Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver"

Transkript

1 NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr Wissén, adjungerad professor vid Handelshögskolan Övriga delagare: Ulf Dahlsen, Huber Fromle, Olle Lindgren och Lars Wohlin Penningpoliik och finansiell sabilie några umaningar framöver Anders Björklund Jag hälsar nu riksbankschef Sefan Ingves välkommen. Sefan Ingves De är rolig a åer vara här. Jag sod försa gången i alarsolen här 1976 och de känns bra a vara illbaka. Jag ska ala om penningpoliik och finansiell sabilie, om några umaningar som vi har framför oss. Innan jag gör de vill jag säga a de är Mikael Apel, Erik Lennorp, Lina Majorp och yerligare e anal personer som hjälp mig a säa ihop föredrage under ganska många immar där vi har diskuera fram och illbaka om var världen befinner sig för närvarande. De är e privilegium a diskuera och jobba med medarbeare av den kalibern, men de är mina ankar och mina idéer och de är jag som sår för de som sägs. De är ine nödvändigvis så a de jag säger delas av alla andra i direkionen. De som ligger ill grund för de jag kommer a praa om i kväll är e ganska lång al som finns på näe. De är ine e riksbanksal som de brukar se u uan snarare en föreläsning i ämne naionalekonomi. De är ungefär vad som brukar vara ugångspunken i en församling av de här slage. Samidig ska vi komma ihåg a de verkligen bara är a skrapa på yan. De finns många delar i de jag kommer a praa om som egenligen är illräcklig för en föreläsning i sig om man går igenom alla dealjer, men de kommer jag naurligvis ine a göra. Kor och go ska jag praa om vå saker. Den ena är hur man kan se på penningpoliiken i dag, dvs hur vi bedriver penningpoliik och hur man kan fundera kring de penningpoliiska maskinerie, som jag kallar de, i den värld vi lever i. De är den försa delen. Den andra delen handlar om: Hur ska man bee sig om man på e eller anna sä försöker lägga ill en finansiell sekor i en sådan värld? Var hamnar vi då? De är mycke grova förenklingar jag gör. Jag kommer ine a säga någoning om växelkursen, ex. Min förhoppning är ändå a de ska gå a redovisa och resonera kring vad som ligger i iden när de gäller penningpoliik och finansiell sabilie. De är en annan sak a göra daglig poliik av dea, om de sedan är räna eller finansiell sabilie, de är andra frågesällningar men de finns på apeen. Många på Riksbanken och på andra sällen, ine mins Finansinspekionen, har a leva med dem den närmase iden. Hela den finansiella sekorn i Sverige kommer också a på e eller anna sä beröras. Vad håller vi på med när de gäller penningpoliik? Jag ar de som försa ugångspunk. Vi införde som bekan inflaionspoliiken efer a den fasa växelkurspoliiken misslyckas i början av 199-ale. I början på 199-ale var de ganska få cenralbanker som ägnade sig å dea, bara vå, re. I dag finns de någonsans mellan 2 och 3 cenralbanker som på e eller anna sä hävdar a de har e inflaionsmål. Den andra delen, som följde på köpe, var öppenhe och ydlighe, dvs a vara ydlig med vad vi gör och varför. De gäller a överyga befolkningen om a de är bra med inflaionsmålspoliik. Då säller man in sig därefer. Öppenheen och ydligheen har ganska mycke kresa kring de man kan kalla för besluseknologi, dvs: Hur beer sig de människor som uformar penningpoliiken? Hur går de ill när de faar ekonomiskdeba 72 naionalekonomiska föreningens förhandlingar

2 Figur 1 Väl avvägd penningpoliik nr 7 21 årgång 38 sina beslu? De är någoning som nu är mycke mer ransparen än vad de var för säg 2 år sedan. Sedan har vi gå ifrån enkla handlingsregler ill någoning som förhoppningsvis är en mer realisisk beskrivning av penningpoliiken och änkande bakom den än vad vi hade i början av 199-ale. Den enkla regel, den enkla syn som vi använde under 199-ale de var under den period då jag var vice riksbankschef, lå vara med hel anna beslusmaskineri jämför med vad vi har i dag var: Om inflaionen vå år framå i iden bedöms bli högre än 2 procen och man håller ränan konsan, då ska ränan upp. Och vice versa om inflaionen bedöms bli lägre än måle, då ska ränan ner. De var någo som var väldig lä a kommunicera. Men anagande a ränan skulle hållas konsan i flera år var ine särskil realisisk. De gjorde de svår a göra rovärdiga och konsisena prognoser. Alla andra som ägnar sig å prognoser gjorde hel andra anaganden om ränenivån och ränenivåns uveckling. De ledde så småningom ill en annan ansas där vi lämnade anagande om en konsan räna och började basera våra prognoser på en bedömning av hur vi skulle behöva ändra ränan framöver. Ungefär så här ser de u i dag när vi beskriver den svenska penningpoliiken. Figuren längs ill vänser visar ränan. Om man väljer en sådan bana för ränan över iden, då får vi en inflaionsak som ser u som figuren i mien och så får vi en skillnad mellan den långsikiga produkionsförmågan i ekonomin, de som brukar kallas poeniell produkion, och den fakiska produkionen. Den skillnaden brukar kallas för produkionsgap och kan se u som i figuren längs ill höger. De man menar med en väl avvägd penningpoliik i de här falle är a de fyllda områdena i bilden hels ine ska vara för sora. Sedan kan man ägna sig å a försöka mäa dea på alla möjliga olika sä och resonera om hur man mäer de. De som ine syns i en sådan figur är hur man får in osäkerhe, vilka mäproblem som finns och vilken prognoshorison man ska använda. Praar vi om vå år, re år, fem år eller vad är de för någoning? Vi ska få all a hänga ihop när vi ska väga ihop den ekonomiska uvecklingen. Numera kan man bygga in all dea i en allmän jämviksmodell. Man kan ren mekanisk räkna på dea på e hel anna sä än vad vi klarade av för 15 år sedan. De är en sor fördel och ger en konsisens ill prognoserna. Om man avviker från den konsisensen, vilke man mycke väl kan göra, då måse man hels ha någon form av argumen eller en beräelse som man använder när man säger: Vi gör ine rikig såsom i modellen. De här är ine på någo sä färdigänk, uan de är en eknik eller en eknologi som man kan forsäa uveckla och jobba med på en rad olika sä. Någo som man ine mins bör fundera på är: Hur ska man göra för a på e bra penningpoliik och finansiell sabilie 73

3 Figur 2 Olika må på resursunyjande Riksbanken, april 21-6 Konjunkurinsiue, mars 21-6 EU-kommissionen, maj 29-8 OECD, november 29 IMF, april Finansdeparemene, april ekonomiskdeba sä bygga in en finansiell sekor i den här ypen av modeller? Hur ska man få den finansiella sekorn a bee sig på e viss sä i en sådan värld? De som är lie anmärkningsvär med dea är a jag å ena sidan alar som cenralbanksperson, men hela modellmaskinerie å andra sidan har sina röer i en realekonomisk ansas där den finansiella sekorn mer eller mindre har försvunni. Nu jobbar vi inensiv med a pua illbaka den i den här världen. De känns, för a ala för mig själv, väldig naurlig a göra de. Om man nu är i branschen a skapa pengar, för de är jag, är de lie bekymmersam om pengarna försvinner i den modellvärld som man urycker de i. Lå mig backa jag åerkommer ill dea med pengarna längre fram och lie grann luka på de problem som man har a kämpa med när man arbear så här. Hur ska vi mäa resursunyjande? Vad menar vi med en ekonomis produkionsförmåga? Vad menar vi när vi säger a man ligger över eller under någon yp av normal resursunyjande? Bara de påsående är en lång och spännande föreläsning i sig a gå igenom. Jag änker ine gå in på de yerligare nu, uan bara illusrera a man med lie olika eknologier och på olika sällen kan komma fram ill ganska olika resula när de gäller a mäa var realekonomin befinner sig och var den är på väg. Dea är e knippe bedömningar. Lå oss ia på vå av dem, Riksbankens och Konjunkurinsiues. Beänk a de här är vå olika åsiker om samma ekonomi, den svenska ekonomin. I Riksbanken säger man a resursunderunyjande ligger på ungefär minus 4 procen, medan de i KIs exempel ligger på minus 8 procen, dvs dubbel så låg. De är ganska olika världar som onar fram när man räknar på dea. Då börjar de spela viss roll för hur man säer ränan och hur man ser på vad som sker i ekonomin. Därför är de vikig hur man uvecklar dessa analysmeoder när vi så sakeliga ar oss framå. Oaka dea och för a summera de hela kan jag säga a vi har goda resula av den penningpoliik som har förs i Sverige de senase 15 åren. Vi har få en lägre och sabilare inflaion än vi hade under en lång idsperiod dessförinnan. Vi har också haf en sabilare realekonomisk uveckling med färre svängningar. Här är penningpoliiken måhända en delförklaring i de man kallade för he grea moderaion, dvs ungefär de sora lugne på svenska, där uppfaningen 74 naionalekonomiska föreningens förhandlingar

4 KPI Medel Figur 3 Inflaion och inflaionsförvänningar Medel 1,5 Sd avv 1,4 8 6 nr 7 21 årgång Medel 8,3 Sd avv 3, KPI Inflaionsförvänningar Anm: Inflaionsförvänningar avser penningmarknadens akörer. Källor: TNS SIFO Prospera, SCB och Riksbanken. -2 närmas yckes vara a in i evigheen skulle illväxen vara hög, jämn och sabil och inflaionsaken skulle vara nära 2 procen. Sedan var de ine så mycke mer a oroa sig för. The grea moderaion var ine bara en svensk föreeelse, uan e global fenomen. De var många konferenser på de ema under en period hur de kom sig a vi lyckades åsadkomma en så sabil makroekonomi och hia e slags nirvana. Lå oss ia på den svenska uvecklingen. Vi ser a inflaionsaken, i den vänsra figuren, innan den här perioden räkna från 1971 var i genomsni 8,3 procen. Sedan föll den ill ungefär 1,5 procen. Variaionen, sandardavvikelsen, är mycke mindre. Vi fick e klar sabilare sysem. Om man frågar folk vad de ror om inflaionsaken i framiden ser vi a i början, när inflaionsmålregimen var ny, rodde alla allid a inflaionen skulle bli högre än måle. De spelade ingen roll vad som hände med den fakiska inflaionsaken. Sedan ser vi hur de ser u i dag. När vi frågar folk säger de flesa a oberoende av om vi ligger över eller under 2 procen blir de på några års sik någonsans kring 2 procen. De är försås posiiv. Men de som också hände är a ros en bäre penningpoliik, och ros a all verkade så sabil, blev de så här. penningpoliik och finansiell sabilie 75

5 Figur 4 BNP-uveckling i USA, euroområde och Sverige Kvaralsförändringar i procen uppräkna ill årsak, säsongsrensade daa USA Euroområde Sverige Källa: Bureau of Economic Analysis, Eurosa och OECD ekonomiskdeba Ni ser a för Sverige handlar de om en särskil dramaisk uveckling vi råkade u för en rikig ordenlig spik här. Tillväxen blir väldig svag under en period. De är en händelse som inräffar re gånger på hundra år eller någo sådan. Dea är någoning väldig annorlunda än vad man föresällde sig vid de konferenser som handlade om he grea moderaion. Då säller man sig naurligvis frågan: Hur kunde de bli så här? Vad finns de eller fanns under yan som åsadkom dea? De förjänar a sägas a vi hade våra egna bekymmer i början på 199- ale de är ine med här då vi hade negaiv illväx i re år. Vad som hände då var a den svenska finanssekorn ine var okej när resen av världen var ganska okej. Den här perioden var den svenska finanssekorn i Sverige okej, men resen av världen var ine okej. De blev allså värom. I båda fallen får de sora realekonomiska konsekvenser på e eller anna sä. De ål a fundera kring: Hur ska man hanera en sådan fråga? Var kommer de ifrån? Går de a undvika dea? Varför blev de som de blev? Vad är svare på dea? De försa är för hög skuldsäning. Man kan åsadkomma e sådan förlopp om skuldsäningen i hushållssekorn är för hög. De är vad som gällde i USA. Man kan åsadkomma e liknande förlopp om de är för hög skuldsäning i föreagssekorn. De var vad som hände i Korea i slue på 199-ale. Man kan också åsadkomma e liknande förlopp om de är saen som har för hög skuldsäning. Om man bunar ihop alla re blir de ännu mer bekymmersam. Om de någonsans i syseme finns för mycke leverage och alla en vacker dag besämmer sig a de är för mycke leverage, av vilke skäl de vara må, och ska a sig ur de då blir de bekymmer. De andra är för lie kapial i bankerna. De är spegelbilden av dea. Om man lånar för mycke i bankerna hamnar man där förr eller senare och då blir de bekymmer. E rikig dålig scenario är a folk vill ha illbaka sina pengar men a de ine går. Då vingas saen eller saer på e eller anna sä a försöka hanera dea. Yerligare en lärdom av dea är a likvidiesbufferen i banksyseme var för lien. Man vande sig vid a de gick a häma hur mycke pengar som hels där prise var lägs, var i världen de nu råkade vara. De ser man i form 76 naionalekonomiska föreningens förhandlingar

6 BNP, juli 28 BNP, april Figur 5 BNP-prognoser före och efer krisen Index 2= nr 7 21 årgång Källa: Riksbanken av underprissäningen av risk. De var väldig billig a låna på många sällen. Hel plöslig gäller ine dea längre, marknaderna försvinner, och då inräffar yvärr de som brukar inräffa: a marknaderna enderar a fungera som säms när man behöver dem som mes. I viss mening blir de här binära händelser, noll eller e. Till vardags är alling okej, och så hel plöslig en dag är de ine okej, och då ska man försöka hanera de. De här var någo av en väckarklocka när de gäller cenralbankerna, vad cenralbanker gör och vad illsynsmyndigheer gör när de ska hanera dea. Cenralbankerna var under den här perioden rä bra på a klara de man kan kalla normala eferfråge- och ubudssörningar. Men när sörningarna kommer från de finansiella syseme kan de bli mer komplicera. Vi behöver bli bäre på a analysera finansiella obalanser, fundera kring dem och få en bäre försåelse för varifrån de kommer och hur man kan hanera dem. De här leder ill en rad olika umaningar framöver. Jag änke diskuera re, de finns säker fler och man kan skära de på många olika sä, men de är så här som jag har val a beskriva dem. Den försa är: Vad beyder e sådan förlopp för en poeniell produkion och illväx? Hur påverkas poeniell produkion och framida illväx när man får e fall i BNP på 5,1 procen, som vi hade förra åre? Vad beyder de för kapialsocken? Är den gamla kapialsocken forfarande användbar, eller den kanske ine alls är användbar i den nya världen? Vad beyder de för illväxen? En annan fråga gäller ransmissionsmekanismen: Hur ser den u? Hur forplanar sig penningpoliiken när sådan inräffar? Eller snarare: Hur forplanar sig ine penningpoliiken i en värld där man plöslig har sådana bekymmer, när ransmissionsmekanismen ine längre är så sabil som vi är vana vid uan beer sig på e hel anna sä? Den redje frågan är: Kan man undvika a någo liknande inräffar i framiden? Hur ska man göra om man ska, som de ibland kallas, lean agains he wind för a bromsa allför snabba uppgångar i huspriser och ulåning? I den försa frågan om poeniell produkion och illväx finns de vå vinklingar. Den försa är: Hur blir de med produkion och illväx framöver give de som nu har inräffa? Hur ser den realekonomiska uvecklingen u och penningpoliik och finansiell sabilie 77

7 hur mäer man den? Den andra är: Om man nu inför olika yper av regleringar vad kan de beyda för illväxen i framiden? Så här ser Riksbankens prognos för BNP-uvecklingen i Sverige u före och efer krisen. Ni kan ia på den undre kurvan och sedan på den övre som visar hur vi idigare räknade med a ekonomin skulle växa. Skillnaden mellan nivåerna på kurvorna är egenligen den realekonomiska kosnaden för de som nu har inräffa den poeniella produkionen verkar ha skifa ned. När de gäller finansiella kriser kan man överförenkla säga a de handlar om bokföring, men de här är vad de kosar i uebliven produkion. Då sälls man inför frågan: Går dea a a igen? Svare är förmodligen nej, därför a då ska den undre kurvan framöver ligga över den övre kurvan e bra ag. De lyckas sällan. De vi ser framför oss är a efersom luningen är densamma kommer illväxen a åergå ill ungefär densamma som idigare. Men de sora borfalle finns där och de ar man ine igen hur enkel som hels. De svåra är a göra en prognos över den undre linjen och bedöma om de är rä luning. Eller finns de en hel annan luning? Finns de en annan ekonomisk poliik, vilken den nu än är, som är sådan a de går a få den undre kurvan a närma sig den övre? De är svåra frågesällningar som ine är enkla a hanera. De är väldig svår a a igen dea. Om man hade skrivi -9 i sälle för - här gissar jag a de hade se ungefär likadan u. De innebär a en sådan dipp med andra ord är en mycke sor samhällsekonomisk kosnad som man råkar u för. Därför är de vär a sälla frågan: Går de a undvika dea på e eller anna sä? De är då man kommer in på frågan om hur vi ska se på den finansiella sekorn och vad den gör, vad den ine gör och hur man undviker bekymmer där i forsäningen. Man kan säga så här: Vi hade ju inga bekymmer i Sverige, så då behöver vi väl ine göra någoning? Men rikig så är de ine efersom den svenska finansiella sekorn är väl inegrerad med resen av världen. De innebär a vi ine kan och ine bör hia på alldeles egna lösningar. Vi har ine längre några sådana. Vad som nu än sker runomkring oss när de gäller den finansiella sekorn får vi hem på e eller anna sä. Därför har vi också a änka och fundera på dea. Däruöver är de också så när de gäller regleringarna a om vi kan få färre kriser så ror jag a de är bra. De känns fakisk lie konsig a så här för andra gången under mi yrkesliv och praa om all som går å skogen. De borde bara vara en gång. Två gånger är en gång för mycke och jag hoppas a jag slipper någon yerligare gång framöver. De väcker frågesällningen: Vad kan man då göra för a få färre kriser? Vad innebär de? Och när man ger sig in och börjar skruva i sysemen finns de då en risk för överreglering? Och vad beyder de? De är egenligen de jag ska praa om som den andra delen i min redogörelse. Jag har inga färdiga lösningar. De är ine de jag är ue efer. Vad jag är ue efer är framför all a illusrera hur man kan änka kring de här frågesällningarna för a sedan så småningom göra reell ekonomisk poliik av de hela. E sä a illusrera dea är a beskriva de som på bilden här. Den hackiga kurvan är den vi vill undvika sora svängningar i BNP från id ill annan. Hels vill vi se någoning där regleringarna, eller vad de nu är kanske a bankerna själva ser ljuse gör så a de är den sreckade linjen som kommer a gälla i forsäningen. Vad de handlar om är: Går de a åsadkomma färre kriser och med vilka ekonomiskdeba 78 naionalekonomiska föreningens förhandlingar

8 Poeniell produkion uan regleringar, med kriser med regleringar, uan kriser Figur 6 Poeniell produkion med och uan kriser nr 7 21 årgång 38 Källa: Egna beräkningar. medel? Hur lång id ar de och hur ska de gå ill? Jag vill beona a de jag säger i de följande är inge anna än illusraioner. Om man iar på den hackiga kurvan så är e anna sä a beskriva de här svängningarna som a de på någo sä via den finansiella sekorn uppsår en exern effek i ekonomin. Plöslig drabbas väldig många människor som egenligen ine hade mycke med dea a göra från början. Då handlar de om hur man ska hanera den exerna effeken. Den exerna effeken kommer från de fakum a banken har lie ege kapial där man omvandlar sparande ill lån som sedan blir inveseringar. De är hela idén med bankverksamhe, men där finns också en känslighe som är svår a hanera. De här påverkar ransmissionsmekanismen, som ni har se många gånger. Om man ser på bilden här som visar skillnaden mellan inerbankränor och saspappersränor ser ni längs ill vänser exrem låga räneskillnader. Sedan drar alling i väg med den sora peaken som är Lehman Brohers. De allra senase dagarna ser ni a kurvorna svag börjar vända uppå. Då kanske man säger: Nu är vi på gång igen! Man försöker sedan hanera de efer bäsa förmåga. De är i all väsenlig ine en svensk hisoria, uan de är någo man har a hanera i Europa. Men finansiell oro leder ill en svårhanerlig ransmissionsmekanism där man får en krafig varierande ränemarginal. Då är de ine så enkel a hanera penningpoliik i den världen. Man kan illusrera dea på en mängd olika sä. E anna sä är a ia på skillnaden mellan reporänan och en femårig sasobligaionsräna. Vi ser här a de följs å ganska bra. Men på slue ser ni a de blir en hel ny värld en annorlunda värld. Man kan allid resonera om huruvida de är meningsfull a koppla ihop den femåriga ränan med reporänan. De är här gjor som en illusraion, där man kan säga a de hisorisk se har gå a koppla ihop ganska väl, men plöslig så går de ine längre. De innebär naurligvis a penningpoliiken blir mer svårhanerlig än den har vari bakå i iden. E sä a änka kring penningpoliik är a ine enbar fokusera på den av cenralbanken saa ränan, uan i sälle fokusera mer på ulåningsränan i samhälle den räna ill vilken slukunden lånar. De är egenligen den ränan som påverkar slukundernas inveseringar och konsumion. Ulåningsränan kan förenkla illusreras på följande sä: i Tid ulåning = i + δ Man kan då ia på ulåningsränan på de säe och säga a i är den penningpoliisk saa ränan. Den andra variabeln δ är ränemarginalen som penningpoliik och finansiell sabilie 79

9 Figur 7 Skillnad mellan inerbankränor och saspappersränor (TED-spread) Ränepunker Sverige Euroområde USA Sorbriannien jan- 7 apr- 7 jul- 7 ok- 7 jan- 8 apr- 8 jul- 8 ok- 8 jan- 9 apr- 9 jul- 9 ok- 9 jan- 1 apr ekonomiskdeba Anm: Differensen är beräknad som skillnaden mellan re månaders inerbankräna och re månaders sasskuldväxel. Källa: Reuers EcoWin och Riksbanken. Figur 8 Reporäna och 5-årig sasobligaionsräna årig sasobligaionsräna Reporäna Källa: Riksbanken. på e eller anna sä åsadkoms i den finansiella sekorn. Då sälls man inför frågesällningen: Hur ser då denna u? Om den åker run krafig blir de e bekymmer. Man behöver då fundera på båda. Om δ är en sabil, sadig fakor så kan man borse från den, då är den bara där. Då ve man precis vad man håller på med. Lå mig inflika a jag ine på någo sä vill ynga er med formler här i kväll uan de är ill för a illusrera. Formlerna kommer ine från någon modell eller någoning sådan, uan de är bara ill för a fånga e sä a beskriva vad de handlar om. Vi ve, ine mins efersom vi har haf en finansinspekion i flera hundra år, a man har sag så här: Någo slags regleringar krävs på de finansiella marknaderna! Därför har vi en variabel z här, 8 naionalekonomiska föreningens förhandlingar

10 nr 7 21 årgång 38 som sår för de regleringar vi har ex kapialäckningsregler. Vi behöver då lägga ill regleringar i formeln för ulåningsränan: i ulåning = i + δ (z) Dessa regler har vi därför a vi vill undvika de exernalieer som uppkommer om banksyseme får sora bekymmer. De beyder också a ränemarginalen på e eller anna sä påverkas av dea. Jag ror a jag kan säga de med viss fog, för jag drar mig ill minnes mina år i Finansdeparemene. Varje gång vi skruvade i regelverke kom de en lång rad uppvakningar från bankvärlden som beräade för oss om vådorna av a ändra någoning. Hur reglerna ser u är därför någoning som angår alla i branschen. Vad som kommer a ske nu är a regelverken kommer a ändras på e sä som jag åerkommer ill lie grann längre fram. De gör a ränemarginalen sannolik blir högre än den har vari idigare. Sedan väljer jag a använda begreppe ränemarginal mer som e sä a presenera och resonera om dea. Om man är fascinerad av sådan och de är ju jag som ränenörd kan man göra om regleringar ill en skuggräna. E anna sä a urycka dea med regleringar är med andra ord a göra de i ermer av en änk ränemarginal på e eller anna sä. De handlar om i vad mån de blir dyrare och svårare a låna för slukunden. Vad som händer den närmase iden är a vi kommer a få e engångsskif uppå i ränemarginalen efersom de blir e anal nya regler. Vad som sker är a under anpassningsperioden kommer ransmissionsmekanismen a påverkas innan vi går mo e ny sabil jämviksläge, vilke de nu sedan är. Man måse besämma sig de närmase åren för med vilken hasighe de hela ska gå och hur de ska fungera över iden. Så länge konjunkuren är dålig är de bäre om bankerna kan låna u än a de ine lånar u. De beyder a alla är överens om a bankerna ska ha högre kapialäckning men förs någon gång i framiden. Frågan man då sälls inför är: När ska man göra dea så a de av konjunkurskäl blir någorlunda lagom? De finns yerligare en aspek på dea. Här praar jag om z i ermer av en konsan som ine ändras över iden. Men vi är också på väg in i en värld där z blir idsvarierande. Där kommer dea z sannolik a variera över iden när någon vem de nu är kommer a besämma z. Även dea kan illusreras med ulåningsränan: i ulåning = i + δ ( z ) När man kommer så lång kommer man in i en värld som ser u som jag visar här z varierar över iden. Då kommer de a se u ungefär på de sä som jag illusrerar i den här figuren. Den illusrerar de kapial som en bank, eller banksyseme i sin helhe, ska hålla. Den raka linjen visar minimikrave. Ovanpå de är de lag e idsvarierande kapialkrav, dvs en kapialäckning som varierar över iden där man änker sig a kapialäckningen siger i en högkonjunkur och a man illåer den a falla i en lågkonjunkur på e eller anna sä. Hur de här ska gå ill ar oss in i de ämnesområde som man på engelska kallar för macroprudenial. De är e begrepp som handlar om hur hela den finansiella sekorn fungerar ine nödvändigvis bara hur enskilda banker fungerar. De är regleringseknisk om vi kallar de så en ny värld. De är en ny värld som håller på a växa fram där man för närvarande som bäs resonerar oerhör inensiv på alla möjliga olika håll om hur dea ska gå ill. Man kan beskriva de på en rad olika sä och de är ine hel penningpoliik och finansiell sabilie 81

11 Figur 9 E idsvarierande kapialkrav Primärkapial Tidsvarierande kapialkrav Minimikrav Uppgång Källa: Egna beräkningar. Nedgång id ekonomiskdeba enkel. De är ine heller många som har påverkas ulåningsränan av den penningpoliisk saa ränan, i ägna sig å dea. De är ine enkel a, och av en beskriva de i ermer av vilken beslusregel som åsadkommer dea. Hur ska mer a påverka ränemarginalen i den handlingsregel av någo slag som kom- den beslusregeln se u ren eknisk? finansiella sekorn. Sedan gäller de a Lå mig ge e exempel på en sådan syra dea efer bäsa förmåga. regel: De innebär a om man får en idsvarierande reglering som den jag beskri- z = z( z, l l, y y,...) z = z( z, l l, y y,...) z = z( z, l l, yver yhär,...) så får man också en fascinerande De här ser lie krånglig u men ( l l frågesällning: Vem ska göra de här, då? sår ( för l skillnaden l ) ( ) l l ) mellan ulåning och Och de som gör de vilka de nu än är genomsnilig ulåning och ( y ( är ) y y hur ska de hanera de när man samidig samma ( produkionsgap ) ) y y som jag praade ska förhålla sig ill penningpoliiken? om idigare skillnad mellan fakisk Den andra variabeln vi såg idigare, i, produkion och någo slags normalprodukion. Man kan beskriva de på de sällning ill de insiuionella uppläg- är ju penningpoliiken. Då har man a a här säe och säga a den idsvarierande ge för dea, vilka insiuioner som ska delen av regleringen på någo sä är beroende av dels den allmänna ekonomisfund med hur penningpoliiken förhåller göra de och på någo sä komma underka uvecklingen och dels uvecklingen sig ill regleringarna och vice versa. på kredimarknaden. Då börjar variabeln z a röra sig upp och ned över diskueras livlig på alla möjliga olika Dea är någoning som kommer a iden. Sedan ska de ill ruskig mycke håll i världen. Den frågan är under yan empiri för a åsadkomma dea så a inim förknippad med frågesällningen de blir en rikig beslusregel av de hela. om hur illsynen över den finansiella Men de är ungefär så man kan änka på sekorn ska relaera eller relaeras ill de de. Sedan kan man uforma de på en man gör i en cenralbank. Dea är naurligvis lös insiuionell på en massa lång rad olika sä. Man kan också knya de, om man så önskar, ill exempelvis olika sä i olika länder. Men om man redovisningsregler. Men jag ska ine gå ex följer lagsifningsfrågan i USA för igenom de, uan jag säger de bara för närvarande är dea en oerhör cenral a illusrera. fråga. Till en del är de precis dea de De beyder a i en sådan värld handlar om, även om de ine framsälls 82 naionalekonomiska föreningens förhandlingar

12 Resula före krediförluser kriiförluser Krediförluser, rluser, neo Figur 1 Resula före krediförluser, krediförluser, neo, i sorbankerna Summera över fyra kvaral, miljarder kronor, fasa priser nr 7 21 årgång Källor: Bankernas resularapporer och Riksbanken. på de säe när man diskuerar paragraferna i kongressen. Varför gör man då dea? De kan man illusrera på en rad olika sä. Jag har gjor e försök a illusrera den exerna effek som följer när man gör krediförluser. Åerigen är dea bara en illusraion som visar hur de såg u i svensk bankväsende i början på 199-ale. De här visse vi som höll på med bankkrisen på 199-ale sommaren De visse också andra, ex de på finansmarknaden i London. Om man ve de och har sa in pengar på banken så är de ine konsig a folk blir oroliga. De är någoning liknande som har inräffa på andra håll i världen på senare år därav de mycke sora exerna effekerna ill följd av a likvidieen försvann. För a hålla i gång de finansiella syseme var cenralbankerna vungna a illhandahålla en väldig massa likvidie. Så här blev de sedan om vi visar hur de ser u ända fram ill i dag. Ni ser a linjen som visar krediförluser åer pekar uppå. Tack och lov, för svensk vidkommande, är de så a isberge den här gången förblev under yan. Krediförluserna ligger allså under injäningsförmågan. De krediförluser som finns här gäller framför all Balikum. Men de är dea som är kärnan i de hela i dea fall enbar illusrera med svenska daa, men man kan göra de på andra sä. Lå mig sedan gå över ill en exrem överförenkling. De andra är någo som har hän och nu ska jag bara försöka illusrera de vi kallar en krediexpansionsexernalie e jäekrånglig ord! De visar i alla fall bekymre när de gäller värdepapper och illgångar och illgångspriser. Vi kan börja med lånagare A, som har besäm sig för a han ska ha e fas lån. Men kapialinsasen, de egna kapiale, får variera. Man kan fundera på vad som händer när illgångspriserna siger. Under dea finns lånagare B, som i sälle besämmer sig för a han ska ha e fas ege kapial, men han lånar mer och mer när de går bra. Om illgångspriserna går upp på de säe och om vi änker oss en bubbla av någo slag ser ni i de här båda figurerna a lånagare A lånar lika mycke som idigare och får e jäelik ege kapial, penningpoliik och finansiell sabilie 83

13 Figur 11 Krediexpansionsexernalie Lånagare A fas lån Tillgångspris Tillgångar Skuld Kapial Tid Lånagare B fas kapialinsas Exernalieen Kredivolym Tid ekonomiskdeba Källa: Egna beräkningar. dvs han har e jäelik förlusabsorberande kapial. Men lånagare B, i den undre figuren, lånar en massa pengar och har kvar mindre och mindre ege kapial när han sarar med samma summa. Sedan siger kredivolymen i de undre falle. De är de den måse göra för a åsadkomma dea. Sedan faller illgångspriserna, som de ju brukar göra efer e ag. Sedan ser man hur de blir. Ni ser a i de övre exemple blir lånagaren som hade fasa lån av med si ege kapial, som var jäesor. Sedan försvann de, men de händer ine så mycke mer efersom de fanns illräcklig mycke riskabsorpion där. Men om vi iar på den andra, undre, lånagaren ser vi a han hamnar på minus. De egna kapiale är hel uppäe och bora. Sedan ser vi hur kredivolymen faller, för då är ine dea lån längre uan dåliga kredier. Då plockar man bor dem ur saisiken. Ni ser här a de är här banksekorexernalieen uppkommer. Här kommer nämligen någon a förlora pengar och här åsadkommer man mycke beydande äganderäsövergångar när konkurser inräffar på e eller anna sä. De är dea som leder ill a så länge man reder u äganderäsövergångarna går hela ekonomin mer eller mindre i så. De ar e ag och de leder ill negaiv illväx för de mesa. Då sälls man inför frågan: Hur ska man hanera dea? Hur ska man försöka åsadkomma e sysem som är sådan a man ine får den här krediexpansionsexernalieen, i varje fall ine för ofa? Och hur ska man då koppla ihop makro och mikro i en värld, som jag oerhör förenkla har försök visa här? E anna sä är a säga så här: Lånagare A är bubblan i början på 2-ale, för då var de mes ege kapial som man hade råd a förlora. Den undre lånagaren är i sälle någon form av bosadsmarknadsbubbla i USA, Spanien eller var de nu kan vara. De kan för all del också vara vår egen i början på 199-ale. Då sälls man inför den svåra frågesällningen: Ska man lua sig mo vinden och försöka bromsa husprisuppgången och ulåningen och vad innebär då de? Idealisk änker man sig a om man lyckas med de visar den svara kurvan här vad som sker med fasighespri- 84 naionalekonomiska föreningens förhandlingar

14 Fasighespriser och ulåning Uan lua sig mo vinden Med lua sig mo vinden Figur 12 A lua sig mo vinden nr 7 21 årgång 38 Källa: Egna beräkningar. id ser och ulåning i en värld där man ine luar sig mo vinden. I e slags idealscenario gör man någoning, vad de nu är. Någoning kan här innebära regleringar eller penningpoliik eller en kombinaion av dessa båda. På de säe åsadkommer man den sreckade linjen och förhoppningsvis får man därigenom en mindre dålig makroekonomisk uveckling. De svåra med de här är a de visar sig a de är jäesvår a bygga in någoning sådan i modellvärlden. Samidig, om man läser Reinhars och Rogoffs bok som handlar om finansiella kriser, ve vi a dea inräffar. De är dea som boken handlar om. Alla säger allid: This ime i s differen. De kommer ine a hända den här gången. Sedan blir de så i alla fall. Om man alar om a lua sig mo vinden i de här sammanhange sälls man inför frågan: När ska man då göra de? Då är frågesällningen i grunden egenligen lie lik den man funderar på när de gäller penningpoliiken och påsående a penningpoliik är o ake away he punch bowl when he pary ges going. De vekar vi ine a göra när de gäller penningpoliik. Samidig är de lie svår a förså varför man då skulle veka i andra sammanhang. Men man sälls forfarande inför frågan vad de är man ska göra är de penningpoliik vi praar om eller är de a ägna sig å regleringar i finanssekorn? Yerligare e förhållningssä är a ine göra någoning alls och säga a vi sädar upp eferå. Jag har ägna io år av mi liv å a säda. Jag gjorde på sä och vis en karriär av de. Men de är bäre om man slipper, de är i alla fall den åsik jag har. De blir så förskräcklig dyr för samhälle när dea inräffar. Då har man dea med a göra någoning. Vad är då de? Är de ränan, är de regleringar eller är de både och? På agendan i dagsläge finns regleringsverkyg. Ska de vara högre kapialäckningskrav? Ja, de kommer vi a få på e eller anna sä. Ska man använda e ak för belåningsgrad, ungefär de som Finansinspekionen ägnar sig å a fundera på för närvarande? Eller ska man ha amoreringskrav? Ska man införa olika yper av avgifer? Avgifer är mycke spännande och inellekuell oerhör inressan. Man kan fundera på de man kallar för pigouska, som för de mesa handlar om miljöavgifer, för a hanera olika yper av exernalieer. Om de nu är så a finanssekorn då och då åsadkommer en exernalie i form av en krasch som kosar mycke för samhälle finns de då någo sä a a u avgifer i den finan- penningpoliik och finansiell sabilie 85

15 Figur 13 Ulåning ill föreag och hushåll Procen av BNP Ulåning ill föreag Ulåning ill hushåll jul-8 jan-9 jul-9 jan-1 jan-7 jul-7 jan-8 jul-8 jan-9 jul-9 jan-1 ekonomiskdeba Källa: Riksbanken. siella sekorn så a de blir svårare eller dyrare a göra de? Rä uformad är den sabiliesavgif som vi har i Sverige e sä a fundera kring dea. En annan yp av avgif är den som man bealar för insäarförsäkring. Yerligare en yp av avgif som vi har praa om i andra fall är a hel enkel införa e kassakrav på bankers upp- och ulåning i uländsk valua efersom svenska banker genom sina akivieer i Balikum har förorsaka folkhushålle en beydande negaiv exernalie. Hur man sedan minskar risken för finansiella kriser ål a funderas på. De kan göras på en rad olika sä. Vi är lång ifrån i e läge där man har klar för sig hur de egenligen ska se u. Men de är någoning som många diskuerar på en rad olika håll. E sä a illusrera dea, hur sådana saker ser u och varför Finansinspekionen på sin kan har hålli på med loan-o-value raio, dvs a man ine får låna ill mer än 85 procen av marknadsvärde, är a ia på ulåning ill föreag och hushåll. Ni ser här a hushållens upplåning i relaion ill BNP bara sedan 26 har gå från ungefär 6 procen ill någonsans mellan 75 och 8 procen av BNP. Om vi går illbaka ill 199-ale har relaionen fördubblas från ungefär 4 procen och nu är vi på väg emo 8 procen. De kan ine forsäa så här hur länge som hels. De är ine en sabil jämvik a ha de så. Om de forsäer så för länge får vi en hushållssekor med en för hög belåning, med alla de bekymmer som följer av de och som är välkända för alla. Därför vill vi naurligvis på e eller anna sä undvika dea. Då ar vi yerligare e seg in i regleringarnas värld, åerigen enbar för a illusrera. Lå oss änka oss a vi har vå marknader, en marknad för föreagslån och en marknad för hushållslån. Om vi låer H så för hushåll och F så för föreag så får vi allså vå räneekvaioner: i i ulåning H ulåning F = i + δ = i + δ ( z ) H z ) H ( F F Vi ser a den penningpoliisk saa ränan är densamma, men ränemarginalen som man reglerar fram kan bli olika; z H behöver ine vara samma som z F. Då sälls man inför frågan vilken spak ska man dra i för a påverka ulåningsränan? Den penningpoliisk saa ränan 86 naionalekonomiska föreningens förhandlingar

16 nr 7 21 årgång 38 är allså e sä a reglera kosnaderna för a låna. E anna sä är a laborera med zh eller med zf för a försöka hanera de bekymmer som kan finnas i respekive sekor. Har man kommi så lång sälls man inför ganska knepiga frågesällningar. Vilken väg ska man gå? Ja, ränan är e rubbig insrumen därför a den penningpoliisk saa ränan, om den följer de mönser som vi änker oss när de gäller penningpoliik, regnar ned ungefär lika över alla. Regleringar däremo kan rikas på anna sä. Vi har praa om 197-ale och om de regelverk som fanns då. På den iden var de alldeles uppenbar a man kunde ägna sig å beydande regelarbirage och a sig run de regler som finns. Hur kan man hanera de? Vad är de som är någorlunda lagom? De är i sor usräckning de som diskussionen kommer a handla om framgen. Då kan en kombinaion vara en framkomlig väg. En yerligare frågesällning som ine finns med i den skrivna versionen är följande. Vi brukar säga: e mål, e medel. Men när man praar om medel änker man sig a mål och medel är oberoende, men de är de ine i de här sammanhange, uan alling hänger ihop. De blir lie knepigare. Där har vi en lång väg kvar när de gäller a fundera kring hur man ska gå ill väga. För a sammanfaa de hela ror jag a inflaionsmålspoliiken har vari en bra modell. De är en modell som har jäna Sverige uomordenlig väl. Siffrorna alar för sig om vi iar på de senase 15 åren. De finns en hel del eknisk uvecklingsarbee som kan göras inom den modell som vi har börja med. Men vi behöver änka vidare på olika yper av finansiella obalanser, där vi har få en väldig handfas lekion i vad de innebär de senase åren. En konsekvens kommer a vara a penningpoliiken, såsom vi känner den i dag, dvs inflaionsmålspoliiken, på någo sä kommer a komma närmare finansiell sabilie. Vad de sedan innebär när de gäller de insiuionella upplägge och vad de egenligen är man ska göra åersår a fylla med e innehåll. Där kan jag ine anna än säga a arbee pågår. De här har verkligen bara vari a lie grann krafsa på yan. Pehr Wissén Jag har lova a ge några kommenarer ill de Sefan Ingves sade. De jag änker göra är a a upp finanskrisen och vad som har orsaka den och ia på bruolisan med förklaringar ill finanskrisen. Vad är de som har lyfs fram i debaen? Min bild av debaen är a de ännu ine finns någon rikig konsensus i frågan vad de var som orsakade krisen. De finns konsensus om några av de saker som Sefan Ingves nämnde, exempelvis a banksyseme var underkapialisera. Dock lägger olika debaörer väsenlig olika vik vid olika förklaringsfakorer. Lisan på möjliga förklaringar ill finanskrisen vill jag sedan använda för a se vad cenralbankerna kunde ha gjor bäre respekive vilka punker de ine på någo uppenbar sä kunde påverka. Jag har gruppera de möjliga förklaringarna i sex olika kaegorier. Den försa besår i a de fanns felprissäningar på de finansiella marknaderna. Man alade om en bubbla på den amerikanska bosadsmarknaden och a bubblan var en vikig fakor för a förså varför vi fick en finanskris. Den andra förklaringen är ofullsändigheer i regelverken. Jag skulle lä kunna ägna en imme å bara dea: Banker, hedgefonder och andra föreag kunde minska si kapialbehov och därmed öka avkasningen på ege kapial på en given ransakion uan a brya mo regelverke. Man kunde minska kapialkrave på e fullsändig laglig sä. De har skrivis mycke om de mak- penningpoliik och finansiell sabilie 87

17 roekonomiska obalanserna; den redje kaegorin. De besod i a man hade e sor sparandeundersko i USA och e sparandeöversko i framför all Kina, Indien och de oljeproducerande länderna som finansierade en överkonsumion i USA. Den kaasrof som finansvärlden vänade på var e okonrollera dollarras. De probleme har ännu ine uppså. Diverse föreagsinerna problem såsom felakiga inciamenssysem och brisfällig riskkonroll är den fjärde kaegorin av förklaringar. De finansiella föreagen, bankerna och andra, har haf dålig konroll på risker. De har alas mycke om bonussysem som har uppmunra ill e överdrive riskagande. I USA har debaen även handla om insiuionella illkorakommanden, framför all om bolåneföreagen och hur de sköe finansieringen av bolånesekorn i USA. De sora försäkringsbolage AIG (American Insurance Group) som övervakades på e mycke oillfredssällande sä, gick omkull. Insiuionella ofullkomligheer som dessa, framför all i USA, är den feme kaegorin av förklaringar ill krisen. Sluligen har vi den sjäe kaegorin av förklaringar; de s k shadow bankingsyseme, som ugjorde ca hälfen av bolånemarknaden i USA och som bedrevs uanför de reglerade bankväsende, visade sig fungera avsevär sämre än vad någon idigare hade ro. Som sag kan man gruppera de här fakorerna lie olika. Dea är en brual kor sammanfaning av de förklaringar som har förs fram. Alla dessa förklaringsfakorer involverar ine cenralbanker. De fakorer som Sefan Ingves har vari inne på har bl a handla om bubblor. Bör cenralbankerna ha e ansvar för a se ill a några lånefinansierade bubblor ine uppsår? De finns ofullsändigheer i regelverken: Cenralbankerna sier med i Baselprocessen och är med och uformar regelverken. I Sverige har vi vå olika insiuioner Finansinspekionen och Riksbanken som är med och uformar de inernaionella regelverken i Baselprocessen. Riksbanken har en roll i a medverka ill a vi får ändamålsenliga regelverk efer den finansiella krisen. Vad gäller cenralbankernas roll före, under och efer krisen har man fråga sig: Var penningpoliiken för lä i uppaken ill finanskrisen? Vi diskuerade här på föreningen för någo år sedan när Sefan Ingves gäsade oss frågan om vad som händer när ränan under en längre period hålls under illväxaken i ekonomin. De är inuiiv ganska lä a förså a om man kan låna ill 2 procen och ekonomin växer med 4 procen och man inveserar pengarna i någoning som i genomsni ger samma avkasning som illväxen i ekonomin i genomsni verkar dea som en penningmaskin. De är e illsånd som ine kan vara besående väldig länge. Röser har höjs som sag a de fördes en för lä penningpoliik framför all i USA under en lång period. Den läa penningpoliiken byggde upp en krediexpansion som ledde ill felinveseringar och överinveseringar. Frågan är om umreglerna för penningpoliiken borde ses över med anledning av dea. Cenralbankernas hanering av själva krisförloppe ska vi ine diskuera här. Cenralbankerna har sänk ränor, man har öka likvidieen och man har emporär agi över värdepapper från marknaden som ine kunna hanera de. De frågor som har vari svåra a hanera från både finansdeparemen och cenralbanker har vari cross borderproblem av olika slag. Banker med verksamheer i flera länder som haf problem har behöv söd och de har vari svår a avgöra vilke land som ska ge söde. Efer krisen frågar man och Sefan ekonomiskdeba 88 naionalekonomiska föreningens förhandlingar

18 nr 7 21 årgång 38 og upp någo av dea: Hur ska man undvika nya bubblor? Den gamla s k Greenspandokrinen som var den förhärskande före krisen var a cenralbanker över huvud age ine ska änka på finansiella bubblor uan så uanför och säda upp efer dem när de väl har brusi. Vi hade för några veckor sedan e seminarium med bland andra Assar Lindbeck här på Naionalekonomiska Föreningen där ekonomer debaerade naionalekonomins roll i a föruse den finansiella krisen. Där sade Assar Lindbeck a cenralbanken eller någon annan lämplig myndighe, beroende på land borde sicka hål på alla bubblor som kan änkas uppkomma. De är bäre a sicka e par hål för mycke än för lie, vilke är 18 grader run från den dokrin Alan Greenspan hade. A sicka hål på alla bubblor innan de uppsår kräver en ankemodell för a bedriva penningpoliik så a man kan få grepp på alla problem som dea skapar. Vilka medel behöver man? När ska man säa in dem, hur ska man bedöma deras effek? De nya regelverken ycker jag är en av de sora umaningarna där de vore spännande a få höra synpunker från Sefan Ingves. De ligger nu förslag förs från Baselkommién och sedan i förekommande fall från Bryssel på rä omfaande ingrepp i regelverken för den finansiella sekorn. De är förslag som går u på a avhjälpa många av de problem som Sefan Ingves var inne på, allså för lie kapial i sekorn och för små likvidiesbufferar. De har gjors bedömningar av effekerna av de här regelverken. Såsom de i dag är skrivna skulle de innebära a svenska banker skulle behöva emiera någoning i sil med 1 miljarder i bankobligaioner. De är en sudie från SEB som vågade sig på a använda den siffran. Bankerna kommer dessuom a behöva aningen emiera mycke mer nya akier eller göra sig av med illgångar för a påverka si kapialbehov. Lå oss då ana a volymen sasobligaioner som är i omlopp samidig ökar vi ser ju en ökad sasskuld i Europa och ökade svårigheer a finansiera sasskulden i flera europeiska länder. Då får vi e scenario med väldig mycke mer värdepapper i omlopp i ekonomin i framiden och samidig sannolik banker som har mindre kapacie än idigare a sköa vanlig ulåning. Man kan fråga sig: Hur påverkar dea förusäningarna för a bedriva penningpoliik? De är någo som ingen rikig har svar på i dag. Vi är flera som jobbar på dea och försöker få i gång sudier som visar hur dea kan komma a fungera. Om man ska våga gissa eller änka hög verkar de sannolik a de kommer a leda ill e mer värdepappersbasera sysem än de vi hiills haf, mer USA-liknande i den bemärkelsen. De som har lä a hanera värdepappersmarknaden kan säker hanera dea bra. De som möjligvis kommer i kläm i dea är roligvis bolåneagare och små och medelsora föreag som ine på samma sä direk har illgång ill värdepappersmarknaden och som kan riskera a bli undanrängda i den sora förändringen av regelverken. Vad händer med penningpoliiken? Sefan Ingves alade mycke om de må som var skillnaden mellan Riksbankens reporäna och den räna ill vilken hushåll och föreag själva lånar. Om de i sigande usräckning lånar aningen på värdepappersmarknader eller på värdepappersrelaerade marknader skulle jag möjligvis våga mig på gissningen a de kommer a beyda a de blir en sörre variabilie i de ränor de möer. Man har mer svängningar i likvidiesförhållanden på marknader som syr de ränor som as upp, vilke i så fall sryker under de problem som Sefan Ingves var inne på. penningpoliik och finansiell sabilie 89

19 Mi budskap är a de är bra a man ger sig på regelverken och försöker förändra och försvåra uppkomsen av nya kriser. De förslag som har lags fram är emellerid väldig omfaande och får sora konsekvenser. Kosnaden för a göra felakiga regleringar är väldig hög. Den balansgång som beslusfaarna jus nu har är a aningen agera for eller a änka efer och räkna på vilka konsekvenser dea får. De är e sor och vikig vägskäl som jag ine ror i alla delar är genomarbea. Sefan Ingves Jag vill säga vå saker. De ena är a i en idealisk värld kan man använda en jämviksmodell för a bena upp frågesällningarna och se var man hamnar. Om man överförenklar innebär de mer riskbärande kapial. De är naurligvis ine grais, uan de kosar någoning någonsans a åsadkomma de. För de försa händer någoning under själva anpassningsprocessen och för de andra händer de någoning med avkasningskrav, ränemarginal och sådan längre fram i en ny jämvik. Båda de delarna har en cenralbank a på någo sä bedöma. Penningpoliiken ar ine ime ou, uan de bedömningarna ska göras varannan månad på någo sä och då får man försöka hanera de efer bäsa förmåga och bedöma vad som sker i ekonomin i övrig. Pehr nämnde i förbifaren a när man har en ekonomisk inegraion inom den finansiella sekorn av en sådan omfaning som vi har i dag vill de ill a vi blir bäre på a hanera de gränsöverskridande på e sådan sä a vi får mer likformiga regelverk och vi får läare a hanera alla möjliga bekymmer som kan uppkomma. I den meningen är de väldig bra a organisaionen European Sysemic Risk Board kommer ill sånd en bi in på näsa år så a de finns en paneuropeisk organisaion. De är samidig ine lä, för alla har vi med oss e slags inhemsk ryggsäck och en inhemsk hisoria när de gäller a hanera dea och de behöver göras. Huber Fromle Jag ber a få framföra vå frågor ill riksbankschefen. Sefan Ingves har ciera professor Alan Blinder som idigare har vari professor på Princeon, sedan vice cenralbankschef i USA, och som nu är på Princeon igen. Blinder skrev nyligen, i mars i år ror jag, i Journal of Economic Lieraure en hel del om de problemsällningar som Sefan har agi upp i dag. Han går dock någo längre i sina resonemang vilke han kan göra som akademiker om hur bubblor ska haneras eller förebyggas. Blinder menar också a de finns vå fakorer som kan säas in som verkyg. De ena är ränan, de andra är regleringar och, precis som vi fick höra nyss, båda delarna. Blinder hänvisar ill avvägningsprobleme. Han menar samidig a av all a döma måse penningpoliiken spela en mindre roll i sammanhange. Den bör dock ha erforderlig beydelse vid kredifinansierade bubblor men ej vid evenuella akiebubblor. Kan riksbankschefen kommenera någo på jus den punken? Samme Alan Blinder skrev i samma publikaion, Journal of Economic Lieraure, i slue av 28 om opimal kommunikaion från cenralbankernas sida. Han menar a de forfarande ine finns någon rikig definiion av vad opimal kommunikaion egenligen kan vara och a man måse arbea vidare med dea. Min andra fråga är nu: Vågar sig riksbankschefen på en dylik definiion av opimal kommunikaion, framför all med anke på a cenralbankernas kommunikaion blivi ännu svårare under den rådande krisen? Dea efersom som vi numera ve cenralbanker i sin kommunikaion ine ekonomiskdeba 9 naionalekonomiska föreningens förhandlingar

20 nr 7 21 årgång 38 enbar bör fokusera på inflaionsmål eller inflaionshänsyn uan också på finansiell sabilie eller evenuella ho mo denna. Försvårar dessa fakorer den framida kommunikaionen? Hur kan cenralbanker ackla dea framöver? Sefan Ingves De är lång ifrån enkel a hia en lagom avvägning mellan räna och regleringar. De var av jus de skäle som jag använde begreppe skuggräna idigare. Om man som cenralbanken säer ränan har man i andra änden penningmängden, a skapa pengar på e eller anna sä. Lå oss säga a penningpoliiken aldrig någonsin över huvud age har någoning med de här a göra, uan a vi i sälle ska ha massor av regleringar och så reglerar vi hela syseme på anna sä. Då har vi ändå någoning a göra med syseme, därför a de blir dyrare a låna efersom skuggränan blir jäehög. Om man gör de väldig kraffull och inensiv över snar sag alla marknader som man över huvud age hiar är de varve run ill en allmän högre ränenivå. De delikaa är a hia en lagom avvägning. De är precis den frågesällning jag og upp. Ränan i de här avseende är e rubbig insrumen, för den slår överall, medan regleringarna kan vara mycke mer specifika, men de kan vara mycke mer specifika bara upp ill en gräns där alla ar sig run regleringarna på e eller anna sä. Vi kommer nog ine undan a vi har a försöka hanera båda, vilke är yerligare e anna sä a säga kanske ine så konsig a om man aggregerar upp hela ekonomin ill re saker, ränebana, produkionsgap och inflaionsak, försvinner nog någoning på vägen. Om för mycke av den finansiella sekorn försvinner på vägen när man gör aggregaen, och de är inge fel a göra de, ska man vara lie försikig när man funderar kring hur man kan hia rä balans i dea. De är de vi söker efer. De verkar ändå vara så, och de var därför jag og de exemple föru, a om de blir för hög belåning någonsans i ekonomin, hushåll, föreag eller saen, blir de i regel bekymmer förr eller senare. De är absolu en variabel som man ska vara vaksam på när de gäller a hia dea lagom som Blinder praar om. Den andra delen, opimal kommunikaion, är en väldig svår fråga a svara på. De gäller a kommunicera så mycke som möjlig och så mycke man förmår. Om man knyer de ill finansiell sabilie är vi en av de få cenralbanker i världen som regelbunde publicerar bankspecifika sresses. De är någoning som jag hävdar har jäna oss väl de senase åren. De beyder a var och en kan läsa hur de ser u i de enskilda bankerna. Om någon bank hävdar a vi har fel och de kan vi naurligvis ha får man a en offenlig diskussion om dea och varför de är på de säe. De ror jag har vari bra och ill nya när de gäller resonemang om finansiell sabilie jämför med om man ine gör de över huvud age och om man jämför med den förhållandevis sora dramaik som uppsod i USA när man för försa gången producerade sina sresses. Så småningom publicerade man någo slags någo diffusa sresses för de europeiska finansiella sysemen. Men de är ine lä, för när man kommunicerar och blickar in i framiden har man också fel ibland. Man kan ine vea hur framiden blir. Då är de hela iden en avvägning a man får äa upp de så småningom. Man får liksom välja. Men ren allmän se ror jag a de är en mycke sor fördel om man kan vara så ydlig man över huvud age förmår. Hur man ser på kommunikaion och hur man ser på kommunikaionens innehåll är någoning som ine är penningpoliik och finansiell sabilie 91

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

3 Rörelse och krafter 1

3 Rörelse och krafter 1 3 Rörelse och krafer 1 Hasighe och acceleraion 1 Hur lång id ar de dig a cykla 5 m om din medelhasighe är 5, km/h? 2 En moorcykel accelererar från sillasående ill 28 m/s på 5, s. Vilken är moorcykelns

Läs mer

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet 1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996 Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens

Läs mer

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

Många risker när bilen mals till plåt

Många risker när bilen mals till plåt Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig.

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Glada barnröster kan bli för höga

Glada barnröster kan bli för höga Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.

Läs mer

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15 Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson

Läs mer

Damm och buller när avfall blir el

Damm och buller när avfall blir el Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar

Läs mer

bruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18

bruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18 18 19 En Svensk bruksor i Vienam besöker Sveriges sörsa bisåndsprojek pappersbruke Bai Bang n Pappersbruke Bai Bang i Vienam blev symbolen för misslycka svensk bisånd på 1980-ale. Sedan dess har man lyckas

Läs mer

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas

Läs mer

Kreditderivat: introduktion och översikt

Kreditderivat: introduktion och översikt Kredideriva: inrodukion och översik Alexander Herbersson, Cenrum för Finans/Ins. för Naionalekonomi Alexander.Herbersson@economics.gu.se FKC seminarium, 2007-11-08 Kredideriva: inrodukion och översik p.

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53

Läs mer

Diverse 2(26) Laborationer 4(26)

Diverse 2(26) Laborationer 4(26) Diverse 2(26) (Reglereknik) Marin Enqvis Reglereknik Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie Föreläsare och examinaorer: Marin Enqvis (ISY) Simin Nadjm-Tehrani (IDA) Lekionsassisener: Jonas Callmer

Läs mer

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

FAQ. frequently asked questions

FAQ. frequently asked questions FAQ frequenly asked quesions På de följande sidorna har jag samla ihop några av de frågor jag under årens lopp få av sudener när diverse olika problem uppså i arbee med SPSS. De saisiska problemen har

Läs mer

Informationsteknologi

Informationsteknologi Föreläsning 2 och 3 Informaionseknologi Några vikiga yper av maemaiska modeller Blockschemamodeller Konsaner, variabler, paramerar Dynamiska modeller Tillsåndsmodeller en inrodkion Saiska samband Kor översik

Läs mer

Bygget är det roligaste vi gjort

Bygget är det roligaste vi gjort d r ö m h u s1 Humlebacken. E Karlsonhus på 1,5 plan med sammanlag 218 kvadrameer. Här bor Mikael och Viveka Gulda med barnen Josefin, 17 år, och Max, 14 år, sam de vå heliga birmakaerna Beckham och Hamle.

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer

Läs mer

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14 1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14

Läs mer

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees

Läs mer

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9 ekniska högskolan vid Li Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam EAME I PPE08 PROKIOSEKOOMI för M ISAGE E 20 AGSI 203, KL 8-2 Sal: ER Provkod: E2 Anal uppgifer:

Läs mer

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL! Exempelena 3 Anvisningar 1. Du måse lämna in skrivningsomslage innan du går (även om de ine innehåller några lösningsförslag). 2. Ange på skrivningsomslage hur många sidor du lämnar in. Om skrivningen

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr.

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr. Imporera bilen från USA Den låga dollarkursen gör de lönsam för dig a köpa bilen i USA. Du kan spara 50 000 kr. Av Mikael Sjerna/virginia,usa A köpa bil i USA är den bäsa bilaffären du kan göra i dag.

Läs mer

Ett hem för. bokälskare

Ett hem för. bokälskare I Ravlunda har Syrbjörn och Marianne Öhman funni si perfeka hus. En fyrlängad gård med plas för många gäser, gemenskap och e hel liv med böcker. Av Pia Masson Foo Helene Toresdoer TRÅGSOFFAN. I hörnrumme

Läs mer

Texten " alt antagna leverantörer" i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår.

Texten  alt antagna leverantörer i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår. I Anal: 4 Bilaga Avalsmall Ubilning (si. 6) Föryligane önskas om vilken sors ubilning som avses i skrivningen Ubilning skall illhanahållas kosnasfri 0 :40:04 Se a sycke. "Vi leverans ubilar leveranören

Läs mer

Växelkursprognoser för 2000-talet

Växelkursprognoser för 2000-talet Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:

Läs mer

Västerviks Museum & Naturum Västervik -där Kultur och Natur möts SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar

Västerviks Museum & Naturum Västervik -där Kultur och Natur möts SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar Väserviks Museum & Naurum Väservik -där Kulur och Naur mös SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar Väserviks Museum www.vaserviksmuseum.se Väserviks Museum Skolprogram Smide Prova a smida en hasp eller anna enklare

Läs mer

Vi har hittat socialpolitiken!

Vi har hittat socialpolitiken! n LG Karlsson: Fas 3 är rena 1800-ale n RFHL Uppsala: Poliikerna blåse oss 3/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vad vill de, egenligen? Oberoende

Läs mer

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014 Minnesaneckningar från kompeensrådsräff den 14 okober 2014 Närvarande: Se delagarföreckning. NKR 2010 2014 En backspegel och avsamp mo framiden Carin Bergsröm iade bakå på de som hän i NKR sedan saren

Läs mer

Infrastruktur och tillväxt

Infrastruktur och tillväxt Infrasrukur och illväx En meaanalyisk sudie av infrasrukurinveseringars påverkan på ekonomisk illväx Infrasrucure and growh A mea-analyical sudy of he effecs of invesmens in infrasrucure on economic growh

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

sämre & dyrare så blir vården PETER I NIO Bostödjarna utnyttjade mig Full fart med ny styrelse vägrades medicin

sämre & dyrare så blir vården PETER I NIO Bostödjarna utnyttjade mig Full fart med ny styrelse vägrades medicin n Jannes svåra id: Bosödjarna unyjade mig n Nya FRIO: Full far med ny syrelse 4/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Dokumen En kokerskas kamp mo kommunen

Läs mer

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten?

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten? Rappor ill Finanspoliiska råde 2010/1 Hur varakig är en förändring i arbeslösheen? U. Michael Bergman Københavns Universie, EPRU, FRU och Finanspoliiska råde De åsiker som urycks i denna rappor är förfaarens

Läs mer

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s

Läs mer

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator Tryckoberoende elekronisk flödesregulaor Beskrivning är en komple produk som besår av e ryckoberoende A-spjäll med mäenhe som är ansluen ill en elekronisk flödesregulaor innehållande en dynamisk differensryckgivare.

Läs mer

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik?

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik? Har Sveriges Riksbank blivi mer flexibel i sin penningpoliik? En analys av rekursiv skaade Taylorregler baserade på realidsdaa Henrik Siverbo Kandidauppsas Lunds Universie, Naionalekonomiska insiuionen

Läs mer

Ingen medicin kan bota ett trauma 4/2009 oberoende. Hälsofrågan blev politik. Socialjouren tog mitt barn!

Ingen medicin kan bota ett trauma 4/2009 oberoende. Hälsofrågan blev politik. Socialjouren tog mitt barn! n Spruubye: Hälsofrågan blev poliik n En mors skräck: Socialjouren og mi barn! 4/2009 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Barnperspekiv Samhälle är ingen

Läs mer

Det svenska konsumtionsbeteendet

Det svenska konsumtionsbeteendet NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund

Läs mer

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning

Läs mer

rättspsykiatri Vi har inte jämlik vård i Sverige 100 år av rättspsyk Tema n Jan Cederborg: n Historia:

rättspsykiatri Vi har inte jämlik vård i Sverige 100 år av rättspsyk Tema n Jan Cederborg: n Historia: n Jan Cederborg: Vi har ine jämlik vård i Sverige n Hisoria: 100 år av räspsyk 4/2011 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Tema räspsykiari Dea nummer av

Läs mer

Tentamen: Miljö och Matematisk Modellering (MVE345) för TM Åk 3, VÖ13 klockan 14.00 den 27:e augusti.

Tentamen: Miljö och Matematisk Modellering (MVE345) för TM Åk 3, VÖ13 klockan 14.00 den 27:e augusti. Tenamen: Miljö och Maemaisk Modellering MVE345) för TM Åk 3, VÖ3 klockan 4.00 den 27:e augusi. För uppgifer som kräver en numerisk lösning så skriv ned di svar och hur ni gick ill väga för a lösa uppgifen

Läs mer

Finavia och miljön år 2007

Finavia och miljön år 2007 M I L J Ö Ö V E R S I K T 2007 Finavia och miljön år 2007 Anhängiga miljöillsånd runom i lande År 2007 gav Väsra Finlands miljöillsåndsverk e beslu om a bevilja Tammerfors-Birkala flygplas e miljöillsånd

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning 1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2014 Källor och meoder 2014 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän

Läs mer

OLJA TILL VARJE PRIS. Text & Bild: Linus Karlsson & Emelie Rosén ETC 18 ETC REPORTAGE REPORTAGE

OLJA TILL VARJE PRIS. Text & Bild: Linus Karlsson & Emelie Rosén ETC 18 ETC REPORTAGE REPORTAGE 18 Rörmokaren Joseph Baromgo kommer från en by nära oljefälen. Han säger a de som bor här är förlorarna, men han ror a Uganda som land kommer a bli rikare. 19 OLJA TILL VARJE PRIS Tex & Bild: Linus Karlsson

Läs mer

Pingsteld över Maramba, Zambia

Pingsteld över Maramba, Zambia Nyhesbrev Nr 10 2014 Jesus är desamme i går och idag och i evighe. (Hebr. 13:8) Pigseld över Maramba, Zambia Maramba är e kåksad srax uaför sade Livigsoe i Zambia. I dea yhesbrev vill jag rapporera frå

Läs mer

Privata Affärer väljer ut 30 segelbåtar inför sommaren

Privata Affärer väljer ut 30 segelbåtar inför sommaren Till havs. En seglingsvåg sköljer över Sverige. Privaa Affärer väljer u 30 segelbåar inför sommaren Arcona 400 Beneeau 34.7 Bavaria 31 Brena 38 Campus 650 n Arcona n Firs 34.7 från Bénéeau är en n Bavaria

Läs mer

sjuka av medicinen TEMAnummer Trappa upp livet istället Detta händer i kroppen Allt om läkemedelsberoende!

sjuka av medicinen TEMAnummer Trappa upp livet istället Detta händer i kroppen Allt om läkemedelsberoende! n Nedrappning: Trappa upp live isälle n Biverkningar: Dea händer i kroppen 2/2011 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. TEMAnummer All om läkemedelsberoende!

Läs mer

AID:... Lisa börjar spara 1000 per månad från och med nästa månad. Hon sparar under 35 år tills hon fyller 67 år.

AID:... Lisa börjar spara 1000 per månad från och med nästa månad. Hon sparar under 35 år tills hon fyller 67 år. Lösnngar: Akedelen Tena 4-5-5 Uppgf (4 poäng) Defnera ydlg följande begrepp a) APV och skaesköld b) IRR, som bland har lösnngar, när uppsår dessa? c) Asse Bea d) Yeld curve Se exbook and web sources. Uppgf

Läs mer

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual Elekoniska skydd Lågspänningsuusning Användarmanual Building a Newavancer Elecicl'élecicié World Qui fai auan? Elekoniska skydd Inodukion ill de elekoniska skydde Lära känna de elekoniska skydde Funkionsöversik

Läs mer

Introduktion till Reglertekniken. Styr och Reglerteknik. Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Önskat värde Börvärde

Introduktion till Reglertekniken. Styr och Reglerteknik. Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Önskat värde Börvärde Syr och Reglereknik FR: Syr- och reglereknik H Adam Lagerberg Syr- och reglereknik H Adam Lagerberg Vad är Reglereknik? Behov av syrning Vad är Reglereknik? Läran om Åerkopplade Sysem Blockschema Syr-

Läs mer

Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet 12/3/2014. Bedömningskriterier. Grund rekvisiten

Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet 12/3/2014. Bedömningskriterier. Grund rekvisiten Föreläsning 2 Ingående Innehåll Upphörande LAS Kollekivaval Ansällningsaval Arbesgivare Arbesagare Arbesagarbegreppe Arbesagarbegreppe Grund rekvisien 1. Aval (frivillighe) 2. Fysisk person 3. Ena paren

Läs mer

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail Tex: Mikael Simovis & Tomas Forsberg Illusraion: Jonas Englund Sor es: Wachguard Halon Cronlab Symanec Microsof Cleanmail Ren e-pos med 26 Skräppos är e sor problem för både i-avdelning och användare.

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

KS Recycling växer så det sprakar. Från 11 000 till 25 000 ton per år. Four Fit Challenge ifrågasätter konsumtionen 3 3.15

KS Recycling växer så det sprakar. Från 11 000 till 25 000 ton per år. Four Fit Challenge ifrågasätter konsumtionen 3 3.15 SYSAV 3 3.15 Four Fi Challenge ifrågasäer konsumionen Från 11 000 ill 25 000 on per år KS Recycling växer så de sprakar VÅGKORTEN BYTTA SPILLEPENG SIST UT MED DET NYA SYSTEMET FÖR IN- OCH UTVÄGNING NY

Läs mer

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt PROGRAMFÖRKLARING En rik friid å alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under e helår DINA MÖJLIGHETER Ta ag i di projek LOPPAN & ANDERS vå glada kulurarbeare på Friidsfesivalen akiv Kulur & Friid Espen Jensen

Läs mer

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt PROGRAMFÖRKLARING En rik friid å alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under e helår DINA MÖJLIGHETER Ta ag i di projek LOPPAN & ANDERS vå glada kulurarbeare på Friidsfesivalen akiv Kulur & Friid Espen Jensen

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

3D vattenanimering Joakim Julin Department of Computer Science Åbo Akademi University, FIN-20520 Åbo, Finland e-mail: jjulin@nojunk.abo.

3D vattenanimering Joakim Julin Department of Computer Science Åbo Akademi University, FIN-20520 Åbo, Finland e-mail: jjulin@nojunk.abo. 3D vaenanimering Joakim Julin Deparmen of Compuer Science Åbo Akademi Universiy, FIN-20520 Åbo, Finland e-mail: jjulin@nojunk.abo.fi Absrak Denna arikel kommer a presenera e anal olika algorimer för a

Läs mer

hennes minne Inger Forsgren ny ordförande En dåres dagbok miljoner Tips & trix Så fixar du en cold turkey på buprenorfin Värdig vård

hennes minne Inger Forsgren ny ordförande En dåres dagbok miljoner Tips & trix Så fixar du en cold turkey på buprenorfin Värdig vård n RFHL-kongressen: Inger Forsgren ny ordförande n Psykvård: En dåres dagbok 2/2012 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för Räigheer, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling, RFHL. Tips & rix Så fixar du en

Läs mer

Nekas vård. Kjells mat är som medicin. RFHL reser till Istanbul. Intagen fick benen amputerade. Vården Bemötande färgat av fördomar riskerar liv

Nekas vård. Kjells mat är som medicin. RFHL reser till Istanbul. Intagen fick benen amputerade. Vården Bemötande färgat av fördomar riskerar liv n X-cons: Kjells ma är som medicin n Kvinnojour: RFHL reser ill Isanbul 3/2011 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vården Bemöande färga av fördomar riskerar

Läs mer

Inbyggd radio-styrenhet 1-10 V Bruksanvisning

Inbyggd radio-styrenhet 1-10 V Bruksanvisning Version: R 2.1 Ar. r.: 0865 00 Funkion Radio-syrenheen möjliggör en radiosyrd ändning/ släckning och ljusdämpning av en belysning. Inkopplingsljussyrkan kan sparas i apparaen som memory-värde. Bejäning

Läs mer