Läs merPersonlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet
Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars
Läs merLaboration D182. ELEKTRONIK Digitalteknik. Sekvenskretsar. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Ola Ågren v 4.
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Ola Ågren 2015-12-04 v 4.4 ELEKTRONIK Digialeknik Laboraion D182 Sekvenskresar Namn: Daum: Eposadr: Kurs: Sudieprogram: Innehåll Sidan 1. SR-låskres
Läs merPenningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver
NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr
Läs mer24 april Ett kollektivavtal [ ] är ett avtal [som] uppställer normer på ungefär samma sätt som en lag. är ett avtal. Tolkningsföreträde
Ingående Innehåll Upphörande LAS E kollekivaval [ ] är e aval [som] uppsäller normer på ungefär samma sä som en lag Kollekivaval Tore Sigeman Räsverkningar (ill exempel): Tolkningsföreräde för kollekivavalsbärande
Läs merJämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15
Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus
Läs merBetalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012
Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merAnsökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015
Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448
Läs merVad är den naturliga räntan?
penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank
Läs merArbetsplan för Stockslycke förskola Läsåret 2017/2018
Arbesplan för Sockslycke förskola Läsåre 2017/2018 170823 S y f e m e d d e a d o k u m e n, ä r a s y n l i g g ö varje förskolas verksamhesidé och grovplanering av verksamheen. I arbesplanen preseneras
Läs merKonsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker
Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe
Läs merFREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30
Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:
Läs merAllmänt om förvaring av handlingar Det är viktigt att tidigt skilja handlingar som ska bevaras från handlingar som ska gallras.
Dokumenhaneringsplan version 1.3 illhör Klassificeringssrukur version 1.1 Lunds universie dnr V 2015/321 Gäller fr.o.m. 2015-04-01 Lunds universies dokumenhaneringsplan Föreskriferna i denna dokumenhaneringsplan
Läs merVi har hittat socialpolitiken!
n LG Karlsson: Fas 3 är rena 1800-ale n RFHL Uppsala: Poliikerna blåse oss 3/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vad vill de, egenligen? Oberoende
Läs merText: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail
Tex: Mikael Simovis & Tomas Forsberg Illusraion: Jonas Englund Sor es: Wachguard Halon Cronlab Symanec Microsof Cleanmail Ren e-pos med 26 Skräppos är e sor problem för både i-avdelning och användare.
Läs merFunktionen som inte är en funktion
Funkionen som ine är en funkion Impuls En kraf f som under e viss idsinervall T verkar på en s.k. punkmassa, säer punkmassan i rörelse om den var i vila innan. Och om punkmassan är i rörelse när krafen
Läs merHåkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14
1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14
Läs merMinnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014
Minnesaneckningar från kompeensrådsräff den 14 okober 2014 Närvarande: Se delagarföreckning. NKR 2010 2014 En backspegel och avsamp mo framiden Carin Bergsröm iade bakå på de som hän i NKR sedan saren
Läs merEtt hem för. bokälskare
I Ravlunda har Syrbjörn och Marianne Öhman funni si perfeka hus. En fyrlängad gård med plas för många gäser, gemenskap och e hel liv med böcker. Av Pia Masson Foo Helene Toresdoer TRÅGSOFFAN. I hörnrumme
Läs merBildningsförvaltningens regler och riktlinjer för godkännande av fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg
Bildningsförvalningens regler och riklinjer för godkännande av frisående förskola, friidshem och pedagogisk omsorg Riklinjer för godkännande a bedriva frisående förskola, friidshem och pedagogisk omsorg
Läs merJobbflöden i svensk industri 1972-1996
Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens
Läs merKvalitativ analys av differentialekvationer
Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok Kvaliaiv analys av differenialekvaioner Anders Källén MaemaikCenrum LTH anderskallen@gmail.com Kvaliaiv analys av differenialekvaioner 1 (10) Inrodukion De
Läs merSLUTLIGA VILLKOR. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ)
SLUTLIGA VILLKOR Nedansående mall används för Sluliga Villkor för Värdepapper emierade under Bevisprogramme. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Sluliga Villkor för Värdepapper under Skandinaviska
Läs merKan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar
Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på
Läs merBygget är det roligaste vi gjort
d r ö m h u s1 Humlebacken. E Karlsonhus på 1,5 plan med sammanlag 218 kvadrameer. Här bor Mikael och Viveka Gulda med barnen Josefin, 17 år, och Max, 14 år, sam de vå heliga birmakaerna Beckham och Hamle.
Läs merBiomekanik, 5 poäng Kinetik Härledda lagar
Uöver Newons andra lag, kraflagen, finns också andra samband som kan användas för a lösa olika problem Bland dessa s.k. härledda lagar finns Arbee Energisamband Impuls Rörelsemängdssamband (Impulsmomen
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merVäxjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering
Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees
Läs merKylvätska, tappa ur och fylla på
Kyväska, appa ur och fya på Nödvändiga speciaverkyg, konro- och mäinsrumen sam hjäpmede Adaper för ryckprovare för kysysem -V.A.G 1274/8- Rör för ryckprovare för kysysem -V.A.G 1274/10- Uppsamingskär för
Läs merBASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator
Tryckoberoende elekronisk flödesregulaor Beskrivning är en komple produk som besår av e ryckoberoende A-spjäll med mäenhe som är ansluen ill en elekronisk flödesregulaor innehållande en dynamisk differensryckgivare.
Läs merTENTAMEN HF1006 och HF1008
TENTMEN HF6 och HF8 Daum TEN 8 april Tid 8- nalys och linjär algebra, HF8 Medicinsk eknik), lärare: Jonas Senholm nalys och linjär algebra, HF8 Elekroeknik), lärare: Marina rakelyan Linjär algebra och
Läs merTexten " alt antagna leverantörer" i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår.
I Anal: 4 Bilaga Avalsmall Ubilning (si. 6) Föryligane önskas om vilken sors ubilning som avses i skrivningen Ubilning skall illhanahållas kosnasfri 0 :40:04 Se a sycke. "Vi leverans ubilar leveranören
Läs merbruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18
18 19 En Svensk bruksor i Vienam besöker Sveriges sörsa bisåndsprojek pappersbruke Bai Bang n Pappersbruke Bai Bang i Vienam blev symbolen för misslycka svensk bisånd på 1980-ale. Sedan dess har man lyckas
Läs merVINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25
VINDKRAFTSPOLICY för Hallsahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Köpings kommun 2013-03-25, 14 Hallsahammars kommun, 2013-04-29 48 Besällning: Hallsahammars kommun Arbesgrupp:
Läs merFöreläsning 19: Fria svängningar I
1 KOMIHÅG 18: --------------------------------- Ellipsbanans soraxel och mekaniska energin E = " mgm 2a ------------------------------------------------------ Föreläsning 19: Fria svängningar I Fjäderkrafen
Läs merTjänsteprisindex för Rengöring och sotning
Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken
Läs meraktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt
PROGRAMFÖRKLARING En rik friid å alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under e helår DINA MÖJLIGHETER Ta ag i di projek LOPPAN & ANDERS vå glada kulurarbeare på Friidsfesivalen akiv Kulur & Friid Espen Jensen
Läs meraktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt
PROGRAMFÖRKLARING En rik friid å alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under e helår DINA MÖJLIGHETER Ta ag i di projek LOPPAN & ANDERS vå glada kulurarbeare på Friidsfesivalen akiv Kulur & Friid Espen Jensen
Läs merSKÄRP DIG! I det nya coach-sverige sitter lösningen till allt i ditt huvud. Följ med till en arbetsförmedling där jobben ska komma med tankekraft.
n Hinsehäxan: Vi är ine lika inför lagen! n Tramadol-besvär: Blev paranoid av ableerna 3/2009 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. SKÄRP DIG! I de nya coach-sverige
Läs merModeller och projektioner för dödlighetsintensitet
Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller
Läs merEgnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002
Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
2017-03-17 Insallaionseknik Provmomen: Tenamen 5,0 hp Ladokkod: 41B18I Tenamen ges för: Byggingenjör åk 2 - BI 2 7,5 högskolepoäng Tenamenskod: Tenamensdaum: 2017-03-17 Tid: 14:00-18:00 Lokal: C 208 Hjälpmedel:
Läs merDags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI
SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras
Läs merLaborationstillfälle 4 Numerisk lösning av ODE
Laboraionsillfälle 4 Numerisk lösning av ODE Målsäning vid labillfälle 4: Klara av laboraionsuppgif 3. Läs förs een om differensmeoder och gör övningarna. Läs avsnie Högre ordningens differenialekvaioner
Läs merLivförsäkringsmatematik II
Livförsäkringsmaemaik II iskrea kommuaionsfunkioner Erik Alm, Hannover Re Sockholm 2013 iskre eknik Premier och annuieer bealas diskre ödligheen definieras ofas i en diskre abell (Undanag: de Nordiska
Läs merFörslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna
Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer
Läs merden 25 april 2014 Arbetsdomstolen Arbetsdomstolen Majoritet Majoritet Föreläsning 2 Lag (1974:371) om rättegången i arbetstvister
Föreläsning 2 Ingående Innehåll Upphörande LAS Kollekivaval Arbesdomsolen Lag (1974:371) om räegången i arbesviser Arbesdomsolen i diskrimineringsviser: 3 opariska (varav 1 ordförande) + 1 arbesgivarledamo
Läs mer5B1134 MATEMATIK OCH MODELLER FEMTE FÖRELÄSNINGEN INTEGRALER
5B1134 MATEMATK OC MODELLER EMTE ÖRELÄSNNGEN NTEGRALER 1. OM NTEGRALER 1.1. Primiiva unkioner. Vi har se idigare a vissa unkioner,, har primiiva unkioner, dvs en unkion,, vars derivaa. Om är en primiiv
Läs merElektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual
Elekoniska skydd Lågspänningsuusning Användarmanual Building a Newavancer Elecicl'élecicié World Qui fai auan? Elekoniska skydd Inodukion ill de elekoniska skydde Lära känna de elekoniska skydde Funkionsöversik
Läs merReglerteknik AK, FRT010
Insiuionen för REGLERTEKNIK, FRT Tenamen 5 mars 27 kl 8 3 Poängberäkning och beygssäning Lösningar och svar ill alla uppgifer skall vara klar moiverade. Tenamen omfaar oal 25 poäng. Poängberäkningen finns
Läs mer