Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet"

Transkript

1 Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1

2 Denna rappor är en försa del av e projek vars syfe är a visa de samhällsekonomiska effekerna av personlig assisans. Forskningsprojeke drivs av sifelsen Independen Living Insiue, ILI. Målsäningen är a visa hur assisansreformen har påverka och uveckla illvaron för personer med funkionsnedsäningar. För upplysningar om projeke konaka: Adolf Razka, elefon: , e-pos: adolf.razka@independenliving.org Rapporen har skrivis av forskningssudenerna Marin Nybom och Jens Peersson vid Sockholms universie under handledning av Giancarlo Spagnolo professor i naionalekonomi vid Roms universie sam Senior Research Fellow vid SITE - Handelshögskolan i Sockholm. Sockholm maj 2008 Sifelsen Independen Living Insiue Arenavägen 63, 7 r Johanneshov 2

3 Innehållsföreckning Sammanfaning...4 Granskningsrappor...6 Inledning...7 Rapporens disposiion... 7 Allmän bakgrund...8 Tidigare forskning på område Meod...11 Samhällsekonomiska uvärderingar Olika yper av samhällsekonomiska uvärderingar Analysmeod Daa och val av paramerar Kosnaden för personlig assisans Kosnaden för kommunal hemjäns Arbeskosnadsindex för vårdpersonal inom kommunal sekor Andra paramerar i beräkningarna Vår beräkningsmodell Resula...16 Är samhälles besparing verkligen så sor? Känslighesanalys...21 Slusaser...24 Referenser

4 Sammanfaning Denna sudie är e försa seg i syfe a ge en ydligare bild av samhällsekonomiska effekerna av syseme med personlig assisans. Personlig assisans medför a personer med funkionsnedsäning kan röra sig friare, ha sörre umgänge och social liv sam kan ubilda sig och skaffa e arbee de rivs med. Räen ill personlig assisans regleras i huvudsak genom LSS (lagen om söd och service ill vissa funkionshindrade) och LASS (lagen om assisansersäning) som infördes i samband med den omfaande handikappreformen Den personliga assisansen har mer än någon annan insas inneburi a avsikerna bakom reformen förverkligas, dvs. personer med funkionsnedsäningar har få mer valfrihe, självbesämmande och inegrie. De huvudsakliga alernaive som akualiseras i de fall personlig assisans ine skulle erbjudas är den radiionella kommunala hemjänsen. Denna sudie granskar därför kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns under perioden för a besvara på frågan om, och i sådan fall hur mycke, samhälle spara på a införa syseme med personlig assisans jämför med e alernaiv sysem med hemjäns, där anale serviceimmar hålls konsan. Sudien visar all som all a personlig assisans innebär miljardbesparingar å samhälle. Denna besparing sker samidig som livskvalieen klar förbäras för dem som har personlig assisans. I rapporen ges e anal alernaiva besparingsmå vilka sammanfaas som följer: - De fakiska, reala besparingarna av personlig assisans inom LASS som en direk följd av icke-kommunal uförande uppgår ill cirka 29 miljarder kronor för perioden. - Besparingarna skulle ha uppgå ill ungefär 77 miljarder kronor om aningen all personlig assisans uförs av icke-kommunala anordnare eller om kommunernas personliga assisans vore lika kosnadseffekiv som de icke-kommunala anordnarnas. Sudier som denna ska normal se uvärdera både kosnader och inäker hos de jämförda alernaiven för a kunna ge klara slusaser om vilke alernaiv som är a föredra. För a sudera inäkssidan krävs dock en omfångsrik insamling av ny daa. Dea planeras för i en kommande sudie, medan denna inledande sudie sannar vid a jämföra kosnadssidan. Sudien genomförs som en kosnadsminimeringsanalys där de anas a inäkerna från personlig assisans är åminsone likvärdiga som inäkerna från hemjäns. Mo bakgrund av hur de vå jänserna definieras i lagexer sam resula från idigare sudier är dea e rimlig anagande. Rapporen baseras på en uppskaning som görs genom a de fakiska imkosnaderna för de vå insaserna jämförs årsvis och baseras på daa från SCB och Försäkringskassan för samliga variabler med undanag för hemjänsens imkosnad. Den senare uppskaas uifrån daa från Sveriges Kommuner och Landsing (SKL) avseende e urval av kommuner. Resulae av analysen indikerar a syseme med personlig assisans innebär en beydande besparing för samhälle jämför med e alernaiv sysem med kommunal hemjäns, give a anale immar vore desamma. Som exempel kosade en imme personlig assisans 4

5 uförd av icke-kommunala anordnare under 2006 i genomsni 221 kronor, vilke kan jämföras med den fakiska kosnaden för en hemjänsimme uförd av kommunen som uppskaas ill dryg 380 kronor. Dock är den fakiska samhälleliga kosnaden för den andel av den personliga assisansen som uförs av kommunen okänd. Därför behöver analysen också konrollera för hur sor andel av den personliga assisansen som uförs av kommuner. Sammanfaningsvis påvisar jämförelsen a syseme med personlig assisans inneburi beydande besparingar för samhälle, även i de fall då den mes försikiga beräkningen av kosnaden för kommunal hemjäns används. Rapporens resula är i linje med den idigare forskning som finns på område. Sysem där brukarna ges sörre frihe a själva välja hur och av vem deras service skall anordnas enderar a ge e mer effekiv unyjande av resurserna. De besparingsuppskaningar som preseneras i denna rappor bör dock ses som preliminära, efersom de anar a personlig assisans och hemjäns är likvärdig i kvalie. En mer heläckande samhällsekonomisk kalkyl där även inäkssidan uppskaas skulle därför högs sannolik visa på ännu sörre fördelar med den personliga assisansen. 5

6 Granskningsrappor avseende sudien Personlig assisans - en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie (sudien) framagen av Independen Living Insiue ILI av den Förusäningar Underecknad har erhålli uppdrage a granska beräkningarna vilka ligger ill grund för de slusaser som framkommer i sudien. Jag har ine bedöm de anaganden som sudien grundar sig på. Ualande Jag har konrollera de beräkningar som sudien grundar sig på och kan vidimera rikigheen av dessa. Sockholm Johan Kaijser Aukoriserad revisor 6

7 Inledning Syseme med personlig assisans inför genom den så kallade LASS-reformen har kriiseras hår för a dess kosnader vuxi snabb och lång över vad man från början budgeera för. För a nyansera bilden av reformens kosnader, och då särskil i relaion ill andra alernaiv, menar vi a hänsyn bör as ill vå aspeker: fakisk imkosnad och jänsens värde. I denna inledande sudie kommer fokus rikas på kosnadssidan, även om inäkssidan, dvs. jänsens värde, självfalle spelar en lika vikig roll då en helhesbedömning ska göras. E kommande daainsamlingsprojek om reformens effeker på inäkssidan har därför också planeras för a möjliggöra en mer heläckande cosbenefi-analys. De huvudsakliga alernaive som akualiseras i de fall personlig assisans ine skulle erbjudas är den radiionella kommunala hemjänsen. I undersökningen kommer vi därför a jämföra imkosnaden för personlig assisans med kommunernas fakiska kosnad för en imme uförd hemjäns. Genom a a hänsyn ill de oala anale immar personlig assisans som uförs under perioden kan de oala kosnaderna för hela idsperioden jämföras med kosnaderna för e alernaiv scenario där lika många immar kommunal hemjäns uförs. Efersom vi i analysen ine explici uvärderar inäkssidan för de vå alernaiven kan vi ren formell ine med säkerhe säga vilke alernaiv som är a föredra. Noera dock a i själva definiionen av personlig assisans a den ska erbjuda goda levnadsvillkor ryms en ydlig kvaliesförbäring jämför med den kommunala hemjänsen som ska erbjudaerbjuda skäliga levnadsvillkor. Undersökningen genomförs som en illbakablickande kosnadseffekanalys med syfe a öka kunskapen om reformens kosnader. Under anagande om a en imme personlig assisans har likvärdig eller ill och med högre kvalie/värde än en imme hemjäns suderar vi de reala nuvärde (där hänsyn as ill prisuveckling och ränor) av de båda sysemens kosnader för idsperioden. Finner vi a oalkosnaden för personlig assisans undersiger kosnaden för kommunal hemjäns har vi, under anagande om åminsone likvärdig kvalie, underlag a påså a personlig assisans är a föredra framför kommunal hemjäns. Om kosnaderna å andra sidan ine skulle vara lägre har vi ine underlag a rangordna sysemen. Sluligen leder dea oss fram ill de som är de övergripande syfe med undersökningen: a presenera en bedömning av reformens påverkan på samhällsekonomin under idsperioden Har den inneburi en samhällsbesparing eller ine? Rapporens disposiion Rapporen inleds med en allmän beskrivning av vad som menas med personlig assisans sam lagarna som den regleras genom. De inledande avsnie avsluas med en korfaade redogörelse av idigare forskning på område. Därefer följer en presenaion av den beräkningsmeod och de daa som ligger ill grund för analysen. Timkosnaden för personlig assisans jämförs med de må på alernaivkosnad som bedöms vara mes lämplig a använda, dvs. kosnaden för kommunal hemjäns. Resulaen preseneras och genom a se ill de oala anale immar assisans som uförs under perioden görs såväl årsvisa som oala uppskaningar av personlig assisanssysemes kosnad i relaion ill likvärdig insas inom kommunala hemjänsens regi för den akuella idsperioden. Därefer beakas a kommuner själva uför en beydande andel personlig assisans och a dea 7

8 görs med fakiska kosnader roligen en bi över de saliga schablonbeloppe. E avsni illägnas därför hur kosnadsjämförelsen kan änkas påverkas av dea fakum. Innan rapporen sammanfaas och avsluas görs också en känslighesanalys för a se hur resulaen påverkas då bakomliggande paramerar varieras. Allmän bakgrund Personlig assisans kan kor beskrivas som a personer med sora funkionsnedsäningar får mak över sin livssiuaion och därigenom får möjlighe a själva välja hur de vill uforma sin illvaro. Räen ill personlig assisans regleras i vå olika lagsifningar: - lagen (1993:387) om söd och service ill vissa funkionshindrade (LSS) och - lagen (1993:389) om assisansersäning (LASS). De grundläggande besämmelserna om personlig assisans finns i LSS. Frågor om personlig assisans enlig LSS handläggs av kommunerna, medan frågor om assisansersäning enlig LASS handläggs av Försäkringskassan. LSS är en lag som uan a vara dealjsyrande definierar räigheer för personer med svåra funkionshinder. Om de finns e behov och behove fakisk ine illgodoses på anna sä ger lagen rä ill insaser i form av särskil söd och särskild service. LSS är en s.k. räigheslag, vilke innebär a den som ingår i lagens personkres och uppfyller krierierna för de preciserade insaserna har rä a få den insas han eller hon begär. E avslagsbeslu enlig LSS kan allid överklagas ill förvalningsdomsol. För a en person skall kunna komma ifråga för bedömningen av räen ill insaser enlig LSS måse personen anses illhöra personkresen i 1 LSS. Personkresen avgränsas av paragrafens försa vå punker, som är diagnosinrikade, och av den redje som innehåller e krav på andra varakiga fysiska eller psykiska funkionshinder som är sora och förorsakar beydande svårigheer i den dagliga livsföringen och därmed e omfaande behov av söd och service: Denna lag innehåller besämmelser om insaser för särskil söd och särskild service å personer 1. med uvecklingssörning, auism eller auismliknande illsånd, 2. med beydande och besående begåvningsmässig funkionshinder efer hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. med andra varakiga fysiska eller psykiska funkionshinder som uppenbar ine beror på normal åldrande, om de är sora och förorsakar beydande svårigheer i den dagliga livsföringen och därmed e omfaande behov av söd eller service. I 7 LSS anges yerligare krav på insaser enlig lagen: Den enskilde skall genom insaserna illförsäkras goda levnadsvillkor. Insaserna skall vara varakiga och samordnade. De skall anpassas ill moagarens individuella behov sam uformas så a de är lä illgängliga för de personer som behöver dem och särker deras förmåga a leva e självsändig liv. Enlig förarbeena skall personlig assisans vara förbehållen krävande eller i olika avseenden komplicerade siuaioner, i regel av mycke personlig karakär. Avsiken är a personlig assisans också 8

9 skall ges i andra siuaioner där den enskilde behöver kvalificerad hjälp och som ingår i de dagliga live,.ex. om personen behöver hjälp med a komma u i samhälle, för a sudera, dela i daglig verksamhe eller kunna behålla e arbee (prop. 1992/93:159). Meningen är dock ine a assisansen för den assisansberäigade personen ill alla delar skall ersäa insaser enlig socialjänslagen,.ex. hjälp i hemme. Sädning, inköp och liknande uppgifer som ine görs illsammans med den enskilde som e led i de personliga söde ill henne eller honom skall ine as med i beräkningen av behove av personlig assisans (prop. 1992/93:159). LSS innehåller grunden för handikappreformen och reglerar vilka insaser man kan ha rä ill. De är kommunerna som är ansvariga för insaser enlig LSS, föruom insasen råd och söd som landsingen ansvarar för. Lagen ger rä ill io definierade insaser: - råd och söd, - personlig assisans - ledsagarservice, - konakperson, - avlösarservice i hemme, - koridsviselse uanför de egna hemme, - koridsillsyn för skolungdom över olv år uanför de egna hemme, - familjehem eller bosad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo uanför föräldrahemme, - bosad med särskild service för vuxna eller annan särskil anpassad bosad för vuxna, sam - daglig verksamhe för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbee och ine ubildar sig. Införande av LSS och LASS medförde e ydlig skife i synen på funkionsnedsaa och deras behov, där e humanisisk synsä och en miljörelaerad handikappsyn uryckes. Till grund för lagsifningen ligger alla människors lika värde. En annan vikig förändring var a personer med funkionsnedsäningar ine längre skulle berakas som passiva objek som as hand om av andra, uan akiva personer som själva kan begära de insaser som de anser sig vara i behov av och därigenom få möjlighe a syra sina liv. Insaserna ges på iniiaiv från den enskilde, och när de gäller personlig assisans ska den enskilde ges e avgörande inflyande över hur, var, när och av vem jänsen uförs. De finns också e ydlig kvinnoperspekiv och räviseänkande bakom assisansreformen. Lagsifarens målsäning var a de personer, i sor se allid kvinnor, som idigare uför söd ill personer med funkionsnedsäningar i form av oavlöna arbee nu skulle få lön och övriga förmåner från e lönearbee. Räen ill personlig assisans är den del av handikappreformen som få sörs uppmärksamhe och kanske den insas som främs har inneburi e förverkligande av de inenioner som låg bakom reformen. Insasen ingår som en räighe enlig LSS medan LASS reglerar räen ill ersäning för personlig assisans. Kosnaden för personlig assisans enlig LASS delas mellan kommun och sa, och ersäningen beviljas av Försäkringskassan. Den som ine har rä ill assisansersäning enlig LASS, men ändå har behov av och har rä ill personlig assisans kan få ersäning för personlig assisans bevilja enlig LSS. Dea gäller.ex. personer som ine har grundläggande behov som översiger 20 immar eller har behov av personlig assisans som ine är varakig. De är kommunen som beviljar personlig assisans enlig LSS och sår för hela kosnaden. 9

10 Lagsifningen förändrades flera gånger under de försa åren. Exempelvis infördes år 1996 e krav på a de grundläggande behoven skulle uppgå ill mins 20 immar per vecka i genomsni för a bli beräigad ill assisansersäning enlig LASS. Dea innebar a målgruppen för salig assisansersäning blev srikare definierad än vad den idigare vari infördes e schablonbelopp för alla assisansberäigade. Då dea belopp ine äcker kosnaderna för alla assisansanvändare infördes samidig en möjlighe a begära uökad ersäning om högs olv procen av schablonbeloppe för den som har särskilda skäl. Tidigare forskning på område De finns e fåal idigare sudier med liknande inrikning som denna, främs med ursprung i Sorbriannien. Zarb och Nadash suderar ill exempel hur kosnadseffekiv söd finansiera genom direk serviceilldelning är jämför med e LASS-liknande sysem där medel direkubealas ill brukare vilka sedan själva väljer hur och var medlen ska användas 1. Båda södformerna gällde samma målgrupp vuxna med funkionshinder, näsan samliga under 65 år och resulaen indikerar a söd finansiera med direkubealningar ill brukarna i genomsni var 30 ill 40 procen billigare. Huvuddelen av kosnadsskillnaden förklarar förfaarna med skillnader i overheadkosnader och adminisraion. En rappor å de briiska arbes- och pensionsdeparemene gör en mer heläckande cosbenefi-analys av Independen Living (IL) i Sorbriannien 2. Slusaserna är bland anna a inveseringar i IL bör resulera i beydande långsikiga kosnadsbesparingar för samhälle genom ökade skaeinäker, minskade saliga bidragsugifer och en minskad press på sjukvårds- och akua socialvårdsjänser. Duffy e al. argumenerar i ännu en briisk sudie mo dagens sysem med illhandahållande av redan i förväg köpa jänser ill förmån för e sysem med direkubealningar ill brukare 3. Huvudargumene är a dagens sysem är ineffekiv efersom resurser rikas mo jänser i sälle för individer. Den behovsprövande processen sker i syfe a fylla u redan i förväg köpa jänser i sälle för a de sluliga brukarna ges möjlighe a direk värdera och välja jänser. Förfaarna menar a efersom värderingen av jänserna ine är korrek så skulle en sor del (34 procen enlig en refererad undersökning) av de köpa jänserna ine ha köps om brukaren själv og beslue. Denna idigare forskning är visserligen begränsad och dessuom koncenrerad ill e enda land, men slusaserna pekar relaiv enydig å a sysem med direkubealningar är mer kosnadseffekiva och bäre på a effekiv allokera gemensamma resurser än exempelvis sysem med direk serviceilldelning. I följande avsni preseneras den meod som kommer användas sam de daa och parameerbesämningar som ligger ill grund för analysen. 1 Zarb G, Nadash P (1994). Cashing in on Independence: Comparing he coss and benefis of cash and services. Derby: BCODP/PSI. 2 Hursfield, J. Parashar, U and Schofield, K. (2007) The coss and benefis of independen living. 3 Duffy, Simon (lead auhor) (2006). The Economics of Self-Direced Suppor. Discussion Paper: in Conrol. 10

11 Meod Innan den valda meoden preseneras mer i dealj finns skäl a kor rekapiulera innebörden av samhällsekonomiska uvärderingar och vilken informaion olika yper av samhällsekonomiska uvärderingar kan ge. Samhällsekonomiska uvärderingar En samhällsekonomisk uvärdering ugör en sysemaisk analys av välfärdseffekerna av ågärder man änk genomföra med syfe a ge underlag för a kunna välja den bäsa av dem, dvs. den som ger sörs välfärd för samhälle. Ugångspunken för alla sådana analyser är a samhälles resurser är begränsade. Då man besluar sig för a använda resurser för a uppnå e mål (.ex. erbjuda en viss mängd personlig assisans), går man samidig mise om a använda dem för a uppnå någo anna mål (kora väneiderna i vården, minska skadlig miljöpåverkan, ec.). En ågärds inäker ugörs av värde på de behov man fakisk uppnår genom resursanvändningen, medan värde av de behov som man i samma veva avsår från a uppfylla ugör ågärdens kosnader. För a kunna jämföra dessa behövs e gemensam värderingsmå, vilke vanligvis ugörs av pengar. Kosnaderna mäs därför med marknadsprise på de resurser som förbrukas för a genomföra ågärden. Dea är grunda i a raionella konsumener ine förvänas beala mer för en resurs än vad den är värd, samidig som producener ine vänas erbjuda resursen ill försäljning för e pris lägre än resursens värde. Inäker är ofa svårare a mäa efersom ågärderna ofa ger upphov ill effeker som saknar marknader och därför också marknadspriser.ex. ökad livskvalie genom förbärad miljö, sörre frihe och självsändighe som individ med funkionsnedsäning ec. 4 Olika yper av samhällsekonomiska uvärderingar Samhällsekonomiska uvärderingar delas vanligvis in i fyra huvudyper 5 : 1) Kosnadsminimeringsanalyser 2) Kosnadseffekanalyser 3) Kosnadsnyoanalyser 4) Kosnadsinäksanalyser För samliga gäller samma princip för kosnadsberäkningarna resursförbrukningen som orsakas av ågärden idenifieras, kvanifieras och värderas i ermer av pengar. Meoderna skiljer sig å i hur man mäer effekerna av ågärderna. De är därför i sluändan dea som avgör vad för sors jämförelse som kan göras och vilke beslusunderlag analysen kan ge. En kosnadsminimeringsanalys värderar endas de resurser som förbrukas i och med ågärderna. Om effekerna av ågärderna är likvärdiga, eller om effekerna av den billigare ågärden är bäre/mer önskvärda ger analysen illräcklig beslusunderlag. Samhälles välfärd blir i dea fall sörre genom a välja den billigase ågärden. Ofa är de dock i 4 I princip går de dock a uppskaa vilke värde individer fäser vid sådana effeker genom a genomföra en s.k. bealningsvillighessudie. I en sådan frågas, som namne anyder, individer hel enkel om hur mycke de är beredda a beala för varan eller jänsen ifråga. 5 se ex Seen Carlsson K, Höjgård S, Lehagen S, Bernorp E, Lindgren B (2004) Economic Evaluaion: wha are we looking for and how do we ge here? Haemophilia 2004:10, sid

12 dessa analyser svår a med säkerhe säga a effekerna av ågärderna är likvärdiga. Ofa kan de vara svår a överhuvudage på e rävisande sä värdera och jämföra effekerna. I en kosnadseffekanalys mäs effekerna i någon form av enheer (vunna levnadsår, usläppsminskningar i kg, ec.). Ågärderna kan sedan rangordnas efer kosnad per effekenhe och samhälles välfärd blir i regel sörs om den med lägs kosnad per effekenhe väljs. Lik kosnadsminimeringsanalysen ger ine heller denna analys någon informaion om huruvida värde av ågärden översiger dess kosnader. Kosnadsnyoanalysen är någo av e specialfall och förekommer ibland vid uvärderingar inom hälso- och sjukvårdområde. Här mäs effeken i ermer av kvaliesjuserade levnadsår (s.k. QALYs), vilka beräknas genom a besämma en individs nya av a befinna sig i e viss hälsoillsånd och muliplicera denna nyovik med iden individen befinner sig i dea hälsoillsånd. I kosnadsinäksanalysen mäs de sammanlagda värde av ågärdernas effeker i samma enhe som deras kosnader, dvs. pengar. Ågärderna rangordnas sedan efer sorleken på deras neoinäker alernaiv kvoen mellan inäker och kosnader. Även om denna yp av analys är mes heläckande och också ger hög jämförbarhe med andra områden och sekorer, uppkommer av förklarliga skäl ofa problemaiska siuaioner när samliga effeker av ågärder ska värderas i moneära ermer. Den analys som kommer redovisas nedan har i huvudsak karakären av en kosnadseffekanalys. Dock kan man argumenera för a de vå effekenheerna som kommer a jämföras, dvs. en imme personlig assisans och en imme kommunal hemjäns, ine är hel likvärdiga och då reduceras de ill en kosnadsminimeringsanalys. Huvudsaken är a man är uppmärksam när de gäller osäkerheen på inäkssidan och a slusaserna dras give a anaganden om dea håller. Analysmeod Analysen går u på a årsvis jämföra kosnaden för personlig assisans med den fakiska kosnaden för kommunal hemjäns. Dea framsår som en rimlig jämförelse då radiionell hemjäns i kommunal regi är de huvudsakliga alernaiv som akualiseras i de fall personlig assisans ine skulle erbjudas. Genom a konsruera vå sådana idsserier över imkosnader och kombinera dessa med de oala anale immar personlig assisans som uförs under perioden kan assisansreformens effek på de offenliga finanserna uppskaas, give samma insas. Beräkningsmodellen som uarbeas grundar sig på e anal anaganden om underliggande paramerar och deras användbarhe, i huvudsak på grund av brisfällig daa. För a få fram en passande idsserie över fakiska kommunala kosnader för hemjäns har vå huvudsakliga umaningar bemös. För de försa lyser naionell daa över den fakiska imkosnaden för kommunal hemjäns med sin frånvaro. E begränsa urval av kommuner som för sådan saisik har därför använs för a uppskaa e naionell genomsni. Därill har denna saisik i dessa kommuner ine förs över hela den akuella idsperioden uan endas under senare år. En exrapolering uifrån de illgängliga daapunkerna bakå i iden har därför behövs göras. Som underlag för dea har e arbeskosnadsindex för vårdansällda i kommunal sekor använs. Dessa 12

13 meodavvägningar och andra anaganden om paramerar ec. diskueras mer dealjera i följande avsni. Daa och val av paramerar Nedan redogör vi för de paramerar som ingår i beräkningsmodellen sam vilken daa som använs för a skaa dessa. Vissa daaserier är ine hel komplea vilke inneburi a vi behöv göra uppskaningar eller exrapoleringar för a komma run probleme. De evenuella svagheer eller risker som dea medför i diskueras därför också nedan. Kosnaden för personlig assisans De som uför personlig assisans under LASS ersäs genom e av saen fasslage schablonbelopp och ansvarig myndighe för adminisraion av dea är Försäkringskassan (Fk). Schablonersäningen ges per uförd assisansimme och har sedan införande sepember 1997 lega på srax över 200 kronor (som idigare nämns beviljar Fk i vissa fall förhöjd imersäning med upp ill 12 procen av schablonbeloppe). Kosnaden för en imme personlig assisans under LASS fås av den genomsnilig ubealda imersäningen under respekive år. Mulipliceras den genomsniliga imersäningen med de oala anale immar fås e formell må på LASS oala kosnad, dock exklusive kosnaden för Fk:s adminisraiva ansvar. 6 A den reella kosnaden för samhälle roligen översiger dea kommer a belysas i e senare skede av rapporen. Dea har sin grund i a landes kommuner, vilka är den sörsa uföraren av personlig assisans, sannolik har en högre egenlig imkosnad än de schablonbelopp man ersäs med. Kosnaden för kommunal hemjäns Saisik över fakiska kosnader för kommunal hemjäns samlas dessvärre ine in naionell idag. Sveriges Kommuner och Landsing (SKL) inledde dock 2002 projeke Hemjänsimmen, vilke innebar a en meod för a mäa kosnaden för en uförd hemjänsimme arbeades fram illsammans med represenaner för e jugoal kommuner. Kommuner har sedan erbjudis a använda meoden för a få sörre kunskap om sin egen kosnadssiuaion. SKL eller någon annan cenral akör ycks dock ännu ine ha någon ambiion a ansvara för naionell saisikinsamling. E anal av de kommuner som involverades i projeke från början har dock på egen hand forsa a föra saisik på område. Nya kommuner har också anamma mämeoden. Genom a idenifiera dessa kommuner och vända sig ill dem har vi lyckas a fram saisiken för e urval, om än e begränsa sådan, av landes kommuner. En hemjänsimme försås här som kosnaden för en imme direk brukarid, de vill säga där hemjänspersonalen är hos brukare eller handlar på uppdrag av brukare. För a få fram kosnaden görs mäningar i vå seg. Förs summeras vad som kallas oala kosnader för hemjäns. Här ingår personalkosnader, drifskosnader och overheadkosnader. För a sedan få fram vad en immes direk brukarid kosar säs de summerade kosnaderna i förhållande ill oal anal arbeade immar, som besår av direk brukarid och kringid. 7 6 De daa över oala ubealningar, oala immar osv. som används i analysen har fås från Försäkringskassan. 7 För en mer gedigen bild över hemjänsimmens komponener och hur den räknas fram se Sveriges Kommuner och Landsing (2007) Hemjänsimmen vad kosar en imme direk brukarid? hp:// 13

14 Längs fram när de gäller denna saisikinsamling verkar kommunerna i Skåne vara. Flera av länes kommuner för saisiken och vi har e underlag besående av ungefär 15 av dessa (beroende på år) från år 2002 och framå. Yerligare vå kommuner - Karlsad och Sundbyberg ingår också i urvale. 8 A, som i dea fall kommunerna, verkligen mäer exak samma sak och på samma sä är aldrig hel säker när de gäller decenraliserad daainsamling som denna. Men då mämeoden är cenral framagen, har ydliga insrukioner och dessuom bygger på samordning och översyn inbördes mellan kommunerna bör dea ine ge upphov ill någon särskild osäkerhe i dea fall. Urvale lider dock av vå andra huvudsakliga svagheer; de är lie (ugör ungefär 5 procen av alla landes kommuner) och de är sannolik heller ine hel represenaiv för rike. Vikiga kosnadsdrivare för en hemjänsimme, vilka också kan änkas variera mellan kommuner, är bland anna avsånd mellan brukare (dvs. befolkningsähe) och hur effekiv organisaion och förvalning inom kommunen är. Då befolkningsäheen i samliga kommuner i urvale är relaiv se hög bör de ha korare avsånd och lägre kosnader än rike i sor. När de gäller organisaionens effekivie och verksamheens overheadkosnader ec. är de dock svår a säga om urvale avviker från riksnormen. De fakum a man på e seriös sä ändå mäer och följer upp kosnadssorer och kosnadsuveckling på hemjänsområde borde dock ala för a de är e prioriera område inom dessa kommuner. De är dock vansklig a säga hur orsakssambande mellan dea och kosnaden för en hemjänsimme ser u och därför även om, och i sådan fall hur, urvale kan änkas avvika. Självklar kan kommunerna i vår urval änkas avvika från riksgenomsnie även på andra sä som har beydelse för kosnadsbilden. Sammanfaningsvis innebär dessa begränsningar i vår urval a våra skaningar får e beydande må av osäkerhe. Uifrån en vikig fakor (befolkningsähe/avsånd) kan urvale snarare änkas underskaa kosnaden för en hemjänsimme än överskaa den. I övrig vore de oveig a göra några yerligare olkningar och osäkerheen får lindras genom a vi låer resulaen usäas för noggrann känslighesanalys med avseende på osäkra paramerar som denna. Arbeskosnadsindex för vårdpersonal inom kommunal sekor Kommunsaisiken ovan gäller som nämns endas för de fem sisa åren av den änka idsserien. När man saknar daapunker för en viss del av en serie kan man exrapolera den, dvs. förlänga den så a den blir komple, give anaganden om evenuell underliggande rend. Enklase säe då de gäller årsdaa är a beräkna genomsnilig procenuell förändring per år och sedan förlänga serien give den observerade förändringsaken. När de gäller imkosnaden för kommunal hemjäns har vi i sälle val a förlänga serien med hjälp av förändringsaken i SCB:s arbeskosnadsindex för vårdpersonal inom kommunal sekor. Den direka arbeskosnaden uppskaas ugöra ungefär procen av kosnaden för en uförd hemjänsimme. 9 Då dea index dessuom är väl avgränsa ill jus den grupp personal som uför den kommunala 8 Se bilaga 1 för en föreckning över vilka kommuner som ingår i urvale. 9 Uppsala Kommun, Öhrlings, Pricewaerhousecoopers (2006) Granskning av LASS-verksamheen hp:// g_assisanersaning_enlig_lass.pdf sam Kommunförbunde i Skåne 14

15 hemjänsen bör de rimligen jäna som e bra verkyg för a uppskaa den kommunala hemjänsens kosnadsuveckling. 10 Andra paramerar i beräkningarna Toala anale immar uförd personlig assisans har använs illsammans med den uppskaade skillnaden i imkosnad för a räkna upp den aggregerade kosnadsskillnaden. Dea görs på både årsbasis och sammanlag för hela idsperioden. Daa över oal anal immar uförd personlig assisans kommer från Fk:s regiser som baseras på regisrerade ubealningar varje år. Daa över inflaion och marknadsränor har också ingå i beräkningarna. SCB:s KPI-index används för a räkna om serien över kosnadsskillnaderna från rörliga ill fasa priser. För a få e rikig må på alernaivkosnad måse också kosnadsskillnaderna förränas. På samma sä som man i framåblickande samhällsekonomiska uvärderingar diskonerar framida kosnader och inäker ill e nuvärde bör illbakablickande sådana förräna mosvarande poser för a få ekonomisk rikiga skaningar. Vi använder i försa hand den långa marknadsränan (5 års sasskuldsväxlar), men prövar också våra resula mo andra ränenivåer som en del av känslighesanalysen. Sluligen används också e må på fördelning mellan assisansanordnare (kommunal, priva, brukarkooperaiv, osv.) som har hämas från Försäkringskassan. Daa för hela perioden finns illgänglig men dras med viss osäkerhe och jämförelseproblem efer a mämeoden omarbeas under periodens mi. På grund av dea har vi val a uppskaa åren uifrån uvecklingen under den senare delen av perioden. Vår beräkningsmodell Den oala kosnadsskillnaden mellan kommunal hemjäns och syseme med personlig assisans för e give år kan illusreras med en enklare formel. Om ĉ h, indikerar den uppskaade fakiska kosnaden för en imme uförd kommunal hemjäns, c p, den fakiska imkosnaden för personlig assisans och H de oala anale immar personlig assisans som eferfrågas under åre ges den oala kosnadsskillnaden (i nominella ermer) för dea år av ( cˆ h, c p ) H x =, där syseme med personlig assisans inneburi en besparing om x är sörre än noll och vice versa. För a få e rävisande må på besparing bör som sag också hänsyn as ill akuell alernaivkosnad, dvs. en marknadsräna, sam inflaion. Om r är real räna (dvs. nominell räna minus inflaion) ges den ekonomiska besparingen för år därför av ( c c ) H ( 1 r ) ˆ h, p, x = + För a få nuvärde av denna besparing efer en sluperiod T behöver vi räkna räna på räna. Den ges av r ( + r ) ( 1+ r ) ( 1+ r ) ( 1+ r ) ( 1+ r ) = ( 1+ r ) T = T 1 T, dvs. de årliga avkasningarna från år ill år T muliplicerade med varandra. Sluligen ger 10 Då de akuella arbeskosnadsindexe endas sräcker sig illbaka ill 1995 har vi uppskaa förändringen mellan 1994 och 1995 uifrån e arbeskosnadsindex för arbeare inom ubildning och vård i priva sekor. Jämförs dessa index för åren visar de sig också överrenssämma väl med varandra. 15

16 oss dea möjligheen a definiera de ekonomiska nuvärde av de oala kosnadsskillnaderna för en idsperiod från och med år ill periodens slu i år T, nämligen T [ ( cˆ c ) H ( + r )] h p, T X = x = 1, (1) där Σ är e summaecken som innebär a vi summerar nuvärde av kosnadsskillnaderna från år fram ill sluåre. De sammanlagda resulae, X, indikerar således a syseme med personlig assisans, give a anal eferfrågade immar vore desamma, inneburi en besparing för samhälle om X är sörre än noll och vice versa. I analysen nedan kommer idsperioden så i fokus, dvs. går från 1994 ill T = Värde på X som fås kommer som idigare diskussion berör vara förena med en del osäkerhe. Vi kommer därför senare analysera hur de påverkas då underliggande variabler såsom c ˆ h,, H och r skifar. Resula Inledningsvis preseneras e genomsni för samliga kommuner i urvale uifrån vår beräkningsmodell. Enlig ovan nämnda formel uppskaar vi evenuella besparingar, x, genom a subrahera den imliga kosnaden för personlig assisans, c p,, från kosnaden för en hemjänsimme, c ˆ h,. För a få fram den oala kosnadsskillnaden muliplicerar vi sedan med H, de oala anale immar av personlig assisans. I figur 1 ges en överblick av kosnadsuvecklingen under de undersöka åren, där x skall ses som skillnaden mellan diagrammes saplar miljarder kronor Hemjäns Personlig assisans År Figur 1: Kosnader hemjäns konra personlig assisans (om alla immar hade produceras av icke-kommunala assisansanordnare) Resulaen visar på beydande skillnader i kosnader. Under de försa åre efer reformen uppgick kosnadsskillnaderna ill över 510 miljoner kronor. Vid undersökningens sisa år 2006 hade skillnaderna accelerera ill över 11,5 miljarder. Genomsnilig årlig kosnadsskillnad för perioden uppgår ill 5,6 miljarder per år. 16

17 Resulaen förusäer a alla assisansimmar producerades ill en kosnad som är lika med imersäningen från Försäkringskassan för respekive år. Dea hade vari falle om enbar icke-kommunala anordnare producerade assisansimmar, efersom - enlig vad ovan anfördes - kommunernas kosnader för personlig assisans roligen översiger Försäkringskassans ersäning. För a få en bild över idsperiodens reala besparingar nämndes ovan viken av a införliva en alernaivkosnad i analysen. Dea görs genom a inkludera marknadsränor i beräkningarna. Genom a muliplicera de årliga besparingarna med akuell marknadsräna (korrigerad för årlig inflaion) kan vi därmed uppskaa de ekonomiska nuvärde av ovan redovisade kosnadsskillnader mellan de vå alernaiven. Figur 2 ger en helhessyn över de årliga besparingarnas reala nuvärde, uppdela efer vald marknadsräna miljarder kronor Reala besparingar, 3-mån Reala besparingar, 5 år år Figur 2: Årliga reala besparingar, kor (3 månaders) sam lång (5 års) sasobligaionsräna Årliga och oala besparingar skiljer sig någo beroende på vilken marknadsräna man väljer. Då vi summerar de årliga besparingarna med den långa marknadsränan uppgår oala besparingar ill dryg 77 miljarder kronor. 11 Dea ger en genomsnilig årlig besparing på näsan 6 miljarder kronor. Med den kora marknadsränan uppgår oala besparingar ill dryg 73 miljarder kronor, vilke skulle ge en årlig besparing på cirka 5,5 miljarder kronor. Vi finner allså a personlig assisanssyseme är förena med beydande besparingar då vi jämför med mosvarande insas inom ramen för kommunal hemjäns. Är samhälles besparing verkligen så sor? I en av Uppsala kommun besälld revisionsrappor gällande undersko i kommunens LASS-verksamhe framgår a de finns beydande skillnader i Fk:s ubealda belopp och kommunens fakiska imkosnad. 12 Rapporen visar också a privaa uförare, i konras ill kommunen, lyckas driva verksamheen med e posiiv resula. Som möjliga 11 Samliga resula erhålles genom ovan redovisade T T beräkningsmeod; X = x = [ ( cˆ c ) H ( 1+ r )] h, p, 12 Öhrlings PriceWaerhouseCoopers, Granskning av LASS-verksamheen, 17

18 förklaringar ill dessa skillnader anges bland anna högre overheadkosnader, högre arbesgivaravgifer sam högre grundlöner. Vi anar a andra kommuner har liknande förhållanden. Om kommunernas fakiska kosnad för personlig assisans översiger de av Fk:s ubealda belopp, innebär de a en imme personlig assisans uförd av kommuner ine ger samma besparing som en imme uförd av en annan assisansanordnare. För a komma fram ill en så försikig och säker beräkning av kosnadsbesparingarna som möjlig valde vi därför a ine beaka kommunal producerade assisansimmar och a med endas de immar personlig assisans i kosnadsjämförelsen vilka uförs av andra anordnare än kommunerna. Den sörsa delen av personliga assisener har kommunen som arbesgivare. Kommunernas del som anordnare har emellerid minska genom åren; under reformens försa år sod kommunerna för cirka 70 procen av insaserna, år 2006 hade andelen minska ill 56 procen. I sorleksordning efer kommunerna följer privaa assisansanordnare, brukarkooperaiv sam de brukare som väljer a själva vara arbesgivare för sina assisener. Nedan visas uvecklingen från och med 1994 fram ill sekorns andel i procen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1994 Övriga Kommun Annan serviceorg Kooperaiv Figur 3: Fördelning av anordnare från 1994 ill 2006 år Övriga Kommun Annan serviceorg Kooperaiv Vi bör därför inkludera sammansäningen av anordnarna i analysen för a få e mer robus resula. H definierades som oal anal immar uförd personlig assisans under e år. Dessa immar kan delas in i vå kaegorier, kommunal uförda immar sam immar uförda av andra anordnare. Dea ger H = H + H k a där subindex k sår för kommunala immar och subindex a för andra anordnare. Av dea följer a anale immar uförda av övriga anordnare ges av H a = H H k. Genom a bya u H mo H a i ekvaion (1) som använs idigare fås e må på de besparingar syseme inneburi, give a imkosnaden för assisans uförd av kommunen är likvärdig med kommunens kosnad för en imme hemjäns. I figur 4 ser vi resulae av dea reviderade må då vi jämför kosnader för personlig assisans med hemjäns. 18

19 miljarder kronor Hemjäns Personlig assisans, år Figur 4: Kosnader hemjäns konra personlig assisans (endas icke-kommunal producerade immar) Vi ser allså a kosnadsskillnaderna minskar beydlig från våra idigare resula. Tros dea kvarsår dock sora skillnader. Den genomsniliga kosnadsskillnaden per år är nu uppemo 2 miljarder, vilke är a jämföra med de dryga 5,5 miljarder som uppskaades idigare, då vi ine konrollerade för sammansäningen av anordnare. 6 5 miljarder kronor Reala besparingar, 3-mån Reala besparingar, 5-års år Figur 5: Årliga reala besparingar, kor (3 månaders) sam lång (5 års) sasobligaionsräna, konrollera för anordnarnas sammansäning Med den långa marknadsränan uppgår de oala sparande mellan åren 1994 och 2006 ill 29 miljarder kronor, vilke ger e genomsni på dryg 2,2 miljarder kronor per år. Med den kora ränan minskar siffrorna; oal sparande hamnar på 27,6 miljarder kronor, vilke ger e årlig genomsni på 2,1 miljarder kronor. Vi ser a besparingarna sjunker beydlig då vi uelämnar kommunerna från analysen. Tabell 1 ger en överblick av de olika resulaen. 19

20 Exkl. assisans uförd av kommun 5-åriga sasobligaioner Inkl. assisans uförd av kommun 5-åriga sasobligaioner Exkl. assisans uförd av kommun 3-månaders sasobligaioner Rike 29 77,3 27,6 73,3 Tabell 1: Reala besparingar för perioden Give de nya förusäningarna med anagande a kommunerna har en imkosnad för personlig assisans likvärdig med hemjäns, ser vi allså hur besparingarna minskar beydlig. Dea anyder a säe som personlig assisans arrangeras på får sor beydelse för samhälles besparingar, någo som vi får illfälle a åerkomma ill längre fram i rapporen. Resulaen visar dock på a även då man konrollerar för sammansäningen av anordnare har beydande besparingar gjors under den undersöka idsperioden då personlig assisans jämförs med hemjäns. Sammanfaningsvis innebär våra resula följande: - De fakiska, reala besparingarna av personlig assisans inom LASS ill följd av icke-kommunal uförande uppgår ill ungefär 29 miljarder SEK för perioden. - Besparingarna skulle ha uppgå ill ungefär 77 miljarder SEK om aningen kommunerna var lika kosnadseffekiva som icke-kommunala uförare eller om all personlig assisans uförs av icke-kommunala uförare. Dea innebär a man från samhälles perspekiv har inciamen a låa de ickekommunala assisansanordnarnas marknadsandel växa dea ger både en ydligare kosnadskonroll (den fakiska imkosnaden kan aldrig översiga schablonbeloppe plus den evenuella förhöjningen på 12 procen) och roligvis också en besparing av offenliga medel. Dessuom finns också söd för a dessa anordnare erbjuder personlig assisans av högre kvalie än kommunerna gör (se bl.a. arikel i DN deba 13 och en rappor från Länssyrelserna 14 ). Inkl. assisans uförd av kommun 3-månaders sasobligaioner 13 hp:// 14 hp:// 20

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014 Minnesaneckningar från kompeensrådsräff den 14 okober 2014 Närvarande: Se delagarföreckning. NKR 2010 2014 En backspegel och avsamp mo framiden Carin Bergsröm iade bakå på de som hän i NKR sedan saren

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996 Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens

Läs mer

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet 1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe

Läs mer

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer

Läs mer

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14 1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14

Läs mer

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15 Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid

Läs mer

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån 2012-10-30 Veenskapseori (4,5hp) HT12 Enkäresula Enkä: Saus: Uvärdering, VeTer, HT12 öppen Daum: 2012-10-30 14:07:01 Grupp: Besvarad av: 19(60) (31%) Akiverade delagare (Veenskapseori (4,5hp) HT1 2) 1.

Läs mer

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera

Läs mer

Växelkursprognoser för 2000-talet

Växelkursprognoser för 2000-talet Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:

Läs mer

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor

Läs mer

Demodulering av digitalt modulerade signaler

Demodulering av digitalt modulerade signaler Kompleeringsmaeriel ill TSEI67 Telekommunikaion Demodulering av digial modulerade signaler Mikael Olofsson Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie, 581 83 Linköping Februari 27 No: Denna uppsas

Läs mer

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson

Läs mer

Glada barnröster kan bli för höga

Glada barnröster kan bli för höga Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.

Läs mer

Laboration D158. Sekvenskretsar. Namn: Datum: Kurs:

Laboration D158. Sekvenskretsar. Namn: Datum: Kurs: UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Lars Wållberg/Håkan Joëlson 2001-02-28 v 3.1 ELEKTRONIK Digialeknik Laboraion D158 Sekvenskresar Namn: Daum: Eposadr: Kurs: Sudieprogram: Innehåll

Läs mer

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15 Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten?

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten? Rappor ill Finanspoliiska råde 2010/1 Hur varakig är en förändring i arbeslösheen? U. Michael Bergman Københavns Universie, EPRU, FRU och Finanspoliiska råde De åsiker som urycks i denna rappor är förfaarens

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning 1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2014 Källor och meoder 2014 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT INTENSIVVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG SPECIALIST NURSING PROGRAMME IN INTENSIVE CARE 60 CREDITS Dnr LiU-2014 00389 Fassälld av fakulessyrelsen

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015 Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448

Läs mer

Förord: Sammanfattning:

Förord: Sammanfattning: Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare

Läs mer

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad.

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad. RÄTTNING: För a få poäng på Fråga krävs hel rä svar per deluppgif. Dvs. svare på en deluppgif måse vara hel rä för a sudenen skall få poäng ( poäng). Varje deluppgif ger en poäng. Anal deluppgifer är 2.

Läs mer

Det svenska konsumtionsbeteendet

Det svenska konsumtionsbeteendet NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund

Läs mer

Vi har hittat socialpolitiken!

Vi har hittat socialpolitiken! n LG Karlsson: Fas 3 är rena 1800-ale n RFHL Uppsala: Poliikerna blåse oss 3/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vad vill de, egenligen? Oberoende

Läs mer

shetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik.

shetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik. Kap 10: sid. 1 Blanchard kapiel 10 Penninmänd, inflaion och ssselsänin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och medellån sik Tar hänsn

Läs mer

SLUTLIGA VILLKOR. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ)

SLUTLIGA VILLKOR. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) SLUTLIGA VILLKOR Nedansående mall används för Sluliga Villkor för Värdepapper emierade under Bevisprogramme. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Sluliga Villkor för Värdepapper under Skandinaviska

Läs mer

Lösningar till Matematisk analys IV,

Lösningar till Matematisk analys IV, Lösningar ill Maemaisk anals IV, 85. Vi börjar med kurvinegralen 5 5 dx + 5 x5 + x d. Sä P x, = 5 5 och Qx, = 5 x5 + x. Vi använder Greens formel för a beräkna den givna kurvinegralen. Efersom ine är en

Läs mer

Inbjudan och program till seminariedag i samband med Handikappförbundens kongress

Inbjudan och program till seminariedag i samband med Handikappförbundens kongress KONGRESS Inbjudan och program ill seminariedag i samband med Handikappförbundens kongress Qualiy Winn Hoell i Haninge den 20 maj kl 9.00-15.00 9.00-10.00 Kaffe och regisrering 10.00-11.00 Öppnande av kongressen

Läs mer

Damm och buller när avfall blir el

Damm och buller när avfall blir el Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr

Läs mer

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT ANESTESISJUKVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT ANESTESISJUKVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET INRIKTNING MOT ANESTESISJUKVÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG SPECIALIST NURSING PROGRAMME ANESTHESIA CARE 60 CREDITS Dnr LiU-2014-00388 Fassälld av fakulessyrelsen

Läs mer

Många risker när bilen mals till plåt

Många risker när bilen mals till plåt Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig.

Läs mer

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport Kviors arbesmiljö Tillsysakivie 12 iom regerigsuppdrage om kviors arbesmiljö Delrappor Rappor 12:11 12-5-9 1 (9) Ehee för mäiska och omgivig Chrisia Josso, 8-73 94 18 arbesmiljoverke@av.se Delrappor Tillsysakivie

Läs mer

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 9. Analys av Tidsserier (LLL kap 18) Tidsserie data

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 9. Analys av Tidsserier (LLL kap 18) Tidsserie data Finansiell Saisik (GN, 7,5 hp,, HT 008) Föreläsning 9 Analys av Tidsserier (LLL kap 8) Deparmen of Saisics (Gebrenegus Ghilagaber, PhD, Associae Professor) Financial Saisics (Basic-level course, 7,5 ECTS,

Läs mer

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden Magiseruppsas i finansiering Föreagsekonomiska insiuionen FEK 591 Lunds Universie Hedgefonder och akiefonder - En sudie av riskexponering och marke-iming på den svenska marknaden Handledare Hossein Asgharian

Läs mer

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik?

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik? Har Sveriges Riksbank blivi mer flexibel i sin penningpoliik? En analys av rekursiv skaade Taylorregler baserade på realidsdaa Henrik Siverbo Kandidauppsas Lunds Universie, Naionalekonomiska insiuionen

Läs mer

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53

Läs mer

DIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor

DIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Håkan Joëlson 2006-01-19 v 1.3 DIGITALTEKNIK Laboraion D171 Grindar och vippor Innehåll Uppgif 1...Grundläggande logiska grindar Uppgif 2...NAND-grindens

Läs mer

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator Tryckoberoende elekronisk flödesregulaor Beskrivning är en komple produk som besår av e ryckoberoende A-spjäll med mäenhe som är ansluen ill en elekronisk flödesregulaor innehållande en dynamisk differensryckgivare.

Läs mer

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll? Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-

Läs mer

REVISIONSMYNDIGHETEN. Kontroll av den förvaltande myndighetens efterlevnad av artikel 125.4 c rörande

REVISIONSMYNDIGHETEN. Kontroll av den förvaltande myndighetens efterlevnad av artikel 125.4 c rörande REVISIONSMYNDIGHETEN Konroll av den förvalande myndigheens eferlevnad av arikel 125.4 c rörande bedömning av risken för bedrägerier och effekiva och proporionella besämmelser om bedrägeribekämpning för

Läs mer

DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en pedagogisk studie av begrepp som beskriver miljön

DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en pedagogisk studie av begrepp som beskriver miljön DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en edagogisk sudie av begre som beskriver miljön TCO Uveckling AB, Disanslaboraorie, Raor 999: Sefan Junesrand, Inés Leal, Camilla Edvinsson & Tone Perelius "De kvaliaiva

Läs mer

Realtidsuppdaterad fristation

Realtidsuppdaterad fristation Realidsuppdaerad frisaion Korrelaionsanalys Juni Milan Horemuz Kungliga Tekniska högskolan, Insiuion för Samhällsplanering och miljö Avdelningen för Geodesi och geoinformaik Teknikringen 7, SE 44 Sockholm

Läs mer

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail Tex: Mikael Simovis & Tomas Forsberg Illusraion: Jonas Englund Sor es: Wachguard Halon Cronlab Symanec Microsof Cleanmail Ren e-pos med 26 Skräppos är e sor problem för både i-avdelning och användare.

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra äig räighe räighe ghe räighe rä ighe räighe räig räighe räighe räighe räighe räighe räighe he räighe räighe räighe rä ighe räighe räighe räighe räi räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe räighe

Läs mer

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr.

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr. Imporera bilen från USA Den låga dollarkursen gör de lönsam för dig a köpa bilen i USA. Du kan spara 50 000 kr. Av Mikael Sjerna/virginia,usa A köpa bil i USA är den bäsa bilaffären du kan göra i dag.

Läs mer

Skattning av respirationshastighet (R) och syreöverföring (K LA ) i en aktivslamprocess Projektförslag

Skattning av respirationshastighet (R) och syreöverföring (K LA ) i en aktivslamprocess Projektförslag Beng Carlsson I ins, Avd f sysemeknik Uppsala universie Empirisk modellering, 009 Skaning av respiraionshasighe R och syreöverföring LA i en akivslamprocess rojekförslag Foo: Björn Halvarsson . Inledning

Läs mer

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna?

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Handledare: Pär Holmberg och Erik Glans Termin och år: Höserminen 2007 Är erminspriserna på Nord Pool snedvridna? En sudie av

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Ds 2000:9 3 Förord Den 15 maj 1998 besluade riksdagen om riklinjer för en reformering av reglerna om ersäning vid varakig medicinsk grundad arbesoförmåga (prop. 1997/98:111 Reformerad föridspension, m.m.

Läs mer

En modell för optimal tobaksbeskattning

En modell för optimal tobaksbeskattning En modell för opimal obaksbeskaning under idsinkonsisena preferenser och imperfek informaion Krisofer Törner* 1 Engelsk iel: A model for opimal obacco excise axaion under imeinconsisen preferences and

Läs mer

Infrastruktur och tillväxt

Infrastruktur och tillväxt Infrasrukur och illväx En meaanalyisk sudie av infrasrukurinveseringars påverkan på ekonomisk illväx Infrasrucure and growh A mea-analyical sudy of he effecs of invesmens in infrasrucure on economic growh

Läs mer

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning

Läs mer

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 VINDKRAFTSPOLICY för Hallsahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Köpings kommun 2013-03-25, 14 Hallsahammars kommun, 2013-04-29 48 Besällning: Hallsahammars kommun Arbesgrupp:

Läs mer

FAQ. frequently asked questions

FAQ. frequently asked questions FAQ frequenly asked quesions På de följande sidorna har jag samla ihop några av de frågor jag under årens lopp få av sudener när diverse olika problem uppså i arbee med SPSS. De saisiska problemen har

Läs mer

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL! Exempelena 3 Anvisningar 1. Du måse lämna in skrivningsomslage innan du går (även om de ine innehåller några lösningsförslag). 2. Ange på skrivningsomslage hur många sidor du lämnar in. Om skrivningen

Läs mer

Är staten löneledande? En ekonometrisk studie av löneutvecklingen för statligt anställda och privata tjänstemän 1970 2002

Är staten löneledande? En ekonometrisk studie av löneutvecklingen för statligt anställda och privata tjänstemän 1970 2002 Är saen löneledande? En ekonomerisk sudie av löneuvecklingen för salig ansällda och privaa jänsemän 1970 2002 Innehåll Förord 5 Inrodukion 6 Tidigare sudier 8 Den saliga lönebildningens uveckling 10 Daa

Läs mer

Informationsteknologi

Informationsteknologi Föreläsning 2 och 3 Informaionseknologi Några vikiga yper av maemaiska modeller Blockschemamodeller Konsaner, variabler, paramerar Dynamiska modeller Tillsåndsmodeller en inrodkion Saiska samband Kor översik

Läs mer

Livförsäkringsmatematik II

Livförsäkringsmatematik II Livförsäkringsmaemaik II iskrea kommuaionsfunkioner Erik Alm, Hannover Re Sockholm 2013 iskre eknik Premier och annuieer bealas diskre ödligheen definieras ofas i en diskre abell (Undanag: de Nordiska

Läs mer

Finavia och miljön år 2007

Finavia och miljön år 2007 M I L J Ö Ö V E R S I K T 2007 Finavia och miljön år 2007 Anhängiga miljöillsånd runom i lande År 2007 gav Väsra Finlands miljöillsåndsverk e beslu om a bevilja Tammerfors-Birkala flygplas e miljöillsånd

Läs mer