n Ekonomiska kommentarer
|
|
- Linnéa Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken. I denna kommenar analyseras revideringar av löneufallen som i denna saisik sker löpande under olv månaders id. Revideringarna följer e sysemaisk mönser. Man kan därför använda sig av revideringarna och försa preliminära löneufall för a göra prognoser för kommande definiiva löneufall. I kommenaren preseneras också en meod för a göra dea. Meoden ger skaningar på definiiva löneufall som har hög räffsäkerhe, vilke är beydelsefull för Riksbankens prognoser för den framida löneuvecklingen. Analys av revideringar i konjunkurlönesaisiken Ted Aranki och Ken Friberg 1 Förfaarna är verksamma på avdelningen för penningpoliik Revideringar av ufall är vanlig förekommande i makroekonomisk saisik som ill exempel naionalräkenskaperna och konjunkurlönesaisiken. Dea kan vara problemaisk, då ekonomiska och poliiska beslu ofa baseras på analyser av de senase publicerade ufalle. Om de preliminära ufallen revideras på e sysemaisk sä kan dock denna sysemaik användas för a prognosisera de sluliga ufalle. I denna ekonomiska kommenar analyseras revideringarna i den månaliga konjunkurlönesaisiken från Medlingsinsiue. En egenskap hos denna saisik är a ufallen revideras löpande under olv månaders id. De ar allså olv månader innan de preliminära saisikufalle blir definiiv. E formell es visar a revideringarna, de vill säga skillnaden mellan definiiva ufall och försa preliminära ufall, följer e sysemaisk mönser. De är därför möjlig a använda de försa preliminära löneufallen för a prognosisera kommande definiiva löneufall. I kommenaren preseneras också en meod för a göra dea. Meoden ger prognoser som har hög räffsäkerhe. Riksbankens löneprognoser baseras på konjunkurlönesaisiken Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin som preseneras i de penningpoliiska rapporerna och uppföljningarna. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken från Medlingsinsiue. 2 Konjunkurlönesaisiken är en urvalsundersökning för näringslive (med e urval på cirka föreag under 2010) och en oalundersökning för den offenliga sekorn. 3 För a få fram e må på löner för hela ekonomin vikar Medlingsinsiue saisiken med hjälp av beräknade lönesummor. I konjunkurlönesaisiken anges lön för arbead id, de vill säga lön exklusive sjuklön, semeserersäning, bonusar, avgångsvederlag och skaeplikiga löneförmåner. 4 Medlingsinsiue korrigerar saisiken främs för arbesidsförkorningar och engångsbelopp som ersäer lokala lönepåslag. Konjunkurlönesaisiken besår av månadssaisik för löneuvecklingen i hela ekonomin från januari 1995 och kvaralssaisik som är illgänglig från och med redje kvarale Mellan 1995 och 1997 varierade löneökningsaken krafig (från 2,3 procen i januari 1995 ill 7,1 procen i maj 1996, mä som årlig procenuell förändring), men efer 1997 har löneökningsaken vari relaiv sabil och lega run 3,6 procen (se diagram 1). Lönerna har sedan mien av 1992 öka med cirka 3,7 procen i genomsni per år. 1 Förfaarna ackar Michael K. Andersson, Mikael Apel, Joanna Gerwin, Jesper Hansson, Björn Lagerwall och Chrisina Nyman för värdefulla synpunker. Evenuella felakigheer i kommenaren beror enbar på förfaarna. De synpunker som framförs i kommenaren är förfaarnas egna och ine Riksbankens. 2 Riksbanken gör även prognoser för imlöneuvecklingen enlig naionalräkenskaperna, uvecklingen av arbeskosnaderna per imme sam uvecklingen av arbeskosnaderna per producerad enhe. 3 Lönesaisik för arbeare inom indusrin har publiceras kvaralsvis sedan 1940-ale. Saisiken byggdes u 1991 då löner för arbeare och jänsemän i hela näringslive började undersökas. Beslue av a bygga u lönesaisiken föregicks av förslag i de offenliga uredningarna SOU 1988:35 och SOU 1990:63. Arbesgivarverke, Kommunförbunde och Landsingsförbunde har producera kvaralsvis lönesaisik för saen, primärkommuner och landsing sedan SCB fick ansvare för lönesaisik för primärkommuner och landsing i januari 1999 och för saen i januari Undersökningarna för näringslive, primärkommunerna och landsingen görs sedan januari 1995 varje månad. Lönesaisiken blev månalig för saen förs i januari I konjunkurlönesaisiken anges fakiska imlöner för arbeare i näringslive. För jänsemännen i näringslive och för ansällda i den offenliga sekorn anges däremo överenskomna månadslöner. Löner inklusive och exklusive rörliga illägg redovisas separa för arbeare och jänsemän i näringslive. Se ill exempel Konjunkurinsiue (2008) för en mer uförlig beskrivning av lönesaisiken. NR 3, E K O N O M I S5 K A O K T OM B ME R E N2 T0 A1 R0 E R N R 3,
2 Konjunkurlönesaisiken är preliminär i olv månader Ufallen i konjunkurlönesaisiken revideras löpande under olv månaders id. 5 De ar allså olv månader innan de preliminära saisikufalle för en specifik månad blir definiiv. Efersläpningen i konjunkurlönesaisiken beror på a reroakiva löneubealningar inkommer löpande i saisiken. En reroakiv löneubealning kan ill exempel vara skillnaden mellan den nya och den förra lönenivån enlig cenrala aval, och den förs in i konjunkurlönesaisiken bakå i iden från den idpunk då de gamla kollekivavale löpe u. Reroakiva löneubealningar kan också bero på fördröjningar i den lokala lönebildningen. SCB:s egen definiion av reroakiva löner i undersökningen är följande: Med reroakiv lön menas den lön som har bealas u efer avsluade lokala eller cenrala förhandlingar och som avser idigare månader än ubealningsmånaden. Revideringarna i konjunkurlönesaisiken innebär a de för varje månad publiceras elva preliminära ufall, de vill säga e försa preliminär ufall, e andra preliminär ufall och så vidare upp ill e elfe preliminär ufall. De olfe ufalle räknas som definiiv. Revideringen av de försa preliminära ufalle är i genomsni sörs. Den genomsniliga sorleken på revideringarna avar därefer gradvis allefersom nya preliminära ufall inkommer. Diagram 2 visar hur den genomsniliga skillnaden mellan de definiiva ufallen och de preliminära ufallen för löner i hela ekonomin minskar ju fler revideringar som förs in i konjunkurlönesaisiken. I genomsni revideras de försa preliminära ufalle upp med dryg 0,5 procenenheer. De andra preliminära ufalle revideras upp med näsan 0,4 procenenheer i genomsni. Efer sju preliminära ufall är den genomsniliga revideringssorleken endas marginell (mindre än 0,1 procenenheer). De kan illäggas a de under ensaka månader förekommer nedrevideringar av de preliminära ufallen på sekor- och branschnivå, men ufallen revideras i huvudsak uppå. Under perioden januari 2004 ill juni 2009 har den genomsniliga revideringen vari sörre i den offenliga sekorn än i näringslive. I den offenliga sekorn har de försa preliminära ufalle revideras med i genomsni 0,8 procenenheer, medan i näringslive har de i genomsni revideras med 0,4 procenenheer. Sorleken på revideringarna i lönesaisiken varierar mellan åres olika månader. Diagram 3 visar den genomsniliga revideringssorleken mellan de försa preliminära ufalle och de definiiva ufalle för löner i hela ekonomin för respekive månad sedan januari Revideringarna har vari som sörs under april och maj. Dea beror sannolik på a de under dessa månader har förekommi lönerevision, de vill säga man har inför nya lönenivåer enlig löneaval, för en sor del av arbesmarknaden. Revideringar och förusägbarhe Revideringar av ufall är vanlig förekommande i makroekonomisk saisik. Ofa baseras analyser på de senase publicerade ufalle (och idigare preliminära ufall ignoreras). I den ekonomiska lierauren är nyheer (news) eller brus (noise) vederagna begrepp när de gäller revideringar av saisik. 7 En revidering som beror på nyheer innebär a de preliminära ufalle är en opimal prognos för de definiiva ufalle. Med de menas a man vid den idpunk då de preliminära ufalle publiceras har använ all informaion som då fanns illgänglig de hade allså ine gå a göra en bäre prognos vid dea illfälle. Tillkommande revideringar reflekerar då enbar den informaion som inkommer vid senare illfälle. Vid förekoms av brus däremo ugör de preliminära ufalle de sanna värde inklusive e mäfel. Revideringarna beror därmed ine på ny informaion, uan endas rä- 5 De bör nämnas i dea sammanhang a en revideringsperiod på e år ine är anmärkningsvär lång id vad gäller ekonomisk saisik. Exempelvis revideras naionalräkenskaperna bakå i iden löpande under flera år. 6 För denna analys har vi samla in uppgifer om försa preliminära ufall i näringslive och i den offenliga sekorn från och med januari Tidsserien för försa preliminära ufall för hela ekonomin är vikad med hjälp av Medlingsinsiues löpande viker som ugår från konjunkurlönesaisikens lönesummor. De är svår a förlänga idsserierna så mycke längre bakå i iden efersom dokumenaion över de försa preliminära ufallen saknas hos några av saisikproducenerna. E anna skäl är a lönesaisik för den saliga sekorn började samlas in per månad förs i januari För mer informaion om dea se Riksbanken (2002). 7 Se ill exempel Mankiw, Runkle och Shapiro (1984) sam Mankiw och Shapiro (1986). Med ermen nyheer menas a revideringarna besår av ny informaion och med ermen brus menas a revideringarna reducerar delar av de mäfel (brus) som förekommer i de preliminära ufallen. 2 E K O N O M I S K A K O M M E N T A R E R N R 3,
3 ar ill problem med de preliminära esimaen, exempelvis bias. De preliminära ufalle är därför ine en opimal prognos av de definiiva ufalle. P D Relaionen mellan revidering ( r ), preliminär ufall ( X ) och definiiv ufall ( X ) D P kan beskrivas som r = X X. Om revideringarna är korrelerade med preliminära ufall så kan de reducera brus och är därmed förusägbara. Exempelvis kan höga preliminära ufall innebära a revideringarna blir små och vice versa. De finns i dea fall sysemaik i revideringarna och en ekonomerisk modell kan vara användbar för a skaa sorleken på kommande revideringar. Om revideringarna däremo är okorrelerade med preliminära ufall så är revideringarna drivna av nyheer och kan därmed ine förusägas. Revideringarna är allså slumpmässiga och en ekonomerisk modell ger ingen användbar informaion för a besämma sorleken på kommande revideringar. De preliminära ufallen kommer i dea fall a vara opimala prognoser av de definiiva ufallen. E formell es för revideringarnas förusägbarhe I prakiken kan både nyheer och brus finnas i daa och de kan därför vara lämplig a esa för dea. De är i ugångsläge ganska uppenbar a revideringarna i konjunkurlönesaisiken kan karakeriseras som brusreducerande. Informaion om nya reroakiva löneubealningar ill följd av exempelvis fördröjningar i den lokala lönebildningen inkommer löpande i saisiken, vilke innebär a revideringarna kommer a vara sörre än noll. De preliminära ufallen är allså (sysemaisk) lägre än de definiiva ufallen. De åerkommande preliminära ufallen räar ill nivåfele i de försa preliminära ufalle, vilke gör a fele gradvis minskar för a efer olv månader bli noll. De preliminära ufallen kommer därför ine a vara opimala prognoser av de definiiva ufalle. Vi väljer a ändå esa dea med e formell es som kallas Mincer-Zarnowizs (1969) es. I ese suderas relaionen mellan revideringarna och de preliminära ufallen genom a revideringarna ( r ), de vill säga skillnaden mellan definiiva D ufall ( W och försa preliminära ufall, esimeras som en funkion av de försa ) preliminära ufallen, nämligen: r = α + βw + u. P I ekvaionen esas nollhypoesen a α = β = 0, de vill säga a revideringarna är oförusägbara. Om hypoesen förkasas kan vi dra slusasen a de finns e samband mellan revideringarna och de försa preliminära ufallen. Därmed kan försa preliminära ufall användas för a prognosisera kommande revideringar. Om nollhypoesen däremo ine kan förkasas kan vi dra slusasen a de ine finns någo samband mellan de försa preliminära ufallen och revideringarna. I dea fall kan allså försa preliminära ufall ine användas för a prognosisera kommande revideringar. Tabell 1 redovisar resulae från ese. I de gemensamma F-ese kan nollhypoesen α = β = 0 förkasas, vilke är de förvänade resulae. Tese indikerar allså a revideringarna är förusägbara. Revideringarna följer e sysemaisk mönser och kan karakeriseras som brusreducerande. Den låga förklaringsgraden i skaningen kan olkas som a graden av förusägbarhe i revideringarna är lien. Ekvaionen i abell 1 innebär också a revideringen i genomsni kommer a uppgå ill 1,28 procenenheer då försa preliminära ufall är noll. Konsanen i skaningen är allså beydande. Dea kan olkas som a de finns en ydlig bias i de försa preliminära ufallen en bias eller e brus som reduceras ju fler preliminära ufall som inkommer. 3 E K O N O M I S K A K O M M E N T A R E R N R 3,
4 Tabell 1. Resula från Mincer-Zarnowizs es för sambande mellan revideringar och försa preliminära ufall i konjunkurlönesaisiken under perioden januari 2001 juni 2009 Konsan 1,28 (6,28) Försa preliminära ufall -0,22 (-3,35) F-värde 11,23 (0,00) (p-värde) (0,00) Förklaringsgrad 0,10 Anal observaioner 102 Anm. Beroende variabel är revideringssorleken mellan definiiva ufall och försa preliminära ufall mä i procenenheer. Inom paranes vid respekive koefficienskaning redovisas -värdena för hypoesen a koefficienen är lika med noll. F-värde redovisar resulae från e gemensam F-es av hypoesen a alla koefficiener är noll. 2 Förklaringsgraden mäs med R. Modeller för revideringar i konjunkurlönesaisiken Tesresulae indikerar allså a revideringarna i konjunkurlönesaisiken följer e sysemaisk mönser. Därmed kan försa preliminära ufall användas för a prognosisera kommande definiiva ufall. Riksbanken har därför agi fram ekonomeriska modeller för dea ändamål. Sådana modeller kan poeniell förbära prognoserna för löneuvecklingen och därmed underlage för de penningpoliiska besluen. Olika idsseriemodeller används på Riksbanken för a modellera och prognosisera revideringarna mellan försa preliminära löneufall och definiiva löneufall. I modellerna används både auoregressiva ermer (AR) och glidande medelvärdesermer (MA), vilke hel enkel innebär a hisoriska daa för serien ifråga, i dea fall revideringarna, ingår i skaningarna. 8 Specifikaionerna innehåller även säsongdummies för a fånga upp de sysemaiska mönsre i revideringarna. 9 Specifika idsdummy-variabler inkluderas också vid behov i syfe a fånga exremvärden. Ekvaionen nedan visar en generell specifikaion av de modeller som esimeras. 10 I modellen förklaras variaionen i revideringarna av de försa preliminära ufalle P ( W ), och egendynamiken i revideringarna. Yerligare förklarande variabler kan inkluderas i specifikaionen för a förklara variaionen i revideringarna. En sådan variabel är exempelvis cenral avalade löner som samvarierar relaiv väl med definiiv ufall. Diagram 4 visar hur de akuella serierna samvarierar i Riksbankens modeller för a esimera kommande definiiva löneufall. Med hjälp av dessa modeller ar man fram prognoser på revideringssorleken rˆ, som i sin ur illsammans med de försa preliminära ufalle ger esima för definiiva löner ˆ D P W = W + rˆ. Modellerna ger prognoser med hög räffsäkerhe Prognosuvärderingar visar a modellerna som Riksbanken agi fram för a esimera de definiiva löneufallen har en god prognosförmåga. 11 En uvärdering visar exempelvis a cirka 85 procen av modellprognoserna på olv månaders sik hamnar inom e oleransinervall på ±0,10 procenenheer run de definiiva ufalle. 12 Den höga räffsäkerheen hos modellprognoserna är excepionell i prognossammanhang, men beror givevis på a revideringarna följer e sysemaisk mönser och därmed kan 8 Med auoregressivie menas a observaioner av en idsserie är korrelerade med idigare observaioner av samma idsserie. 9 De bör nämnas i dea sammanhang a avalsperioderna har vari relaiv homogena under den akuella esimeringsperioden, vilke har bidragi ill a säsongdummies blivi signifikana i skaningarna. Om sarpunken för avalsperioderna och deras längd ändras kan dessa variabler komma a bli insignifikana. 10 Förfaarna kan på begäran lämna exaka specifikaioner av modellerna. 11 För en mer allmän informaion om modellers prognosförmåga se ill exempel Andersson och Löf (2007). 12 E sä a uvärdera modellers prognosförmåga är a besämma e inervall run de definiiva ufallen och sudera hur sor del av prognoserna som hamnar inom dea inervall för en lämplig prognoshorison, ill exempel olv månader för saisik som revideras under olv månaders id. E sådan inervall kan väljas uifrån vad en prognosmakare anser vara accepabel ur e prognoshänseende, de vill säga e oleransinervall. 4 E K O N O M I S K A K O M M E N T A R E R N R 3,
5 användas för a prognosisera de kommande definiiva löneufallen. Däruöver visar en sedvanlig prognosuvärdering, där roen ur medelkvadrafele (RMKF) används, a modellerna i genomsni har en bäre prognosförmåga under samliga prognoshorisoner jämför med en prognosmeod som använder e medelvärde av de definiiva ufallen. Sammanfaningsvis kan man allså konsaera a den goda prognosförmågan gör idsseriemodellerna ill användbara verkyg vid bedömningen av nivån på de kommande definiiva löneufallen. Sammanfaning Denna ekonomiska kommenar visar a de finns ydliga ecken på a revideringarna i konjunkurlönesaisiken, de vill säga skillnaden mellan de definiiva ufallen och de försa preliminära ufallen för löner, är sysemaiska. Man kan därmed använda sig av revideringarna och försa preliminära ufall för a göra prognoser för kommande definiiva löneufall. Olika uvärderingsmeoder visar a sådana skaningar av revideringarna har hög räffsäkerhe. Diagram Diagram 1. Löner i hela ekonomin enlig konjunkurlönesaisiken under perioden juli 1992 juni 2009, årlig procenuell förändring Källor: Medlingsinsiue och SCB. 0,6 Diagram 2. De genomsniliga skillnaderna mellan definiiva och preliminära ufall för löner i hela ekonomin enlig konjunkurlönesaisiken under perioden januari 2004 juni 2009, procenenheer 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0, Anm. 1 indikerar de försa preliminära ufalle, 2 de andra preliminära ufalle osv. 12 indikerar de definiiva ufalle. Källor: Medlingsinsiue, SCB och Riksbanken. 5 E K O N O M I S K A K O M M E N T A R E R N R 3,
6 1,2 Diagram 3. Den genomsniliga revideringssorleken per månad för löner i hela ekonomin enlig konjunkurlönesaisiken under perioden januari 2001 juni 2009, procenenheer 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 januari februari mars april maj juni juli augusi sepember okober november december Källor: Medlingsinsiue, SCB och Riksbanken. 5 Diagram 4. Definiiva löneufall, försa preliminära löneufall, revideringar och cenral avalade löner under perioden januari 2001 juni 2009, årlig procenuell förändring Revidering Försa preliminär ufall Definiiv ufall Cenral aval Källor: Medlingsinsiue, SCB och Riksbanken. Referenser Andersson, M. K. och Löf, M. (2007), Riksbankens nya indikaorprocedurer, Penning- och valuapoliik 2007:1, s Konjunkurinsiue (2008), Löneökningar enlig olika saisiska källor, fördjupning i Lönebildningsrapporen 2008, s Mankiw, N. G., D. E. Runkle and M. D. Shapiro (1984), Are Preliminary Announcemens of he Money Sock Raional Forecass?, Journal of Moneary Economics, 14, s Mankiw, N. G. and M. D. Shapiro (1986), News or Noise: An Analysis of GNP Revisions, Survey of Curren Business, May, s Mincer J. och V. Zarnowiz (1969), The Evaluaion of Economic Forecass i Mincer J. (red.), Economic Forecass and Expecaions, NBER, New York. SOU (1988:35), Offenlig lönesaisik Behov och produkionsformer, Delbeänkande från 1987 års lönekommié, Sockholm. SOU (1990:63), Svensk lönesaisik, Beänkande från 1987 års lönekommié, Sockholm. Riksbanken (2002), Lönesaisik och uppdaering av avalsläge våren 2002, fördjupning i Inflaionsrappor 2002:2, s E K O N O M I S K A K O M M E N T A R E R N R 3,
FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén
FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av
Läs merbättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!
Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com
Läs merKonsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker
Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merSkillnaden mellan KPI och KPIX
Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas
Läs merAtt studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och
Läs merBetalningsbalansen. Andra kvartalet 2012
Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merBetalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012
Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merOm antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation
1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara
Läs merTjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer
Läs merVad är den naturliga räntan?
penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank
Läs merTjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster
Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera
Läs merFinansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 9. Analys av Tidsserier (LLL kap 18) Tidsserie data
Finansiell Saisik (GN, 7,5 hp,, HT 008) Föreläsning 9 Analys av Tidsserier (LLL kap 8) Deparmen of Saisics (Gebrenegus Ghilagaber, PhD, Associae Professor) Financial Saisics (Basic-level course, 7,5 ECTS,
Läs merPersonlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet
Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars
Läs merVäxelkursprognoser för 2000-talet
Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:
Läs merTimmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14
Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merIngen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning
Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra
Läs merTeknisk not: Lönealgoritmen
Teknisk not: Lönealgoritmen Konjunkturlönestatistiken, som räknas till den officiella lönestatistiken, har som huvudsyfte att belysa nivån på arbetstagarnas löner i Sverige och hur dessa utvecklas. Konjunkturlönestatistiken
Läs merModeller och projektioner för dödlighetsintensitet
Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller
Läs merJobbflöden i svensk industri 1972-1996
Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens
Läs merDags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI
SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras
Läs merLektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM
ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller
Läs merDet svenska konsumtionsbeteendet
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund
Läs merKOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?
KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid
Läs merFörord: Sammanfattning:
Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare
Läs merÄr staten löneledande? En ekonometrisk studie av löneutvecklingen för statligt anställda och privata tjänstemän 1970 2002
Är saen löneledande? En ekonomerisk sudie av löneuvecklingen för salig ansällda och privaa jänsemän 1970 2002 Innehåll Förord 5 Inrodukion 6 Tidigare sudier 8 Den saliga lönebildningens uveckling 10 Daa
Läs merTjänsteprisindex för Rengöring och sotning
Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken
Läs merLektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2
Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer
Läs merHåkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14
1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14
Läs merUpphandlingar inom Sundsvalls kommun
Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du
Läs merKan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar
Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på
Läs merInflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin
Inflaion och relaiva prisförändringar i den svenska ekonomin AV BENGT ASSARSSON Beng Assarsson är verksam på avdelningen för penningpoliik vid Sveriges riksbank och vid Naionalekonomiska insiuionen vid
Läs merFöreläsning 8. Kap 7,1 7,2
Föreläsning 8 Kap 7,1 7,2 1 Kap 7: Klassisk komponenuppdelning: Denna meod fungerar bra om idsserien uppvisar e saisk mönser. De är fyra komponener i modellen: Muliplikaiv modell: Addiiv modell: där y
Läs merTjänsteprisindex för varulagring och magasinering
Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005
Läs merJämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15
Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus
Läs merHur varaktig är en förändring i arbetslösheten?
Rappor ill Finanspoliiska råde 2010/1 Hur varakig är en förändring i arbeslösheen? U. Michael Bergman Københavns Universie, EPRU, FRU och Finanspoliiska råde De åsiker som urycks i denna rappor är förfaarens
Läs merFREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30
Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:
Läs merRealtidsuppdaterad fristation
Realidsuppdaerad frisaion Korrelaionsanalys Juni Milan Horemuz Kungliga Tekniska högskolan, Insiuion för Samhällsplanering och miljö Avdelningen för Geodesi och geoinformaik Teknikringen 7, SE 44 Sockholm
Läs merEn komparativ studie av VaR-modeller
Naionalekonomiska insiuionen Magiseruppsas EKONOMIHÖGSKOLAN Okober 005 LUNDS UNIVERSITET En komparaiv sudie av VaR-modeller Handledare Hossein Asgharian Förfaare Ola Grönquis Erik Källerö 1 Sammanfaning
Läs merDiskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?
Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-
Läs merStrategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet
1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe
Läs merDagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:
Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och
Läs merEn flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln
Bakgrundsfaka En flashesimaor för den privaa konsumionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och dealjhandeln En idsserieanalys med hjälp av saisikprogramme TRAMO 006: Ekonomisk saisik I serien Bakgrundsfaka
Läs merRiksbankens nya indikatorprocedurer
Riksbankens nya inikaorproceurer MICHAEL K. ANDERSSON OCH MÅRTEN LÖF Förfaarna har okorera i ekonomeri och är verksamma vi Riksbankens prognosenhe. De senase åren har cenralbanker värlen över inressera
Läs merfluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna
Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53
Läs merKonjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram
Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning
Läs merÄr valutamarknader effektiva? En kointegrationsanalys av spot- och forwardkurser
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee C Förfaare: Per Haldén och Jonas Rydén Handledare: Annika Alexius och Chrisian Nilsson H 06 Är valuamarknader effekiva? En koinegraionsanalys
Läs merTjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15
Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,
Läs merFöreläsning 7 Kap G71 Statistik B
Föreläsning 7 Kap 6.1-6.7 732G71 aisik B Muliplikaiv modell i Miniab Time eries Decomposiion for Försäljning Muliplicaive Model Accurac Measures Från föreläsning 6 Daa Försäljning Lengh 36 NMissing 0 MAPE
Läs merVA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning
VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s
Läs merÄr terminspriserna på Nord Pool snedvridna?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Handledare: Pär Holmberg och Erik Glans Termin och år: Höserminen 2007 Är erminspriserna på Nord Pool snedvridna? En sudie av
Läs mer2009-11-20. Prognoser
29--2 Progoser Progoser i idsserier: Gissa e framida värde i idsserie killad geemo progoser i regressio: De framida värde illhör ie daaområde. fe med e progosmodell är a göra progos, ie a förklara de hisoriska
Läs merVälkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom
Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar
Läs merMonetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning
Läs merHa kul på jobbet är också arbetsmiljö
Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö
Läs merFöreläsning 8 Kap G71 Statistik B
Föreläsning 8 Kap 6.8 732G71 Saisik B Y Saionarie 25 2 För en saionär idsserie gäller 15 1 E(y ) = Var(y ) = 2 Corr(y, y -k ) beror bara av k (idsavsånde) och allså ine av. Uryck i ord: korrelaionen på
Läs merByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn
ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har
Läs merPass Througheffekten i svenska importpriser
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN 27-6-5 Uppsala Universie Magiseruppsas Förfaare: Anders Svensson Handledare: Annika Alexius VT7 Pass Througheffeken i svenska imporpriser en empirisk sudie Sammanfaning
Läs merOptimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet?
Föreagsekonomiska Magiseruppsas Insiuionen Höserminen 2004 Opimal prissäkringssraegi i e råvaruinensiv föreag Kan de ge förbärad lönsamhe? Förfaare: Marin Olsvenne Tobias Björklund Handledare: Hossein
Läs merSkattning av respirationshastighet (R) och syreöverföring (K LA ) i en aktivslamprocess Projektförslag
Beng Carlsson I ins, Avd f sysemeknik Uppsala universie Empirisk modellering, 009 Skaning av respiraionshasighe R och syreöverföring LA i en akivslamprocess rojekförslag Foo: Björn Halvarsson . Inledning
Läs merPensionsåldern och individens konsumtion och sparande
Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson
Läs merSCB:s modell för befolkningsprognoser
BAKGRUNDSMATERIAL OM DEMOGRAFI, BARN OCH FAMILJ 2005:1 SCB:s modell för befolkningsprognoser En dokumenaion Saisiska cenralbyrån 2005 Background maerial abou demography, children and family 2005:1 SCB
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Medlingsinstitutets modell för den definitiva löneökningstakten i ekonomin som helhet visar på en ökning på mellan
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för oktober 2017 september 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för oktober 2017 september 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var löneökningstakten i ekonomin som helhet 2,3 procent, enligt preliminära
Läs merAktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån
2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 Enkäresula Enkä: Saus: Uvärdering, VeTer, HT12 öppen Daum: 2012-10-30 14:07:01 Grupp: Besvarad av: 19(60) (31%) Akiverade delagare (Veenskapseori (4,5hp) HT1 2) 1.
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall december 2016-november 2017
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall december 2016-november 2017 Utfall helåret 2016 Helåret 2016 var den definitiva löneökningstakten i ekonomin totalt sett 2,4 procent, enligt
Läs merTentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor
Läs merHedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden
Magiseruppsas i finansiering Föreagsekonomiska insiuionen FEK 591 Lunds Universie Hedgefonder och akiefonder - En sudie av riskexponering och marke-iming på den svenska marknaden Handledare Hossein Asgharian
Läs merOm exponentialfunktioner och logaritmer
Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. Den änka gången är som följer: a) Läs igenom huvudeens
Läs merTaylor- respektive McCallumregeln för Sverige
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie D-uppsas Förfaare: Pia Fromle Handledare: Annika Alexius HT 2005 Taylor- respekive McCallumregeln för Sverige en normaiv analys av perioden 1993 2005
Läs merD-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000
D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell
Läs merRegelstyrd penningpolitik i realtid
Naionalekonomiska Insiuionen Regelsyrd penningpoliik i realid En konrafakisk simulering med realidsdaa Magiseruppsas 4 juni 2008 Handledare: Klas Freger Förfaare: Marin Henriksson Handledare: Jesper Hansson
Läs merValutamarknadens effektivitet
Ekonomihögskolan Lunds Univerise Naionalekonomiska Insiuionen Valuamarknadens effekivie En sudie av växelkurser uifrån UIP med förvänningar Förfaare: Krisoffer Persson Handledare: Fredrik NG Andersson
Läs merIcke förväntad korrelation på den svenska aktiebörsen. Carl-Henrik Lindkvist Handledare: Johan Lyhagen
Icke förvänad korrelaion på den svenska akiebörsen Carl-Henrik Lindkvis Handledare: Johan Lyhagen Sammanfaning Denna uppsas avser a undersöka och, i den mån de går, förklara icke förvänad korrelaion mellan
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall januari 2018 december 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall januari 2018 december 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var löneökningstakten i ekonomin som helhet 2,3 procent, enligt definitiva siffror
Läs merEgnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002
Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska
Läs merModellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall april 2017-mars 2018
Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall april 2017-mars 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var den löneökningstakten i ekonomin totalt sett 2,4 procent, enligt preliminära siffror.
Läs merFörslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna
Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer
Läs merVäxjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering
Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees
Läs merHar Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik?
Har Sveriges Riksbank blivi mer flexibel i sin penningpoliik? En analys av rekursiv skaade Taylorregler baserade på realidsdaa Henrik Siverbo Kandidauppsas Lunds Universie, Naionalekonomiska insiuionen
Läs merGlada barnröster kan bli för höga
Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.
Läs merInnehållsförteckning
Ds 2000:9 3 Förord Den 15 maj 1998 besluade riksdagen om riklinjer för en reformering av reglerna om ersäning vid varakig medicinsk grundad arbesoförmåga (prop. 1997/98:111 Reformerad föridspension, m.m.
Läs merBASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator
Tryckoberoende elekronisk flödesregulaor Beskrivning är en komple produk som besår av e ryckoberoende A-spjäll med mäenhe som är ansluen ill en elekronisk flödesregulaor innehållande en dynamisk differensryckgivare.
Läs merMinnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014
Minnesaneckningar från kompeensrådsräff den 14 okober 2014 Närvarande: Se delagarföreckning. NKR 2010 2014 En backspegel och avsamp mo framiden Carin Bergsröm iade bakå på de som hän i NKR sedan saren
Läs merPerspektiv på produktionsekonomi - en introduktion till ämnet
Perspekiv på produkionsekonomi - en inrodukion ill ämne Fredrik Olsson (fredrik.olsson@iml.lh.se) Ins. för Teknisk ekonomi och logisik LTH, Lunds universie Vad är produkionsekonomi? (eng. ~ Producion &
Läs merKvalitativ analys av differentialekvationer
Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok Kvaliaiv analys av differenialekvaioner Anders Källén MaemaikCenrum LTH anderskallen@gmail.com Kvaliaiv analys av differenialekvaioner 1 (10) Inrodukion De
Läs merKONTROLLSKRIVNING 3. Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic
KONTROLLSKRIVNING Version B Kurs: HF Maemaisk saisik Lärare: Armin Halilovic Daum: 7 maj 6 Skrivid: 8:-: Tillåna hjälmedel: Miniräknare av vilken y som hels och formelblad (som delas u i salen) Förbjudna
Läs mershetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik.
Kap 10: sid. 1 Blanchard kapiel 10 Penninmänd, inflaion och ssselsänin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och medellån sik Tar hänsn
Läs merUtveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson
Uveckling av porföljsraegier baserade på svag koinegrerade finansiella insrumen med AdaBoosing Helena Nilsson Februari 15, 2009 Absrac Financial analyss are consanly rying o find new rading sraegies in
Läs merDet svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System
De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas
Läs merTentamen: Miljö och Matematisk Modellering (MVE345) för TM Åk 3, VÖ13 klockan 14.00 den 27:e augusti.
Tenamen: Miljö och Maemaisk Modellering MVE345) för TM Åk 3, VÖ3 klockan 4.00 den 27:e augusi. För uppgifer som kräver en numerisk lösning så skriv ned di svar och hur ni gick ill väga för a lösa uppgifen
Läs merFinavia och miljön år 2007
M I L J Ö Ö V E R S I K T 2007 Finavia och miljön år 2007 Anhängiga miljöillsånd runom i lande År 2007 gav Väsra Finlands miljöillsåndsverk e beslu om a bevilja Tammerfors-Birkala flygplas e miljöillsånd
Läs merMånga risker när bilen mals till plåt
Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig.
Läs merDet prediktiva värdet hos den implicerade volatiliteten
Föreagsekonomiska insiuionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Magiseruppsas HT 2005 De predikiva värde hos den implicerade volailieen en jämförelse mellan Black-Scholes och Cox-Ross-Rubinsein Förfaare: Saphiro Flügge
Läs merDamm och buller när avfall blir el
Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar
Läs merDirektinvesteringar och risk
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Haldén Handledare: Marin Holmén H 07 Direkinveseringar och risk Finns e samband? Sammanfaning Beslu om och var man ska genomföra
Läs mer