HUNDEN. Vad är NORDIC STYLE? Bruks. För rapport-, spår- och sökhundar ligger huvudmomentet NORDIC STYLE

Transkript

1 NORDIC STYLE Vad är NORDIC STYLE? Nordic syle blev anage som officiell inernaionell bruksprov (IPO Nordic syle/ IPO NS) år Tävlingen går över vå dagar och kan genomföras med fyra olika huvudmomen; spår, sök, rappor eller skydd. Fokus ligger på specialmomenen och lydnaden har en nedonad roll i såväl uförande som bedömning. TEXT & FOTO: ANNA PERSSON För rappor-, spår- och sökhundar ligger huvudmomene över de svenska bruksproven i svårighesgrad. För skyddshundarna gäller mosasen, då planskydde är nedkora och INTERNATIONELLT BRUKSPROV saknar såväl korgarbee som dubbelrening. Planerna på nordisk bruksarbee i inernaionell form uppkom när ordföranden för FCI:s Kvalificering för Nordic syle i Sverige sker genom resula i svenska bruksprov, där godkänd högre klass i akuell bruksgren är ingångskrave. brukskommié besöke -SM i Väserås A prove har inernaionell saus innebär a alla länder 2008 och blev inresserad av de svenska som är ansluna ill den inernaionella kennelorganisaionen bruksproven. (FCI) kan arrangera Nordic syle och a inernaionella cer Efer en gemensam ansökan från Sverige, (CACIT) kan delas u. Norge, Danmark och Finland vidog e När ävlingsgrenen nu har funnis e par år i Sverige är omfaande arbee med regelskrivning och de inressan a se vad som hän under denna id. Kan vi anse a Nordic syle nu är e eablera bruksprov i Sverige? med söd av FCI:s brukskommié blev IPO Hur fungerar ävlingsupplägge och vilka är de som ävlar? NS anage som officiell inernaionell bruksprov år Tidningen hunden ar empen på Svenska brukshundklubbens nyase bruksprov! Mer info om ipo Nordic Syle 8

2 SKYDDSARBETE Skyddshundarnas spårarbee sker på samma sä som i svensk eliklass, med skillnaden a spåre endas ska vara ca 50 minuer gammal. Även avsökande sker på samma sä som i dagens eliklass. Munkorg får användas (men är ine obligaorisk) vid avsökande och såndskall. Planskydde är någo korare i jämförelse med de svenska skydde. De som framför all skiljer är a inge korgarbee ingår och a den omdiskuerade dubbelreningen är boragen. Toal koefficien i huvudmomene: 27 DET OFFICIELLA NAMNET ÄR IPO NORDIC STYLE, MEN GRENEN KALLAS I FOLKMUN NORDIC STYLE ELLER BARA NORDIC. RAPPORT Rapporföring uförs under vå dagar (på olika rapporsräckor). Under försa dagen illkommer en exra sräcka (D-A), vilke innebär en oal längd över 8 km. Koefficien: 26 SPÅR Uppleande av spår sker i en 30 x 50 meer sor rua där hunden måse a upp spåre inom 4 minuer. Spåre är 2000 meer och med en liggid på 120 minuer, dvs 500 meer längre än i eliklass. Spårföremålen är skogspinnar och spåriden uppgår ill högs 60 minuer. Spårarbee uförs under vå dagar. Koefficien: 26 (6 + 20) Regelverk för SÖK Sökområde ska vara 100 meer bre och 400 meer lång, vilke är 100 meer längre än svensk eliklass. Sökiden sam figuranernas anal och uplacering är samma som i de svenska reglerna. Misigen saknar meerangivelser och slumarkering, domarna meddelar när slue passeras. Även sökhundarna uför si huvudmomen under vå dagar och i olika sökruor. Koefficien: 26 UPPLETANDE Uppleande har samma upplägg som i svenskbrukse. Koefficien: 8 Nordic syle De sod idig klar a reglerna för Nordic syle skulle baseras på de beprövade under re minuer. regelverk som används vid de nordiska mäserskapen i bruks. Dessa regler har agis fram via omfaande förhandlingar mellan de delagande länderna och bedöms fungera bra. LYDNAD De är lydnadsprogramme som uppvisar den sörsa skillnaden mellan Nordic syle och svenska bruksprov. Programme är rejäl nedbana och såväl framåsändande, kryp, skall, hopp och segen saknas. Plasliggning i grupp sker uan sko, med dolda förare och Nordic syle finns bara i en klass, men i fyra olika grupper (spår, sök, rappor, skydd). Efersom ävlingsformen saknar ingångsklass måse de ävlande kvalificera sig naionell för a kunna dela. I Sverige gäller godkänd högre klass i akuell bruksgren. Vissa avvikelser i förhållande ill de svenska bruksproven förekommer i besämmelser för delagande, för mer informaion hänvisas ill de officiella regelverke som finns på Svenska brukshundklubbens och FCI:s hemsidor. Momene inkallning börjar med a föraren lägger hunden på anvisad punk och går fram ill ävlingsledaren. Därefer går föraren ill anvisad plas för a kalla in hunden på ecken från ävlingsledaren. 9

3 Inför momene Inkallning går förare och hund in på planen och sannar vid en markering där hunden ska läggas ner. Föraren går fram ill ävlingsledaren och säller sig därefer på anvisad punk för a därifrån kalla in hunden på ecken från ävlingsledaren. Fri följ har samma upplägg som svenskbrukse, men uan segförflyningar och vändningar på sälle. Sällande under marsch börjar med 20 meer fri följ innan hunden sälls och föraren forsäer yerligare 20 meer framå. Därefer gör föraren hel om hal och åergår ill hunden. Momene Plasläggande under marsch har samma upplägg. I momene Apporering av ung föremål används en våkilos räappor som kasas mins 10 meer. Den oala koefficienen är ine mer än 8, vilke innebär a lydnaden får e låg genomslag. De finns ine heller krav på viss lydnadspoäng för a bli godkänd. UTDELANDE AV CACIT I SAMBAND MED IPO NORDIC STYLE Nordic Syle har den officiella beeckningen IPO Nordic syle (IPO NS) och lyder under e inernaionell regelverk. Under förusäning a prove är regisrera som inernaionell prov finns möjlighe a vinna CACIT och reserv-cacit, vilke är e inernaionell brukscerifika för arbeande raser (Cerifica d Apiude au Championna Inernaional de Travail). Dock finns resrikioner kring vilka raser som kan illdelas denna meri, se lisa nedan. I skyddshundsgruppen kan endas raser som faller under SBK:s avelsansvar illdelas CACIT/reserv-CACIT. RASER, GRUPP 1 Ausralian kelpie Beauceron KAN TILLDELAS CACIT Belgisk vallhund Berger des pyrénées à face rase Rappor, Spår, Sök ÖVRIGT Berger des pyrénées à poil long Rappor, Spår, Sök Varje grupp döms av e eller flera domarlag, besående av Border collie Rappor, Spår, Sök vå domare vardera. Öppen bedömning är obligaorisk vid Bouvier des ardennes lydnads- och skyddsmomenen och bör även illämpas vid Bouvier des flandres andra momen när domaren så finner lämplig. Briard Innan prove sarar ska hundarna genomgå en enklare menal bedömning där de preseneras för domaren i lös hängande Tysk schäferhund koppel. Domarens bedömning ugår från hundens reakioner. RASER, GRUPP 2 KAN TILLDELAS CACIT I Bedömningen ska pågå under hela prove och hund som uppvisar felakig menalie diskvalificeras, varvid aneckning görs Boxer Dobermann Hovawar i sarboken och skriflig rappor lämnas ill SBK:s usko för Riesenschnauzer prov och ävling. Roweiler I skyddshundsgruppen ska hunden erhålla mins 250 poäng, varvid mins 135 poäng i huvudmomene för a godkännas. I övriga grupper gäller mins 250 poäng, varvid mins 130 i huvudmomene under båda dagarna. Vid inernaionell ävling kan endas e CACIT per grupp delas u och 30 % av plaserna ska reserveras för uländska delagare innan loning om övriga plaser sker. Sarordningen loas separa för de vå dagarna. Poänggränserna för a kunna erhålla e CACIT/reserv-CACIT är a hunden vid prove uppnå i skyddshundsgruppen mins 400 poäng, varav mins 216 i huvudmomene, och i de övriga grupperna mins 544 poäng, varav mins 416 poäng i huvudmomene. För a en hund ska få ävla om CACIT/reserv-CACIT vid inernaionell prov ska hunden innan delagande ha erhålli lägs Very good eller 2:a pris i kvaliesbedömning på inernaionell usällning vid lägs 15 månaders ålder i bruksklass eller öppenklass. momenen kryp, segen och munkorgsarbee (i skydde) finns ine med i Nordic syle. 10

4 Nordic syle på Srängnäs BK Den juli arrangerade Srängnäs BK sin försa ävling i Nordic syle. De blev e lycka arrangemang med vå revliga ävlingsdagar som ros en del frågeecken kring reglerna gav mersmak hos både arrangörer och ävlande. Tävlingen i Srängnäs annonserades i grenarna spår och sök, LYDNAD MED FLERA TOLKNINGAR men då anmälningarna i sök ueblev kom de a bli en ren Lydnadsprogramme i Nordic syle är korare och har beydlig lägre koefficiener jämför med de svenska bruksproven, spårävling. Bland de io delagande ekipagen fanns fem olika raser (4 schäfer, 3 belgisk vallhund/malinois, hollandse herdershond, ausralian shepherd och saffordshire bullerrier) på slupoängen. Tros dea var de här som de flesa regel- vilke innebär a lydnaden har en avsevär mindre påverkan och ekipagen represenerade brukshundklubbarna i Srängnäs, diskussionerna uppsod. Några ävlande ansåg a reglerna Eskilsuna, Örebro, Gnesa-Trosa, Knivsa, Sala, Skuskär, för Nordic syle gav upphov ill flera olkningsmöjligheer och Trollhäan, Säffle och Trelleborg. bland anna diskuerades huruvida hela inkallningsmomene Programme i Nordic syle besår av fyra delar där huvudmomene uförs på vå olika dagar, sam lydnad och uppleande inräde på planen. Tävlingsledare Birgia Hoflin höll dock är kör om hunden reser sig vid de inledande läggande efer på varsin av de vå dagarna. Arrangörerna vid Srängnäs BK huvude kall och genomförde ävlingen enlig regelboken. hade fördela momenen så a lördagen innehöll spår och uppleande medan söndagens program besod av spår och lydnad. rierns apporering. Flera i publiken var oroade över hur den lil- Som en parenes måse de beräas om saffordshire bullerla hunden skulle klara den sora apporen. Men apporeringen SPÅR OCH UPPLETANDE Lördagens spårarbee började fin för samliga, då ine mindre än sju av de ävlande og full po (60 p) vid uppleande av spår och de åersående re följde srax därefer. Ingen av hundarna synes påverkad av den sörre uppagsruan i Nordic syle i jämförelse med de svenska bruksproven. Tyvärr blev själva spårarbee mer bekymmersam för flera ävlande, och fyra ekipage anecknades för noll poäng. De övriga fördelades mellan p (maxpoäng för spårarbee är 200 och gränsen för godkän är 130 vilke även inkluderar uppage). Vid uppleande var de dags för den enda hunden av icke-brukshundras a umärka sig. Snabb och effekiv plockade saffordshire bullerriern in samliga föremål och båda domarna häpnade över den lilla hundens kapacie. Tävlingens i särklass bäsa uppleande belönades med 72 p av 80 möjliga. När dagens momen var sammanräknade låg re schäferhundar i opp. GEMENSAM MIDDAG Srängnäs BK är en välurusad klubb som kan erbjuda övernaning i rum och plas för husvagn/husbil med illgång ill kök, dusch och basu. De ökar försås möjligheerna ill revlig samvaro och då ävlingen löpe över vå dagar arrangerades gemensam middag på kvällen, där såväl ävlande som funkionärer delog. E mycke revlig arrangemang som var väldig uppskaa av de ävlande. Men ävling är ävling och vid midna hade de flesa krupi ill sängs för a vara väl laddade inför ävlingens sisa och avgörande dag. ack vare nyss nämnda regel var de ändå nio ekipage ill sar. Under söndagen upprepades de fina spåruppagen, men yvärr även de mindre lyckade spårarbee där nu re hundar brö ävlingen och vå erhöll 0 poäng i beyg. De fyra som fick godkän i spårarbee gjorde dock rikig fina resula, med vå på maxpoängen 200 och vå på 180 p. De innebar a sex ekipage forsae ill lydnaden, men a endas vå av dessa hade möjlighe ill godkän resula i ävlingen (vilke kräver 130 p i spårarbee under båda dagarna). var dagens bäsa och renderade en välförjän dubbel-ia från domarpare. E revlig exempel på a även små hundar kan dela i Nordic syle. 12-ÅRIG VINNARE Med full poäng på såväl uppag som spårarbee under söndagen hade Sig Sangvik och Windedos Nike (ausralian shepherd) segla upp som den främse umanaren ill försaplasen, och med ävlingens bäsa lydnad säkrade de segern srax före Annelie Boman och Enduros Dio. Båda dessa ekipage genomförde Även små hundar fixar NORDIC STYLE! SPÅR OCH LYDNAD Söndagen började med ny loning av sarordningen. I Nordic syle är de illåe a forsäa ävlingen även för de som ine uppnå godkän poäng under försa dagen (dock uan möjlighe a uppnå godkän resula under ävlingen som helhe). Tyvärr hade de ledande ekipage få avbrya ävlingen för a åka hem, men Sig Sangvik och Winedos Nike, vinnare av Nordic syle på Srängnäs BK. 11

5 ävlingen med beyge godkän. De har vari en hel del a fundera över, men jag ycker a vi Vad ycke då Sig Sangvik, som erfaren bruksävlande, har lös de på e bra sä. Alla ävlande fick samma upplägg, om Nordic syle? vilke är vikig. En revlig ävlingsform som passar oss som har lie äldre Även domarna Anders Åberg och Ola Hansson håller med hundar eller de som har hundar som kan ha svår med vissa om behove av diskussioner kring regelverke: momen i brukslydnaden. Min hund är dryg 12 år och även De finns e behov av a diskuera och förydliga reglerna fas hon forfarande är pigg så hoppar och kryper hon ine så och förhoppningsvis kommer Nordic syle a ingå i domarkonferenserna framöver. Till exempel sår de inge om hur bra längre. Men Nordic syle fungerade bra för oss. På frågan varför han anmälde sig ill ävlingen, svarar Sig: ljudande hundar ska bedömas. Vi har dock lös frågeecknen För a jag var nyfiken! Jag har allid hålli på med spår genom a diskuera med varandra sam a förlia oss ill reglerna i de svenska bruksprovens högre klass, som är ingångs- och ville esa för a se om de kanske var någo för min klubb, Eskilsuna BK, a a in i ävlingsprogramme. De är svår a krave för Nordic syle. De känns som bedömningen har gå läsa sig ill en ny ävlingsform, så jag ville esa själv. En annan bra och vi har ine heller få några klagomål. fördel är a lydnaden är enklare i Nordic syle. Jag ror a Flera av funkionärerna anser dock a Nordic syle är allför osynlig inom SBK. Anders Åberg ger sin synpunk: lydnaden i svenskbrukse är svår för oss äldre män. De är olycklig a Nordic syle ine ligger i den vanliga ävlingskalendern och a anmälan och resularedovisning ine sker på samma sä som för övriga grenar. De gör de svår a hia ävlingar och kan krångla ill de för både ävlande och arrangörer. Vi har upplev e sor inresse för vår ävling och de inresse måse as illvara. De ska vara enkel a hia regler och informaion om ävlingar. När vi nu har en ny bruksgren så måse vi sasa på den! Övre raden, segrarna vid ävlingen på Srängnäs BK. Från vänser Annelie Boman, Sig Sangvik och Caroline Ling. Nedre raden, ävlingsfunkionärerna Thorbjörn Brodin, Ola Hansson, Birgia Hoflin och Anders Åberg. ERFARENHETER FRÅN FUNKTIONÄRERNA Vilka erfarenheer drar då funkionärerna av sin försa ävling i Nordic syle? De försa som nämns är behove av e ydlig regelverk och diskussioner om ävlingarnas upplägg. Tävlingsledare Birgia Hoflin beräar: Vi har diskuera mycke kring hur reglerna ska olkas. KOMMENTARER FRÅN DE TÄVLANDE A döma av ävlingen i Srängnäs så har IPO Nordic syle en ljus framid. Här cieras några omdömen. En ydlig bruksgren, men uan den allvarliga cerjaken som ine allid ar fram de bäsa hos folk. Gladare, lekfullare och mer gemenskap. De är bra a man får forsäa även om man sprucki i försa spåre, a ävlingen ine ar slu direk efer e mindre lycka uförande. En möjlighe a kunna forsäa ävla med hundar som börjar bli ill åren eller yngre hundar som har ill exempel en dålig armbåge eller rygg som gör a de ine kan krypa eller hoppa. De bäsa är a de är vå dagar. De är rolig a följa samma hundar under vå dagar och de blir en fin gemenskap mellan de ävlande. Den gemensamma middagssamlingen på kvällen var de bäsa jag upplev på länge vid en bruksävling. De var som förr i iden, då de ine bara handlade om ävling uan lika mycke om glädje och gemenskap. Saisik Inrodukionen av Nordic syle i Sverige har gå oväna rög. Sedan grenen blev officiell har endas fem klubbar arrangera ävlingar och re arrangörer har få sälla in på grund av ueblivna anmälningar. De som genomför ävlingar är Schäferklubbens väsra disrik, Sölvesborgs BK, Söderälje BK, Roslagens BK och Srängnäs BK. Toal är de 33 hundar som ävla i Nordic syle, varav sju har sara mer än en gång. Genomsnisåldern på hundarna är run sju år. Tre CACIT har delas u. VILKA HUNDAR TÄVLAR? Raser som delagi med godkän resula är schäfer, belgisk vallhund/malinois, ausralian kelpie, ausralian shepherd, hollandse herdershond, riesenschnauzer, roweiler, belgisk vallhund/ervueren, hovawar, border collie, labrador reriever, flacoaed reriever och saffordshire bullerrier. TÄVLINGAR FÖRDELAT PÅ RAS OCH GREN RAS SPÅR SÖK SKYDD GODKÄNDA CACIT Ausralian kelpie Ausralian shepherd Belg.vallhund/malinois Belg.vallhund/ervueren Collie, långhår Hollandse herdershond Hovawar Riesenschnauzer Roweiler Schäfer Bordercollie Bordererrier Flacoaed reriever Golden reriever Labrador reriever Saffordshire bullerrier

6 Framiden för Nordic syle NORDIC STYLE BEHÖVS De mesa pekar på a Nordic syle fyller e behov i brukshundsverige och a de borde finnas e sor anal presumiva ävlande. Ine mins bör grenen hälsas med enusiasm av de som eferlys mer fokus på fälarbee i bruksproven. Även ävlingsinresserade med äldre eller funkionell nedsaa hundar bör uppskaa möjligheen a ävla vidare uan a behöva usäa hundarna för vissa mer fysisk krävande momen. Nordic syle borde vara en revlig gren för rasklubbsmäserskap eller umaningar mellan klubbar, då ävlingen går över vå dagar med möjlighe ill gemensam samvaro på kvällen efer försa ävlingsdagen. SÅ VARFÖR ÄR DET INTE FLER SOM TÄVLAR? Schäferklubbens väsra disrik är en av de klubbar som har sörs erfarenhe av NS. Ordförande Reine Oskarsson beräar hur han ser på grenen: Jag är förvånad a ine fler brukshundsägare och rasklubbar visar inresse för Nordic syle. De handlar om e umärk alernaiv ill våra övriga bruksprov där eliklassen ine längre är gjord för brukshundar, då våra sora och unga raser ine är byggda för dagens domarbedömningar. Inge on om de andra raserna, men vi måse ha bruksprov som passar brukshundraserna. I Schäferklubben arbear vi för a få u Nordic syle på de lokala klubbarna i lande och jag vill uppmana övriga rasklubbar inom SBK a börja ia på grenen. De finns så mycke som alar för Nordic och vi måse få brukshundsägare och rasklubbar a uppäcka dea. Vi behöver få u ävlande i lande så a fler får möjlighe a vara med. Fler ävlingar ger högre saus, vilke i sin ur innebär a fler brukshundar kommer ill ävling. Reino avsluar: Probleme idag ligger i delagaranale och ubude av ävlingar. SBK måse lyfa fram Nordic och ge möjlighe a dela u cer för a göra grenen mer arakiv. Kanske är de även så a ingångsnivån är för hög och bör sänkas ill lägre klass för a få far på delagande. Nordic syle behövs och vi måse se ill a fler uppäcker de! VAD ANSER SBK:s UTSKOTT FÖR PROV OCH TÄVLING/UG BRUKS? Anna Haeggblom Bjellå är konakperson för Nordic syle i SBK:s usko för prov och ävling/ug bruks: Nordic syle är en umärk gren för de som vill a specialen ska vara avgörande och är mindre inresserade av lydnaden. De är en mycke revlig ävlingsform som ofa innehåller samkväm på lördagskvällen. Kamraskap och samhörighe kan gynnas av denna yp av vådagarsävlingar. De har dock blivi en veksam sar för den nya ävlingsgrenen. Kanske beror de på a ävlingen ligger över vå dagar, och a de är många som har svår a övernaa för a kunna ävla? Kanske upplever klubbarna a arrangemange är för sor då de ill exempel skall vara olika spår de vå dagarna? Når reklamen/informaionen u ill klubbar och ävlande? Ve bruksfolke om a Nordic syle finns? Anna Haeggblom Bjellå ser dock posiiv på framiden för Nordic syle och även hon har flera förslag ill hur ävlingsformen ska kunna a far i Sverige: Nordic syle behöver komma med i SBK Tävling. Naionella cerifika och championa måse illkomma för a de ävlande ska finna ävlingen inressan. SM bör arrangeras. De är samma regler i Nordic syle som vid de nordiska mäserskapen. Kanske bör en landslagsplas så småningom vikas å den som preserar bäs i NS under åre? Mer reklam och informaion om grenen behövs! VAD GÖR VI NU? Tävlingsinresserade hundägare: Fundera på om Nordic syle kan vara någo för dig. Anmäl ill en ävling, om ine anna så för a de är rolig a esa någo ny. SBKs lokalklubbar: Arrangera kurser i NS. Se över möjligheen a arrangera ävling, på egen hand eller i samarbee med andra klubbar. SBKs disrik: Verka för a öka kunskapen i disrike och söa de klubbar som arrangerar. Anordna disriksmäserskap. SBKs rasklubbar: Öka kunskapen om NS i rasklubben och uppmunra ill ävling. Arrangera ävlingar. Lägg in grenen i rasmäserskape. Cenrala SBK: Se över de förslag som framkommi ovan. Se ill a hundägarna uppäcker Nordic syle och a ävlingsformens arakionskraf ökar. Lå oss hoppas a 2017 blir åre då Nordic syle får si genombro i Sverige. n 13