Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801
|
|
- Johan Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik (12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer redovisas undersökningens innehåll och illförlilighe sam hur den genomförs och hur resulaen redovisas. Genom a hålla ned Crl-knappen och klicka på en rubrik i innehållsföreckningen kommer Ni direk ill akuell avsni. nnehållsföreckning nnehållsföreckning 1 A Adminisraiva och legala uppgifer 2 A.1 Ämnesområde... 2 A.2 Saisikområde... 2 A.3 SOS-klassificering... 2 A.4 Saisikansvarig... 2 A.5 Saisikproducen... 2 A.6 Uppgifsskyldighe... 2 A.7 Sekreess och regler för behandling av personuppgifer... 3 A.8 Gallringsföreskrifer... 3 A.9 EU-reglering... 3 A.10 Syfe och hisorik... 3 A. Saisikanvändning... 3 A.12 Uppläggning och genomförande... 4 A.13 nernaionell rapporering... 4 A.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar... 5 B Kvaliesdeklaraion 5 B.0 nledning... 5 B.1 nnehåll Saisiska målsorheer Objek och populaion Variabler Saisiska må Redovisningsgrupper Referensider 9 B.2 Tillförlilighe Tillförlilighe oal Osäkerheskällor Urval Redovisning av osäkerhesmå 10 B.3 Akualie Frekvens Framsällningsid 3.3 Punklighe B.4 Jämförbarhe och samanvändbarhe...
2 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik (12) A 4.1 Jämförbarhe över iden 4.2 Jämförbarhe mellan grupper 4.3 Samanvändbarhe med annan saisik B.5 Tillgänglighe och försåelighe Spridningsformer 5.2 Presenaion 5.3 Dokumenaion 5.4 Tillgång ill primärmaerial 5.5 Upplysningsjänser 12 Adminisraiva och legala uppgifer A.1 Ämnesområde Ämnesområde: A.2 Saisikområde Saisikområde: A.3 SOS-klassificering Priser och konsumion Producenprisindex för jänser, Tjänseprisindex (TP) Tillhör (SOS) För undersökningar som ingår i Sveriges officiella saisik gäller särskilda regler när de gäller kvalie och illgänglighe, se hp:// aspx A.4 Saisikansvarig Myndighe/organisaion: Saisiska cenralbyrån Posadress: Box 24300, Sockholm Besöksadress: Karlavägen 100 Konakperson: Maria Hjalmarsson Telefon: Telefax: E-pos: fornamn.efernamn@scb.se A.5 Saisikproducen Myndighe/organisaion: Saisiska cenralbyrån Posadress: Box 24300, Sockholm Besöksadress Karlavägen 100 Konakperson: Maria Hjalmarsson Telefon: Telefax: E-pos: fornamn.efernamn@scb.se A.6 Uppgifsskyldighe
3 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik (12) Uppgifsskyldighe föreligger enlig lagen om den officiella saisiken (SFS 2001: 99). Närmare föreskrifer om uppgifslämnande ges i Saisiska cenralbyråns föreskrifer (SCB FS 2008:3). A.7 Sekreess och regler för behandling av personuppgifer myndigheernas särskilda verksamhe för framsällning av saisik gäller sekreess enlig 24 kap. 8 offenlighes- och sekreesslagen (2009:400). Vid auomaiserad behandling av personuppgifer gäller reglerna i personuppgifslagen (1998:204). På saisikområde finns dessuom särskilda regler för personuppgifsbehandling i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella saisiken. A.8 Gallringsföreskrifer avvakan på gallringsbeslu sparas all primärmaerial. A.9 EU-reglering Tjänseprisindex omfaas av vå EU förordningar: Rådes Förordning 2223/96, Bilaga A sam Rådes Förordning 65/98, Bilaga D. A.10 Syfe och hisorik dag sår jänsebranschernas förädlingsvärde för cirka 60 procen (2006) av de oala förädlingsvärde inom näringslive. Beräkna som andel av Bruonaionalproduken (BNP) ugör näringslives jänseprodukion cirka 50 procen. Under sörre delen av 1900-ale var denna andel srax under 40 procen av BNP för a under slue av århundrade successiv öka. Den jänseprodukion som regisreras i naionalräkenskaperna besår av jänser producerade av näringsliv, offenliga myndigheer och hushållens ideella organisaioner. Allefersom jänseprodukionens andel av BNP väx har behove av korreka volymberäkningar av jänseprodukionen öka. För a beräkna enskilda branschers uveckling måse förädlingsvärden rensas från inflaion. Prisuvecklingen för olika varor och jänser måse mäas och index beräknas innan de löpande priserna kan omvandlas ill fasa priser. Värden för olika variabler och aggrega urycks därmed i e viss års prisnivå (basåre). Nya jänseprisindex uvecklas löpande för a omfaa de flesa jänsegrupper inom Sveriges naionalräkenskaper och för a uppfylla inernaionella krav. dag finns TP för dryg 60 procen av näringslives jänseprodukion. Flerale av de jänseprisindex som finns idag har uvecklas sedan januari Under ale sarade uvecklingen av TP med index för lokalhyror, hoelljänser och inrikes flygresor. A. Saisikanvändning
4 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik (12) Saisiken används i försa hand av naionalräkenskaperna för a fasprisberäkna dels värde av jänseprodukionen och dels jänser som ugör inpu i olika branscher. Yerligare användningsområden är i avalssammanhang och för konjunkuranalyser. A.12 Uppläggning och genomförande Saisiken baseras på e urval av represenaiva ransakioner avseende respekive jäns. Efersom de ine finns någon urvalsram för jänser används föreag som urvalsobjek och ramen som används är Föreagsdaabasen (FDB). E sannolikhesurval används efersom många små föreag ofa sår för en sor andel av omsäningen i branschen. E sannolikhesurval medför a e lie anal små föreag represenerar e sor anal små föreag vilka kan ha en sor beydelse för omsäningen inom branschen. Vid e PPS-urval är urvalssannolikheerna proporionella mo sorleken. Omsäning eller anale ansällda är de sorleksmå som används. Urvalssannolikheen för e föreag beror på föreages sorlek enlig de må som använs, oalsumman och urvalssorleken. E sraum bildas för alla sora föreag som väljs med säkerhe sam e urvalsundersök sraum avseende mindre föreag där e PPS-urval görs. Vid sammanvägning av de vå sraumen används omsäningen. En översyn av viker och urval görs årligen. De föreag som kommi med i urvale ombeds a kvaralsvis redovisa fakisk pris för en eller e anal jänser som föreagen själva väljer u i samråd med SCB. Krave på de valda jänserna är a de ska vara väl specificerade, represenaiva för föreage och åerkommande. SCB samlar in cirka 3000 prisuppgifer från ungefär 800 föreag per kvaral. Uppgifsinsamlingen pågår från den 1 ill den 20 i månaden efer de akuella kvarales slu. En majorie av uppgifslämnarna rapporerar på en webbblanke medan övriga aningen rapporerar via pappersblanke eller e-pos. Prisindex för lokalhyror (LHU) beräknas årligen och uppgifer för hyresinäker och uhyrda yor samlas in från cirka 2000 fasigheer för olika lokalyper. E fleral index publiceras på SCB:s webbplas. Resulae levereras samidig ill Naionalräkenskaperna cirka 45 dagar efer mäperiodens ugång. Alla producerade jänseprisindex, plus e anal konsumenprisindex, vägs samman ill e index, kalla Tjänseprisindex. Avsiken med dea index är a ge en samlad bild av den genomsniliga prisuvecklingen för jänser producerade av de svenska näringslive. Tjänseprisindex äcker dryg 60 procen av jänseprodukionen inom Svensk produkindelning efer näringsgren (SPN 2007) A.13 nernaionell rapporering SCB rapporerar index för olika delbranscher ill Eurosa. Dea sker i samband med publicering.
5 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik (12) A.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar En översyn av index för daaverksamhe, hoellverksamhe och uformning av en ny kvaralsvis undersökning för lokalhyror sker under Uvecklingsarbee för jänser i priva regi för Ubildning och Socialomsorg forsäer under Naionalräkenskaperna behöver föruom inhemska jänseproduceners produkion för användning inom Sverige även index för impor och expor av jänser och e uvecklingsprojek kommer pågå under övrig sker en koninuerlig översyn av befinliga prisindex. För mer informaion om TP:s uvecklingsarbee se: hp:// aspx B Kvaliesdeklaraion B.0 nledning Tjänseprisindex (TP) är e producenprisindex som avser mäa den genomsniliga prisuvecklingen i producenlede för jänsebranscher, då jänserna levereras från inhemska producener. ndexale avser e kvaral och prisuppgiferna skall vara e genomsni per kvaral. näringslive produceras jänserna framförall av de branscher som klassificeras inom SPN (SPN 2007). TP omfaar idag inhemska jänseproduceners produkion för användning inom Sverige. B.1 nnehåll 1.1 Saisiska målsorheer Objek och populaion Objeke är ransakion i samband med uförd jäns. Populaionen ugörs av alla ransakioner som avser försäljning av jäns i producenlede. De primära objeken, som används för urval och insamling av uppgifer, är föreag som producerar jänser Variabler Tjänseprisindex avser mäa den genomsniliga prisuvecklingen i producenlede för jänsebranscher, då jänserna levereras från inhemska producener. Priserna som avses är ransakionspriser uan moms. Transakionspris är jänsens verkliga pris som köparen fakisk bealar. Generell gäller a förändringar i e ransakionsvärde måse kunna hänföras aningen ill en prisförändring, ill en volymförändring eller en kombinaion av de båda. Efersom en värdeförändring som beror på a kvalieen förändras är a beraka som en volymförändring måse, i indexberäkningarna, hänsyn as ill kvaliesförändringar. För en mer uförlig beskrivning av de principiella
6 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik (12) ugångspunkerna gällande kvaliesförändringar hänvisas ill Europeiska Naionalräkenskapssyseme, ENS Saisiska må ndex, förändringsskaning, är de saisiska må som används för de olika undergrupperna inom TP. För alla föreag beräknas e geomerisk medelvärde för prisförändringen inom varje föreag. Föreages olika jänser vägs ofas ine sinsemellan. ndex för varje föreag beräknas enlig: m 0, a = i= 1 p p a, i 0 a, i 1/ m Där 0,a = index med basidpunk 0 för föreag a vid idpunk p, = pris för jäns i, föreag a, vid idpunk a i 0 p a,i = pris för jäns i, föreag a, vid basidpunken m = anal jänser inom föreag a Näsa seg är a geomerisk väga ihop e index för branschen från de olika föreagsindexen. De sörsa föreagen, som vals u med säkerhe, får en vik uifrån sin omsäning och de mindre föreagen får dela på reserande vik. Toalindex för branschen ges av: 0, T Där = n ( 0, a ) a= 1 wa 0,T = oalindex med basidpunk 0 för branschen vid idpunk 0,a = index med basidpunk 0 för föreag a vid idpunk w a = vik för föreag a n = anal föreag i undersökningen för branschen Dessa branschindex vägs samman med e anal Konsumenprisindex för jänser. (För en dealjerad beskrivning av KP se: Beskrivning av saisiken.) Uppgifer gällande vikfördelning mellan olika huvudgrupper och undergrupper baseras på informaion från undersökningen Föreagens ekonomi (FEK) från ndexlänkarna för Tjänseprisindex beräknas med de akuella kvarale kv år y
7 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik (12) som jämförelseperiod, och med kvaral 4 år y-1 som prisbasperiod. Vikperioden är år y-3. Dea ger följande: V * y, kv j y 1, kv4 * j Vj j y, kv; j =, y 1, kv4; j Värdeviken är värde av den ransakionsmängd under år y-3 som jänsen j * y 1, kv4 represenerar, omräknad ill prisläge i kvaral 4 år y-1 dvs Vj = Vy 3; j y 3; g, j g. Referensåre är för närvarande sa ill 2005=100 och e kedja indexal beräknas för kvaral kv år y enlig: 2005, kv4 y, kv 2004, kv4 2006, kv4 y 1, kv4 y, kv 2005 = 2005, kv4... y 2, kv4 4 y 1, kv , kv , kv4 kv= 1 Försa fakorn visar prisläge i kvaral i procen av de genomsniliga prisläge under Därefer den kedjade prisuvecklingen från kvaral 4, 2004 ill kvaral 4, år y-1 (årsvisa indexlänkar från kvaral 4 ill kvaral 4). Sluligen visas prisuveckling från kvaral 4 år y-1 ill kvaral kv år y. Föruom de kedjade indexalen redovisas också procenuell förändring av de kedjade indexalen enlig ovan, sedan föregående kvaral, och sedan mosvarande kvaral åre innan (årsaken) Redovisningsgrupper De flesa TP som ingår i Tjänseprisindex publiceras även separa i Saisikdaabasen som finns a illgå kosnadsfri på SCB:s hemsida. Några index publiceras enbar som en del av oala Tjänseprisindex. ndexalen publiceras ine separa pga. av sekreesskäl. Dessa index är nedan kursiverade och umärka med e (S). Till sammanvägningen Tjänseprisindex används även e anal konsumenprisindex för a äcka en så sor del av värde av näringslives jänseprodukion som möjlig. Dessa KP måse fungera ur e producenprisperspekiv för a inkluderas. Uppfylls ine krave måse de juseras eller i sisa hand exkluderas. Tjänseprisindex inkluderar följande index (enlig SPN 2007): Transpor och Magasinering 491 KP Järnvägsranspor av passagerare 492 TP Järnvägsranspor av gods (S) TP Kollekivrafikverksamhe (S) 493 KP Regionalbussrafik
8 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik (12) 4932 KP Taxi 4941 TP Vägransporer av gods 501&503 KP Sjöranspor av passagerare 502&504 TP Sjöranspor av gods 501 TP Lufranspor av passagerare 5 KP Lufranspor 502 KP Pakeresor/charer 512 TP Lufranspor av gods (S) 521 TP Varulagring & magasinering 5224 TP Godshanering 5229 TP Annan ransporförmedling KP Parkering 531 TP Naionella posen (S) 532 TP Annan posbefordran Hoell- och Resaurangjänser 551 TP Hoell 553 KP Camping 56 KP Resaurang och bar 58, nformaions- och Kommunikaionsverksamhe 581 PP Ugivning av böcker och idskrifer och annan ugivning 5829 TP Ugivning av programvara 61 TP Telekommunikaion (S) 62 TP Daaprogrammering, daakonsulverksamhe 63 TP Daabehandling 6391 TP Nyhesservice 68 Fasighesverksamhe KP Uhyrning och förvalning av egna bosäder TP Lokalhyror (LHU) TP Fasighesförmedling TP Fasighesförvalning 64, 69, 70, 71, 73 Verksamhe inom Juridik, Ekonomi, Veenskap och Teknik 6419 TP Bankjänser 64 KP Bankjänser 691 TP Juridisk verksamhe
9 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik (12) 692 TP Redovisning, bokföring, revision mm 702 TP Konsuljänser ill föreag 7 TP Arkieker och ekniska konsuler 712 TP Teknisk provning och analys 731 TP Reklamverksamhe 732 TP Marknads- och opinionsundersökning Uhyrning, Fasighesservice, Resejänser och andra 77, 78, 80, 81 Södjänser 771 TP Biluhyrning 7722 KP Uhyrning av video- och dvd-filmer 773 TP Uhyrning av maskiner och annan urusning 782 TP Arbesförmedling och rekryering 80 TP Säkerhes- & bevakningsverksamhe Annan Serviceverksamhe 95 TP Reparaion av daorer (S) 960 TP ndusrivä (S) KP Konsumenvä KP Hårvård 9603 KP Begravningsverksamhe 9604 KP Moionsuövning Referensider TP:s basår är ndexal beräknas primär för kvaral, och anger kvarales prisläge i förhållande ill de genomsniliga prisläge under ndexalen avser uvecklingen av e för kvarale genomsnilig pris. En del index, som börja produceras efer 2005, har e basår senare än Fullsändighe Tjänseprisindex äcker dryg 60 procen av den oala jänseprodukionen. B.2 Tillförlilighe 2.1 Tillförlilighe oal De är för illfälle ine möjlig a ange osäkerhesmarginaler för de beräknade indexvärdena. Mäfel och urvalsosäkerhe orde ge de sörsa bidragen ill osäkerheen i skaningarna. 2.2 Osäkerheskällor Urval TP är en urvalsundersökning och urvalen är små vilke medför en ine oväsenlig osäkerhe i skaningarna. Varianser har ine skaas.
10 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik (12) Ramäckning Som underlag ill ram används Föreagsdaabasen (FDB). Som föreagsbegrepp används FE (Föreagsenhe). En avgränsning görs på juridisk form. Endas föreag som i huvudsak sysslar med den undersöka branschens verksamhe as med i ramen, således bidrar föreag som endas har en mindre del av sin verksamhe inom den undersöka branschen ill underäckningen. Vid urval görs cu-off inom vissa branscher vilke bidrar ill en frivillig underäckning. Felklassificeringar i FDB sam efersläpning i uppdaering av föreagsuppgiferna leder ill såväl under- som överäckning. Osäkerhe i ramäckningen anas ge e lie bidrag ill oalfele Mäning De represenaiva jänser som undersökningen baseras på väljs u av föreagen själva och de är därmed svår a avgöra hur represenaiva dessa jänser är. Krave är a jänsen/jänserna skall vara jämförbara över iden och i de fall en jäns upphör eller sammansäningen förändras måse kvaliesjuseringsmeoder illämpas. Denna felkälla illsammans med de fel urvale ger upphov ill, bedöms ge de sörsa bidragen ill osäkerhe Svarsborfall De föreligger skyldighe enlig lag för föreagen a lämna prisuppgifer. Svarsborfalle för e normal kvaral är ca 15 procen av prisuppgiferna. Vid borfall används den genomsniliga uvecklingen för branschen eller också, i sisa hand, används (impueras) föregående kvarals prisuppgif Bearbening Avsaknaden av e enhelig produkionssysem kan vara en orsak ill evenuella bearbeningsfel. E produkionssysem är dock under uppbyggnad och skall as i bruk under 2009/2010, vilke orde minska bearbeningsfelen Modellanaganden Model pricing används i vissa fall för a kunna konsanhålla den specifikaion som avses a prismäas över iden. 2.3 Redovisning av osäkerhesmå ngen redovisning. B.3 Akualie 3.1 Frekvens Både uppgifsinsamling och publicering är kvaralsvisa. Dessuom publiceras
11 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik (12) årligen indexal avseende kalenderår. 3.2 Framsällningsid Saisiken publiceras ca 45 dagar efer periodens slu. 3.3 Punklighe Har allid publiceras enlig den kalenderårsvisa publiceringsplanen. B.4 Jämförbarhe och samanvändbarhe 4.1 Jämförbarhe över iden Tidsserierna är jämförbara över iden. 4.2 Jämförbarhe mellan grupper Ej relevan. 4.3 Samanvändbarhe med annan saisik Den vikigase användning av Tjänseprisindex är omräkning av belopp i löpande priser ill värde i fasa priser. Den använda produkindelningen, SPN 2007, grundar sig på EU:s produkindelning Classificaion of Producs by Aciviy (CPA 2008) och är idenisk med denna ned.o.m. den fjärde siffran. B.5 Tillgänglighe och försåelighe 5.1 Spridningsformer Saisiken görs illgänglig via pressmeddelande, SCB:s hemsida sam Sveriges Saisiska Daabaser (SSD). Den mes dealjerade publiceringen görs i SSD, där i några fall indexserier ned ill SPN 2007, 5-siffernivån, publiceras. Sveriges Saisiska årsbok. 5.2 Presenaion Tabeller och Diagram 5.3 Dokumenaion hp:// aspx hp://epp.eurosa.ec.europa.eu/cache/ty_offpub/ks-bg /en/ks- BG EN.PDF 5.4 Tillgång ill primärmaerial
12 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik (12) Specialbearbeningar kan uföras på besällning. Primärmaerial finns illgänglig och kan efer särskild prövning och avidenifiering nyjas för forskningsändamål. 5.5 Upplysningsjänser Upplysningar om och svar på frågor rörande TP kan fås genom den cenrala informaionsservicen vid SCB, eller via e-pos med adress
Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster
Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,
Läs merTjänsteprisindex för varulagring och magasinering
Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005
Läs merTjänsteprisindex för Rengöring och sotning
Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken
Läs merFÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén
FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av
Läs merBetalningsbalansen. Andra kvartalet 2012
Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merSkillnaden mellan KPI och KPIX
Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas
Läs merTjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15
Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,
Läs merTjänsteprisindex för Teknisk provning och analys
Tjänseprisindex för Teknisk provning och analys Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.3 TPI-rappor nr 26 Siv Grimsvik Laskaridis Pera Jansson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB November 2007 Förord Den
Läs merTjänsteprisindex (TPI) 2009 PR0801
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2009-06-15 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2009 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merTjänsteprisindex (TPI) 2007 PR0801
Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik 2007--08 1() Tjänseprisindex (TPI) 2007 PR0801 I denna beskrivning redovisas förs allmänna och legala uppgifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik.
Läs merBetalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012
Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merUpphandlingar inom Sundsvalls kommun
Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du
Läs merTjänsteprisindex 2014 PR0801
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2014-05-09 1(11) Tjänseprisindex 2014 PR0801 denna beskrivning redovisas förs adminisraiva och legala upifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik. Därefer
Läs merPrisindex i producent och importled (PPI)
SCBDOK 4.2 PR0301 1 (21) Saisikproducen SCB är kvaliescerifierad enlig ISO 20252:2012 Avdelningen för ekonomisk saisik Enheen för prissaisik Ellen Khan STATISTIKENS FRAMTAGNING Prisindex i producen och
Läs merTjänsteprisindex för N yhetsservice
Tjänseprisindex för N yhesservice Branschbeskrivning för SNI-grupp 92.4 (SN I 2002) TPI -rappor nr 27 K arin Zeerberg Thomas Olsson Tjänseprisi ndex, Priser (ES/PR), SCB Februari 2009 Förord Tj änsepr
Läs merbättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!
Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com
Läs mern Ekonomiska kommentarer
n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.
Läs merBetalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008
Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,
Läs merTjänsteprisindex (TPI) 2008 PR0801
Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik 2008-04-30 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2008 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna och legala uppgifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik.
Läs merTjänsteprisindex (TPI) 2015 PR0801
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2015-05-18 1(10) Tjänseprisindex (TP) 2015 PR0801 denna beskrivning redovisas förs adminisraiva och legala upifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik. Därefer
Läs merLabour Cost Index (LCI) 2016 AM0114
ES/LA 1(12) Labour Cos Index (LCI) 2016 AM0114 I denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik. Därefer redovisas undersökningens innehåll och illförlilighe
Läs merSkyddad natur. Innehåll MI0603 STATISTIKENS FRAMTAGNING MI (14) Regioner och miljö Miljöekonomi och naturresurser Karin Hedeklint
MI0603 1 (14) Skyddad naur 2016 MI0603 Innehåll 0 Allmänna uppgifer... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Saisikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Saisikansvarig... 2 0.5 Saisikproducen... 2 0.6 Uppgifsskyldighe...
Läs merTjänsteprisindex för godshantering
Tjänseprisindex för godshanering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.11 TPI-rappor nr 13 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005 1(10) 1 INLEDNING
Läs merLabour Cost Index (LCI) 2011 AM0114
ES/LA 2011-05-16 1(13) Labour Cos Index (LCI) 2011 AM0114 I denna beskrivning redovisas förs allmänna och legala uppgifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik. Därefer redovisas undersökningens
Läs merPersonlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet
Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars
Läs merLabour Cost Index (LCI) 2007 AM0114
NA/LA 2008-06-10 1(13) Labour Cos Index (LCI) 2007 AM0114 I denna beskrivning redovisas förs allmänna och legala uppgifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik. Därefer redovisas undersökningens
Läs merVA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning
VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s
Läs merFREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30
Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:
Läs merIngen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning
Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra
Läs merTruckar och trafik farligt för förare
De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,
Läs merDags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI
SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras
Läs merLektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM
ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller
Läs merBetalningsbalans och utlandsställning
1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2014 Källor och meoder 2014 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän
Läs merKonsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker
Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe
Läs merFörslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna
Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer
Läs merHåkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14
1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14
Läs merTjänsteprisindex för Marknads- och opinionsundersökning
Tjänseprisindex för Marknads- och opinionsundersökning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.13 TPI-rappor nr 24 Ulf Johansson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2007 Förord Tjänseprisindex för
Läs merTimmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14
Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen
Läs merLektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2
Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer
Läs merTunga lyft och lite skäll för den som fixar felen
Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda
Läs merLabour Cost Index (LCI) 2005
Labour Cos Index (LCI) 2005 AM0114 A. Allmänna uppgifer A.1 Ämnesområde Arbesmarknad A.2 Saisikområde Löner och arbeskosnader A.3 Saisikproduken ingår i Sveriges officiella saisik Ja A.4 Ansvarig Myndighe/organisaion:
Läs merSLUTLIGA VILLKOR. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ)
SLUTLIGA VILLKOR Nedansående mall används för Sluliga Villkor för Värdepapper emierade under Bevisprogramme. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Sluliga Villkor för Värdepapper under Skandinaviska
Läs merStrategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet
1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe
Läs merOm antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation
1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara
Läs merDamm och buller när avfall blir el
Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar
Läs merHa kul på jobbet är också arbetsmiljö
Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö
Läs merDemografisk analys 2011 Innehållsförteckning Administrativa uppgifter... Kvalitetsdeklaration... 4
Befolkning och välfärd/prognosinstitutet 2011-03-25 1(5) Demografisk analys 2011 BE0701 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
Läs merBASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator
Tryckoberoende elekronisk flödesregulaor Beskrivning är en komple produk som besår av e ryckoberoende A-spjäll med mäenhe som är ansluen ill en elekronisk flödesregulaor innehållande en dynamisk differensryckgivare.
Läs merAnsökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015
Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448
Läs merMinnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014
Minnesaneckningar från kompeensrådsräff den 14 okober 2014 Närvarande: Se delagarföreckning. NKR 2010 2014 En backspegel och avsamp mo framiden Carin Bergsröm iade bakå på de som hän i NKR sedan saren
Läs merExempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!
Exempelena 3 Anvisningar 1. Du måse lämna in skrivningsomslage innan du går (även om de ine innehåller några lösningsförslag). 2. Ange på skrivningsomslage hur många sidor du lämnar in. Om skrivningen
Läs merVad är den naturliga räntan?
penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank
Läs merJobbflöden i svensk industri 1972-1996
Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens
Läs merJämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15
Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus
Läs merAtt studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och
Läs mer2 Laboration 2. Positionsmätning
2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni
Läs merGlada barnröster kan bli för höga
Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.
Läs merIntegration - Analys 2008 LE0105
Befolkning och välfärd/prognosinstitutet 2008-12-18 1(7) Integration - Analys 2008 LE0105 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
Läs merTentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor
Läs merMånga risker när bilen mals till plåt
Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig.
Läs merModeller och projektioner för dödlighetsintensitet
Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller
Läs merEgnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002
Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska
Läs merKonjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram
Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning
Läs merVälkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom
Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar
Läs merBefolkningsstatistiken
Saisiska cenralbyrån SCBDOK 3.2 1 (17) Befolkningssaisiken 2011 BE0101 Innehåll 0 Allmänna uppgifer... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Saisikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Saisikansvarig... 2 0.5
Läs merFinansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2012 OE0112
NR/OEM 2014-10-02 1(7) Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2012 OE0112 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas
Läs merKan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar
Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på
Läs merDIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Håkan Joëlson 2006-01-19 v 1.3 DIGITALTEKNIK Laboraion D171 Grindar och vippor Innehåll Uppgif 1...Grundläggande logiska grindar Uppgif 2...NAND-grindens
Läs merFinansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2011
NR/OEM 2013-09-20 1(6) Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2011 OE0112 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
Läs merDagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:
Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och
Läs merUPPFÖLJNINGSUPPGIFTER FÖR AVFALL SOM UTGÖRS AV ELLER INNEHÅLLER ELEKT- RISKA OCH ELEKTRONISKA PRODUKTER
UPPFÖLJNINGSUPPGIFTER FÖR AVFALL SOM UTGÖRS AV ELLER INNEHÅLLER ELEKT- RISKA OCH ELEKTRONISKA PRODUKTER Föreag som omfaas av producenansvar (producen) Producensammansluning Operaör RAPPORTERINGSÅR Verksamhesåre
Läs merEl- och värmeproduktion
El- och värmeprodukion 2008 Blankeanvisningar Allmän Saisiken över el- och värmeprodukionen innehåller uppgifer om produkionen av el sam indusri- och fjärrvärme, förbrukningen av producerad energi, de
Läs merSCB-Indikatorer 2014 AA0101
NR/SES 2014-02-03 1(6) SCB-Indikatorer 2014 AA0101 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll
Läs merElektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual
Elekoniska skydd Lågspänningsuusning Användarmanual Building a Newavancer Elecicl'élecicié World Qui fai auan? Elekoniska skydd Inodukion ill de elekoniska skydde Lära känna de elekoniska skydde Funkionsöversik
Läs merSveriges ekonomi 2014 NR0001
NR/SES 2014-01-02 1(6) Sveriges ekonomi 2014 NR0001 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merFinansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2014 OE0112
NR/OEM 2016-09-22 1(6) Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2014 OE0112 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas
Läs merSjukhusbibliotek Referensår 2010 Produktkod KU0104
2011-12-30 1(5) Sjukhusbibliotek Referensår 2010 Produktkod KU0104 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn
ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har
Läs merVINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25
VINDKRAFTSPOLICY för Hallsahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Köpings kommun 2013-03-25, 14 Hallsahammars kommun, 2013-04-29 48 Besällning: Hallsahammars kommun Arbesgrupp:
Läs merPUBLIKATION 2009:5 MB 801. Bestämning av brottsegheten hos konstruktionsstål
PUBLIKATION 2009:5 MB 801 Besämning av brosegheen hos konsrukionssål 2009-06 Tiel: MB 801 Besämning av brosegheen hos konsrukionssål Publikaion: 2009:5 Ansvarig: Mas Karlsson Konakperson: Yngve Thorén
Läs merOm exponentialfunktioner och logaritmer
Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. Den änka gången är som följer: a) Läs igenom huvudeens
Läs merKvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport
Kviors arbesmiljö Tillsysakivie 12 iom regerigsuppdrage om kviors arbesmiljö Delrappor Rappor 12:11 12-5-9 1 (9) Ehee för mäiska och omgivig Chrisia Josso, 8-73 94 18 arbesmiljoverke@av.se Delrappor Tillsysakivie
Läs merSkuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys
Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen
Läs merDet svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System
De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas
Läs merDiskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?
Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-
Läs merTjänsteprisindex 2012 PR0801
Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2012-03-22 1(12) Tjänseprisindex 2012 PR0801 denna beskrivning redovisas förs adminisraiva och legala upifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik. Därefer
Läs merD-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000
D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell
Läs merText: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail
Tex: Mikael Simovis & Tomas Forsberg Illusraion: Jonas Englund Sor es: Wachguard Halon Cronlab Symanec Microsof Cleanmail Ren e-pos med 26 Skräppos är e sor problem för både i-avdelning och användare.
Läs merRealtidsuppdaterad fristation
Realidsuppdaerad frisaion Korrelaionsanalys Juni Milan Horemuz Kungliga Tekniska högskolan, Insiuion för Samhällsplanering och miljö Avdelningen för Geodesi och geoinformaik Teknikringen 7, SE 44 Sockholm
Läs merSatelliträkenskaper för hälso- och sjukvård 2006 NR0109
Avdelningen för nationalräkenskaper (NR) 2008-10-24 1(6) Satelliträkenskaper för hälso- och sjukvård 2006 NR0109 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt
Läs mershetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik.
Kap 10: sid. 1 Blanchard kapiel 10 Penninmänd, inflaion och ssselsänin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och medellån sik Tar hänsn
Läs merProgramvara. Dimmer KNX: 1, 3 och 4 utgångar Elektriska/mekaniska egenskaper: se produktens användarhandbok. TP-anordning Radioanordning
Programvara Dimmer KNX: 1, 3 och 4 ugångar Elekriska/mekaniska egenskaper: se produkens användarhandbok Produkreferens Produkbeskrivning Programvarans ref TP-anordning Radioanordning TXA661A TXA661B Dimakor
Läs merFöreläsning 8. Kap 7,1 7,2
Föreläsning 8 Kap 7,1 7,2 1 Kap 7: Klassisk komponenuppdelning: Denna meod fungerar bra om idsserien uppvisar e saisk mönser. De är fyra komponener i modellen: Muliplikaiv modell: Addiiv modell: där y
Läs merFolkbibliotek Referensår 2011 Produktkod KU0101
Nationell samverkan, Avdelningen för samordning och utveckling 2012-10-02 1(6) Folkbibliotek Referensår 2011 Produktkod KU0101 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen
Läs merFinavia och miljön år 2007
M I L J Ö Ö V E R S I K T 2007 Finavia och miljön år 2007 Anhängiga miljöillsånd runom i lande År 2007 gav Väsra Finlands miljöillsåndsverk e beslu om a bevilja Tammerfors-Birkala flygplas e miljöillsånd
Läs merPrisutveckling på el och naturgas samt leverantörsbyten, 2011 EN0304. Innehållsförteckning
RM/ET 2012-12-20 1(6) Prisutveckling på el och naturgas samt leverantörsbyten, kvartalsvis 2011 EN0304 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
Läs merPensionsåldern och individens konsumtion och sparande
Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson
Läs mer