Tjänsteprisindex 2014 PR0801

Transkript

1 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik (11) Tjänseprisindex 2014 PR0801 denna beskrivning redovisas förs adminisraiva och legala upifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik. Därefer redovisas undersökningens innehåll och illförlilighe sam hur den genomförs och hur man kan a del av resulaen. Genom a klicka på en rubrik i innehållsföreckningen kommer man direk ill akuell avsni. nnehållsföreckning A Allmänna upifer... 2 A.1 Ämnesområde... 2 A.2 Saisikområde... 2 A.3 SOS-klassificering... 2 A.4 Saisikansvarig... 2 A.5 Saisikproducen... 2 A.6 Upifsskyldighe... 3 A.7 Sekreess och regler för behandling av personupifer... 3 A.8 Gallringsföreskrifer... 3 A.9 EU-reglering... 3 A.10 Syfe och hisorik... 3 A.11 Saisikanvändning... 4 A.12 Uppläggning och genomförande... 4 A.13 nernaionell rapporering... 4 A.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar... 4 B Kvaliesdeklaraion... 4 B.0 nledning... 4 B.1 nnehåll Saisiska målsorheer Objek och populaion Variabler Saisiska må Redovisningsgrupper Referensider Fullsändighe... 8 B.2 Tillförlilighe Tillförlilighe oal Osäkerheskällor Urval Ramäckning Mäning Svarsborfall Bearbening Modellanaganden Redovisning av osäkerhesmå... 10

2 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik (11) B.3 Akualie Frekvens Framsällningsid Punklighe B.4 Jämförbarhe och samanvändbarhe Jämförbarhe över iden Jämförbarhe mellan grupper Samanvändbarhe med annan saisik B.5 Tillgänglighe och försåelighe Spridningsformer Presenaion Dokumenaion Tillgång ill primärmaerial Upplysningsjänser A Allmänna upifer A.1 Ämnesområde Ämnesområde: Priser och konsumion A.2 Saisikområde Saisikområde: Prisindex i producen- och imporled A.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) För undersökningar som ingår i Sveriges officiella saisik gäller särskilda regler när de gäller kvalie och illgänglighe, se Förordningen om den officiella saisiken (2001:100). A.4 Saisikansvarig Myndighe/organisaion: Saisiska cenralbyrån Posadress: Box Sockholm Besöksadress: Karlavägen 100 Konakperson: Telefon: Telefax: E-pos: Marcus.Fridén@scb.se A.5 Saisikproducen Myndighe/organisaion: Saisiska cenralbyrån Posadress: Box Sockholm Besöksadress: Karlavägen 100 Konakperson: Telefon: Telefax

3 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik (11) E-pos: A.6 Upifsskyldighe Upifsskyldighe föreligger enlig lagen om den officiella saisiken (SFS 2001: 99). Närmare föreskrifer om upifslämnande ges i Saisiska cenralbyråns föreskrifer (SCB FS 2012:9) A.7 Sekreess och regler för behandling av personupifer myndigheernas särskilda verksamhe för framsällning av saisik gäller sekreess enlig 24 kap. 8 offenlighes- och sekreesslagen (2009:400). Vid auomaiserad behandling av personupifer gäller reglerna i personupifslagen (1998:204). På saisikområde finns dessuom särskilda regler för personupifsbehandling i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella saisiken. A.8 Gallringsföreskrifer avvakan på gallringsbeslu sparas all primärmaerial. A.9 EU-reglering Reglering enlig Rådes förordning nr 1165/98 om konjunkursaisik. Rådes förordning nr 1158/2005 sam nr 1893/2006. A.10 Syfe och hisorik Saisikens syfe är i försa hand a användas av naionalräkenskaperna för fasprisberäkning av produkionen fördelad på produkgrupper. Saisiken är nödvändig för a e få rävisande må på den ekonomiska illväxen och produkiviesuvecklingen i näringslive. Tjänseprodukionen ugör en all sörre andel av den svenska ekonomin. dag sår jänsebranschernas förädlingsvärde för cirka 60 procen (2006) av de oala förädlingsvärde inom näringslive. Beräkna som andel av Bruonaionalproduken (BNP) ugör näringslives jänseprodukion cirka 50 procen. Under sörre delen av 1900-ale var denna andel srax under 40 procen av BNP för a under slue av århundrade successiv öka. Den jänseprodukion som regisreras i naionalräkenskaperna besår av jänser producerade av näringsliv, offenliga myndigheer och hushållens ideella organisaioner. Allefersom jänseprodukionens andel av BNP väx har behove av korreka volymberäkningar av jänseprodukionen öka. För a beräkna enskilda branschers uveckling måse förädlingsvärden rensas från inflaion. Prisuvecklingen för olika varor och jänser måse mäas och index beräknas innan de löpande priserna kan omvandlas ill fasa priser. Värden för olika variabler och aggrega urycks därmed i e viss års prisnivå (basåre). Nya jänseprisindex uvecklas löpande för a omfaa de flesa jänsegrupper inom Sveriges naionalräkenskaper och för a uppfylla inernaionella krav. Flerale av de jänseprisindex som finns idag har uvecklas sedan januari Under 1990-ale sarade uvecklingen av TP med index för lokalhyror,

4 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik (11) hoelljänser och inrikes flygresor. A.11 Saisikanvändning Saisiken används i försa hand av naionalräkenskaperna för a fasprisberäkna dels värde av jänseprodukionen och dels jänser som ugör inpu i olika branscher. Yerligare användningsområden är i avalssammanhang och för konjunkuranalyser. A.12 Uppläggning och genomförande SCB samlar in prisupifer på cirka 3300 jänser från ungefär 1000 föreag per kvaral. Prise som eferfrågas är prise för a uföra den valda jänsen under akuell kvaral, alernaiv de genomsniliga fakurerade prise under kvarale för den valda jänsen. Upifsinsamlingen pågår från den 1 ill den 20 i månaden efer de akuella kvarales slu. En majorie av upifslämnarna rapporerar via SCBs gemensamma elekroniska insamling medan övriga aningen rapporerar via pappersblanke eller e-pos. Alla producerade jänseprisindex, plus e anal konsumenprisindex, vägs samman ill e index, kalla Tjänseprisindex (se B 1.1.4). Avsiken med dea index är a ge en samlad bild av den genomsniliga prisuvecklingen för en så sor del som möjlig av jänser producerade av de svenska näringslive. A.13 nernaionell rapporering SCB rapporerar index för olika delbranscher ill Eurosa. Dea sker i samband med publicering. A.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar De ureds om TP kan as fram för fler delar av de svenska näringslive. Dea uvecklingsarbee har påbörjas under 2013 och a kommer forsäa under E arbee pågår för närvarande för a kunna ange osäkerhesmarginaler för de beräknade indexvärdena. B Kvaliesdeklaraion B.0 nledning Tjänseprisindex (TP) är e producenprisindex som avser mäa den genomsniliga prisuvecklingen i producenlede för jänsebranscher, då jänserna levereras från inhemska producener. ndexale avser e kvaral och prisupiferna skall vara e genomsni per kvaral. näringslive produceras jänserna framförall av de branscher som klassificeras inom SPN (SPN 2007). TP omfaar idag inhemska jänseproduceners produkion för användning inom Sverige.

5 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik (11) B.1 nnehåll 1.1 Saisiska målsorheer Objek och populaion Undersökningsobjeke är ransakion i samband med uförd jäns. Populaionen ugörs av alla ransakioner som avser försäljning av jäns i producenlede. De primära objeken, som används för urval och insamling av upifer, är föreag som producerar jänser Variabler Tjänseprisindex avser mäa den genomsniliga prisuvecklingen i producenlede för jänsebranscher, då jänserna levereras från inhemska producener. Priserna som avses är ransakionspriser uan moms. Transakionspris är jänsens verkliga pris som köparen fakisk bealar. Transakionerna som mäs skall vara jämförbara över iden. De är vikig a de är rena prisförändringar som mäs och ine volym- eller kvaliesförändringar. Vid prismäning måse därför hänsyn as ill förändringar i den specificerade jänsen Saisiska må ndex, förändringsskaning, är de saisiska må som används för de olika undergrupperna inom TP. För alla föreag beräknas e geomerisk medelvärde för prisförändringen inom varje föreag. Föreages olika jänser vägs ofas ine sinsemellan. ndex för varje föreag beräknas enlig: m 0, a = i= 1 p p a, i 0 a, i 1/ m Där 0,a = index med basidpunk 0 för föreag a vid idpunk p, = pris för jäns i, föreag a, vid idpunk a i 0 p a,i = pris för jäns i, föreag a, vid basidpunken m = anal jänser inom föreag a Näsa seg är a geomerisk väga ihop e index för branschen från de olika föreagsindexen. De sörsa föreagen, som vals u med säkerhe, får en vik uifrån sin omsäning och de mindre föreagen får dela på reserande vik. Toalindex för branschen ges av:

6 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik (11) 0, T Där = n ( 0, a ) a= 1 wa 0,T = oalindex med basidpunk 0 för branschen vid idpunk 0,a = index med basidpunk 0 för föreag a vid idpunk w a = vik för föreag a n = anal föreag i undersökningen för branschen Dessa branschindex vägs samman arimeisk med e anal Konsumenprisindex för jänser ill e oal jänseprisindex (se avsni 1.1.4). (För en dealjerad beskrivning av KP se: Beskrivning av saisiken.) Upifer gällande vikfördelning mellan olika huvudgrupper och undergrupper baseras på informaion om omsäningssorlek från Naionalräkenskaperna. ndexlänkarna för Tjänseprisindex beräknas med de akuella kvarale kv år y som jämförelseperiod, och med kvaral 4 år y-1 som prisbasperiod. Vikperioden är år y-3. Dea ger följande: V * y, kv y 1, kv4 * V y, kv; =, y 1, kv4; Värdeviken, V, är värde av den ransakionsmängd under år y-3 som produkgruppen,, represenerar, omräknad ill prisläge i kvaral 4 år y-1 dvs V V * y 1, kv4 = y 3; y 3;. Referensåre är för närvarande sa ill 2005=100 och e kedja indexal beräknas för kvaral kv år y enlig: Redovisningsgrupper De flesa TP som ingår i Tjänseprisindex publiceras separa i Saisikdaaba- 2005, kv4 y, kv 2004, kv4 2006, kv4 y 1, kv4 y, kv 2005 = 2005, kv4... y 2, kv4 4 y 1, kv , kv , kv4 kv= 1 Försa fakorn visar prisläge i kvaral i procen av de genomsniliga prisläge under Därefer den kedjade prisuvecklingen från kvaral 4, 2004 ill kvaral 4, år y-1 (årsvisa indexlänkar från kvaral 4 ill kvaral 4). Sluligen visas prisuveckling från kvaral 4 år y-1 ill kvaral kv år y. Föruom de kedjade indexalen redovisas också procenuell förändring av de kedjade indexalen enlig ovan, sedan föregående kvaral, och sedan mosvarande kvaral åre innan (årsaken).

7 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik (11) sen som finns a illgå kosnadsfri på SCB:s hemsida. Några index ingår enbar som en del av oala Tjänseprisindex. ndexalen publiceras ine separa a. sekreesskäl. Dessa index är nedan umärka med e (S). Till sammanvägningen Tjänseprisindex används även e anal konsumenprisindex för a äcka en så sor del av värde av näringslives jänseprodukion som möjlig. Dessa KP måse fungera ur e producenprisperspekiv för a inkluderas. Uppfylls ine krave måse de juseras eller i sisa hand exkluderas. Tjänseprisindex inkluderar följande index (enlig SPN 2007): Transpor och Magasinering 491 KP Järnvägsranspor av passagerare 492 TP Järnvägsranspor av gods (S) TP Kollekivrafikverksamhe (S) KP Regionalbussrafik 4932 KP Taxi 4941 TP Vägransporer av gods 501&503 KP Sjöranspor av passagerare 502&504 TP Sjöranspor av gods TP Lufranspor av passagerare (S) 511 KP Lufranspor KP Pakeresor/charer TP Lufranspor av gods (S) 521 TP Varulagring & magasinering 5224 TP Godshanering 5229 TP Annan ransporförmedling KP Parkering 531 TP Naionella posen (S) 532 TP Annan posbefordran Hoell- och Resaurangjänser 551 TP Hoell 553 KP Camping 56 KP Resaurang och bar 58, nformaions- och Kommunikaionsverksamhe 581 PP Ugivning av böcker och idskrifer och annan ugivning (S) 5829 TP Ugivning av programvara 61 TP Telekommunikaion (S) 62 TP Daaprogrammering, daakonsulverksamhe 6311 TP Daabehandling 6391 TP Nyhesservice 68 Fasighesverksamhe KP Uhyrning och förvalning av egna bosäder

8 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik (11) TP Lokalhyror (LHU) TP Fasighesförmedling TP Fasighesförvalning 64, 69, 70, 71, 73 Verksamhe inom Juridik, Ekonomi, Veenskap och Teknik 6419 TP Bankjänser (S) 64 KP Bankjänser 691 TP Juridisk verksamhe 692 TP Redovisning, bokföring, revision mm 702 TP Konsuljänser ill föreag 711 TP Arkieker och ekniska konsuler 712 TP Teknisk provning och analys 731 TP Reklamverksamhe 732 TP Marknads- och opinionsundersökning Uhyrning, Fasighesservice, Resejänser och andra 77, 78, 80, 81 Södjänser 771 TP Biluhyrning 7722 KP Uhyrning av video- och dvd-filmer 773 TP Uhyrning av maskiner och annan urusning 782 TP Arbesförmedling och rekryering 80 TP Säkerhes- & bevakningsverksamhe 93, Annan Serviceverksamhe 931 KP Moionsuövning 9511 TP Reparaion av daorer TP ndusrivä (S) KP Konsumenvä KP Hårvård 9603 KP Begravningsverksamhe Referensider TP:s basår är ndexal beräknas primär för kvaral, och anger kvarales prisläge i förhållande ill de genomsniliga prisläge under ndexalen avser uvecklingen av e för kvarale genomsnilig pris. En del index, som börja produceras efer 2005, har e basår senare än Fullsändighe Tjänseprisindex äcker dryg 60 procen av den oala jänseprodukionen. De avdelningar som ine äcks är avd O-R: Offenlig förvalning och försvar; obligaorisk socialförsäkring, Tjänser avseende ubildning, Vård och omsorg; sociala jänser sam Tjänser avseende kulur, nöje och friid. B.2 Tillförlilighe 2.1 Tillförlilighe oal

9 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik (11) De är för illfälle ine möjlig a ange osäkerhesmarginaler för de beräknade indexvärdena. Mäfel och urvalsosäkerhe orde ge de sörsa bidragen ill osäkerheen i skaningarna. 2.2 Osäkerheskällor Urval Saisiken baseras på e urval av represenaiva ransakioner avseende respekive jäns. Efersom de ine finns någon urvalsram för jänser används föreag som urvalsobjek och ramen som används är i de flesa fall Föreagsdaabasen (FDB). För varje bransch dras e urval. E sraum bildas för alla sora föreag som väljs med säkerhe (dvs. sannolikheen = 1) sam e urvalsundersök sraum avseende mindre föreag där e PPS-urval görs. Som sorleksmå används omsäning eller anal ansällda. Vid e PPS-urval är urvalssannolikheerna proporionella mo sorleken. Föreag dragna med säkerhe är allid med i undersökningen. de urvalsundersöka sraume roeras vanligen 20 % av anale föreag varje år. De beyder a urvalsundersöka föreag i genomsni är med i undersökningen under 5 år. De föreag som kommi med i urvale ombeds a kvaralsvis redovisa fakurera pris för en eller e anal jänser som föreagen själva väljer u. Tjänserna ska väljas inom de av SCB valda produkgruppsområde (SPN). Krave på de valda jänserna är a de ska vara väl specificerade, represenaiva för föreage och åerkommande. Vilken eller vilka jänser som är lämpliga för prismäning kan ske i samråd med SCB. TP är en urvalsundersökning vilke medför en ine oväsenlig osäkerhe i skaningarna Ramäckning Som underlag ill ram används Föreagsdaabasen (FDB). Som föreagsbegrepp används FE (Föreagsenhe). En avgränsning görs på juridisk form. Endas föreag som i huvudsak sysslar med den undersöka branschens verksamhe as med i ramen, således bidrar föreag som endas har en mindre del av sin verksamhe inom den undersöka branschen ill underäckningen. Vid urval görs cu-off inom vissa branscher vilke bidrar ill en underäckning. Cu-off urval används för a ine belasa de allra minsa föreagen i en bransch. Med en cuoff gräns på 5 ansällda kan inga föreag med färre än 5 ansällda dras i urvale. Objeken i populaionen under cu-off gränsen skulle bidra väldig lie ill skaningarna och anas ine prissäa annorlunda än föreagen som är med i urvale. Felklassificeringar i FDB sam efersläpning i uppdaeringar av föreagsupiferna leder ill såväl under- som överäckning. Vår bedömning är a osäkerhe i ramäckning ger e lie bidrag ill oalfele.

10 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik (11) Mäning De represenaiva jänser som undersökningen baseras på väljs u av föreagen själva och de är därmed svår a avgöra hur represenaiva dessa jänser är. Krave är a jänsen/jänserna skall vara jämförbara över iden och i de fall en jäns upphör eller sammansäningen förändras måse kvaliesjuseringsmeoder illämpas. Denna felkälla illsammans med de fel urvale ger upphov ill, bedöms ge de sörsa bidragen ill osäkerhe Svarsborfall De föreligger skyldighe enlig lag för föreagen a lämna prisupifer. Svarsborfalle för e normal kvaral är ca 15 procen av prisupiferna. Vid borfall impueras saknade observaioner. Denna felkälla orde ge e målig bidrag ill osäkerheen Bearbening Upifer som ine kommer in från upifslämnare impueras, ofa med hjälp av prisindex för närliggande jänser. fall då produkspecifikaionen ändras görs kvaliesjusering för a så lång som möjlig renodla prisrörelsen. För mer informaion om impuering och kvaliesjuseringsmeoder se dokumenaion om saisikens framagning. Dea är en SCB-publikaion. Dessa bearbeningar bedöms ge e lie bidrag ill osäkerheen Modellanaganden Model pricing används i vissa fall för a kunna konsanhålla den specifikaion som avses a prismäas över iden. För mer informaion om Model pricing se dokumenaion om saisikens framagning som är en SCB-publikaion. 2.3 Redovisning av osäkerhesmå ngen redovisning. B.3 Akualie 3.1 Frekvens Undersökningsomgång, upifsinsamling och publicering är kvaralsvisa. Dessuom publiceras årligen indexal avseende kalenderår. 3.2 Framsällningsid Saisiken publiceras ca 45 dagar efer den undersöka periodens slu. 3.3 Punklighe Kvaralssaisiken publiceras den dag (kl.09.30) som anges i den kalenderårsvisa publiceringsplanen.

11 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik (11) B.4 Jämförbarhe och samanvändbarhe 4.1 Jämförbarhe över iden Tjänseprisindex redovisas efer svensk produkindelning efer näringsgren (SPN) vilken även är anpassad efer den europeiska produkindelningen, CPA. En ny version av denna klassificering, SPN 2007, har införs i TP från och med En följd av revideringen är a alla koder i näringsgrensindelningen ändras. Dea innebär a branschvisa index redovisas enlig den nya näringsgrensindelningen. 4.2 Jämförbarhe mellan grupper Ej relevan. 4.3 Samanvändbarhe med annan saisik Den vikigase användning av Tjänseprisindex är omräkning av belopp i löpande priser ill värde i fasa priser. Den använda produkindelningen, SPN 2007, grundar sig på EU:s produkindelning Classificaion of Producs by Aciviy (CPA 2008) och är idenisk med denna ned.o.m. den fjärde siffran. B.5 Tillgänglighe och försåelighe 5.1 Spridningsformer Saisiken görs illgänglig via pressmeddelande, SCB:s hemsida sam Sveriges Saisiska Daabaser (SSD). Den mes dealjerade publiceringen görs i SSD, där i några fall indexserier ned ill SPN 2007, 5-siffernivån, publiceras. 5.2 Presenaion ndex preseneras i abeller och diagram 5.3 Dokumenaion [1] Tjänseprisindex Dokumenaion av saisik [2] hp://epp.eurosa.ec.europa.eu/cache/ty_offpub/ks-bg /en/ks-bg en.pdf 5.4 Tillgång ill primärmaerial Specialbearbeningar kan uföras på besällning. Primärmaerial finns illgänglig och kan efer särskild prövning och avidenifiering nyjas för forskningsändamål. 5.5 Upplysningsjänser Upplysningar om och svar på frågor rörande TP kan fås genom den cenrala informaionsservicen vid SCB, eller via e-pos med adress informaion@scb.se.