n Ekonomiska kommentarer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "n Ekonomiska kommentarer"

Transkript

1 n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken. I denna kommenar analyseras revideringar av löneufallen som i denna saisik sker löpande under olv månaders id. Revideringarna följer e sysemaisk mönser. Man kan därför använda sig av revideringarna och försa preliminära löneufall för a göra prognoser för kommande definiiva löneufall. I kommenaren preseneras också en meod för a göra dea. Meoden ger skaningar på definiiva löneufall som har hög räffsäkerhe, vilke är beydelsefull för Riksbankens prognoser för den framida löneuvecklingen. Analys av revideringar i konjunkurlönesaisiken Ted Aranki och Ken Friberg 1 Förfaarna är verksamma på avdelningen för penningpoliik Revideringar av ufall är vanlig förekommande i makroekonomisk saisik som ill exempel naionalräkenskaperna och konjunkurlönesaisiken. Dea kan vara problemaisk, då ekonomiska och poliiska beslu ofa baseras på analyser av de senase publicerade ufalle. Om de preliminära ufallen revideras på e sysemaisk sä kan dock denna sysemaik användas för a prognosisera de sluliga ufalle. I denna ekonomiska kommenar analyseras revideringarna i den månaliga konjunkurlönesaisiken från Medlingsinsiue. En egenskap hos denna saisik är a ufallen revideras löpande under olv månaders id. De ar allså olv månader innan de preliminära saisikufalle blir definiiv. E formell es visar a revideringarna, de vill säga skillnaden mellan definiiva ufall och försa preliminära ufall, följer e sysemaisk mönser. De är därför möjlig a använda de försa preliminära löneufallen för a prognosisera kommande definiiva löneufall. I kommenaren preseneras också en meod för a göra dea. Meoden ger prognoser som har hög räffsäkerhe. Riksbankens löneprognoser baseras på konjunkurlönesaisiken Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin som preseneras i de penningpoliiska rapporerna och uppföljningarna. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken från Medlingsinsiue. 2 Konjunkurlönesaisiken är en urvalsundersökning för näringslive (med e urval på cirka föreag under 2010) och en oalundersökning för den offenliga sekorn. 3 För a få fram e må på löner för hela ekonomin vikar Medlingsinsiue saisiken med hjälp av beräknade lönesummor. I konjunkurlönesaisiken anges lön för arbead id, de vill säga lön exklusive sjuklön, semeserersäning, bonusar, avgångsvederlag och skaeplikiga löneförmåner. 4 Medlingsinsiue korrigerar saisiken främs för arbesidsförkorningar och engångsbelopp som ersäer lokala lönepåslag. Konjunkurlönesaisiken besår av månadssaisik för löneuvecklingen i hela ekonomin från januari 1995 och kvaralssaisik som är illgänglig från och med redje kvarale Mellan 1995 och 1997 varierade löneökningsaken krafig (från 2,3 procen i januari 1995 ill 7,1 procen i maj 1996, mä som årlig procenuell förändring), men efer 1997 har löneökningsaken vari relaiv sabil och lega run 3,6 procen (se diagram 1). Lönerna har sedan mien av 1992 öka med cirka 3,7 procen i genomsni per år. 1 Förfaarna ackar Michael K. Andersson, Mikael Apel, Joanna Gerwin, Jesper Hansson, Björn Lagerwall och Chrisina Nyman för värdefulla synpunker. Evenuella felakigheer i kommenaren beror enbar på förfaarna. De synpunker som framförs i kommenaren är förfaarnas egna och ine Riksbankens. 2 Riksbanken gör även prognoser för imlöneuvecklingen enlig naionalräkenskaperna, uvecklingen av arbeskosnaderna per imme sam uvecklingen av arbeskosnaderna per producerad enhe. 3 Lönesaisik för arbeare inom indusrin har publiceras kvaralsvis sedan 1940-ale. Saisiken byggdes u 1991 då löner för arbeare och jänsemän i hela näringslive började undersökas. Beslue av a bygga u lönesaisiken föregicks av förslag i de offenliga uredningarna SOU 1988:35 och SOU 1990:63. Arbesgivarverke, Kommunförbunde och Landsingsförbunde har producera kvaralsvis lönesaisik för saen, primärkommuner och landsing sedan SCB fick ansvare för lönesaisik för primärkommuner och landsing i januari 1999 och för saen i januari Undersökningarna för näringslive, primärkommunerna och landsingen görs sedan januari 1995 varje månad. Lönesaisiken blev månalig för saen förs i januari I konjunkurlönesaisiken anges fakiska imlöner för arbeare i näringslive. För jänsemännen i näringslive och för ansällda i den offenliga sekorn anges däremo överenskomna månadslöner. Löner inklusive och exklusive rörliga illägg redovisas separa för arbeare och jänsemän i näringslive. Se ill exempel Konjunkurinsiue (2008) för en mer uförlig beskrivning av lönesaisiken. NR 3, E K O N O M I S5 K A O K T OM B ME R E N2 T0 A1 R0 E R N R 3,

2 Konjunkurlönesaisiken är preliminär i olv månader Ufallen i konjunkurlönesaisiken revideras löpande under olv månaders id. 5 De ar allså olv månader innan de preliminära saisikufalle för en specifik månad blir definiiv. Efersläpningen i konjunkurlönesaisiken beror på a reroakiva löneubealningar inkommer löpande i saisiken. En reroakiv löneubealning kan ill exempel vara skillnaden mellan den nya och den förra lönenivån enlig cenrala aval, och den förs in i konjunkurlönesaisiken bakå i iden från den idpunk då de gamla kollekivavale löpe u. Reroakiva löneubealningar kan också bero på fördröjningar i den lokala lönebildningen. SCB:s egen definiion av reroakiva löner i undersökningen är följande: Med reroakiv lön menas den lön som har bealas u efer avsluade lokala eller cenrala förhandlingar och som avser idigare månader än ubealningsmånaden. Revideringarna i konjunkurlönesaisiken innebär a de för varje månad publiceras elva preliminära ufall, de vill säga e försa preliminär ufall, e andra preliminär ufall och så vidare upp ill e elfe preliminär ufall. De olfe ufalle räknas som definiiv. Revideringen av de försa preliminära ufalle är i genomsni sörs. Den genomsniliga sorleken på revideringarna avar därefer gradvis allefersom nya preliminära ufall inkommer. Diagram 2 visar hur den genomsniliga skillnaden mellan de definiiva ufallen och de preliminära ufallen för löner i hela ekonomin minskar ju fler revideringar som förs in i konjunkurlönesaisiken. I genomsni revideras de försa preliminära ufalle upp med dryg 0,5 procenenheer. De andra preliminära ufalle revideras upp med näsan 0,4 procenenheer i genomsni. Efer sju preliminära ufall är den genomsniliga revideringssorleken endas marginell (mindre än 0,1 procenenheer). De kan illäggas a de under ensaka månader förekommer nedrevideringar av de preliminära ufallen på sekor- och branschnivå, men ufallen revideras i huvudsak uppå. Under perioden januari 2004 ill juni 2009 har den genomsniliga revideringen vari sörre i den offenliga sekorn än i näringslive. I den offenliga sekorn har de försa preliminära ufalle revideras med i genomsni 0,8 procenenheer, medan i näringslive har de i genomsni revideras med 0,4 procenenheer. Sorleken på revideringarna i lönesaisiken varierar mellan åres olika månader. Diagram 3 visar den genomsniliga revideringssorleken mellan de försa preliminära ufalle och de definiiva ufalle för löner i hela ekonomin för respekive månad sedan januari Revideringarna har vari som sörs under april och maj. Dea beror sannolik på a de under dessa månader har förekommi lönerevision, de vill säga man har inför nya lönenivåer enlig löneaval, för en sor del av arbesmarknaden. Revideringar och förusägbarhe Revideringar av ufall är vanlig förekommande i makroekonomisk saisik. Ofa baseras analyser på de senase publicerade ufalle (och idigare preliminära ufall ignoreras). I den ekonomiska lierauren är nyheer (news) eller brus (noise) vederagna begrepp när de gäller revideringar av saisik. 7 En revidering som beror på nyheer innebär a de preliminära ufalle är en opimal prognos för de definiiva ufalle. Med de menas a man vid den idpunk då de preliminära ufalle publiceras har använ all informaion som då fanns illgänglig de hade allså ine gå a göra en bäre prognos vid dea illfälle. Tillkommande revideringar reflekerar då enbar den informaion som inkommer vid senare illfälle. Vid förekoms av brus däremo ugör de preliminära ufalle de sanna värde inklusive e mäfel. Revideringarna beror därmed ine på ny informaion, uan endas rä- 5 De bör nämnas i dea sammanhang a en revideringsperiod på e år ine är anmärkningsvär lång id vad gäller ekonomisk saisik. Exempelvis revideras naionalräkenskaperna bakå i iden löpande under flera år. 6 För denna analys har vi samla in uppgifer om försa preliminära ufall i näringslive och i den offenliga sekorn från och med januari Tidsserien för försa preliminära ufall för hela ekonomin är vikad med hjälp av Medlingsinsiues löpande viker som ugår från konjunkurlönesaisikens lönesummor. De är svår a förlänga idsserierna så mycke längre bakå i iden efersom dokumenaion över de försa preliminära ufallen saknas hos några av saisikproducenerna. E anna skäl är a lönesaisik för den saliga sekorn började samlas in per månad förs i januari För mer informaion om dea se Riksbanken (2002). 7 Se ill exempel Mankiw, Runkle och Shapiro (1984) sam Mankiw och Shapiro (1986). Med ermen nyheer menas a revideringarna besår av ny informaion och med ermen brus menas a revideringarna reducerar delar av de mäfel (brus) som förekommer i de preliminära ufallen. 2 E K O N O M I S K A K O M M E N T A R E R N R 3,

3 ar ill problem med de preliminära esimaen, exempelvis bias. De preliminära ufalle är därför ine en opimal prognos av de definiiva ufalle. P D Relaionen mellan revidering ( r ), preliminär ufall ( X ) och definiiv ufall ( X ) D P kan beskrivas som r = X X. Om revideringarna är korrelerade med preliminära ufall så kan de reducera brus och är därmed förusägbara. Exempelvis kan höga preliminära ufall innebära a revideringarna blir små och vice versa. De finns i dea fall sysemaik i revideringarna och en ekonomerisk modell kan vara användbar för a skaa sorleken på kommande revideringar. Om revideringarna däremo är okorrelerade med preliminära ufall så är revideringarna drivna av nyheer och kan därmed ine förusägas. Revideringarna är allså slumpmässiga och en ekonomerisk modell ger ingen användbar informaion för a besämma sorleken på kommande revideringar. De preliminära ufallen kommer i dea fall a vara opimala prognoser av de definiiva ufallen. E formell es för revideringarnas förusägbarhe I prakiken kan både nyheer och brus finnas i daa och de kan därför vara lämplig a esa för dea. De är i ugångsläge ganska uppenbar a revideringarna i konjunkurlönesaisiken kan karakeriseras som brusreducerande. Informaion om nya reroakiva löneubealningar ill följd av exempelvis fördröjningar i den lokala lönebildningen inkommer löpande i saisiken, vilke innebär a revideringarna kommer a vara sörre än noll. De preliminära ufallen är allså (sysemaisk) lägre än de definiiva ufallen. De åerkommande preliminära ufallen räar ill nivåfele i de försa preliminära ufalle, vilke gör a fele gradvis minskar för a efer olv månader bli noll. De preliminära ufallen kommer därför ine a vara opimala prognoser av de definiiva ufalle. Vi väljer a ändå esa dea med e formell es som kallas Mincer-Zarnowizs (1969) es. I ese suderas relaionen mellan revideringarna och de preliminära ufallen genom a revideringarna ( r ), de vill säga skillnaden mellan definiiva D ufall ( W och försa preliminära ufall, esimeras som en funkion av de försa ) preliminära ufallen, nämligen: r = α + βw + u. P I ekvaionen esas nollhypoesen a α = β = 0, de vill säga a revideringarna är oförusägbara. Om hypoesen förkasas kan vi dra slusasen a de finns e samband mellan revideringarna och de försa preliminära ufallen. Därmed kan försa preliminära ufall användas för a prognosisera kommande revideringar. Om nollhypoesen däremo ine kan förkasas kan vi dra slusasen a de ine finns någo samband mellan de försa preliminära ufallen och revideringarna. I dea fall kan allså försa preliminära ufall ine användas för a prognosisera kommande revideringar. Tabell 1 redovisar resulae från ese. I de gemensamma F-ese kan nollhypoesen α = β = 0 förkasas, vilke är de förvänade resulae. Tese indikerar allså a revideringarna är förusägbara. Revideringarna följer e sysemaisk mönser och kan karakeriseras som brusreducerande. Den låga förklaringsgraden i skaningen kan olkas som a graden av förusägbarhe i revideringarna är lien. Ekvaionen i abell 1 innebär också a revideringen i genomsni kommer a uppgå ill 1,28 procenenheer då försa preliminära ufall är noll. Konsanen i skaningen är allså beydande. Dea kan olkas som a de finns en ydlig bias i de försa preliminära ufallen en bias eller e brus som reduceras ju fler preliminära ufall som inkommer. 3 E K O N O M I S K A K O M M E N T A R E R N R 3,

4 Tabell 1. Resula från Mincer-Zarnowizs es för sambande mellan revideringar och försa preliminära ufall i konjunkurlönesaisiken under perioden januari 2001 juni 2009 Konsan 1,28 (6,28) Försa preliminära ufall -0,22 (-3,35) F-värde 11,23 (0,00) (p-värde) (0,00) Förklaringsgrad 0,10 Anal observaioner 102 Anm. Beroende variabel är revideringssorleken mellan definiiva ufall och försa preliminära ufall mä i procenenheer. Inom paranes vid respekive koefficienskaning redovisas -värdena för hypoesen a koefficienen är lika med noll. F-värde redovisar resulae från e gemensam F-es av hypoesen a alla koefficiener är noll. 2 Förklaringsgraden mäs med R. Modeller för revideringar i konjunkurlönesaisiken Tesresulae indikerar allså a revideringarna i konjunkurlönesaisiken följer e sysemaisk mönser. Därmed kan försa preliminära ufall användas för a prognosisera kommande definiiva ufall. Riksbanken har därför agi fram ekonomeriska modeller för dea ändamål. Sådana modeller kan poeniell förbära prognoserna för löneuvecklingen och därmed underlage för de penningpoliiska besluen. Olika idsseriemodeller används på Riksbanken för a modellera och prognosisera revideringarna mellan försa preliminära löneufall och definiiva löneufall. I modellerna används både auoregressiva ermer (AR) och glidande medelvärdesermer (MA), vilke hel enkel innebär a hisoriska daa för serien ifråga, i dea fall revideringarna, ingår i skaningarna. 8 Specifikaionerna innehåller även säsongdummies för a fånga upp de sysemaiska mönsre i revideringarna. 9 Specifika idsdummy-variabler inkluderas också vid behov i syfe a fånga exremvärden. Ekvaionen nedan visar en generell specifikaion av de modeller som esimeras. 10 I modellen förklaras variaionen i revideringarna av de försa preliminära ufalle P ( W ), och egendynamiken i revideringarna. Yerligare förklarande variabler kan inkluderas i specifikaionen för a förklara variaionen i revideringarna. En sådan variabel är exempelvis cenral avalade löner som samvarierar relaiv väl med definiiv ufall. Diagram 4 visar hur de akuella serierna samvarierar i Riksbankens modeller för a esimera kommande definiiva löneufall. Med hjälp av dessa modeller ar man fram prognoser på revideringssorleken rˆ, som i sin ur illsammans med de försa preliminära ufalle ger esima för definiiva löner ˆ D P W = W + rˆ. Modellerna ger prognoser med hög räffsäkerhe Prognosuvärderingar visar a modellerna som Riksbanken agi fram för a esimera de definiiva löneufallen har en god prognosförmåga. 11 En uvärdering visar exempelvis a cirka 85 procen av modellprognoserna på olv månaders sik hamnar inom e oleransinervall på ±0,10 procenenheer run de definiiva ufalle. 12 Den höga räffsäkerheen hos modellprognoserna är excepionell i prognossammanhang, men beror givevis på a revideringarna följer e sysemaisk mönser och därmed kan 8 Med auoregressivie menas a observaioner av en idsserie är korrelerade med idigare observaioner av samma idsserie. 9 De bör nämnas i dea sammanhang a avalsperioderna har vari relaiv homogena under den akuella esimeringsperioden, vilke har bidragi ill a säsongdummies blivi signifikana i skaningarna. Om sarpunken för avalsperioderna och deras längd ändras kan dessa variabler komma a bli insignifikana. 10 Förfaarna kan på begäran lämna exaka specifikaioner av modellerna. 11 För en mer allmän informaion om modellers prognosförmåga se ill exempel Andersson och Löf (2007). 12 E sä a uvärdera modellers prognosförmåga är a besämma e inervall run de definiiva ufallen och sudera hur sor del av prognoserna som hamnar inom dea inervall för en lämplig prognoshorison, ill exempel olv månader för saisik som revideras under olv månaders id. E sådan inervall kan väljas uifrån vad en prognosmakare anser vara accepabel ur e prognoshänseende, de vill säga e oleransinervall. 4 E K O N O M I S K A K O M M E N T A R E R N R 3,

5 användas för a prognosisera de kommande definiiva löneufallen. Däruöver visar en sedvanlig prognosuvärdering, där roen ur medelkvadrafele (RMKF) används, a modellerna i genomsni har en bäre prognosförmåga under samliga prognoshorisoner jämför med en prognosmeod som använder e medelvärde av de definiiva ufallen. Sammanfaningsvis kan man allså konsaera a den goda prognosförmågan gör idsseriemodellerna ill användbara verkyg vid bedömningen av nivån på de kommande definiiva löneufallen. Sammanfaning Denna ekonomiska kommenar visar a de finns ydliga ecken på a revideringarna i konjunkurlönesaisiken, de vill säga skillnaden mellan de definiiva ufallen och de försa preliminära ufallen för löner, är sysemaiska. Man kan därmed använda sig av revideringarna och försa preliminära ufall för a göra prognoser för kommande definiiva löneufall. Olika uvärderingsmeoder visar a sådana skaningar av revideringarna har hög räffsäkerhe. Diagram Diagram 1. Löner i hela ekonomin enlig konjunkurlönesaisiken under perioden juli 1992 juni 2009, årlig procenuell förändring Källor: Medlingsinsiue och SCB. 0,6 Diagram 2. De genomsniliga skillnaderna mellan definiiva och preliminära ufall för löner i hela ekonomin enlig konjunkurlönesaisiken under perioden januari 2004 juni 2009, procenenheer 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0, Anm. 1 indikerar de försa preliminära ufalle, 2 de andra preliminära ufalle osv. 12 indikerar de definiiva ufalle. Källor: Medlingsinsiue, SCB och Riksbanken. 5 E K O N O M I S K A K O M M E N T A R E R N R 3,

6 1,2 Diagram 3. Den genomsniliga revideringssorleken per månad för löner i hela ekonomin enlig konjunkurlönesaisiken under perioden januari 2001 juni 2009, procenenheer 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 januari februari mars april maj juni juli augusi sepember okober november december Källor: Medlingsinsiue, SCB och Riksbanken. 5 Diagram 4. Definiiva löneufall, försa preliminära löneufall, revideringar och cenral avalade löner under perioden januari 2001 juni 2009, årlig procenuell förändring Revidering Försa preliminär ufall Definiiv ufall Cenral aval Källor: Medlingsinsiue, SCB och Riksbanken. Referenser Andersson, M. K. och Löf, M. (2007), Riksbankens nya indikaorprocedurer, Penning- och valuapoliik 2007:1, s Konjunkurinsiue (2008), Löneökningar enlig olika saisiska källor, fördjupning i Lönebildningsrapporen 2008, s Mankiw, N. G., D. E. Runkle and M. D. Shapiro (1984), Are Preliminary Announcemens of he Money Sock Raional Forecass?, Journal of Moneary Economics, 14, s Mankiw, N. G. and M. D. Shapiro (1986), News or Noise: An Analysis of GNP Revisions, Survey of Curren Business, May, s Mincer J. och V. Zarnowiz (1969), The Evaluaion of Economic Forecass i Mincer J. (red.), Economic Forecass and Expecaions, NBER, New York. SOU (1988:35), Offenlig lönesaisik Behov och produkionsformer, Delbeänkande från 1987 års lönekommié, Sockholm. SOU (1990:63), Svensk lönesaisik, Beänkande från 1987 års lönekommié, Sockholm. Riksbanken (2002), Lönesaisik och uppdaering av avalsläge våren 2002, fördjupning i Inflaionsrappor 2002:2, s E K O N O M I S K A K O M M E N T A R E R N R 3,

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Växelkursprognoser för 2000-talet

Växelkursprognoser för 2000-talet Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Förord: Sammanfattning:

Förord: Sammanfattning: Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare

Läs mer

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid

Läs mer

Det svenska konsumtionsbeteendet

Det svenska konsumtionsbeteendet NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996 Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

Teknisk not: Lönealgoritmen

Teknisk not: Lönealgoritmen Teknisk not: Lönealgoritmen Konjunkturlönestatistiken, som räknas till den officiella lönestatistiken, har som huvudsyfte att belysa nivån på arbetstagarnas löner i Sverige och hur dessa utvecklas. Konjunkturlönestatistiken

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14 1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14

Läs mer

Är staten löneledande? En ekonometrisk studie av löneutvecklingen för statligt anställda och privata tjänstemän 1970 2002

Är staten löneledande? En ekonometrisk studie av löneutvecklingen för statligt anställda och privata tjänstemän 1970 2002 Är saen löneledande? En ekonomerisk sudie av löneuvecklingen för salig ansällda och privaa jänsemän 1970 2002 Innehåll Förord 5 Inrodukion 6 Tidigare sudier 8 Den saliga lönebildningens uveckling 10 Daa

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten?

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten? Rappor ill Finanspoliiska råde 2010/1 Hur varakig är en förändring i arbeslösheen? U. Michael Bergman Københavns Universie, EPRU, FRU och Finanspoliiska råde De åsiker som urycks i denna rappor är förfaarens

Läs mer

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2 Föreläsning 8 Kap 7,1 7,2 1 Kap 7: Klassisk komponenuppdelning: Denna meod fungerar bra om idsserien uppvisar e saisk mönser. De är fyra komponener i modellen: Muliplikaiv modell: Addiiv modell: där y

Läs mer

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15 Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus

Läs mer

Inflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin

Inflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin Inflaion och relaiva prisförändringar i den svenska ekonomin AV BENGT ASSARSSON Beng Assarsson är verksam på avdelningen för penningpoliik vid Sveriges riksbank och vid Naionalekonomiska insiuionen vid

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet 1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe

Läs mer

Realtidsuppdaterad fristation

Realtidsuppdaterad fristation Realidsuppdaerad frisaion Korrelaionsanalys Juni Milan Horemuz Kungliga Tekniska högskolan, Insiuion för Samhällsplanering och miljö Avdelningen för Geodesi och geoinformaik Teknikringen 7, SE 44 Sockholm

Läs mer

En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln

En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln Bakgrundsfaka En flashesimaor för den privaa konsumionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och dealjhandeln En idsserieanalys med hjälp av saisikprogramme TRAMO 006: Ekonomisk saisik I serien Bakgrundsfaka

Läs mer

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll? Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-

Läs mer

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

Är valutamarknader effektiva? En kointegrationsanalys av spot- och forwardkurser

Är valutamarknader effektiva? En kointegrationsanalys av spot- och forwardkurser NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee C Förfaare: Per Haldén och Jonas Rydén Handledare: Annika Alexius och Chrisian Nilsson H 06 Är valuamarknader effekiva? En koinegraionsanalys

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

Riksbankens nya indikatorprocedurer

Riksbankens nya indikatorprocedurer Riksbankens nya inikaorproceurer MICHAEL K. ANDERSSON OCH MÅRTEN LÖF Förfaarna har okorera i ekonomeri och är verksamma vi Riksbankens prognosenhe. De senase åren har cenralbanker värlen över inressera

Läs mer

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s

Läs mer

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15 Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

Föreläsning 7 Kap G71 Statistik B

Föreläsning 7 Kap G71 Statistik B Föreläsning 7 Kap 6.1-6.7 732G71 aisik B Muliplikaiv modell i Miniab Time eries Decomposiion for Försäljning Muliplicaive Model Accurac Measures Från föreläsning 6 Daa Försäljning Lengh 36 NMissing 0 MAPE

Läs mer

2009-11-20. Prognoser

2009-11-20. Prognoser 29--2 Progoser Progoser i idsserier: Gissa e framida värde i idsserie killad geemo progoser i regressio: De framida värde illhör ie daaområde. fe med e progosmodell är a göra progos, ie a förklara de hisoriska

Läs mer

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna?

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Handledare: Pär Holmberg och Erik Glans Termin och år: Höserminen 2007 Är erminspriserna på Nord Pool snedvridna? En sudie av

Läs mer

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning

Läs mer

Föreläsning 8 Kap G71 Statistik B

Föreläsning 8 Kap G71 Statistik B Föreläsning 8 Kap 6.8 732G71 Saisik B Y Saionarie 25 2 För en saionär idsserie gäller 15 1 E(y ) = Var(y ) = 2 Corr(y, y -k ) beror bara av k (idsavsånde) och allså ine av. Uryck i ord: korrelaionen på

Läs mer

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet?

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet? Föreagsekonomiska Magiseruppsas Insiuionen Höserminen 2004 Opimal prissäkringssraegi i e råvaruinensiv föreag Kan de ge förbärad lönsamhe? Förfaare: Marin Olsvenne Tobias Björklund Handledare: Hossein

Läs mer

SCB:s modell för befolkningsprognoser

SCB:s modell för befolkningsprognoser BAKGRUNDSMATERIAL OM DEMOGRAFI, BARN OCH FAMILJ 2005:1 SCB:s modell för befolkningsprognoser En dokumenaion Saisiska cenralbyrån 2005 Background maerial abou demography, children and family 2005:1 SCB

Läs mer

Regelstyrd penningpolitik i realtid

Regelstyrd penningpolitik i realtid Naionalekonomiska Insiuionen Regelsyrd penningpoliik i realid En konrafakisk simulering med realidsdaa Magiseruppsas 4 juni 2008 Handledare: Klas Freger Förfaare: Marin Henriksson Handledare: Jesper Hansson

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån 2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 Enkäresula Enkä: Saus: Uvärdering, VeTer, HT12 öppen Daum: 2012-10-30 14:07:01 Grupp: Besvarad av: 19(60) (31%) Akiverade delagare (Veenskapseori (4,5hp) HT1 2) 1.

Läs mer

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

Icke förväntad korrelation på den svenska aktiebörsen. Carl-Henrik Lindkvist Handledare: Johan Lyhagen

Icke förväntad korrelation på den svenska aktiebörsen. Carl-Henrik Lindkvist Handledare: Johan Lyhagen Icke förvänad korrelaion på den svenska akiebörsen Carl-Henrik Lindkvis Handledare: Johan Lyhagen Sammanfaning Denna uppsas avser a undersöka och, i den mån de går, förklara icke förvänad korrelaion mellan

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor

Läs mer

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Om exponentialfunktioner och logaritmer Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. Den änka gången är som följer: a) Läs igenom huvudeens

Läs mer

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator Tryckoberoende elekronisk flödesregulaor Beskrivning är en komple produk som besår av e ryckoberoende A-spjäll med mäenhe som är ansluen ill en elekronisk flödesregulaor innehållande en dynamisk differensryckgivare.

Läs mer

Taylor- respektive McCallumregeln för Sverige

Taylor- respektive McCallumregeln för Sverige NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie D-uppsas Förfaare: Pia Fromle Handledare: Annika Alexius HT 2005 Taylor- respekive McCallumregeln för Sverige en normaiv analys av perioden 1993 2005

Läs mer

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Medlingsinstitutets modell för den definitiva löneökningstakten i ekonomin som helhet visar på en ökning på mellan

Läs mer

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson

Läs mer

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer

Läs mer

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden Magiseruppsas i finansiering Föreagsekonomiska insiuionen FEK 591 Lunds Universie Hedgefonder och akiefonder - En sudie av riskexponering och marke-iming på den svenska marknaden Handledare Hossein Asgharian

Läs mer

Valutamarknadens effektivitet

Valutamarknadens effektivitet Ekonomihögskolan Lunds Univerise Naionalekonomiska Insiuionen Valuamarknadens effekivie En sudie av växelkurser uifrån UIP med förvänningar Förfaare: Krisoffer Persson Handledare: Fredrik NG Andersson

Läs mer

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees

Läs mer

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik?

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik? Har Sveriges Riksbank blivi mer flexibel i sin penningpoliik? En analys av rekursiv skaade Taylorregler baserade på realidsdaa Henrik Siverbo Kandidauppsas Lunds Universie, Naionalekonomiska insiuionen

Läs mer

Glada barnröster kan bli för höga

Glada barnröster kan bli för höga Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.

Läs mer

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014 Minnesaneckningar från kompeensrådsräff den 14 okober 2014 Närvarande: Se delagarföreckning. NKR 2010 2014 En backspegel och avsamp mo framiden Carin Bergsröm iade bakå på de som hän i NKR sedan saren

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Ds 2000:9 3 Förord Den 15 maj 1998 besluade riksdagen om riklinjer för en reformering av reglerna om ersäning vid varakig medicinsk grundad arbesoförmåga (prop. 1997/98:111 Reformerad föridspension, m.m.

Läs mer

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas

Läs mer

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson Uveckling av porföljsraegier baserade på svag koinegrerade finansiella insrumen med AdaBoosing Helena Nilsson Februari 15, 2009 Absrac Financial analyss are consanly rying o find new rading sraegies in

Läs mer

Inflation och penningmängd

Inflation och penningmängd EKONOMSK DEBAT BO AXELL nflaion och penningmängd Vilka är inflaionens besämningsfakorer? Dea är själva ugångspunken for flerale ariklar i dea emanummer.. Somliga hävdar a inflaionen speciell i e lie land

Läs mer

Finavia och miljön år 2007

Finavia och miljön år 2007 M I L J Ö Ö V E R S I K T 2007 Finavia och miljön år 2007 Anhängiga miljöillsånd runom i lande År 2007 gav Väsra Finlands miljöillsåndsverk e beslu om a bevilja Tammerfors-Birkala flygplas e miljöillsånd

Läs mer

shetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik.

shetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik. Kap 10: sid. 1 Blanchard kapiel 10 Penninmänd, inflaion och ssselsänin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och medellån sik Tar hänsn

Läs mer

Damm och buller när avfall blir el

Damm och buller när avfall blir el Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

Tentamen: Miljö och Matematisk Modellering (MVE345) för TM Åk 3, VÖ13 klockan 14.00 den 27:e augusti.

Tentamen: Miljö och Matematisk Modellering (MVE345) för TM Åk 3, VÖ13 klockan 14.00 den 27:e augusti. Tenamen: Miljö och Maemaisk Modellering MVE345) för TM Åk 3, VÖ3 klockan 4.00 den 27:e augusi. För uppgifer som kräver en numerisk lösning så skriv ned di svar och hur ni gick ill väga för a lösa uppgifen

Läs mer

Många risker när bilen mals till plåt

Många risker när bilen mals till plåt Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig.

Läs mer

Background Facts on Economic Statistics

Background Facts on Economic Statistics Background Facs on Economic Saisics 2003:12 En illämpning av TRAMO/SEATS: Den svenska urikeshandeln 1914 2003 An applicaion of TRAMO/SEATS: The Swedish Foreign Trade Series 1914 2003 Exporen år 1914-2003

Läs mer

Miljörapport 2014. Marma Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun

Miljörapport 2014. Marma Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun Miljörappor 2014 Marma Avloppsreningsverk Söderhamns Kommun Miljörappor 2014 Marma Avloppsreningsverk 2 (19) Innehållsföreckning Grunddel... 3 Texdel... 4 1. Verksamhesbeskrivning... 4 2. Tillsånd... 4

Läs mer

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015 Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448

Läs mer

Tentamen TEN1, HF1012, 16 aug Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 8:15-12:15 Lärare och examinator : Armin Halilovic

Tentamen TEN1, HF1012, 16 aug Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 8:15-12:15 Lärare och examinator : Armin Halilovic Tenamen TEN, HF, 6 aug 6 Maemaisk saisik Kurskod HF Skrivid: 8:5-:5 Lärare och examinaor : Armin Halilovic Hjälmedel: Bifoga formelhäfe ("Formler och abeller i saisik ") och miniräknare av vilken y som

Läs mer

Direktinvesteringar och risk

Direktinvesteringar och risk NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Haldén Handledare: Marin Holmén H 07 Direkinveseringar och risk Finns e samband? Sammanfaning Beslu om och var man ska genomföra

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

Tillstånd: Friändstandlöshet i underkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro på tänder med reducerat benstöd och med extension

Tillstånd: Friändstandlöshet i underkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro på tänder med reducerat benstöd och med extension Tillsånd: Friändsandlöshe i underkäken som ger funkionssörning Ågärd: Tandsödd bro på änder med reducera bensöd och med De här är resulae av lieraursökningen uifrån dea illsånds- och ågärdspar som ingår

Läs mer

BÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN?

BÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Shubila Balaile och Rober Rajnak Handledare: Nils Gofries V 2005 BÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN? -En illämpning av aylorregeln

Läs mer

Det prediktiva värdet hos den implicerade volatiliteten

Det prediktiva värdet hos den implicerade volatiliteten Föreagsekonomiska insiuionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Magiseruppsas HT 2005 De predikiva värde hos den implicerade volailieen en jämförelse mellan Black-Scholes och Cox-Ross-Rubinsein Förfaare: Saphiro Flügge

Läs mer