fluktuationer Kurskompendium ht Preliminärt, kommentarer välkomna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna"

Transkript

1 Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box Uppsala

2 2. Förvänningar och ofullsändig informaion 2. Ekonomeriska undersökningar i naionalekonomi Naionalekonomer använder saisiska meoder för a beräkna de samband som är av inresse och för a esa de hypoeser man säller upp. Ugångspunken är en ekonomisk modell som formuleras i maemaiska ermer, de enklase falle är den räa linjens ekvaion, som ine så sällan är vad som används, ine mins i makroekonomiska sammanhang. Lå oss därför a den keynesianska konsumionsfunkionen som ugångspunk: C = a+ by (2.) där C är privaa konsumionsugifer i reala ermer ( ex i 995 års priser), Y är real disponibel inkoms och a och b är paramerar, där b också brukar kallas den marginella konsumionsbenägenheen. (2.) har den egenheen a om man känner ill värde på paramerarna och inkomsen Y så kan den privaa konsumionen med säkerhe fassällas ill e besäm värde. E sådan samband kallas deerminisisk. De är dock ine särskil realisisk a i e komplicera ekonomisk sysem räkna med a man med säkerhe ska kunna predikera olika ekonomiska variabler. E ekonomisk sysem är i sälle så komplicera a man aldrig fullsändig kan beskriva de med ekonomiska modeller. De finns därför en osäkerhe i den modell som används som man kan represenera med en slumpvariabel: C = a+ by +ε (2.2) Slumpvariabeln innebär a även om vi ve paramerarna a och b sam känner ill inkomsen Y så kan vi ine med säkerhe besämma konsumionen C. Den kommer i sälle a besämmas av värde på slumpvariabeln ε. E sådan samband kallas sokasisk. De verkar här rimlig a ana a de ine ska vara någo besäm sysemaisk mönser slumpvariabeln, efersom e sådan mönser i så fall borde inkluderas i modellen som besämmer konsumionen. Därför är de rimlig a änka sig a slumpvariabeln lika gärna kan vara negaiv som posiiv. Vi ska därför ana a slumpvariabeln ε är uan mönser och normalfördelad, har medelvärde 0 sam en viss varians σ ε 2. Vi beecknar dea med ε IN(0, σ ε 2 ). I makroekonomiska sammanhang förekommer ofas daa i form av idsserier, ex observaioner per kvaral för perioden Varje sådan observaion kan vi indexera med varvid sambande kan skrivas C = a+ by +ε (2.3) Därmed kan vi säga a vi nu har en ekonomerisk modell, med vilken vi kan esa hypoeser och mäa bl a paramerarna a och b.

3 Priva konsumion Real disponibel inkoms Figur 2.. Observaioner på priva konsumion och real disponibel inkoms I figur 2. har vi lag in observaioner på konsumion och inkoms för perioden Vi ser a de verkar vara e posiiv samband mellan dessa variabler: när inkomsen är hög är även konsumionen hög. De är dock ine hel enydig. De finns e segmen i daa, där konsumionen ycks ligga kring knapp ros a inkomsen varierar mellan ca och

4 Regressionslinje anpassad Priva konsumion Real disponibel inkoms Figur 2.2. Anpassning av regressionslinje. Hur ska vi då besämma paramerarna a och b med de daa som vi har i figur 2.. Efersom den modell vi har är linjär kommer vi här a få en rä linje anpassad ill de daa vi har. Linjen anpassas ill daa med s k OLS (Ordinary Leas Squares) eller minsa kvadra-meoden. I korhe innebär den a man besämmer paramerarna så a slumpfelen blir så små som möjlig. Mera exak innebär OLS a man besämmer a och b så a T T 2 2 ε = = RSS = ( C a by ) = dvs summan av de kvadrerade residualerna, minimeras. Man kan visa a då måse och b! = ( C C)( Y Y) 2 ( Y Y) a! = C by! Regressionslinjen i figur 2 har besäms på dea sä och beräknas i de ekonomeriska programpakee Eviews.

5 TSS RSS När man esimera ekvaionen kan man beräkna R 2 =, där TSS = ( C C ) 2, som TSS är e må på hur sor del av variaionen i konsumionen som förklaras av variaioner i inkomsen. R 2 är e må som ligger mellan noll och e. Man kan också beräkna konfidensinervall som har olkningen a man med ex 95 procens sannolikhe kan säga a en parameer ligger inom inervalle. Om man exempelvis beräknar b! = 5, kan beräkna konfidensinervalle, 086 < b <, 94. I makroekonomisk eori ar de ofa id innan en förändring i en variabel påverkar andra variabler, genom olika yper av rögheer. Därför används ofa dynamiska modeller: C = a + ac + by + by ε Här ser vi a b mäer den direka effeken av inkomsen på konsumionen. Den långsikiga effeken kan vi räkna u genom a ana a C = C = C och Y = Y = Y, vilke ger dvs C = a0 + ac + by + by 2 a C = 0 b+ b2 + a a Y där b + b a 2 är den långsikiga effeken på konsumionen av en inkomsförändring. En vanlig form av dynamisk modell, ex i makroekonomeriska modeller, är s k felkorrigeringsmodell: y = a + a y + b x + λ( y g g x ) + ε 0 0 där a-paramerarna sår för korsikig dynamik, b för direkeffek, g för långsikig jämvik sam λ för feedback effek, dvs korrigering för senas observerad ojämvik. Observera också a urycke inom parenesen kan ses som en residual från en regression på nivåform. 2.2 Förvänningar När spelar förvänningar en roll? De är falle när akörerna är osäkra och har ofullsändig informaion. De vanligase falle är a man faar beslu som har konsekvenser för framiden (vad har ine de?) och ine ve vad som då ska hända. Efersom världen är så komplex kan man ine heller gardera sig för de som ska hända ( ex genom indexeringar) uan vingas faa beslu med ugångspunk från sina förvänningar. Vad finns de för yp av förvänningar? Vi ska skilja på vå olika yper, adapiva och raionella. Adapiva kan ses som en umregel som är enkel a följa och som ine kräver a man skaffar sig så mycke informaion:

6 ) Mekaniska eller s k adapiva förväningar: Man ser enbar på hisorien: Definiion: EP EP = ( λ )( P EP ) som kan olkas som a reviderar sina förvänningar med hänsyn ill de senas observerade förvänningsfele. Urycke kan skrivas om som: EP = P λ( P EP ) Vi får vå specialfall: λ = 0 EP = P naiva förvänningar sam λ = EP = EP saiska förvänningar Lå oss nu se hur dessa förvänningar kan änkas fungera i prakiken genom a sudera några olika processer över iden. y iden

7 Figur 2. Uvecklingen av y över iden. I figuren ovan ser vi a de ar 5 perioder innan y ökar med en enhe under re perioder för a därefer minska med en enhe under re perioder. Därefer kommer 5 nya perioder där y är konsan varefer mönsre upprepas. Med adapiva förvänningar kommer man a predikera under under uppgångsfasen och predikera över under nedgångsfasen. Man kommer för de mesa a predikera fel. Med raionella förvänningar känner man ill den process som driver y. Efersom mönsre upprepas blir de lä a predikera rä om man har raionella förvänningar. Lå oss nu änka e svårare fall där y ine beer sig enlig e förusägbar mönser: y iden Figur 2.2. Uvecklingen av y och x över iden. Här visar den övre serien uvecklingen av y och den nedre serien uvecklingen av x. Som vi ser är de ine längre lika enkel a förusäga uvecklingen av y. Med adapiva förvänningar kommer vi liksom idigare ofas a ha fel. Men vi ser också a mönsre i y ine längre upprepar sig som idigare uan nu kan man ine vea hur lång id som förflyer innan man får en förskjuning uppå. Om vi även ar in informaionen om x blir de läare. Med raionella förvänningar använder man all informaion och här ser vi a förskjuningen uppå i y kan predikeras exak med hjälp av x. Processerna kan även beskrivas i ekvaioner, ex: y = a + a y + bx + 0 ε

8 Anag a man ska predikera y i period och har informaion om alla variabler i period -. Vad ska man då förväna sig om y i period? Vi ar förvänan på ekvaionen som E y = a + a y + bx 0 dvs E ε = 0 Förvänningsfele är y E y = ε, dvs ε IN(0, σ 2 ε ). Vad har allså dessa fel för egenskaper vid raionella förvänningar? Medelvärde är noll, variansen är σ 2 ε och de finns inge mönser. Anag a de finns e mönser i residualerna, som ex ε = ρε + ν, dvs residualerna har s k auokorrelaion, där v IN(0,σ 2 v ). Tar vi åer förvänan på ekvaionen blir förvänan E y = a + a y + bx + ρε 0 och förvänningsfelen således åer uan mönser. Med raionella förvänningar får vi således allid även den bäsa prognosen. Sammanfaningsvis innebär raionella förvänningar: - akören känner ill den sanna modellen - gör den bäsa prognosen - förväningsfelen är a) i genomsni = 0 och b) uan mönser Kriik som ofa framförs mo raionella förväningar är: a) akörerna är ine raionella (eser m fakisk observerade förv), moargumen? b) informaion är svår och dyr a skaffa (experer), moargumen? c) processer upprepar sig ine (EMU), moargumen? d) eorin är omöjlig a förkasa (sammansa hypoes, modell+förvänningshypoes), moargumen?

9 2.3 Framåblickande förvänningar och diskonering Hur kommer förvänningarna in i eori och modeller? Nuvårde av framida inkomser: V y+ y + 2 = y i ( + i )( + i ) + Specialfall: Konsan räna V y+ y+ 2 y+ n = y i ( + i) ( + i) n Man kan diskonera med real respekive nominell räna => real eller nominell nuvärde Och inkomserna kan avse framida förvänade inkomser Vi åerkommer ill dea senare, bl a i samband med ränor och avkasningskurva 4.3 Priva konsumion Priva konsumion i naionalräkenskaperna hänför sig ill hushållens konsumionsugifer. Dessa omfaar livsmedel som mjölk, kö och bröd men också ugifer för varakiga varor som kylskåp och bilar. Därmed avviker den regisrerade konsumionen från de konsumionsbegrepp som vi använder i eorin. I eorin väljer den enskilde konsumenen en nivå på konsumionen som ger så hög nya som möjlig. De som ger konsumenen nya är ine ugifen uan den service som ex en bil ger under en viss idsperiod. Konsumionen av varakiga varor blir på de vise kopplad ill förbrukning eller förslining av den varakiga varan. Efersom vi i våra daa har konsumionsugiferna för e sor anal konsumener kan de hända a konsumionsugiferna är jämn spridda över iden och a ugiferna därför på e rimlig sä speglar konsumionen i meningen förbrukning. Man ve dock a ex ugifer för ex bilar följer en viss cykel och a de därför blir vissa fel när man använder ugifer i s f konsumion. Vi får ha dea i åanke när vi nu går vidare och försöker specificera en konsumionsfunkion Livscykelhypoesen Den hel dominerande eorin för hur den privaa konsumionen besäms är permanena inkomshypoesen eller livscykelhypoesen (PILCH), som är vå eorier som är mycke lika varandra och under vissa förusäningar ekvivalena. Idén bakom eorierna är a konsumenen planerar sin oala konsumionsnivå med hänsyn ine bara ill inkomsen idag uan blickar framå för a se vad inkomserna kan bli på längre sik. De innebär a konsumionen kan vara hög under e år även om inkomsen är låg om konsumenen vänar sig

10 högre inkomser i framiden. Om inkomsen är lägre än den önskade konsumionen kan man låna när inkomsen är låg och amorera senare när inkomserna förhoppningsvis är högre. Dea är ypisk för ex sudener. Även om sudielånen är desamma för olika sudener kan man väna sig a läkarsudener har sörre konsumion är sudener av ex nordisk hisoria, efersom de förra har högre förvänade framida inkomser än de senare. Lå oss nu ana a vi har en (represenaiv) konsumen som planerar sin konsumion i idpunken och beräknas leva ill idpunken T. Nyan av konsumion i idpunken kan vi skriva som uc ( ) där u är en nyofunkion. Konsumenen besämmer nu konsumionen för hela perioden -T give de framida förvänade inkomserna. E rimlig anagande om konsumenens preferenser är a marginalnyan är posiiv och avagande. Vidare anas konsumenen vara nyomaximerare. Dessa anaganden innebär a konsumenen kommer a efersräva en över iden jämn konsumionsnivå. De är ine bra a ena åre ha en mycke hög konsumion för a åre efer leva faig, efersom nyan kan ökas genom a omfördela konsumionen från de senare ill förra åre. Lå oss för enkelheens skull ana a konsumenen lever i re perioder och a de förvänade inkomserna är Y, Y2, Y3. Hur ska dessa inkomser summeras ill e må på livsinkomsen beräknad idag i idpunken. Uppenbarligen kan vi ine summera inkomserna uan vidare uan vi måse a hänsyn ill a samma inkoms i ex period 2 ine är värd lika mycke som samma inkoms nu. Anledningen ill de är a inkomsen år kan lånas u ill den reala ränan r, som vi för enkelheens skull anar är Y2 ( = Y ) konsan. Vi kan därför säga a Y = och vi kan summera inkomserna som + r W Y2 Y3 = Y r ( + r)( + r) (2.2) där W är förmögenheen beräknad som nuvärde av alla förvänade framida inkomser. Om vi slopar begränsningen ill re perioder kan vi skriva om urycke som W T Y = τ 0 ( + r) τ τ = (2.3) Vi kan unyja (2.3) och formulera konsumenens problem som e nyomaximeringsproblem: T max E u( C )( + β) τ = 0 + τ τ med avseende på budgeresrikionen (2.4) T τ = 0 ( + ) τ r ( A + w τ C τ) = A där E är förvänan i idpunk, β är en diskoneringsräna som visar konsumenens preferenser för konsumion i olika idpunker, w är arbesinkomsen och A är annan förmögenhe än humankapial. Vi har allså a W = A + H där H är humankapiale.

11 E problem för en del konsumener är a de kan vara likvidiesbegränsade och kanske ine kan låna under perioder med låg inkoms. Om dea är falle kommer deras konsumion a vara mer känslig för den akuella inkomsens uveckling. En likvidiesbegränsad konsumen som under en id haf illfällig låg inkoms och lägre konsumion än önska kommer a konsumera en mycke sor del eller kanske hela ökningen av den akuella inkomsen. Aggregerar vi konsumener med och uan likvidiesbegränsningar är de därför rimlig med följande konsumionsfunkion: C = C( Y, W) (2.5) där allså konsumionen är en funkion av inkoms och förmögenhe och där inkomsen inkluderas med hänsyn ill a en del konsumener är likvidiesbegränsade. (2.4) är den allmänna funkionsformen men vi är också inresserade av hur en specifik form kan se u. Lå oss därför förs åergå ill en siuaion där ingen konsumen är likvidiesbegränsad. En möjlig konsumionsfunkion är då C = γ W (2.6) där γ är en parameer som anger hur sor del av förmögenheen som konsumeras. γw är de årliga värde som kan konsumeras under konsumenens åersående förvänade livsid, e må som också kan kallas den permanena inkomsen. Vi kan då också skriva C P = Y (2.7) P där allså Y = γ W och denna konsumionsfunkion gäller för de konsumener som ine är likvidiesbegränsade. Lå oss nu gå illbaka en sund ill nyomaximeringsprobleme i (2.4). Konsumenen maximerar således den förvänade nyan av konsumion under den åersående livsiden från ill T. Beraka nu nyan av en förändring i konsumion mellan perioden respekive +, dvs MU ( C ) respekive MU ( C + ), där MU beecknar marginalnyan. Kan vi säga någo om förhållande mellan dessa båda? Efersom marginalnyan av konsumion anas avagande är de rimlig a änka sig a de båda bör vara ungefär lika, dvs a man efersrävar en jämn konsumionsnivå som vi idigare påpekade. Men liksom idigare i (2.2) måse vi diskonera nyan av yerligare konsumion i perioden + ill perioden, dvs vi måse dividera MU ( C + ) med diskoneringsfakorn + β. Samidig måse vi a hänsyn ill a om vi skjuer upp konsumionen från period ill period + får vi en räna på dea sparande. Vi kan därför formulera villkore EMUC ( )( r) = ( + β) + + MU ( C ) (2.8) som säger a den förvänade diskonerade marginalnyan av konsumion i perioden + måse vara lika med marginalnyan av konsumion i period. Om dea villkor ine är uppfyll har konsumenen ine maximera nyan, ex om EMUC ( )( r) < ( + β) + + MU ( C )

12 kan konsumenen öka sin nya genom a öka konsumionen i period och minska den i period +. Ur prakisk synvinkel finns de vå problem med (2.8). Dels har vi ingen specifik nyofunkion, dels ve vi inge om hur förvänningarna bildas. Lå oss därför ana a nyofunkionen är kvadraisk och kan skrivas uc ( ) = ( C C) 2 2 (2.9) där C är konsumenens mänadsnivå. Denna nyofunkion innebär a marginalnyan är MU = C C (2.0) dvs marginalnyan är posiiv och avagande. Säer vi in (2.0) i (2.8) får vi E C C r C C ( ) = + β + ( ) + (2.) Som vi visade i förra avsnie är förvänningsfelen med raionella förvänningar sådana a 2 X E X = ε IN ( 0, σ ε ) (2.2) dvs uan någo sysemaisk mönser. Anar vi nu raionella förvänningar och dess egenskaper i (2.2) får vi som kan skrivas om som C C r C C = + β + ( ) + ε + (2.3) + C = a + ac + ε (2.4) och esimeras ekonomerisk. Paramerarna är a0 = ( a) C och a = +. (2.4) +β r uvecklades förs av naionalekonomen Rober Hall i en berömd arikel från 978. Vi kan olka (2.4) på följande sä: När konsumenen faa beslu om konsumionsnivån i period, C, baseras de på konsumenens nuvarande inkoms men också på framida förvänade inkomser. I näsa period + erhåller konsumenen ny informaion som medför a konsumionen revideras. Den nya informaionen var ine känd i period uan är fullsändig oförusebar och uan någo mönser, förusa konsumenen har raionella förvänningar. Konsumionsfunkionen i (2.4) kan uvärderas genom a man ser hur bra den förklarar exiserande daa, om observerade konsumionsnivåer ligger under den esimerade mänadsnivån C och genom a undersöka om de esimerade residualerna har någo Rober E. Hall, "The sochasic implicaions of he life cycle-permanen income hypohesis", Journal of Poliical Economy, 978.

13 sysemaisk mönser. Man bör vidare väna sig a parameern a är mindre än men nära e och a a 0 därför är ganska lien men posiiv. Dependen Variable: Priva konsumion, PKT Mehod: Leas Squares Dae: 09/6/99 Time: 6:48 Sample(adjused): 980:2 998:4 Included observaions: 75 afer adjusing endpoins Q, Q2 och Q3 är säsongsdummyvariabler Variable Coefficien Sd. Error -Saisic Prob. C PKT(-) Q Q Q R-squared Mean dependen var Adjused R-squared S.D. dependen var S.E. of regression Akaike info crierion Sum squared resid 5.9E+08 Schwarz crierion Log likelihood F-saisic Durbin-Wason sa Prob(F-saisic) [c här] I abellen ovan visas resulaen från en ekonomerisk beräkning med ovansående konsumionsfunkion. Här har vi använ naionalräkenskapsdaa för kvaral och perioden Vi ser a a = + β + r = 0, 986 och a den uppmäa mänadsnivån är c = vilke är lång över de observerade konsumionsnivåerna och därför konsisen med modellen. De är svår a från figuren ovan se om de finns e mönser i residualerna, men e saisisk es avslöjar a de ine går a förkasa s k seriekorrelaion i residualerna, dvs ε är korrelerad med ε. Denna korrelaion srider allså mo anagande om raionella förvänningar. (2.4) gäller för en icke varakig konsumionsvara. På aggregerad nivå i Naionalräkenskaperna är de dock ugifer och ine konsumion som mäs, varför eorin ine direk kan appliceras på dessa daa. Teorin kan dock omformuleras på e enkel sä så a den i sälle gäller för konsumenens ugifer. Lå förhållande mellan ugifer, d, och socken av den varakiga konsumionsvaran, D, vara besämd av sock-flödesidenieen d = D + δd = D ( δ ) D (2.5) Konsumenens problem avser nu i sälle nyofunkionen ud ( ), dvs de är socken av konsumionsvaror som ger konsumenen nya. I ermer av socken får vi då en ekvaion för försa ordningens villkor för nyomax analog med idigare som

14 D = a + a D + ε (2.6) Om vi idsfördröjer (2.6) en period och muliplicerar med (-δ ) får vi ( δ) D = ( δ) a0 + ad + ε (2.7) Subraherar vi nu (2.7) från (2.6) och unyjar (2.5) erhåller vi d = δa + ad ( δ ) ε + ε (2.8) som är en lösning för konsumionsugiferna baserade på livscykelhypoesen. Dependen Variable: Priva konsumion, PKT Mehod: Leas Squares Dae: 09/6/99 Time: 6:52 Sample(adjused): 980:2 998:4 Included observaions: 75 afer adjusing endpoins Convergence achieved afer 8 ieraions Backcas: 980: Q, Q2 och Q3 är säsongsdummyvariabler MA() är koefficienen för ( δ ) i (2.8) Variable Coefficien Sd. Error -Saisic Prob. C PKT(-) Q Q Q MA() R-squared Mean dependen var Adjused R-squared S.D. dependen var S.E. of regression Akaike info crierion Sum squared resid 5.74E+08 Schwarz crierion Log likelihood F-saisic Durbin-Wason sa Prob(F-saisic) Invered MA Roos.24 [c2 här] Med denna reviderade modell förändras esimaen någo, dvs a = + β + r = 0, 996 och 7926 mänadsnivån blir c = = där δ = 0, 755. Siffrorna innebär a den ( 0, 996) 0, 755 anagna nyofunkionen ine direk kan förkasas och a den uppmäa deprecieringsaken innebär en genomsnilig varakighe för de ingående varorna och jänserna som är ca 4 månader. Vi kan nu ine heller förkasa hypoesen a residualerna är uan mönser, vilke allså innebär a resulaen är förenliga med Halls modell Lambda-modellen

15 En vanligen använd modell är den s k lambda-modellen som ursprungligen formulerades av Campbell och Mankiw (99). De ugår från a de finns en grupp konsumener som följer livscykelhypoesen och en annan grupp konsumener som ine gör de. Den senare gruppen kan vara krediransonerad eller av någon annan anledning följer e korsikig beeende. För den grupp av konsumener som följer livscykelhypoesen besäms konsumionen av c P P = y (2.??) där y P är den permanena inkomsen i period och variablerna är definierade i logarimisk form. Vi anar vidare a den permanena inkomsen besäms av y P = d +ε (2.??) där d är illväxaken i permanena inkomsen och ε är en hel slumpmässig variabel uan mönser. Konsumionen för de korsikiga hushållen besäms av c S = y (2.??) där y är den fakiska reala disponibla inkomsen. Den oala privaa konsumionen besäms då av P c = λy + ( λ) y (2.??) eller, om vi ar differensen på (2.??), som c = λ y + ( λ) d + e (2.??) där γ andelen av de oala inkomserna som spenderas av de korsikiga hushållen och = ( λ) ε. e (2.??) kan esimeras ekonomerisk och nedan ser vi resulae av en sådan beräkning Dependen Variable: DLOG(SDC/SDPOP) Mehod: Leas Squares Dae: 09/2/99 Time: 00:45 Sample(adjused): 965:2 998:4 Included observaions: 35 afer adjusing endpoins Convergence achieved afer 3 ieraions DLOG(SDC/SDPOP)=(-C())*C(2)+C()*DLOG(SDRPDI/SDPOP) Coefficien Sd. Error -Saisic Prob. C() C(2) R-squared Mean dependen var Adjused R-squared S.D. dependen var S.E. of regression Akaike info crierion Sum squared resid Schwarz crierion Log likelihood F-saisic Durbin-Wason sa Prob(F-saisic)

16 Den visar a de ine går a förkasa hypoesen a alla hushåll följer livscykelhypoesen och a den permanena inkomsen växer med 0,3 procen per kvaral. De finns vissa ekniska problem med a esimera λ. Bl a av sådana skäl får man därför a ovansående resula med en viss nypa sal. Assarsson och Jansson (995) har esimera en modell som skiljer mellan permanen och ransiorisk inkoms. Deras modell formuleras så a P T y = y + y (2.??) där y T är ransiorisk inkoms i period. De anar sedan a den ransioriska inkomsen kan påverka den permanena inkomsen. Dea skulle ex kunna bli falle för e hushåll som vinner pengar på ipse och inveserar en del av dessa pengar i ex ubildning som ge en högre permanen inkoms. Assarsson och Jansson anar a den ransioriska inkomsen uvecklas enlig T T T T y = φy + φ2y 2 + ε (2.??) där ε T är en chock i den ransioriska inkomsen. Den permanena inkomsen uvecklas enlig y P T P = α0 + αy + ε (2.??) där ε P är en chock i den permanena inkomsen och α mäer hur mycke den ransioriska inkomsen påverkar den permanena inkomsen. För a kunna idenifiera paramerarna i (2.??) och (2.??) måse en av inkomskomponenerna vara korrelerad med en fakisk observerad variabel. Här kan vi åer unyja lambda-modellen och vi får då a T y c = ( λ ) y v (2.??) där v är en slumpvariabel uan mönser. Vi esimerar modellen och finner a Tabell 4.2. Parameervärden från modell för permanen och ransiorisk inkoms. Parameer Esimera värde α 0 0, α 0, φ 0, φ 2 0,27577 λ 0,37434 andelen av hushållens inkomser som spenderas av hushåll som ine följer livscykelhypoesen är ca 4 procen. Den esimerade modellen pekar också på viken av a vea uppdelningen i permanen och ransiorisk inkoms.

17 Acual income Permanen income Transiory income Figur??. Fakisk, permanen och ransiorisk inkoms. Figuren ovan visar uvecklingen av den fakiska och permanena inkomsen i figurens översa del sam den ransioriska inkomsen i den nedersa delen av figuren. Den permanena inkomsen har en mer jämn uveckling än den fakiska inkomsen. I figuren nedan visar vi den marginella konsumionsbenägenheens, c, och vi ser a den flukuerar krafig. y mpc Figur??. Marginell konsumionsbenägenhe. Vissa perioder har den o m vari krafig negaiv, dvs ros a inkomsen sigi kan konsumionen ha minska relaiv krafig. Vad kan vara anledningen ill de, ex a den är ca -4 i slue av år 987? Jo, de beror på uvecklingen av permanen respekive ransiorisk inkoms. Anag a den permanena inkomsen minskar med 9 och a den ransioriska inkomsen ökar med. De innebär a den fakiska inkomsen ökar med 2. Vad händer med konsumionen? Förändringen i den permanena inkomsen slår hel igenom i en konsumionsförändring, medan endas knapp 4 procen av den ransioriska förändringen påverkar inkomsen. Konsumionsförändringen blir därför ungefär -9+=-8 och den c marginella konsumionsbenägenheen mpc = = 8 = 4. y 2

18 4.3.3 Ineremporal subsiuion I modellen ovan gjordes flera förenklande anaganden, bl a anogs a realränan är konsan. I dea avsni ska vi undersöka konsekvenserna av a ränan ändras, vilke görs under rubriken ineremporal subsiuion, som innebär a konsumionen omfördelas över iden. För a illusrera dessa effeker använder vi en mycke enkel dynamisk modell, där iden indelas i vå perioder, som man kan kalla nu respekive senare. Lå oss för en sådan modell specificera konsumenens budgeresrikion. Sparande är S = Y C varför konsumionen i period 2 är och vi får eller C2 = ( + r) S+ Y2 = ( + r)( Y C ) + Y 2 ( + rc ) + C = ( + ry ) + Y C 2 2 C2 Y2 + = Y + + r + r dvs den diskonerade konsumionen är lika med den diskonerade inkomsen över livsiden. Prise på framida konsumion i ermer av nuida konsumion är dvs faller med + r realränan. Ju högre realränan är deso lönsammare är de a skjua konsumionen framför sig och spara mera nu.

19 C 2 Y 2 Y C En räneändring har som andra prisändringar en subsiuions- och en inkomseffek. Subsiuionseffeken kan vi i figuren avläsa där den sreckade hjälplinjen, parallell med den nya budgelinjen, angerar den ursprungliga indifferenskurvan. Subsiuionseffeken är allid negaiv, varför ränehöjningen innebär a konsumionen i period minskar och konsumionen i period 2 ökar. Man kan dock ine säker vea var den nya indifferenskurvan hamnar och således ine heller om ränehöjningen leder ill sänk eller höjd konsumion. I den empiriska lierauren är de e vanlig resula a räneförändringar ger små (direka) effeker på konsumionen. Man ska dock ha i minne a indireka effeker kan vara beydelsefulla, ex påverkar räneförändringar priserna på olika illgångar, varvid ex akieförmögenheer kan minska och dra ner konsumionen. Simuleringar med sora makroekonomeriska modeller visar a effekerna på konsumionen av räneändringar kan vara relaiv sora Finanspoliik och ineremporal subsiuion Räneförändringar kan ju vara resulae av penningpoliiska ågärder. Även finanspoliiken kan påverka den privaa konsumionen genom ineremporal subsiuion. De man här främs änker på är effeken av skaeförändringar. Då änker jag ine främs på effeken av skaeförändringar finansierade med ugivning av sasobligaioner, där s k Ricardiansk ekvivalens kan vara verksam och neuralisera effekerna, uan på momsförändringar som påverkar de ineremporala prise på konsumionen. Sådana momsförändringar bör vara illfälliga för a få effek på konsumionen. I Assarsson (993) undersöks hur den illfälliga momssänkningen 974 påverkade den privaa konsumionen. Momsen sänkes under andra och redje kvarale de åre. Sänkningen annonserades i början av åre, eller blev känd redan idigare, och de var klar när den åer skulle höjas. Momssänkningen gjordes således så a den på e maximal sä skulle gynna ineremporal subsiuion.

20 Hur ska vi vea om momssänkningen fick någon effek? I den analysen är de vikig a försöka få en uppfaning om vad konsumionen skulle vari uan momssänkningen. Vad vi observerar är ju konsumionen inklusive momssänkningen. I modellen?? ovan besäms konsumionen uan hänsyn ill ineremporal subsiuion, bl a anas realränan vara konsan. Om vi använder den modellen för a besämma konsumionen får vi e må på vad konsumionen skulle vari uan momssänkningen. E alernaiv är a beräkna renden i konsumionen enlig ekvaionen 2 2 C = a+ b + b + ε 2 och se hur konsumionen avviker från renden i samband med momssänkningen. Vi använder båda meoderna och resulaen preseneras i abellen nedan. Under år 974 är konsumionen 3548 respekive 3823 miljoner kronor lägre, vilke mosvarar ca en halv procenenhe. Tabell 4.3. Förändring i priva konsumion under :a och 3:e kvarale sänkes momsen. Period Förändring i konsumion i förhållande ill livscykelmodell Förändring i konsumion i förhållande ill rendmodell 974: : : : Anledningen ill a effeken blir så lien är a konsumionen under försa och fjärde kvarale minskar, vilke kan olkas som a konsumenerna skjuer upp konsumion från försa ill andra och redje kvarale och idigarelägger konsumion från fjärde kvarale. Toaleffeken blir lien och e es för om den privaa konsumionen under hela år 974 påverkades visar a man ine kan förkasa hypoesen a konsumionen under hela åre ej påverkades alls av momssänkningen. Ur konjunkursynvinkel förefaller därför illfälliga momsförändringar vara dubiösa om ine regeringen exak kan pricka in konjunkurvändningarna och de kan den normal ine. En permanen förändring hjälper heller ine, efersom, om den ine mosvaras av en sänkning av ugiferna, så småningom förmodligen kommer a höjas igen (Ricardiansk ekvivalens). Om konsumenerna räknar med dea blir effeken på konsumionen ringa eller kanske hel ueblir. Inveseringar De privaa inveseringarna kan delas in i olika områden, varvid Naionalräkenskaperna huvudsakligen skiljer på re, inveseringar i Näringsliv Bosäder Lager 2 är en rendvariabel som har värde i början av perioden och sedan ökar med en enhe för varje ny period.

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson

Läs mer

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad.

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad. RÄTTNING: För a få poäng på Fråga krävs hel rä svar per deluppgif. Dvs. svare på en deluppgif måse vara hel rä för a sudenen skall få poäng ( poäng). Varje deluppgif ger en poäng. Anal deluppgifer är 2.

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Det svenska konsumtionsbeteendet

Det svenska konsumtionsbeteendet NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

Bengt Assarsson. Hemsida. www.bassarsson.com. Litteratur m m

Bengt Assarsson. Hemsida. www.bassarsson.com. Litteratur m m Bng Assarsson Forskning Makro, konomri Skar, EMU, frfrågsysm Finansdparmn Svrigs Riksbank Sora konomriska modllr Svnsk modll BASMOD Modll för världskonomin Modll för kors prognosr Inflaion/rlaiva prisr

Läs mer

Inflation och penningmängd

Inflation och penningmängd EKONOMSK DEBAT BO AXELL nflaion och penningmängd Vilka är inflaionens besämningsfakorer? Dea är själva ugångspunken for flerale ariklar i dea emanummer.. Somliga hävdar a inflaionen speciell i e lie land

Läs mer

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet 1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe

Läs mer

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15 Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

Inflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin

Inflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin Inflaion och relaiva prisförändringar i den svenska ekonomin AV BENGT ASSARSSON Beng Assarsson är verksam på avdelningen för penningpoliik vid Sveriges riksbank och vid Naionalekonomiska insiuionen vid

Läs mer

5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt

5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt 5 VÄaxelkurser, in aion och räanor vid exibla priser {e eker pºa lºang sik Som vi idigare noera anar vi a den reala väaxelkursen pºa lºang sik Äar oberoende av penningmäangden och väaxelkursen beror dºa

Läs mer

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll? Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

Växelkursprognoser för 2000-talet

Växelkursprognoser för 2000-talet Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning

Läs mer

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra

Läs mer

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14 1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14

Läs mer

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten?

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten? Rappor ill Finanspoliiska råde 2010/1 Hur varakig är en förändring i arbeslösheen? U. Michael Bergman Københavns Universie, EPRU, FRU och Finanspoliiska råde De åsiker som urycks i denna rappor är förfaarens

Läs mer

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996 Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik?

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik? Har Sveriges Riksbank blivi mer flexibel i sin penningpoliik? En analys av rekursiv skaade Taylorregler baserade på realidsdaa Henrik Siverbo Kandidauppsas Lunds Universie, Naionalekonomiska insiuionen

Läs mer

Infrastruktur och tillväxt

Infrastruktur och tillväxt Infrasrukur och illväx En meaanalyisk sudie av infrasrukurinveseringars påverkan på ekonomisk illväx Infrasrucure and growh A mea-analyical sudy of he effecs of invesmens in infrasrucure on economic growh

Läs mer

Informationsteknologi

Informationsteknologi Föreläsning 2 och 3 Informaionseknologi Några vikiga yper av maemaiska modeller Blockschemamodeller Konsaner, variabler, paramerar Dynamiska modeller Tillsåndsmodeller en inrodkion Saiska samband Kor översik

Läs mer

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna?

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Handledare: Pär Holmberg och Erik Glans Termin och år: Höserminen 2007 Är erminspriserna på Nord Pool snedvridna? En sudie av

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Föreläsning 7 Kap G71 Statistik B

Föreläsning 7 Kap G71 Statistik B Föreläsning 7 Kap 6.1-6.7 732G71 aisik B Muliplikaiv modell i Miniab Time eries Decomposiion for Försäljning Muliplicaive Model Accurac Measures Från föreläsning 6 Daa Försäljning Lengh 36 NMissing 0 MAPE

Läs mer

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Om exponentialfunktioner och logaritmer Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. Den änka gången är som följer: a) Läs igenom huvudeens

Läs mer

Oljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprisets inverkan på aktiemarknaden

Oljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprisets inverkan på aktiemarknaden NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Rober Fredriksson Handledare: Beng Assarsson HT 2007 Oljepris och Makroekonomien VAR analys av oljeprises inverkan på akiemarknaden

Läs mer

En modell för optimal tobaksbeskattning

En modell för optimal tobaksbeskattning En modell för opimal obaksbeskaning under idsinkonsisena preferenser och imperfek informaion Krisofer Törner* 1 Engelsk iel: A model for opimal obacco excise axaion under imeinconsisen preferences and

Läs mer

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas

Läs mer

3 Rörelse och krafter 1

3 Rörelse och krafter 1 3 Rörelse och krafer 1 Hasighe och acceleraion 1 Hur lång id ar de dig a cykla 5 m om din medelhasighe är 5, km/h? 2 En moorcykel accelererar från sillasående ill 28 m/s på 5, s. Vilken är moorcykelns

Läs mer

3. Matematisk modellering

3. Matematisk modellering 3. Maemaisk modellering 3. Modelleringsprinciper 3. Maemaisk modellering 3. Modelleringsprinciper 3.. Modellyper För design oc analys av reglersysem beöver man en maemaisk modell, som beskriver sysemes

Läs mer

En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln

En flashestimator för den privata konsumtionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och detaljhandeln Bakgrundsfaka En flashesimaor för den privaa konsumionen i Sverige med hjälpvariablerna HIP och dealjhandeln En idsserieanalys med hjälp av saisikprogramme TRAMO 006: Ekonomisk saisik I serien Bakgrundsfaka

Läs mer

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2 Föreläsning 8 Kap 7,1 7,2 1 Kap 7: Klassisk komponenuppdelning: Denna meod fungerar bra om idsserien uppvisar e saisk mönser. De är fyra komponener i modellen: Muliplikaiv modell: Addiiv modell: där y

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning 1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2014 Källor och meoder 2014 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer

Läs mer

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet?

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet? Föreagsekonomiska Magiseruppsas Insiuionen Höserminen 2004 Opimal prissäkringssraegi i e råvaruinensiv föreag Kan de ge förbärad lönsamhe? Förfaare: Marin Olsvenne Tobias Björklund Handledare: Hossein

Läs mer

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL! Exempelena 3 Anvisningar 1. Du måse lämna in skrivningsomslage innan du går (även om de ine innehåller några lösningsförslag). 2. Ange på skrivningsomslage hur många sidor du lämnar in. Om skrivningen

Läs mer

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s

Läs mer

Valutamarknadens effektivitet

Valutamarknadens effektivitet Ekonomihögskolan Lunds Univerise Naionalekonomiska Insiuionen Valuamarknadens effekivie En sudie av växelkurser uifrån UIP med förvänningar Förfaare: Krisoffer Persson Handledare: Fredrik NG Andersson

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

Är valutamarknader effektiva? En kointegrationsanalys av spot- och forwardkurser

Är valutamarknader effektiva? En kointegrationsanalys av spot- och forwardkurser NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee C Förfaare: Per Haldén och Jonas Rydén Handledare: Annika Alexius och Chrisian Nilsson H 06 Är valuamarknader effekiva? En koinegraionsanalys

Läs mer

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning OLIKA TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER Följande uryck används ofa i olika problem som leder ill differenialekvaioner: Tex Formell beskrivning A är proporionell mo B de finns e al k så a A=kB A

Läs mer

Förord: Sammanfattning:

Förord: Sammanfattning: Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare

Läs mer

Kan förekomsten av en riskpremie förklara avvikelsen från öppen ränteparitet?

Kan förekomsten av en riskpremie förklara avvikelsen från öppen ränteparitet? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Joakim Lannergård Handledare: Annika Alexius VT 2006 Kan förekomsen av en riskpremie förklara avvikelsen från öppen räneparie?

Läs mer

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9 ekniska högskolan vid Li Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam EAME I PPE08 PROKIOSEKOOMI för M ISAGE E 20 AGSI 203, KL 8-2 Sal: ER Provkod: E2 Anal uppgifer:

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden Magiseruppsas i finansiering Föreagsekonomiska insiuionen FEK 591 Lunds Universie Hedgefonder och akiefonder - En sudie av riskexponering och marke-iming på den svenska marknaden Handledare Hossein Asgharian

Läs mer

Förra gången. Internationell ekonomi. Handel, räntor och växelkurser. Export o import, bytesbalansen (, )

Förra gången. Internationell ekonomi. Handel, räntor och växelkurser. Export o import, bytesbalansen (, ) Förra gångn Inrnaionll konomi Invsringsori Jämviksvillkor Hyrsmodlln Tobins Q R F( K, N) = K Handl, rglr, organisaionr, m m, U, MU Konkurrns Lönr, knik Ökad konkurrns från vissa ländr Asin (Kina), gamla

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: A=kB. A= k (för ett tal k)

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: A=kB. A= k (för ett tal k) TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER Följande uryck används ofa i olika problem som leder ill differenialekvaioner: Tex A är proporionell mo B A är omvän proporionell mo B Formell beskrivning de finns

Läs mer

FAQ. frequently asked questions

FAQ. frequently asked questions FAQ frequenly asked quesions På de följande sidorna har jag samla ihop några av de frågor jag under årens lopp få av sudener när diverse olika problem uppså i arbee med SPSS. De saisiska problemen har

Läs mer

Många risker när bilen mals till plåt

Många risker när bilen mals till plåt Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig.

Läs mer

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik Kungl Tekniska Högskolan AMaemaiska insiuionen avd maemaisk saisik TENTAMEN I 5B86 STOKASTISK KALKYL OCH KAPITALMARKNADSTE- ORI FÖR F4 OCH MMT4 LÖRDAGEN DEN 5 AUGUSTI KL 8. 3. Examinaor : Lars Hols, el.

Läs mer

Damm och buller när avfall blir el

Damm och buller när avfall blir el Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar

Läs mer

Glada barnröster kan bli för höga

Glada barnröster kan bli för höga Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.

Läs mer

Realtidsuppdaterad fristation

Realtidsuppdaterad fristation Realidsuppdaerad frisaion Korrelaionsanalys Juni Milan Horemuz Kungliga Tekniska högskolan, Insiuion för Samhällsplanering och miljö Avdelningen för Geodesi och geoinformaik Teknikringen 7, SE 44 Sockholm

Läs mer

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik Kungl Tekniska Högskolan AMaemaiska insiuionen avd maemaisk saisik TENTAMEN I 5B1862 STOKASTISK KALKYL OCH KAPITALMARKNADSTE- ORI FÖR F4 OCH MMT4 FREDAGEN DEN 1 JUNI 21 KL 8. 13. Examinaor : Lars Hols,

Läs mer

Laboration 3: Växelström och komponenter

Laboration 3: Växelström och komponenter TSTE20 Elekronik Laboraion 3: Växelsröm och komponener v0.2 Ken Palmkvis, ISY, LiU Laboraner Namn Personnummer Godkänd 1 Översik I denna labb kommer ni undersöka beeende när växelspänningar av olika frekvens

Läs mer

Fastbasindex--Kedjeindex. Index av de slag vi hitintills tagit upp kallas fastbasindex. Viktbestämningar utgår från

Fastbasindex--Kedjeindex. Index av de slag vi hitintills tagit upp kallas fastbasindex. Viktbestämningar utgår från Fasbasindex--Kedjeindex Index av de slag vi hiinills agi upp kallas fasbasindex. Vikbesämningar ugår från priser och/eller kvanieer under basåre. Vid långa indexserier blir dea e problem. Vikerna måse

Läs mer

BETALNINGSBALANSEN. Fjärde kvartalet 2006

BETALNINGSBALANSEN. Fjärde kvartalet 2006 BETALNINGSBALANSEN DATUM: 27-2-28 UTGIVARE: Avdelningen för penningpoliik Lars Forss 8-787 2 11, lars.forss@riksbank.se Ingvar Karlsson 8-787 2 1, ingvar.karlsson@riksbank.se Gunnar Blomberg 8-787 1 46,

Läs mer

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid

Läs mer

Background Facts on Economic Statistics

Background Facts on Economic Statistics Background Facs on Economic Saisics 2003:12 En illämpning av TRAMO/SEATS: Den svenska urikeshandeln 1914 2003 An applicaion of TRAMO/SEATS: The Swedish Foreign Trade Series 1914 2003 Exporen år 1914-2003

Läs mer

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15 Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Föreläsning 8 Kap G71 Statistik B

Föreläsning 8 Kap G71 Statistik B Föreläsning 8 Kap 6.8 732G71 Saisik B Y Saionarie 25 2 För en saionär idsserie gäller 15 1 E(y ) = Var(y ) = 2 Corr(y, y -k ) beror bara av k (idsavsånde) och allså ine av. Uryck i ord: korrelaionen på

Läs mer

Livförsäkringsmatematik II

Livförsäkringsmatematik II Livförsäkringsmaemaik II iskrea kommuaionsfunkioner Erik Alm, Hannover Re Sockholm 2013 iskre eknik Premier och annuieer bealas diskre ödligheen definieras ofas i en diskre abell (Undanag: de Nordiska

Läs mer

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson Uveckling av porföljsraegier baserade på svag koinegrerade finansiella insrumen med AdaBoosing Helena Nilsson Februari 15, 2009 Absrac Financial analyss are consanly rying o find new rading sraegies in

Läs mer

Det prediktiva värdet hos den implicerade volatiliteten

Det prediktiva värdet hos den implicerade volatiliteten Föreagsekonomiska insiuionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Magiseruppsas HT 2005 De predikiva värde hos den implicerade volailieen en jämförelse mellan Black-Scholes och Cox-Ross-Rubinsein Förfaare: Saphiro Flügge

Läs mer

Kreditderivat: introduktion och översikt

Kreditderivat: introduktion och översikt Kredideriva: inrodukion och översik Alexander Herbersson, Cenrum för Finans/Ins. för Naionalekonomi Alexander.Herbersson@economics.gu.se FKC seminarium, 2007-11-08 Kredideriva: inrodukion och översik p.

Läs mer