Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys
|
|
- Roland Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen har ofas bealas illbaka. (Inciamen) De grundläggande behove av en världsbank har minska. Idag finns en marknad för sora lån Idag har banken roll uvidgas, följer och mäer uveckling som millienniemålen,.ex. Bo Sjö Maj Världsbanken Noera a Världsbanken ger lån på goda men normala vilkor framför all ill länder och sora infrasrukur projek. Den del av banken som sysslar med privasekor ulåning heer IFC. Den del som sysslar med bisånd, dvs. lån uan räna ill faiga länder (med god poliik) heer IDA. IMF Efer 2:a världskrige: få konveribla valuor, föruom USD, reglerade kapialrörelser, och marknader, osv IMF blev lender of las resor för länder När e land ine kan låna någon annansans räder IMF in med illfälliga lån. IMF ger lån och säller krav på lånagaren (rådgivning) Självklar! IMF besämmer ine över hur länder använder sina budgear. De säller som vilkor a man ine accumulerar skulder på andras bekosnad, som man aldrig kan beala illbaka. Bo Sjö Maj Bo Sjö Maj Säll allid krav! Efersom lånagare har inciamen a lura den som ger kredien måse man övervaka och sälla krav. Frågan hur mycke krav och vilka krav man bör sälla på u-länder? Kondiionalie är e måse, men måse vara rimliga och bygga ekonomisk eori om människors inciamen! En ekonomisk grund för skuldanalys Ugå från enkla idenieer Bealningsbalansen och Naionalinkoms = Inkomsernas användning (Y = C +...) Bo Sjö Maj Bo Sjö Maj
2 Bealningsbalansen Bealningsbalans = Handelsbalans + Neo fakorinkomser & ransfereringar = Byesbalans + Kapialbalans = 0 vid flyande valuakurs = Förändring i cenralbankens valuareserv vid fas valuakurs Bo Sjö Maj Byesbalansen Handelsbalans = Expor impor av varor + Ne Facor income from Abroad NFI = Neo ränebealningar, akieudelningar, bisånd, gåvor, (Remiances) = Byebalansen Skilj på handelsbalans och byesbalans Bo Sjö Maj Kapialbalans +Direkinveseringar (akieköp) +Långa lån +Kora Lån +Derivaa insrumen (opioner, fuures ec) +Saens lån = Kapialbalans Byesbalans + Kapialbalans = Bealningsbalans Koppla ihop BNP och byesbalans Bruo Naional Produk BNP = f(k,l,a) produkion Bruo Naional Inkoms BNI = BNP + NFA GDP: Gross Domesic Produc GNI: Gross Naional Income Inkoms idenieen: BNI = Y = C + G + I + X M Bo Sjö Maj Bo Sjö Maj Hur sker ekonomisk illväx? 1) Flya om produkionsresurser för a unyja dem bäre. Ex. flya lågprodukiva lanarbeare och bönder ill gruvor och fabriker. 2) Öka produkivieen A. Teknisk uveckling B. Friskare och kunnigare arbeskraf C. Förbära de ekonomiska insiuionerna dvs. Saens skaeuppbörd, och syrning, äganderä, lag och ordning så a konrak kan skrivas och hållas osv. Bo Sjö Maj Hur uppsår skuldkrisen I Grundläggande ekonomisk eori säger: Efersom faiga länder har bris på kapial, kommer kapial a söka sig di pga av högre avkasning, ekonomisk illväx uppsår och en ujämning sker mellan länder. Allså ok, a låna för a invesera öka illväxen och beala igen i framiden. (Kanada och Sverige gjorde dea under sen 1800-al med sor framgång) Bo Sjö Maj
3 Hur uppsår Skuldkrisen II Opps, änke ine på de a lånade medel bör gå ill produkiva inveseringar, ine konsumion eller bara misslyckade inveseringar. Och inveseringar måse övervakas Konsekvensen av (dålig?) poliisk syrning, slapp kredigivning och överro på a bara man inveserar blir de bra. Konkre från A) ill E): A) Bris på Ekonomiska Insiuioner Dvs fungerande marknader, äganderä, och insiuioner som juridisk sysem, civilrä, konkurslagar Hur uppsår III B) Kalla kriges konsekvenser. Sof or hard loans? Lån eller gåva, ingen brydde sig? C) Korrupa regeringar som lånar ill sin egen konsumion - Illegiima skulder. D) Oljekrisen på 70-ale gav OPEC länder sora mängder av kapial a låna u, de blev lä a låna, uan a bli granskad. E) Oansvariga kredigivare Länder kan ine gå i konkurs ingen riskanalys. De senare en funkion av dålig reglering av banker. Too big o fall. Går de å helvee kommer någon (saen) och räddar mig. Bo Sjö Maj Bo Sjö Maj Om e land ine kan beala? Samma som för oss andra, accord. Man sänker skuldsocken så a den blir hanerbar, i ubye mo ågärder som garanerar inkomsen i hos långivaren. En kosnad för långivaren, men också en läxa för båda. Y = GNI Hur uppsår eknik Y = C + G + I + X M C priva konsumion G offenlig konsumion I inveseringar (X-M) byesbalans neo Om X M < = 0 undersko, lande lånar pengar, om (X-M) > 0 översko, lande inveserar (lånar u) ill omvärlden Bo Sjö Maj Bo Sjö Maj (X-M) Implikaioner? Över- eller undersko är inge självändamål, eller problem! Kom ihåg varför man lånar! Sor undersko, eller ulandskuld hel ok om jag är kan & är beredd a beala illbaka. Vilke är enkel om jag låna ill produkiva inveseringar. (X-M) Implikaioner Ekonomhisoriker har visa a framgångsrika uvecklingsländer (och fd uvecklingsländer) dvs. hög BNP illväx & lägre faigdom, ofas har exporera kapial samidig (översko X-M). Varför? De har haf en hög sparande, bra avkasning på inveseringar (grundläggande ekonomiska insiuioner har fungera) men ine kunna assimilera all sparande inom lande. Bo Sjö Maj Bo Sjö Maj
4 Lie djupare analys Skriv om så a X M = S I Byesbalans = Neosparande Sar: Y = C + G + I + X M Hia sparande (S) i ekonomin, hur?. Börja så här Y C G = I + X M Den oala inkomsen Y kan konsumeras eller sparas (S). Dvs. Sparande är S = Y C G, och vi har S = I + X M, vilke ger S I = X M. En grundläggande idenie, Byesbalansen mosvarar landes neosparande Lie mer avancera, dela på priva och offenlig neoupplåning: (S - I) + (G - T) = (X - M) Meod Om vi ve a byesbalansen är lika med neosparande, kan vi definiera hur skulden uppsår och om den är för sor? De gör vi genom a fråga om de går a skapa e illräcklig sor neosparande i framiden så a skulden kan äckas, omsäas, eller ränorna bealas. Använd summa eckne, sora sigma för a symbolisera en summa av al, bakå eller framå i iden. Bo Sjö Maj Bo Sjö Maj Skuld och Konkurs Dagensskuld, är summan av alla hisoriska byesbalansundersko, =id. Hållbar skuld? Bealaränor på låne, och ine a upp yerliggare lån Konkurs? När summan av alla framida förvänade, diskonerade byesbalansöverskoen ine räcker för a beala skulden. Skuld = ( X M ) i= Ränor = r Skuld Tillgång = j= 1 (X - M) j ( 1 + r) i + j Skuld och Konkurs I princip konkurs närskuld > Tillgång Förra bilden, förenkling av skulden, inga valuakurser ogs med. En sor skuld är i sig inge problem. Hela skulden behöver ine beals illbaka. De är ränorna som skall bealas. Problem när skulden ökar snabbare än illgångarna, dvs illväxen i byesbalansunderskoen är en indikaor! Och när ränor och skuld blir en belasning för landes illväx. Bo Sjö Maj Bo Sjö Maj Grekland Noera a Grekland (= saen) är i en siuaion där ingen vill låna u efersom de ine kan beala illbaka om man ine för en poliik som kan generera illväx och översko i byesbalansen. Anpassa konsumionen efer inkomsen. En hållbar skuld? Skuld framida konsumpion = framida översko? Hållbar skuld? Jusera skulden med konsumpion så a bara den hållbara skulden finns kvar, där ränor kan beala skulden och landes illväx blir opimal Bo Sjö Maj Bo Sjö Maj
5 Dellösning! Skapa illräckliga byesbalansöversko för a få ned skulden så a 1) ränorna kan bealas och 2) man kan ev. a upp nya lån när så är önskvär Måse minska konsumionen (C+G) och bealar av skulden så fixar de sig. Kan Y öka snabbare ännu läare. Men sora sociala kosnader i lidande om konsumionen vingas ner mycke. Men Sverige, Syd-Korea och andra, valde rä poliik.. Poliik, hålla undan särinressen, förroende för regeringen osv. Slulig lösning Ändra den ekonomiska poliiken så a illväx skapas. I dagsläge måse konsumionen hållas illbaka, sparande öka och därmed också inveseringar. Hia den skuldsock som maximerar värde på alla framida inkomser (knepig joviss). Maximera Landes förmögehe = = ( + r) 1 1 GNI Bo Sjö Maj Bo Sjö Maj Orsaker & Lösning Lösningen ligger ine i avskrivning av skulder uan i avskrivning i kombinaion med ekonomisk poliiska förändringar som ar bor orsaken ill krisen. Den poliik som generar skuld. Borde vara självklar men är de ine. Mosånde är välorganisera. Lokala inressegrupper blockerar beslu. De finns lokala grupper som lever go på a inge förändras. Bo Sjö Maj De räcker ine a praa De krävs rikiga reformer, som håller på lång sik Srukuranpassning e måse. Resurser måse u ur improdukiva sekorer ill mera produkiva sekorer. Många länder har i ubye mo bisånd och nya lån lova reformer men aldrig genomför den. Andra har gjor halvhjärade reformer Idag undersryker Världsbanken även good governance, accounabiliy för regeringar och den offenliga sekorn i kombinaion med lag och rä. Kom ihåg a Världsbanken och IMF bara kan ge råd. De är de enskilda regeringarna som besämmer, ros alla hel- och halvprofessionella gråerskor som skyller all världens elände på Värlsbanken och IMF. Bo Sjö Maj Hur ser de u i framgångsrika länder? Äganderä, marknader, enrepenörer som kan pröva olika ideer och i övrig ekonomiska insiuioner som möjliggör a resurser allokeras ill illväx sekorer och ine låsas in i improdukiva sekorer. Framgångsrika länder är ofas neo exporörer av kapial, S-I = X-M > 0, dvs de genererar så mycke sparande (ro på framiden) a de ine kan invesera alla pengar som skapas i lande idag. Dock för Kina kom ihåg a de har mycke reglerad ekonomi och ingen anpassning av ränor och neoupplåning på människors villkor, uan saen besämmer mycke. Ränan kan ine anpassa sig mo omvärlden.ex. Bo Sjö Maj Skuldavskrivning Heavily Indebed Poor Counries HIPC 38 länder har erkäns som HIPC och få hjälp med avskrivningen Principen: För en poliik som gynnar illväx, och de faiga. Ju bäre poliik ju mer avskrivning. Många bra exempel som Uganda och Mozambique. Bo Sjö Maj
6 Moral Hazard Problemen med skuldavskrivning är 1) Meningslös om ine orsakerna ågärdas 2) Moral Hazard. Om man kan låna uan a behöva beala illbaka raseras syseme. Får alla skuldavskrivning vid problem, blir de lönsam a skapa problem. Resulae av avskrivning uan krav, blir moral hazard och a de blir svårare för länder som behöver a låna i framiden! (PS Moral Hazard är e vikig begrepp) Bo Sjö Maj
Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012
Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merSkuldkrisen. Skuldkriser. Skuldsatta länder. Skuldkriser m.m. Varning. Erfarenheter. KAU Dec 13, Bo SjöMaj
Skuldkriser Skuldkrisen KAU Dec 13, 2011 Bo Sjö Hur uppsår en skuldkris? (Sasbankru) Varför blir de en finansiell kris? Hur kan den ågärdas? Vad gör IMF o Världsbanken? Likheer med U-länderna skuldkriser
Läs merBetalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012
Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merSkuldkrisen. Vem, Vad, Varför. Skuldkrisen. Extra efter igår Googla på. Varför lånar man och länder? Varför Lånar u-länder? Föreläsning KAU Bo Sjö
Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Vem, Vad, Varför Varför är vi här idag? Skuldkris I U-länder (förr) och i EU (Nu) Hur uppstår skuldkriser och hur löser man dem? Grekland, Irland och sedan? Portugal,
Läs merFÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén
FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av
Läs merSkuldkrisen. Skuldkrisen. Vem, Vad, Varför. Googla på. Varför lånar man? Föreläsning KAU 15 december 2009 Bo Sjö,, SADEV
Skuldkrisen Föreläsning KAU 15 december 2009 Bo Sjö,, SADEV bo.sjo@sadev.se Vem, Vad, Varför Varför är vi här idag? Skuldkris Varför och hur lösa? + What time allowes Bo Sjö, SADEV, Maj 11, 2009 2 Googla
Läs merTentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor
Läs merSkuldkrisen. Vem, Vad, Varför. Skuldkrisen. Googla på. Varför lånar man? Varför Lånar u-länder? Föreläsning KAU Bo Sjö
Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö bosjo@hotmail.com Vem, Vad, Varför Varför är vi här idag? Skuldkris Varför och hur lösa? Bo Sjö Maj 2010 2 Googla på Världens tillstånd Doom or Gloom? + Hans Roslin +TED
Läs merStrategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet
1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe
Läs merDagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:
Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och
Läs merVad är den naturliga räntan?
penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank
Läs merSkuldkrisen. Vem, Vad, Varför JUBEL & HPIC. Skuldkrisen i U-länder. Öppna ekonomier. Varför lånar länder? Föreläsning KAU VT 2012 Bo Sjö
Skuldkrisen Föreläsning KAU VT 2012 Bo Sjö Vem, Vad, Varför Finansiella kriser ett vanligt fenomen Bankkriser, Bytesbalanskriser, Stater i konkunkurs U-länder (förr) och i EU (Nu) Hur uppstår skuldkriser
Läs merIngen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning
Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra
Läs merBetalningsbalans och utlandsställning
1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2014 Källor och meoder 2014 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän
Läs merPenningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver
NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr
Läs merLektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM
ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller
Läs merUpphandlingar inom Sundsvalls kommun
Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du
Läs merbruksort i Vietnam ETC besöker Sveriges största biståndsprojekt pappersbruket Bai Bang ETC ETC 18
18 19 En Svensk bruksor i Vienam besöker Sveriges sörsa bisåndsprojek pappersbruke Bai Bang n Pappersbruke Bai Bang i Vienam blev symbolen för misslycka svensk bisånd på 1980-ale. Sedan dess har man lyckas
Läs merbättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!
Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com
Läs merOm antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation
1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara
Läs merJämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15
Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus
Läs merSkillnaden mellan KPI och KPIX
Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas
Läs merKonjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram
Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning
Läs mershetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik.
Kap 10: sid. 1 Blanchard kapiel 10 Penninmänd, inflaion och ssselsänin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och medellån sik Tar hänsn
Läs mer1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad.
RÄTTNING: För a få poäng på Fråga krävs hel rä svar per deluppgif. Dvs. svare på en deluppgif måse vara hel rä för a sudenen skall få poäng ( poäng). Varje deluppgif ger en poäng. Anal deluppgifer är 2.
Läs merPensionsåldern och individens konsumtion och sparande
Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson
Läs merZA5773 Flash Eurobarometer 338 (Monitoring the Social Impact of the Crisis: Public Perceptions in the European Union, wave 6)
ZA77 Flash Eurobaromeer 8 (Monioring he Social Impac of he Crisis: Public Percepions in he European Union, wave ) Counry Quesionnaire Finland (Swedish) FL8 - Social Impac of he Crisis - FIS FRÅGA ALLA
Läs merBETALNINGSBALANSEN. Fjärde kvartalet 2006
BETALNINGSBALANSEN DATUM: 27-2-28 UTGIVARE: Avdelningen för penningpoliik Lars Forss 8-787 2 11, lars.forss@riksbank.se Ingvar Karlsson 8-787 2 1, ingvar.karlsson@riksbank.se Gunnar Blomberg 8-787 1 46,
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera
Läs merTjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster
Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,
Läs merKonsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker
Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe
Läs merFöreläsning 19: Fria svängningar I
1 KOMIHÅG 18: --------------------------------- Ellipsbanans soraxel och mekaniska energin E = " mgm 2a ------------------------------------------------------ Föreläsning 19: Fria svängningar I Fjäderkrafen
Läs merBETALNINGSBALANSEN. Första kvartalet Betalningsbalansen
DATUM: 28-5-3 UTGIVARE: Enheen för bealningsbalans och finansmarknadssaisik (BFM) Lena Finn 8-56 944 9, lena.finn@scb.se Camilla Bergeling 8-56 942 6, camilla.bergeling@scb.se Malin Sundeby 8-56 946 14,
Läs merTimmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14
Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen
Läs mer3 Rörelse och krafter 1
3 Rörelse och krafer 1 Hasighe och acceleraion 1 Hur lång id ar de dig a cykla 5 m om din medelhasighe är 5, km/h? 2 En moorcykel accelererar från sillasående ill 28 m/s på 5, s. Vilken är moorcykelns
Läs merEgnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002
Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska
Läs merFinansiering. Föreläsning 2 Nuvärdeberäkningar BMA: Kap. 2. Jonas Råsbrant
Finansiering Föreläsning 2 Nuvärdeberäkningar BMA: Kap. 2 Jonas Råsbran jonas.rasbran@fek.uu.se Värdering av illgångar. Akier Obligaioner Fasigheer Exempel på nuvärdeberäkningar Inveseringsbedömning (bedömning
Läs merLivförsäkringsmatematik II
Livförsäkringsmaemaik II iskrea kommuaionsfunkioner Erik Alm, Hannover Re Sockholm 2013 iskre eknik Premier och annuieer bealas diskre ödligheen definieras ofas i en diskre abell (Undanag: de Nordiska
Läs merFörslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna
Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer
Läs merVäxjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering
Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees
Läs merOm exponentialfunktioner och logaritmer
Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. Den änka gången är som följer: a) Läs igenom huvudeens
Läs merTruckar och trafik farligt för förare
De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,
Läs merDiverse 2(26) Laborationer 4(26)
Diverse 2(26) (Reglereknik) Marin Enqvis Reglereknik Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie Föreläsare och examinaorer: Marin Enqvis (ISY) Simin Nadjm-Tehrani (IDA) Lekionsassisener: Jonas Callmer
Läs merBetalningsbalansen. mling avs. Första kvartalet Statistiska centralbyrån Statistics Sweden
Bealningsbalansen Saisiska cenralbyrån Saisics Sweden Försa kvarale 2011 mling avs Bealningsbalansen Försa kvarale 2011 Saisiska cenralbyrån 2011 Balance of Paymens. Firs quarer 2011 Saisics Sweden 2011
Läs merBetalningsbalansen. Första kvartalet 2012
Bealningsbalansen Försa kvarale 2012 Bealningsbalansen Försa kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Firs quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merBETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2013:4. Betalningsbalansen Tredje kvartalet
BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 213:4 Bealningsbalansen Tredje kvarale Bealningsbalansen Tredje kvarale 213 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Third quarer 213 Saisics Sweden 213
Läs merDet svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System
De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas
Läs merSLUTLIGA VILLKOR. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ)
SLUTLIGA VILLKOR Nedansående mall används för Sluliga Villkor för Värdepapper emierade under Bevisprogramme. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Sluliga Villkor för Värdepapper under Skandinaviska
Läs merLivförsäkringsmatematik II
Livförsäkringsmaemaik II Hanering av översko Beng von Bahr Richard Blom 2004 1(22) Innehållsföreckning 1. Hur och var översko uppsår i en livporfölj...3 1.1. Resularäkningen...3 Ekonomisk resula i allmänhe...3
Läs merKreditderivat: introduktion och översikt
Kredideriva: inrodukion och översik Alexander Herbersson, Cenrum för Finans/Ins. för Naionalekonomi Alexander.Herbersson@economics.gu.se FKC seminarium, 2007-11-08 Kredideriva: inrodukion och översik p.
Läs merOLJA TILL VARJE PRIS. Text & Bild: Linus Karlsson & Emelie Rosén ETC 18 ETC REPORTAGE REPORTAGE
18 Rörmokaren Joseph Baromgo kommer från en by nära oljefälen. Han säger a de som bor här är förlorarna, men han ror a Uganda som land kommer a bli rikare. 19 OLJA TILL VARJE PRIS Tex & Bild: Linus Karlsson
Läs merBetalningsbalansen. Andra kvartalet 2010
Bealningsbalansen Andra kvarale 2010 Bealningsbalansen Andra kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Second quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merBETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNA RAPPORT All officiell statistik finns på: Statistikservice: tfn
D BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNA RAPPORT 2015 All officiell saisik finns på: www.scb.se Saisikservice: fn 08-506 948 01 All official saisics can be found a: www.scb.se Saisics service, phone +46 8 506
Läs mern Ekonomiska kommentarer
n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.
Läs merBetalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2010
Bealningsbalansen Fjärde kvarale 2010 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2011 Balance of Paymens. Fourh quarer 2010 Saisics Sweden 2011 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merBetalningsbalansen. Första kvartalet 2013
Bealningsbalansen Försa kvarale 213 Bealningsbalansen Försa kvarale 213 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Firs quarer 213 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen för
Läs merAMatematiska institutionen avd matematisk statistik
Kungl Tekniska Högskolan AMaemaiska insiuionen avd maemaisk saisik TENTAMEN I 5B86 STOKASTISK KALKYL OCH KAPITALMARKNADSTE- ORI FÖR F4 OCH MMT4 LÖRDAGEN DEN 5 AUGUSTI KL 8. 3. Examinaor : Lars Hols, el.
Läs merBetalningsbalansen. Andra kvartalet 2013
Bealningsbalansen Andra kvarale 213 Bealningsbalansen Andra kvarale 213 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Second quarer 213 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merReglerteknik AK, FRT010
Insiuionen för REGLERTEKNIK, FRT Tenamen 5 mars 27 kl 8 3 Poängberäkning och beygssäning Lösningar och svar ill alla uppgifer skall vara klar moiverade. Tenamen omfaar oal 25 poäng. Poängberäkningen finns
Läs merfluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna
Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53
Läs merFREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30
Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:
Läs merDIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Håkan Joëlson 2006-01-19 v 1.3 DIGITALTEKNIK Laboraion D171 Grindar och vippor Innehåll Uppgif 1...Grundläggande logiska grindar Uppgif 2...NAND-grindens
Läs merFinansmarknaden; En översikt av instrument och värderingsmodeller
Finansmarknaden; En översik av insrumen och värderingsmodeller Jan R. M. Röman Deparmen of Mahemaics and Physics Mälardalen Universiy, weden Mälardalen Universiy INLEDNING... Akieopionens villkor... Akieerminens
Läs merBETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:2
BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 214:2 Bealningsbalansen Försa kvarale 214 Bealningsbalansen Försa kvarale 214 Saisiska cenralbyrån 214 Balance of Paymens. 1 s quarer 214 Saisics Sweden 214
Läs merMät upp- och urladdning av kondensatorer
elab011a Namn Daum Handledarens sign. Laboraion Mä upp- och urladdning av kondensaorer Varför denna laboraion? Oscilloskope är e vikig insrumen för a sudera kurvformer. Avsiken med den här laboraionen
Läs merBETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:3
BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 214:3 Bealningsbalansen Andra kvarale 214 Bealningsbalansen Andra kvarale 214 Saisiska cenralbyrån 214 Balance of Paymens. 2 nd quarer 214 Saisics Sweden 214
Läs merMonetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning
Läs merInfrastruktur och tillväxt
Infrasrukur och illväx En meaanalyisk sudie av infrasrukurinveseringars påverkan på ekonomisk illväx Infrasrucure and growh A mea-analyical sudy of he effecs of invesmens in infrasrucure on economic growh
Läs merLaboration D158. Sekvenskretsar. Namn: Datum: Kurs:
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Lars Wållberg/Håkan Joëlson 2001-02-28 v 3.1 ELEKTRONIK Digialeknik Laboraion D158 Sekvenskresar Namn: Daum: Eposadr: Kurs: Sudieprogram: Innehåll
Läs mer5B1134 MATEMATIK OCH MODELLER FEMTE FÖRELÄSNINGEN INTEGRALER
5B1134 MATEMATK OC MODELLER EMTE ÖRELÄSNNGEN NTEGRALER 1. OM NTEGRALER 1.1. Primiiva unkioner. Vi har se idigare a vissa unkioner,, har primiiva unkioner, dvs en unkion,, vars derivaa. Om är en primiiv
Läs merVi har hittat socialpolitiken!
n LG Karlsson: Fas 3 är rena 1800-ale n RFHL Uppsala: Poliikerna blåse oss 3/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vad vill de, egenligen? Oberoende
Läs merBETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 2014:1. Betalningsbalansen Fjärde kvartalet
BETALNINGSBALANS OCH FINANSMARKNAD RAPPORT 214:1 Bealningsbalansen Fjärde kvarale Bealningsbalansen Fjärde kvarale 213 Saisiska cenralbyrån 214 Balance of Paymens. Third quarer 213 Saisics Sweden 214
Läs merHåkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14
1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2009
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2009 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2009 Saisiska cenralbyrån 2009 Balance of Paymens. Third quarer 2009 Saisics Sweden 2009 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merHa kul på jobbet är också arbetsmiljö
Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö
Läs merD-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000
D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell
Läs merFörslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.6.2016 COM(2016) 418 final 2016/0193 (COD) Förslag ill EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller vissa besämmelser
Läs merJobbflöden i svensk industri 1972-1996
Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens
Läs merTjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer
Läs merFAQ. frequently asked questions
FAQ frequenly asked quesions På de följande sidorna har jag samla ihop några av de frågor jag under årens lopp få av sudener när diverse olika problem uppså i arbee med SPSS. De saisiska problemen har
Läs mer2 Laboration 2. Positionsmätning
2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni
Läs merIntroduktion till Reglertekniken. Styr och Reglerteknik. Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Önskat värde Börvärde
Syr och Reglereknik FR: Syr- och reglereknik H Adam Lagerberg Syr- och reglereknik H Adam Lagerberg Vad är Reglereknik? Behov av syrning Vad är Reglereknik? Läran om Åerkopplade Sysem Blockschema Syr-
Läs merGlada barnröster kan bli för höga
Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.
Läs merFöljande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: A=kB. A= k (för ett tal k)
TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER Följande uryck används ofa i olika problem som leder ill differenialekvaioner: Tex A är proporionell mo B A är omvän proporionell mo B Formell beskrivning de finns
Läs merVA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning
VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s
Läs merDet svenska konsumtionsbeteendet
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund
Läs merFöreläsning 7 Kap G71 Statistik B
Föreläsning 7 Kap 6.1-6.7 732G71 aisik B Muliplikaiv modell i Miniab Time eries Decomposiion for Försäljning Muliplicaive Model Accurac Measures Från föreläsning 6 Daa Försäljning Lengh 36 NMissing 0 MAPE
Läs merMinnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014
Minnesaneckningar från kompeensrådsräff den 14 okober 2014 Närvarande: Se delagarföreckning. NKR 2010 2014 En backspegel och avsamp mo framiden Carin Bergsröm iade bakå på de som hän i NKR sedan saren
Läs merPenningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver
ANFÖRANDE DATUM: 2010-05-17 TALARE: Riksbankschef Sefan Ingves PLATS: Naionalekonomiska Föreningen SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Sockholm (Brunkebergsorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 regisraorn@riksbank.se
Läs merSkattning av respirationshastighet (R) och syreöverföring (K LA ) i en aktivslamprocess Projektförslag
Beng Carlsson I ins, Avd f sysemeknik Uppsala universie Empirisk modellering, 009 Skaning av respiraionshasighe R och syreöverföring LA i en akivslamprocess rojekförslag Foo: Björn Halvarsson . Inledning
Läs merKan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar
Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på
Läs merOm exponentialfunktioner och logaritmer
Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. De flesa av övningarna har, om ine lösningar, så i
Läs merTISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9
ekniska högskolan vid Li Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam EAME I PPE08 PROKIOSEKOOMI för M ISAGE E 20 AGSI 203, KL 8-2 Sal: ER Provkod: E2 Anal uppgifer:
Läs merAtt studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och
Läs merKOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?
KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid
Läs merVi utvecklar för framtiden. Information [EVENTYTA]
Vi uvecklar för framiden. ker har i u b a r Vå la nder he u e p p ö ionen. a n g g y omb Informaion [EVENTYTA] Vill du synas med di föreag/förening på Eurosop? I dea dokumen hiar du regler gällande våra
Läs mer