1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad.

Transkript

1 RÄTTNING: För a få poäng på Fråga krävs hel rä svar per deluppgif. Dvs. svare på en deluppgif måse vara hel rä för a sudenen skall få poäng ( poäng). Varje deluppgif ger en poäng. Anal deluppgifer är 2. Toalpoäng på Fråga = 2 poäng. Faci.-.5:.. d/a.2. C3/C.3. b/d.4. d/a.5. B Forsäning FRÅGA : För a få poäng på delfrågorna krävs hel rä svar. Svar på deluppgiferna.-.2 skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Evenuella uräkningar och resonemang redovisas på andra sidor. Ni skall välja e av alernaiven. Tex av öka/minska/vara oförändrad. 2 Poäng oal på Frågorna Enlig den Keynesianska modellen: Om inkomsskaen minskar så kommer hushållens konsumion a öka/minska/vara oförändrad och hushållens sparande a öka/minska/vara oförändra och saens budgeöversko a öka/minska/vara oförändra. Svar.6: öka/öka/minska.7 Om arbeseferfrågan vid en given arbeskrafskosnad (dvs. vid en given reallön) minskar, ex ill följd av en minskad kapialsock (K), då förvänas (om perfek konkurrens råder) a arbesprodukivieen (Y/L) minskar/ökar/är oförändrad, a reallönen minskar/ökar/är oförändrad och a sysselsäningen ökar/minskar. Svar.7: minskar/minskar/minskar.8 En given minskning av skaesasen () på arbee ökar/minskar reallönen efer ska mer deso mer/mindre oelasisk arbesubude är med avseende på reallönen efer ska. Svar.8: ökar/deso mer.9 Om vi suderar penningmarknaden: Anag a real BNP (Y) ökar då förvänas a jämviksränan ökar/minskar/är oförändrad. Svar.9: ökar.0 Enlig den Keynesianska modellen: Saen (inklusive Riksbanken) kan minska oaleferfrågan och därmed fakisk BNP genom a bibehålla/minska/höja skaerna och bibehålla/minska/höja ränan. Svar.0: höja skaerna/höja ränan eller bibehålla skaerna/höja ränan eller höja skaerna/bibehålla ränan.

2 . Anag en ekonomi som befinner sig i långsikig jämvik. Dvs. Fakisk real BNP (Y) är lika med poeniell real BNP. Om illväxaken i penningubude ökar: på lång sik förvänas a inflaionen ökar/minskar/är oförändrad och a fakisk real BNP (Y) ökar/minskar/är oförändrad. Svar.: ökar/är oförändrad.2 Om värde för en US dollar förändras från 2 euros ill.5 euros, då förvänar vi a USA:s expor ökar/minskar/är oförändrad och a USA:s impor ökar/minskar/är oförändrad. Svar.2: ökar/minskar FRÅGA 2. poäng. Innehåller endas beräkningsuppgifer. Svar på deluppgiferna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Evenuella uräkningar och resonemang redovisas på andra sidor. 2. I abellen nedan: Vilka inveseringsprojek skall genomföras? Kosnaden inräffar år medan inäken inräffar år 2. Obligaionsränan anas vara 5 procen. Projek: Kosnad år (i kronor) Inäk år 2 ( i kronor) A B C D E Svar2.: C,D,E 2.2 Anag a du köp en 3-årig sasobligaion på 00 kronor som har en räna på 0 procen som bealas u en gång per år. Efer år (du har få den försa ränebealningen) så överraskar Riksbanken med a sänka syrränan så a marknadsränan sjunker ill 5 procen, vad blir prise på obligaionen på obligaionsmarknaden? (Tips: Beräkna nuvärde på de framida kassaflöde.) Svar2.2: 2,05, Om du säer in 00 kronor på e bankkono, vad är di saldo (=hur mycke har du på kono) efer 0 år om du ine gjor några uag och ränan vari 5 procen? Svar2.3: 00,05 0

3 2.4 Hur många år (ungefärligen) ar de för di sparkapial (00 kronor) a fördubblas vid ränan 0 procen? Svar2.4: 70/0=7 år, cirka 2.5 Om kassakrave/reservkvoen för bankerna är 5 procen och bankerna ine håller några överskosreserver och M0 (=sedlar och myn) är 00 miljarder kronor, beräkna M2 (=M0+bankinlåning). Svar2.5: M2=/(kassakrav)*M0=20*00 miljarder = 2000 miljarder kronor. 2.6 Anag a KPI var 80 år 2004 och 220 år Beräkna inflaionsaken mellan dessa år. Svar2.6: = Dvs. 22 procens inflaion. 2.7 Tabellen nedan beskriver en ekonomi med 3 varor: Kvanie Pris (i kr) Kvanie Pris (i kr) Torsk Sill Lax 3 2 Vad är prisindexe 994 om prisindexe är ? Svar2.7: (43,5) (53) (3) KPI (994) (43) (5 2) (3 2) 2.8 Anag a du har löneförhandla fram en lön (i kronor) baserad på en förvänad inflaion på 4 procen. Om den fakiska inflaionen blir 6 procen: Hur förhåller sig då din fakiska reallöneuveckling ill den reallöneuveckling du förvänade när du löneförhandlade. Sörre/mindre/samma? Ange en procensas. Svar2.8: den fakiska reallöneuvecklingen är 2 procen lägre än den förvänade. 2.9 Ange sambande mellan bruo- och neoinveseringarna. Svar2.9: Neoinv. = bruoinv. förslining av kapial. Eller: neoinv. + försliningen av kapial = bruoinv.

4 2.0 Anag a den marginella konsumionsbenägenheen (MPC) är 0.9 och den proporionella skaesasen () är 0.4. Beräkna muliplikaorn för offenliga inköp (G) för en ekonomi uan neoexpor. Svar2.0: 2,7 MPC ( ) 0.9 ( 0.4) Anag a real BNP (Y) växer med 7 procen och a befolkningen växer med 2 procen, med hur många procen förändras real BNP per capia? Svar2.: real BNP ökar med ca. 5 procen (=7 procen 2 procen). 2 sä a räkna u dea:. BNP BNP (,07) BNPpc BNPpc BNPpc POP POP (,02),07 0,049 BNPpc BNP BNPpc BNP,02 POP POP Dea är en exak formel. Den ungefärliga formeln är : BNPpc BNPpc BNP BNP POP POP 7% 3% 5% BNPpc BNP POP

5 FRÅGA 3. (5 Poäng = 2++2.) Ugå ifrån den Keynesianska modellen. Anag a prisnivån är konsan på kor sik. Anag en sluen ekonomi: A. Anlysera effekerna på kor sik av a Riksbanken sänker syrränan (som minskas genom e sörre nominell penningubud). Hur påverkas på kor sik realränan, de reala bruoinveseringarna (I), den reala privaa konsumionen (C) och real BNP (Y)? Svara kvaliaiv: dvs. ökar/minskar/är oförändrad. A.2 Analysera effekerna på lång sik. Jämför med siuaionen som var innan syrränan sänkes och anag a ekonomin då befann sig i en långsikig jämvik. (Dvs. a fakisk BNP = BNP vid full sysselsäning.) Hur påverkas realränan, I, C, Y och P(=prisnivån) av e sörre nominell penningubud på lång sik? Svara kvaliaiv: dvs. ökar/minskar/är oförändrad. Anag en lien öppen ekonomi: B. Anag en lien öppen ekonomi: Anlysera effekerna på kor sik av a Riksbanken sänker syrränan (som minskas genom e sörre nominell penningubud). Hur påverkas på kor sik nominell växelkurs, real växelkurs, Expor, Impor, real priva konsumion (C) och real BNP (Y)? Svara kvaliaiv: dvs. ökar/minskar/är oförändrad. Räningsmall: Svare på en deluppgif måse vara hel rä för a sudenen skall få poäng. Svar3A.: realränan minskar, reala Bruoinv. Ökar, C ökar (pga. Y ökar), Y ökar. Svar3A.2: realränan oförändrad, I, C, och Y oförändrade men P är högre i den nya långsikiga jämviken jmf med den gamla långsikiga jämviken. Svar3A.3: Nominell och real växelkurs deprecieras (pga. valuauflöde ill följd av en lägre räna i hemlande), expor ökar, impor minskar (pga. den förändrade reala växelkursen), Y ökar och C ökar (pga. Y ökar). FRÅGA 4. (3 poäng = ++.) Taylor regeln beskriver hur cenralbanker (med inflaionsmål) besämmer sin syrräna. A. Enlig Taylor regeln så innebär en ökad inflaion a Riksbanken sänker/höjer/ine förändrar syrränan som sänker/höjer/ine påverkar realränan. Välj e av alernaiven sänker/höjer/ine påverkar. B. Enlig Taylor regeln så innebär en lägre fakisk BNP a Riksbanken sänker/höjer/ine förändrar syrränan som sänker/höjer/ine påverkar realränan. Välj e av alernaiven sänker/höjer/ine påverkar. C. Ni finner ekvaionen för Taylor regeln nedan: Er uppgif är a ersäa paramerarna, 2 3, i ekvaionen med de siffror som gäller för Cenral Banken i USA enlig John Taylors undersökning. Taylor regeln för syrränan ( i ): Y Y M M i ( ) S S 2 3 s Y M

6 är inflaionsaken, (=den långsikiga nivån på realränan) =2.0, och (=inflaionsmåle) =2.0 Ersä 2 3 i ekvaionen med de siffror som gäller för Cenral Banken i USA enlig Taylors sudie. De siffror som ni säa in i ekvaionen isälle för 2 3 är: -0.5, 0 och 0.5. Med andra ord: Är -0.5, 0 eller 0.5? Är 2-0.5, 0 eller 0.5? Är 3-0.5, 0 eller 0.5? Alla 3 siffrorna skall förekomma en gång i ekvaionen ovan. Räningsmall: Svare på en deluppgif måse vara hel rä för a sudenen skall få poäng. Svar4A: rikbanken höjer ränan vilke höjer realränan. Svar4B: riksbanken sänker ränan vilke sänker realränan. Svar4C: 0.5, 2 0.5, 3 0 FRÅGA 5. Tillväxbokföring. (4 poäng=+++) Ana a den aggregerade produkionsfunkionen är: Y F( A, K, L ) A K L 0,5 0,5 a) Hur mycke ökar BNP (Y), i procen, om sysselsäningen (L) siger med 5 procen, medan A och kapialsocken (K) är konsana? (p) b) Hur förändras arbesprodukivieen (Y/L), i procen, när sysselsäningen siger med 5 procen medan A och kapialsocken är konsana? (p) c) Hur mycke ökar BNP (Y), i procen, om kapialsocken växer med 5 procen, medan A och sysselsäningen är konsana. (p) d) Ana a både Koch L siger med 5 procen, medan Y dock siger med 8 procen. Hur har då oalfakorprodukivieen (A) förändras i procen? (p)

7 Svar5A: Exak formel: Y Y Y A K ( L ( 0,05)) L (,05) 0,5 0,5 0,5 0,5 0.5 (,05) 0,0247 0,5 0,5 0,5 Y Y A K L L Svar5a: Approximaiv formel: 0,5*5= 2,5 procen ( Y / L) ( Y / L) ( Y / L).0247 Svar5b: 0,024 ( Y / L) ( Y / L).05 Svar5b: approximaiv formel: 2,5 procen 5 procen = - 2,5 procen Svar5c: Approximaiv formel: 2,5 procen Svar5d: 3 procen